Våld i nära relationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Våld i nära relationer"

Transkript

1 Våld i nära relationer - handlingsplan för social- och omsorgsförvaltningen R Dnr Rev iderad Dnr

2 Innehållshållsförteckning 1 Inledning 4 2 Korta fakta om våld i nära relationer Definition av våld Omfattning Konsekvenser Kostnader Normaliseringsprocessen Särskilt sårbara grupper Äldre Personer med funktionsnedsättning Chefer - Att möta personal som är utsatt för våld Fysiska tecken på våld kan vara Varningssignaler Samtal Handläggare som möter äldre/funktionsnedsatta 8 6 Personal ute i verksamheterna Generella tecken som kan signalera att allt inte står rätt till Andra varningstecken som kan ses om man befinner sig i hemmet hos personen Vad och hur frågar jag? Och hur tar jag emot svaret Uppbrottsprocesser 10 8 Stöd och hjälp Socialtjänsten Kvinnojouren Kvinnofridslinjen Stickan krismottagning för män Skyddade personuppgifter Referenser Bilagor Bilaga 1- Våld i nära relationer - Checklista för handläggare Bilaga 2 - Våld i nära relationer checklista för personal

3 1 Inledning Kommunfullmäktige i Hudiksvall beslutade i februari 2009 att varje nämnd ska skapa en handlingsplan mot våld i nära relationer. Syftet med den här handlingsplanen är att vara ett stöd för chefer och personal att möta anställda och brukare vid misstanke att det förekommer våld i nära relationer. I handlingsplanen används generellt begreppet kvinna i relation till utsatthet även om försök gjorts att hålla handlingsplanen så könsneutral som möjligt. Givetvis kan män vara utsatta för våld i nära relation och handlingsplanen går naturligtvis bra att använda för att hantera situationer där män är brottsoffer. Socialstyrelsen har i sin rapport 1 påpekat att medvetenheten om våld i nära relationer rent generellt är låg både inom äldreomsorgen och inom omsorgen om funktionsnedsatta. Det saknas rutiner och riktlinjer för att möta problemet och få insatser görs för kvinnor med funktionsnedsättning om de är utsatta för våld. Ett krav som länsstyrelsen ställde var att personer med funktionsnedsättning som utsätts för våld ska få större uppmärksamhet. Personalen behöver mer kunskap om hur de ska göra när de får vetskap att våld förekommer. Sverige har undertecknat FN:s Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2. Artikel 16 handlar om rätten att inte utsättas för utnyttjande, våld eller övergrepp. Konventionsstaterna förbinder sig att skydda personer med funktionsnedsättning från att utsättas för våld och övergrepp i och utanför hemmet. Hänsyn ska tas till om det är könsrelaterat. Man förbinder sig också att tillhandahålla information och utbildning om hur man undviker, känner igen och rapporterar när våld förekommer. Det måste ses som ett utvecklingsområde för omsorgsförvaltningen. Personalen ska fortbildas i att bemöta och agera då de kommer i kontakt med personer utsatta för våld i nära relationer. Ett bra initiativ är projektet Att se varandra som är en samverkan mellan Synskadades Riksförbund i Hudiksvall och kvinnojouren Vändpunkten i Hudiksvall. Projektet finansieras av Allmänna arvsfonden och pågår under tre år. Syftet är att sprida kunskap om funktionsnedsatta kvinnors dubbla utsatthet. I vår kommer man att genomföra utbildningar när det gäller våld i nära relationer för vårdpersonal 3. 1 Socialstyrelsen, Konvention, 2008:26 3 Artikel i Hudiksvalls Tidning

4 2 Korta fakta om våld i nära relationer 2.1 Definition av våld Per Isdal 4 säger i sin bok Meningen med våld (2001) att Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, smärtar eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra det den vill. 2.2 Omfattning Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) anmäldes ungefär fall av misshandel mot kvinnor över 15 år under 2009 till polisen 5. Mörkertalet antas vara relativt stort när det gäller våld i nära relationer och antalet uppskattas till mellan fall per år 6 Varför inte fler anmäler kan bero på flera faktorer. Man kan exempelvis vara rädd för repressalier eller att situationen på annat sätt ska förvärras. När det gäller funktionsnedsatta eller äldre kvinnor kan situationen vara mycket problematisk eftersom dessa personer är i ett större beroendeförhållande. Att vara i beroendeställning ökar risken för att utsättas för våld. Varje år dör personer till följd av våld i nära relation. Ett antal förövare tar även sitt eget liv till följd av att ha dödat en närstående. 2.3 Konsekvenser Kvinnor som utsätts för våld har rent generellt sämre hälsa och äter mer läkemedel. Det är vanligt med olika smärttillstånd och depressioner. Det är heller inte helt ovanligt att kvinnor som lever med våld lider av post traumatiskt stress syndrom (PTSS). 2.4 Kostnader Rent samhällsekonomiskt kostar våld varje år. Socialstyrelsen gjorde en studie där officiell statistik från bland annat Brottsförebyggande rådet (Brå), Statistiska centralbyrån (SCB), enkäter till kvinno- och brottsofferjourer och en rad svenska och internationella studier användes. Socialstyrelsen påpekar att analysen är en försiktig uppskattning då många data är osäkra eller otillgängliga. Den sammanlagda årliga direkta och indirekta kostnaden 8 som framkom i studien var mellan 2,7-3,3 miljarder kronor. 2.5 Normaliseringsprocessen När våldet är upprepat och frekvent uppstår vad som kallas normalisering. Våldet blir efter hand ett vanligt inslag i vardagen och det som händer tillräckligt ofta blir till sist normalt. För båda parter förskjuts gränsen till vad som är acceptabelt i relationen. 4 Per Isdal är psykoterapeut och ledare av den privata stiftelsen Alternativ till våld (ATV) i Norge 5 6 Heimer och Sandberg (red.), Socialstyrelsen, Direkta kostnader är exempelvis sjukvård, kriminalvård, socialtjänst osv. De indirekta kostnaderna är produktionsbortfall vid exempelvis sjukskrivningar, frihetsberövande och dödsfall, kostnaden för ideellt arbete och immateriella kostnader 5

5 Våldet kommer att förminskas och positiva händelser förstoras. På så sätt normaliseras våldet för båda och man säger att det internaliseras 9. När det gäller våld i nära relation läggs ofta ansvaret på offret, alltså den part som har det minsta livsoch handlingsutrymmet. Varför stannar hon, är en inte helt ovanlig fråga. Vänd i stället på resonemanget och fundera över varför går inte han? 3 Särskilt sårbara grupper 3.1 Äldre Äldre personer är en av de grupper som är extra utsatta. De här personerna befinner sig oftare i en mer framträdande beroendesituation. Banden till partnern kan vara starka av praktiska, ekonomiska och sociala orsaker. Hon kan länge ha tigit om sin situation och det kan vara svårt att söka hjälp. En kartläggning av socialstyrelsen visade att förövaren ofta var mannen eller sonen. Behovet av kunskap är stor hos vårdpersonalen för att kunna hantera frågorna. Här finns också ett motstånd mot att se att våldet existerar, att skuldbelägga den utsatta och att ursäkta förövaren. 3.2 Personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättningar är en annan utsatt grupp där beroendeställningen kan vara stor gentemot den som utövar våldet. Själva funktionsnedsättningen kan göra det svårt att berätta vad man varit med om eller på andra sätt tillvarata sina rättigheter. Undersökningar har också visat att förövaren utnyttjat själva funktionsnedsättningen det vill säga att våldet har riktat sig mot just de kroppsdelar som varit känsliga. HANDU utredningsinstitut visade i en enkätstudie 10 att var tredje funktionsnedsatt kvinna hade erfarenhet av våld från en man. I hälften av fallen hade kvinnan fått fysiska skador. Var femte kvinna bodde eller hade bott med en man som utsatt dem för våld, hot eller sexuella övergrepp. Personer som är funktionsnedsatta och som utsätts för våld riskerar att i första hand bemötas som funktionsnedsatta. Det gör att personer med funktionsnedsättning inte ses som individer med samma rätt till kroppslig integritet som andra. Tänk på att eventuella barn kan vara vittne till våldet som förekommer. Varje person som misstänker att ett barn far illa har ett ansvar att anmäla missförhållanden till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 SoL. 4 Chefer - Att möta personal som är utsatt för våld Att vara utsatt för våld är förenat med mycket skam och personer som lever med våld utvecklar strategier för att dölja det som pågår. Man kan känna osäkerhet själv för att man kan ha fel när man antar att någon utsätts för våld, men det är bra att försöka fråga om man känner oro. Med mer kunskap på området blir man också mer observant. 9 Heimer och Sandberg (red.), HANDU,

6 4.1 Fysiska tecken på våld kan vara Blåmärken, strypmärken, bitmärken, frakturer, stickmärken, skärsår, brännskador, bortslitet hår Skador på flera ställen på kroppen, skadorna sitter främst på huvud, armar, hals och buk Kronisk stress som ger smärta, magkatarr och huvudvärk Ångest, nedstämdhet, ätstörningar, missbruk 4.2 Varningssignaler 11 Ofta borta från jobbet korta perioder eller kommer sent långtidssjukskrivning svårt att ändra arbetspass eller schema, eller att man ändrar ofta svårt att delta i saker utanför arbetstid lämnas och hämtas av partnern vid arbetsplatsen pratar ofta med sin partner under arbetspasset i telefon som gör henne upprörd presterar sämre på jobbet och har svårigheter att koncentrera sig bär ett stort ansvar för hem och barn/partner har en partner som är överbeskyddande och kontrollerande drar sig undan från arbetskamraterna 4.3 Samtal Det är viktigt att man har ett respektfullt och empatiskt bemötande så att kvinnan känner sig trygg. Ta upp frågan i ett enskilt samtal vid lämpligt tillfälle. Ett lämpligt tillfälle kan vara om man tror att personen nyss varit utsatt för våld. Då kan denne vara mera inställd på att prata om våldet. Lyssna, fråga och tro på vad hon/han berättar. Kom ihåg att det är olämpligt att fråga om hon/han varit utsatt för misshandel. Hon/han kanske inte ser det som misshandel eller sig själv som misshandlad. Vid ett samtal kan frågor som de här vara möjliga att använda som stöd Trivs du på jobbet? Bor du eller har du bott med någon? Hur fungerar schema och arbetstider utifrån din hemsituation? Får du ta ett stort ansvar hemma för hus, hem, partner och barn? Har någon behandlat dig fysiskt eller psykiskt illa på arbetet eller hemma? 11 Informationen delvis hämtad från Handlingsprogram för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal i landstinget. Landstinget i Uppsala län i samarbete med Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK) 7

7 Har du blivit knuffad, hotad, slagen, eller dylikt någon gång? Utifrån min upplevelse av situationen känner jag mig orolig för dig; finns det något jag kan göra för dig? Om personen berättar att de bråkar ibland, fråga vad bråken handlar om. Vad gör partnern konkret när denne blir arg? Slår partnern sönder den utsattes ägodelar eller hotar att skada husdjuren? Vad säger partnern till den utsatte och vilka uttryck används? Kränkande ord, elakheter och hot kan vara en föraning om fysiskt våld Handläggare som möter äldre/funktionsnedsatta Redan i handläggningsprocessen är det bra att ha ett öppet sinne när det gäller att våld kan förekomma i nära relationer. Det är bra att i beslutsprocessen se till individens livssituation och hjälpa individen att vara så självständig det bara går så att en isolering inte permanentas med risk att individen blir än mer utsatt. Se gärna till att få till enskilda samtal med den sökande. Våga fråga om utsatthet för våld! Handläggare ska känna till checklistan och lära sig att se tecken på att någon utsätts för våld. De ska också ha kännedom om vart man vänder sig. 6 Personal ute i verksamheterna Personal ute i social- och omsorgsförvaltningens olika verksamheter ska fortbildas i att identifiera om och agera då misstanke om att våld i nära relation förekommer. En referensgrupp bildas av intresserad personal efter utbildningen. Nedan presenteras möjliga signaler och förslag på hur man kan fråga. Dessa är tagna ur materialet Vägen till att se och agera Generella tecken som kan signalera att allt inte står rätt till Personlighetsförändring hos individen Att hon/han talar illa om sig själv Att hon/han försöker undvika att någon får insyn i hemsituationen Att personens pengar tar slut hela tiden Partnern är alltid med vid möten Att partnern tar över, pratar över hennes/hans huvud, nedvärderar henne/honom eller att hon/han lämnar över beslut till partnern Personen pratar om någon annan som är utsatt för våld Kraftiga negativa reaktioner på ljud, lukter beröring o s v 12 Heimer och Sandberg (red.) Grände,

8 Utagerande beteende Koncentrationssvårigheter Depressioner Psykosomatiska symtom Försämrad funktionsnivå Försämrad kommunikationsförmåga 6.2 Andra varningstecken som kan ses om man befinner sig i hemmet hos personen Hål i dörrar eller väggar i bostaden Blåmärken, rodnader, klösmärken, svullnader och annat som kan vara tecken på fyskiskt våld Reagerar negativt på fysisk kontakt Beteendeförändringar i vardagen Interaktionen mellan mannen och kvinnan, kroppsspråk och annat Det här behöver givetvis inte handla om våld, men kan vara tecken på att våld förekommer. Genom att vara öppen för att möjligheten finns att våld kan förekomma kanske fler personer som är utsatta kan få hjälp. 6.3 Vad och hur frågar jag? Det kan kännas svårt till en början men man måste fråga för att få veta. Forskning visar att kvinnor inte tar illa upp vid frågor om våld, kvinnors upplevelser är att det är bra att fråga oavsett om man har erfarenhet eller inte. Du kan påpeka att det här är så vanligt att vi ofta ställer frågan; har du blivit utsatt för våld? Vänta tills situationen känns någorlunda trygg Anpassa språket efter personen du pratar med Undvik starka ord som misshandel eller våldtäkt det är ord som många utsatta personer har svårt att relatera till. Dels för att hon/han kanske inte vet vad som är ok och inte i en relation och för att gränsen för misshandel förskjuts hela tiden, som en försvarsmekanism Fokusera på personens upplevelse, fråga om hon/han varit med om något obehagligt eller om någon gjort något som hon inte velat Innan du vet vem förövaren är, använd inte könsspecifika ord. Säg någon eller person i stället Om du ser signaler på att allt inte står rätt till så kan du berätta vad du sett och utgå från det i dina frågor. Du säger ofta att du har ont i magen/ huvudet/ svårt att sova. Det kanske inte gäller för dig men min erfarenhet är att många som varit med om något svårt 9

9 som våld eller att de lever i en jobbig livssituation kan få sådana symptom. Hur är det för dig? Hur har du det hemma i din relation? Du verkar orolig över din partner. Hur är det när ni är oense/bråkar, vad händer då? Händer det att du blir rädd för din partner? Jag har märkt att du tycker att det är jobbigt med beröring/skadar dig själv/ofta berättar om sexuella situationer som du tycker känns jobbiga. Ibland kan det handla om att man varit med om att någon har tagit på ens kropp/gjort något sexuellt mot en som man inte har velat vara med om. Har det någon gång hänt dig? Om kvinnan har kommunikationssvårigheter och svårt att förstå frågor om våld måste man anpassa frågorna så att de blir begripliga. Här kommer några tips som kanske kan vara användbara: Använd lättlästa böcker och filmer för att prata om relationer och sex Prata om vad som är okej och inte i en relation Prata om sexualitet kopplat till känslor, hur känns det när något känns bra? Hur känns det när något känns dåligt? Är din partner snäll? Hur är din partner då denne inte är snäll? Ta samtalet i omgångar så att personen hinner fundera över det Använd alternativ till att prata så som rollspel, dockor, rita och måla Din kropp är din. Är det någon som gjort något mot dig som du inte vill/inte känns bra? Koppla frågan till det du ser och hör 6.4 Och hur tar jag emot svaret Det bästa rådet är att vara varm och snäll! Var tydlig med att du tror på och tar henne/honom på allvar. Var öppen och utforskande. Tänk på att utsatta ofta underdriver våldet, ställ följdfrågor. Bekräfta för personen att våldet är svårt att prata om. Ge information och hopp om förändring. Om du är orolig för personens säkerhet, berätta det för denne. Hänvisa vidare (se kapitel 8) men följ upp det hela. 7 Uppbrottsprocesser För de som finns runt kvinnan kan det ibland vara frustrerande att kvinnan stannar kvar i en relation där våld förekommer. Många kvinnor väljer ändå att till sist lämna relationen trots att mannen oftast är emot det. Det är en process att ta sig ur en relation där våld förekommer. Man brukar säga att processen består av tre delar. Fysiskt uppbrott Att göra sig fri känslomässigt 10

10 Att se och definiera våldet och utsattheten i den tidigare relationen En del kvinnor väljer att lämna en relation när det är fråga om liv eller död. Andra kvinnor lämnar mycket tidigare och det kan vara till synes små saker som gör att hon lämnar. Man kan säga att det blir droppen som får bägaren att rinna över. Får du ingen respons, misströsta inte. Det du sagt kan ha varit till hjälp. Forskning om mäns uppbrottsprocesser är mycket svår att hitta. 8 Stöd och hjälp När det gäller funktionsnedsatta eller äldre personer är det mer problematiskt när det gäller att snabbt ta sig ifrån en situation. Det krävs lite planering. Att få komma till ett skyddat boende kan vara svårt om det inte är anpassat för en funktionsnedsatt person och en kontakt med socialtjänsten kan vara nödvändig för att få det till stånd. 8.1 Socialtjänsten 5 kap. 11 SoL sägs att socialnämnden särskilt skall 14 beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. För att söka stöd och hjälp krävs inte att mannen skall vara dömd eller polisanmäld utan insatserna ska kunna erbjudas i ett tidigt skede till en kvinna som behöver det. De insatser som kan vara aktuella är exempelvis råd och stöd, ekonomiskt bistånd och/eller hjälp med skyddat boende. I dagsläget har socialtjänsten två egna jour/utredningslägenheter men ingen av dessa är handikappanpassade. Många kvinnor känner oro för att kontakta socialtjänsten då de kan vara rädda att eventuella barn ska komma att omhändertas. Då är det bra att tala om att syftet med utredningen är att förbättra förhållandet för kvinnan och barnen. Socialtjänsten har en nystartad jourgrupp speciellt för kvinnor som varit utsatta för våld. Kvinnan kan vara anonym om hon vill. Kontakt: Reception Social och omsorg Kvinnojouren Kvinnojouren Vändpunkten i Hudiksvall är en ideell organisation. Hit kan man vända sig både dag- och kvällstid för att få stöd och hjälp. Kvinnan kan vara anonym och de för inga journaler. De har ett skyddat boende som tyvärr inte är anpassat för någon med funktionsnedsättning. Kontakt: 14 Lagtexten har skärpts från bör till skall. 11

11 Kvinnofridslinjen Är en nationell hjälptelefon där personal finns tillgänglig dygnet runt. Man ringer gratis och samtalet syns inte på telefonräkningen. Här finns socionomer och sjuksköterskor som är vana att möta människor i kris. De kan ge information om var man kan vända sig för att få hjälp. Hit kan man som anhörig eller vän också vända sig om man har frågor eller behöver stöd. Kontakt: Stickan krismottagning för män Stickan är en ren samtalsmottagning för män som finns i Gävle. De har tystnadsplikt och man kan vara anonym. Här kan man få råd och stöd av socionom och psykolog. Arbetet sker individuellt eller i grupp. Kontakt: Skyddade personuppgifter De flesta som har skyddade personuppgifter är kvinnor som lever under hot från en f.d. make eller sambo. Konsekvenserna av att leva med skyddade personuppgifter, är ofta stora både praktiskt, socialt, ekonomiskt och psykologiskt. Rädslan kan vara lika stor som tidigare trots skyddet man har. Det är viktigt att ha beredskap för att möta och hjälpa personer i olika livssituationer med skyddade personuppgifter. Det finns tre grader av skydd av personuppgifter, sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter 15. Sekretessmarkering är en mild grad av skydd. Den innebär ingen absolut sekretess utan ska vara en varningssignal om att göra en noggrann bedömning innan uppgifter lämnas ut. Sekretessmarkering begärs hos Skatteverket (det kan behövas ett intyg från polis eller socialtjänst att ett hot föreligger). Markeringen gäller oftast i ett år och kan förlängas. 15 Socialstyrelsen,

12 Vid kvarskrivning står man kvar på sin gamla adress trots att man flyttat. Kravet för att få kvarskrivning är att man av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på annat sätt. Skatteverket beslutar om kvarskrivning och sköter också eftersändningen av posten. Ofta kombineras kvarskrivning med sekretessmarkering. Det är vanligt att det uppstår praktiska och ekonomiska problem för en person med kvarskrivning då posten eftersänds. Fingerade personuppgifter innebär att man får byta identitet och får nya personuppgifter. Få personer har denna form av skydd. Personen måste bryta helt med sitt tidigare liv inklusive släkt och vänner. Detta används när hotbilden är allvarlig. Stockholms tingsrätt fattar beslut om och ansökan görs hos Rikspolisstyrelsen. Vad gäller handläggning i Treserva finns en rutin för att upprätthålla skyddet vid behov där bara verksamhetschef och handläggare i ärendet har tillgång till de skyddade uppgifterna. 13

13 10 Referenser Brå, misshandel mot kvinnor, antal anmälningar (tillgänglig på nätet ) FN:s konvention om mänskliga rättigheter. Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Sveriges Internationella överenskommelser SÖ 2008:26. Utrikesdepartementet Grände, J., Vägen till att våga se och agera om våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning. Länsstyrelsen i Stockholms län, 2010 Heimer, G., och Sandberg, D., (red.) Våldsutsatta kvinnor - samhällets ansvar Rapport om iakttagelser vid social tillsyn. Social tillsyn: Länsstyrelsernas iakttagelser under 2008 och juni 2010 Studie om våld i nära relationer. Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Utredningsinstitutet HANDU AB, (tillgänglig på nätet ) Samhällsekonomiska kostnader. Kostnader för våld mot kvinnor en samhällsekonomisk analys. Socialstyrelsen, (tillgänglig på nätet ) Våld. Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Socialstyrelsen,

14 11 Bilagor 11.1 Bilaga 1- Våld i nära relationer - Checklista för handläggare Ha som rutin att ha åtminstone ett enskilt möte med personen som ansöker om insatser Våga fråga! Om du inte vet, fråga om personen har någon form av skyddade personuppgifter Ta emot berättelsen utan att ifrågasätta, bekräfta personen och ställ följdfrågor Lämna kontaktuppgifter så att personen kan nå dig Vid funderingar och frågor kontakta din chef eller Anette Johansson (handläggarenheten) eller Ylwa Eriksson (samordningsenheten) Förmedla kontakt till Socialtjänsten , Kvinnojouren eller Kvinnofridslinjen

15 11.2 Bilaga 2 - Våld i nära relationer checklista för personal Om du misstänker att allt inte står rätt till, våga fråga! Ta emot berättelsen, var varm och ställ följdfrågor. Förmedla jag lyssnar, jag tror på dig, det var inte ditt fel Vid funderingar och frågor kontakta din närmaste chef eller Anette Johansson (handläggarenheten) eller Ylwa Eriksson (samordningsenheten) Tala om för personen att den kan få hjälp via Socialtjänsten , Kvinnojouren eller Kvinnofridslinjen Följ upp hur det går för personen och dokumentera detta, denna dokumentation kan behövas senare om kvinnan väljer att göra en polisanmälan. 16

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Vägledning för arbetsgivare

Vägledning för arbetsgivare vägledning Vägledning för arbetsgivare vid misstanke om våld i anställdas nära relation Borås Stad Vägledning för arbetsgivare Våga se - våga fråga - agera Förord Boråsarnas trygghet är ett prioriterat

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Våld i nära relationer 2013

Våld i nära relationer 2013 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2013-06-04 SN 2013/0301 0480-450885 Socialnämnden Våld i nära relationer 2013 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta handlingsplan

Läs mer

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar.

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Vi är många som vill hjälpa Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Stora broschyren.pgm 2-3 Våld används för att få en person att göra något som hon inte vill, eller få

Läs mer

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping Mansrådgivningen Jönköping - ett alternativ till våld i nära relationer Dan Rosenqvist Leg. psykolog 0703-92 32 29 Kjell Nordén Skötare/leg. psykoterapeut 036-10 25 13 Mansrådgivningen Jönköping Få kontakt

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Ett informationsmaterial från Roks Vi har upplevt att äldre kvinnor dragit sig för att söka hjälp när de utsatts för våld av sin man. De har

Läs mer

HANDBOK. för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot.

HANDBOK. för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot. HANDBOK för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot. Handbok för personal inom omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot Våld mot kvinnor

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Utredning. Våld i nära relationer

Utredning. Våld i nära relationer Utredning Våld i nära relationer Umeå kommun 2014 1 Inledning Under fem månader har en kartläggning kring våld i nära relationer genomförts i Umeå kommun. Utredningen har finansierats av medel från Socialstyrelsen.

Läs mer

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. se bifogat. Med vänlig hälsning Vesna Casitovski SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(19) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2013-12-11 Handlingsplan

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar

Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar - en enkätundersökning bland kvinnor på mödravårdcentralen i Åtvidaberg om hälsa och kränkningar Camilla Forsberg Åtvidabergs

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner (L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner Homo -bi eller heterosexualitet handlar om sexuell läggning. Transbegreppet handlar om hur man överskrider normer kring könsidentitet (upplevt kön)/könsuttryck

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld

socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld 2011-03-09 Dnr 51/2011-79 Marie Björkman för socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld Antagen av socialnämnden 2011-03-23 Dnr SON 51/2011-79 2(15) INLEDNING Relationsvåld

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

Intryck, avtryck framtidstro

Intryck, avtryck framtidstro Intryck, avtryck framtidstro Bemötande av våldsutsatta kvinnor från de nationella minoriteterna TILL SOCIALTJÄNSTEN 1 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2010 ISBN: 978-91-7257-719-0 OMSLAGSFOTO: Sara

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

Plattform vi utgår från. Organisation

Plattform vi utgår från. Organisation Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt för kunskap om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen kerstin.kristensen@brackediakoni.se Plattform vi utgår från Mänskliga rättigheter FN:s konvention

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00 1 (6) Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00 Närvarande: Eva Kullenberg (FP) Åsa Larsson (S) Gudrun Rhodén (SD) Sven-Erik Paulsson (SD) Anne Viljevik-Hall (EP) Gunilla

Läs mer

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av Individ- och familjenämnden Nämnden för funktionshindrade Aldrenämnden september 2010 VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för att bekämpa mäns våld

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver någon att tala med.

Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver någon att tala med. Kvinnojouren i Mark är en ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER Riktlinjer våld i nära relationer Våld i nära relationer är en bred och värdeneutral samlingsbenämning för allt våld som sker mellan personer som står varandra nära. Syftet med riktlinjerna

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Beslutad av kommunfullmäktige den 26 april 2010, 39. Inledning Mäns våld mot kvinnor har erkänts som ett grundläggande brott mot mänskliga

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

om brott, stöd och hjälp www.jagvillveta.se

om brott, stöd och hjälp www.jagvillveta.se Jag vill veta om brott, stöd och hjälp www.jagvillveta.se Det är många barn i Sverige som är med om brott. Det är många barn i Sverige som är med om brott. Det kan hända till exempel hemma, i skolan, på

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete Stockholm 2014-09-26 Till Samordnaren mot våld i nära relationer Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Folkbokföringen (SOU 2009:75) Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är en feministisk

Läs mer

Omhändertagande av kvinnor utsatta för våld i nära relation

Omhändertagande av kvinnor utsatta för våld i nära relation Omhändertagande av kvinnor utsatta för våld i nära relation Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Nationellt centrum för kvinnofrid (nck) vid Akademiska sjukhuset och primärvården. Kontaktpersoner Åsa

Läs mer

Har du utsatts för brott?

Har du utsatts för brott? Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med

Läs mer

Handlingsplan. Skyddad identitet

Handlingsplan. Skyddad identitet Handlingsplan Skyddad identitet Innehållsförteckning Inledning Skyddade personuppgifter/identitet Sekretessmarkering Kvarskrivning Fingerade personuppgifter Att tänka på Socialtjänsten Barn- och utbildningsförvaltningen

Läs mer

VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Anita Kruse, chef för 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv :s målgrupp :s målgrupp är 43 000 hälso- och sjukvårdsanställda

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 1(18) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i förvaltningsledningen Handlingsplan mot våld i nära relationer Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax:

Läs mer

Intryck, avtryck framtidstro

Intryck, avtryck framtidstro Intryck, avtryck framtidstro Bemötande av våldsutsatta kvinnor från de nationella minoriteterna TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2010 ISBN: 978-91-7257-720-6 OMSLAGSFOTO:

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-10-16 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser är

Läs mer

10.2 Hälso- och sjukvårdens ansvar vid våld i nära relationer

10.2 Hälso- och sjukvårdens ansvar vid våld i nära relationer 2009-01-09 Utdrag ur Yrkesgemensam handbok (rev nov 2008) Samverkansgruppen för Kvinnofrid i Nordöstra Skåne 2003 10. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR 10.1 Bakgrund Våld i nära relationer är ett samhällsproblem

Läs mer

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp Att diskutera i din organisation Till dig som är ledare eller aktiv i styrelsen Det händer att barn och unga utsätts för sexuella kränkningar

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

Tystnad är producerad 2011 av Studieförbundet Vuxenskolan i Burträsk för Folkbildningsnätet.

Tystnad är producerad 2011 av Studieförbundet Vuxenskolan i Burträsk för Folkbildningsnätet. Studiehandledning Tystnad är producerad 2011 av Studieförbundet Vuxenskolan i Burträsk för Folkbildningsnätet. Verket är licensierad under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 3.0 Unported Licens

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Lena Persson fam_persson@ektv.nu beteendevetare, magister i psykologi arbetar med frågor som handlar om: våld i nära relationer hedersrelaterat våld

Lena Persson fam_persson@ektv.nu beteendevetare, magister i psykologi arbetar med frågor som handlar om: våld i nära relationer hedersrelaterat våld Lena Persson fam_persson@ektv.nu beteendevetare, magister i psykologi arbetar med frågor som handlar om: våld i nära relationer hedersrelaterat våld skyddad identitet Vem får skydd? Om det finns risk:

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Pliktverkets riktlinjer

Pliktverkets riktlinjer Pliktverkets riktlinjer Riktlinjer för Pliktverkets tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser om anmälan om missförhållanden 2004:1 Generaldirektören fastställer dessa riktlinjer till stöd för Pliktverkets

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer