Handlingsprogram Mäns våld mot kvinnor och barn som bevittnat våld
|
|
- Stig Öberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Handlingsprogram Mäns våld mot kvinnor och barn som bevittnat våld Vindeln, Vännäs och Bjurholms kommuner i samarbete med Hälsocentralen Tre Älvar Antagen av ON, Bjurholms kommun
2 2 Innehållsförteckning sid 1. INLEDNING 3 2. Kvinnofrid - en bakgrund 5 3. Våldets normaliseringsprocess - ett sätt att förstå kvinnomisshandel Vad ska och kan Socialtjänsten göra? Handlingsprogram för socialtjänsten, avseende stöd till misshandlade kvinnor och deras familjer Rutiner för det långsiktiga arbetet - viktigt att tänka på Rutinschema för polis och åklagare Rutinschema för sjukvården Läkarundersökning Anmälningsskyldighet/sekretess Familjerådgivningen Brottsoffermyndigheten Brottsofferjouren Kvinnofridslinjen Migrationsverket Riskbedömning 26
3 3 1. INLEDNING Syftet med handlingsprogrammet är att höja medvetandenivån och kunskapen om våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld och dess konsekvenser hos myndigheter och andra organisationer som berörs av problematiken. Syftet är även att belysa integration, hedersrelaterat våld, hederskulturer och mångfaldsfrågor och att få till stånd ett väl fungerande samarbete mellan berörda myndigheter och organisationer. Hos varje myndighet eller organisation skall det finnas en kontaktperson att vända sig till när frågor ska ställas och/eller problem behöver diskuteras. Handlingsprogrammet skall också fungera vägledande för olika myndigheters agerande. Kontaktpersoner för respektive myndighet/organisation: Socialtjänsten, Vännäs Kommun Växel Reception Individ- och familjeomsorg - Cathrine Teglund Familjecenter - Kristina Moberg Äldreomsorg - Yvonne Strömberg Handikappomsorg - Elisabeth Byström Socialtjänsten, Bjurholms kommun Växel Individ- och familjeomsorg - Jhonas Nilsson Äldre- och handikappomsorg - Britt-Inger Astergren Socialtjänsten Vindelns kommun Växel Individ- och familjeomsorg - Jenny From Äldre- och handikappomsorg - Karina Wahlberg Hälsocentralen Tre Älvar Växel Gabriella Redstig
4 4 Viktiga kontaktuppgifter Barnahus Barnombudsmannen BRIS (Barnens rätt i samhället) Brottsofferjouren Brottsofferportalen Centrum mot våld 1177 Integrations - Jämställdhetsdepartementet Välj regeringskansliet med departementen och sedan Integrations- och jämställdhetsdepartementet Därefter ansvarsområden - jämställdhet Kvinnofridslinjen Kvinnofridsportalen Kvinnojouren Umeå Kvinnojourer, övriga Män för jämställdhet Mansjouren Nationellt Centrum för Kvinnofrid och / / växel Polismyndigheten , Akut 112 Socialjouren i Umeå Vardagar mellan kl Helger Övrig tid kontakta polismyndigheten /112 Terrafems jourtelefon (hedersrelaterat våld) Tolkjouren , Semantix Ungdomsmottagningarnas hemsida
5 5 2. Kvinnofrid - en bakgrund FN:s Definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet. Ur FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor (1993) Ny lagstiftning Kvinnovåldskommissionens huvudbetänkande Kvinnofrid, SOU 1995:60 har inneburit att våld och kränkning mot kvinnor uppmärksammats. Ny lagstiftning har införts till skydd för kvinnor och regeringen riktar via tillsynsmyndigheter förväntningar på en rad myndigheter att förebygga våld och att skydda, stödja och hjälpa utsatta kvinnor. En ny paragraf infördes i Socialtjänstlagen den 1 juli 1998 och har därefter förtydligats och ändrats ett antal gånger. den nuvarande lydelsen trädde i kraft den 1 juli 2007 SoL 5 kap 11 Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. Lagändringarna klargör socialnämndens ansvar för att stödja och hjälpa kvinnor som är eller har varit utsatta för våld i hemmet. Paragrafen har också genom lagändringen uttryckligen slagit fast socialtjänstens ansvar för den grupp barn som bevittnar våld av eller mot närstående vuxna. I Brottsbalken har en lag om Kvinnofridskränkning införts den 1 juli 1998 och innehåller i stort en skärpning av lagstiftningen. Lagen behandlar upprepad kränkning mot en före detta, eller nuvarande fru eller sambo. Kvinnofridskränkning avsedd att skada personens integritet eller självkänsla kan bestraffas med upp till 6 års fängelse. Domstolarna ska kunna se hela den brottslighet som en person blir utsatt för och räkna ihop enskilda lindrigare brott till grov kvinnofridskränkning. Sedan den 1 januari 1999 har ny lag införts som innebär förbud mot köp av sexuella tjänster. Jämställdhetslagen har skärpts avseende sexuella trakasserier. Arbetsgivaren är skyldig att vidta aktiva åtgärder för att förebygga och förhindra att någon arbetstagare utsätts för sexuella trakasserier. Förebyggande åtgärder I regeringens proposition 1997/98:55 påtalas brister vad gäller arbetet med kvinnor som utsätts för våld, och bl. a påpekas vikten av att berörda myndigheter utarbetar åtgärdsprogram/ handlingsplaner för arbetet med utsatta kvinnor. Man pekar också på vikten av samverkan mellan myndigheter samt berörda frivilligorganisationer. Åklagarmyndigheter, polis, BRÅ, Kriminalvårdsstyrelsen, Brottsoffermyndigheten och Länsstyrelser ska regelbundet redovisa
6 6 åtgärder till regeringen, samt ett arbete för förbättrad statistik ska påbörjas. Regeringen vill att forskning om våld mot kvinnor utvecklas samt att en ny särskild brottsofferundersökning görs. Man vill även att en kartläggning och utvärdering av behandlingsmetoder för män görs. Regeringen påpekar i sin proposition vikten av stöd till frivilligorganisationerna och det förebyggande arbetet i syfte att förhindra våld mot kvinnor. Bemötande Regeringen påpekar med underlag från kvinnovåldskommissionens huvudbetänkande, vikten av ett bra bemötande mot kvinnor som utsätts eller misstänks utsättas för våld. Utbildningspengar kommer att satsas för fortbildning på central, regional och lokal nivå. Man vill även att jämställdhet och våld mot kvinnor blir bättre belysta i utbildningar och bl a nämns socionomutbildningen. En central kristelefon är inrättad för utsatta kvinnor. Ett ökat ekonomiskt stöd till kvinnojourer och brottsofferjourer har föreslagits från regeringen. Socialtjänsterna i Vännäs Bjurholm och Vindeln samt Hälsocentralen Tre Älvar har bidragit med material till detta handlingsprogram vilket syftar till att ge vägledning till alla medarbetare som möter våldsutsatta kvinnor och barn och deras familjer. 3. Våldets normaliseringsprocess - ett sätt att förstå kvinnomisshandel. Eva Lundgren, docent och kvinnoforskare vid sociologiska institutionen vid Uppsala Universitet, kallar den psykiska nedbrytningen av misshandlade kvinnor för våldets normaliseringsprocess. Våld integreras i relationen och blir ett normalt inslag i vardagen. Kvinnan kan inte längre avgöra var gränsen går för vad som är normalt eller inte. Mannens syfte med våldet kan förstås som att han med våld försöker bibehålla makt och kontroll över kvinnan för att därigenom upprätthålla bilden av sig själv som man. Följande är i stora drag hämtat ur skriften När vi möter en misshandlad kvinna från Operation Kvinnofrid, 1997 och bygger på Eva Lundgrens teori om våldets normaliseringsprocess. Mannens strategi för att uppnå sitt mål är: Kontrollerat våld. Det är riktat mot kvinnan, det sker ofta utan vittnen, mannen bestämmer graden av våld. Det är inte ovanligt att misshandeln avslutas med en våldtäkt när mannen blivit sexuellt upphetsad av våldet. Kontrollerad isolering. Mannen förhindrar eller försvårar kvinnans umgänge med vänner och släktingar. Han förhör henne, låser in henne och förnedrar henne inför bekanta. Kontroll genom omväxlande ömhet och våld. Mannen vill vara den enda som tröstar kvinnan, och binder på så sätt henne till sig. I våldsprocessen utvecklar kvinnan strategier, dels för att förhindra att våld uppstår, dels för att överleva relationen: Kvinnan tränger bort orsaken till våldet. I början kan hon förklara våldet som en olyckshändelse, men med tiden förekommer våldet i relationen utan några förklarliga orsaker. Gränserna för vad kvinnan normalt inte accepterar suddas ut. Hon börjar bygga upp skuldkänslor inför våldet och känner sig ansvarig för det som sker.
7 7 Kvinnan tappar referensramar. När kvinnan psykiskt utplånas tappar hon referensramar för vad som är en normal och ickenormal mansroll. Hon anpassar sig till och underkastar sig mannen. Kvinnan isoleras. Genom isolering från sociala kontakter kommer mannen att känslomässigt dominera kvinnan och hon blir alltmer beroende av honom. Kvinnan utsätts för växling mellan våld och värme. Genom känslomässiga svängningar sjunker successivt kvinnans självförtroende tills hon helt anpassat sig till mannens våld och hans motiv för våldet. Hon börjar se på sig själv med mannens ögon. Det känslomässiga beroendet till honom förstärks. Den summariska beskrivningen ovan är i själva verket en långvarig process som gradvis påverkar kvinnans personlighet och självförtroende. Kunskap om processen hjälper oss med svaret på den vanligt förekommande frågan varför lämnar hon honom inte?. Kraften som behövs för förändring försvinner successivt och den negativa självbilden förstärks. I det här läget är det oerhört svårt, om inte omöjligt, för kvinnan att själv förändra sin situation. Det är här socialtjänsten, sjukvården m fl. kommer in i bilden, och som med ett professionellt förhållningssätt kan hjälpa henne ur sin utsatta position. Hon kan med vårt stöd få hjälp att inse vad mannen gjort och gör med henne och därmed söka kraft till förändring. Våldsproblem Våld är våld och våld är utövarens ansvar. När det gäller våld skriver Isdal (200), att det finns tre punkter eller processer som är en universalmedicin mot våld, nämligen att; bryta tystanden placera ansvaret bearbeta Osynliggörandet av våldet är otroligt omfattande, och genom osynliggörande kan våldet fortsätta. Osynliggörandet sker genom att våldet döljs och förtigs, genom att det omtolkas eller bagatelliseras, eller genom att ansvar läggs någon annanstans, så att våldet inte blir något problem för utövaren. Våld är ett psykologiskt problem enligt Isdal (2001). Som andra psykologiska problem har våldet sitt ursprung i en kombination av inlärningshistoria, livsvillkor, maktförhållanden och situationsbetingade förhållanden. Våld kan i likhet med ångest eller andra psykologiska problem ses som ett symptom på att något är eller har varit fel eller skevt i personens liv. Våld är ett försök att bemästra maktlöshet och kan utveckla sig till ett varaktigt reaktionsmönster, om det redan från början är ett framgångsrikt sätt att lösa problem. Våldsproblem är olika, de utspelar sig i olika situationer och är knutna till olika former av vanmakt. Isdal, (2001) menar att våld kan delas in i fyra kategorier: situationsvåld, relationsvåld, funktionsvåld och traumavåld. Situationsvåld Situationsvåld är det vi vanligtvis förbinder med ett aggressionsproblem: en person som blir aggressiv i alla situationer då vederbörande blir frustrerad eller osäker. En person som lätt griper till våldsamma eller aggressiva handlingar i alla möjliga situationer, och en person som tänder lätt och går till angrepp i situationer där han känner sig maktlös, har situationsvåldsproblem (Isdal, 2001).
8 8 Relationsvåld Relationsvåld är våld som äger rum inom nära relationer eller maktsystem, i regel från någon som är starkare eller har mer makt mot någon som är svagare eller har mindre makt. Karaktäristiskt för ett relationsvåldsproblem är att vålds- och aggressionsreaktionerna är selektiva, det vill säga att de bara uppträder inom relationen och inte eller i minimal utsträckning annars i livet. Som exempel kan nämnas kvinnomisshandel och barnmisshandel. Relationsvåldet har sitt ursprung i vanmakt som antingen är personlig eller relationell. Den personliga vanmakten kan röra sig om problem med dålig självtillit, personlig osäkerhet eller litenhetskänsla. De nära relationerna blir platsen där självtilliten återupprättas genom att våldet ger en känsla av betydelse och makt. Relationell vanmakt är en vanmakt, som är knuten till speciella svårigheter med nära relationer när det gäller teman som närhet, trygghet och beroende, eller det kan varar en vanmakt, som uppstår på grund av ett stelt och strängt förväntningssystem till relationer och hur underordnade ska uppföra sig (Isdal, 2001). Funktionsvåld Funktionsvåld är det våld som hjälper en att uppnå förmåner man behöver eller för att undgå straff. Motvåld kan vara ett typiskt exempel på funktionsvåld, där våldet blir ett verktyg för att uppnå erkännande, samhörighet, position och respekt, pengar, status eller rykte, eller det gör att man undgår förödmjukelse, att man inte tappar ansiktet eller position. Funktionsvåldet har rimligtvis sitt ursprung i bristen på de förmåner våldet kan ge, och maktlösheten, som ligger bakom detta våld, kan betraktas som social och identitetsmässig. Genom våldet skapas både värdighet, identitet och livsinnehåll. Typiskt för funktionsvåldet är en eller annan form av socialt, personligt eller ekonomiskt tillkortakommande eller livsvillkor som hindrar självrealisering. Våldet blir det som ger en det man behöver för att ha känslan av att vara något eller att vara en del av något (Isdal, 2001). Traumavåld Traumavåld är våld som står i direkt förhållande till ett tidigare allvarligt trauma. Våldet löses ut när något aktiverar tidigare starkt traumatiska erfarenheter. Den vanmakt som utlöser traumavåld kan betraktas som antingen total eller existentiell. Känslomässigt sett ät temat liv och död, och våldets funktion överlevnad eller att förhindra den totala katastrofen. När händelser utlöser ett traumatiskt minne, aktiveras känslorna från den gång händelsen ägde rum. I praktiken betyder detta att den som utövar våld upplever situationen i dag på samma känslomässiga sätt som då traumat skedde. Han känner sig lika rädd och liten som den gången, och han upplever hotet i dag som lika stort och farligt som den gången. Detta blir farligt därför att han känslomässigt uppträder som ett barn i våldsögonblicket, medan han har fysik och krafter som en vuxen människa (Isdal, 2001). Förnekande, bagatellisering och minimalisering Sammanfattningsvis menar Isdal, 2001 att förnekande, bagatellisering och minimalisering går ut på att reducera våldet till något så litet eller oväsentligt att det inte längre utgör något problem. Därmed är det egentligen inte något att bry sig om (Isdal, 2001).
9 9 Hot och våld i samkönade relationer När man träffar en våldsutsatt kvinna eller man ska man inte utgå ifrån att hon eller han lever i en relation med en man eller pojkvän respektive hustru eller flickvän. Försök att använda ord som partner istället för ett könsbestämt ord. Det kan möjliggöra att den du träffar berättar hur det verkligen förhåller sig. Samtidigt ska man vara uppmärksam på om någon berättar om sin relation utan att använda namn eller personliga pronomen. Det kan vara ett tecken på att man vill dölja verkligheten. Våldet tar sig likadana uttryck i en samkönad relation men det kan också förekomma att ens partner hotar att avslöja ens läggning till någon som är betydelsefull i ens liv, men som inte vet om vilken sexuell läggning man har. I en studie av våld i samkönade relationer visar det sig att gruppen homo-, bi- och transsexuella (hbt - personer) söker hjälp i mindre utsträckning än gruppen heterosexuella. Man är rädd för att diskrimineras och för att bli avvisad. Studien visar också att man önskar att bli bemött av professionella personer med grundläggande hbt-kompetens, när man söker hjälp där man bor (Holmberg & Stjernqvist, 2008). Migration Migration är enligt Al-Baldawi, 2001, en komplicerad, dynamisk och i vissa fall långvarig process. Migration är en rörelse i tid och rum samt en resa mellan olika kulturer och samhälleliga socioekonomiska system. Mötet med en ny kultur, samhällets organisation och arbetsmarknadsstruktur kräver en anpassning från nyinflyttade individer och familjer. Anpassning och integration är svåra processer som kräver en individuell beredskap, ett flexibelt socialnätverk samt ett dynamiskt och mångfaldigt mottagande. Migrationsprocess Migrationsprocessen skapar förändringar i individens inre och yttre värld, ger långvarig stress och inre och yttre otrygghet, vilket ökar den individuella sårbarheten. Detta kan leda till olika sociala, psykologiska, psykosomatiska reaktioner och funktionella och dysfunktionella anpassningsstrategier.
10 10 Migrationsprocessen startar med en Hemlandsfas med kriser, separationer och uppbrytning från det invanda. Hedersrelaterat våld 1. Hedersrelaterat våld är en straffhandling utförd i ett kollektiv gentemot en medlem som genom sina handlingar offentligt utmanar och bryter mot regler, normer och traditioner som av kollektivet betraktas som principiella (Al-Baldawi, 2001). 2. Hedersrelaterat våld observeras som ett socialt fenomen i alla länder. fenomenet tillämpas av olika grupper oberoende av socioekonomisk, religiös, etnisk och kulturell bakgrund. 3. Beslutet och planeringen av kollektivets våldsakt mot medlemmen är ofta hemlig medan genomförandet är offentligt. Kollektivets medlemmar kan variera vad gäller acceptans av beslutet fastän alla är skyldiga att följa beslutet. Den medlem som vägrar att följa beslutet riskerar själv bli straffad. 4. Alla medlemmar, oavsett kön riskerar att bli straffade i fall de utmanar kollektivets principer offentligt. I strikt patriarkala förhållanden tillhör män den offentliga sfären av gruppen och straffas därför ofta internt inom gruppen. Straff av kvinnor, som räknas som en del av den privata sfären av gruppen, sker däremot ofta offentligt. 5. Straffets typ och styrka kan variera från social isolering och bortstötning, till mord. Detta beror ofta på olika faktorer såsom gruppen samt karaktär av handling. Sexuella handlingar utanför äktenskapet tillhör de mest allvarliga brotten. I dessa fall är risken stor att individen straffas med döden. Medlemmar som bryter mot kollektivets normer men inte utmanar det offentligt, får oftast ett mildare straff. Graden av offentlighet av individens handlingar utgör ofta grunden för gruppens agerande.
11 11 Vad bör man tänka på när man möter en kvinna som är utsatt för hedersrelaterat förtryck och våld? Det är extra viktigt att ställa konkreta frågor till kvinnan gällande våldet. Man ska vidare bekräfta att det är hot och våld hon blivit utsatt för. Detta är viktigt eftersom hon troligtvis möts av en bagatellisering av våldet, inte bara av sin man utan också av sin släkt. Kvinnorna behöver också information om sina rättigheter i samhället och om rätten att få bestämma över sitt liv. Man behöver också ta reda på hur nätverket ser ut kring kvinnan, både i Sverige och utomlands. Man ska undersöka vem eller vilka som bestämmer i familjen och vilka som kan vara farliga för henne. Finns det någon i familjen eller släkten som har separerat tidigare och hur gick det för den personen? Kvinnorna är ofta dåligt integrerade i samhället och har isolerats vilket innebär at de behöver mycket stöd och hjälp för att komma igång och leva ett självständigt liv. Kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld är liksom kvinnor generellt som utsatts för våld i nära relationer också i behov av att bearbeta våldet och bygga upp sin självkänsla (Grände, Lundberg & Eriksson, 2009). 4. Vad ska och kan Socialtjänsten göra? Barnen När vi kommer i kontakt med kvinnan måste vi alltid ställa oss frågan: Finns det barn i denna miljö? Att ha sett sin mamma bli misshandlad kan jämställas med att barnet självt blivit utsatt för övergrepp och misshandel. I och med att kvinnan befunnit sig i en situation inte helt olik tortyroffrens och med tiden blivit nedbruten, kan det innebära att hon inte har förmågan att även se sina barns utsatthet. Socialnämnden har lagstadgad skyldighet att skydda minderåriga från psykisk eller fysisk misshandel och att i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om hänsyn tagits till den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet (5 kap 1 SoL). Att se sin mamma bli misshandlad indikerar en allvarlig risk att utvecklas ogynnsamt. Barnen kan behöva skydd utanför hemmet i ett akut skede och även hjälp och behandling i syfte att bearbeta upplevelser och intryck. Kvinnan Den utsatta kvinnan ska bemötas på ett respektfullt och stödjande sätt. Hon är i regel skuldtyngd och ser inte sällan den uppkomna situationen som hennes fel. Det är viktigt att påminna sig våldsspiralens konsekvenser och att det kommer att kräva mycket tid för att kvinnan ska kunna förändra sin självbild. Hon kan behöva akut skydd för sig och barnen. Hon kan behöva hjälp till sjukvården för att få skador omsedda och dokumenterade. Hon kan behöva hjälp till bostad, eventuellt flytt till annan kommun. Hon kan behöva byta identitet. Hon kan behöva en kontinuerlig kontakt med socialsekreterare, och det är viktigt att hon får behålla kontakten med samma socialsekreterare över tid för att få stöd i sin utveckling. Hon ska inte ha samma socialsekreterare som mannen och i regel heller inte gå i parsamtal. Våldet kan öka om vi låter par sitta tillsammans i samtal. För många kvinnor upplevs parsamtal som ett nytt övergrepp.
12 12 Mannen Även om mannens brott mot kvinnan aldrig går att försvara, är det viktigt att undersöka på vilket sätt mannen kan behöva hjälp. Han har rätt till stöd och hjälp, kontinuerlig kontakt hos socialsekreterare eller annan behandlare. Mannen kan må bra av att prata enskilt om sina upplevelser. Socialtjänsten har av tradition ett familjeperspektiv i sitt arbete, vilket är bra, men bl. a Kvinnovåldskommissionen pekar på vikten av att i dessa sammanhang låta kvinnan och mannen ha separata kontakter. Förövare och offer ska inte samtidigt delta i samtal. Forskning och erfarenheter från socialarbetare, psykologer, psykoterapeuter m fl. pekar på att det är ett onormalt stort kontrollbehov som utlöser att mannen misshandlar kvinnan. Ur detta perspektiv bör vi motivera även honom att söka hjälp för att förändra sitt beteende och sin självkänsla. Han kan ha missbruksproblem, vilket han har rätt att få hjälp med. För en man med invandrarbakgrund kan det vara viktigt att förtydliga den svenska lagstiftningen och brottet i att bruka våld och att hjälpa honom att hitta sin roll i det svenska samhället. 5. Handlingsprogram för socialtjänsten, avseende stöd till misshandlade kvinnor och deras familjer. Vägledning för socialsekreterare: I det akuta skedet Två personer ska finnas med vid dessa ärenden. En socialsekreterare ska inte åka ensam. Det är viktigt att insatsen påbörjas i det akuta skedet, när familjen sannolikt är mest motiverad att ta emot hjälp. Samråd ALLTID med polisen före utryckning (i de fall där anmälan inte kommer från polisen). Åtgärder Ansvarig socialsekreterare utses omgående och bör fortsättningsvis arbeta i ärendet Ställ genast frågan om barn funnits med vid våldssituationerna och gör en omedelbar bedömning kring barnets situation här och nu och eventuellt behov av akut skydd, stöd och omhändertagande. Avgör om kvinnan behöver tolk, och använd aldrig en släkting eller närstående. Kontakta tolkförmedlingen Semantix , Tolkjouren Tala med parterna i skilda rum Hjälp kvinnan att komma till akuten för att få skador omsedda, fotograferade och dokumenterade. Mannen ska inte närvara vid undersökningen. Det är bra om kvinnan kan bli inlagd ett dygn, bl. a för att t ex blåmärken inte är synliga förrän efter ett dygn. Begär att läkaren skriver ett läkarintyg. Journalanteckningar räcker inte för ett rättsintyg.
13 13 Stöd kvinnan i att göra polisanmälan. Det måste vara hennes eget beslut, men erbjud dig att sitta med som stöd. Kvinnans vilja ska alltid beaktas. Sekretesslagen ger dock möjlighet att anmäla brott mot kvinnans vilja om det avser brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år. Vid behov, ordna akut boende för kvinnan- och barnen Glöm inte mannen. Samtala om händelsen, drogernas roll och rädslan. Erbjud ev. transport till beroendepsykiatriska enheten, psykakuten eller centrum mot våld för vidare bedömning och ställningstagande. Erbjud fortsatt samtalskontakt. Förövare och offer ska inte ha samma person i samtalskontakt. Om händelsen inträffar under en helg, håll kontakt med familjen i avvaktan på nästa ordinarie arbetsdag. Skydd åt barnet/ barnen Om barnet/barnen behöver akut skydd undersök möjligheterna i deras nätverk: dagmamma, släkting, vän, förskola för att möjliggöra mammans kontakter med socialtjänst, sjukvård och polis i akutskedet. Placering tillsammans med mamman på familjegården Skogsdungen, i jourlägenhet, centrum mot våld eller hos kvinnojouren kan bli aktuellt. Om barnen för kortare tid ska placeras utan mamman, undersök åter möjligheterna i deras naturliga nätverk, jourfamiljehem eller Skogsdungen. Samtala med/ lyssna till barnen och bedöm om de behöver ytterligare samtalsstöd exempelvis genom Barnahus eller skolkurator, eller någon annan hjälp utöver det socialsekreterare har möjlighet att ge. Om båda föräldrarna är vårdnadshavare till minderåriga barn kan vi inte neka att informera fadern om på vilken adress barnen befinner sig, om det inte är förknippat med stor fara. En LVU-placering kan bli aktuell om bedömningen är att barnet behöver skyddas. Detta förutsatt att vårdnadshavarna/vårdnadshavare inte har förmåga att på egen hand skydda barnet. Skydd åt kvinnan Vid behov ordna akut boende för kvinnan. Undersök om hon känner till Kvinnojouren och/eller centrum mot våld och vill ha deras hjälp. Om kvinnan erbjuds jourboende, säkerställ möjligheten att personalförstärka så att stöd finns och att kvinnan inte lämnas helt ensam. Om kvinnan behöver hämta personliga tillhörigheter så låt henne inte gå ensam. I det akuta skedet kan kvinnan vara i behov av ekonomisk hjälp. Mannen kan ha tagit över ekonomin i hemmet.
14 14 Informera om möjligheten till skydd. Besöksförbud, skyddad adress, hemligt telefonnummer, telefonsvarare. Trygghetspaket för utom- och inomhusbruk kan efter ansökan lånas av polisen i de flesta fall. Hos skattemyndigheten kan kvinnan vid ny adress få spärrmarkering som skydd. Upprepa informationen vid olika tillfällen. Hjälp henne med det praktiska om hon inte orkar själv. Information angående skyddade adressuppgifter finns på Skatteverkets hemsida/privat/folkbokföring/skyddade personuppgifter. Skydd vid postgång för personer med skyddad identitet: Posten läggs i ett kuvert och adresseras endast med mottagarens personnummer Kuvertet med personnummer läggs i ett annat kuvert och skickas till: Förmedlingsärenden, Skatteverket, Luleå. OBS! Detta avser postgång till personer med beslut från skatteverket om skyddade adressuppgifter. 11 kap 1,2 utredning gällande barnet/ barnen Överväga om en utredning ska inledas enligt SoL 11 kap 1,2 och klargör utredningens syfte och hur den kommer att gå till. Skilj på vårdnadshavare och icke vårdnadshavare. Kartlägg barnens situation, föräldrarnas omsorgsförmåga samt barnens behov av insatser. Det är viktigt att våldet i familjen stoppas och att barnen får prata om den ambivalens de känner inför föräldrarna. Det kan vara lika traumatiskt att bevittna våld som att själv bli utsatt. Lyssna till och samtala med de äldre barnen om den troliga hjälplöshet och skam de upplevt. 11 kap 1 utredning gällande kvinnan Samtala med kvinnan utan mannens närvaro. Glöm inte kvinnans samtycke till utredning om det gäller henne själv. Samtala först kring det kortsiktiga perspektivet. Skynda inte på henne genom att tala om för henne att hon ska lämna mannen, utan vänta in tills hon själv är mogen för beslut. Utred kvinnans situation och behov av mer långsiktig hjälp och stöd. Tänk på att mannen kan ha hotat med att barnen kommer att tas ifrån kvinnan och att hon kan vara rädd att han nu ska lyckas. Tänk på att kvinnan är i kris, var tydlig och information kan behöva upprepas. Ge kvinnan ordentligt med tid att berätta om det som hänt. Poängtera att det är förbjudet i lag att slå och hota. Tala om för henne att misshandeln inte är hennes fel.
15 15 11 kap 1 utredning gällande mannen Gäller utredningen mannen krävs hans samtycke till denna. Samtala med mannen om händelsen, ev. droger, rädslan, etc. Undersök om han vill ha hjälp. Praktisk hjälp eller samtalsstöd hos socialsekreterare, familjerådgivning, psykiatri, Centrum mot våld (Mansmottagningen), kontaktperson, med mera kan vara exempel på stödinsatser. Erbjud fortsatt kontakt. Samtala med mannen separat. 6. Rutiner för det långsiktiga arbetet - viktigt att tänka på Om du som socialsekreterare har kontakt med kvinnan sedan tidigare och misstänker att kvinnan lever i en relation där hon blir misshandlad, fråga då rakt på sak: Har du blivit slagen? Fokusera alltså på våldet och benämn våld med exakta ord beroende på vad som inträffat, till exempel, hotad, slagen, puttad, klämd, sparkad eller verbalt kränkt. Undvik ordet fysisk eller psykisk misshandel. Med tanke på det som tidigare sagt om våldets normaliseringsprocess, upplever många misshandlade kvinnor inte slag och knuffar som just misshandel. Vilken hjälp behöver kvinnan för att på sikt klara sin situation och häva sitt negativa beroende av mannen? Vilket nätverk har hon och på vilket sätt kan det hjälpa henne? Finns släkt/vänner som hon förlorat som hon skulle vilja återknyta kontakt med? Socialtjänsten har möjlighet att tillsätta en kontaktperson, vilken kan vara till hjälp och stöd för den misshandlade kvinnan och hennes familj. För kvinnan kan det till exempel dels innebära någon att tala med, dels göra saker tillsammans med under till exempel kvällar och helger. Kontaktpersonen kan också vara till hjälp när det gäller barnen samt att följa kvinnan till olika myndigheter och vara ett stöd vid eventuell rättegång. Håll regelbunden kontakt med kvinnan och erbjud stöd. Det kan vara egna stödsamtal eller samtalskontakter med Psykiatrin, ASTA-teamet, Familjerådgivningen med flera. Tänk på att kvinnan ofta är ambivalent. Det tar tid för henne att se sin situation, våga lita på omgivningen och att ta sig ur en relation där våld förekommer. Hon behöver få prata både om det som varit eller är bra och det som är dåligt i relationen med mannen. Sätt kvinnan i centrum under samtalen - inte mannen. Det kan vara ovant och provokativt för kvinnan att få frågor om egna känslor och att hävda de egna behoven, men viktigt. Hon behöver tid för att förstå vad hon varit utsatt för. Andras påpekanden om hur omöjlig hennes situation är, kan fördröja hennes arbete med att börja ta ansvar för sitt eget liv. Ofta går då energin åt att i stället försvara mannen och relationen till honom. Med långsiktigt stöd kan hon med tiden själv komma till insikt och planera för sitt liv. Misshandlade kvinnor återvänder inte sällan till männen som utövar våld. Vi kan lättare förstå detta fenomen om vi har våldets normaliseringsprocess i åtanke. Det är viktigt att kvinnan vet var hon framöver kan vända sig. Minderåriga barn ska alltid skyddas från våldet.
16 16 Om kvinnan har barn, eller barn funnits med i våldssammanhang är det avgörande att föra in samtalet på barnet/barnen. Många tränger bort vad deras barn utsatts för och tror inte att deras barn märkt något av våldet. De vill och orkar inte tala om det eller se det. Stöd mammorna i att prata med barnen om vad som hänt. Det bekräftar barnens upplevelser och deras inre bilder. Även mycket små barn har visat sig må bra av det. Att rådgöra med Barn- och ungdomspsykiatrin eller att begära deras behandlingsinsatser kan vara nödvändigt. Samarbetet mellan socialsekreterare som handlägger försörjningsstöd och vård- och behandlingsärendet är viktigt. Hur ser boendet ut? Kvinnan kan behöva hjälp att behålla eller byta lägenhet. Många kvinnor har inga pengar, mannen kontrollerar ofta hennes rörelsefrihet genom att ta hand om ekonomin. Fråga om kvinnan står på det gamla hyreskontraktet. Om mannen inte betalar får hon hyresskuld. Detsamma gäller telefon och gemensamma skulder. Mannen och kvinnan kan behöva hjälp i att sära på ekonomin. Ge kvinnan information om den rättsliga processen, skadestånd mm när hon är mottaglig för den informationen. Samarbetssamtal vid misstankar om våld eller annan kränkande behandling Av 5 kap 3 Socialtjänstlagen framgår att kommunen är skyldig att erbjuda samarbetssamtal till föräldrar i syfte att nå enighet i frågor gällande vårdnad, boende och umgänge. Samarbetssamtal kan erbjudas via socialtjänst eller familjerådgivning. Det är dock mycket viktigt att de kvinnor och män som blivit utsatta för våld, hot, kontroll eller någon annan kränkande behandling av den andra parten, inte utsätts för ytterligare kontroll eller hot i samband med samarbetssamtal. Om samtalsledaren inför samarbetssamtal misstänker att våld, hot eller kränkande behandling förekommit bör enskilda samtal erbjudas för att få klarhet i om gemensamma samarbetssamtal ska genomföras. Överenskommelser gällande boende och umgänge kan träffas trots att föräldrarna inte träffas vid samarbetssamtalen. Samtalsledaren bör även under pågående samarbetssamtal ställa frågor om detta. Om det under pågående samarbetssamtal framkommer att våld, hot eller annan kränkande behandling förekommit skall samtalsledaren göra en bedömning huruvida samarbetssamtalen skall fortsätta. Om parterna ändå vill komma på samarbetssamtal skall en bedömning göras om vilka säkerhetsåtgärder som behöver vidtas. Det kan exempelvis vara nödvändigt att ta emot föräldrarna vid olika tider eller att den som utsatts för våld eller hot har sällskap av annan till och ifrån samtalen. Frågan om hot, våld eller annan kränkande behandling blir mycket viktig att lyfta då samarbetssamtal skall hållas på uppdrag av tingsrätt. Vid dessa tillfällen kan parterna känna sig tvingade att delta i samarbetssamtal av rädsla för att det annars får negativa konsekvenser vid eventuell vårdnads, boende och umgängesutredning. Man kan inte ta för givet att denna fråga utretts innan tingsrätten lämnar i uppdrag åt kommunen att hålla samarbetssamtal med parterna. Frågan om hot eller våld har förekommit i relationen bör därför regelmässigt tas upp med parterna innan samtalen påbörjas.
17 17 Om en förälder uppger att det har förekommit våld eller hot ska samtalsledaren alltid - Göra en bedömning i om samarbetssamtal ska hållas. - Om bedömning görs att samarbetssamtal skall hållas trots att det framkommit att hot eller våld har förekommit i relationen skall en bedömning göras över vilka säkerhetsåtgärder som behöver vidtas i samband med samarbetssamtalen. - Samtalsledaren får aldrig försöka övertala en person som blivit utsatt för hot eller våld att delta i samarbetssamtal med förövaren. - Samtalsledaren ska försöka kartlägga i vilken utsträckning barnen har bevittnat våld, hot eller annan kränkande behandling samt om barnet själv har blivit utsatt. - Om det framkommer att barn har bevittnat våld och hot eller om det själv har blivit utsatt för våld eller hot skall en bedömning göras om en utredning enligt 11:1,2 SoL skall inledas gällande barnet (i de kommuner som har funktionsindelning skall anmälan göras till socialtjänst). Familjerådgivningen Familjerådgivning ger huvudsakligen hjälp åt par i samlevnadskonflikter/kriser. Man kan även ta emot enskilda. Ibland visar det sig att det förekommer våld i familjen som söker hjälp vid familjerådgivningen. Våldet kan se olika ut. Det är därför viktigt att välja metod utifrån den bedömning som gjorts av parternas förutsättningar att arbeta med sin problematik. Ibland är det av största vikt att träffa parterna var för sig. Dels när det finns misstanke om fysisk/psykisk misshandel och när kvinnan av rädsla inte vågar berätta och dels när man befarar att kvinnans situation ytterligare försämras av gemensamma samtal. Familjerådgivningen omgärdas av stark sekretess, bygger på frivillighet och erbjuder de sökande att vara anonyma. Detta hindrar inte att familjerådgivningen är skyldig att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att en underårig utnyttjas sexuellt eller misshandlas i hemmet. Detta regleras i SoL 14 kap 1. För boende i Vännäs kan tidsbeställning göras direkt hos familjerådgivaren på Familjecenter i Vännäs. Telefon Boende i Bjurholms kommun kan vända sig till Familjerådgivningen i Umeå, Renmarkstorget 6, Umeå, telefon Familjecenter i Vännäs Boende i Vindelns kommun kan vända sig till Familjerådgivningen i Umeå, Renmarkstorget 6, Umeå, telefon Äldre- och Handikappomsorgen Av Socialstyrelsens allmänna råd gällande arbetet med våldsutsatta kvinnor framgår att det stöd och den hjälp som erbjuds skall vara utformade utifrån den bästa tillgängliga kunskapen, samt att man i verksamheten skall beakta både grupper och enskildas behov, inklusive särskilda behov t ex ålder och funktionsnedsättning. Att upptäcka och identifiera våldsutsatta kvinnor i dessa grupper kan vara svårt då dessa grupper ofta kan ha ett mer begränsat nätverk som uppmärksammar deras situation. Personal inom äldre- och handikappomsorgen har därför en viktig uppgift i att upptäcka och identifiera våld i nära relationer. Det är också viktigt att ha
18 18 i åtanke att funktionsnedsatta kvinnor kan utsättas för våld av olika slag på inom kommunens egna verksamheter eller hos andra vårdgivare. Äldre Äldre är en grupp som kan ha begränsat nätverk av olika anledningar vilket försvårar upptäckt. Det är en tyst grupp som i mindre utsträckning än andra vänder sig till myndigheter för att söka hjälp. Äldre kvinnor har ofta låg pension och kan stå i ekonomiskt beroendeställning till sin man. Funktionsnedsatta Beroende på vilken funktionsnedsättning man har kan man ha olika begränsningar att föra sin egen talan ifråga om hjälpbehov eller kontakter med myndigheter. Vid misstanke om våld Vid misstanke om våld i nära relation är det viktigt att misstanken följs upp med enskilt samtal med kvinnan där hon ges möjlighet att berätta om sin situation utan att mannen eller någon nära anhörig är med. Informera om att hjälp finns att få. Om våld förekommit eller förekommer motivera till, och förmedla kontakt med individ- och familjeomsorgen. Om kvinnan inte önskar ytterligare kontakter utöver den etablerade bör kontakt tas med individoch familjeomsorg för rådgivning kring stöd och hjälp som finns att få. Om kvinnan inte önskar stöd eller hjälp är det viktigt att återkomma till frågan i ett senare skede. Vid misstanke om barn som bevittnat våld i nära relation skall en anmälan göras till socialtjänstens individoch familjeomsorg enligt 14 kap 1 SoL Läkarundersökning Motivera kvinnan att genomgå en läkarundersökning utan dröjsmål där skadorna dokumenteras, även om hon i det aktuella läget inte vill göra en polisanmälan. Om polisanmälan görs skall läkare uppsökas utan dröjsmål då det kan dröja innan rättsintyg begärs in. Begär att läkaren skriver ett läkarintyg. Rättsintyg kommer senare att begäras in av den läkare som undersökt kvinnan. Läkarintyg och rättsintygets utformning finns beskrivet under rutinschema för sjukvården. Polisanmälan Om våld förekommit skall kvinnan stödjas i att göra en polisanmälan. Detta bör vara hennes eget beslut då en anmälan medför förhör, rättegång mm där kvinnan kan känna sig ifrågasatt. Det är därför viktigt att erbjuda sitt stöd genom hela processen. Sekretesslagen hindrar inte att en anmälan görs mot den enskildes vilja för brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än ett år. Rättsintyg Om kvinnan gör en polisanmälan avseende misshandeln skall polis/åklagare begära ett rättsintyg. Rättsintygets utformning finns beskrivet under rutinschema för sjukvården. Övrig personal inom socialtjänsten För alla personer som arbetar i en verksamhet som kommer i kontakt med barn och ungdom gäller, jml. SoL 14 kap 1, skyldighet att anmäla om man i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd. Personalen kan också utgöra ett stöd för kvinnan. Berättar eller antyder kvinnan att hon blir slagen, så är det viktigt att lyssna på henne. Förklara att hon har rätt att få hjälp. Personalen
19 19 ska erbjuda stöd i att ta kontakt med individ- och familjeomsorgen, och även vid behov erbjuda sig att följa med henne. Om kvinnan inte önskar stöd eller hjälp är det viktigt att återkomma till frågan i ett senare skede. Läkarundersökning Motivera kvinnan att genomgå en läkarundersökning utan dröjsmål där skadorna dokumenteras, även om hon i det aktuella läget inte vill göra en polisanmälan. Om polisanmälan görs skall läkare uppsökas utan dröjsmål då det kan dröja innan rättsintyg begärs in. Begär att läkaren skriver ett läkarintyg. Rättsintyg kommer senare att begäras in av den läkare som undersökt kvinnan. Läkarintyg och rättsintygets utformning finns beskrivet under rutinschema för sjukvården. Polisanmälan Om våld förekommit skall kvinnan stödjas i att göra en polisanmälan. Detta bör vara hennes eget beslut då en anmälan medför förhör, rättegång mm där kvinnan kan känna sig ifrågasatt. Det är därför viktigt att erbjuda sitt stöd genom hela processen. Sekretesslagen hindrar inte att en anmälan görs mot den enskildes vilja för brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än ett år. Rättsintyg Om kvinnan gör en polisanmälan avseende misshandeln skall polis/åklagare begära ett rättsintyg. Rättsintygets utformning finns beskrivet under rutinschema för sjukvården. 7. Rutinschema för polis och åklagare Syftet med polisutredningen är att utreda vem som skäligen kan misstänkas för brott, om tillräckliga skäl föreligger för åtal och förbereda målet så att bevisningen kan läggas fram i ett sammanhang för domstolen. Det är därför angeläget att polisanmälan görs på ett tidigt stadium så att den misstänkte inte kan påverka utgångsläget för polisutredningen. Denne kan förstöra bevismaterial, påverka den utsatta kvinnan, vittnen och övriga som kan lämna uppgifter om övergreppet. Polisutredningen kan också tillföra socialnämnden underlag för åtgärder som kan medföra att övergrepp mot kvinnan inte upprepas. Polisutredningen leds av åklagare. Polisen strävar efter att omgående påbörja sin utredning när anmälan skett. Vid förhör bör ett förhörsvittne närvara. När den som skall höras är en kvinna bör ett kvinnligt vittne anlitas om det begärs och lämpligen kan ske. Vid förhören går man igenom det som hänt i detalj och relationen mellan kvinnan (målsäganden) och mannen (den misstänkte) undersöks. Det är därför ofta ofrånkomligt att kvinnan utsätts för många och svåra frågor. För kvinnans tilltro till de brottsutredande myndigheterna är det viktigt att hon förstår varför dessa frågor måste ställas och att hon inte utsätts för onödigt lidande.
20 20 Som ett led i att ge den våldsutsatta kvinnan bättre hjälp och stöd i samband med polisutredningen har polisen en författningsgrundad skyldighet att informera kvinnan om: att åklagaren under visa förutsättningar kan föra talan om enskilt anspråk och om möjligheterna att få ersättning enligt brottskadelagen de regler som gäller för att förordna målsägandebiträde de regler som gäller för meddelande av besöksförbud reglerna för stödperson om möjligheterna att få allmän rättshjälp och rådgivning vilka myndigheter, organisationer och andra som kan lämna stöd och hjälp. de regler som gäller för att erhålla larmutrustning s.k. trygghetspaket Dessutom skall kvinnan tillfrågas om hon vill bli underrättad om beslut i ärendet, t ex: att förundersökning inte skall inledas att inledd förundersökning skall läggas ned att åtal inte skall väckas tidpunkt för huvudförhandling i målet dom i målet Om det är påkallat ska kvinnan också underrättas om en anhållen eller häktad person avviker. Den som hörs under polisutredning i brottsmål har rätt till ersättning för inställelse. Ersättning kan utgå för bl. a resekostnader, kostnad för minskad inkomst eller annan ekonomisk förlust. Kvinnan (målsägaren) måste själv begära sådan ersättning inom 2 veckor från förhöret. Rättsintyg skall begäras hos den läkare som undersökt kvinnans skador från misshandeln eller övergreppet. När polisen är klar med förhören av målsägande, misstänkt och eventuella vittnen underställs materialet åklagaren. Denne beslutar då om den misstänkte skall friges eller kvarhållas. Åklagaren är även den som beslutar om åtal. Tel till polisen: Vid akuta ärenden Rutinschema för sjukvården Bemötande och omhändertagande på hälsocentralen Finns misstanke om att kvinnan utsatts för våld, ska hon anvisas plats i undersökningsrum, och inte vänta i väntrummet. Enskilt samtal Enskilt samtal med kvinnan. Mannen avvisas vänligt men bestämt från undersökningsrummet. Lämna inte kvinnan ensam i rummet, se till att någon sjukvårdspersonal finns närvarande.
Handlingsprogram Mäns våld mot kvinnor och barn som bevittnat våld
Handlingsprogram Mäns våld mot kvinnor och barn som bevittnat våld Vindeln, Vännäs och Bjurholms kommuner i samarbete med Hälsocentralen Tre Älvar Antagen i Socialnämnden 2011-06-22 2 Innehållsförteckning
Läs merSTÖD ÅT MISSHANDLADE KVINNOR OCH DERAS
1(13) NORDMALINGS KOMMUN HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD ÅT MISSHANDLADE KVINNOR OCH DERAS FAMILJER Dnr 09/SN063 750 Socialnämnden den 24 februari 2009, 56 Kommunfullmäktige den 22 juni 2009, 39 2(13) 2008-10-12
Läs merAntagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn
2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva
Läs merGÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER
Ändrad 2006-05-04 Sida 1 (9) Senast reviderad: 2007-12-03 Senast reviderad av: Fredrik Bordahl Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER
Läs merGemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO
KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL
Läs merStoppa mäns våld mot kvinnor
Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren
Läs merHandlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer
Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka
Läs merRiktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation
Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merRåd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden
Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det
Läs merSenaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merSOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014
2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Läs merHANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER
HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och
Läs merVåld i nära relationer
(M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter
Läs merHot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd
Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet
Läs merFörslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar
Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största
Läs merHANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD ÅT MISSHANDLADE KVINNOR OCH DERAS FAMILJER
Sidan 1 av (18) Gällande 22 augusti 2011 HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD ÅT MISSHANDLADE KVINNOR OCH DERAS FAMILJER Sidan 2 av (18) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID INLEDNING 3 RUTINER FÖR SOCIALKONTORET 4-6 RUTINSCHEMA
Läs merOm ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)
Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar
Läs merTrakasserier och kränkande särbehandling
Trakasserier och kränkande särbehandling Alla medarbetare i Lunds kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö där alla möts av respekt. I detta ingår att inte utsättas för kränkande särbehandling, sexuella
Läs merVåld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs
Läs merVåld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av
Läs merKvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används:
STYRDOKUMENT DATUM 2015-11-09 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver ska
Läs merSAMVERKAN I SJU KOMMUNER
SAMVERKAN I SJU KOMMUNER Regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer Skr. 2007/08:39 Våld är en fråga om mänskliga
Läs merKVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor
SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...
Läs merRutin ärendes aktualisering anmälan
Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad
Läs merHandlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76
Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner
Läs merBRA information till alla ledare/anställda i KSS
KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet
Läs merJuridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar
bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets
Läs merVÅLD I NÄRA RELATION
VÅLD I NÄRA RELATION RIKTLINJE FÖR HANTERING VID MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE SAMT HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Biståndskontoret
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs merDomstolarna och mäns våld mot kvinnor
Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merAtt ställa frågor om våld
Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär
Läs merDefinition av våld och utsatthet
Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång
Läs merVarningssignaler och råd
Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.
Läs merSKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?
SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter
Läs merHandlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld
Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld 1. Bakgrund Ödeshögs socialnämnd antog 2012-12-18 ett kommunalt handlingsprogram för att uppmärksamma
Läs merSocialtjänsten, sjukvården, kvinnojouren, polisen, kriminalvården och åklagarmyndigheten i Luleå och Bodens kommuner.
VÅLD MOT KVINNOR Många kvinnor orkar inte och vågar inte söka hjälp när de blir misshandlade. Men många vet inte heller vart de kan vända sig eller vilken hjälp som går att få. Det här är en vägledning
Läs merAtt möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal
Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för
Läs merKommittédirektiv. Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning. Dir.
Kommittédirektiv Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning Dir. 2011:44 Beslut vid regeringssammanträde den 31 maj 2011 Sammanfattning En särskild
Läs merHEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR
HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs mer4. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR
4. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR 4.1 Målsättning och handlingsprogram Målsättning Målsättningen är, i enlighet med riksdagens beslut om kvinnofridsreformen, att medverka i arbetet för ett professionellt
Läs merSVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa
SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning
Läs merTill Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.
Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:
Läs merStyrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande
Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn
Läs merTINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL
TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte
Läs merHandlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa
Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa Handlingsplanen antagen i november 2014 Det finns ett länkat kunskapsunderlag som stöd Varje verksamhet måste uppdatera / arbeta
Läs merRiktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden
modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:
Läs merHandlingsprogram för Arvidsjaur
Våld mot kvinnor Handlingsprogram för Arvidsjaur Norrbottens läns landsting Polisen Antaget av kommunfullmäktige 2005-04-25 37. Arvidsjaurs kommun INLEDNING Varje år utsätts tiotusentals kvinnor i Sverige
Läs merNya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4
Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen
Läs merKvalitetssäkring för barnavårdsutredningar
1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2011-01-01 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som använts: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver
Läs merTill dig som har anmält ett brott
6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till
Läs merBarnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott
Barnahus Huddinge Botkyrka För unga som utsatts för brott Vilka kommer till Barnahus? Till Barnahus kommer barn och unga, 0 till 18 år, som kan ha utsatts för brott. Det kan till exempel handla om att
Läs merTill Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet
Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med 1 Se Sambandet! Forskning visar att det finns samband mellan våld mot djur och våld mot människor. Det formuleras
Läs mer2013-05-06. Våld i nära relationer
Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning
Läs merSamhällets skyldigheter och möjligheter gällande barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck
Samhällets skyldigheter och möjligheter gällande barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck Hannah Kejerhag Oldenmark Annica Odelind Utvecklingsledare mäns våld mot kvinnor 6:e jämställdhetspolitiska
Läs merVåld i nära relationer Riktlinjer vuxna
Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Socialnämnden 2014-12-04 2 (9) Inledning Vuxna personer som blivit utsatta för våld av eller utövat våld mot närstående är en viktig målgrupp i s arbete mot våld
Läs merDefinition av våld och utsatthet
Definition av våld och utsatthet FN:s definition Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller
Läs merÅtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?
Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:
Läs merNI FATTAR JU INGENTING UPPARBETADE RUTINER
NI FATTAR JU INGENTING UPPARBETADE RUTINER DET KANSKE ÄR LITE HEDER Lagar Nationella strategin 2017 Deklarationen om mänskliga rättigheter 1948 Kvinnokonventionen 1979 Barnkonventionen 1989 Istanbulkonventionen
Läs merwww.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN
www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet
Läs merVåld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011
Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta
Läs merJenny Norén. Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för Hälsa och jämställdhet
Cirkulärnr: 08:60 Diarienr: 08/2817 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Jenny Norén Datum: 2008-08-20 Mottagare: Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för Hälsa och jämställdhet Kommunstyrelse Kommundirektör
Läs merEva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer
HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva
Läs merSocialtjänstlag (2001:453)
Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete
Läs merSocialtjänsten inledde en utredning i anledning av anmälan.
BESLUT Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2011-05-30 Dnr 2133-2010 Sid 1 (6) Fråga om en socialnämnds skyldighet att göra en polisanmälan om misstänkt sexuellt övergrepp mot barn Bakgrund Den 16
Läs merDet som inte märks, finns det?
Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det
Läs merHandlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun
Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:
Läs merLikabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor Innehållsförteckning Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor... 1 Inledning...
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Den här skriften vänder sig till dig som är anställd inom verksamhet i Gävleborgs län vars arbete berör barn och ungdomar. En informationsskrift från Barnahus
Läs merPlan vid hot och våld Ådalsskolan
Plan vid hot och våld Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 8 Innehåll Syfte... 3 Styrdokument... 3 Avgränsning... 3 Definitioner... 3 Ansvar... 3 Polisanmälan... 4 Bryt den akuta situationen.... 4 Våld eller
Läs merRiktlinjer - våld i nära relationer - barn
Styrdokument 1 (8) 2016-10-28 Fastställd: Bildnings- och omsorgsnämnden 2016-11-15? Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Enhetschef IFO Reviderad: 16-11-15 Dnr : 68080? Riktlinjer
Läs merVåld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.
Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som
Läs mervad ska jag säga till mitt barn?
Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms
Läs merTill dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens
Till dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens barn- och ungdomsenhet Informationsmaterial från socialtjänstens barn- och ungdomsenhet På barn- och ungdomsenheten inom Socialförvaltningen
Läs merVåld i nära relationer - att våga se och agera!
Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation
Läs merDet försummade barnet
Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk
Läs merHandlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23
Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...
Läs merSOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)
Läs merKK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166
KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...
Läs merOrosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att barn far illa
Rutin, Dokument ID: 09-36000 Orosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att barn far illa Hälso- och sjukvårdsverksamheter inom Region Gävleborg samt privata vårdgivare med regionavtal Arbetssättet
Läs merVid akuta incidenter sekundär intervention
Vid akuta incidenter sekundär intervention I detta avsnitt finns information om vad som är viktigt när en akut incident har inträffat. Avsnittet behandlar främst trakasserier, hot och våld eftersom det
Läs merDefinition av våld. Per Isdal
Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att
Läs merVåld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?
Våld i nära relation Hur ser det ut? Vem, när och varför? www.karlskoga.se Våld är ett svårt ord vem vill För oss är det viktigt att skilja på person och handling. Inget blir bättre av att man stämplar
Läs merRiktlinje kring polisanmälningar i Lekebergs kommun
Riktlinje kring polisanmälningar i Lekebergs kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Datum: 2017-05-30 Ansvarig för revidering: Säkerhetsstrateg Diarienummer: KS 17-209 Policy Program Plan >Riktlinje Regler
Läs merKansliet. Susann Swärd
2017-08-10 Kansliet Susann Swärd Anmälningsplikten vid misstanke om att barn far illa ANMÄLAN AV MISSTANKE OM BARN SOM FAR ILLA... 2 1.1 SÅ HÄR GÖR DU EN ANMÄLAN... 3 1.2 MÖJLIGHET ATT STÄLLA FRÅGOR...
Läs merHAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT?
HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT? Kan någon hjälpa mig? Hur lång tid tar en rättegång? När preskriberas brottet? Kan jag åtalas för förtal? Det här dokumentet är framtaget för att guida dig om du har
Läs merVÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!
Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för
Läs merGrundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic
Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic De grundläggande bestämmelserna om myndigheternas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in
Läs merHot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd
Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm
Läs merAllmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag
G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm
Läs merHandlingsplan för kvinnofrid
för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg
Läs merEn hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.
En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att
Läs merTa oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN
Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang
Läs merVåld i nära relationer Riktlinjer
Riktlinjer Beslutad av: Kommunstyrelsen 130 Beslutsdatum: 2017-08-30 Framtagen av: Susanne Rönnefeldt Berg, utvecklingsstrateg Dokumentansvarig: Utvecklingsstrateg Uppdaterad: Diarienummer: KS/2017:267
Läs merLagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Läs merPå Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.
Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning
Läs merKVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN
Handlingsprogram KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN Upprättat i samarbete med Primärvården, Polismyndigheten samt Socialtjänsten Gemensamma mål och utgångspunkter Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett mångfacetterat
Läs mer