Våld i nära relationer

Transkript

1 Våld i nära relationer - handlingsplan för social- och omsorgsförvaltningen R Dnr Rev iderad Dnr

2 Innehållshållsförteckning 1 Inledning 4 2 Korta fakta om våld i nära relationer Definition av våld Omfattning Konsekvenser Kostnader Normaliseringsprocessen Särskilt sårbara grupper Äldre Personer med funktionsnedsättning Chefer - Att möta personal som är utsatt för våld Fysiska tecken på våld kan vara Varningssignaler Samtal Handläggare som möter äldre/funktionsnedsatta 8 6 Personal ute i verksamheterna Generella tecken som kan signalera att allt inte står rätt till Andra varningstecken som kan ses om man befinner sig i hemmet hos personen Vad och hur frågar jag? Och hur tar jag emot svaret Uppbrottsprocesser 10 8 Stöd och hjälp Socialtjänsten Kvinnojouren Kvinnofridslinjen Stickan krismottagning för män Skyddade personuppgifter Referenser Bilagor Bilaga 1- Våld i nära relationer - Checklista för handläggare Bilaga 2 - Våld i nära relationer checklista för personal

3 1 Inledning Kommunfullmäktige i Hudiksvall beslutade i februari 2009 att varje nämnd ska skapa en handlingsplan mot våld i nära relationer. Syftet med den här handlingsplanen är att vara ett stöd för chefer och personal att möta anställda och brukare vid misstanke att det förekommer våld i nära relationer. I handlingsplanen används generellt begreppet kvinna i relation till utsatthet även om försök gjorts att hålla handlingsplanen så könsneutral som möjligt. Givetvis kan män vara utsatta för våld i nära relation och handlingsplanen går naturligtvis bra att använda för att hantera situationer där män är brottsoffer. Socialstyrelsen har i sin rapport 1 påpekat att medvetenheten om våld i nära relationer rent generellt är låg både inom äldreomsorgen och inom omsorgen om funktionsnedsatta. Det saknas rutiner och riktlinjer för att möta problemet och få insatser görs för kvinnor med funktionsnedsättning om de är utsatta för våld. Ett krav som länsstyrelsen ställde var att personer med funktionsnedsättning som utsätts för våld ska få större uppmärksamhet. Personalen behöver mer kunskap om hur de ska göra när de får vetskap att våld förekommer. Sverige har undertecknat FN:s Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2. Artikel 16 handlar om rätten att inte utsättas för utnyttjande, våld eller övergrepp. Konventionsstaterna förbinder sig att skydda personer med funktionsnedsättning från att utsättas för våld och övergrepp i och utanför hemmet. Hänsyn ska tas till om det är könsrelaterat. Man förbinder sig också att tillhandahålla information och utbildning om hur man undviker, känner igen och rapporterar när våld förekommer. Det måste ses som ett utvecklingsområde för omsorgsförvaltningen. Personalen ska fortbildas i att bemöta och agera då de kommer i kontakt med personer utsatta för våld i nära relationer. Ett bra initiativ är projektet Att se varandra som är en samverkan mellan Synskadades Riksförbund i Hudiksvall och kvinnojouren Vändpunkten i Hudiksvall. Projektet finansieras av Allmänna arvsfonden och pågår under tre år. Syftet är att sprida kunskap om funktionsnedsatta kvinnors dubbla utsatthet. I vår kommer man att genomföra utbildningar när det gäller våld i nära relationer för vårdpersonal 3. 1 Socialstyrelsen, Konvention, 2008:26 3 Artikel i Hudiksvalls Tidning

4 2 Korta fakta om våld i nära relationer 2.1 Definition av våld Per Isdal 4 säger i sin bok Meningen med våld (2001) att Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, smärtar eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra det den vill. 2.2 Omfattning Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) anmäldes ungefär fall av misshandel mot kvinnor över 15 år under 2009 till polisen 5. Mörkertalet antas vara relativt stort när det gäller våld i nära relationer och antalet uppskattas till mellan fall per år 6 Varför inte fler anmäler kan bero på flera faktorer. Man kan exempelvis vara rädd för repressalier eller att situationen på annat sätt ska förvärras. När det gäller funktionsnedsatta eller äldre kvinnor kan situationen vara mycket problematisk eftersom dessa personer är i ett större beroendeförhållande. Att vara i beroendeställning ökar risken för att utsättas för våld. Varje år dör personer till följd av våld i nära relation. Ett antal förövare tar även sitt eget liv till följd av att ha dödat en närstående. 2.3 Konsekvenser Kvinnor som utsätts för våld har rent generellt sämre hälsa och äter mer läkemedel. Det är vanligt med olika smärttillstånd och depressioner. Det är heller inte helt ovanligt att kvinnor som lever med våld lider av post traumatiskt stress syndrom (PTSS). 2.4 Kostnader Rent samhällsekonomiskt kostar våld varje år. Socialstyrelsen gjorde en studie där officiell statistik från bland annat Brottsförebyggande rådet (Brå), Statistiska centralbyrån (SCB), enkäter till kvinno- och brottsofferjourer och en rad svenska och internationella studier användes. Socialstyrelsen påpekar att analysen är en försiktig uppskattning då många data är osäkra eller otillgängliga. Den sammanlagda årliga direkta och indirekta kostnaden 8 som framkom i studien var mellan 2,7-3,3 miljarder kronor. 2.5 Normaliseringsprocessen När våldet är upprepat och frekvent uppstår vad som kallas normalisering. Våldet blir efter hand ett vanligt inslag i vardagen och det som händer tillräckligt ofta blir till sist normalt. För båda parter förskjuts gränsen till vad som är acceptabelt i relationen. 4 Per Isdal är psykoterapeut och ledare av den privata stiftelsen Alternativ till våld (ATV) i Norge Heimer och Sandberg (red.), Socialstyrelsen, Direkta kostnader är exempelvis sjukvård, kriminalvård, socialtjänst osv. De indirekta kostnaderna är produktionsbortfall vid exempelvis sjukskrivningar, frihetsberövande och dödsfall, kostnaden för ideellt arbete och immateriella kostnader 5

5 Våldet kommer att förminskas och positiva händelser förstoras. På så sätt normaliseras våldet för båda och man säger att det internaliseras 9. När det gäller våld i nära relation läggs ofta ansvaret på offret, alltså den part som har det minsta livsoch handlingsutrymmet. Varför stannar hon, är en inte helt ovanlig fråga. Vänd i stället på resonemanget och fundera över varför går inte han? 3 Särskilt sårbara grupper 3.1 Äldre Äldre personer är en av de grupper som är extra utsatta. De här personerna befinner sig oftare i en mer framträdande beroendesituation. Banden till partnern kan vara starka av praktiska, ekonomiska och sociala orsaker. Hon kan länge ha tigit om sin situation och det kan vara svårt att söka hjälp. En kartläggning av socialstyrelsen visade att förövaren ofta var mannen eller sonen. Behovet av kunskap är stor hos vårdpersonalen för att kunna hantera frågorna. Här finns också ett motstånd mot att se att våldet existerar, att skuldbelägga den utsatta och att ursäkta förövaren. 3.2 Personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättningar är en annan utsatt grupp där beroendeställningen kan vara stor gentemot den som utövar våldet. Själva funktionsnedsättningen kan göra det svårt att berätta vad man varit med om eller på andra sätt tillvarata sina rättigheter. Undersökningar har också visat att förövaren utnyttjat själva funktionsnedsättningen det vill säga att våldet har riktat sig mot just de kroppsdelar som varit känsliga. HANDU utredningsinstitut visade i en enkätstudie 10 att var tredje funktionsnedsatt kvinna hade erfarenhet av våld från en man. I hälften av fallen hade kvinnan fått fysiska skador. Var femte kvinna bodde eller hade bott med en man som utsatt dem för våld, hot eller sexuella övergrepp. Personer som är funktionsnedsatta och som utsätts för våld riskerar att i första hand bemötas som funktionsnedsatta. Det gör att personer med funktionsnedsättning inte ses som individer med samma rätt till kroppslig integritet som andra. Tänk på att eventuella barn kan vara vittne till våldet som förekommer. Varje person som misstänker att ett barn far illa har ett ansvar att anmäla missförhållanden till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 SoL. 4 Chefer - Att möta personal som är utsatt för våld Att vara utsatt för våld är förenat med mycket skam och personer som lever med våld utvecklar strategier för att dölja det som pågår. Man kan känna osäkerhet själv för att man kan ha fel när man antar att någon utsätts för våld, men det är bra att försöka fråga om man känner oro. Med mer kunskap på området blir man också mer observant. 9 Heimer och Sandberg (red.), HANDU,

6 4.1 Fysiska tecken på våld kan vara Blåmärken, strypmärken, bitmärken, frakturer, stickmärken, skärsår, brännskador, bortslitet hår Skador på flera ställen på kroppen, skadorna sitter främst på huvud, armar, hals och buk Kronisk stress som ger smärta, magkatarr och huvudvärk Ångest, nedstämdhet, ätstörningar, missbruk 4.2 Varningssignaler 11 Ofta borta från jobbet korta perioder eller kommer sent långtidssjukskrivning svårt att ändra arbetspass eller schema, eller att man ändrar ofta svårt att delta i saker utanför arbetstid lämnas och hämtas av partnern vid arbetsplatsen pratar ofta med sin partner under arbetspasset i telefon som gör henne upprörd presterar sämre på jobbet och har svårigheter att koncentrera sig bär ett stort ansvar för hem och barn/partner har en partner som är överbeskyddande och kontrollerande drar sig undan från arbetskamraterna 4.3 Samtal Det är viktigt att man har ett respektfullt och empatiskt bemötande så att kvinnan känner sig trygg. Ta upp frågan i ett enskilt samtal vid lämpligt tillfälle. Ett lämpligt tillfälle kan vara om man tror att personen nyss varit utsatt för våld. Då kan denne vara mera inställd på att prata om våldet. Lyssna, fråga och tro på vad hon/han berättar. Kom ihåg att det är olämpligt att fråga om hon/han varit utsatt för misshandel. Hon/han kanske inte ser det som misshandel eller sig själv som misshandlad. Vid ett samtal kan frågor som de här vara möjliga att använda som stöd Trivs du på jobbet? Bor du eller har du bott med någon? Hur fungerar schema och arbetstider utifrån din hemsituation? Får du ta ett stort ansvar hemma för hus, hem, partner och barn? Har någon behandlat dig fysiskt eller psykiskt illa på arbetet eller hemma? 11 Informationen delvis hämtad från Handlingsprogram för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal i landstinget. Landstinget i Uppsala län i samarbete med Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK) 7

7 Har du blivit knuffad, hotad, slagen, eller dylikt någon gång? Utifrån min upplevelse av situationen känner jag mig orolig för dig; finns det något jag kan göra för dig? Om personen berättar att de bråkar ibland, fråga vad bråken handlar om. Vad gör partnern konkret när denne blir arg? Slår partnern sönder den utsattes ägodelar eller hotar att skada husdjuren? Vad säger partnern till den utsatte och vilka uttryck används? Kränkande ord, elakheter och hot kan vara en föraning om fysiskt våld Handläggare som möter äldre/funktionsnedsatta Redan i handläggningsprocessen är det bra att ha ett öppet sinne när det gäller att våld kan förekomma i nära relationer. Det är bra att i beslutsprocessen se till individens livssituation och hjälpa individen att vara så självständig det bara går så att en isolering inte permanentas med risk att individen blir än mer utsatt. Se gärna till att få till enskilda samtal med den sökande. Våga fråga om utsatthet för våld! Handläggare ska känna till checklistan och lära sig att se tecken på att någon utsätts för våld. De ska också ha kännedom om vart man vänder sig. 6 Personal ute i verksamheterna Personal ute i social- och omsorgsförvaltningens olika verksamheter ska fortbildas i att identifiera om och agera då misstanke om att våld i nära relation förekommer. En referensgrupp bildas av intresserad personal efter utbildningen. Nedan presenteras möjliga signaler och förslag på hur man kan fråga. Dessa är tagna ur materialet Vägen till att se och agera Generella tecken som kan signalera att allt inte står rätt till Personlighetsförändring hos individen Att hon/han talar illa om sig själv Att hon/han försöker undvika att någon får insyn i hemsituationen Att personens pengar tar slut hela tiden Partnern är alltid med vid möten Att partnern tar över, pratar över hennes/hans huvud, nedvärderar henne/honom eller att hon/han lämnar över beslut till partnern Personen pratar om någon annan som är utsatt för våld Kraftiga negativa reaktioner på ljud, lukter beröring o s v 12 Heimer och Sandberg (red.) Grände,

8 Utagerande beteende Koncentrationssvårigheter Depressioner Psykosomatiska symtom Försämrad funktionsnivå Försämrad kommunikationsförmåga 6.2 Andra varningstecken som kan ses om man befinner sig i hemmet hos personen Hål i dörrar eller väggar i bostaden Blåmärken, rodnader, klösmärken, svullnader och annat som kan vara tecken på fyskiskt våld Reagerar negativt på fysisk kontakt Beteendeförändringar i vardagen Interaktionen mellan mannen och kvinnan, kroppsspråk och annat Det här behöver givetvis inte handla om våld, men kan vara tecken på att våld förekommer. Genom att vara öppen för att möjligheten finns att våld kan förekomma kanske fler personer som är utsatta kan få hjälp. 6.3 Vad och hur frågar jag? Det kan kännas svårt till en början men man måste fråga för att få veta. Forskning visar att kvinnor inte tar illa upp vid frågor om våld, kvinnors upplevelser är att det är bra att fråga oavsett om man har erfarenhet eller inte. Du kan påpeka att det här är så vanligt att vi ofta ställer frågan; har du blivit utsatt för våld? Vänta tills situationen känns någorlunda trygg Anpassa språket efter personen du pratar med Undvik starka ord som misshandel eller våldtäkt det är ord som många utsatta personer har svårt att relatera till. Dels för att hon/han kanske inte vet vad som är ok och inte i en relation och för att gränsen för misshandel förskjuts hela tiden, som en försvarsmekanism Fokusera på personens upplevelse, fråga om hon/han varit med om något obehagligt eller om någon gjort något som hon inte velat Innan du vet vem förövaren är, använd inte könsspecifika ord. Säg någon eller person i stället Om du ser signaler på att allt inte står rätt till så kan du berätta vad du sett och utgå från det i dina frågor. Du säger ofta att du har ont i magen/ huvudet/ svårt att sova. Det kanske inte gäller för dig men min erfarenhet är att många som varit med om något svårt 9

9 som våld eller att de lever i en jobbig livssituation kan få sådana symptom. Hur är det för dig? Hur har du det hemma i din relation? Du verkar orolig över din partner. Hur är det när ni är oense/bråkar, vad händer då? Händer det att du blir rädd för din partner? Jag har märkt att du tycker att det är jobbigt med beröring/skadar dig själv/ofta berättar om sexuella situationer som du tycker känns jobbiga. Ibland kan det handla om att man varit med om att någon har tagit på ens kropp/gjort något sexuellt mot en som man inte har velat vara med om. Har det någon gång hänt dig? Om kvinnan har kommunikationssvårigheter och svårt att förstå frågor om våld måste man anpassa frågorna så att de blir begripliga. Här kommer några tips som kanske kan vara användbara: Använd lättlästa böcker och filmer för att prata om relationer och sex Prata om vad som är okej och inte i en relation Prata om sexualitet kopplat till känslor, hur känns det när något känns bra? Hur känns det när något känns dåligt? Är din partner snäll? Hur är din partner då denne inte är snäll? Ta samtalet i omgångar så att personen hinner fundera över det Använd alternativ till att prata så som rollspel, dockor, rita och måla Din kropp är din. Är det någon som gjort något mot dig som du inte vill/inte känns bra? Koppla frågan till det du ser och hör 6.4 Och hur tar jag emot svaret Det bästa rådet är att vara varm och snäll! Var tydlig med att du tror på och tar henne/honom på allvar. Var öppen och utforskande. Tänk på att utsatta ofta underdriver våldet, ställ följdfrågor. Bekräfta för personen att våldet är svårt att prata om. Ge information och hopp om förändring. Om du är orolig för personens säkerhet, berätta det för denne. Hänvisa vidare (se kapitel 8) men följ upp det hela. 7 Uppbrottsprocesser För de som finns runt kvinnan kan det ibland vara frustrerande att kvinnan stannar kvar i en relation där våld förekommer. Många kvinnor väljer ändå att till sist lämna relationen trots att mannen oftast är emot det. Det är en process att ta sig ur en relation där våld förekommer. Man brukar säga att processen består av tre delar. Fysiskt uppbrott Att göra sig fri känslomässigt 10

10 Att se och definiera våldet och utsattheten i den tidigare relationen En del kvinnor väljer att lämna en relation när det är fråga om liv eller död. Andra kvinnor lämnar mycket tidigare och det kan vara till synes små saker som gör att hon lämnar. Man kan säga att det blir droppen som får bägaren att rinna över. Får du ingen respons, misströsta inte. Det du sagt kan ha varit till hjälp. Forskning om mäns uppbrottsprocesser är mycket svår att hitta. 8 Stöd och hjälp När det gäller funktionsnedsatta eller äldre personer är det mer problematiskt när det gäller att snabbt ta sig ifrån en situation. Det krävs lite planering. Att få komma till ett skyddat boende kan vara svårt om det inte är anpassat för en funktionsnedsatt person och en kontakt med socialtjänsten kan vara nödvändig för att få det till stånd. 8.1 Socialtjänsten 5 kap. 11 SoL sägs att socialnämnden särskilt skall 14 beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. För att söka stöd och hjälp krävs inte att mannen skall vara dömd eller polisanmäld utan insatserna ska kunna erbjudas i ett tidigt skede till en kvinna som behöver det. De insatser som kan vara aktuella är exempelvis råd och stöd, ekonomiskt bistånd och/eller hjälp med skyddat boende. I dagsläget har socialtjänsten två egna jour/utredningslägenheter men ingen av dessa är handikappanpassade. Många kvinnor känner oro för att kontakta socialtjänsten då de kan vara rädda att eventuella barn ska komma att omhändertas. Då är det bra att tala om att syftet med utredningen är att förbättra förhållandet för kvinnan och barnen. Socialtjänsten har en nystartad jourgrupp speciellt för kvinnor som varit utsatta för våld. Kvinnan kan vara anonym om hon vill. Kontakt: Reception Social och omsorg Kvinnojouren Kvinnojouren Vändpunkten i Hudiksvall är en ideell organisation. Hit kan man vända sig både dag- och kvällstid för att få stöd och hjälp. Kvinnan kan vara anonym och de för inga journaler. De har ett skyddat boende som tyvärr inte är anpassat för någon med funktionsnedsättning. Kontakt: kvinnojourenhudik@telia.com 14 Lagtexten har skärpts från bör till skall. 11

11 Kvinnofridslinjen Är en nationell hjälptelefon där personal finns tillgänglig dygnet runt. Man ringer gratis och samtalet syns inte på telefonräkningen. Här finns socionomer och sjuksköterskor som är vana att möta människor i kris. De kan ge information om var man kan vända sig för att få hjälp. Hit kan man som anhörig eller vän också vända sig om man har frågor eller behöver stöd. Kontakt: Stickan krismottagning för män Stickan är en ren samtalsmottagning för män som finns i Gävle. De har tystnadsplikt och man kan vara anonym. Här kan man få råd och stöd av socionom och psykolog. Arbetet sker individuellt eller i grupp. Kontakt: Skyddade personuppgifter De flesta som har skyddade personuppgifter är kvinnor som lever under hot från en f.d. make eller sambo. Konsekvenserna av att leva med skyddade personuppgifter, är ofta stora både praktiskt, socialt, ekonomiskt och psykologiskt. Rädslan kan vara lika stor som tidigare trots skyddet man har. Det är viktigt att ha beredskap för att möta och hjälpa personer i olika livssituationer med skyddade personuppgifter. Det finns tre grader av skydd av personuppgifter, sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter 15. Sekretessmarkering är en mild grad av skydd. Den innebär ingen absolut sekretess utan ska vara en varningssignal om att göra en noggrann bedömning innan uppgifter lämnas ut. Sekretessmarkering begärs hos Skatteverket (det kan behövas ett intyg från polis eller socialtjänst att ett hot föreligger). Markeringen gäller oftast i ett år och kan förlängas. 15 Socialstyrelsen,

12 Vid kvarskrivning står man kvar på sin gamla adress trots att man flyttat. Kravet för att få kvarskrivning är att man av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på annat sätt. Skatteverket beslutar om kvarskrivning och sköter också eftersändningen av posten. Ofta kombineras kvarskrivning med sekretessmarkering. Det är vanligt att det uppstår praktiska och ekonomiska problem för en person med kvarskrivning då posten eftersänds. Fingerade personuppgifter innebär att man får byta identitet och får nya personuppgifter. Få personer har denna form av skydd. Personen måste bryta helt med sitt tidigare liv inklusive släkt och vänner. Detta används när hotbilden är allvarlig. Stockholms tingsrätt fattar beslut om och ansökan görs hos Rikspolisstyrelsen. Vad gäller handläggning i Treserva finns en rutin för att upprätthålla skyddet vid behov där bara verksamhetschef och handläggare i ärendet har tillgång till de skyddade uppgifterna. 13

13 10 Referenser Brå, misshandel mot kvinnor, antal anmälningar (tillgänglig på nätet ) FN:s konvention om mänskliga rättigheter. Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Sveriges Internationella överenskommelser SÖ 2008:26. Utrikesdepartementet Grände, J., Vägen till att våga se och agera om våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning. Länsstyrelsen i Stockholms län, 2010 Heimer, G., och Sandberg, D., (red.) Våldsutsatta kvinnor - samhällets ansvar Rapport om iakttagelser vid social tillsyn. Social tillsyn: Länsstyrelsernas iakttagelser under 2008 och juni 2010 Studie om våld i nära relationer. Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Utredningsinstitutet HANDU AB, (tillgänglig på nätet ) Samhällsekonomiska kostnader. Kostnader för våld mot kvinnor en samhällsekonomisk analys. Socialstyrelsen, (tillgänglig på nätet ) Våld. Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Socialstyrelsen,

14 11 Bilagor 11.1 Bilaga 1- Våld i nära relationer - Checklista för handläggare Ha som rutin att ha åtminstone ett enskilt möte med personen som ansöker om insatser Våga fråga! Om du inte vet, fråga om personen har någon form av skyddade personuppgifter Ta emot berättelsen utan att ifrågasätta, bekräfta personen och ställ följdfrågor Lämna kontaktuppgifter så att personen kan nå dig Vid funderingar och frågor kontakta din chef eller Anette Johansson (handläggarenheten) eller Ylwa Eriksson (samordningsenheten) Förmedla kontakt till Socialtjänsten , Kvinnojouren eller Kvinnofridslinjen

15 11.2 Bilaga 2 - Våld i nära relationer checklista för personal Om du misstänker att allt inte står rätt till, våga fråga! Ta emot berättelsen, var varm och ställ följdfrågor. Förmedla jag lyssnar, jag tror på dig, det var inte ditt fel Vid funderingar och frågor kontakta din närmaste chef eller Anette Johansson (handläggarenheten) eller Ylwa Eriksson (samordningsenheten) Tala om för personen att den kan få hjälp via Socialtjänsten , Kvinnojouren eller Kvinnofridslinjen Följ upp hur det går för personen och dokumentera detta, denna dokumentation kan behövas senare om kvinnan väljer att göra en polisanmälan. 16