De gamlas dag De gamlas vecka

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De gamlas dag 4.10.2015 De gamlas vecka 4. 11.10.2015"

Transkript

1 De gamlas dag De gamlas vecka Bygg för framtiden!

2 Innehåll Låt oss bygga för framtiden bereda oss för ålderdomens år...3 Med medeltal mot framtiden?...4 Hur man kan förbereda sig för åldrandet och förändringar i funktionsförmågan?...5 Planera ditt boende med åldern renoveringsrådgivning är en bra och billig metod Minister Laura Räty: Allas gemensamma sak är att befatta sig med ensamheten...8 Organisationerna som byggnadsvirke för framtiden...10 Även som gammal kan man ändra åsikt...12 Mot ett nytt skede i livet Röda Korset startar pensionsträningar med vilka man stöder pensionärernas välbefinnande...14 Ilmarinen utredde: 80-åringarna är nöjda med sitt liv...16 Bygg för framtiden Äldres vardagsrum erbjuder trevligt sällskap och arbetsglädje även på helger SeniorSurf-dagen De gamlas dag Centralförbundet för de gamlas väl framför sitt hjärtliga tack till Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen för det ekonomiska stöd, som beviljats för tryckningen av denna publikation. Utgivare: Centralförbundet för de gamlas väl ry ISBN: (pdf ) Redaktion: Leena Valkonen leena.valkonen@vtkl.fi Layout: Omslagsbild: Tryckeri: Mainospalvelu Kristasta Oy AD Krista Jännäri Toni Kitti Savion Kirjapaino Oy, Kerava De gamlas vecka

3 Låt oss bygga för framtiden bereda oss för ålderdomens år Bygg för framtiden! 2015 I fjol valde Vanhustyön keskusliitto Centralförbundet för de gamlas väl ry Värdig ålderdom är en mänsklig rättighet alltid till tema för De gamlas vecka. Vår tidning och veckans huvudfest innehöll etiska funderingar och förslag om utveckling av servicesystemet. I år väcker vi debatt om planering av ålderdomens år med temat låt oss bygga för framtiden. Det skall bli intressant att höra vilka förväntningar och planer äldre människor har och har haft. Ålderspensionstiden håller på att bli lika lång som arbetslivet, en upp till år lång period. Vårt tema låt oss bygga för framtiden påminner om ett byggprojekt som innehåller språkliga bilder med tillämpning på ålderdomen. I planeringen av en byggnad sammanfogas de olika skedena efter varandra och samtidigt och dessutom ska man tänka på hur byggnaden blir färdig, hur det är bra att leva och röra sig där, hur bereda sig på dåligt väder och överraskningar. Goda boendeförhållanden skapar en bas för äldre människors hemmaboende. Jag frågade för många år sedan i min populationsundersökning av 83-åriga hemmaboende personer om deras framtidsplaner. Ett typiskt svar var att bara man fick vara så frisk som möjligt och bo hemma så länge som möjligt och inte blev till besvär för någon. Överraskande många talade om sina resplaner, sysslor på stugan eller avsikter att delta i organisationseller sommarprogram. Personerna som berättade om konkreta planer skötte vanligen sina saker själva och deltog i evenemang utanför hemmen. Hos många intervjuade började funktionsbegränsningarna försvåra livet vilket ledde till minskat deltagande i sociala aktiviteter utanför hemmet. De intervjuade sade att ålderdomen börjar ta ut sin rätt. Personerna som svarade på frågorna om framtidsutsikterna med en dag i sänder, visade sig behöva mycket hjälp. Frågan verkade att på allmänt plan fungera som mätare på funktionsförmågan. Fungerande människorelationer hör till välfärdens delfaktorer. Även om makar lever längre tillsammans för ålderdomen med sig förluster av människorelationer. Människan utvecklas och lär sig genom hela livet vilket underlättar upprätthållandet av mental jämvikt i situationer av förändring. Att bereda sig på ålderdomen är som att utarbeta strategi för sitt eget liv. Ett hus byggs på stadig mark och på motsvarande sätt lönar det sig att planera utgående från egna starka sidor. Tron på inlärningens möjligheter sporrar att klara sig och delta i ett föränderligt samhälle. Datatekniska färdigheter blir en förutsättning för självständigt liv. När teknologin utvecklas bör äldre personer ha tillgång till tillräcklig handledning som känns trygg och sporrande möjligheter till övning. Är det skäl att göra en plan att vara beredd på sin egen ålderdom det funderar skribenterna på i tidningen som utges för planering av De gamlas vecka Njutbara läsestunder. SATU HELIN, HvD Verksamhetsledare för Centralförbundet för de gamlas väl 3

4 Med medeltal mot framtiden? Text: Jyrki Jyrkämä, professor emeritus i socialgerontologi Det är svårt att spå om framtiden, såsom ofta konstaterats. Man kan ju ändå fundera på den och det har man skäl att göra. Man kan utgå från det man vet i dag och vad vi inte ännu vet. Det vi vet är att befolkningen åldras. Medellivslängden stiger, allt fler fyller redan hundra år. Kommunfäderna torde inte längre hinna gå till alla födelsedagsfester. Man tänker sig också att äldre personer i medeltal är i bättre skick, bättre utbildade, bättre bemedlade. Säkert torde även vara att man arbetar längre än förr. Allt som allt torde många, oftast positiva saker hända. Till detta med medeltal är det dock skäl att komma med minst tre kommentarer. För det första är det värt att komma ihåg filosofen Oiva Ketonens redan gamla konstaterande att människorna inte lever som medeltal. Även i framtiden finns det människor i dåligt skick, som dör i förtid, som har det sämre ställt. Framtidens stora fråga är om det kommer att blir flera i den äldre befolkningen som i många hänseenden får en annan utveckling och blir ojämlika. Hur kommer pensionärernas utkomst att bli om man ramlat ur arbetslivet redan i femtioårsåldern och gjort snuttjobb hel arbetslivet? Det behövs alltså kunskap och det får man genom forskning. Utöver medeltalskunskapen det finns det ju numera gott om behövs kunskap framför allt om hela spektret av seniorbefolkningens livssituationer och dess utvecklingsriktningar. Det behövs också framtidsforskning om hur t.ex. olika ålderspolitiska avgöranden inverkar på seniorernas vardag och liv. Effekter skall betraktas såväl till den del de är avsedda, eftertraktade som icke-avsedda, icke-eftertraktade. Den s.k. äldreomsorgslagen och dess inskrivna riktlinje hemma så länge som möjligt är ett bra exempel på detta. Kunskapen om följderna av ålderspolitiken och äldrevårdens avgöranden ger en bas för hållbar, rättvis och mänsklig verksamhet. På det kommande kan för det tredje funderas även med tanke på åldersuppfattningen. Det nuvarande galleriet domineras fortfarande av en viss tudelning: det finns pigga i god kondition och mindre pigga i dålig kondition. Här skulle behövas mer av gerontologisk realism och bedömning av språkbruket. Är t.ex. pigghet ett attribut vi som åldras som hörande till de stora åldersgrupperna är jag med i gruppen tycker om att används när vi karakteriseras både som grupp och som individ? I språkbruket kan det ofta finnas en viss latent ageism. Som åldrande vill man ha en framtid där vi alla bemöts i positiv mening som vuxna, oberoende av vår kondition eller pigghet. 4

5 Text: Leena Valkonen Det lönar sig att redan på förhand fundera på och planera sitt eget åldrande, säger juris doktor, familjerättsforskaren Anna Mäki-Petäjä-Leinonen. Med rättsliga åtgärder är det möjligt att uttrycka, hur man vill att ens egna frågor och egen vård skall ordnas, om funktionsförmågan försvagas. Förutseende av framtiden, i synnerhet när man åldras, är en känslig och utmanande fråga. Ändå vore det bra att vi planerar framtiden när vi ännu är friska. Vi skulle uttrycka vår vilja om vem som kunde sköta våra ärenden och hur vi vill bli omskötta när vår funktionsförmåga har försämrats. Det är fortfarande rätt sällsynt att man på förhand beaktar sitt åldrande. Rättsliga åtgärder till exempel om intressebevakning vidtas för det mesta för minnessjuka och först sedan sjukdomen redan diagnostiserats. Vid lindrig demens är människan fortfarande kapabel att göra upp planer, kan uppgöra ett vårdtestamente och en intressebevakningsfullmakt eller uttrycka önskemål om den egna intressebevakaren. I beaktandet av åldrandet på förhand är det frågan om förverkligande av individens självbestämmanderätt. Det förstärker individens autonomi. När det kommer ett skede då människans egen åsikt inte längre kan bli hörd, kan den följas om behövliga planer och fullmakter har uppgjorts. Intressebevakningsfullmakt Bygg för framtiden! 2015 Hur man kan förbereda sig för åldrandet och förändringar i funktionsförmågan? Med intressebevakningsfullmakt kan en person i förväg ordna skötseln av sina saker för den eventualiteten att han/hon senare blir oförmögen att sköta dem själv. I intressebevakningsfullmakten utser fullmaktsgivaren en befullmäktigad som har samtyckt till uppdraget och fastställer sakerna som fullmakten täcker. Givande av intressebevakningsfullmakt är en förutseende åtgärd och träder i kraft först när personen inte själv kan sköta sina saker. Därvid kan befullmäktigade personen begära att magistraten bekräftar fullmakten varvid den träder i kraft. Planering av vården och vårdtestamente Planering av vården betyder inte att man planerar för döden eller den återstående tiden utan vad man vill få ut av sin vardag när funktionsförmågan försämrats. Vill man till exempel bo hemma så länge som möjligt eller övergå till ett mera institutionellt boende? I vårdtestamentet kan man föra fram sin egen livsåskådning, sina preferenser och önskemål. I vårdtestamentet kan man också bestämma hur ens tillgångar skall användas och uttrycka önskemål om eventuell intressebevakare. Ett officiellt vårdtestamente är en viljeförklaring om vården under den återstående livstiden. I vårdtestamentet uttrycks särskilda önskemål om vården och i testamentet kan man uttrycka sin vägran att mottaga vissa behandlingsåtgärder, till exempel återupplivning. Vårdtestamentet är giltigt endast då patienten inte själv kan fatta beslut om sin egen vård. Vårdtestamentet skall ingå i patientjournalerna eller följa med patienten. Återupplivningsförbuden är juridiskt bindande, patienten får inte behandlas om han/ hon lagligt har uttryckt sitt vårdtestamente, konstaterar forskaren. Om en person på grund av åldrande eller sjukdom inte kan bevaka sina intressen, till exempel se till sin egendom kan henne/ honom utses en intressebevakare. Som intressebevakare kan fungera t.ex. en privatperson som magistraten utser eller en ex officio-intressebevakare. Blanketter och modeller: Muistiliiton hoitotahtolomake (Minnesförbundets vårdtestamentsblankett, Livskvalitetstestamente, Litteratur: Anna Mäki-Petäjä-Leinonen, Ikääntymisen ennakointi - Vanhuuteen varautumisen keinot,

6 Planera ditt boende med åldern renoveringsrådgivning är en bra och billig metod Text: Elli Aaltonen, Ordförande för Centralförbundet för de gamlas väl ry Foto: Antero Hiilesvuo CFGV anser det viktigt att inkomstgränsen för renoveringsbidragen höjs varje år renoveringsbidrag borde kunna ansökas två gånger årligen mer resurser bör fås för information och rådgivning... för att grundförutsättningarna för hemmaboende ska förbättras och utvecklas. Centralförbundet för de gamlas väl har varit föregångare vad gäller att kombinera människors välbefinnande och boendeförhållanden. Redan i början av 1990-talet fanns det renoveringsrådgivning som på Krigsinvalidernas brödraförbunds försorg riktades till veteranerna i våra krig. Också jag själv som kommunal socialchef gick runt till många veteraners hem tillsammans med en kommunal renoveringsrådgivare eller verksamhetsledare i krigsinvalidernas brödraförbunds distriktsbyrå. Det var rationellt även från kommunens synpunkt eftersom renoveringen av hemmen minskade direkt på behovet av annan service och att flytta hemifrån. Idén var enkel och lätt. Renoveringsbehovet kartlades, men renoveringsplan uppgjordes, en budget räknades ut och Statskontoret fakturerades. Från den tiden kommer jag särskilt ihåg det sociala renoveringsprojektet Sokora i Norra Karelen där renoveringsåtgärderna utvidgades att gälla hela äldre befolkningen. Eftersom även EU-projektmedel ansöktes för projektet som första sociala projekt sedan Finland anslutit sig till Europeiska unionen ingick även en teknologisk del i projektet. Fint uttryckt blev projektet Life liberty through social technology. Det vill säga när dörrar breddades, trösklar avlägsnades eller ramper inrättades vid trappor såg man till spisens höjd, hjälphandtag, behovet av säkerhetstelefoner, elektronisk dörröppning och sängars höjd. På något sätt känns det fortfarande som den ovannämnda skaran som gjorde den här saken i Norra Karelen var före sin tid. Ivern att utveckla hemmaboendets säkerhet och undvika onödiga eller alltför tidiga placeringar på anstalt fick kommunernas beslutsfattare att tänka på saken. Samarbete mellan arkitekter, ingenjörer och social- och hälsovårdens personer förbättrar renoveringsarbetets effekt. Centralförbundets renoveringsrådgivning resultatrik Administrationen av veteranernas renoveringsrådgivning övergick till Centralförbundet för de gamlas väl i början av 2000-talet. Renoveringsrådgivningen omfattade först krigsveteranerna och sedan övriga äldre. Det finns mycket att göra i båda befolkningsgrupperna. Under årens lopp har antalet renoveringsobjekt stabiliserats till cirka 1000 objekt, berättas renoveringsrådgivningens chef Jukka Laakso i vårt förbund. Även om renoveringsrådgivningens resultat och samhälleliga verkningar kan ses snabbare och lättare än många andra sociala investeringar är det skäl att föra fram denna information till beslutsfattarna och medborgarna. Centralförbundet för de gamlas väl har gjort effektbedömningar vars resultat är entydigt uppmuntrande. Renoveringarna har i första hand nyttjat äldre själv. Till efterkommande har renoverade bostäder övergått bl.a. i Egentliga Finland under hela undersökningsperioden ( ) åtta procent. Således 6

7 Bygg för framtiden! 2015 Ett tryggt hem underlättar boendet Karl-Erik Sternberg har artros och har tidvis mycket svår att gå i trappor. En stolhiss som installerats i huset har underlättat betydligt för honom att bo hemma. stämmer inte misstanken att staten bygger för barnen, utan det är de äldre som har nytta av renoveringarna. När man tar ut ur undersökningen de personer i vilkas bostäder för boende nödvändiga renoveringar gjordes blir antalet boendeår i dessa i Egentliga Finland undersökta fall sammanlagt 329 år. Alltså för 329 år sparade kommunerna i Egentliga Finland kostnader för anstalts- eller effektiverat serviceboende. Pengar användes till dessa nödvändiga renoveringar (N = 40) användes som bidrag cirka en halv miljon. Motsvarande kostnad för boende utanför hemmet, t.ex. i serviceboendeliknande miljö, hade inneburit inemot 12 miljoner. Det kvarstår ingen som helst oklarhet om renoveringarnas ekonomi och kostnadseffekt. En fråga för sig är vad renoveringarna betyder för de äldre själv. Hemmet är tryggt och du kan röra dig där och i omgivningen utan att snava. Bara en höftoperation kan leda till att en åldring hamnar på sjukhus och sedan på servicehem. Den omedelbara kostnaderna för samhället för behandling av lårbenshalsbrott är cirka euro. När alla indirekta kostnader räknas med stiger kostnaden till över euro. Till denna kostnadspost hör rehabilitering efter sjukhusvården, behovet av vård och stöd med eventuellt extra behov av bädd- och rehabiliteringsplatser. Otryggheten ökar även orörligheten. Redan på någon vecka upphör den aktiva rörligheten. Orörligheten minskar på muskelstyrkan 5 % om dagen. En fungerande och adekvat utrustad bostad underlättar den boendes egen verksamhet och anhörigvårdarnas och hemvårdsarbetarnas arbete. Kommunekonomin, statsekonomin, personens egen ekonomi, hälsa och välbefinnande förbättras med ändringarna. Jag hoppas att vi fortsättningen får en ändring av förordningen om bostädernas renoverings-, energi- och hälsoskador att självriskandelen minskas. Då stiger nyttan med bostadens renovering ytterligare. Mången åldring är rädd för egna banklån eller att använda sina besparingar för att betala renoveringens självrisk och avböjer renovering. Sedan följer att äldre faller omkull, behöver mera service och måste flytta tidigare från hemmet. När sådana kostnader räknas vore en gradvis minskning av självrisken en liten investering i renovering. Centralförbundets renoveringsrådgivning Centralförbundet för de gamlas väl har 15 renoveringsrådgivare på olika håll i landet. De hjälper kostnadsfritt med renoveringens kartläggning, planering och ansökning av bidrag. Rådgivnings-verksamheten genomförs med bidrag från Penningautomatföreningen. Deras kontaktuppgifter finns på centralförbundets nätsidor 7

8 Minister Laura Räty: Allas gemensamma sak är att befatta sig med ensamheten Text: Leena Valkonen Social- och hälsovårdsminister Laura Räty utmanar medborgarna att bekämpa ensamhet. Enligt ministern är ensamheten en lika stor hälsorisk som tobaksrökning och tre gånger dödligare än övervikt. Ministern sammankallade i april ett multiprofessionellt forum för att dryfta orsakerna till och följderna av ensamhet och medel för bekämpning av människornas ensamhet. Bland deltagarna fanns experter, forskare, myndigheter och organisationer. Laura Räty säger att hon i sina tidigare uppgifter som läkare och Helsingfors biträdande stadsdirektör funderat mycket på ensamhet och de individuella och samhälleliga verkningarna som den medför. Ensamheten är farlig, den gör folk sjuka. De som upplever sig vara ensamma använder enligt undersökningar hälsovårdstjänster mer än andra. Ensamheten har också ofta samband med depression, som i sin tur förorsakar långa sjukledigheter och arbetsoförmåga. Antalet människor som gått i invalidpension på grund av depression har ständigt ökat. Människors och familjers ensamhet är en av tidens stora utmaningar, säger ministern. Den är ett fenomen som inte försvinner med insatser av ett ämbete. Mycket ofta är till exempel ålderdomsdepression en följd av ensamhet. Myndigheterna kan göra sitt för att förebygga ensamhet men även om de gör sitt bästa, räcker det inte alltid till eftersom den bästa medicinen mot ensamhet är en annan människa. Det behövs många åtgärder och samarbete med många sektorer. Ändå är inte alla ensamstående eller -boende ensamma, betonar Räty. Det är ingalunda förbjudet att vara ensamstående. Centralt är hur man upplever sin egen ensamhet. För vissa kan ensamheten vara mycket ångestfylld. Den utgör också en delfaktor i utslagning. Det finns många slags orsaker till ensamhet Hur mycket ensamhet förekommer i verkligheten och har den ökat? Enligt ministern är det svårt att besvara frågan. När en sak undersöks märks den lättare och det talas om den. När det talas mera, upplever man att man själv kanske har samma problem. En av orsakerna till upplevelser av ensamhet är att familjebanden försvagas. Man har flyttat från landsorten till tätorterna och städerna och till exempel avståndet till de egna föräldrarna eller far/morföräldrana är långt. Man är fysiskt avskilda. I städerna är man ensam för att man inte känner grannarna och isolerar sig i sin egen bostad. Till den finländska mentaliteten hör också lätt en kultur där man måste klara sig själv. Jag 8

9 Bygg för framtiden! 2015 Bygg för framtiden! 2015 jobbar och klarar mig själv. Man söker inte hjälp eller tar emot hjälp, analyserar Laura Räty orsakerna till ensamhet. Hur kommer man framåt? Laura Räty anser att förebyggandet av ensamhet börjar med samhällsplaneringen. Sådana planläggnings- och boendelösningar behövs som möjliggör samhällsengagemang. En av vårt samhälles finaste prestationer är att människorna kan leva längre funktionsdugliga. Jag tycker att den bästa medicinen mot de äldres ensamhet är kollektivt boende där verksamheten grundar sig på de boendes egen aktivitet och gemensamma sysselsättning. Trafiken och den övriga miljön skall stöda äldre människors rörlighet och engagemang. Varför kunde man inte bygga till exempel servicehus för äldre och daghem på samma platser. Eller nära skolor som erbjuder möjlighet till gemensamma måltider. Gemensamma evenemang och medborgarverksamhet av olika slag är viktiga. De som går i pension utgör en enorm resurs för oss. Pensionärerna deltar, är aktiva och träffar varandra. För detta behövs platser där man kan ägna sig åt medborgarverksamhet. Smärtsamma frågor till diskussion Laura Räty säger att ministeriets uppgift är att lyfta fram smärtsamma frågor till diskussion. Ensamhet och bekämpning av den är en sådan fråga. Ministern vill bryta upp gränsen mellan den offentliga sektorn, myndigheterna och organisationerna samt sänka tröskeln för gemensam verksamhet i syfte att lindra ensamheten. Hon uppmanar städer och kommuner att se sig omkring och försöka finna ett konkret ämne som kunde drivas framåt för att främja samhälleligheten, till exempel i samarbete med lokala organisationer. Bekämpning av ensamheten är ändå inte en uppgift för bara en sektor, alla behövs. Människan behöver en annan människa. Vänkretsen-verksamheten bekämpar ensamheten Vänkretsen-verksamhet som konstaterats effektivt lindra äldre människors ensamhet har bedrivits av Centralförbundet för de gamlas väl med stöd av Penningautomatföreningen i nästan tio års tid, från år I Finland finns cirka 700 utbildade vänkretshandledare. I grupperna har deltagit över 7000 äldre människor varav 90 % upplever att ensamheten lindrats i gruppen. 60 % fortsätter att hålla kontakt eller umgås också efter den handledda gruppen, vilket är ett av verksamhetets mål. 98 % av dem som deltagit i grupperna rekommenderar verksamheten också för andra. 9

10 Organisationerna som byggnadsvirke för framtiden Text Markku Lehto Foto: Antero Aaltonen Vilka möjligheter erbjuder organisationerna byggandet av framtiden och vilken roll har de i dagens samhälle. Detta dryftas av Markku Lehto, fullmäktigeordförande i Centralförbundet för de gamlas väl. Innan vi går in på framtiden är det skäl att ta en titt på det förflutna. Vi finner att organisationerna berömvärt har öppnat nya spår. Många av de befintliga verksamhets-formerna har fått sin början på initiativ av de organisationsaktiva. De har förnyat vården av barn, äldre och handikappade och vårdens innehåll. Ändå har den officiella inställningen gått i vågor. I början av 1970-talet trodde den framstegsvänliga förtruppen att organisationerna hade slutfört sitt arbete. Man förklarade att ansvaret för att trygga välfärden hade övergått till staten. Snart märkte man att statskassan sinar hotande snabbt. Återigen började man sakna organisationerna och frivilligverksamheten. Det talades om att välfärdsstaten är i kris. Krisen överlevde man och tron på staten återställdes. Tills man hamnade i krisen på 90-talet och i en ny diskussion om statens uppgifter. Man klarade sig ur den ekonomiska nedgången och som vi vet hamnade man efter drygt tio år i en långvarig recession. Den pågår fortfarande. Hör och häpna, återigen talar man om ett samhälle med många aktörer. Cynikern frågar om organisationerna endast är en användbar kuliss för svåra tider? Tal och verklighet står i strid med varandra Organisationernas betydelse står på en starkare grund. Samhället håller på att bli mångkulturellt. Informationsförmedlingen och arbetslivet omvälvs och medborgarna hänger inte med i tempot. Samtidigt är vi ekonomiskt allt hårdare knutna till den globala miljön. Det finns gott om exempel som visar att den gamla idén om en välfärdsstat hostar. Till dessa kan organisationerna erbjuda bättre fungerande svar. Målsättningar och terminologi har förnyats i en riktning som tilltalar organisationerna. Man har talat om ett aktivt samhälle, ett deltagande samhälle, ett stort samhälle, ett partnerskapssamhälle, ett samhälle av lokalsamfund och ett samhälle med nytt styre. Gemensamt för denna ordakrobatik är strävan att överföra uppgifter från den offentliga sektorn till individer, familjer, närsamfund, den tredje sektorn och företag som delar gemensamma värden. Tyvärr har erfarenheterna från olika länder varit bistrare än de högstämda talen. Inte minst i Finland där principen för konkurrensutsättning har omfattats speciellt renlärigt. Som ett resultat har konkurrensutsättningen av tjänster de facto förstört gamla välfungerande partnerskap. I stället för en förstärkning av närhet och lokala krafter har stora servicekedjor fått en dominerande ställning och deras uppgift är att ge avkastning åt internationella ägare. Resultatet ser ut att bekräfta cynikernas uppfattning om konflikten mellan vackra ord och verkligheten. Är det vår framtid? Organisationerna har många uppgifter För att kunna uppskatta organisationernas betydelse måste vi granska deras verksamhet ur ett vidare perspektiv. Social- och hälsovårdens organisationer har för det första intressebevakningsuppgifter. De försöker se till att medlemmarnas behov beaktas i samhället. En stor del av social- och hälsovårdsorganisationerna har grundats åtminstone delvis för detta 10

11 Bygg för framtiden! 2015 ändamål. För det andra innehar de en rådgivnings- och informationsförmedlingsuppgift gentemot medlemmarna och därmed en levande kontakt med verkligheten. De lever inte i ett magiskt pulver av vackra målsättningar. För det tredje kan organisationen erbjuda en verksamhetsarena, möjligheter att verka, träffa andra, förverkliga sina egna idéer och påverka tillsammans. För det fjärde kan organisationen erbjuda yrkesinriktade tjänster för dem som behöver. Av dessa är de tre först nämnda uppgifter som organisationerna säkert kommer att inneha och behovet av dem ökar. Organisationerna skall därför se till att dessa uppgifter inte glöms bort på bekostnad av serviceuppgiften. Inte ens detta är tillräckligt för att beskriva en organisations samhälleliga funktion. Under den senaste tiden har många framträdande personer fäst uppmärksamhet vid samhällets sårbarhet i krissituationer. Vi har byggt upp ett samhälle som stöder sig på en lineär utveckling där allt fortgår utan störningar. Välfärdsstatens möjligheter att skydda sig mot yttre störningar har ändå minskat och den inre rörelsefriheten krympt. Då är det viktigt att det i samhället finns många autonomiska aktörer som smidigt kan reagera på överraskande förändringar. Det utgör en bättre garanti för en trygg framtid än ett monolitiskt servicekoncept som stöder sig på centraliserade kedjor. Centraliserad klokhet kan vara förödande oklokhet lokalt. Verksamhetens mångformighet måste bevaras Nu när man håller på att föra ihop kommunala social- och hälsovårdstjänster till större produktionskombinat, skall särskild uppmärksamhet fästas vid att verksamhetens mångformighet bibehålls inom dem. Ännu viktigare är att aktörerna förbinder sig att vara aktiva också under svåra tider. De tjänster inom den tredje sektorn som inte bedrivs i vinstsyfte är i detta hänseende en obestridlig resurs som det lönar sig att utnyttja. I själva verket har man inte råd att lämna den outnyttjad, om man ännu har kvar någon som helst självbevarelsedrift. Organisationernas roll har betraktats ur ett alltför smalt perspektiv. Ännu är det inte för sent att korrigera felet. Organisationerna erbjuder oss en rik och mångformig framtid bara vi inte själva fördärvar denna möjlighet. 11

12 I kärnan av förstämningsproblem sitter ofta en bristfällig förmåga att acceptera sig själv och sin egen livssituation. Även som gammal kan man ändra åsikt Text: Marja Saarenheimo Runt om i världen har man vaknat till att antalet minnessjuka ökar när befolkningen blir äldre. Men ålderdomen kan medföra mentala sjukdomar även på andra sätt än i fråga om minnet och de intelligensmässiga funktionerna. Det är söndagseftermiddagens stretchingsoch kroppsvårdstimme på gymmet. När jag anslöt mig som medlem för tio år sedan funderade jag på om jag skulle vara uppseendeväckande gammal i gruppmotionen eller gymredskapen. Nu är åtminstone hälften av deltagarna i timmen av min ålder eller äldre och en stor del fortsätter direkt från kettlebelltimmen. Hälsoinformationen har gått hem: man måste se till kroppen om man ännu som äldre vill leva ett självständigt och tillfredsställande liv. Men en välfungerande kropp räcker inte ensam till för att hålla en i funktion. Även psyket ska skötas. Enligt undersökningar lider t.o.m % av över 65-åringarna av mentala rubbningar. Speciellt vanliga är depressions- och ångestrubbningar som orsakar utom mänskligt lidande även avsevärda ekonomiska kostnader. 12

13 Bygg för framtiden! 2015 Upprätthållande av mental hälsa i en föränderlig värld är en viktig utmaning både för enskilda människor och för samhällena. Hur ser man till den mentala hälsan? Kroppen och själen är en helhet och därför utgör riktig kost, tillräcklig sömn och fysisk träning vård även för själen. Psyket är dock nyckfullt och inte lätt att påverka. Vi verkar inte tillnärmelsevis alltid för psykets bästa utan fastnar i ogynnsamma vanor och blir fångar hos gamla tanke- och aktionsmodeller då vi inte kan frigöra oss från dem. En personal trainer kan tala om för oss hur vi stärker svaga muskler men vem skulle säga hur vi ska stärka eller lugna ett nedstämt eller stressat psyke. Ett av de effektivaste motmedlen mot psykisk stress och deprimerat sinne är tillräckligt mycket meningsfull och tillfredsställande aktivitet dagligen. Ibland behövs en yttre verksamhetsledare som kan vara t.ex. en kalender eller aktivitetsdagbok. Genom att ögna kalendern ser man lätt om det finns för lite eller för mycket aktivitet och vilken verksamhet livet består av. Finns det tillräckligt social verksamhet? Eller fysisk aktivitet? Vad kunde men lägga till och vad minska på? Att vara social och interaktiv är kännetecken på mänsklighet. Vi behöver andra för att känna oss hela. En nära och viktig person kan svara mot vårt behov att bli älskade men vi behöver också ett vidare nätverk för att uppleva att vi hör någonstans. Å andra sidan eliminerar inte ens ett stort socialt nätverk vår känsla av ensamhet om vi saknar förmåga att bli fästa och fästa oss. Om de kognitiva färdigheternas såsom uppmärksamhetens och verksamhetsstyrningens roll i regleringen av humöret har nya undersökningar gett mycket ny kunskap. Aktivering av hjärnan är inte viktigt bara vid förebyggandet av minnessjukdomar utan även vid bekämpningen och behandlingen av affektiva störningar. Matematiska uppgifter, minnesövningar och inlärning av nya färdigheter upprätthåller hjärnans flexibilitet ännu i ålderdomen och hjälper vid regleringen av sinnesstämningar. Mångas problem är ältandet av negativa tankar. En deprimerad sörjer för tiden som gått och en ångestfylld oroar sig för kommande bekymmer. Negativa tankebanor startar obemärkt och är inte lätta att bryta. Det blir en häxcirkel som tär på organismen och utmattar sinnet. Terapeuterna rekommenderar andningsövningar och mindfullness-meditation när vi vill lära oss att lugna vårt orostyngda sinne. I kärnan av förstämningsproblem sitter ofta en bristfällig förmåga att acceptera sig själv och sin egen livssituation. Vi är olyckliga för att vi känner oss ha misslyckats i livet. Vi är rädda att bli till besvär för andra och tror att alla andra har det bättre ställt. Vi kretsar i en cirkel av besvikelser, ilska och förebråelser utan att komma loss. Vi försöker av alla krafter hålla lidandet på avstånd men det biter sig fast i oss allt hårdare. Vänner och närstående kan vara till stor nytta men någon gång behövs professionell hjälp. Kan ålderdomen planeras? På pension tillbringas numera som bäst t.o.m. fyra decennier och uppfattningarna och förväntningarna om ålderdomen är helt annorlunda än t.ex. för femtio år sedan. Våra tidigare val inverkar mycket på hurdan vår ålderdom blir. Å andra sidan är det aldrig för sent att göra något eftersom vi är kapabla att förändras under hela vårt liv. Mentala färdigheter tas numera allt oftare upp till diskussion och bokhandlarna och internet sväller av egenvårdsguider som ger anvisningar om hur man kan öva sitt psyke. Det är ändå inte frågan om trollkonster utan om att anstränga sig hårt och hålla hoppet uppe även under stunder av besvikelser. Livet är inte heller rättvist några har redan som utgångspunkt svagare beredskap att ta hand om sitt psyke. Det behövs mentalvårdsutbildade och service som når de äldre lika väl som unga och arbetsföra. 13

14 Mot ett nytt skede i livet Röda Korset startar pensionsträningar med vilka man stöder pensionärernas välbefinnande Text: Merja Joro ja Saija Ohtonen-Jones Foto: Merja Joro Röda Korset startade år 2014 projektet Fullt liv som pensionär vars centrala innehåll är heltäckande välbefinnande- och pensionsträning för dem som snart går i pension. Ett stort antal yrkesutbildade i olika branscher går i pension just nu och i en nära framtid. Många av dem har en god kondition och mycket know-how. Vi som organisation ser detta kunnande som en resurs som vi vill att ännu skall utnyttjas av organisationerna via friviligverksamheten. Samtidigt erbjuder vi också dem som går i pension stöd och verktyg för att möta den nya situationen samt meninsgfullt livsinnehåll efter arbetskarriären, säger projektets projektkoordinator Saija Ohtonen-Jones. Övergången till pension är alltid en förändring i livet och ofta kan den också vara svår. Effekterna av förändringarna känns inte nödvändigtvis genast utan dem kan man stöta på först efter en tid. Därfär är det skäl att vara medveten om förändringens natur. När man i förväg funderar på ett kommande skede i livet och de förändringar det medför råkar man inte ut för överraskningar och kan sålunda lättare anpassa sig till förändringen. Samtidigt kan man resonera om hurdant pensionärsliv man vill bygga upp för sig vad man drömmer om och vad allt man ännu vill göra och uppnå. Pensionsåldern är fylld av möjligheter, uppmuntrar Ohtonen-Jones de blivande pensionärerna. För närvarande finns det ändå nästan inget stöd att få för att möta pensioneringens förändring och förbereda sig för den. Ännu på 80-talet ordnades pensionsträningar men så småningom började utbudet tyna bort. Meningsfullt livsinnehåll genom frivilligverksamhet Projektet Fullt liv som pensionär erbjuds praktiska redskap med vilka man kan förbereda sig för pensionen, främja helhetsbetonat välbefinnande och utnyttja de egna resurserna. Man granskar pensionärsskapet och övergången till pension med teorins hjälp genom att bekanta sig med pensionärsskapets ändrade definitioner och de konkreta förändringar i livet som övergången till pension medför. Under träningen ventilerar man sina egna värden, drömmar och mål, tänker på de egna rollerna samt gestaltar sina egna resurser genom olika övningar. Personligt funderande och behandling av frågor i smågrupper skapar en god grund för framtida planer. Kommentarer och erfarenheter från andra i samma situation innebär ett berikande kamratstöd. För pensionärsskap erbjuds inte en färdig modellösning utan var och en uppmuntras att fundera på sin egen situation och finna sin egen stig för övergången till pension, beskriver Saija Ohtonen-Jones träningen. Deltagarna kan ockå bekanta sig med Röda Korsets mångsidiga verksamhet och de uppmuntras att pröva på att bli frivillig, till exempel bli vän i vänverksamheten eller delta i verksamheten i hälsopunkter. Träning intresserar I Projektet Fullt liv som pensionär ordnades öppningsevenemang under februari-mars på fyra pilotområden, som är Uleåborg, Satakunta, Savolax-Karelen och Sydöstra Finland. Evenemangen samlade totalt över tvåhundra intresserade åhörare. I öppningsevenemang- 14

15 Bygg för framtiden! 2015 en behandlade experttalare på ett allmännare plan samma teman som behandlas djupare i projektträningen. Träningen har utvecklats och testats från och med senaste år och fram till slutet av februari då en sista piltoträning ordnades i Uleåborg. Pensionärsparet Raili och Paavo Salmi från Muhos som redan deltagit i frivillig verksamhet av många slag anlände till pilotträningen som ordnades i Uleåborg. När båda går i pension och är tillsammans 24/7 är det nästan omöjligt att vara beredd på förändringen. Fantasin räcker inte till hur man än försöker, konstaterar Raili med ett skratt. Tomrummet i dagsrytmen som arbetslivet lämnat efter sig är det skäl att fylla med någon verksamhet. Mitt motto är att man skall utföra en god gärning varje dag. Resten av tiden ser man sedan vad annat man kan göra, säger Paavo. Arbetsgivarna med i samarbetet Röda Korset utbildade pensionärsliv-tränare, av vilka de första utbildades i mitten av mars. De ordnar och driver framåt träningar inom sitt eget område. I framtiden skall mera tränare utbildas och utbudet på träning utökas också Kommentarer från responsenkäten om pilotträningen i Uleåborg: Diskussionerna med andra bidrog i hög grad till anpassningen Det är klokt att utnyttja den utökade fritiden också i frivilligverksamheten vilket ger meningsfullhet och större känsla av att man verkligen behövs Tänk om jag själv hade haft möjlighet att delta i träningen innan jag gick i pension men visst fungerade det bra också nu utanför pilotdistrikten. Syftet är att pensionsträningen utvidgas till att utgöra en del av Röda Korsets riksomfattande verksamhet. Projektet syftar i stor utsträckning också till att bygga upp partnerskap och samarbetsnätverk. Samarbete erbjuds speciellt arbetsgivare, övriga organisationer samt kommuner. Arbetsgivarna inbjuds till samarbete genom att erbjuda träningar som en del av åldersledning och att äldre arbetstagares välbefinnande främjas. Dessutom ordnas träningar i form av publikträningar som är öppna för alla. Projektets målsättning är också att utöka det inbördes stödet till varandra för pensionärer av olika åldrar och växelverkan mellan generationerna, samt att framhäva pensionärernas kunnande och livsvisdom. Vi vill främja pensionärernas goda vardag samt påverka attityder, beslutsfattande och samtalsämnen i syfte att förstärka en positiv åldersidentitet. De som går i pension borde i första hand se som resurs i samhälle. De har redan gett mycket och de har ännu mycket att ge sin närmiljö. Pensionärerna skall absolut inte ses enbart som en belastning eller kostnadspost, sammanfattar Ohtonen-Jones. Projektet Fullt liv som pensionär utgör en del av Livfullt liv-biståndsprogrammet som stöds av RAY och koordineras av Centralförbundet för de gamlas väl. Projektet fortgår till slutet av år

16 Ilmarinen utredde: 80-åringarna är nöjda med sitt liv Text: Leena Valkonen Foto: Marja Haapio Största delen av 80-åringarna är nöjda med sitt liv och funktionsdugliga, framgår av en undersökning som Ilmarinen gjort. Majoriteten bor fortfarande hemma och behöver inga tjänster för att klara vardagen. Pensionärerna är dessutom sparsamma: hälften av 80-åringarna anser att pensionen bra räcker till för livet. Enligt vår undersökning klarar sig största delen av dagens 80-åringar bra. Resultatet är till och med en överraskning jämfört med den allmänna uppfattningen säger vice verkställande direktör Sini Kivihuhta som ansvarar för Ilmarinens pensionsförsäkring. Av åldersgruppen bor 87 procent kvar hemma och 45 procent ensamma. Av kvinnorna bor cirka 60 procent ensamma, av männen endast cirka 20 procent. Största delen behöver inga som helst tjänster och oftast fördrivs tiden hemma med vardagliga bestyr. Positivt är också att endast var tionde av dem som besvarat enkäten kände sig ensam, berättar Kivihuhta. Pensionen räcker till för de flesta Enligt undersökningen räcker pensionen bra till för varannan. Speciellt bra räcker pensionen till om den är minst 1400 euro i månaden. En liten del av 80-åringarna måste klara sig bara med folkpension. Största delen av 80-åringarna har besparingar men bara få har varit tvungna att ty sig till dem. Var sjätte hade jobbat i något skede också efter pensioneringen. Drygt en tredjedel hade gjort frivilligt arbete och över hälften hade skött om barnbarn. Undersökningen säger också att pensionen räcker till för största delen av 80-åringarna nästan lika bra nu som vid pensioneringen för 20 år sedan. Däremot är en allt större grupp pensionärer redan oroade över hur bra pensionen ska räcka till under de följande fem åren, uppskattar Sini Kivihuhta. Enligt Pensionsskyddscentralens statistik får en 80-årig pension i snitt 1540 euro i månaden. Männens snittpension är 1770 euro och kvinnornas 1380 euro. Var tredje behöver tjänster för att klara sig i vardagen I synnerhet familjen, släktingar och vänner ger 80-åringarna livskraft. Sociala relationer ger i synnerhet kvinnorna kraft. Också motion och andra intressen är viktiga. Speciellt den egna hälsan och orkandet samt samhällets teknifiering oroar de äldre. Däremot bekymrar till exempel bostadsförhållandena inte 80-åringarna. En intressant detalj i undersökningen är att kvinnornas hälsa oroar mest såväl 80-åriga män som kvinnor, säger Kivihuhta. Enligt enkäten är dagens 80-åringars egen uppfattning att de ännu klarar sig bra i vardagen. Cirka en tredjedel har anlitat tjänster för att klara vardagen. Majoriteten, 65 % av dem som svarat väntar sig ändå få tjänster av samhället i framtiden. Knappt hälften väntar sig få tjänster också av sin familj. En tredjedel är beredda att själva köpa vårdtjänster. Av undersökningen framgick att det finns skillnader mellan könen. Allt som allt är kvinnorna nöjdare, aktivare och mer sociala än män. Kvinnorna är också mer sparsamma. En av orsakerna till detta är att deras pension är mindre än männens, bedömer Kivihuhta. 16

17 Bygg för framtiden! 2015 Lämplig pensionsålder är 65 år flexibelt Majoriteten av pensionärerna som är födda 1935 har varit pensionerade redan i 20 år. Männens arbetskarriär är i snitt 40 år, kvinnorna arbetslivsår uppgår i snitt till 35. Ålderspensionsåldern för år 1935 födda är officiellt 65 år, men det var möjligt att redan som 60-årig få förtidsålderspension och som 55-årig individuell förtidspension. Möjligheten till invalidpension var likadan som idag och arbetslöshetspensionen erbjöd de arbetslösa en väg till pension. I snitt pensionerades dagen 80-åringar som cirka 60-åriga, berättar Sini Kivihuhta. Majoriteten av 80-åringarna anser att 65 år är en lämplig pensionsålder. I många svar betonades flexibel övergång till pension, beroende på hälsan och konditionen. Enkäten genomfördes per telefon i oktober december 2014 och den besvarades av totalt 500 pensionärer som var födda år De som svarat var pensionärer med både arbetsoch folkpension runtom i Finland. Svarsprocenten var 52. Resultaten publicerades i februari i Helsingfors vid iareena-seminariet som var gemensamt för Ilmarinen och Centralförbundet för de gamlas väl. iareena iareena är ett seminarium som ordnas av Ilmarinen ja Centralförbundet för de gamlas väl om ett tema i anslutning till aktuella frågor för de äldre. Årets tema var 15 år i pension, hur står det till? Under seminariet talade också professor Kaisu Pitkälä från Helsingfors universitet, verksamhetsledare Satu Helin och äldre planeraren Anu Jansson för Centralförbundet för de gamlas väl. Material från evenemanget: Bakgrundsfakta om åldersklassen År 1935 föddes barn, pojkar och flickor Antalet 80-åringar är Av dem är män, varav änklingar 1200, och kvinnor, varav änkor åringarna får pension i snitt per månad. Männen får och kvinnorna

18 Bygg för framtiden Text: Leena Valkonen Foto: Leena Valkonen, Toni Kitti Byggande för framtiden hör till varje generations uppgifter. Till livet hör rättigheter, skyldigheter och ansvar, ansvaret för sig själv. Livet är också samhällelighet, att hjälpa varandra och åtminstone att stå ut med varandra. Så uttryckte sig den ena av modellerna för årets De gamlas vecka-affisch, en mångsidig påverkare, familjefar, farfar, farfars far, anhörigvårdare och naturens iakttagare och lyssnare Aaro Peuraniemi, 87. Peuraniemi som bor i Esbo, är krigsveteran, har arbetat som arbetshygieniker, varit politisk påverkare och arbetat i många förtroendeuppgifter. Han har bl.a. varit med om att grunda Finlands första äldreråd i Esbo. Till Aaros familj hör utom hustru också sex barn, åtta barnbarn och tre barnbarnsbarn. 18

19 Bygg för framtiden! 2015 Som född och uppvuxen i Lappland har jag ett starkt förhållande till naturen. Den ger sinnet kraft och balans. Människan är också en fysisk varelse. Jag har alltid rört på mig och ännu idag går jag varje morgon ut på en motionsrunda. Motion rekommenderas för alla, den säkrar många funktionsdugliga år. Till den lapska mentaliteten hör också att man bryr sig om varandra och har en stark familje- och släktkontakt. Jag är aningen oroad över att människorna har förändrats, blivit kortsiktiga. Kunskaper och färdigheter har överflyttats till olika elektriska hjälpmedel och man lever i väldigt snabba cykler. Av äldre människor hinner man inte fråga och man har inte tid att lyssna på dem. Familjekontakterna har krympt för att man bor på andra orter eller har flyttat utomlands. Gamla traditioner förmedlas inte och seder och bruk håller på att falla i glömska. På grund teknikalisering av livet och kortsiktighet håller den åldrande befolkningsdelen på att hamna i offside. Alla äldre människor har inte förmåga att använda olika it-utrustningar, och de yngre har inte tid att lära dem. Det sociala livet tunnas ut när man får uppleva förluster. När maken, närstående människor eller vänner dör bort oroar man sig för hur det skall gå. Vem tar hand om mig? Det är bra att förbereda sig för detta genom att skaffa sig hobbyer och sociala relationer. Vi kan också alla tillsammans påverka detta genom att ordna möjligheter till samvaro och kollektiv verksamhet. För närvarande känner jag mig vara i ett lyckligt skede av livet. Jag känner stor kärlek för mig själv och min stora släkt. Åldern ger perspektiv, hjälper att se och sätta saker i rätt proportion. Jag har alltid arbetat mycket och strävat efter att utföra de uppgifter jag fått med de färdigheter och kunskaper jag har. Jag känner tacksamhet i synnerhet mot mina fostrare. Jag bär med mig en minnesväska som jag alltid kan ty mig till. Generationerna överför värden som följande generation kan bygga något nytt av. Frivillig verksamhet är värdefull Venla Lindström som i år fyller 19 är abiturient från Tusby. Efter fotografering var det dags för studentskrivningar i matematik, kemi och fysik. Venla har redan en klar vision om framtiden. I skolan har jag alltid tyckt om biologi som varit mitt favoritämne. Jag vill bli läkare eftersom jag är intresserad av människan som en biologisk helhet och vill arbeta med olika slags människor. Jag tror att jag som läkare kan hjälpa människor på riktigt. Redan som 15-åring arbetade jag på ett åldringshem. Jag ledde bl.a. gympastunder, olika aktivitetsprogram och spelade piano. Jag tyckte om det och gillade att vara med äldre. Under den senaste tiden har jag som frivillig, antingen ensam eller tillsammans med min pojkvän, besökt servicehus på söndagseftermiddagar för att prata med de äldre. Samtidigt har de fått klappa min pojkväns lilla hund. De äldre har verkat lyckliga när de fått röra vid hunden och prata. För min egen del ser jag för närvarande att byggandet av framtiden innebär intensiva studier, i syfte att komma till den bransch jag önskar. Frivilligt arbete anser jag vara viktigt, det kan utföras på många olika områden och kan ge mycket innehåll i mitt liv. Jag högaktar också de äldre och deras livserfarenhet. När man som frivillig lyssnar till de äldres berättelser lär man sig samtidigt själv. Unga skall inte bli irriterade på tanterna i kassakön. Frivilligt arbete tar inte nödvändigtvis lång tid. Redan en timmes frivilligt arbete per vecka kan skänka alla parter stor glädje. 19

20 Äldres vardagsrum erbjuder trevligt sällskap och arbetsglädje även på helger Text och foto: Minna Korva-Perämäki Projektet Äldres vardagsrum som skapats till stöd för äldres självständiga liv erbjuder alla äldre människor gott sällskap och funktionellt program fyra kvällar i veckan vid servicecentren i Uleåborg och Tuira. Verksamheten äger rum också på helger då många kan känna sig väldigt ensamma. Utrymmena i Uleåborgs Servicestiftelses servicecenter utstrålar värme och vänskap när äldre människor samlats för att fira en gemensam kväll. Pprojektchef Hannele Huovinen berättar att man i Uleåborg testar i pilotskala en verksamhetsmodell där möjligheter till sysselsättning erbjuds äldre människor sådana tider då andra ställen vanligen är stängda. Verksamheten startades av Oulun eläkkeensaajat ry. Huovinen säger att verksamheten har tagits emot med glädje och seniorernas vardagsrum besöks av personer varje kväll. Vi har här alltid flera handledare närvarande samt olika slags aktiviteter eller program som var och en kan delta i om de så önskar. Vi lägger upp programmet alltid en månad i förväg med uppgifter om de kommande veckornas evenemang. Vardagsrum-projektet erbjuder många olika aktiviteter såsom musik-, spel-, frågesports-, film-, stolgympa-, bingo- och bakkvällar. Vi får också ibland besökare som berättar om Uleåborgsregionens övriga evenemang och projekt samt om andra kulturupplevelser som staden erbjuder. Idag skall vi ha en fartfylld kväll och vi har utlovats zumba under ledning av Anne Kalliokoski. En plats där man kan träffa kamrater Vardagsrummets syfte är att erbjuda ensamma äldre människor en plats där man kan träffa kamrater, utbyta nyheter, bekanta sig med nya Projektchefen för projektet Äldres vardagsrum Hannele Huovinen berättar att projektet sysselsätter cirka 14 arbetstagare av vilka största delen är timarbetande. På bilden priset projektet fick Alla hjärtans dag. människor och delta i klubbverksamhet. Vår målsättning är att få äldre människor att känna att de tillhör en gemenskap. Enligt Hannele Huovinen är Vardagsrumprojektet för tillfället mycket uppmärksammat runtom i Finland. Redan i år fick projektet en riksomfattande Alla hjärtans dag-utmärkelse för förtjänstfull verksamhet som syftar till främjande av äldre människors delaktighet. Vardagsrummet håller öppet till exempel under julen, som tyvärr är den ensammaste tiden för många människor. För närvarande planerar vi att ha aktiv verksamhet också hela sommaren, tillägger hon. 20

Finland 100- understödsprogrammen

Finland 100- understödsprogrammen Finland 100- understödsprogrammen 22.2.2017 1 Extra ansökningsrunda Social- och hälsovårdsministeriet startar en extra ansökningsrunda för tre nya understödsprogram som en hyllning till jubileumsåret för

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

LEWY BODY -SJUKDOMEN Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

LEWY BODY -SJUKDOMEN Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga LEWY BODY -SJUKDOMEN Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga Lewy body -sjukdomen är en progressiv minnessjukdom som bryter ut i 50 80 års åldern. Sitt namn har den fått av Lewy delar, som består

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar MINNET OCH MINNESSTÖRNINGAR Minnet är en serie av händelser, då man i minnet återkallar saker man tidigare lärt sig eller upplevt och lär

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

ORGANISATIONENS NAMN. RAY stöder-barometern 2016

ORGANISATIONENS NAMN. RAY stöder-barometern 2016 RAY stöder-barometern 2016 DELTAGANDE I ORGANISATIONSVERKSAMHET 1. Hur ofta har du deltagit i den här social- och hälsovårdsorganisationens verksamhet under de senaste tolv månaderna Med organisation avses

Läs mer

DIALOG I TIDEN LÄROMATERIALET VAD BETYDER EGENTLIGEN ÅLDERDOMEN?

DIALOG I TIDEN LÄROMATERIALET VAD BETYDER EGENTLIGEN ÅLDERDOMEN? LÄROMATERIALET DIALOG I TIDEN Utställningen och läromaterialet Dialog i tiden ger eleverna en månsidig introduktion till sociala, samhälleliga, fysiologiska och psykologiska frågor kring åldrandet. Besök

Läs mer

Strategi 2016 2020. Njur- och leverförbundet. www.musili.fi www.munuainen.fi www.maksa.fi

Strategi 2016 2020. Njur- och leverförbundet. www.musili.fi www.munuainen.fi www.maksa.fi Strategi 2016 2020 12/2015 Njur- och leverförbundet stöder insjuknade, transplanterade och deras anhöriga. Förbundet delar ut tillförlitlig information om sjukdomar och behandling. I medlemsföreningarna

Läs mer

Äldreomsorgspolitiskt program Ålands Framtid

Äldreomsorgspolitiskt program Ålands Framtid Äldreomsorgspolitiskt program Ålands Framtid Vi vet att behovet av flera platser och tjänster inom äldreomsorgen kommer att öka på sikt i kommunerna. Redan nu kan man se att behoven tilltagit mer än beräkningar

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över Grupp 1 Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över Arbete God utbildning för alla barn och ungdomar Arbeta

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Projektet Masto för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Stöd för den arbetsföra befolkningens psykiska hälsa och arbetsförmåga För att främja välbefinnande i arbetslivet ska projektet Masto

Läs mer

Vuxenutbildningsundersökningen 2006

Vuxenutbildningsundersökningen 2006 Utbildning 2008 Vuxenutbildningsundersökningen 2006 Deltagande i vuxenutbildning Nästan 1,7 miljoner deltog i vuxenutbildning År 2006 deltog varannan 18 64-åring, dvs. över 1,7 miljoner personer, i vuxenutbildning,

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2006 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2006 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2006 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

hemtjänsterna i skick

hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick Vi har i Finland lyckats i vårt gemensamma mål, möjligheten ett njuta av allt längre liv med god hälsa och livskvalitet. Å andra sidan är vi den nation i europa

Läs mer

ANDERS ERIKSSON. Välkommen till Alter Assistans

ANDERS ERIKSSON. Välkommen till Alter Assistans ANDERS ERIKSSON Vår organisation bygger på rörlighet och närhet, vi finns där vi behövs. Engagemang, mod, vilja och proffesionalism är våra ledord. Våra medarbetare och våra kunder är värdefulla. Som verksamhetsledare

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE.

EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDEN Vi som lever i Sverige och Blekinge blir friskare och lever allt längre. Det är en positiv utveckling och ett resultat av vårt välstånd

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller

Läs mer

Granskningsrapport Brukarrevision. Stöd- och serviceboende Danska vägen 65D

Granskningsrapport Brukarrevision. Stöd- och serviceboende Danska vägen 65D Granskningsrapport Brukarrevision Stöd- och serviceboende Danska vägen 65D Örgryte-Härlanda SDF 2014 INLEDNING Syftet med brukarrevisionsarbetet är att söka finna nya och bättre sätt att ta reda på vad

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

LÖSNINGAR FÖR FRAMTIDENS ARBETSFÖRMÅGA

LÖSNINGAR FÖR FRAMTIDENS ARBETSFÖRMÅGA LÖSNINGAR FÖR FRAMTIDENS ARBETSFÖRMÅGA Handlingsprogram för främjande av psykisk hälsa bland unga och studerande NYYTI RY:S STRATEGI FÖR PÅVERKAN Nyyti ry är en förening med expertis i psykisk hälsa och

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

VOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT. Instruktioner för volontären, församlingen och missionären.

VOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT. Instruktioner för volontären, församlingen och missionären. VOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT Instruktioner för volontären, församlingen och missionären. Innehåll Inledningsord - Att sända ut volontärer Instruktioner för volontären Instruktioner

Läs mer

VÅRDTESTAMENTE. Vårdtestamente

VÅRDTESTAMENTE. Vårdtestamente VÅRDTESTAMENTE Vårdtestamente VÅRDTESTAMENTE På denna blankett kan du skriva din vilja angående din vård och omsorg. Ditt vårdtestamente träder i kraft i en situation då du inte själv längre förmår fatta

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld!

Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld! Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld! Tryckt på papper Reprint Deluxe som har tilldelats EU:s miljömärke rek.nr. DK/11/1. Fostraren är barnets förebild Får man lugga en arbetskamrat eller sin partner

Läs mer

VÅRDVILJA. Min vårdvilja. Definition av vårdvilja. När är vårdviljan giltig?

VÅRDVILJA. Min vårdvilja. Definition av vårdvilja. När är vårdviljan giltig? VÅRDVILJA På den här blanketten kan du uttrycka din önskan om behandling och vård. Vårdviljan träder i kraft i en situation då du inte själv har förmåga att fatta beslut om din vård. Genom vårdviljan kan

Läs mer

Rörliga röster avgör Idrottsgemenskapens budskap inför kommunalvalet 2012

Rörliga röster avgör Idrottsgemenskapens budskap inför kommunalvalet 2012 Rörliga röster avgör Idrottsgemenskapens budskap inför kommunalvalet 2012 Liikkuvat Rörliga äänet röster ratkaisevat. avgör. Rörliga röster avgör Bästa kommunalvalskandidat, Motion och idrott är dagliga

Läs mer

Guide till bättre balans i livet.

Guide till bättre balans i livet. Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar

Läs mer

Välkommen till framtiden

Välkommen till framtiden Välkommen till framtiden arbetsmaterial sida 1 Välkommen till framtiden Arbetsmaterial Framtiden angår oss alla Vi vill alla leva i en värld, där vi mår bra och trivs. Hur borde världen se ut? Hur kan

Läs mer

Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA

Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA 1. REGIONINSTRUKTÖREN STÖDER KÅRLEDNINGEN Kårchefens närmaste stöd är regioninstruktören. Ibland uppstår det situationer då det känns som om de egna kårkollegerna är lite

Läs mer

Våra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006

Våra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 Våra liv OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 som gamla Att bli gammal alla har vi både farhågor och förhoppningar för vår egen del när vi tänker på oss själva som pensionärer. Finns det något skyddsnät när jag

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller

Läs mer

FOTO: LIISA HUIMA Boendegärningar.

FOTO: LIISA HUIMA Boendegärningar. FOTO: LIISA HUIMA Boendegärningar. Kvalitetskriterier för utvärdering och utveckling av boende Delegationen för boende för personer med utvecklingsstörning (KVANK) 4.12.2018 FOTO: LIISA HUIMA Kvalitetskriterierna

Läs mer

Ankomsten till placeringsplatsen

Ankomsten till placeringsplatsen Ankomsten till placeringsplatsen Vad tror du att är orsaken till att du inte kan bo hos dina biologiska föräldrar? Varför blev du placerad hos just den här fosterfamiljen/på den här anstalten, tror du?

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

QOLI INSTRUKTIONER: Så här skulle du svara om ARBETE var "viktigt" för ditt allmänna välbefinnande:

QOLI INSTRUKTIONER: Så här skulle du svara om ARBETE var viktigt för ditt allmänna välbefinnande: QOLI Namn: Datum: INSTRUKTIONER: Detta frågeformulär innehåller frågor om hur du är med olika områden av ditt liv som t ex arbete och hälsa. Formuläret frågar också efter hur viktiga dessa saker är för

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen Beskrivning

Läs mer

Om att planera för sitt boende på äldre dagar

Om att planera för sitt boende på äldre dagar Om att planera för sitt boende på äldre dagar Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Kunskapsläget äldres boende Vanligt

Läs mer

Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe

Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Principbeslutet om folkhälsoprogrammet Hälsa 2015, som statsrådet godkände i maj 2001, drar upp linjerna för vår nationella

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Friends ett verktyg som främjar skolelevernas mentala hälsa. Nina Aartokallio Friends planerare/utbildare Aseman Lapset ry

Friends ett verktyg som främjar skolelevernas mentala hälsa. Nina Aartokallio Friends planerare/utbildare Aseman Lapset ry Friends ett verktyg som främjar skolelevernas mentala hälsa Nina Aartokallio Friends planerare/utbildare Aseman Lapset ry Walkers verksamhet Aseman Lapset ry:s verksamhetsformer Walkers cafeér och gatuverksamhet

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset

Läs mer

Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar

Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Ett vanligt hem Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar vuxna som fi nns och har tid och kärlek för sina barn. Men alla har det inte så. Många barn och ungdomar

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Norra Sveriges MONICAundersökning

Norra Sveriges MONICAundersökning Personnummer:_ Namn: MONICA-nummer: Norra Sveriges MONICAundersökning En kampanj mot hjärt-kärlsjukdom och diabetes 2009 FRÅGEFORMULÄR DEL 2 + 2009 Sida - 1 + Frågor rörande LIVSKVALITET OCH SOCIALT STÖD

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

1 Varför behöver vi hållbar utveckling?

1 Varför behöver vi hållbar utveckling? Hållbar utveckling vid FPA 2012 Innehåll 1 Varför behöver vi hållbar utveckling? 3 Fokus på hållbarhet 3 Grunden för och målet med programmet 3 En gemensam global utmaning 3 Hållbarhet är summan av många

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Den europeiska socialundersökningen

Den europeiska socialundersökningen Supplementary questionnaire A Ubnr ESS 2006 SC A Den europeiska socialundersökningen Du har blivit intervjuad av en av SCB:s intervjuare. Vi är mycket tacksamma om du även vill besvara frågorna i detta

Läs mer

Socialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009

Socialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009 Socialarbete och familjeservice/handikappservice GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009 Långtidssjuka eller handikappade barn och unga under 18 år, samt utvecklingsstörda personer

Läs mer

Kriterier för hemvården fr. o. m

Kriterier för hemvården fr. o. m Kriterier för hemvården fr. o. m 1.1 2017 Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite Kriterier för hemvården Funktionsförmåga Servicebehov Servicemängd Målsättning för servicen Serviceform

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

Ökat socialt innehåll i vardagen

Ökat socialt innehåll i vardagen -3-111 -3-3 Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen, vård och omsorg Ökat socialt innehåll i vardagen - Utvärdering av hur personal som deltagit i utvecklingsarbete om ökat socialt innehåll i vardagen uppfattar

Läs mer

LEWY BODY -SJUKDOMEN Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

LEWY BODY -SJUKDOMEN Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga LEWY BODY -SJUKDOMEN Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga ALZHEIMER CENTRALFÖRBUNDET RF 2013 www.muistiliitto.fi/sv Denna broschyr finns också på Alzheimer Centralförbundets internetsidor.

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp För en bättre dagvård - utvecklande av specialdagvården inom småbarnsfostran i Västra och Mellersta Nyland Barnets behov

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

KRIGSINVALIDERNAS BRÖDRAFÖRBUND

KRIGSINVALIDERNAS BRÖDRAFÖRBUND KRIGSINVALIDERNAS BRÖDRAFÖRBUND Föregångare trots skadorna 1940-2015 Skapade en egen organisation till hjälp Efter kriget måste närmare 100 000 sårade lära sig ett nytt sätt att leva utan en hand, utan

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland 2011 Sandra Leierth Design Kropp & Själ från A-Ö w w w.sandraleierth.com Text: Lena Leierth

Läs mer

Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig

Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig Givande och självklart Men oj, så slitsamt ibland De allra flesta ställer upp när någon behöver hjälp. Ofta är det helt självklart att hjälpa

Läs mer

Nätverka med hjärtat. och gör bättre affärer. Helene Engström. Smakprov fra n boken Nätverka med hjärtat, utgiven pa www.egetforlag.

Nätverka med hjärtat. och gör bättre affärer. Helene Engström. Smakprov fra n boken Nätverka med hjärtat, utgiven pa www.egetforlag. Nätverka med hjärtat och gör bättre affärer Helene Engström Innehåll Om nätverk...7 Nätverka med vem?...10 Nätverka lagom...12 Var hittar jag nätverk?... 15 Professionella affärsnätverk...16 Nätverka internationellt...22

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste.

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste. 1 Ditt liv din historia Ditt liv är viktigt och har stor betydelse för alla omkring dig! Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Sjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest

Sjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest Westerlundska Gymnasiet Samhällsvetenskapligaprogrammet 2012 svenska kurs 2 Amanda Vesterberg SA2B Sjukgymnast Att hjälpa människor när de behöver det som mest Inledning Jag har valt att fördjupa mig i

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Frågor och svar om Flexpension

Frågor och svar om Flexpension Frågor och svar om Flexpension Varför Flexpension? Vi lever längre. I takt med att medellivslängden ökar så blir utmaningarna för individen och välfärden allt större. Bristen på flexibilitet i slutet

Läs mer