Tobaksfri gymnasieskola

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tobaksfri gymnasieskola"

Transkript

1 Tobaksfri gymnasieskola Ett samverkansprojekt mellan A Non Smoking Generation, Landstinget Kronoberg, Länsstyrelsen i Kronoberg, Järfälla kommun och Gotland kommun. Rapport över genomfört projekt Niklas Odén 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Resultat 9 Diskussion. 11 Slutsats 12 Bilagor. 13 2

3 Sammanfattning A Non Smoking Generation, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Landstinget Kronoberg, Gotland och Järfälla kommun har under perioden januari 2009 december 2010 genomfört projektet Tobaksfri gymnasieskola. Projektet var ett utav 17 projekt som beviljades ekonomiska resurser inom ramen för Statens Folkhälsoinstituts Tobaksuppdrag Syftet med projektet var att ta fram och implementera ett program och handledningsmaterial för en tobaksfri gymnasieskola. Ett så kallat flerkomponentsprogram. Totalt deltog 21 gymnasieskolor fördelat på de tre geografiska områdena Gotland och Järfälla kommuner samt Kronobergs län. Mer än 900 lärare och annan skolpersonal och närmare elever berördes. Projektet har genomförts i enlighet med projektplan. De aktiviteter och insatser som var planerade har genomförts. Projektet har även inneburit en del metodutveckling då såväl ett utbildningskoncept som ett material Handbok för en tobaksfri gymnasieskola har tagits fram inom ramen för projektet. Utvärderingen av projektet visar att implementeringsgraden av programmet varierat kraftigt på deltagande skolor. Från i stort sett ingen alls till ganska omfattande implementering. En majoritet av deltagande skolor ligger på den nedre delen av implementeringsskalan. Det vill säga att mycket lite av programmet har implementerats. Medan en handfull skolor har en hög implementeringsgrad. Här blir det naturligtvis en bedömningsfråga om projektet kan anses vara lyckat eller ej. Som utvärderaren skriver i sin rapport så gick deltagande skolor från att innan projektet ha ett obefintligt eller nästan inget tobaksförebyggande arbete alls till att alla åtminstone hade en tobakspolicy. Och som tidigare nämnts en handfull av skolorna har tagit ytterligare steg i sitt tobaksförebyggande arbete. Och det kan ju ses som framgångar för projektet. Samtidigt vet vi att det krävs en omfattande implementering och att fler komponenter genomförs om vi i framtiden ska nå det övergripande målet att på allvar påverka elevernas tobaksdebuter och tobaksbruk. Vår slutsats blir att då det framtagna programmet och materialet bygger på en tidigare utvärderad metod Tobakspreventivt flerkomponentsprogram för grundskolan som genomförts med gott resultat. Är det rimligt att anta att ett fullt implementerat program även skulle påverka gymnasieelevers tobaksbruk. Att vi på en handfull skolor även i detta projekt har lyckats få en hög implementeringsgrad av programmet tyder även det på att det går att genomföra på gymnasieskolor. Det krävs dock ett stort engagemang från skolans personal, ett tydligt stöd och från skolans ledning samt ett brett internt förankringsarbete internt på skolan. A Non Smoking Generation kommer därför i framtiden tillhandahålla och erbjuda programmet (utbildning och material) till gymnasieskolor som vill utveckla och arbeta med tobaksfrågan. Men då lägg kraft på att tydliggöra för skolledning och personal att det kräver ett stort eget engagemang och arbete från skolan för att arbetet ska ge resultat. 3

4 Bakgrund A Non Smoking Generation, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Landstinget Kronoberg, Gotland och Järfälla kommun har under perioden januari 2009 december 2010 genomfört projektet Tobaksfri gymnasieskola. A Non Smoking Generation utvecklade under tillsammans med Landstinget Kronoberg, Gotlands och Järfälla kommuner ett tobakspreventivt flerkomponentsprogram för grundskolan. I programmet som utvecklades med stöd från Statens Folkhälsoinstituts tobaksuppdrag deltog ett trettiotal skolor och över elever berördes. Programmet bestod utav flera olika delar (komponenter) bland annat utbildning av skolpersonal, framtagande och implementering av skolhandledningsmaterial, framtagande av tobakspolicy på skolorna, klassbesök av A Non Smoking Generations Inspiratörer, föräldrainformation skriftlig och muntlig vid föräldramöten, lokalt opinionsbildande arbete via lokal media men även direkt riktad information till tobakshandlare i deltagande skolors närområde. Programmet utvärderades genom att interventionsskolorna jämfördes med likvärdiga kontrollskolor. Utvärderingen visade på ett gott resultat gällande; mindre antal tobaksdebuter mindre tobakskonsumtion (antal cigaretter) fler antal tobakspolicys på skolorna metodens användbarhet för skolpersonal metodens användbarhet för kommuner projektets innehåll och material. Hela utvärderingen kan läsas i utvärderingsrapporten Att arbeta tobakspreventivt med ungdomar, (Boij, Metz, Edvardsson och Westerlund, Forskningsstation Mösseberg 2005). Den kvantitativa effektutvärderingen följdes även upp med ytterligare en enkätundersökning Denna visade på att det positiva resultatet bestod över tid. Interventionsskolorna hade fortsatt färre tobaksdebuterande elever och att de elever som brukade tobak gjorde det i mindre utsträckning. I Järfälla och Gotlands kommuner har sedan projektet genomfördes samtliga grundskolor fått utbildning och material kring programmet. I Kronobergs län har ytterligare grundskolor utöver de skolor som medverkade i projektet fått ta del av programmet. Grundskolorna i dessa områden har policys och arbetar, om än i olika omfattning, aktivt med tobaksfrågan/ant-frågorna. Vilket också har gett resultat. Bland annat ligger Järfälla kommun idag tydligt under genomsnittskommunen i Stockholms län gällande ungdomarnas (årskurs nio /15-16 åringars) tobaksbruk (Stockholmsenkäten 2010). MEN i dessa tre geografiska områdens gymnasieskolor kunde inte samma medvetenhet och engagemang för det tobaksförebyggande arbetet skönjas. Vilket blev utgångspunkten för det projekt som denna rapport handlar om Tobaksfri gymnasieskola. Totalt börjar ca ungdomar årligen att bruka tobak. Många ytterligare befinner sig i ett gränsland där de testar. Vi vet att nästan ingen börjar bruka tobak efter års ålder. Man kan säga att fönstret mot ett möjligt tobaksbruk står öppet under ett antal dynamiska och mycket påverkbara år i våra liv. Det vill säga åren mellan 10 års ålder och 19 års ålder. Kan vi från samhällets och 4

5 vuxenvärldens sida hjälpa våra ungdomar att hålla tobaksfönstret stängt under dessa år så kommer de med stor sannolikhet aldrig att börja bruka tobak. Även om det långt när inte är bra och mycket är kvar att göra, börjar ändå en viss medvetenhet om skolans ansvar och möjligheter gällande ANT-arbete samt efterlevnad av tobakslagens direktiv om rökfria skolgårdar få genomslag i grundskolan. Men i grundskolan går man till man är 16 år. Tobaksfönstret står vidöppet i ytterligare minst två-tre år. År som de flesta ungdomar i Sverige spenderar på gymnasiet. Undersökningar har visat att efterlevnaden av tobakslagen gällande rökfria skolgårdar, på gymnasieskolan, är katastrofal. Hela 94% av eleverna uppger att det röks på deras skolgård. ANT undervisningen lyser med sin frånvaro och tobakspolicy förekommer i mycket liten utsträckning i de svenska gymnasieskolorna. Det råder brist på kunskap, medvetenhet, engagemang och regler. Och det i sin tur leder till att många ungdomar idag börjar med sitt tobaksbruk när de kommer till gymnasiet. De kanske kommer från en grundskola som har haft ett aktivt förebyggande arbete och möts av en skola där de tillåts att röka på skolgården, där vuxenvärlden inte reagerar om eleverna röker eller snusar och inte heller i undervisning och andra situationer tar ställning i ANT-frågorna. Den röda drogförebyggande tråden som eventuellt har funnits i grundskolan klipps av under sommarlovet mellan årskurs 9 och 1 i gymnasiet. Vilket kan få förödande effekter. Därför måste tobaksfönstret hållas stängt även under gymnasietiden. Det här var alltså ett problem som ansvariga folkhälsosamordnare och drogsamordnare i Kronoberg, Järfälla och på Gotland upplevde. Det goda arbete som genomfördes i grundskolorna följdes inte upp i gymnasieskolan. Vilket också kunde noteras i de lokala drogvaneundersökningarna. I exempelvis Järfälla kunde man se närapå en fördubbling av antalet tobaksbrukande elever från årskurs 9 till årskurs 2 på gymnasiet. Och de andra områdena Kronobergs län och Gotland visade liknande siffror. Landstinget och Länsstyrelsen i Kronobergs län, Gotlands och Järfällas kommuner och A Non Smoking Generation beslutade därför att utifrån de erfarenheter som gjordes vid förra metodutvecklingsprojektet (Tobakspreventivt flerkomponentsprogram ) vidareutveckla ett snarlikt tobakspreventivt program men denna gång för gymnasieskolan och utifrån dess förutsättningar. Ansökan lämnades in till Statens Folkhälsoinstitut och projektet beviljades som ett av 17 projekt medel från Tobaksuppdraget Projektets syfte Att ta fram och implementera ett program och handledningsmaterial för en tobaksfri gymnasieskola. Övergripande mål Projektets övergripande mål var att minska antalet tobaksdebuter och tobaksbruket bland gymnasieeleverna i berörda skolor. Visionen är en framtida tobaksfri gymnasieskola. Målgrupp/Målgrupper Huvudmålgruppen var gymnasieungdomar. Dessa ska nås via målgrupperna skolledare, lärare, skolhälsovård, föräldrar, skolkamrater med flera. Totalt berörde projektet cirka 900 anställda och elever fördelat på 21 gymnasieskolor (Gotland 7 / Kronoberg 8 / Järfälla 6). 5

6 Projektorganisation Central styrgrupp: Den centrala styrgruppen bestod av representanter från samtliga samverkanspartners i projektet. A Non Smoking Generation, Landstinget och länsstyrelsen i Kronobergs län, Järfälla och Gotlands kommuner. Central projektledare En central projektledare har anlitats för att leda arbetet med de övergripande projektdelarna, ta fram utbildningsinnehåll och material samt stödja de lokala styrgrupperna och projektledarna. Ekonomifunktion En ekonomi och redovisningsfunktion har varit knutet till projektet så att beviljade medel hanterats och återrapporteras i enlighet med bidragsvillkoren. Utvärderingsfunktion En utvärderare har varit knuten till projektet från start. Utvärderingen bifogas denna rapport. Metodutvecklings-, produktions- och utbildningsgrupp En grupp av metodutvecklingsexperter, läromedelsförfattare, referenspersoner (lärare, skolledare, skolhälsovård med flera) och föreläsare har satts samman. Gruppens arbete har letts av den centrala projektledaren. Lokala styrgrupper De lokala styrgrupperna har innefattat lokal projektledare och lokala representanter från skola, berörd kommunal/länsövergripande förvaltning, drog- och folkhälsosamordning. Arbetsgrupper För att skolorna skulle ta ett eget ansvar för projektet var ett villkor för skolornas deltagande i projektet att de satte samman en mottagande arbetsgrupp. Det vill säga en arbetsgrupp som kunde leda och planerar den enskilda skolans arbete i projektet. Skolornas arbetsgrupper hade kontakt med den lokala projektledaren och den lokala styrgruppen. Finansiering Projektet genomfördes med ekonomiskt stöd från Statens Folkhälsoinstitut. Projektet beviljades som ett av 17 projekt medel inom ramen för Tobaksuppdraget I övrigt har finansiering skett genom samarbetsparternas egenfinansiering. Exempelvis i form av nedlagd arbetstid samt vissa kostnader i samband med utbildningsinsatser. Genomförda insatser Projektet har genomförts i enlighet med projektplan vilket har inneburit följande insatser och aktiviteter: - Informationsmöte med berörda gymnasieskolors rektorer - Utbildning till skolpersonal (totalt 4 utbildningstillfällen per område). - Stöd till skolorna i framtagande av tobakspolicy 6

7 - Framtagande av handbok för en tobaksfri gymnasieskola (innehåll) o Lathund tobakspolicy o Samverkan med föräldrar o Samverkan med aktörer i närsamhället o Undervisning Tobak ur ett ämnesövergripande perspektiv o Motiverande samtal (MI) och tobaksavvänjning med ungdomar o Tobak i Sverige idag. - Besök/föreläsningar av A Non Smoking Generations Inspiratörer - Digital elevkampanj - Skriftlig föräldrainformation - Lokalt opinionsbildande arbete via lokal media samt framtagande av direkt riktad information till tobakshandlare i deltagande skolors närområde. Motiv till valda metoder samt deras referenser till forskning och evidens. Flerkomponentsprogram Vi vet genom forskning att det mest verkningsfulla ur ett förebyggarperspektiv oavsett fråga är flerkomponentsprogram som vänder sig såväl till vuxna som till barn. Strävan i den valda metoden i projektet är att vi i enlighet med idén kring flerkomponentsprogram skulle nå och påverka skolpersonal, föräldrar och andra viktiga vuxna (föreningsliv, media, tobakshandlare, lokala politiker med flera). Vår ambition var att det i sin tur skulle leda till att dessa vuxna antog ett gemensamt förhållningssätt såväl till ett eventuellt eget tobaksbruk som barns och ungdomars tobaksbruk. Och att de ungdomar som omfattades av projektet på så sätt i olika sammanhang skulle möta ett gemensamt och tydligt tobaksnegativt förhållningssätt från vuxenvärlden som omgav dem. Begränsa tillgänglighet En av de största riskfaktorerna när det gäller att barn och ungdomar ska börja bruka tobak är tillgänglighet. Att tobak finns tillgängligt i de miljöer som barnet/ungdomen befinner sig i och att det finns tillgängligt att köpa. Tobakslagen syftar, genom sitt förbud mot rökning på skolgårdar och att sälja tobak till den som är under 18 år, till att begränsa tillgängligheten. Dock är efterlevnaden av tobakslagen inom dessa områden att betrakta som urusel. När det gäller den svenska gymnasieskolan så röks det på över 90% av skolgårdarna (Om tonåringar och tobak Nilsson). Och dessutom omfattar lagen inte snusning vilket gör att tobak är synnerligen tillgängligt på de svenska gymnasieskolorna. Även provköp genomförda av minderåriga, alternativt ungdomar som ser minderåriga ut (då det fortfarande var en tillgänglig metod), har visat att mer än vartannat köp genomförs utan att försäljaren ber om legitimation för att styrka att köparen är över lagstadgade 18 år. Utvärderingar har visat att skolor som har en implementerad och verksam policy kring tobaksfrågan även får en större efterlevnad av rökförbud på skolgården. Om policyn avser tobaksfri skoltid och då även omfattar snus så får vi en generell påverkan gällande tillgängligheten till tobak på skolan. Vilket då rimligtvis borde påverka antalet tobaksdebuter bland eleverna. Därför har vi lagt stor vikt i projektet på att utveckla en manual och ett arbetssätt för skolorna att arbeta fram sin tobakspolicy för en tobaksfri skoltid. Vi har även i projektet strävat efter att skapa en lokal opinion kring efterlevnaden av åldersgränsen vid försäljning av tobak. Det har gjorts genom att öka kunskapen och medvetenheten generellt hos allmänheten i de områden där projektet genomförs och i synnerhet hos deltagande ungdomar, deras föräldrar och lärare. Så att de i sin tur har kunnat agera när de får kännedom om att ett 7

8 försäljningsställe säljer till minderåriga. Vi har även riktat oss speciellt till de tobakshandlare som finns i deltagande skolors närområde, med ett brev och på så sätt försökt att påverka efterlevnaden av lagen. Det här kunskapshöjande arbetet har skett vid utbildningar för skolpersonal, vid föräldrainformationer, i elevernas skolarbete, genom opinionsbildning i lokal media och genom att samordna projektets arbete med kommunernas tillsynsarbete. Föräldrautbildning Föräldrar är de som kan påverka sina barn allra mest när det gäller livsstilsval och beteenden. Forskning har visat att föräldrar har en tydlig påverkan på sina barn ända upp i trettioårsåldern. Föräldrars inställning till tobak samt kunskap om hur de bör förhålla sig till att eventuellt bjuda/ köpa ut och prata om tobak med sitt barn är därför en utav de största påverkansfaktorerna avseende om barnet ska börja eller inte börja bruka tobak. Så även för ungdomar i gymnasieåldern. Olika former av föräldraprogram där man eftersträvar ett gemensamt förhållningssätt exempelvis Örebro preventionsprogram (ÖPP) - har visat att även en kort föräldrainformation genomförd på ett föräldramöte kan få föräldrar att agera och på så sätt påverka ungdomars bruk av alkohol och tobak. Vi strävade därför i projektet efter att ge skolpersonalen i deltagande skolor utbildning och material så att de kunde genomföra och ge en sådan föräldrainformation. ANT-undervisning utan effekt En studie av de tre senaste läroplanerna (Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94) visar att de avsnitt som behandlar ANT-undervisningen fått mindre och mindre utrymme och blivit allt mer övergripande. I nuvarande läroplan (Lpo 94 / Lpf 94 för gymnasieskolan) utgör ANT ett av rektors många ansvarsområden som ska integreras i den ordinarie undervisningen. Men i vilken omfattning, med vilken inriktning och vad som skall uppnås skrivs inget om. Inte heller i kommande Lgr 11 / Gy 11 har något förtydligande kring dessa frågor gjorts. I kursplanerna nämns ANT ett par gånger i samband med olika ämnen men då vagt formulerat som: eleverna ska få kunskap och kännedom om drogers inverkan på hälsan. Skolverket konstaterar i sin granskning av skolornas ANT-arbete, (Nationella kvalitetsgranskningar 1999, Skolverkets rapportnr 180) att de nationella målen för undervisningen om ANT är så vida och oprecisa att i stort sett alla skolor uppfyller dem utan att behöva göra några förändringar eller intensifiera sitt ANT-arbete. Skolverkets inspektör slår dock fast att de insatser som görs i skolorna är otillräckliga, i alla fall om målet är att skolan ska bidra till att ungdomarna inte utvecklar beroende eller missbruk. I Skolverkets rapport påpekas en rad brister i skolornas ANT-arbete. Det finns brister i ANT-undervisningens innehåll och utformning, brister i hur skolorna formulerar sina mål, hur de följer upp sitt arbete och hur personalen kompetensutvecklas inom området. Dessutom är skolorna dåliga på att uppnå såväl elevsamverkan som en tillfredställande interaktion med föräldrar och närsamhället gällande dessa frågor. Forskningen säger att ANT-undervisningen i sig har visat sig i stort vara verkningslös. Något som även Statens Folkhälsoinstitut gick ut med i ett pressmeddelande (oktober 2009) Lägg ned ANTundervisningen. Man kan dock fråga sig om detta beror på att fel eller ineffektiva metoder används eller om det helt enkelt inte går att i undervisningsform, oavsett metod, förebygga tobaks-, alkoholoch narkotikabruk. Vi ville ändå i det här projektet försöka utveckla ett pedagogiskt arbetssätt kring tobaksfrågan som både harmonierar med skolans styrdokument (Skollag, Läroplan och kursplaner) och uppdrag och samtidigt bidrar till projektets målsättning att förebygga tobaksdebuter och tobaksbruk. 8

9 Tobaksavvänjning Motiverande samtal Att bedriva ett tobaksförebyggande projekt riktat till ungdomar på gymnasienivå, där det finns många ungdomar som redan brukar tobak, utan att även erbjuda avvänjning skulle vara oetiskt. Vi har därför i projektet erbjudit deltagande skolors skolhälsovård samt utsedda arbetsgrupper utbildning i motiverande samtal så att dessa i sin tur skulle kunna erbjuda avvänjningssamtal med tobaksbrukande elever som vill sluta. Motiverande samtal är en metod som är utvärderad med gott resultat avseende tobaksavvänjning. Resultat Genomförandet av projektet Som tidigare nämnts i denna rapport har projektets insatser och aktiviteter genomförts helt i enlighet med projektplan. Projektet inleddes, utöver planering samt organisering av styrgrupp med att rekrytera gymnasieskolor. Ett arbete som genomfördes av de lokala projektledarna. Samtliga gymnasieskolorna på Gotland och Järfälla tillfrågades om de ville delta och i Kronobergs län gick man via länets kommuner för att hitta intresserade skolor. Därefter genomfördes en informationsträff//utbildning, i Stockholm, dit de anmälda gymnasieskolornas rektorer inbjöds. De fick där och då en dragning av projektet i sin helhet, en kort utbildning om tobak och ungdom samt möjlighet att ställa frågor. Skolornas rektorer fick därefter skriva på en överenskommelse med projektet. I överenskommelsen förband sig skolorna att delta i projektet i enlighet med den information man nu fått om projektet samt efter bästa förmåga. Överenskommelsens syfte var att tydliggöra för skolorna att deltagande i projektet skulle komma kräva ett engagemang och arbete från deras sida. Och vår förhoppning var att genom att rektorerna skrev på denna överenskommelse så skulle en viss press uppstå att verkligen göra så. Det har dock visat sig att engagemanget och arbetsinsatsen från de olika skolorna har varierat kraftigt. Från i stort sett inget engagemang till ett stort sådant. Större delen av deltagande skolor har legat på den negativa delen av den skalan. Så trots att vi som nya komponenter jämfört med det tidigare genomförda projektet i grundskolan (Tobakspreventivt flerkomponentsprogram ) la till informationsmötet för rektorerna samt den skriftliga överenskommelsen i inledningen av det här projektet så måste vi konstatera att gymnasieskolornas engagemang klart understeg det engagemang som grundskolorna visade Under augusti september 2009 genomfördes de första utbildningsdagarna för skolpersonalen på deltagande skolor. Vi hade satt upp som mål att all skolpersonal på skolorna skulle delta på den första utbildningsdagen. Det lyckades naturligtvis inte, men uppskattningsvis deltog närmare 700 lärare och annan skolpersonal (totalt fördelat på de tre områdena Gotland cirka 300, Järfälla cirka 150, Kronoberg cirka 250). De tre följande utbildningsinsatserna som genomfördes under projektet vände sig i huvudsak till skolornas utsedda arbetsgrupper, samt av dem identifierade kollegor som hade särskilt intresse för att arbeta med tobaksfrågan. På dessa utbildningar var temana Motiverande samtal/tobaksavvänjning (Barbro Holm Ivarsson var föreläsare), Ungdomar och tobak (Maria Nilsson var föreläsare) samt en workshop kring projektet och det pågående arbetet ute på skolorna (Central projektledare, Niklas Odén höll i den). På dessa dagar varierade deltagandet från ett 50 tal till ett 25 tal deltagare. Som stöd för skolornas arbete togs en handbok fram Handbok för en Tobaksfri gymnasieskola. I handboken finns stöd för arbetet med att ta fram en tobakspolicy på skolan, material med tips på hur skolan kan informera eller skapa dialog med elevernas föräldrar kring tobak/ant-frågorna. Ett kapitel 9

10 handlar om motiverande samtal och rökavvänjning och slutligen finns där även ett pedagogiskt material kring hur man kan integrera tobaksfrågorna i ordinarie ämnesundervisning. Halvvägs in i projektet fick deltagande skolors arbetsgrupper utvärdera handboken och komma med synpunkter på förbättringar. Dessa synpunkter låg sedan till grund för redigeringen av handboken. Skolorna har sedan fått den uppdaterade versionen. Handbok för en Tobaksfri gymnasieskola går att ladda ned på Den kommer även att tryckas i en begränsad upplaga. En rolig sak är att Norska Cancerfonden har uppmärksammat handboken och översatt den till norska. Under våren 2010 fick skolorna utse ett par elever som skulle få möjlighet att delta i ett arbete med att ta fram en digital kampanj om ungdom och tobak. De elever som blev utsedda inbjöds till en utbildning och workshop där de först fick en kort föreläsning om kommunikation och hur en reklambyrå tänker och jobbbar. Därefter delades de in i smågrupper och fick i uppgift att ta fram förslag på en ungdomskampanj mot tobak. En sådan utbildnings-/workshopdag hölls i respektive område. Och från varje område valdes sedan ut ett av elevernas förslag som en reklambyrå därefter realiserade. Resultaten går att se på. Under hela projekttiden har vi strävat efter att arbeta med lokal opinionsbildning kring tobak och tobaksförebyggande arbete. Vi har bland annat formulerat och skickat ut ett brev till de tobakshandlare som låg i deltagande skolors närområde. I brevet berättar vi om vårt projekt och vi uppmanade samtidigt handlarna att följa lagstiftningen och inte sälja till minderåriga och på så sätt vara med oss i projektets strävan att barn och ungdomar ska förbli tobaksfria. Vi har även samverkat med de inom kommunerna som har i uppdrag att utöva tillsyn. Vi har också från projektet sidan initierat pressträffar och skickat ut pressmeddelanden. Det arbetet måste anses ha varit framgångsrikt då projektet har uppmärksammats såväl i tidningsartiklar, som i radio och TV under projekttiden. Utvärderingen av projektet Nedanstående text är ett sammanfattande utdrag ur utvärderare Anita Boijs utvärderingsrapport som bifogas denna rapport. Under år 2009 och 2010 samarbetade A Non Smoking Generation (hädanefter används förkortningen NSG) med Gotlands och Järfälla kommuner, Landstinget Kronoberg och Länsstyrelsen i Kronoberg kring ett utvecklingsprojekt. Syftet med projektet var att ta fram och implementera ett program och handledningsmaterial för en tobaksfri gymnasieskola. Projektet fick medel för detta av Statens folkhälsoinstitut. Totalt berörde projektet cirka 900 anställda och elever på 22 gymnasieskolor. I utvärderingen har skolpersonal och elever svarat på enkäter och deltagit i intervjuer. För det första kan konstateras att projektledningen har gjort allt som skulle göras under projekttiden. De har tagit fram ett flerkomponentsprogram där gymnasieskolorna har fått stöd i framtagande av tobakspolicy. Alla gymnasieskolor hade en tobakspolicy när projektet avslutades. All personal på de deltagande skolorna har erbjudits en utbildningsdag. Därutöver har information, idéutbyte och utbildning skett med rektorer, skolornas arbetsgrupper och andra mindre grupper av personal. Man har tagit fram en handbok för en tobaksfri gymnasieskola. Alla skolor har fått besök av NSG:s inspiratörer. En digital elevkampanj med några elever från varje skola har genomförts. Alla skolorna har fått en skriftlig föräldrainformation för utdelning till föräldrarna. Det har gjorts ett lokalt opinionsbildande arbete via media och man har tagit fram underlag för direkt riktad information till tobakshandlare i deltagande skolors närområde. Med andra ord har skolorna fått ett flerkomponentsprogram för en tobaksfri gymnasieskola. Däremot kan också konstateras att gymnasieskolorna inte använt hela det flerkomponentsprogram som de fick del av. Implementeringen av programmet är därmed inte helt fullföljd. En orsak kan vara att gymnasieskolornas tobaksförebyggande arbete innan projektet var mycket blygsamt och att man närmast började från början. Det medför i sin tur att det tar tid att implementera något som nästan är nytt och inte självklart för all personal att arbeta med. De flesta skolorna skulle ha behövt ett projektår till för att verkligen komma in i projektet och genomföra 10

11 flerkomponentsprogrammet. De skolor som haft en engagerad skolledning som också varit tydlig i att arbetet med projektet var viktigt, verkar ha nått längst i sitt arbete med projektet. Där efterlevs tobakspolicyn. Utbildningsdagen för all personal uppfattades positivt. Personalen betonade skolans uppdrag att vara tobaksfri och att arbeta tobaksförebyggande. Åtgärder har satts in för att minska tobaksbruket, information har gått ut i större utsträckning till personal, elever och föräldrar. Ett tredje konstaterande är att det är svårt att arbeta tobaksförebyggande bland gymnasieelever. Redan när det gäller attityder finns det ett motstånd bland eleverna att vuxna ska, som eleverna uppfattar det, lägga sig i deras livsstil. Många elever hävdar sin frihet att välja själva och att de har en god kunskap om tobak. För elevernas del har projektet varit alltför osynligt på de flesta skolorna. Den del som alla elever haft möjlighet att få del av, besök av NSG:s inspiratörer, har dock varit uppskattad av många elever. Slutligen kan sägas att projektet har tagit fram ett flerkomponentsprogram om en tobaksfri gymnasieskola som om det används kan vara verkningsfullt, det vill säga att tobaksbruket bland gymnasieelever minskar. Detta har dock inte prövats i den här utvärderingen. Resultaten från utvärderingen av flerkomponentsprogrammet för en tobaksfri grundskola visade dock att det programmet var verkningsfullt och det var uppbyggt på samma sätt som det nya om gymnasieskolan. I det här projektet har de deltagande skolorna gått från ett mycket blygsamt arbete eller närmast obefintligt, till att arbeta tobaksförebyggande i olika grad. Det har hänt mycket på skolorna under projektets två år. Utan projektet hade skolorna säkerligen inte kommit så långt som de nu har gjort. Det är en utmaning för gymnasieskolorna att fortsätta arbeta tobaksförebyggande aktivt och strukturerat. Diskussion Som kan utläsas i utvärderingen så har projektet genomförts på det sätt som det var planerat. De aktiviteter och insatser som var planerade har genomförts. Projektet har även inneburit en hel del metodutveckling då såväl ett utbildningskoncept som ett material Handbok för en tobaksfri gymnasieskola har tagits fram inom ramen för projektet. Projektets syfte var att ta fram och implementera ett program och handledningsmaterial för gymnasieskolan. Den övergripande målsättningen var att minska antalet tobaksdebuter och tobaksbruket bland eleverna på berörda skolor. Och här kan vi konstatera att vi har tagit fram ett program och handledningsmaterial men att vi i väldigt olika omfattning har lyckats respektive inte lyckats med implementeringen. I en majoritet av deltagande skolor är inte programmet implementerat i önskad grad. På en handfull av de 20-tal skolor som deltagit har vi en implementeringsgrad som vi utifrån den inledande ambitionen kan uppfattas som okej eller bra. Vi kan i utvärderingen utläsa att projektets komponenter i liten utsträckning har nått ut till huvudmålgruppen, det vill säga eleverna. Här blir det naturligtvis en bedömningsfråga om vad som ska anses vara bra eller dåligt. Om projektet har lyckats eller ej? Som utvärderaren skriver i utvärderingen så gick skolorna från att innan projektet ha obefintligt eller nästan inget tobaksförebyggande arbete till att alla åtminstone hade en tobakspolicy. Och några av skolorna har tagit ytterligare steg på vägen. Och det är ju en framgång. Samtidigt vet vi att det krävs en ganska omfattande implementering och att flera komponenter genomförs om vi i framtiden ska nå det övergripande målet att påverka elevernas tobaksdebuter och tobaksbruk. Varför har då inte implementeringen lyckats i den grad som vi önskade? Och varför har några skolor kommit så mycket längre än övriga skolor i projektet. Här visar såväl utvärderingen som de erfarenheter projektet har givit att det i huvudsak handlar om: Bristande engagemang och mandat från ledningen på skolan Trots att vi i projektet försökte förebygga det här, väl kända problemet inom skolans värld det som inte rektor prioriterar, prioriterar ingen annan heller på skolan genom att inleda hela projektet med en informationsträff för deltagande skolors rektorer. Samt att de fick skriva på en överenskommelse med projektet där de 11

12 förband sig att aktivt engagera sig i projektet i enlighet med den information som de fått. Kan vi bara konstatera att på flera av de deltagande skolor har skolledningen helt släppt projektet. Man har heller inte avsatt resurser och tid till projektet. På vissa av skolorna har ingen arbetsgrupp bildats utan projektet har lagts ut på någon eller några enskilda medarbetare. Ofta helt utan mandat att driva ett förändringsarbete som det här handlar om. Bristande internkommunikation och förankring i skolan Utvärderingen visar mycket tydligt att på många skolor har inte information om projektet, projektets material och utbildning, förankrats och förmedlats vidare internt. Det har fastnat på den eller de kontaktpersoner som har funnits på skolan. Vilket har gjort att det inte har nått ut till kollegorna och i ännu mindre grad till eleverna. Varken kollegor eller elever har i vissa fall känt till att skolan deltar i projektet. Den här bristande förankringen har även lett till irritation bland delar av deltagande skolors skolpersonal då de har tvingats iväg på en obligatorisk utbildningsdag om tobak, men inte förstått vad de har med deras arbete att göra! Motstånd mot frågan Det står klart, såväl utifrån utvärderingen som de synpunkter som har kommit projektledningen till del under projektets gång att tobaksfrågan och ANT frågorna långt ifrån uppfattas ha en självklar plats i gymnasieskolan. En del av lärarkåren anser inte att tobaksförebyggande arbete ingår som en del i deras uppdrag. Och är därmed inte heller intresserade av att ta del av utbildning och material än mindre lägga tid och kraft på frågan. Samtidigt finns det då en handfull deltagande skolor som har tagit sig an projektet på ett helt annat sätt. Där ett flertal komponenter har införts tobakspolicy, föräldrainformation, integrering i undervisning, utvecklings- och hälsosamtal samt tobaksavvänjning. De här skolornas agerande slår ju på så sätt undan benen på de andra skolornas argument och förklaringar till varför de inte har genomfört arbetet. De här skolorna har uppenbart hittat tid, resurser, fått ett engagemang och ser det som sitt uppdrag, lyckats samarbeta och sprida information, och har fått det att vara såväl en ledningsfråga som medarbetarfråga. Med andra ord det går om man vill och kommer överens om att det är viktigt. Och då är det material och utbildningskoncept (flerkomponentsprogram) som projektet har tagit fram ett bra stöd för dessa skolor. Slutsats Det utbildningskoncept och det material som har tagits fram inom ramen för projektet Tobaksfri gymnasieskola bygger på samma metod som Tobakspreventivt flerkomponentsprogram för grundskolan som togs fram och utvärderades under förra tobaksuppdraget. Den utvärderingen visade på att de skolor som arbetade utifrån programmet också fick effekt avseende tobaksbruket bland eleverna. Det är rimligt att tro att samma resultat skulle kunna uppnås med det nu framtagna programmet för gymnasieskolan. Men det kräver en betydligt bättre implementering än vad som har skett i huvuddelen av de i det här projektet deltagande gymnasieskolorna. Slutsatsen blir därför att programmet som har tagits fram inom ramen för projektet Tobaksfri gymnasieskola kommer att vara ett stöd och få effekt på de gymnasieskolor som med ett stort eget engagemang arbetar tobaksförebyggande på skolan. A Non Smoking Generation kommer därför att tillhandahålla och erbjuda programmet ( utbildning och material) som projekt har tagit fram till gymnasieskolor som vill (verkligen vill) utveckla och arbeta med tobaksfrågan på sin skola. En rekommendation är dock att vara mycket tydlig i den inledande 12

13 kommunikationen med skolan att det kommer kräva ett stort eget engagemang, ledningens stöd och mandat samt ett brett förankringsarbete internt. Bilagor Tobaksfri gymnasieskola Utvärdering av ett utvecklingsprojekt för framtagande av flerkomponentsprogram (Anita Boij 2011) Handbok för en tobaksfri gymnasieskola PDF (Niklas Odén / Barbro Holm Ivarsson 2010) 13

Tobaksfri skoltid NU! Projektplan

Tobaksfri skoltid NU! Projektplan Tobaksfri skoltid NU! Projektplan Sammanfattning Näst efter hemmet är skolan den miljö som påverkar barn och ungas värderingar, val av livsstil och levnadsvanor mest. Det är därför viktigt att skolan som

Läs mer

Policy för en rökfri skoltid på Anders Ljungstedts gymnasium 2016/2017

Policy för en rökfri skoltid på Anders Ljungstedts gymnasium 2016/2017 Policy för en rökfri skoltid på Anders Ljungstedts gymnasium 2016/2017 Skolans vision Att kunna erbjuda en rökfri skoltid för alla, såsom elever, personal och besökare på/ till Anders Ljungstedts Gymnasium.

Läs mer

Tobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare

Tobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare Tobaksförebyggande Förening En handledning till dig som föreningsledare Tobaksförebyggande Förening Tobak är ett av de största hälsoproblem vi har Tobak är, trots stora framgångar i det tobaksförebyggande

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till skolan

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till skolan Barn och unga önskar en rökfri skolgård kort information till skolan Ett övergripande syfte med broschyren är att den ska bidra till att uppnå de nationella delmålen (se broschyrens inre baksida) om ett

Läs mer

Tobaksförebyggande Fritidsgård. En handledning till dig som fritidsledare

Tobaksförebyggande Fritidsgård. En handledning till dig som fritidsledare Tobaksförebyggande Fritidsgård En handledning till dig som fritidsledare Tobaksförebyggande Fritidsgård Tobak är ett av de största hälsoproblem vi har Tobak är, trots stora framgångar i det tobaksförebyggande

Läs mer

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till föräldrar

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till föräldrar Barn och unga önskar en rökfri skolgård kort information till föräldrar A Ett övergripande syfte med broschyren är att den ska bidra till att uppnå de nationella delmålen (se broschyrens inre baksida)

Läs mer

TOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober 2014. Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena

TOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober 2014. Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena TOBAKSFRI SKOLTID Örebro oktober 2014 Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena Skolan kan göra skillnad Näst efter hemmet är skolan den miljö som påverkar barnsoch

Läs mer

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit?

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Niklas Odén Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet Rökte varannan svensk man Rökte varannan 15 åring Unga tjejer går om unga killar Rökfria

Läs mer

Tobaksfria fritidsgårdar

Tobaksfria fritidsgårdar Tobaksfria fritidsgårdar Niklas Odén Varför det? Hur gå tillväga? Ett gott exempel! Vilka är det som börjar röka eller snusa? De behöver stöd från vuxenvärlden att hålla tobaksfönstret stängt! Är fritidsgårdar

Läs mer

Tobaksförebyggande arbete i VB. * Tobaksfri Duo och Smart Ungdom * Salut * Tobaksfri gymnasieskola * Handslag tobaksfri uppväxt

Tobaksförebyggande arbete i VB. * Tobaksfri Duo och Smart Ungdom * Salut * Tobaksfri gymnasieskola * Handslag tobaksfri uppväxt Tobaksförebyggande arbete i VB * Tobaksfri Duo och Smart Ungdom * Salut * Tobaksfri gymnasieskola * Handslag tobaksfri uppväxt Styrdokument och lagstiftning Tobakslagen (1993:581) = en skyddslag Nationella

Läs mer

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun 1 (9) Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun Fastställd av referensgruppen, våren 2012 2 (9) Vision Vår vision En tobaksfri framtid i Mörbylånga kommun innebär att ingen av kommande generationer

Läs mer

Tobaksfri skola 2.0. Utvärdering av A Non Smoking Generations nationella implementerings- och metodprojekt. Anita Boij A BOIJ AB.

Tobaksfri skola 2.0. Utvärdering av A Non Smoking Generations nationella implementerings- och metodprojekt. Anita Boij A BOIJ AB. Tobaksfri skola 2.0 Utvärdering av A Non Smoking Generations nationella implementerings- och metodprojekt Anita Boij Rapport 2014:6 A BOIJ AB Idé- och produktutveckling 5 Sammanfattning År 2011 ansökte

Läs mer

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Dnr: 705-17285-2008 HFÅ 2008/306 Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Samverkansprojekt Hälsofrämjande insatser för minskat tobaksbruk i Södermanland Ulrica Berglöf Regional Tobakssamordnare

Läs mer

Det finns inga trollspön men det finns bra arbetssätt

Det finns inga trollspön men det finns bra arbetssätt Bild 1 Hur kan vi nå en tobaksfri skoltid? Evidensbaserade metoder och goda exempel maria.nilsson@epiph.umu.se www.psykologermottobak.se Bild 2 Det finns inga trollspön men det finns bra arbetssätt Men

Läs mer

Rökfria skolgårdar November 2013

Rökfria skolgårdar November 2013 November 2013 stockholm.se November 2013 Dnr:2013-7670 Utgivare: Miljöförvaltningen, Hälsoskyddsavdelningen Kontaktperson: Anna-Lena Albin 3 (13) Förord Idag är det känt att tobaksanvändning är skadligt

Läs mer

Tobaksfri gymnasieskola

Tobaksfri gymnasieskola Tobaksfri gymnasieskola Utvärdering av ett utvecklingsprojekt för framtagandet av ett flerkomponentsprogram Anita Boij Rapport 2011:1 A. BOIJ AB - Idé- och produktutveckling Tobaksfri gymnasieskola Rapport

Läs mer

Checklista för konventionen om barnets rättigheter

Checklista för konventionen om barnets rättigheter Print Form Checklista för konventionen om barnets rättigheter Varje beslut som rör barn och ungdomar ska föregås av en bedömning om barns rättigheter tillvaratagits i enlighet med FN:s konvention om barnets

Läs mer

Rökning på skolgårdar

Rökning på skolgårdar Diarienummer 2012 M0748 Rökning på skolgårdar Tillsyn vid Älmhults kommuns skolgårdar 2013 Johanna Hindelang 2013-03-18 Denna rapport är en sammanfattning av projektet Tobakstillsyn, vilket har varit en

Läs mer

Metodkomponenter/Insatser och genomförande

Metodkomponenter/Insatser och genomförande Metod/Insatser och nde Steg 1 - Undersöka behov och förutsättningar Finns det ett upplevt behov (av tobaksförebyggande insatser på skolan)? Finns insikt om att förändring krävs (att nuvarande arbetssätt/förhållningssätt

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott kallas härmed till sammanträde 2014-09-17.

Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott kallas härmed till sammanträde 2014-09-17. Kallelse/underrättelse Sida 2014-09-11 1 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott kallas härmed till sammanträde 2014-09-17. Plats: Lilla sammanträdesrummet, kommunkontoret, Malung Tid: 08:00 Ersättarna

Läs mer

Tobaksfri duo - En metod för skolor som vill förebygga tobaksbruk bland unga

Tobaksfri duo - En metod för skolor som vill förebygga tobaksbruk bland unga Tobaksfri duo - En metod för skolor som vill förebygga tobaksbruk bland unga Nätverksträffar 2014/15 Emma Hjälte Hur går det till? Tydlighet Kamratskap Vuxenstöd Vad kan vi uppnå? Förhindra tobaksbruk

Läs mer

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Hej! Det du håller i din hand är en hjälp till hur man som förening kan arbeta mot tobak. Det är många olika krafter som drar i våra barns uppmärksamhet -

Läs mer

Förebyggande arbete OLIKA METODER

Förebyggande arbete OLIKA METODER GRUNDSTENAR Tobakskonventionen Tobakslagen Skollagen Konventionen om barnets rättigheter Rökfri/tobaksfri kommun Tobaksfri skoltid Utan stabil grund har metoden lite att vila på INVENTERA FÖRANKRA SAMVERKANSPARTNERS

Läs mer

Plan för tobaksfri skoltid För högstadieskolor i Nyköping 2015

Plan för tobaksfri skoltid För högstadieskolor i Nyköping 2015 Plan för tobaksfri skoltid För högstadieskolor i Nyköping 2015 Uppdaterad 2015-07-03 2 Vision Att alla elever på högstadiet i Nyköping är tobaksfria. Att erbjuda en tobaksfri skolgård och skoltid för elever,

Läs mer

Handlingsplan. För drogfri skola och kommunalt driven fritidsverksamhet. Handbok för personal som arbetar med barn och ungdom i Ystads kommun.

Handlingsplan. För drogfri skola och kommunalt driven fritidsverksamhet. Handbok för personal som arbetar med barn och ungdom i Ystads kommun. Handlingsplan För drogfri skola och kommunalt driven fritidsverksamhet. Handbok för personal som arbetar med barn och ungdom i Ystads kommun. Information till vårdnadshavare och barn/elever. Upprättad

Läs mer

Nationellt tobaksarbete

Nationellt tobaksarbete Nationellt tobaksarbete Cecilia Birgersson Utredare tobaksprevention 2011-04-05 Sid 1 Konsekvenser Nikotin är en drog med snabb tillvänjning som ger ett starkt beroende i klass med heroin Tobaksrökningen

Läs mer

TOBAKSFRI SKOLA HUR NÅR VI DIT?

TOBAKSFRI SKOLA HUR NÅR VI DIT? TOBAKSFRI SKOLA HUR NÅR VI DIT? Malmö 18 okt 2013 Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena Skolan kan göra skillnad Näst efter hemmet är skolan den miljö som

Läs mer

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Södermanlands län

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Södermanlands län Svarsöversikt Länsrapporten 2013 Södermanlands län Kommunens del Det övriga ANDT-förebyggande arbetet 2 (146) Tolkningshjälp av tabeller Exempel 1: Fråga 8.2. Vilka områden omfattade denna samverkan? Tillsyn

Läs mer

Att främja rökfria miljöer och en tobaksfri skola

Att främja rökfria miljöer och en tobaksfri skola Att främja rökfria miljöer och en tobaksfri skola Presentation Örebro läns arbete för rökfria miljöer och en tobaksfri skola Presentera stödmaterialet Jesper Hellberg Elin Löfwenhamn Arbetet i Örebro län

Läs mer

Reviderad senast. Högelidsskolans vision är en tobaksfri skoltid/arbetstid för alla elever och all personal.

Reviderad senast. Högelidsskolans vision är en tobaksfri skoltid/arbetstid för alla elever och all personal. Tobakspolicy. Datum Reviderad senast 2013-11-24 2015-01-22 Mål En rökfri skola Vision Högelidsskolans vision är en tobaksfri skoltid/arbetstid för alla elever och all personal. Regler om tobak Rökfri skola

Läs mer

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30 Socialkontoret Elisabeth Bengtsson Avdelningschef 08-57921257 Redovisning 2011-04-11 Sida 1 av 5 Länsstyrelsen i Stockholms län Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna

Läs mer

Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan

Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan Inledning Skolan är en arbetsplats där vuxnas attityder, värderingar

Läs mer

HEJ DÅ TOBAK på vår skola - en tävling för en tobaksfri skola i Uppsala län

HEJ DÅ TOBAK på vår skola - en tävling för en tobaksfri skola i Uppsala län HEJ DÅ TOBAK på vår skola - en tävling för en tobaksfri skola i Uppsala län Nu har Din skola chansen att vinna 10 000 kronor genom att vara med och skapa en tobaks- fri skola tillsammans med eleverna.

Läs mer

En drogfri miljö. för barn och unga

En drogfri miljö. för barn och unga En drogfri miljö för barn och unga Denna skrift beskriver vad som gäller kring alkohol, narkotika, dopning, tobak och överdrivet spelande för grund- och grundsärskolan, gymnasie- och gymnasiesärskolan

Läs mer

Länsrapport 2012 Gotlands län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Länsrapport 2012 Gotlands län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete Länsrapport 2012 Gotlands län Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete 4.1. 1. Kommunens namns Kommunens namn: Region Gotland Alkohol 100% 1 Tobak 100% 1 Narkotika 100% 1 Dopning 0% 0 Ingen person var

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Slutrapport för projektet Ansvarsfull tobakshantering i Umeå kommun

Slutrapport för projektet Ansvarsfull tobakshantering i Umeå kommun Slutrapport för projektet Ansvarsfull tobakshantering i Umeå kommun Lena Bolin Sture Bäckström Umeå kommuns Tillståndsenhet (2011-01-20) Innehållsförteckning Sammanfattning av projektet..2 Bakgrund. 3-4

Läs mer

Policy och handlingsplan för tobak.

Policy och handlingsplan för tobak. 1 Policy och handlingsplan för tobak. Policyns riktlinjer Det är enligt lag förbjudet att sälja tobak till ungdomar under 18 år. Rökning är förbjudet för alla ungdomar och alla vuxna på skolområdet. Personalen

Läs mer

Förebyggande arbete OLIKA METODER

Förebyggande arbete OLIKA METODER GRUNDSTENAR Tobakskonventionen Tobakslagen Skollagen Konventionen om barnets rättigheter Rökfri/tobaksfri kommun Tobaksfri skoltid Utan stabil grund har metoden lite att vila på INVENTERA FÖRANKRA SAMVERKANSPARTNERS

Läs mer

Välkommen till Mimers Hus. en tobaksfri gymnasieskola. Riktlinjer mot tobak

Välkommen till Mimers Hus. en tobaksfri gymnasieskola. Riktlinjer mot tobak Välkommen till Mimers Hus en tobaksfri gymnasieskola Riktlinjer mot tobak http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/andts/tobak/ http://www.kungalv.se/kommun-och-politik/planer-och-styrdokument/alla-styrdokument/

Läs mer

Utvärdering - en reflektion utifrån tobaksförebyggande arbete

Utvärdering - en reflektion utifrån tobaksförebyggande arbete LUFT ESKILSTUNA 14-15 SEPTEMBER 2017 SEMINARIUM C 3: Implementering, utvärdering och hälsolitteracitet Utvärdering - en reflektion utifrån tobaksförebyggande arbete per.tillgren@mdh.se 1 Utgångspunkt för

Läs mer

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik)

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik) Datum 2012-11-05 Projektplan Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik) 2012 2 Projektplan Lupp 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1. Uppdragsgivare och uppdragstagare 3 2. Inledning och

Läs mer

Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet

Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSMILJÖ OCH T EKNIK TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-10-01 Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08 508 05 308 Dnr 500-474-2008 Sammanträde 28 oktober 2008 Till Hässelby-Vällingby

Läs mer

Länsrapport 2012 Södermanlands län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Länsrapport 2012 Södermanlands län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete Länsrapport 2012 Södermanlands län Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete 4.1. 1. Kommunens namn Kommunens namn: Eskilstuna Flen Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Alkohol 85,7% 6 Tobak 85,7%

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Projektbeskrivning - Säkrare Sex

Projektbeskrivning - Säkrare Sex ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNST ANSÖKAN SID 1 (6) 2009-10-07 Projektbeskrivning - Säkrare Sex 2010-2012 Bakgrund Klamydia och andra könssjukdomar är ett stort problem bland ungdomar. Det har

Läs mer

Stadsdelar 2. övriga ANDT 2012

Stadsdelar 2. övriga ANDT 2012 Stadsdelar 2. övriga ANDT 2012 Enkät till stadsdelen om det ANDT-förebyggande arbetet under 2012 Här är den enkät som avser stadsdelens ANDT-förebyggande arbete under 2012 inom ramen för den så kallade

Läs mer

Projektdirektiv. Ledarakademi Skola. Upprättad av Marie Holm, programdirektör Barn och utbildning och Karolina Samuelsson, personaldirektör 1 (7)

Projektdirektiv. Ledarakademi Skola. Upprättad av Marie Holm, programdirektör Barn och utbildning och Karolina Samuelsson, personaldirektör 1 (7) Projektdirektiv Ledarakademi Skola Upprättad av Marie Holm, programdirektör Barn och utbildning och Karolina Samuelsson, personaldirektör 1 (7) Innehållsförteckning 1 Beställare... 3

Läs mer

Skolhälsovården att förebygga respektive begränsa, sid 23. Motiverande samtal MI och tobaksavvänjning. Tobak i Sverige idag, sid 30-31

Skolhälsovården att förebygga respektive begränsa, sid 23. Motiverande samtal MI och tobaksavvänjning. Tobak i Sverige idag, sid 30-31 Innehåll 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Inledning, sid 1-3 Lathund Tobakspolicy, sid 4-5 Samverkan med föräldrar, sid 6-8 Samverkan med aktörer i närsamhället, sid 9-10 Undervisningen - Tobak ur ett ämnesövergripande

Läs mer

Arbetsrutiner för det Drogförebyggande Arbetet i Skolan

Arbetsrutiner för det Drogförebyggande Arbetet i Skolan 2010 Arbetsrutiner för det Drogförebyggande Arbetet i Skolan Beslutade av barn- och utbildningsnämnden 2006-05-24 med årlig revidering Reviderat av barn- och utbildningsnämnden den 20 juni 2010 Framtagna

Läs mer

TOBAKSFRI SKOLTID NU! 2015-2017

TOBAKSFRI SKOLTID NU! 2015-2017 TOBAKSFRI SKOLTID NU! 2015-2017 Drivs av A Non Smoking Generation Finansieras av Folkhälsomyndigheten och genomförs i samverkan med Norrköping, Katrineholm, Säffle och Bollnäs Kontakt gällande Tobaksfri

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Tobaksfri grundskola fem år senare

Tobaksfri grundskola fem år senare Tobaksfri grundskola fem år senare Anita Boij 1 Per Tillgren 2 1 Teol.dr. Utredare / forskare i A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling, Skövde. E-post: anita@boij. net. 2 Professor Mälardalens högskola,

Läs mer

SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN

SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN PREVENTIONSCENTRUM S TOCKHOLM - PRECENS SID 1 (5) 2008-08-21 Handläggare: Charlotte Skawonius Telefon: 08 508 25 603 Till Socialtjänstnämnden Genomförande och utvärdering av Prevention

Läs mer

Länsrapport 2012 Blekinge län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Länsrapport 2012 Blekinge län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete Länsrapport 2012 Blekinge län Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete 4.1. 1. Kommunens namn Kommunens namn: Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborgs Alkohol 75% 3 Tobak 75% 3 Narkotika 50% 2 Dopning

Läs mer

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 1 (5) Antagen av kommunfullmäktige den 19 maj 2010, 104. Dnr: 316/10-900. DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 Båstads kommuns drogförebyggande strategi handlar ytterst om att bedriva ett långsiktigt förebyggande

Läs mer

Planering av ungdomssatsning

Planering av ungdomssatsning ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING BARN OCH UNGDOM SOCIALTJÄNSTEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR: 2009-7-700 SID 1 (6) 2009-01-08 Till Östermalms stadsdelsnämnd sammanträde 2009-01-22 Planering av ungdomssatsning Förslag

Läs mer

Satsning på kommunal mobilisering

Satsning på kommunal mobilisering Satsning på kommunal mobilisering Inom Nationella tobaksuppdraget fick länsstyrelserna möjlighet att under 2010 anställa en resursperson för kommunalt tobaksförebyggande arbete. Totalt var det 17 av 21

Läs mer

Handlingsplan. för det drogförebyggande arbetet i Kungsbacka kommuns skolor

Handlingsplan. för det drogförebyggande arbetet i Kungsbacka kommuns skolor Handlingsplan för det drogförebyggande arbetet i Kungsbacka kommuns skolor ch grundskolan samt gymnasiet ska erna till en stark attityd mot droge för att stärka eleverna och deras fö ta goda beslut. I

Läs mer

Kommunen som arbetsgivare

Kommunen som arbetsgivare Kommunen som arbetsgivare - Tobaksfri arbetstid Cecilia Birgersson Utredare Statens folkhälsoinstitut 2010-03-08 Sid 1 Landstingens policys 2010-03-08 Sid 2 Landstingets arbete 2010-03-08 Sid 3 Hur långt

Läs mer

Dan Ottosson 070-5355609 Länsstyrelsen i Skåne län, Sociala sektionen

Dan Ottosson 070-5355609 Länsstyrelsen i Skåne län, Sociala sektionen 2009-03-16 Dan Ottosson 070-5355609 Länsstyrelsen i Skåne län, Sociala sektionen Ansökan om utvecklingsmedel till förebyggande insatser inom alkohol-och drogområdet 2009 Inledning Eslövs kommun har under

Läs mer

Rökfria skolgårdar. Tillsyn vid 30 skolgårdar i Kronobergs län september 2012

Rökfria skolgårdar. Tillsyn vid 30 skolgårdar i Kronobergs län september 2012 Rökfria skolgårdar Tillsyn vid 30 skolgårdar i Kronobergs län september 2012 1 Rökfria skolgårdar tillsyn vid 30 skolgårdar i Kronobergs län september 2012 Text: Jan Borgehed, alkohol- och tobakshandläggare

Läs mer

En tobaksfri generation. Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014

En tobaksfri generation. Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014 En tobaksfri generation Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014 Länkar http://www.lakemedelsverket.se/alla-nyheter/nyheter-2013/e-cigaretter-med-nikotin-ar-vanligtvis-lakemedel/ http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/andts/tobak/

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat

Läs mer

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här

Läs mer

Frågorna i denna enkät avser stadsdelens eller stadsområdets ANDT-förebyggande arbete under 2015.

Frågorna i denna enkät avser stadsdelens eller stadsområdets ANDT-förebyggande arbete under 2015. Frågorna i denna enkät avser stadsdelens eller stadsområdets ANDT-förebyggande arbete under 2015. Syftet med enkäten är att fånga upp stadsdelens eller stadsområdets arbete på det ANDTförebyggande området.

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Policy mot tobak, alkohol och andra droger i och omkring våra skolområden

Policy mot tobak, alkohol och andra droger i och omkring våra skolområden Policy mot tobak, alkohol och andra droger i och omkring våra skolområden inklusive handlingsplaner Beslutad av kommunfullmäktige 2015-06-24, 50. Framtagen med stöd av länsgemensam mobilisering mot droger;

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Resursskola - En del av särskilt stöd Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn- och ungdomsförvaltningen - 2013 1 Resursskola en del av särskilt stöd Enligt Allmänna råden

Läs mer

Tobak Siv Gyllix/Håkan Johansson projektledare 2010. Metodutveckling tobakstillsyn i Skåne län Ett samverkansprojekt inom Tobaksuppdraget

Tobak Siv Gyllix/Håkan Johansson projektledare 2010. Metodutveckling tobakstillsyn i Skåne län Ett samverkansprojekt inom Tobaksuppdraget Tobak Siv Gyllix/Håkan Johansson projektledare 2010 Metodutveckling tobakstillsyn i Skåne län Ett samverkansprojekt inom Tobaksuppdraget 2009-2010 Titel: Utgiven av: Författare: Metodutveckling tobakstillsyn

Läs mer

Handlingsplan. för drogfritt gymnasium. Handbok för personal och elever på Ystad Gymnasium. Information till vårdnadshavare och elever

Handlingsplan. för drogfritt gymnasium. Handbok för personal och elever på Ystad Gymnasium. Information till vårdnadshavare och elever Handlingsplan för drogfritt gymnasium Handbok för personal och elever på Ystad Gymnasium Information till vårdnadshavare och elever Upprättad av Gymnasienämnden 16-10-28 DROGFRITT GYMNASIUM Kultur o Utbildningsförvaltningen

Läs mer

Handlingsplan. För drogfri förskola, skola och kommunalt driven fritidsverksamhet.

Handlingsplan. För drogfri förskola, skola och kommunalt driven fritidsverksamhet. Handlingsplan För drogfri förskola, skola och kommunalt driven fritidsverksamhet. Handbok för personal som arbetar med barn och ungdom i Ystads kommun. Information till vårdnadshavare och barn/elever.

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR EN DROGFRI SKOLA

HANDLINGSPLAN FÖR EN DROGFRI SKOLA HANDLINGSPLAN FÖR EN DROGFRI SKOLA DROGFRI GYMNASIESKOLA, GYMNASIESÄRSKOLA OCH VUXENUTBILDNING HANDLINGSPLAN FÖR EN DROGFRI GYMNASIESKOLA, GYMNASIESÄR- SKOLA OCH VUXENUTBILDNING Oscars verksamhetsområde

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

DRoGFöReByGGAnDe handlingsplan

DRoGFöReByGGAnDe handlingsplan Drogförebyggande Handlingsplan Sölvesborgs kommun innehåll Del 1 Tillsyn 5 Del 2 Förebyggande insatser 9 Del 3 Informations- och utbildningsinsatser 15 Del 4 Behandlande insatser 24 Kontakta oss 26 Denna

Läs mer

Förebyggande insatser för att minska cannabisanvändandet bland unga

Förebyggande insatser för att minska cannabisanvändandet bland unga SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERG RIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 3.2-195/2013 SID 1 (8) 2013-02-27 Handläggare: Carina Cannertoft/ Christina Grönberg Telefon: 08-508 43 028/ 508

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan

Läs mer

Rökfri arbetsplats och arbetstid

Rökfri arbetsplats och arbetstid Rökfri arbetsplats och arbetstid Bakgrund Under åren 2008 2010 arbetade Statens folkhälsoinstitut med regeringens nationella tobaksuppdrag. Det övergripande syftet är att minska tobaksbruket ytterligare

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten 1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar

Läs mer

Ansökan om statsbidrag för utveckling av alkohol- och drogförebyggande insatser

Ansökan om statsbidrag för utveckling av alkohol- och drogförebyggande insatser Planeringsavdelningen Norrmalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Gunilla Schedin Tfn: 508 09 015 Tjänsteutlåtande Sid 1 (5) 2006-02-27 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Ansökan om statsbidrag för utveckling

Läs mer

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Tobak Rapportförfattare Carlzén Katarina 2010 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Bakgrund...

Läs mer

Länsrapport 2012 Göteborgs stadsdelar. Det ANDT-förebyggande arbetet

Länsrapport 2012 Göteborgs stadsdelar. Det ANDT-förebyggande arbetet Länsrapport 2012 Göteborgs stadsdelar Det ANDT-förebyggande arbetet 1. 1. Stadsdelens namn Stadsdelens namn: Angered SDF Askim-Frölunda-Högsbo Lundby SDF Majorna-Linné SDF Norra Hisingen Västra Göteborg

Läs mer

Frågorna i denna enkät avser kommunernas ANDT-förebyggande arbete under 2015.

Frågorna i denna enkät avser kommunernas ANDT-förebyggande arbete under 2015. Frågorna i denna enkät avser kommunernas ANDT-förebyggande arbete under 2015. Syftet med enkäten är att fånga upp kommunernas arbete på det ANDT-förebyggande området. Resultaten från undersökningen är

Läs mer

Handlingsplan Kunskapsspridning till barn och unga

Handlingsplan Kunskapsspridning till barn och unga Antagen av styrgruppen för Ung i Säter 2015-02-20 6 Handlingsplan Kunskapsspridning till barn och unga Konventionen om barnets rättigheter I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Liljaskolans policy för en drogfri skoltid

Liljaskolans policy för en drogfri skoltid Vännäs gymnasium med vuxenutbildning 0935-14 500 Liljaskolans policy för en drogfri skoltid Vision På Liljaskolan råder en drogfri skolmiljö och vår vision är att alla elever och personal, under sin tid

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Skolinspektionen har granskat studie- och yrkesvägledningen i totalt 34 grundskolor i hela landet. På varje skola

Läs mer

Visst är tobaksförebyggande arbete viktigt, men hur ska man få till det..?

Visst är tobaksförebyggande arbete viktigt, men hur ska man få till det..? Visst är tobaksförebyggande arbete viktigt, men hur ska man få till det..? Maria Nilsson, Umeå universitet När jag började som rektor kände jag mig otroligt inspirerad av att leda en så viktig verksamhet.

Läs mer

Länsrapport 2012 Stockholms stadsdelar. Det ANDT-förebyggande arbetet

Länsrapport 2012 Stockholms stadsdelar. Det ANDT-förebyggande arbetet Länsrapport 2012 Stockholms stadsdelar Det ANDT-förebyggande arbetet 1. 1. Stadsdelens namn Stadsdelens namn: Bromma Enskede-Årsta-Vantör Farsta Hägersten-Liljeholmen Kungsholmen Norrmalm Rinkeby-Kista

Läs mer

HANDLINGSPLAN. Tillsammans mot våld och droger. Reviderad

HANDLINGSPLAN. Tillsammans mot våld och droger. Reviderad HANDLINGSPLAN Tillsammans mot våld och droger Reviderad 2010-09-22 Inledning I denna övergripande handlingsplan presenteras inriktningar och åtgärder för det vålds-, tobaks-, alkohol- och drogförebyggande

Läs mer

Lathund till ansökan om projektbidrag för utveckling av ANDT-förebyggande arbete 2017

Lathund till ansökan om projektbidrag för utveckling av ANDT-förebyggande arbete 2017 Lathund till ansökan om projektbidrag för utveckling av ANDT-förebyggande arbete 2017 Den information du lämnar i ansökan behöver vi på Folkhälsomyndigheten för att förstå vad det är ni vill göra, varför,

Läs mer

Länsrapport 2012 Malmös stadsdelar. Det ANDT-förebyggande arbetet

Länsrapport 2012 Malmös stadsdelar. Det ANDT-förebyggande arbetet Länsrapport 2012 Malmös stadsdelar Det ANDT-förebyggande arbetet 1. 1. Stadsdelens namn Stadsdelens namn: Centrum Fosie Husie SDF Hyllie SDF Kirseberg Limhamn-Bunkeflo Oxie Rosengård SDF Södra innerstaden

Läs mer

Tobaksfri skoltid. Policy och åtgärdsplan för gymnasieskolan i Norrtälje kommun

Tobaksfri skoltid. Policy och åtgärdsplan för gymnasieskolan i Norrtälje kommun Tobaksfri skoltid Policy och åtgärdsplan för gymnasieskolan i Norrtälje kommun Tobaksfri skoltid Policy och handlingsplan för Rodengymnasiet i Norrtälje kommun Inledning Ett av vår tids stora folkhälsoproblem

Läs mer

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksbruket är i dag den största enskilda orsaken till sjukdom, lidande och förtida död i vårt land. Sjutton procent av den vuxna befolkningen röker dagligen och

Läs mer