NU PRATAR VI ENERGI. Så här kan du kommunicera energifrågor till hyresgäster

Transkript

1 NU PRATAR VI ENERGI Så här kan du kommunicera energifrågor till hyresgäster

2 BEEM-UP Building Energy Efficiency for Massive Market Uptake BEEM-UP Mars 2014 Produktion och layout SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Sverige Carolina Hiller, Carolina Dolff Caroline Stenvall Louise Quistgaard OTB Research Institute for the Built Environment at Delft University of Technology, Nederländerna Evert Hasselaar, AB Alingsåshem, Sverige Jenny Bengtson, Illustrationer Eric Werner, Tecknaren AB, Sverige, 2

3 Några ord på vägen! Cirka 40 % av EU:s totala slutliga energianvändning (d.v.s. levererad energi) kommer från bostäder och kommersiella byggnader. Detta svarar för 36 % av EU:s totala CO 2 -utsläpp. Vad kan vi då göra för att minska vår energianvändning? Att genomföra tekniska åtgärder för att energieffektivisera våra hem är en bra start. Men för att kunna utnyttja den fulla potentialen i att minska energianvändningen, så måste vi bredda perspektivet och komplettera teknikutveckling med användarperspektiv och beteendefrågor. Det är viktigt att ta fram strategier för att påverka beteendet hos slutanvändarna i det här fallet hyresgästerna. Att stimulera hyresgästerna i att ta steg i rätt riktning är en viktig roll för fastighetsägaren! Huvudbudskapet i denna broschyr är att det finns många saker fastighetsägaren kan göra för sina hyresgäster i syfte att minska den individuella och kollektiva energianvändningen. Ibland gynnar detta ägaren, och ibland gynnar det hyresgästerna, men det gynnar alltid miljön! Broschyren innehåller bakgrundsinformation, tips på hur energifrågor kan kommuniceras till hyresgäster och förslag på hur fastighetsägare kan underlätta ett energieffektivt beteende. Förhoppningsvis ger detta läsarna en del nya insikter och reflektioner, och användbara referenser och tips. 3

4 Spara energi, i vems intresse? Energibesparingar och energieffektiviseringar behövs av många skäl, till exempel för att bevara naturresurser för kommande generationer och för att minska utsläppen av växthusgaser för att motverka klimatförändringar orsakade av människan. Det finns också mer påtagliga skäl, för både fastighetsägare och hyresgäster, att spara energi. Lägre energikostnad bidrar till att hålla nere den totala levnads- och bostadskostnaden i framtiden Förbättringar av våra bostäder för att uppnå högre energiprestanda bidrar till att rusta våra byggnader för framtida ökade energipriser. När en byggnad renoveras kan man också passa på att förbättra dess energiprestanda. Fastighetsägarens extra kostnader för förbättringen uppvägs av energibesparingarna. Lägre energikostnader bidrar faktiskt till att hålla nere de totala levnads- och bostadskostnaderna i framtiden. Hyresgästen har också en roll i energibesparingarna. I ett lågenergihus till exempel, är det viktigt att de boende accepterar tekniken och eventuellt ändrar vissa beteenden. Anpassad information om energianvändning främjar ett mer energieffektivt användarmönster. Exempel på sådan information kan vara att belysa effekten av att vädra och av att ha apparater med stor elkonsumtion påslagna. Ett förändrat användarmönster innebär inte nödvändigtvis en stor skillnad i livsstil och levnadsstandard. Många energibesparande åtgärder välkomnas av hyresgästerna. Energiåtgärder och ett gott inomhusklimat är nära sammankopplade, där minskat drag är ett exempel. Energieffektiv renovering kan därför vara ett sätt att handskas med eventuella problem och klagomål, förutsatt att förbättringarna är 4

5 robusta och användarvänliga. Att hyresgästerna är nöjda, är i slutändan ett viktigt mål för fastighetsägaren det gör uthyrningen av lägenheter så mycket enklare! SPARA ENERGI... Vad innebär det för fastighetsägaren? Ekonomiska fördelar Att ta miljömässigt och socialt ansvar Bättre boendekvalitet Nöjdare hyresgäster Vad innebär det för hyresgästerna? Att öka medvetenheten och kunna fatta aktiva beslut om energianvändning Möjlighet till besparing Minskade energikostnader Bättre inomhuskomfort 5

6 Energibeteende - spelar det egentligen någon roll? Den beräknade potentialen för energibesparing genom beteendeförändring är ca 20 %, men vissa studier visar på en besparing så hög som upp till en tredjedel av elförbrukningen. Detta är inte bara av betydelse för fastighetsägaren och dennes ekonomiska resultat, utan bidrar också till en betydande minskning av växthusgasutsläpp och ett betydande bidrag för en bättre miljö. För att ta itu med klimatförändringarna krävs inte bara energieffektiva tekniska åtgärder, utan även förändringar i användarnas energirelaterade beteende. Även om åtgärder gällande beteendeförändring inte alltid är lätta att genomföra så är de, om de lyckas, mer kostnadseffektiva än många tekniska åtgärder. Om hyresgästerna använder tekniken i hemmet korrekt kan de spara energi, pengar och miljö utan att kompromissa med livskvaliten. Hyresgästerna har stor inverkan på en byggnads energianvändning. De påverkar elanvändning och varmvattenanvändning i bostaden och också i viss mån elanvändningen för byggnadens gemensamma installationer. Dessutom påverkas värmeenergin av inomhustemperatur och vädrings- och ventilationsvanor. I bild 1 visas olika typer av energirelaterade beteende. Vissa beslutssituationer uppstår relativt sällan. Ett sådant exempel är utbytet av traditionella glödlampor mot lågenergilampor som är relativt billigt, men effekten kan vara betydande. Andra beslut medför högre kostnader och större eftertanke, exempelvis köp av olika elektriska apparater. Detta görs vanligen när de gamla apparaterna ska kasseras. Sedan finns det sådant beteende som sker på daglig basis och som ofta blir en vana. Små förändringar i dagliga aktiviteter kan så småningom göra stor skillnad, och kostar ofta ingenting att förändra! Det kan handla om hur vi torkar vår tvätt eller om att släcka lampor när vi lämnar ett rum. När det gäller energirelaterade beteenden så spelar både de stora och små besluten roll! 6

7 Flera beteendemässiga åtgärder kostar lite eller ingenting, vilket gör dem mycket effektiva. Ingen/låg kostnad Hög kostnad/ investering Sällan Översyn Lågenergilampor Sänkt inomhustemperatur nattetid Lufttätning Konsumentbeteende Inköp av energieffektiva vitvaror och apparater, såsom TV-apparater, datorer, dammsugare etc. Ofta Vardagligt beteende och livsstil Stänga av standby Lufttorka tvätt Ta korta duschar Använda energieffektiva tvättprogram Bild 1 Energibeteenden kan delas in i hur ofta aktiviteten utförs samt kostnaderna som kan förknippas med den. 7

8 Varför är beteendeförändring så komplicerat? Det finns många gånger en klyfta mellan kunskap, attityd och beteende inte minst när det gäller att agera miljövänligt. Att övervinna denna klyfta är en av de utmaningar som vi står inför när det gäller att spara energi och bromsa klimatförändringarna. Så kallat planerat beteende är en följd av beteendemässiga avsikter. Sådana intentioner är resultat av attityder, normer och upplevd kontroll. Sociala och personliga normer spelar en viktig roll när förekomsten av miljövänliga aktiviteter ska förklaras, men samtidigt har individens ansvar sina begränsningar. Dessutom har man funnit en klyfta mellan attityd och beteende, vilket innebär att vi säger en sak men gör en annan. Kunskapsområdena ekonomi, psykologi och sociologi bidrar till en bättre förståelse för energirelaterat beteende och komplexiteten i mänskligt beteende. Ekonomi Den viktigaste insikten inom ekonomi är vikten av marknadsvillkor för att bibehålla eller förändra beteenden. I synnerhet kan investeringsbeteenden vara beroende av låg risk och lönsamhet. Psykologi Den psykologisk infallsvinkeln fokuserar på samspelet mellan attityder och värderingar, på motstridiga avsikter och på kognitiva processer som leder till energibesparande eller energislösande beteende. 8

9 Sociologi Inom sociologi betonas det sociala sammanhanget av konsumtionsmönster. Ett aktuellt exempel är sociala mediers inverkan på människors köpbeteende. De olika kunskapsområdena (eller perspektiven) bör ses som komplement till varandra, som var och en förklarar en del av bilden. När det gäller att ta fram strategier för att ändra beteenden bör man således ta hänsyn till kunskap från flera olika forskningsperspektiv, snarare än att anta en strategi som bygger på ett enda område. Om förändringsprocessen genomarbetas väl ökar därmed förutsättningarna för ett lyckat resultat. Detta kan också bidra till att överbrygga klyftan mellan attityd och beteende. 9

10 Energi syns inte eller? Energipåverkan kopplat till människors beteende är viktigt. Men energianvändning är en dold egenskap hos en produkt. Genom att använda visualiserings- och feedbacksystem kan användarna göras medvetna om sin egen energipåverkan samtidigt som de får möjlighet att påverka användningen. Det kan upplevas som att det finns fri tillgång på jordens resurser, inklusive energikällor. Att inte exakt veta hur stora resurserna är gör det lätt att överskatta dem, och därmed överutnyttja dem. Många människor har inte koll på hur mycket energi de använder. Energienheter kan uppfattas svåra att förstå, vilket inte gör det lättare att veta hur och på vilka sätt man kan förändra sitt beteende. Även om det finns ett behov av mer information, så verkar det som om informationsstrategier i sig själva har liten effekt på beteende. Studier visar att det bara är när dessa kombineras med andra åtgärder, såsom individuell feedback, som betydande beteendeförändring uppnås. Att visualisera och ge feedback på energianvändningen kan göras på många sätt, bland annat genom att använda: Frekvent mätning Displayer där effektnivåer i realtid visas Varnings-LED-lampor som visar när hårdvaran är i standby-läge Feedback från energileverantörer (t.ex. på elräkningen) 10

11 Tillgång till detaljerad information från smarta elmätare Smarta mätsystem som levererar individuell feedback i realtid gör att den annars dolda energianvändningen blir mer synlig. Detta ökar förståelsen för beteenderelaterad energipåverkan och motiverar till förändring. Dessutom kan mätning och visualisering tydliggöra effekttoppar av värme, kyla och elanvändning, vilket kan göra att man kan uppmuntra till minskning av dessa toppar genom att flytta användningen i tiden. Feedbackmekanismen är även viktig i processen learning by doing - att lära genom att göra. Genom att energin visualiseras kan människor bli medvetna om sin egen inverkan 11

12 Kommunicera kwh hur svårt kan det vara? Energi är inte alltid något som användarna prioriterar. Kilowattimmar kan vara svårt att relatera till i det dagliga livet. Att överväga hur man kommunicerar energifrågor och bjuda in till en dialog är en bra start! Allt som känns överväldigande, tråkigt eller påtvingat ignoreras eller förtalas ofta. Undvik den fällan, om möjligt. Att lära känna hyresgästerna och deras drivkrafter är betydelsefullt när man ska samtala om energi. Det är då lättare att ge personliga och specifika råd. Om hyresgästerna inte förstår energienheter och vad de innebär är det inte lätt att enkelt veta hur man kan förändra sitt beteende. Man kan vinna mycket på att föra en dialog, så att hyresgästerna får möjlighet att ge feedback och ställa frågor. Detta kan sammanfattas i tre huvudpunkter: 1. Utgå från kundens intresse, behov och kunskap. 2. Koncentrera dig på vad som är bra och användbart för kunden - undvik för teknisk information. 3. Använd andra sätt än kilowattimmar för att beskriva energianvändning. Allt som känns överväldigande, tråkigt eller påtvingat, ignoreras eller pratas ofta negativt om. Undvik den fällan, om möjligt. Sikta på att bygga relationer med dina hyresgäster - ömsesidig tillit är viktigt - och avsätt tillräckligt med tid för samtal och samverkan. Tänk på att lärande kräver både kunskap och praktik. Ge energisparande råd och feedback till de som har en positiv inställning till hållbarhet, lyssna på deras idéer, och underlätta initiativ som hyresgäster vidtar. Utöver detta är det viktigt med tydlig kommunikation: att du säger vad du menar, och gör det du säger. 12

13 Det kan även vara bra att ha i åtanke att man ser en tendens till att de mer traditionella sätten att kommunicera och diskutera på håller på att ändras. I detta inkluderas även hyresgästernas roll. Traditionellt sätt har information tagits fram av experter och mottagaren har kunnat ta del av den genom envägskommunikation. Samtida kommunikation tenderar att vara mer inriktad på social interaktion, med läsaren som producerar information, och ett mer fritt informationsutbyte (okorrigerat). Diskussioner har växlat från att deltagarna haft fasta roller och lyssnat till experter och beslutsfattare, till öppna diskussioner där alla parter deltar. ETT EXEMPEL FRÅN SVERIGE OM HUR MAN KAN KOM- MUNICERAR ELANVÄNDNING Så här blir kwh och elkostnader lättare att förstå! Detta exempel kommer från energibolaget Alingsås Energi, som jämfört energikostnader med hjälp av priset på den välkända Magnum-glassen (20 kronor). För priset av en glass kan du: Koka 133 liter vatten i en vattenkokare eller Vispa 89 liter grädde med en elvisp eller Rosta 356 brödskivor eller Lyssna på köksradio under 3 månader eller Surfa på Internet på en bärbara dator under 181 timmar eller Använda diskmaskinen 11 gånger eller Ha lamporna tända i köket under 3 dagar eller Dammsuga köket 27 gånger Observera att dessa uppskattningar är mycket grova och att många faktorer inverkar, inte minst elpriset (i detta exempel används ett elpris på 1,50 kr/kwh). 13

14 hushåll nr 234, hushåll nr 235 lär känna hyresgästerna! Det är viktigt att inte behandla hyresgäster som en anonym och homogen grupp. Hyresvärdar som känner sina hyresgäster är mer benägna att bemöta dem mer personligt och kan därmed lättare vinna förtroende och förståelse för planerade ändringar. Bostaden betyder mer än bara någonstans att bo, och den kan betyda olika saker för olika personer. Hyresgäster kan grupperas efter socioekonomiska eller demografiska faktorer. Men att gruppera personer enbart efter ålder, kultur, inkomst o.s.v. kommer inte att ge förklaringar kring vad som är viktigt för dem. Följande är ett exempel från en svensk studie (SABO, Boendets betydelse för olika människor) om boendetypologier, där man belyser hur människor ser på sina hem och vad som är viktigt för dem. En persons boendeprofil säger mer än ålder, etnicitet, social klass eller utbildning. Profilen är kopplad till personligheten, där sex dimensioner beaktas: 1. Bostadens betydelse för den personliga identiteten 2. Relation till boendet (rationellt eller emotionellt) 3. Hushållandet med boendets resurser (passivt eller aktivt) 4. Den personliga orienteringen (global eller lokal) 5. Synen på arbete (levebröd eller livsstil) 6. Lokalisering (naturens lugn eller stadens puls) 14

15 Utifrån vilken attityd man har till dessa dimensioner föreslår studien fem olika boendeprofiler: Petra som ofta är mer intresserad av bostadensläge än själva bostaden. Fredrik som tycker om att ha olika projekt på gång i hemmet. Tina som identifierar sig med sitt hem. Rene som tänker sig hemmet som någonstans att bo (tak över huvudet). Krister som är mer fäst vid omgivningen och grannarna än själva hemmet. Tanken är att denna kunskap ska inspirera bostadsföretag och andra aktörer på bostadsmarknaden att skapa boendeerbjudanden som tillgodoser olika människors intressen och behov. Det är viktigt att komma ihåg att: Det finns inte en lösning som passar alla! Nästa steg är att utveckla dessa profiler med energiaspekter relaterade till hemmet. Tanken är att skapa en rad handlingsplaner för att energispara och som passar olika människor. 15

16 Var social! Det kan vara en god investering Alla frågor som förenar människor på ett positivt sätt, som innebär samarbete och sociala aktiviteter, ökar det sociala kapitalet. Energifrågan kan bli en sådan sammanlänkade fråga, om man samtidigt fokuserar på god gemenskap. Att samtala med varandra och att göra saker tillsammans ökar sannolikheten för varaktiga beteendeförändringar. Att sträva efter en social normalisering av energieffektivt beteende vore ett stort steg framåt. Många goda intentioner för att minska energianvändningen tycks misslyckas för att det energieffektiva beteendet uppfattas som onormalt eller märkligt och efterlevs därmed inte. Positivt engagemang i bostadsområdet och social interaktion mellan hyresgästerna skapar förtroendefulla relationer, både mellan hyresgästerna och mellan hyresgäster och andra aktörer, såsom fastighetsägaren. Detta ökar även förutsättningarna för en bra dialog vid en renovering eller runt energiförbättringar. Det finns en enorm potential hos människor som vill engagera sig som aktiva medborgare, om möjligheter till samarbete skapas. Det finns många aktiviteter som fastighetsägaren skulle kunna främja. Till exempel: Hjälpa de boende att utforma och genomföra strategier som gynnar områdets ekonomi såväl som miljön och den sociala gemenskapen. Organisera någon aktivitet, till exempel en basar, marknad eller kafé, med fokus på energibesparande produkter och tjänster. Tillhandahålla gratis eller till en låg kostnad informationtionsmaterial eller produkter som hjälper till att sänka elräkningen, till exempel LED-lampor, duschtimer, informationsbroschyr. 16

17 Holländskt exempel på en social energiaktivitet På en gata i staden Gouda i Nederländerna arrangerade man ett roligt informationsprogram om energibesparingar, i form av en gatufestival om klimatförändringar. Det började med att man delade ut poäng för alla energibesparingsåtgärder. Flest poäng förvärvades genom att göra något som involverade andra boende i området. Vi samlade poäng genom att läsa av våra energimätare, få våra bostäder energimärkta, och till och med genom att bjuda in en väderpresentatör för att presentera väderprognosen ståendes framför ett kooperativt ägt vindkraftverk i området. Naturligtvis försökte vi uppmuntra människor att köpa aktier i vindkraftkooperativet. Kampanjen förde oss till plats 96 på en lista över 5000 deltagande gator, och vi hade en stor gatufest för att avsluta kampanjen. Boende på en gata i Gouda 17

18 Användbarhet, en fråga om att......använda en produkt som det var tänkt Energiprestanda och användbarhet är sammanlänkade. Om en renovering är avsedd att göra en byggnad mer energieffektiv är det viktigt att hyresgästerna förstår hur de nya lägenheterna är tänkta att användas, så att tänkt besparing uppnås. Detta kan inkludera inställningar av inomhustemperaturen eller användning av en ny köksfläkt. Om du misslyckas med att utbilda hyresgästen kan det leda till skador på byggnaden, ingen energivinst och frustrerade hyresgäster Användbarhet är en fråga om att använda en produkt eller ett system på det sätt som var avsett. Detta kan mätas i hur ändamålsenlig produkten är, hur effektiv den är och hur tillfredsställd användaren är. En användarvänlig bostad har ett förståeligt styrsystem, enheter som stöder självlärande, robusta installationer med tillförlitlig prestanda (utan haverier) och enkelt underhåll till låg kostnad. Som fastighetsägare har du ansvar för att tillhandahålla en energieffektiv byggnad såväl som att förse hyresgästerna med medel att använda den korrekt. Det senare kan göras genom att: Göra system och apparater m.m. enkla att använda. Ge bra instruktioner. Erbjuda möjlighet att ställa frågor. Inte lämna hyresgästerna att klara sig själva! Göra uppföljande kontroller. Inte kräva för mycket av hyresgästerna. Ingen klarar det under en längre tidsperiod. Användarvänlighet är en utformnings- och underhållsfråga. Användarhandböcker kommer i sista hand dessa kan inte åtgärda brister i utformningen av byggnaden och dess instal- 18

19 lationer. Det viktigaste för de boende är att installationerna är robusta och är självlärande samt att det finns personal att kontakta vid behov. Passivhus Ett passivhus är ett tydligt exempel på ett fall då det är viktigt att hyresgästerna vet hur man använder byggnaden. Passivhus är en mycket lufttät och välisolerad byggnad, som till stor del värms upp av den värme som alstras inne i huset. Ett värmeväxlarsystem förvärmer inkommande luft från utgående luft som värmts av överskottsvärme från hyresgästerna och alla elektriska apparater i lägenheterna. När man använder huset är det viktigt att vädra och ventilera det på rätt sätt för att uppnå ett bra inomhusklimat. Det är också av vital betydelse att aldrig punktera det lufttäta skiktet i väggarna. Om huset hanteras felaktigt finns det risk för dålig inomhusmiljö. Om huset används på rätt sätt ger det bra komfort, såväl sommar som vinter. 19

20 Alla kan göra något! Ingen vill betala för energi som varken behövs eller används. Med enkla medel är det möjligt att minska energianvändningen i hemmet och spara pengar. Visa hyresgästerna vägen genom att ge tips på energieffektiva lösningar från de enkla till de mer krävande. Att involvera hyresgästerna i att uppnå målet att energieffektivisera en byggnad, ökar hyresgästernas energimedvetenhet, vilket i sin tur kan leda till ett energisparbeteende. Ge hyresgästerna energispartips så enkla och lockande att det vore dumt att inte använda sig av dem! Se till att alla kan känna sig delaktiga, genom att t.ex. vända sig till olika åldrar. Olika familjemedlemmar kan inspirera varandra, där barn ofta kan leda sina föräldrar. Det gäller att se till att energifrågan blir ett samtalsämne under familjemiddagen! Det finns gott om informationsmaterial där du hittar råd om hur man sparar energi (se sidan 26 för tips). Här följer några exempel: Belysning Se till att släcka lamporna när du lämnar ett rum. Använd lågenergilampor. Vatten Ta en dusch istället för ett bad. Stäng av vattnet när du borstar tänderna eller diskar. Med rätt armaturer kan du spara en hel del vatten. Matlagning och disk Laga alltid mat med locket på. Utnyttja eftervärmen från ugnen. Använd inte köksfläkten längre än nödvändigt. 20

21 Skölj disken med kallt vatten. Se till att diskmaskinen är full innan du sätter igång den. Om du diskar för hand är det bättre att använda upptappat vatten än rinnande vatten. Tvätt och torkning Tvätta vid låga temperaturer så långt möjligt. Använd höga centrifugeringshastigheter för att minska torktiden. Låt tvätten hängtorka om det är möjligt. Elektrisk utrustning Stäng av apparater när du inte använder dem. Koppla ur laddare som inte används! Uppvärmning och kylning Justera inomhustemperaturen. Använd gardiner eller persienner för att stänga ute solen. Placera inte möbler framför element. Ventilation och vädring Var uppmärksam på ventilationen det är viktigt att den fungerar korrekt. Se över till-/frånluftsdonen och använd köksfläkten vid matlagning (viktigt för en god inomhusmiljö). När du vädrar, gör det snabbt och effektivt. 21

22 Dags för en strategi! För att lyckas genomföra energibesparingsåtgärder och beteendepåverkan är det viktigt att ha en strategi för sitt arbete och särskilt för hyresgästernas medverkan. Det är viktigt att anpassa strategin till den egna organisationens behov Det finns en rad möjliga aktiviteter och åtgärdsstrategier som du kan arbeta med, såsom mediekampanjer, målformuleringsstrategier (belöningar) och individuell feedback. Det är viktigt att skräddarsy strategin till din organisations behov. Detta innebär att både ekonomiska och personella aspekter bör övervägas. Den anställde som förväntas utföra uppdraget behöver ges rättvisa förutsättningar för detta och bör ha nödvändiga kunskaper eller erbjudas vidareutbildning. Det är lika viktigt att aktiviteterna är rimliga i förhållande till avsedda åtgärder. De olika perspektiven inom ekonomi, psykologi och sociologi (se Varför är beteendeförändring så komplicerat? sidorna 8-9), tillsammans med exempel på boendeprofiler (se hushåll nr 234, hushåll nr 235 lär känna hyresgästerna! sidorna 14-15) kan vara till hjälp i att identifiera olika faktorer som formar målgruppens beteende och för att reflektera över vilka aspekter som kan vara särskilt relevanta för dem. Detta kan vara till hjälp i utformningen av en åtgärdsstrategi, vars resultat bör vara bättre än en universallösning som ska passa alla. I vilket fall är det bra att engagera målgruppen i utformningen av åtgärdsstrategin. Det gäller att ta sig tiden att göra hembesök eller bjuda in de boende till en diskussion för att förstå deras situation. Utifrån detta kan man sedan skapa en energitjänst som är bättre anpassad efter den specifika målgruppens situation. Följande är några mycket generella steg som kan ingå i en strategi. 22

23 BewareE-projektet* har utvecklat en sex-stegsstrategi för att skapa och genomföra aktiviteter med fokus på energirelaterat beteende: Steg 1: Analysera både målgruppens och din egen situation Steg 2: Skapa aktiviteter tillsammans med målgruppen Utformning av aktiviteter: Steg 3: Anpassa aktiviteterna till det specifika fallet Steg 4: Testa aktiviteterna, utbilda personal och avsätt resurser Införande av aktiviteter: Steg 5: Inför aktiviteterna professionellt, tålmodigt och med känsla Steg 6: Utvärdera och optimera aktiviteterna *BewareE var ett projekt som medfinansierades av programmet Intelligent Energy Europe Programme. Mer information finns i deras handbok Developing and Implementing Effective Household Energy Awareness Services. 23

24 För att sammanfatta: underlätta och uppmuntra! Fastighetsägare kan göra mycket för att underlätta och uppmuntra hyresgäster att spara energi. Det är särskilt viktigt att främja och följa upp energibesparande åtgärder, t.ex. genom individuell mätning och feedback till hyresgästerna. I de föregående kapitlen belyses många olika aspekter beträffande energifrågor relaterade till hyresgäster. Även om fastighetsägare inte kan tvinga hyresgäster att ändra sina energivanor spelar de en mycket viktig roll när det gäller att underlätta och uppmuntra förändringar. I denna broschyr förklaras att energianvändningen måste vara visualiserbar (sidorna 10-11), vilket kan göras med hjälp av olika slags mät- och visualiseringsverktyg. Dessa verktyg visar hur mycket effekt och värme som används, relaterar detta till inomhusklimatet och främjar energibesparingar genom en lär-genom-att-göra -process. Olika typer av feedback kan användas för att förstärka effekten, men det är nödvändigt att överväga hur sådan information kommuniceras (sidorna 12-13). Att det sociala samspelet kan stimulera energimedvetenhet samt uppmuntra till besparingar har diskuterats (sidorna 16-17). Det finns många sätt på vilka fastighetsägaren kan stödja sociala aktiviteter till exempel genom att underlätta bildandet av aktiva grupper, utbilda energiambassadörer, skapa digitala och fysiska mötesplatser, ge möjligheter till gemenskapsaktiviteter o.s.v. Det finns ingen enskild bästa lösning för alla hyresgäster och fastighetsägare. Exempelvis har människor olika relationer till kostnadsfrågor, komfortaspekter och de visar olika engagemang för sin boendemiljö. I kommunikationen med de boende är det vidare viktigt att ett antal olika informationskanaler används och att kommunikationen mellan hyresgäster 24

25 och fastighetsägare är så ärlig som möjligt. Det är viktigt att lära känna hyresgästerna och att känna till deras behov. Genom att uppmuntra och underlätta för hyresgästerna att bli socialt aktiva, genom att vara uppmärksam på hur de kommunicerar och genom att tillhandahålla relevant information som de behöver, så blir mottagaren också mer angelägen om att faktiskt använda informationen. 25

26 Du behöver inte återuppfinna hjulet Denna broschyr har utarbetats utifrån ett antal källor. Dessa är förtecknade nedan för vidare läsning. Det finns även mycket värdefull praktisk information tillgänglig som kan vara användbar i kontakten med hyresgäster exempel på sådan information finns också nedan. Användbar information och tips Elanvändning i vardagen. Tjugo russin från ELAN-kakan. Broschyr från svenska ELAN-programmet (2010). Finns på HEATING - the largest part of your home s energy bill. 10 ways to reduce your heat consumption without giving up on comfort. A user manual for every home. Broschyr från Intelligent Energy Europe-projektet ISEES - Improving the Social Dialogue for Energy.Efficient Social Housing (2007). Finns på Energy Literacy. Essential Principles and Fundamental Concepts for Energy Education. Broschyr/vägledning från U.S. Department of Energy där energifrågor presenteras ur ett pedagogiskt perspektiv (2012). Finns på www1.eere.energy.gov/education/energy_literacy.html Energy Management Guide for Tenants Broschyr där man förklarar hur hyresgäster i kontorsbyggnader kan göra energibesparingar (2012). Sydney: Office of Environment and Heritage. Finns på Developing and Implementing Effective Household Energy Awareness Services. Handbok/broschyr från Intelligent Energy Europe-projektet BewareE (2010). Finns på Data base Energy Awareness Services Databasen har sammanställts av Intelligent Energy Europe-projektet BewareE (2010). Finns på European Citizens Climate Cup Energispartävling bland hushåll i olika länder (2012). Stöds av Intelligent Energy Europe. Gå in på 26

27 REMODECE-projektet REMODECE står för Residential Monitoring to Decrease Energy Use and Carbon Emissions in Europe och var ett Intelligent Energy Europe-projekt (2008). Mer information finns på Asset Based Community Development Institute. Arbetar med hållbar samhällsutveckling, och finns vid Högskolan för lärande och socialpolitik vid Northwestern University i Illinois, USA. Information finns på Om du funderar på att själv ta fram kommunikationsmaterial, ha då i åtanke vad som redan finns. Referenser och källor Abrahamse, W., et al., (2005). A review of intervention studies aimed at household energy conservation. Journal of Environmental Psychology, 25: s Fischer, C., (2008). Feedback on household electricity consumption: a tool for saving energy? Energy Efficiency, 1: s Gee, P. och Chiappetta, L., (2013). Engaging Residents in Multi-family Building Retrofits to Reduce Consumption and Enhance Resident Satisfaction. I Retrofitting the Built Environment, Swan, W. och Brown, P. (Red.), John Wiley & Sons, Ltd. Laitner, J.A., Ehrhardt-Martinez, K. och McKinney V., (2009). Examining the scale of the Behaviour Energy Efficiency Continuum. I eceee 2009 Summer Study. Act! Innovate! Deliver! Reducing energy demand sustainably: La Colle sur Loup, Frankrike. Lindstedt, I., Mårdsjö Blume, K. och Brost, C., (2009). Kommunikation kring energi och vardagsfrågor. Elforsk rapport 09:58 Palm, J., (2011). Energy Efficiency in Households Policy, Implementation and Everyday activities. Nova Science Publishers Petersen, J.E., et al., (2007). Dormitory residents reduce electricity consumption when exposed to realtime visual feedback and incentives. Int. Journal of Sustainability in Higher Education, 8(1): s , s Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, SABO (1996). Boendets betydelse för olika människor. Söderholm, P. (Red.), (2008). Hållbara hushåll: Miljöpolitik och ekologisk hållbarhet i vardagen. Slutrapport till Naturvårdsverket från forskningsprogrammet SHARP. Rapport Stockholm: Naturvårdsverket. Finns på Tonkens E., (2010). Civicness and citizen participation in social services: conditions for promoting respect and public concern. I Civicness in the governance and delivery of social services, Brandsen, T., Dekker, P. och Evers, A. (Red.), European civil society, s Baden-Baden: Nomos Van Dam S., (2013). Smart energy management for households. Doktorsavhandling, Delft University of Technology, Architecture and the Built Environment 27

28 Så når du framgång kommunicera energifrågor till hyresgäster Vi tillbringar mycket av vår tid hemma, där många av våra vardagliga aktiviteter kräver energi i form av värme eller elektricitet. Ofta gör vi saker på ett visst sätt av vana, utan att tänka. Genom små förändringar i vårt beteende kan vi bidra till både minskade kostnader och till en friskare planet. Huvudbudskapet i denna broschyr är att fastighetsägare kan arbeta tillsammans med sina hyresgäster i syfte att minska individuell och kollektiv energianvändning. Ibland gynnar detta ägaren, och ibland gynnar det hyresgästerna, men det gynnar alltid miljön! Tyngdpunkten i broschyren ligger på hur man kommunicerar energifrågor till hyresgästerna. Ett antal framgångsfaktorer kan belysas här är några: Ge personlig information utifrån hyresgästernas värderingar och intressen Visualisera energianvändning och ge personlig feedback Beakta effekten av de boendes påverkan på varandra (sociala normer) Hitta och erbjud motivationsfaktorer Bygg förtroendefulla relationer Använd många olika kommunikationskanaler Att stimulera hyresgästerna att ta steg i rätt riktning är en viktig roll för fastighetsägaren! Denna broschyr syftar till att skapa intresse för energifrågor hos fastighetsägare, hyresgästföreningar, konsulter, myndigheter o.s.v. Här finns värdefull information och tips för hur du kan kommunicera energiaspekter till hyresgäster. Det övergripande målet är att främja energibesparingar genom hyresgästernas engagemang och beteende. Broschyren har tagits fram inom EU-projektet BEEM-UP, vilket står för Building Energy Efficiency för Massive market Uptake. Broschyren finns på engelska, holländska, franska och svenska. Besök This project has received funding from the European Union s Seventh Programme for research, technological development and demonstration under grant agreement No

29 Fler nationella tips Allmännyttans energisparkampanj - Håll med om att det inte håller att använda energi i onödan Kampanj framtagen av SABO. Finns på Energikampanjmaterial från SABO Finns på Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretags hemsida, Tips på hur hushåll spar energi Tips på Energimyndighetens hemsida, pa-hur-du-spar-energi-- Spara energi och dryga ut hushållskassan Broschyr från Energimyndigheten och Energikontor Sydost. Finns på Energispartips! Använd energin effektivare och spara pengar och miljö Broschyr från Göteborg Energi. Finns på Energirådgivningen Faktablad, tips och information om energianvändning. Finns på Kommunala energi- och klimatrådgivare Hitta din rådgivare på www. energimyndigheten.se/ Hushall/Kommunal-energi-- och-klimatradgivning Regionala energikontor Hitta ditt kontor på energikontorensverige.se