MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK PÅ BRATTÖN MUNKEDALS KOMMUN Rabbalshede Vindenergi AB

2 Förord Rabbalshede Vindenergi AB avser att etablera en vindkraftsanläggning med en sammanlagd effekt av upp till 25 MW på fastigheterna Brattön 1:1, Gunboröd 1:6, Gunboröd 1:7 samt Hällungstad 2:1 i Munkedals Kommun. Anläggningens storlek medför att det blir ett anmälningsärende (C-ärende) hos kommunen som skall prövas hos Miljö- och Byggnadsnämnden i Munkedals Kommun. Tidigt samråd hölls med Munkedals kommun den 26:e april Samrådsmöte med allmänheten den 4:e juni Utifrån dessa samrådshandlingar har denna MKB utarbetats. Rabbalshede Ingemar Ung Projekt och miljöansvarig 2

3 Sammanfattning Rabbalshede Vindenergi AB har för avsikt att uppföra upp till 10 vindkraftverk på Brattön i Munkedals kommun. Effekten på vindkraftverken blir högst 3 MW per maskin. Det innebär en total installerad effekt på uppemot 25 MW, med en total årsproduktion av ca milj. kwh (50-60 GWh). Vindkraftverken kommer att ha en navhöjd om max 100 meter samt en rotordiameter om max 100 meter. Den föreslagna platsen för vindkraftverken är belägen ca 4 km SSO om Hedekas och ca 2,5 km öster om Fisketorp. Området består i huvudsak av skog, mossar, sjöar och hällmarker och det finns endast ett fåtal bostadsfastigheter i områdets närhet. Högsta höjden på området uppgår till ca 190 meter över havet. Området är väl lämpat för vindkraft då medelvindhastigheten är förhållandevis hög. Påverkan på flora, fauna och kulturarv bedöms bli liten då inga hotade eller speciellt skyddsvärda arter förekommer. De kultur- eller fornminnen och kända naturvärdeobjekt som finns i området kommer inte att beröras av etableringen. En vindkraftsanläggning på platsen bedöms inte heller i någon högre grad konkurrera med allmänna intressen för natur och friluftsliv. Lokaliseringen ligger i anslutning till ett av de områden som Munkedals kommun antagit i sin vindkraftspolicy som är utmärkt i nyaste Översiktsplanen, från Nollalternativet, vilket innebär att vindkraftparken inte byggs, får till följd att GWh elproduktion per år måste produceras på annat sätt än med vindkraft. Byggs vindkraftparken innebär det en utsläppsminskning med uppåt ton koldioxid, 174 ton svaveldioxid och 156 ton kväveoxid, per år! Ingen fastighet får högre ljud än 40 db(a). Eventuellt kommer några maskiner att behöva skuggregleras för att inget hus skall få mer än de 8 timmar svepande skuggor per år, den nivå som fastslagits av miljööverdomstolen. 3

4 Innehållsförteckning Förord... 2 Sammanfattning... 3 Innehållsförteckning... 4 Bilagor... 5 Inledning... 6 Tillståndsförfarande... 7 Det sökande företaget... 7 Bygglovsansökan... 7 Fastigheter som berörs av ansökan... 7 Miljökonsekvensbeskrivningen... 8 Syfte... 8 Projektbeskrivning... 8 Placeringsförslag Områdesbeskrivning Översiktskarta Vägar Transporter Mark Teknik Fundament Elanslutning Nollalternativ Jämförelser av utsläpp Gällande planer Konsekvenser för naturmiljön Befintliga förhållanden Byggskedet Driftskedet Konsekvenser för kulturmiljö Arkeologisk utredning Bedömning Friluftsliv Naturresurser Djurlivet Hälsa och säkerhet Ljud Skuggor Skuggreglering Kemikalier Säkerhetsrisker Avveckling av anläggningen Ekonomisk kalkyl Samråd Samråd Munkedals kommun Samråd med allmänheten Remisser Miljöbalkens hänsynsregler

5 Bilagor Innehållsförteckning 1 Ljud 2 Ultraljud/infraljud. 3 Skuggor.. 4 Arkeologi... 5 Fotomontage... 6 Samrådsprotokoll... 7 Kompletterande fotomontage. 8 Remissvar.... 5

6 Inledning Rabbalshede Vindenergi AB avser att etablera en vindkraftsanläggning med en sammanlagd effekt av upp till 25 MW på fastigheterna Brattön 1:1, Gunboröd 1:6, Gunboröd 1:7 samt Hällungstad 2:1 i Munkedal kommun. Anläggningens storlek medför att det blir ett anmälningsärende (C-ärende) hos kommunen som ska prövas hos Miljö- och Byggnadsnämnden i Munkedals kommun. Efter genomförda samråd med allmänheten att denna MKB utarbetats. Syftet med MKB n är att identifiera, beskriva och analysera de konsekvenser projektet kan medföra samt föreslå åtgärder så att eventuellt negativa effekter blir så små som möjligt. Konsekvenserna av etableringen bedöms också i förhållande till om vindkraftverken inte etableras, det så kallade nollalternativet. 6

7 Tillståndsförfarande Det sökande företaget Rabbalshede Vindenergi AB Bransteby Västergård Rabbalshede Tel Fax Org.nr E-post: Hemsida: Kontaktperson och miljöansvarig: Ingemar Ung Bygglovsansökan Rabbalshede Vindenergi AB har för avsikt att uppföra 10 vindkraftverk på Brattön i Munkedals Kommun. Storlek på vindkraftverken blir mellan 2,0-3,0 MW och innebär en total installerad effekt på mellan MW, med en total årsproduktion av ca milj. kwh (50-60 GWh). Elproduktionen beräknas att räcka till mellan eluppvärmda villors totala elbehov ( kwh/år) eller personers hushållsel (2000 kwh/år) Vindkraftverken kommer att ha en navhöjd om max 100 meter samt en rotordiameter om max 100 meter Remissförfrågan har skickats till Försvarsmakten, Luftfartsverket, Telia-Sonera, Tele2, Telenor samt Teracom. Svar har den 5 juli 07 inkommit från samtliga ingen av dem har något att erinra mot projektet. Se bilaga 8. Fastigheter som berörs av ansökan Fastighet Ägare Antal vkv Brattön 1:1 Stiftelsen Skogssällskapet 7 Munkedal box 5083, Göteborg Gunboröd 1:6 John Eriksson 1 Munkedal Gunboröd 12, Hedekas Gunboröd 1:7 Sören Andreasson 1 Munkedal Gunboröd 10, Hedekas Hällungstad 2:1 Munkedal Göran och Birgit Johansson Hällungstad Gård 21, Hedekas 1 7

8 Miljökonsekvensbeskrivningen Syfte Syftet med samrådshandlingen är att belysa den direkta och indirekta påverkan på människor och miljö som de planerade 10 vindkraftverken på Brattön i Munkedals kommun kommer att medföra. Syftet med den färdiga MKB'n är att ge allsidig information om projektet och därigenom fungera som diskussions och beslutsunderlag för myndigheter och allmänhet. Geografiskt har studien i huvudsak avgränsats till projekteringsområdets närmaste omgivning. I första hand tas följande intressen upp: Naturmiljö Kulturmiljö Landskapsbild Friluftsliv Naturresurser Hälsa och säkerhet MKB n beskriver befintliga förhållanden och förväntad påverkan om projektet genomförs. Den tar också upp hur projektet skulle påverka hushållningen med naturresurser. Projektbeskrivning Rabbalshede Vindenergi AB har för avsikt att uppföra 10 vindkraftverk på fastigheterna Brattön 1:1, Gunboröd 1:6, Gunboröd 1:7 samt Hällungstad 2:1 i Munkedals Kommun. Storlek på vindkraftverken blir mellan 2,0 3,0 MW och innebär en total installerad effekt på mellan MW, med en total årsproduktion av ca milj. kwh (50-60 GWh). Elproduktionen beräknas att räcka till mellan eluppvärmda villors totala elbehov ( kwh/år) eller personers hushållsel (2000 kwh/år) Vindkraftverken kommer att ha en navhöjd om max 100 meter samt en rotordiameter om max 100 meter Området där vindkraftverken planeras utgörs i huvudsak av skog, mossar, sjöar, hällmarker och år inte klassat utifrån några specifika skyddsvärden av länsstyrelse eller kommun. Området är väl lämpat för vindkraft eftersom energiinnehållet i vinden är förhållandevis högt. En vindkraftsanläggning på platsen bedöms inte heller i någon högre grad konkurrera med allmänna intressen för natur och friluftsliv. Påverkan på flora, fauna bedöms bli liten då inga hotade eller speciellt skyddsvärda arter har påträffats eller finns registrerade. De kultur- eller fornminnen och andra kända naturvärdeobjekt som finns i området kommer inte att beröras av etableringen. Lokaliseringen ligger i anslutning till ett av de områden som Munkedals kommun antagit i sin vindkraftspolicy och som är utmärkt i Översiktsplanen Ingreppen i naturmiljön blir ca 0,4 till 0,5 ha per vindkraftverk i form av nya vägar, fundament samt uppställningsplats för lyftkran. 8

9 Totalt kommer det att byggas ca 3 km ny väg och tio fundamentplatser. Vägbredden blir ca 4 m och de tio platserna med vindkraftverk kräver för varje verk ca 350 m 2 till fundamenten och ca 2500 m 2 som uppställningsyta i samband med montering. När fundamenten är färdigbyggda kommer de att täckas med sten och jord så de kommer bara att vara synliga under byggskedet. Vindkraften producerar elenergi utan utsläpp till luft eller vatten och innebär därför liten belastning på naturen. Vindkraften bidrar till att flera av de 15 nationella miljömålen uppnås genom att användning av vindkraft minskar utsläpp som skulle ha uppstått vid elproduktion med andra energikällor. Vindkraften kan däremot medföra olägenheter genom ljud, skuggor och reflexer. Dessa olägenheter begränsas bland annat genom att: Vindkraftverken placeras på behörigt avstånd från bebyggelse. Vindkraftverk med variabelt varvtal väljs, så att ljudnivån blir lägre vid låga vindhastigheter. Vindkraftverken kan stängas av under de perioder skuggor kan verka störande. För att undvika reflexer är rotorbladen antireflexbehandlade. Ovanstående skall vägas mot samhällsnyttan av ca GWh producerad helt i linje med riksdagens direktiv om Sveriges omställning till miljövänlig energiproduktion. Med positiv syn på vindkraft som energikälla uppfattas vindkraftverk ofta som vackra, men är nyttan med vindkraft oklar uppfattas de ofta som störande inslag i miljön. Vindkraftparken kan ge förbipasserande en positiv bild av Munkedals kommun som miljökommun. Med lokalt ägande, vilket eftersträvas, blir nyttan också mer påtagliga för de kringboende. Byggtiden för hela vindkraftanläggningen beräknas till några månader. Under denna period förekommer störningar främst genom transporter vid vägbygge och vid byggnation av fundamenten. Tunga transporter förekommer också i samband med resning av kranar och vindkraftverk. Resningen av ett vindkraftverk tar normalt två till tre dagar i anspråk, sedan ytterligare en dag att flytta lyftkranen till nästa plats. 9

10 Placeringsförslag Områdesbeskrivning Den föreslagna platsen för vindkraftverken är belägen på Brattön i Munkedals Kommun, ca 4 km SSO om Hedekas och ca 2,5 km öster om Fisketorp. Området består i huvudsak av skog, mossar, sjöar och hällmarker och det finns endast ett fåtal bostadsfastigheter i områdets närhet. Högsta höjden på området uppgår till ca 190 meter över havet. Projektet innebär nyuppförande av tio vindkraftverk på Brattön 1:1, Gunboröd 1:6, Gunboröd 1:7 samt Hällungstad 2:1 i Munkedals Kommun. Anledningen till att platserna är intressant för vindkraft är att: Platserna har bra vindresurser med öppet läge i förhärskande sydvästlig vindriktning. Den stora andelen av berg och skogsmark i området gör att synbarhet och störningar begränsas. Avståndet till närmaste fastboende och fritidsbebyggelse är förhållandevis stort. Ett bra anslutande vägnät finns för uppförande och underhåll av anläggningen. Det finns tillgång till och kapacitet i kraftledningsnätet för distributionen. Koordinater för vindkraftverken: Nr Fastighet X Y Z Navhöjd Rotordiameter Totalhöjd 1 Gunboröd 1: Max Brattön 1: Max Hällungstad 2: Max Gunboröd 1: Max Brattön 1: Max Brattön 1: Max Brattön 1: Max Brattön 1: Max Brattön 1: Max Brattön 1: Max

11 Översiktskarta 1-10 är vindkraftverk. A-L är fastigheter. Blå prickar är fotoplatser Lila linjer är vägar. Blå linje är gräns till Skogssällskapets mark. Blågrönt genomskinligt fält är avsatt som vindkraftsområde i Munkedal kommuns ÖP. 11

12 Vägar Vid dragning av de nya vägarna tas särskild hänsyn till bl.a. våtmarker för att undvika ingrepp i känsliga biotoper. Hänsyn tas även till de arkeologiska fynden som gjorts på området såsom gränsmärke, kolningsanläggning samt stensättning, vilket framgår av den arkeologiska undersökningen, se bilaga 4. Vägarnas dragning är utformad så att inga intrång kommer att göras på dessa områden. Vägbanan kommer att ha en bredd av drygt 4 meter så totalt med diken och avverkning av skog som växer ut över vägen kommer ingreppet i skogen att bli 8-10 meters bredd. Totalt är det ca 3 km nya vägar som behöver anläggas och ca 2 km befintlig bilväg behöver förstärkas, rätas eller breddas. Detta alternativ bedöms vara det bästa eftersom det innebär minst påverkan på mark och kulturmiljö. Markytan för vändplan och väg kommer att vara belagda med bergskrossmaterial. Sprängning annat än vid själva fundamentet kommer så långt som möjligt att undvikas. Eventuell sprängsten från fundamentet kommer att användas i samband med anläggning av vägen fram till vindkraftverken. Transporter Transporter under byggtiden sker med lastbil, dumper och grävlastare. Krossmaterial till vägbeläggningar samt färdig betong, alternativt cement, grus och vatten, kommer att transporteras på lastbil. Aggregat och torn levereras i sektioner som transporteras på lastbil och reses med hjälp av mobilkran och större larvgående kran. Sprängsten från verksplatserna kommer att användas som vägmaterial tillsammans med krossmaterial från en intilliggande bergstäkt. Det beräknas gå åt cirka ton krossmaterial per verk, vilket motsvarar cirka lastbilstransporter under byggnadstiden. Till varje fundament går det åt cirka 350 m³ betong, vilket motsvarar cirka 50 lastbilstransporter. Vid monteringen av verken åtgår det 25 lastbilsekipage för transport av kranen till och från projektplatsen samt för flytten mellan varje verk. Leveransen av själva verket motsvarar cirka 12 lastbilsekipage. Transporter under driftstiden kommer att begränsas till lättare fordon för service och underhåll av vindkraftverken. Endast vid större reparationer kommer mobilkran att användas. Mark Marken där de nya vägarna kommer att anläggas och vindkraftverken byggas består i huvudsak av: Berg i dagern, delvis klätt av ljung Glesa bestånd av låga tallar och björkar Äldre åkermark Som tidigare nämnts kommer största hänsyn att tas till de arkeologiska fynd som gjorts på området. Innan byggnationen påbörjas skalas växttäcket bort för att sedan läggas på vägslänter när vägbanan är färdig. Vägbanan kommer att byggas upp med krossmaterial och 12

13 sprängsten från vindkraftsverkens fundamentsgropar och från någon lokal bergtäkt. Totalt är det ca 4 till 5 ha mark som kommer att tas i anspråk i form av de nya vägarna samt de ca 2500 m 2 stora vändplatserna som krävs vid varje verk. Teknik Via en oftast trebladig rotor överförs vindens energi genom en axel till generatorn som omvandlar energin till el. Det finns vindkraftverk både med och utan växellåda beroende på vilket fabrikat man väljer. Vanligen är vindkraftverk konstruerade med variabla varvtal för att kunna anpassa effektuttag och ljudnivå efter vindförhållandena. Utvecklingen under senare år har varit snabb och vindkraften blir allt effektivare. Med detta följer att rotordiametrarna blir större och tornen högre. Detta gör också att man för att nyttja senaste och bästa teknik gärna väntar med att fastställa exakt typ av vindkraftverk till ett sent skede i tillstånds och utvärderingsprocessen. 13

14 Denna beskrivning utgår från vindkraftverk av typen Vestas, Nordex, Enercon eller liknande verk med mellan meters rotordiameter, och med 2,0-2,5 MW effekt/verk och tornhöjd på mellan meter, samt en maximalt höjd på 150 m. På det studerade området beräknas varje verk producera mellan kwh om året. Detta innebär en total produktion på GWh per år vilket motsvarar eluppvärmda villors totala elbehov ( kwh/år) eller personers hushållsel (2 000 kwh/år). Detta skall jämföras med Munkedals kommuns totala befolkning på ca personer vid årsskiftet och den totala elförbrukningen på 196 GWh/år (2004), varav 127 GWh/år försörjer industrin enligt den senaste statistiken från SCB. Vindkraftverken är utrustade med styrning och funktioner som innebär att rotorn kan drivas med variabelt varvtal med produktionen stabiliserad vid märkeffekten även vid höga vindhastigheter. När vindhastigheten är låg maximeras energiproduktionen genom optimalt varvtal och bladvinkel (pitch). Varje rotorblad är försett med en individuell pitchcylinder vilket också säkerställer trefaldig bromssäkerhet förutom den hydrauliska bromsanordningen på huvudaxeln. Maskinhuset har en kåpa av glasfiber, i taket finns fönster som kan öppnas så man kan komma ut på maskinhusets tak där väderstation och flyghindermarkering är placerad. Alla funktioner i vindkraftverket styrs och övervakas med ett mikroprocessorbaserat styrsystem enligt följande sammanställning: Övervakning och kontroll av driften Synkronisering av generatorn med nätet under inkopplingssekvensen, så att ström rusning begränsas. Drift av vindkraftverket under olika felsituationer. Automatisk girning av maskinhuset så att det alltid har rätt vinkel i förhållande till vinden. Bladvinkelreglering (pitch) Reglering av reaktiv effekt och variabelt rotorvarvtal. Styrning av ljudemissionen. Övervakning av omgivningsförhållanden (vind, temperatur etc.) Övervakning av nätet. Övervakning och loggning av åsknedslag. Övervakning av rökdetektorsystem. Nedreglering vid kritiskt hög temperatur. De vindkraftverk som byggs i Sverige i dag har som krav att de skall vara godkända enligt Boverkets regler med ett typgodkännande av Svenska Sitac. Typgodkännandet innebär bland annat att verken skall tåla mycket höga vindhastigheter samt att de skall vara konstruerade för att hålla i minst 20 år. Den tekniska livslängden brukar anges till mellan 20 och 30 år för hela vindkraftverket. 14

15 Fundament Förankringen av vindkraftverken i berget kan ske via två olika metoder. De två alternativen är gravitationsfundament och bergadapter. Bergadapter finns i form av en stålring RockAdapter eller en betongkonstruktion betongadapter. De olika leverantörerna av vindkraftverk förordar olika metoder beroende på storlek av verk för att uppfylla sina garantivillkor. Gravitationsfundament Gravitationsfundament är egentligen framtagna för att användas där berggrund saknas. För verk i aktuell storlek har de cirka 20 meter diameter och cirka 3 meters höjd i centrum som smalnar av till ca 0,5 m vid ytterkant, det krävs sprängning av gropar med cirka 21 meter diameter och cirka 3 meters djup. De bergmassor som uppkommer i samband med sprängningen skall användas som fyllnadsmaterial vid byggnation av vägarna. Fundamentens armering monteras i botten av gropen och därefter sker gjutningen av groparna med cirka 350 m 3 betong som transporteras till platsen från närmaste betongstation alternativt tillverkas på plats. Den nedersta delen av tornet, ingjutningssektionen, förankras i armeringen och gjuts fast i fundamentet. Efter 3-4 veckor har betongen härdat varefter montering av tornet kan ske. Ingjutningssektionen sticker då upp ca 0,5 m ovan mark men blir dolt när tornet kommer på plats. För att minska miljöpåverkan kan fundamentet gjutas i jämnhöjd med marknivå och därefter täckas med jord och/eller material från platsen. Fördelen med dessa fundament är att detta är en beprövad metod som inte är beroende av bergets kvalité samt att sprängstenen kan användas vid byggnationen av vägarna. Nackdelen är att det innebär ett betydligt större ingrepp i naturen än bergadapter. BergAdapter RockAdapter medför minimalt ingrepp i naturen eftersom det endast krävs plansprängning på en yta av ca. 35 m 2. Metoden innebär att man formar, armerar och gjuter en tunn betongplatta som RockAdapter n placeras på. RockAdapter'n fästs sedan med ett stort antal minst 6,5 m långa förankringsstag som är fastgjutna i hål som borrats genom betongplattan och ner i berget. Fördelen med tekniken är en mycket liten påverkan av miljön eftersom det krävs små ytor och bara lite bergsprängning. Vid avveckling tas också Rockadaptern bort. Nackdelen är att det inte uppstår några fyllnadsmassor till vägarna och att bultarna som fäster verket i berget kräver återkommande kontroller med efterdragning. Rock Adapter blir sannolikt inte aktuellt i detta fall därför att i dagsläget lämnar leverantörerna av vindkraftverk inte några garantier för den typen av fundament på verk med dessa tornhöjder. Betongadapter kräver plansprängning av en ca 80 m 2 stor yta. Metoden är under utveckling men bygger på principen med en armerad betongkonstruktion fäst med långa förankringsstag ner i berget. Eventuellt kan metoden vara färdigutvecklad till byggstart av Brattönprojektet. Bergadapter ställer stora krav på bergets hållfasthet. Därför måste det genomföras en geoteknisk undersökning av bergförhållanden på aktuella platser som visar om berget klarar de krav som ställs. Vid avveckling tas bergadaptern bort och området täcks över med jord och/eller material från platsen. 15

16 Elanslutning Anslutningen av vindkraftverken till elnätet kommer att ske via nätansvarig i området som är Vattenfall Eldistributions AB. Anslutningen kommer att ske till en 40 kv station i närheten av Hasslebräcka, ca 2,5 km norr om vindkraftsparken. En anslutningseffekt på 25 MW är inga problem enligt Vattenfall. Nollalternativ Nollalternativet skall ge svar på vad som händer, eller inte händer, om ett projekt inte genomförs. Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk etableras i området och att befintliga förhållanden kvarstår vad gäller markanvändningen etc. Nollalternativet innebär att GWh elproduktion per år måste produceras på annat sätt än med vindkraft, vilket ger negativa miljökonsekvenser, bl. a i form av ökade utsläpp. I och med att Nordeuropas elnät är ihopkopplat och eftersom Nordpol alltid säljer den billigast producerade elen först, så ersätter Svensk vindkraft kontinental el som är producerad med kolkraft. Därför bidrar 60 GWh Svensk vindkraft med minskade utsläppen enligt tabellen nedan. 50 GWh 60 GWh Koldioxid ton ton Svaveldioxid 145 ton 174 ton Kväveoxider 130 ton 156 ton Stoft 5 ton 6 ton Utsläppsminskning per år Jämförelser av utsläpp Bilar Sveriges mest sålda bil, Volvo V70 med bensinmotor på 170 hk, släpper ut 220 g CO 2 /km. Om den genomsnittliga årliga körsträckan är 1500 mil så krävs det bilars årliga körsträcka för att släppa ut ton CO 2. Gällande planer Brattön ligger i anslutning till området Slättfjället som Munkedal kommun avsatt i sin översiktsplan som lämpligt för vindkraft. I avsnittet om energi kan man läsa att Slättfjället är relativt otillgängligt genom att det i princip är obebyggt och vägnätet därmed glest. Inga bevarandeintressen berör denna del av kommunen. Vidare står det att kommunens yta är uppdelad i fyra typer av områden: 16

17 Områden för grupper av vindkraftverk Utredning för grupper av vindkraftverk Områden olämpliga för grupper av vindkraftverk Övriga områden Under punkt ett Områden för grupper vindkraftverk ingår bl.a. Slättfjället. Det står att områdena har goda vindförhållanden, berör inga riksintressen och viks för etablering av grupper av vindkraftverk. Det står vidare att I dessa områden får grupper av vindkraftverk tillkomma i den mån det är möjligt med hänsyn till övriga allmänna intressen. Konsekvenser för naturmiljön Befintliga förhållanden Vindkraftsverkens förväntade påverkan på naturmiljöerna utgörs nästan uteslutande av lokal påverkan på de markytor där vindkraftverken ska placeras samt vid de vägar och ledningar som kommer att anläggas fram till kraftverken. Naturinventeringen visade inte på att några särskilt skyddade biotoper eller objekt ingick i utredningsområdet. En del våtmarker kommer att beröras av vägdragning, och vägarna bör då utformas så att de hydrologiska förhållandena inte förändras. Fauna Någon inventering av områdets fauna har inte utförts. Enligt vindkraftutredningen SOU 1999:75 visar erfarenhet från olika länder att varken vilda eller tama däggdjur störs av vindkraftverk. Rovfåglar lär dock undvika att jaga alldeles i närheten av vindkraftverk och en ökad dödlighet för fladdermöss har också konstaterats runt vindkraftverk. Byggskedet De ingrepp i miljön som vindkraftstationen kommer att orsaka är följande: Byggande av transport och servicevägar från befintliga vägar till respektive vindkraftverk Ledningsdragning i mark, mestadels längs nya och befintliga vägar Markarbete och eventuell sprängning i samband med byggandet av fundamenten Arbets- och körytor, under etablering och resning av vindkraftverken, samt för utplacering av rotorbladen på marken medan de sätts samman med navet Transporter till och från området i samband med byggnationen av vindkraftverken. De enda utsläpp till luft, vatten eller mark som kommer att ske är från fordonen under byggfasen Förberedelser i form av markarbeten sker under tiden då risken för störningar på djurlivet och risken för markskador orsakade av tunga fordon är minst Inga vattendrag eller våtmarker berörs direkt av etableringen av vägarna och byggplatserna för vindkraftverken. 17

18 Vegetation inom den sammanlagda ytan för vägar, platsen för byggandet av vindkraftverken, arbetsoch körytor kommer att avlägsnas i samband med etableringen. Efter uppförandet placeras vegetationen tillbaka på vägkanter, runt fundament och på mobilkranens uppställningsyta för att minska ingreppet i naturmiljön. Driftskedet Vindkraften orsakar inga luftföroreningar. Däremot innebär varje kwh vindkraftsel som produceras, och som annars skulle ha framställts med fossila bränslen, en minskning av utsläpp till luft av koldioxid, svavel och kväveoxider mm. Eftersom vindkraft oftast ersätter just den typen av huvudsakligen importerad elkraft är miljökonsekvenserna av vindkraft med avseende på luft enbart positiv. Konsekvenser för kulturmiljö Arkeologisk utredning Denna utredning beställdes av Rabbalshede Vindenergi AB inför en planerad etablering av sex vindkraftverk med tillhörande arbetsvägar, totalt berörande m². Under augusti och september månad 2006 utfördes med anledning av detta en arkeologisk utredning inom fastigheterna Hällungstad 2:1/3 och Brattön 1:1 med flera, i Hede socken, samt Brattön 1:1 med flera, i Krokstad socken, Munkedals kommun. Utredningen genomfördes i form av inventering. Inom två områden skedde även schaktgrävning med maskin. Utredningen resulterade i att tre lämningar registrerades i fornlämningsregistret. Två av dessa bedömdes som fasta fornlämningar, en stensättning respektive en kolningsanläggning, den sistnämnda bestående av två kolgropar. En tredje lämning, ett gränsmärke, bedömdes som kulturhistorisk lämning. Vägdragning bör kunna anpassas så att den inte berör någon av fornlämningarna. Vindkraftverken kommer inte i konflikt med fornlämningar. Bedömning Efter detta begärde beställaren en kompletterande utredning för ytterligare fyra verk inom fastigheten Brattön 1:1, Hede socken, Munkedals kommun, samt en alternativ placering av ett av de tidigare utredda verken. Denna komplettering rörande totalt m² ägde rum under oktober månad 2006, och resulterade inte i några nyregistreringar. Den tidigare gjorda bedömningen av natur- och kulturmiljön påverkas inte av resultatet från kompletteringen. Den sammantagna bedömningen är att området är väl lämpat för den föreslagna exploateringen. Hela utredningen finns i bilaga 4. 18

19 Friluftsliv Det rörliga friluftslivet utnyttjar inte markerna vid de planerade vindkraftverken på något betydande sätt. Vindkraftverken i sig lär knappast öka intresset från det rörliga friluftslivet, men genom att området blir mera lättillgängligt i samband med upprustning och byggnation av vägar förbättrar etableringen möjligheter att t.ex. besöka bär- och svampmarker. Naturresurser Vindkraftverken utnyttjar en förnyelsebar energikälla som inte lämnar något avfall efter utnyttjandet. Den el som vindkraftverket producerar skulle annars produceras på något annat, åtminstone i dagsläget, mindre miljövänligt sätt. Speciellt vid effekttoppar under vinterhalvåret finns en given koppling mellan vindkraftproducerad el i Sverige och inhemsk eller importerad el från fossilbränsleanläggningar. Vindkraft är också en möjlig del i det nya energisystem som måste byggas ut för att ersätta den av riksdag och regering beslutade avvecklingen av kärnkraften. De vindkraftverk som denna ansökan gäller ger förvisso en liten mängd el jämfört med ett kärnkraftverk, men med ett lokalt perspektiv är det avsevärda elmängder som kan produceras, uppskattningsvis mellan GWh om året. Inga andra naturresurser i form av våtmarker, värdefull skogs- eller åkermark, grustäkter etc. berörs av projektet. Djurlivet Fåglar Vindkraftens inverkan på fåglar är tämligen väl studerad. De flesta studier pekar på att risken för kollisioner och den övriga inverkan på fåglarna från vindkraftverken är liten. En effekt kan vara att fåglar trängs undan från boplatser och flygstråk. Svenska studier i Kalmarsund visar på att fåglarna undviker vindkraftverken, de allra flesta flög runt hela vindkraftsparkerna. 1 Samma erfarenheter har även erhållits vid studier vid de danska vindkraftparkerna Horns rev och Nysted. 2 Cirka 30 procent av flyttande sjöfåglar i Kalmarsund berörs av vindkraftverken och har justerat sin flyttväg. Beräkningar av kollisionsrisken visar att i värsta fall kan ett femtontal fåglar omkomma genom kollision med de sammanlagt 12 vindkraftverken i Kalmarsund. 3 1 Pettersson, J., (2006) Förstudie angående hur småfåglar påverkas av en stor havsbaserad vindkraftspark, JP Fågelvind AB. Projekt Danish offshore wind. Key environmental issues., (2006), Dong, Vattenfall, The Danish Energy Authority m.fl. 3 Pettersson, J.(2005) Havsbaserade vindkraftverks inverkan på fågellivet i södra Kalmarsund 19

20 Hälsa och säkerhet Riskerna för hälsa och säkerhet är extremt små med vindkraft och även värsta tänkbara skräckscenario är knappt nämnvärt i jämförelse med en accelererande växthuseffekt, en kärnkraftsolycka eller ett dammbrott. En vinge kan gå av, hela verk kan välta men risken är liten och skulle det hända är risken än mindre att någon skadas. För närboende är det framförallt en upplevelsefråga. Den som inte tycker att det stör får med största sannolikhet inga negativa hälsoeffekter av ett vindkraftverk, medan den som hela tiden retar sig på ljud och synintryck sannolikt inte mår bra av det. Ljud Ljudberäkning på vindkraftverk är inte lätt och olika länder har sina beräkningsmetoder som vid samma källjud inte alls visar samma resultat vid mätpunkten. Nivån när ljud blir oacceptabelt varierar också mellan länder. Variationer från plats till plats kompenseras i den svenska beräkningsmetoden genom att ändra inställningen för markens råhet vilket är ett ganska trubbigt mått. Riktvärden enligt externt industribuller - allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev. 1983) bestämmer tillåtna ljudnivån också när det gäller vindkraftverk. Ljudberäkningarna är gjorda efter Naturvårdsverkets rekommenderade metod 2001 ljud från landbaserade vindkraftverk. Vid bedömningar har i de flesta fall nattvärdet 40 dba angetts som villkor av tillståndsmyndigheter. Beräkningen är gjord i WindPro version 2.5. Det programmet kommer från EMD i Danmark och är det mest förekommande vid beräkning av ljudutbredning från vindkraftverk i Sverige och flera andra länder. För att beräkningar enligt den svenska modellen skall gå att utföra krävs oktavdata. Dessa värden tillhandahålls av vindkraftverkstillverkare efter datorsimulering och/eller mätning i fält. Tyvärr är en del tillverkare sena med att få fram dessa data och för de modernaste verken som fortfarande inte är färdigutvecklade, men ändå är annonserade på marknaden, finns ofta inte ens datorsimulerad data. Till ljudberäkningen på Brattön har vi utgått från ett Vestas V90 2,0 MW modifierad till 100 m högt torn och 100 m rotordiameter. Valet grundar sig dels på att V90 är en maskin med liknande storlek som de maskiner vi har tänkt använda oss av, och dels för att det är ett av de vindkraftverk som har oktavdata. Alla moderna verk går att reglera i några steg så de blir tystare om så skulle behövas, priset för det är minskad produktion. Regleringsstegen brukar kallas mode och så en siffra, där mode 0 innebär att verket inte ljudreglerats och sedan ökar regleringen med högre siffra. I boken Ljud från vindkraftverk (rapport 6241) Sid. 19, en samproduktion från Boverket, Energimyndigheten och Naturvårdsverket står följande: Det har också visats att bergknallar kan ge lä för vissa vindriktningar varvid den naturliga bakgrundsnivån kan bli förhållandevis låg. Denna effekt kan uppträda i kuperad terräng 20

21 exempelvis på västkusten. Det finns ännu inte tillräckligt underlag för att förutsäga när maskering kan komma att inträffa. Det är därför svårt att ta hänsyn till denna effekt vid bedömning i enskilda fall. Av ovanstående framgår vikten av att marginal finns i vindkraftverkens system så att det enkelt går att sänka ljudet. Speciellt i kuperad terräng där det finns påtaglig risk att beräkningsmodellen som använts inte visar sig vara fullt tillämplig vid enskilda hus. Skulle någon fastighet få för högt ljud kan det då lösas genom att låta datorn i ett eller några verk styra utifrån ett högre mode-läge. För projekt Brattön bedömer vi att de sex nordligaste vindkraftverken behöver ljudregleras till mode 1. Mätningar på plats kommer att göras när verken tagits i bruk för att se om så är fallet. Klart är att det är naturvårdsverkets riktvärden och angivna värden i bygglovet som bestämmer hur mycket ljud närboende skall behöva tåla, och det oavsett beräkningsresultatet. Klart är också att projektören har ett ansvar inför den kommande ägaren av vindkraftverken att beräkningar stämmer med verkligheten, och ägaren har ansvar inför kringboende att uppsatta gränser inte överskrids. Om tvekan uppstår och ljudmätningar krävs efter att parken tagits i bruk bedöms detta från fall till fall. Hela områdets ljudberäkning med tillhörande karta finns i bilaga 1 samt i nedanstående sammanfattning. Beräknad ljudnivå, db(a) Ljudkänsligt område Fastighetsbeteckning Ljudnivå db(a) Avstånd till närmaste vindkraftverk (m) A Krokstads-Troneröd 1:4 38,5 823 B Krokstads-Troneröd 1:2 37,7 806 C Höghult 1:29 36,9 753 D Höghult 1:26 38,7 743 E Krokstads-Troneröd 1:3 37, F Krokstads-Troneröd 1:3 37, G Sandviken 3:33 36,8 967 H Brattön 1:3 37, I Brattönsgård 1:2 37, J Brattön 1:2 38,5 665 K Elnebacka 1:1 36,1 921 L Hällungstad 2:16 35,9 909 Tabell över beräknade ljudnivåer utanför närmast omgivande bostäder Infraljud Infraljud än ljud med frekvenser under 20 Hz, d.v.s. ljud under människans hörselområde. Exponering av höga ljudnivåer kan påverka människor, främst genom ökad trötthet. 21

22 Vindkraftverk alstrar inte infraljud över normal bakgrundnivå på de avstånd som förekommer till bebyggelse (Rudolphi 2001). Se bilaga 2 Ultraljud Ultraljud är ljud med frekvenser över Hz d.v.s. ljud över människans hörselområde. Ultraljud kan vara störande för t ex hundar som kan uppfatta högre frekvenser än människor. Det finns inte några dokumenterade fall där höga ultraljudsnivåer från vindkraftverk konstaterats. Även om vindkraftverken skulle alstra ultraljud, förefaller det mycket osannolikt att detta skulle kunna uppfattas av hundar vid omgivande bostäder (Rudolphi 2001). Se bilaga 2 I ljudberäkningen har ingen hänsyn tagits till dämpande effekter från kuperad terräng och trädvegetation. Upplevelsemässigt är det dock inte nödvändigt att ett skyddat läge ger mindre störning då risken finns att även bakgrundsbruset är dämpat och därmed maskeringseffekten blir lägre. Typiska ljudnivåer i vardagslivet db(a) 0-15 db(a) Svagast uppfattbara ljud db(a) Svagt vindbrus db(a) Bakgrundsnivå i bostadsrum med mekanisk ventilation db(a) Medelljud från ett kylskåp db(a) Medelljud på mycket tyst stadsgata db(a) Samtal på kort avstånd db(a) Landande jetflygplan på 1000 m höjd db(a) Snälltåg med 100 km/h på 100 m avstånd db(a) Startande långtradare på 5-10 m avstånd db(a) Smärtgräns Tabell över exempel på typiska ljudnivåer från vardagslivet Temporära bullerstörningar uppkommer under anläggningsarbetena med vägdragning och materialtransporter. Transportbelastningen på vägarna fram till verken kommer efter avslutad installation att bli mycket begränsad och torde inskränka sig till några tillfällen per år. Då inräknat bara transporter som kan knytas till vindkraftverkets drift och underhåll. Att vägen skulle komma att användas av lokalbefolkningen eller andra i någon större utsträckning är inte sannolikt. Planerade skyddsåtgärder avseende ljudspridningen Planerade skyddsåtgärder avseende ljudspridningen kommer att vidtas enligt följande. Ljudet från rotorbladen begränsas genom att variabelt varvtal används på turbinen, så att ljudalstringen blir lägre vid låga vindhastigheter, då det naturliga bakgrundljudet är lägst. Kvarvarande konsekvenser Genomförda beräkningar visar att ljudet från anläggningen inte överskrider de godkända 40 db(a) vid närmsta fastigheter. 22

23 Skuggor Skuggberäkningen utgår från ett så kallat worst case, vilket innebär att det alltid blåser, himlen alltid är molnfri och vindkraftverken alltid vända så de ger maximalt med skugga. Ett gränsvärde som rekommenderas i Boverkets Planering och prövning av vindkraftanläggningar är att med worst case beräkning skall inte någon behöva tåla mer än 30 timmar svepande skuggor per år. En real case beräkning är också gjord med inlagda data för vindriktningar och soltid men utan hänsyn till att vegetation och berg kan skymma solen. Den får tas för vad den är en fingervisning om den verkliga skuggtiden. Skuggeffekter på angränsande hus har beräknats i skuggberäkningsprogrammet SHADOW (WindPRO 2.5). Beräkningarna är gjorda utifrån en horisontell yta på 5x5 m i Green house mode viket innebär att beräkningsytan adderar skuggor från alla riktningar. Skuggreglering För att begränsa skuggpåverkan på närliggande fastigheter monteras automatik som känner av om ett hus blir drabbat av skugga. Automatiken känner av vindhastighet, vindriktning och solljus. När förhållanden är så att rotorbladen kommer att kasta skugga över huset, så stängs vindkraftverket ner tillfälligt för att huset ska slippa svepande skugga. En tidtabell över året finns framtagen men brukar inte användas eftersom den är på många sidor och ger en känsla av exakthet som inte motsvarar verkligheten. Problemet är att indata är för osäkra. I MKB n finns en grafisk redogörelse som vi tycker ganska bra visar när människor kan få skuggor utan att ge en falsk bild av exakthet. Den visar att de som får mest skuggor får dessa på tider som i vanliga fall inte uppfattas som så känsliga. Vid behov kommer skuggreglering att installeras så ingen får mer än 8 timmar svepande skuggor om året, och ingen oavsett skuggtid behöver få skuggor över uteplatsen under kvällsfikat på sommarkvällar. En tillförlitlig real case undersökning av skuggtiden kan göras först när vindkraftverken står på plats. Samtliga skuggberäkningar och tillhörande kartor framgår av bilaga 3, samt är sammanställda i nedanstående tabell. 23

24 Beräknad skuggtid, 5x5 m horisontell yta, worst case Real case Omr Fastighetsbeteckning Timmar/år Dagar/år Timmar/dag Timmar/år åde A Krokstads-Troneröd 1:4 75: :05 10:32 B Krokstads-Troneröd 1:2 68: :55 9:35 C Höghult 1:29 29: :32 6:18 D Höghult 1:26 37: :49 9:11 E Krokstads-Troneröd 1:3 33: :22 8:59 F Krokstads-Troneröd 1:3 33: :21 8:34 G Sandviken 3:33 29: :25 5:04 H Brattön 1:3 27: :22 6:42 I Brattönsgård 1:2 23: :22 5:11 J Brattön 1:2 0:00 0:00 0:00 0:00 K Elnebacka 1:1 38: :27 10:55 L Hällungstad 2:16 32: :40 5:22 Kemikalier I vindkraftverkens växellåda (om det väljs sådant fabrikat), hydraulsystem och vridväxel finns olja. De stora verken innehåller totalt ca liter olja i de verken med växellåda och ca liter i de utan växellåda. I vindkraftverken finns dessutom en del smörjfett samt batterier. Eventuellt oljespill som kan förekomma vid normal drift stannar inne i maskinhuset eller i tornet och kan inte nå omgivningen. Botten i maskinhuset är en gjuten, tät konstruktion. Om ett läckage inträffar, fungerar botten som ett kar, som samlar upp oljan. Karet är stort nog att samla upp all olja vid ett eventuellt haveri på växellådan. Skulle denna olja ändå läcka ner i tornet, samlas denna i tornets nedre sektion som sluter tätt mot fundamentet. Läckage av olja leder till omedelbart driftsstopp samt besök av servicepersonal, som omhändertar oljan på ett lämpligt sätt. Säkerhetsrisker Vindkraftverken kan utgöra en säkerhetsrisk. Brand kan uppstå i en generator och rotorbladen kan lossna eller brytas av. Is kan kastas iväg, men i regel kastas den rakt ner vid tornets fot, eftersom centrifugalkraften och dragningskraften samverkar och blir störst neråt. Övervakning och regelbunden service minskar dock risken för olyckor och så vitt känt har ingen olycka med personskador förekommit vid Sveriges vindkraftverk. 24

25 Vindkraftverken på Brattön är placerade på mark där människor sällan vistas och avståndet till närmaste hus och väg är betryggande, så därför bedöms risken för skador till följd av haveri, isbildning etc. vara mycket liten. Iskast bedöms som den största säkerhetsrisken men förekommer nästan bara efter underkylt regn, när vindkraftverkens rotor stått stilla och sedan börjar snurra igen. Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem. Detta innebär att verken stannar om t.ex. temperaturen blir för hög. Risken för brand i vindkraftverket minimeras därmed. Vid driftstopp larmas driftansvarig som undersöker vindkraftverket innan det kan startas på nytt. I vindkraftverken finns åskledare installerade. Olyckor i samband med åsknedslag undviks därigenom. Dörren till tornen är alltid låst. På dessa stora verk finns en hiss upp till maskinhuset så risken som tidigare fanns vid klättringen på stege upp genom tornen är borta. Avveckling av anläggningen Ett vindkraftverk beräknas ha en teknisk och ekonomisk livslängd på drygt 20 år men den kan förlängas genom att vissa komponenter, såsom rotorblad, växellåda och generator byts ut eller renoveras. Vindkraftsanläggningar är enkla att avveckla eller vid behov ersätta med nya. En eventuell ersättning med nya verk kommer att prövas enligt vid aktuell tidpunkt gällande lagstiftning. Vid avveckling nedmonteras verken till återvinning och endast fundamentet som ligger i stort sett jämt med det naturliga berget kvarstår och kan täckas över med jord. Vid upphandling kommer krav att ställas på att producenten har plan för återvinning. Rabbalshede Vindenergi AB håller på att ta fram en miljöpolicy där skrotningsförfarandet kommer att beskrivas i detalj. Markkabel omhändertas för återvinning om så krävs eller anses lämpligt. Det är också möjligt att låta kablarna ligga kvar i marken, de tätas då i ändarna och kan återanvändas senare. Vägen blir kvar och kan användas som skogsväg, alternativt kommer den sakta att växa igen om den inte används. 25

26 Ekonomisk kalkyl Det är många faktorer att ta hänsyn till när man ska avgöra vilken maskin som är den mest lönsamma. Lågt inköpspris i förhållande till förväntad produktion är grunden för en lyckad affär. Men minst lika viktigt är en maskin med lång livslängd utan haveri samt låga serviceoch försäkringskostnader. Nyckeltalet investeringskostnad/års produktion bör inte ligga över 5,50 kr/års-kwh. Utöver själva vindkraftverket ingår då även fundament, vägar, projekteringskostnad, elanslutning m.m. i investeringskostnaden. Maskinerna beräknas gå med 2400 fullasttimar per år. De maskiner som är intressanta för oss ska ha en effekt på mellan 2 och 3 MW och ha en tornhöjd på minst 100 m. Då ekonomiskt intressanta maskiner med 100 meters rotor inte är tillgängliga än men sannolikt nästa år, har vi inte kunnat få något pris på dem i dagsläget. Därför bygger den ekonomiska kalkylen på 100-meters torn och 82 till 100 m rotor. Vi räknar dock med att merkostnaden för den större rotordimetern betalar sig väl med ökad produktion. Prisexempel från tre leverantörer: Enercon E-82 Nordex N2500 WinWind WWD-3 Effekt 2 MW 2,5 MW 3 MW Navhöjd 98 m 100 m 100 m Rotordiameter 82 m 90 m 100 m Pris driftklart 30 mkr 31 mkr 36 mkr Kr/års-kWh 6,25 kr/kwh 5,16 kr/kwh 5,00 kr/kwh Vilken maskin som slutgiltigt blir den mest intressanta, påverkas av faktorer som produktutveckling, valutakurser, leveranstid, konkurser och myndighetsbeslut etc. 26

27 Samråd En tidig kontakt med Munkedals Miljö- och byggnadsnämnd hölls den 5:e september Vid mötet framkom att kommunen ville se en MKB över projektet. Ett samråd med Munkedals kommun hölls 26:e april Ett samrådsmöte med allmänheten hölls den 4:e juni De synpunkter som framkommit under samråden har beaktats i arbetet med att ta fram denna MKB. Samråd Munkedals kommun Tidigt samråd hölls med Munkedals kommun 26:e april Nedan följer en sammanfattning. Hela protokollet finns i bilaga 6. Beträffande alternativredovisningen så är det alternativ B som kommer att väljas eftersom det ger minst störningar för närboende. Tabellen avseende skuggor skall kompletteras med en kolumn avseende Real Case skuggor och i texten skall det tydligare beskrivas vad som görs för att ingen skall bli drabbad mer än 8 timmar per år, t.ex. skuggreglering av verken, avtal fastighetsägare mm. Beskrivning av uppföljning av skuggeffekter efter att verken har startat och hur det dokumenteras. Annika Östlund informerad om att den arkeologiska och biologiska undersökningen visade ovanligt få fornlämningar och var i övrigt okomplicerad. Komplettera fotomontage från fastigheten Dalen samt från sjön Rumpesjön. Samråd med allmänheten Samråd hölls med allmänheten hölls 4:e juni 2007 i Bygdens hus i Hedekas. Nedan följer en sammanfattning. Hela protokollet samt annonsen från Bohuslänningen finns i bilaga 6. Ingemar Ung, Rabbalshede Vindenergi AB, hälsade de ca 50 deltagarna välkomna. Han presenterade företaget Rabbalshede Kraft och Rabbalshede Vindenergi samt samarbetspartnerna Bohus Energi Projektering AB, Visual Project Sweden och Rio Kulturkooperativ. Den tekniska presentationen av projekt Brattön gjordes av Sven Hult, Visual Project Sweden. Han redovisade bl.a. ljud- och skuggpåverkan och visade en animeringar från Hede kyrka. Fotomontagen har gjorts med utgångspunkt från platserna Hedekas, Hede kyrka, Dalen, Trehörningsjön, Rumpen och Hällungstad. Många frågor från mötesdeltagarna handlade om ljudpåverkan och Sven Hult fick visa sina beräkningar flera gånger. Men det var även frågor om skuggpåverkan, vägbyggnad, transporter, tillståndsprocessen, el-dragning och ekonomiska ersättningar. 27

28 Stig Swedberg, Rio Kulturkooperativ, redovisar den arkeologiska utredningen. De har undersökt siterna och de planerade vägarna inkl. närliggande områden. Inga fynd gjorda, varken ur natur- eller kultursynpunkt. Bertil Hjalmarsson, Rabbalshede Vindenergi, berättar om möjligheterna till andelsägda vindkraftverk. Ingemar Ung avslutar mötet med att påminna om sista svarsdatum för skriftliga synpunkter är den 20 juni. Synpunkter från samrådsmötet Förutom fyra nya platser för fotomontage noterades missnöje från en markägare, Lars-Bertil Karlsson, att han inte hade blivit kontaktad angående när arkeologiska utredningen gjordes på hans mark. Se bilaga 6 och 7. Synpunkter inkomna per brev efter samrådsmötet Roger Eriksson, Hedekas, önskar ett fotomontage från fastighet Långön 2:18 Ulf Andersson, Hedekas, vill inte förstöra Europas sydligaste fjäll med en vindkraftpark. Han skriver vidare att verken kan ligga med 70 m mellanrum och att det måste vara bättre att placera dem i centralorten. Man får säkert plats med ett tusental där för att försörja bruket med el. Irene Jonasson, Dalstorp, är lite orolig när en vindkraftpark planeras i närheten av hennes fritidshus. Har frågor om El-anslutning och ljud samt önskar ett fotomontage på fastigheten Höghult 1:31 eller 1:29. Hans Trogen, Billdal, är rädd att verken hamnar i blickfånget från hans fastighet och är bl.a. rädd att ljudet ska ha en negativ påverka på jakten. Synpunkter och svar finns i sin helhet i bilaga 6. Kompletterande fotomontage finns i bilaga 7. 28

29 Remisser Försvarsmakten Försvarsmakten har inget att erinra mot etableringen enligt beslut (Se bilaga 8) De angivna förutsättningarna för beslutet kommer att följas. Luftfartverket Luftfartsstyrelsen har inget att erinra mot etableringen enligt beslut (Se bilaga 8) De angivna förutsättningarna för beslutet kommer att följas. Teracom Teracom har inget att erinra mot etableringen enligt beslut (Se bilaga 8) De angivna förutsättningarna för beslutet kommer att följas. Telia-Sonera Telia-Sonera har inget att erinra mot etableringen enligt beslut (Se bilaga 8) De angivna förutsättningarna för beslutet kommer att följas. Telenor Telia-Sonera har inget att erinra mot etableringen enligt beslut (Se bilaga 8) De angivna förutsättningarna för beslutet kommer att följas. Tele2 Tele2 har inget att erinra mot etableringen enligt telefonkontakt När vi inte har fått svar efter 3 månader så innebär det, enligt Tele2, detsamma som att de inte har någonting att erinra mot förfrågan. Ansökan skickades in Miljöbalkens hänsynsregler Bevisbörderegeln När frågor prövas om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens och när sådana villkor prövas som inte avser ersättning samt vid tillsyn enligt denna balk är alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skyldiga att visa att de förpliktelser som följer av detta kapitel iakttas. (MB 2 kap 1 ) Genomförd miljökonsekvensbeskrivning visar att uppförande och drift av vindkraftanläggningen, som avses i ansökan, är miljömässigt och riskmässigt godtagbar. Kunskapskravet Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada och olägenhet. (MB 2 kap 2 ) 29