Vi som varit med om denna studiecirkel ar ju bunda till bygden genom slakts~

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vi som varit med om denna studiecirkel ar ju bunda till bygden genom slakts~"

Transkript

1 1-8 Medverkande: Olle Borg STUDIECIRKELN "CARD OCH BYGD GENOM HUNDRA AR". Vi som varit med om denna studiecirkel ar ju bunda till bygden genom slakts~, Gottfrid Wallberg Ingernar Hoghielrn Sara Karlsson Jan-Olov Martensson Soila Stenstrom Ake Wallstrom Goran Ohrn Gote Ohrn skap och rotter sedan urrninnes tider. De tva som varit mycket duktiga med upplysningar ar Olle Borg och Gottfrid Wallberg och dem ar vi ett tack skyldiga. Givetvis var vi alia med och lamnade var och en sin lilla upplysning rned vad vi hade hort och upplevt och har vi nu har en liten historisk aterblick over Yg och Ytteryg. Forst undrade vi vad namnet Yg kom ifran. Enligt Stefan Brink "Uppsalastudier inom namnforskning" (ortnamn och samhalle nr ), anser han att Yg a'r namnet pa sjo vilken ar ett ciga. Yg-Yga ar landsmal fran oga. Ja sa tror vi att Namnet Yg uppkomrnit, Omradet dar speciellt Ytteryg ar, komrner fran agare i Ljusdals socken. Det syns pa gamla kartor dar namnet Stavsater och Ygsbo star. Ygsbo, Pone och Yg tillhorde ju Ljusdals socken frarn till Fran borjan var det bara namnet Yg som farms, men genom slaktdelning mm kom flera storre hemman att finnas mot den yttre gransen mot Ljusdal och namnet Ytteryg uppstod. De stora hemmanden som fran borjan farms i Yg var: 1 = Per-Lars 2 - Innegarden 3 = Sven-Ors 4 = Naset 5 = 01-Pers 6 = Anners-Skinis 7 = Skrarnens 8 = Marten-Ols 9 = Hogbergs 10 = Per-Pals Och de som fanns i Ytteryg var: 1 - Uppiyarden 2 = Utigarden 3 ~ Per-Svens (Lundstrorns) 4 = Pups

2 Under tid soin vi kallar "Laga skifte", blev en del gardar i byarna flyttade sa sent sorn 1925 fast Laga skifte paborjades i landet redan ar I Ytterygs by flyttades garden som Ragiiar Brink ager fran Brinks i norra Ytteryg till den s.k. Urstakten sa sent som Da var det bara ladugardsfastigheten som flyttades. Dar bodde familjen tills bostadshuset flyttades till sin nuvarande plats ar Broderna Lars och Per Lunds bostad i Norra Ytteryg som hette Berglunds, flyttades till "Sveas" och som byggdes upp i etapper till vad i dag ar. Genorn Laga skiftet blev en del manniskor tvangsf orf lyttade, moi ^ad man forstar, sa tjanade alia pa detta genom storre samrnanhangande jordenheter. Mojligheterna blev battre att effektivt bedriva jordbruk sorn att tackdika etc. I Ygs by blev fyra hernman flyttade. Fran Hammaren till Blotstan flyttades Bjorklunds. Vi kallar derma gars 6:12 for "Ankans". Innegarden, som nu firms pa ostra delen av Ojorstjarn, stod i Yg vaster om an. Pa kartan strax oster om Sven-Ols. Smedbacken, som lag pa Hammaren nedorn Ol-Pers, flyttades pa det s.k. Hea (nu borta) landsvagen inellan Ygs skola och Ojorstjarn. Anders-Sims, som lag i vagkorset vaster om namnet Hammaren, flyttades till Dahlbergs dar nu Hansson bor pa Hammaren. En del sma torp eller stallen flyttades. Ett exempel pa en sadan flyttning var Korks eller Korsks som vi kallar det. Det lag pa kullen mitt emot Lennart Lundstroms, soder om vagen i Blotstan. Huset byggdes av en som kallades Korskolle vars dotter Kerstin gifte sig med Olov Olsson i Svenses i Kallrnyr, numera Svenshammar. En annan dotter Sigrid, var hushallerska till Jon-Olov Martensson pa Hammarn, farfar till Jan-Olov Martensson Yg Korks son Erik A. Olsson fodd 1881 blev urmakare i Ljusdal. Korsolles byggnad-bostadshus flyttades till Skrytvagen. Den star nu pa vanster sida efter jordgubbsodlingen Skrytvagen, landsvagen mot Skryt. Sjalva ladugardsbyggnaden koptes av Edwin Wiger i Hammaren och blev bostadshus. Byarna hade sitt brandforsvar som var nog sa viktigt for overlevnaden. Det farms saledes ett spruthus med brandspruta i vardera byn. Ytterygs spruthus stod fran borjan vid Nylandet men flyttades sedan till Ragnar Brinks, davarande Kickers. Nar sa Klofver flyttade till Hebacken tog han spruthuset med sig och huset star nu dar. Sprutan flyttades till likvagnshuset. Ygs spruthus finns placerat hitom bybron man aker over fran Yg till Hammarn, hitom bron och vanster sida om vagen. Nar det galler likvagnshusen farms dom ett i varofeia byn. Ytterygs likvagnshus star vaster om byns grustag. Fran borjan stod den narmare landsvagen, men for att det inte skulle fara ilia av lera fran landsvagen samt ej skymma sikten, flyttades det ISrnnorut. Enligt protokoll 24/ var det Jonas Olsson, Jan Sundberg och Olle Sandelgard som utforde arbetet. 2-8

3 3-8 Ygs likvagnshus star oster om vagen mot Skryt och c:a 100 meter fran landsvagen Ygskorset-sjovasta. Huset flyttades fran landsvagen i borjan av 50-talet. I Ytterygs likvagnshus firms, forutom likvagnen, brandsprutan, byplogen, 2 st ftogenlampor fran Ytterygs skola, stubbrytaren, ograssprutan och postboxen. Betraffande likvagnarna sa drogs de, om det var ett skulle vara alldeles sarskilt fint, med parhastar men det firms givetvis aven mojligheter att koppla till enkelskakel for enbetshast. det bor namnas att ett barklade och ett brandsegel forvaras i huset. ^^ ^ Sarnf al ligheter: I alia tider har det behovts myrtag for byns behov avensa ett grustag. Saledes firms ett grustag i vardera byn. Ytterygs grustag ligger intill likvagnshuset, pa vastra delen av Hebacken bortom skolan. Det myrtag sorn Ytterygs bonder utnytjade ligger pa sodra sidan av Ojorstjarnen upp mot Blotstavagen. Myrtagen anvandes till att forbattra jorden, det ar juisalvslera i omradet som ar valdigt tung och den skars och torkades ett ar innan den over en granrisbadd lades pa godselstacken. Det var en fin jordforbattring ansags det. Ygs myrtag ligger pa vastra sidan av vagen vid Ojorstjarnen, den vag som gar till Blotstan soderut fran Ojorstjarn. Ibland kan man fa se namn pa kartan som inrosning, avrosning eller impediment, och nar man laser gamla handlingar. Det kan vara roligt att fa veta vad dessa namn betyder. Inrosning ar ang och aker. Avrosning ar skog. Imperdiment slutligen ar myrmark eller vardelos mark. For att kunna fa arbetet undangjort sa dragligt som mojligt utnyttjades de backar och aar som farms. Bjorkbacken t.ex. hade manga byggnader for olika andamal. Om man raknar fran Lillbjorken sa lag foljande byggnader eller verk: Alhus, kvarn, sag, skakt (skako), trosklada, troskverk plus tre skakor ytterligare. Nere vid Mangses i Yg farms en troska, den stod vaster om M i Manses pa kartan. Svartan anvandes ocksa som kraftkalla av manga slag. Dar har funnits skako och troska och ett elverk som byggdes 1918 och agdes av Ekstrorn och Winberg. Det forsta riktiga kraftverket fanns efter Skarpan och tillkom Kraften slapptes pa ledningen den 19 augusti Det var Yg, Ytteryg, Ygsbo och Kallmyr som kopte kraften. Elverket finns ju aven i dag men mera rnordernt utbyggd. I forna tider fanns efter Skarpan foljande verk: Sag, vadmalsstamp, linstamp, 3 st trosklador, 3 skakor, 1 kvarn, badhus och alhus allt raknat uppifran Skarp- ans utoopp fran Ygssjon. Kvarnen nedrevs och i dess stalle byggdes ovannmmnda kraftstation. Nere i byn Skarpa fanns forr en smedja, kvarn och alhus och vid Henriksfors kvarn, sag och alhus. Skarpa kvarn byggdes ar Den hade 3 stenar. Kvarnen resturerades ar 1910 och forsags med 4 turbiner saint skalrnaskin, grynkross, havreklam och klovernotare. Dar fanns aven ett eget elverk. Kvarnen byggdes av overstelojtnant Strom pa Katrineberg, Valla. Den brann pa 1800-talet. Den senaste agaren kopte kvarnen 1922 och han hette Jonas Olsson.

4 4-8 Pa 1700-talet farms 3 stycken skvaltkvarnar efter an. Dessa uppgifter har vi fatt av Sven Olsson fran Uppigarden senast bosatt pa Hebacken och nedskrivits ar Sarnf a 11 igheter. Samfalligheten var byns gemensamma egendom och som forvaltades av byradet. Vi inaste ta med en viktig detalj, namligen vattenkallorna. Jag har, for att fa det hela lattare med vad dom ligger, numrera dem pa kartan. Saledes ligger i Ytteryg kalla nr 1 placerad i N. Ytteryg och betjanar Gandaker, Hogaker och Kalle Karlsson. Kalla nr 2 aven den i W. Ytteryg och fran den tar "Sagen", Hebacken,Hogtomt, gamla handelsboden (Ante Andersson), Elsa Krut, Innegarden och Alfhild och Dick. Kalla nr 3 ligger pa kartan pricken ovan Uppigarden och anvandes av Uppigarden. Kalla nr 4 ligger vid backupprinnelsen o i c5stergarden och betjanar Osigarden. Kalla nr 5 anvandes av Pups och kallas for Hamrnarkallan och pa kartan finns deri vid S 4:4. Kalla nr 6 i Norra Ytteryg finns mellan mm i namnet Harnmaren. Fran den kalian tar Ol-Pers, Skramens, Hans Olsson, Jan-Erik Martensson (Skogs), August Martensson och Marten Ors sitt vatten. Yg har sina kallor liggande pa sodra delen av dalgangen upp mot Lillbjorken. En kalla finns som ger vatten till 23 hushall och som har en genensam pump nere vid Bjorkbacken intill Svenskens. Den kalian betecknas som nr 7 pa kartan. Kalla nr 8 finns i Skarpa och som Vallens (Ake Vallstrom) tar sitt vatten. Och sa till sist Sodra Ytterygs kallor: Kalian som pa kartan betecknas som nr 9 anvandes av Sundbergs (Granstorp). Den ligger mellan Granstorp och Wikars. Slutligen kalla nr 10 vilken ligger ovan Kares pa Urs skifte och som Kores, Os- ^\, Per Lu gardarna med nagot utidantag. Torp Man undrar vad ordet torp betyder. I uppslagsbocker betecknas ordet torp som en liten plats uuplaten av bonden och som betalades av torparen med dagsverken hos a'garen. I senare tider upplats dom som arrendestallen till torparen. Har i byarna runt Farila finns nagra sadana sma stallen men det har sa'llan foekornmit att a'garen var den typ av torpare som beskrives i uppslagsbockerna. Men narnnet torpare finns i gamla handlingar och vad vi forstar var dessa sma stallen ett jordbruk som agaren maste ha en biinkornst for att overleva. Som exempel pa sadan inkomst hade Yg och Ytterygs byar Ygs Angsag. Det farms soldattorp i byarna liksom overallt i Sverige genom indelningsverket enligt lag fran I Ytteryg farms oss veterligen fyra soldattorp. Blomgrens; i N. Ytteryg, numera Sandakers, dar Sandelgards bor, var fran borjan ett soldattorp sorn sagt hette Blomgrens.

5 Lindbergs: I Yg (Bergrens numera, lag i bjorkbacken ingefar pa samma stalle dar Magnus Berggrens rovkallare firms. Pa kartan med namnet LJungs. Brink: Detta torp ligger kvar an i dag med dess jord och vedskog. Sjalva bostadshuset blev flyttat till Johannes och det nuvarande huset byggcles Pa kartan betecknas den med 1:11 med namnet Brinktakten. Denna knekt Brink var stamfader till de Brinkar som nu finris i socknen. Eld: Detta knekttorp lag efter landsvagen mellan Sigfrid och Elvie Brinks sommarhus och Ragnar Brinks. Nogd: Detta torp lag pa takten nedom Per Lunds, Svea. I Ygs by farms givetvis solciattorp. Dessa torp lag koncentrerade i norrandan av byn-skryt- och hade val den fordelen att man hade enklare att serva dessa torp. Wall ins: ligger i Skryt hoger om byvagen soder om Svartan och ar utsatt pa kartan som Wallins. Se namnet STAVAKER, Vasterskryt pa kartan. Herdins: ar garden ovanfor Wallins. Denna knekt tillhorde nr 4 Fone. Nordins: lag strax norr om bron over Svartan pa hoger sida vid IV under Yg 7 i namnet Skryt, enligt kartverkets ekonorniska karta. Huset star numera som bostadshus pa Stenbo. Segers: Detta soldattorp ar numera Emil Winbergs i Skryt. Alltsa de aldsta huset narmast vagen. Emil och Ann har ju byggt ett modernt bostadshus pa den gamla winbergstomten. Betraffande Nogds sa salde agaren Hal1-01le detta till Erik Wallberg Halwagesbacken. Utover de preciserade fanns foljande torp: Borg(Bjork) Spring Eld, Sorell. De har uppraknade torpen var soldattorp men vi har aven "vanliga" torp dar utomvidsboende bodde i. Om vi tittar till S. Ytteryg fanns intill Skalsweden ett torp som hette Simmes. Det lag nere i backen strax norr om garden. Simme eller Simmesgobben som han kallades hede ett s.k. 49-arshandel. Det vill saga att efter 49 ar gick torpet tillbaka till huvudgarden aven de jordbitar som torparen lyckats uppodla. I det har fallet till Jonas Jonsson, Skalsweden. Johannes nuvarande agare Stig Johansson, tradgardsmastare pa Halvajesbacken. Skoldolles: Detta var ett torp tidigare, men genom kop av jord pa 1930-talet, blev det en bondgard. Pa kartan Stentorp. Korks: En av de torp som beskrivits tidigare och som ar nedrivet. Ja sa kan vi har upprakna de torp som annu firms kvar verkligt eller i hagkomst i byarna som Wallbergs, Vastigarden, Svenskens, Per-Ersas, Vastibacken, Lindgrens, Springs,Eld och Sorell. 5-8

6 6-8 Vi ville averi inventera en sarskild gard i nagon av byarna och som Gottfrid Wallberg fran ostigareden fanns med oss, passade det bra att ta denna gard. Forklaringen till namnet Ostigarn ar, att den ligger oster om Pups, som var det ursprungliga stamhemmanet. Forst hette Ostigarden Per-Go"rs efter namnet Per G6- ransson. Marken kominer ursprungligen fran Storhaga i Ljusdal. Aldsta kartan som atvisar garden ar fran 1897 ars bykarta, och namnet namndes forst under talet. Garden har ju varit i olika agares hander och vi skall forsoka att redovisa berattelsen. Den forsta agaren var Per Goransson i Storhaga. Hans mag Per Olsson hade en son sorn hette Olov Persson, dog 1875 och var ogift. Per Goransson agde tva dottrar, Ingeborg och Brita Persson. Ingeborg, en dotter till Brita Persson, gifte sig med en man som hette Per Sellin. Detta par blev barnlosa i sitt aktenskap. Utigardbonden Per Persson kopte da Ostigarden men salde den sedan till Nils Olsson i Pups. Det var ar Brita, Nils Olssons dotter, gifte sig med Lars Wallberg som kopte garden av sterbhuset ar Svante och Gottfrid Wallberg samt dottern Brita Wallberg, barn till Lars och Brita Wallberg, kopte garden ar Den aldsta garden "gammelgarden" uppfordes Da var den sedan 1700-talet ett sa kallat buland, man bodde dar sommarhalvaret. Denna gammelgard star fortfarande kvar. Av virket fran ovriga byggnsder byggdes sa det nya huset ar Arealen ar 125 har darav aker och a'ng 9 har. Ovriga har ar skog. Slatterang har funnits tillhorande garden med upphorde ar Om "gammelgarden" kan sagas att den ar uppford i tiromer i tva vaningar med en lagenhet om 7 ruin och kok. Huset har ingen ytterbekladnad och under huset finns en stenkallare. En loge byggdes i borjan av 1800-talet och finns kvar. Betraffande logen fanns dar ett verk for troskning. Det var en rundvandring som drevs rned vattenkraft. En "bult" som var konisk med hoga langsgaende valkar, valtrades runt genom av vattenlijul paverkad vertikal axel. Saden lades pa golvet och bulten troskade genom sin rundvandring ur sadesaxen. Pa slutet av 1700-talet byggdes ett vagnsskjul men ar nedrivet nu. Det skedde pa 1920-talet. Tva stycken harberen finns kvar. Ett byggdes ar 1820 och ett ar Stallet till hastarna byggdes ar 1899 och ett hus for svin, hons och far uppfordes ar Dessa hus finns fortfarande kvar. En smedja byggdes 1800 och finns fortfarande kvar pa den plats som den flyttades till Ar 1829 byggdes potatiskallaren av sten och finns kvar men svalen ar nedrutten. Vedboden, sorn "flyttades 1907, byggdes ar 1829 och som star kvar pa garden. Ett hemlinghus byggdes forstass, det var ar 1829 men ar nedrivet. En s.k. bastu, inte for bad utanfor att torka sad i, farms men ar tyvarr nedriven. Vi hade inte havre som rnoqnaote sa tidigt som den den nuvarande, sa det var

7 7-8 mycket vanligt i byarna att, for att fa nagon sad torr, maste man ha en sadan anordning for torkning. Den bestod av ett hus med en eldstad och lavar for saden. Nagon rokgang eller skorsten fanns ej utan husets glesa vaggar fick fungera som rokgang. Min moster, Skalswedmalla, berattade att hennes mor, min mormor, nar hon gick ivag med korna till skogen alltid gorde eld i bastun, och pa hemvag lade pa raera ved, Vi kursdeltagare har genom de gamla protokollen kunnat se hur byn haft sin utveckling genom tiderna med vag- och skolbyggen etc. Vi vill namna att landsvagen fordorndags gick uppa grusasen och vilken aven ar utritad pa kartan. Till sist vill jag beratta att ar 1885 uppstod en brand i norra Ytteryg. Det var Uppigarden och Utigarden som brann ned till grunden. Vad som aterstod efter branden var tva harberen samt en liten stuga. Den star numera pa Hebacken. ^

8 Ytterygs bys historia ar mycket intressant och vi hade en fin kurs genom Vuxenskolan ar Nu 1988, fyra ar senare, vill vi fortsatta med dessa studier om byn. Den 29 februari traffades vi igen och det var ungefar samma personer rned Gottfrid Wallberg och Olle Borg som primus rnotorer. Forsta dagen var en genomgang av vad vi forut hade last och studerat och for nykomlingarna Hans Persson, Gunnar Olsson bl. a. var det bra med liten lektion om sub och impediment m.m. Den 29 februari sarnlades vi pa nytt och da verkade det som mycket kom igang. Torp: Som tidigare kurs kom vi aven nu underfund med att vi inte har begavats med torp i den benamningen som finns i uppslagsbockerna utan vi tror att soldattorpen och nagra fa som benamnes torp - torpare i gamla protokoll ar torp som vi skall arbeta med. Vi sprakade lite och fram kom nagra torp pa Ygsidan som ej varit rned tidigare namligen: Borg, Spring, Eld och Sorell. Jag tog upp namnet Nogd som nu finns i vart medvetande som en den lilla stugan som star pa allmanningen bredvid likvagnshuset i Ytteryg. Efter resonerande kom vi fram till att vi visste inte riktigt vem den dar Nogd var, och inte vet vi nar huset, torpet, byggdes dar pa takten nedanfor Per Lunds. Sa mycket kom fram, att borjan av 1900-talet bodde dar en farbror till Gottfrid Wallberg dar och nan flyttade darifran till nuvarande Nogds pa Hogtomt Jo det visade sig att Gottfrid hade reda pa att innan farbrodern, Erik Wallberg, bodde dar en mjolnare som sedermera blev fotograf Gustaf Axel Fristrom fodd 1854 och dod 1881 endast 27 ar gammal. Ar 1921 flyttade "Bjorkabricken", Bricken Bengtsson, in med sina 5 pojkar. Vi tror att hon var franskild och maste utackordera sina barn ut i byarna. Till Skalsweden kom en son som hette Hilding. Han dog vid 10-arsalder i "lungsoten". Till Mangolles i Kallmyr kom en som hette Ejnar, till Frids, dar Olle Haglund nu bor, kom Hugo,och Ragnar kom till Utigarden i Ytteryg. Hernma stannade Walle. Bricken gifte sig sedermera med en som hette Grip och de fick ett antal barn; Hildur, Gurli, Jonas (som bor pa Mon) samt Hedvig. Den sista som flyttade till Nogds var Olle Envall - Hallolle. Han bodde sedan vid Svartan strax vaster om Ojorsbron. Sjalva huset koptes av Erik Wallberg den yngre och star nu pa Halwejesbacken fran Farila sett andra huset raknat efter Arvidssons. Det var Vi talade om namnet Blotstan och vad det namnet kommit ifran. Jo sager Sven Arvidsson, det var sa, att Ygsbobonderna hade alia sina indelta knektar dar, Det var ju i tidig tid buland at Ygsbobonderna och da fick omradet dar dom fick bo heta Knektstan och som sedan fick namnet Blotstan. Vi kan namna att Pups i Ytteryg och Paljons i Ygsbo tillsammans hade forsorgande av en knekt dar. Vi kom in pa namnet Svenskens 1 Blotstan. Namnet kom fran den forsta som bodde dar namligen Sven Andersson Svensk fran Lillangra vilket ar huset vanster ovan Laforssen.

9 Den 28 mars traffades vi igen pa Ygs skola och fortsatte var kurs over gamla Yg och Ytterygs historia 100 ar bakat i tiden. Vi var 14 stycken entusiaster som samlades: Olle Sandelgard, Gottfrid Wallberg, Kalle Karlsson, Roger Persson, Ejnar Jonsson, Ake Wallstrom, Pelle Borg,Goran Gote Ohrn Evert Andersson, Ingemar Hoghielm, Lars-Olov Karlsson, Olle Borg samt Sven Arvidsson. Denna kvall samtalade vi orn Ygs Angsag. "Saga" vars ursprung och lite av dess historia. Ett tidningslagg i Ljusdals Tidning den 8 maj 1968 gav oss endel upplysningar. Vern skall man fraga orn inte de gamla sagverksarbetarna Pelle Borg och Kalle Karlsson. De berattar foljande: Ar 1918 farms i sagen, forutom de tva ramarna, en kuttr med 5 stal plus en boxhyvel d.v.s. hyvel som gav langa span och i vilken farms 3 hyvelstal. Braderna blev da mycket slata i Ytan. Om man ser hur allt gick till kan man borja med virkets frarntagning till sjon, vilket skedde med hast forstass eller flottning pa Svartan. Det hande att korningen per hast blev billigare vissa ar an flottningen pa an. Det var ju sug efter arbete och de bonder som hade hast behovde mycket val de kontanter som gick att fa in till hushallet. Betraffande flottningsleden kunde man flotta fran Strasjosjon och Brinnasen samt Sanghussjon mot Svartan till Ygssjon. Varje korare fick sin tumsedel och Ante och Pelle matte langd och tumtalet i tjocklek samt Maurits Lundstrom skrev. Nar vattnet: blev fritt fran is och timret lag innanfor sin lans, vinshades stockarna fran borjan upp i knippen om flera stockar men sedermera i ett paternosterspel en och en. Per Klover tummade virket sa, att samma grovlek kom in tillsarnmans i antal som rackte till ett skift. Det vill saga tiden mellan rasterna och maltiderna. Dessa bestodo av foljande tider: Skiftet borjade hi och rackte till kl Rast till kl 1000 och pagick till kl 1300 da det rastades till Dagen slutade kl Detta var dagens rutiner men ibland arbetades det pa natten. Alltsa skulle Per Klover se till att det var sa manga stockar av samrna grovlek sa, att de skulle racka exempelvis mella ^7 till 9 pa formiddan. Rarnen stalldes da om, postades, for'att passa just din grovleken pa stockarna. Vid ramen farms hjalpsagaren men sagaren - basen'farms pa stockvagnen dar stocken var fastklamd. Det farms nagra andra viktiga man som sag till att allt gick srnidigt. Det var de som hade ansvaret for filning och slipning av de trabearbetningsverktyg som begagnades. Det var till exernpel smeden Erik Borg sorn smidde de stal som behovdes. Som nar man skulle hyvla sockelvirke, lister och virke till dorrfoder, rnaste det till sarskilda profiler och da var det Pelle Borg som finslipade dem. I kuttern behovde man bara 2-4 stal men med motvikter for balansens skull. Till en sadan list togs alltid fram extra fint virke. Gustav Pettersson skotte om listhyveln. Ar 1918 igen, skall berattas att som kapare av brader (spruckna andar bort) var Birger Wallberg och hjalpkaparen Olle Olsson, son till Nickolaus Olsson. Ar 1922 blev hyvlaren Maurits Lundstrom faktpr. Hjalphyvlaren hette da Pelle Borg. I ar, 1988 ar det 100 ar sedan sagen startades. Det var ar 1888.

10 Jag gjorde en artikel i Ljusdals Posten och berattade om en utflykt som cirkeln gjorde den 3 juni Den cirkelkurs som vi tillsammans med Vuxenskolan hade i vinter med nio deltagare, sammanstralade denna vackra sommarcag vid Snaret, eri odegard i Ytteryg och som ligger intill Bjorkbacken. Vi skulle ga och se pa de ev. lamningarna efter de olika verk som har funnits efter Bjdrkbacken. Vi, som samlades, var kursdeltagarna Olle Borg, Gottfrid Wallberg, Ingemar Hoghielm, Jan-Olov Martensson, Soila Stenstrom, Goran och Gote Ohrn samt info judna Alfhild och Gosta Tomtlund och Jan Sundberg. Tyvarr kunde inte Sara Karlsson komma pa grund av sjukdom. Cirkelkursen "Card och bygd genom hundra ar" innefattade som sagt ocksa de gamla verken utefter Bjorkbacken. Efter en kort marsch sag vi forsta lamningarna av nagot. Det var tva stenbryggor c:a 30 meter fran varandra. Framfor dessa tomtstenar,och efter vad vi hade hort, var det lamningarna efter en skako och en troska. Agarna rack varit SkalSweden och Lundstrorns i Ytteryg. I stenbryggorna vaxte grova granar som efter grovleken sakert var mellan 70 och 100 ar gamla. I backen firms lamningar som visar fallet och ovanfor detta en fangstdamrn. Ett hundratal meter uppstrorns ar lamningarna av vad vi tror en troska. Det gar en vinkelrat vag mot Bjorkbacken och under 30-talet farms har en tvattstuga sarnt en damm. Har vet jag tvattade Lunds och Skalsweden sin tvatt. Laggkarlen stenades ner i damrnen for tatning och som sedan anvandes till blotlaggning av tvatten. Lite langre upp efter backen firms tydliga lamningar efter sag och kvarn. D&r ar backen delad i tva stromfaror och vi tror att man kunde leda vattnet efter behov. Pa andra sidan Bjorkbacken firms lamningar efter en uppkorsbrygga. I bryggan under mossan farm vi tegelstenar som var roksvartade. Kan det rnojligen varit hembrannare som huserat har? Vi fortsatte var marsch och kom upp till en uppsamlingsdamra. Dar syns tydliga raster av en kraftig jordvall sorn utgjorde dammen samt dar dammluckan funnits. Vi tror att vattnet fordes darifran i en traranna till vattenhjulet. En stralande vacker forsommardag var det. Vi gick vidare upp till Lillbjorken dar Goran och Gote bjod pa kaffe. Pa vagen hem gjorde vi en liten omvag och Jan visade oss lamningarna efter en gammal eldstad med rokg^ng. Vi tror, vad vi ser i mossan, att denna eldstad raaste vara 300 ar gammal. Kan det vara fran den tid da lapparna kom hit ner med sina renar? Lat oss minnas derma dag av var tid. Denna dag som vi forflyttades hundra ar "tillbaka i tiden. Dar vi fann resterna efter vara forfaders idoga flit med, efter den tidens matt, en geriointankt och praktiskt tillampad teknik for att lattare kui-ma overleva och kanske fa en slant over. Vi vet att linet och dess hantering gjort halsingen nagot lite panningstark. Den dagliga naringen fanns, men kontanter var det ont om. Ingemar Hoghielm.

11 1-2. Qm Ygsagen i Farila och vad vi i mars manad 1988 vet om dess historia. Denna sag, som har haft stor betydelse for manniskorna i Yg och Ytteryg, har en historia som ar unik. I jordbrukssamhallet fanns en industri som manniskorna kunde fa en biinkomst i kontanta medel var ju enastaende i sig, dar bonden nog hade sin mjtflk och vad jordbruket gav i naring. Har det gallde kontanter till kaffe, socker, sytrad mm, kom problemet med de knappa kontanterna in. Har fanns nu mojligheten attkombinera jordbruk och industri som visats sig ge manniskorna en hogre standard. En artikel i Ljusdals Posten den 8 maj 1968 berattar en del och Maurits Lundstrom, faktor p,a sagen i manga ar berattar: f^-.. o o o Ygg Angsag blev manga bonders fall_._ Ett knippe fotografier tagna fran borjan av seklet. Tagna av farilafotogiafen Edlund nigon gang strax fore forsta varldskriget och alia med motiv hamtade fran Ygsagen. Pa bilderna ser man rader med hastforor fullastade med virke, hela arbetsstyrkan framfor sagverkskontoret och en lang rad milor. Ygsagen maste varit av vital betydelse for bygden. Mycket mer gar det inte att fa ut av bilderna for oss som inte var med pa den tiden for inte sa lange sedan. Men det finns en som vet det me,sta om sagen. Maurits Lundstrom anstalld vid sagen och 85 &r gammal, bosatt i Sodra Ytteryg och anstalld vid sagen sen 1908 for att bli faktor vid sagen 1922 och avga fran denna tjanst n kraftkar utrustad med klart minne. Han berattar: Ombilderna framfor tinunerfororna framfor saghuset, Gubben i fb'rgrunden var f/»nning ' en man vid namn Ho'gberg bosatt i Yg. Han ar sysselsatt med att lasta plank pa foran. Allt kordea med hast pa den tiden och fororna gick ned till Ljusdal, dar virket lastades pa jarnvagsvagnar. Man salde till Skane, framforallt till Ma1mb och Halsingtorg. Virkesf/rmorna Persson samt Andersson och soner var stbrsta avnamarna. De som korde virket kanade sannerligen inte nagra storre slantar. Ett lass kunde ge 4-5 kronor brutto och da skulle man halla allt sjalv; karra hast och karl. En tur till Ljusdal tog hela dagen. Sagningen pagick bara under sommarm4naderna man anstalldes da och da och man hann avverka timmer. Inte de som jobbade vid sagen skar guld med taljknivar precis. Betalningen lag i genomanitt 2:25 kronor om dagen, men de var dom som var nere i bara 2 kronor. Fran borjan fanns en ram, ett kantverk och en hyvel. Dragkraften var en lokmobil. Starten skedde omkring och sedan sagen blivit ombygd man^a ganger. Den forsta redan pa 1890 talet da man fick en ny angmaskin och i samband darmed murades den nu fallfar^-iga skorstenen, Byggherrarna var bonderna Per Mansson och Olov Hansson. '

12 I. Farila. Pbrsta kyrkli ;a underrattelsen orn socken narnnet meddslas oss i den ar 1314 av Pavsn Clemens V anbefalda sexira^arden. Till denna ard blev Faerelda pastorat anmodat att bidraga med 4 ore. Set ar veil fbrmodligen av detta dokument man dra^it den slutsatsen att socknen en ganff i tiden ut^jorde e^et pastorat, ehuru Engelska svetten ar 1315 och Di^erdbden 1350 gjorde att folkman^den minskade oerhdrt. Farila och Ho^dals socknar lades sdsom annex under Ljusdal efter sista pesten. Fiirila ateruppatod forst ar 1608 som e^et pastorat i^en. I Paven Innocentius "bulla av den 9 juli 148! stavas pastoratet Farilla. Troli^en bar socknen fatt sitt naitin av att befolkningen fingo fara ilia, gexlom frost, svalt, nod och olika missrakninsar. Harjedals va^-en. Den va^ vi nu fardas bar varit av betydelae anda sedan vikin^atiden, enligt sa^ner. Do Norska vikingar som se -lad i " Caterled " alltsa p4 floderna i Hyssland, bade sina skepp uppdra^na i Kuiiiksvallstrakten over vintern. Pa varen fardades de denna vag frdn Trondheirnstrakten ned till Catersjb'kusten for att raed sina skepp e si^; ut pa htir jningsta^'. pi bosten dterviindo de med sina by ten* Olof Karaldsson den digre, var den sttirste vikin^abovdingen samt aven Norses konimg. Nar han en gang med sina vikingar atervande fran sina har^jningstag, bade bans titel sorn Norgea konung b'verta^its av Olof Skotkonung* Olof Haraldsson den digrs', lat da varva legoknektar for att kunna dterta makten i^en. Dessa krigare kallades Birkekarlar darfbr att de hade benen lindade med na'ver, "bjorknaver. Kan tap-ade sedan med sina Birkekarlar mot Norge for att kunna b'verta makten. Men i slaget vid Sticklastad den 29 juli ar 1030 stupade Olof den digre. Benne vikin^abovdingvar den fbrate konun^ i Norge sorn blivit kristen, varfbr nagot 100- tal dr senare denne konung- blev av Paven i Rom belgonforklarad. Hans kvarlevor upp^ravdes ocb flyttades till belgedomen i Nidaros som Staden Trondbeira da hette. Pilgrimmerna vallfardade d denna va j men det fanns aven en stig pa norra sidan Ljusnan, beroende av tfran vilket hall av kusten de kom. For att vid Olof den Helices grav sbka bot, nad ocb fbrsonin^ bos den allsmaktige.

13 2. Skyte. Har ska 11 en Fyliceskonung ha "bott en tid, enlist sagner och namn 3om Kungsrodningsn och en annan intill lig^ande plats som kallas Biddarslatten. An'r.u i dag synes ora andock srag avteckning i marken, utvisande lamningar efter en gamma 1 skansanlaggning. Vid kungsrbdnin^en har Tid gravningar pdtraffats delar av gamla militarrapen. Den lilla Dombacken mellan Skyte och Lasaekrog aages ha fatt sitt namn after ett dar hdllit mote emellan Sveriges och Nor^ea "bsfullmaktise, under landskapsfa jder - nas dagar, Kasteln. Efter pilgrimsra^en p& norra sidan LJusnan hater en plats Kasteln. Kastell betyd'er som bekant "oefast a Her fbrskansat stalle. Dar "bodde enligt aagen, munkar vilka gav pilgrinrnerna-natthar&arga och yalsignelse pa deras farder fram och ater, under medeltiden. Bonden Lars Jonsaon i Hyttebo hade pa namda plats fabodvall, platsen hatte d^ Karbole - Hedjsn. Eftersora va^farande i alia tider, pa denna plats, stannat for att Vila, fbdd.es tanken pi'att har anlag^a en krog;. Den 27 nov ansb'kte namde Lars Jonsson hos Kommerskoramisionan i Gavle om krograttigheter, redan den 2 feb hade svar arhallits och krogriittigheter beviljats. Lasse bbrjade da omedelbart att bygga pd denna plats, for att kunna ta eraot resande, oied de krar sora den tiden erf ordrade. Lasses-Krogen har under olika tidsakeden fort en blomstrande och darsmellan en tynande tillvaro. For att nu dter vara ett vackert och valbesbkt vilstalle for resande i bada riktaingarna p4 denna sedan datid. f liti^t anvanda fardvag, Skogsarb e tarb yn * -. ~ For att Aokumentara den avenska skogsarbetarstamraen, har Albert Viksten utav bolag och enskilda insamlat ett antal olika modeller ay kojor och stallar samt flottkasern och bathus. Set masta i redskapava^ som hb'r skogsarbetet till finnes pd aina givna platser, liksom det mesta som hor flottningen till, allt if ran batshafce till bat och spelflottc* Albert Viksten bildade ockad Stiftelsen Lassekrogj for att till eftervarlden radda den gamla kronen. Genom vagens breddning och ratning maste huirudbyggnaden flyttaa. Det lyckades Viksten-med, genom insamlade model. Lions Club i Farila, hbvtidlighaller Vikstens rainnc mei en festdag varje aoramar, forkornin^j kolning, tjarbranning, kransagning, timring samt spanspantnin^ fbrekommer enligt datida sed.

14 Laforsen. f~^ Forsen tystades ar 1952 enom att kraftverket by des. Ett sedan urminnes tider ett mycket rikt laxfiske har bar bedrivits, bade Albert Viksten ock undertecknad,har i sin a^o stenaldersyxor som hit tats nedanfbr forsen. Aven flera andra personer har liknande stenaldersredskap i sin ago, vilka hittats i strbmmarna nedanfor forsen. Dessa fynd b'r att man forstar vilken betydelse detta laxfiske varit iinda sedan stenalderns dagar, Nu har forsen tystnat och laxen ar borta. An^ra* Har har ocksa en gdng i tiden varit en krog, KorVdIe.«krogen, alltsa tidigare an Laasekro^. Har gir ocksa ya'gen till Albert Vikstens kiinda forfattartorp, An^ra-Tornet. Sfter denna va^; finnes, enlist sa>en, ruinerna efter ett klostsr vid Bi^erkblsn. Detta kloster, som ska 11 ha tillhbrt Bernhardiner-orden, lar ha varit det fb'rsta p vlir;a seminarium i Halsin^-- lan<i» enl. ett brev fran Gutzber^s Gloster och dess fcrestandare, Jogha Jcnsaon ar 1403 «Brevet ar skrivit p^ papper sant behiiftat med ett avlan^t stort cigill i gront vajc. Enl. Overate Ib'jtnant Carl Fetter Strbms beskrivning och skiss av ruinen ar synes det vara en ingang p^ -aveln som l-ir en aln bred. Huinens hb'jd ar da 6 alnar saint 10 alnar lan, va^garnas tjocklek ar 3 4lnar bverallt samt utgbres av en enda a ten. Sora synes av garala handlingar och brsv skcttes a'ude-tjansterna vi<i K^rbble offerkyrka? by^ffd som stavkyrka, av munkar fran namda kloster. Enl. dan Katolska laran, som vi da tillhbrde t laranade Pilgriramerna gavor till offerkyrkan, nlir de vallfardade till a frlln Olof den Helices grav i Nidaros... Pa andra sidan a'lven, mitt emot Ang-ra, efter den ^arala Pilg vagen, synes re sterna av en rav. En Bansk prins sora dog under sin pilgrirasffirdf skall har ligga begraven, varfor platsen iinnu i da^ kallas Prins Haralds grav, men den ar sedan sekler tillbaka ut^ravd och plundrad. Cet var nomligen vid stranga bestammelser pabjudet, att den pilgrim som dog under vallfardandet, skulle jordas pa dodsplatsen och med. honom de agodelar den medfbrde. Benna beatammelse var» sa>es det, en fiat av i ii S :T Olofs tjiinare, for att de senare skulle fa tillfalle att omhamderta den dbdes kvarlatenskap. Karbole Skans. Redan pfi 1400-talet omnamnes Karbble-akans med blockhus, i gamla skrifter. Men sagner ^or gallande att den existerat sedan I 100 a talet, eller sedan landskapsfe jdernas dag-ar. Skansen har under olika tid&- perioder varit besatt av trupper. Sista kanda upp^iften ar att under tide n 3 sept dec. tjanst^jorde en prastman, Dominicus Warg som arnisionapredikant. "

15 4. I Farila kyrkoarkiv skall finnas eu inventariefbrtecknins1 upprattad 1661, under Karl X Guatavs tidl. Annu langt in pa 1700-talet akola de inom akansen uppforda husen ha atdtt kyar och av byns befolkning anvaats till torkning och fbrvaring av Ib'v num. Xtakilliga myntatycken skall ha patraffats inom akansen eller desa n^rhet. D^ samla kapellet i Kirbole nedrevs ar 1760 antraffadaa p4 en plats i kyrko^arden en raycken s-tor hop av manniskobsn. Troligen fran na^on stcrre drabbning eller av nagon peatartad sjiokdora bland akanaang garnisionsfolk. Kirbble. ITamnat har flera gissningar QCH aagner. Stt ar Kors-bble. Vid f ird raven funnoa i garnla tider pd vissa avstind, kora uppreata, infbr vilka to vandrande pil^riramer knabojde. 3tt sadant kors Tar aannolikt uppreat i Kirbole, som harav fatt naiunet. Bole eller bol betyder enl. fornsvenskan boplats eller gird. Kar uppa-tdi med tiden ett kapoll, en stavkyrka, dar g&vor offradas och dar gudstjansten leddea av munkar fran Gudaberga Kloster i Bifferkbl* Pbrata med sakerhet kaada kyrkan bar ar-talet en Tar 13 alnar lang, 8 -'1/4 ala«bred aamt 15 a In. hb'^, med ett vid g^.- veln i Tas-ter uppbysfft torn, 18 1/2 Ixogt* Platsen har Tarit "befolkat anda sedan stenaldern, enl. de boplataer och redskapafynd. aora patraffata. Befolkningen bkade i antal i bb'rjan av 1600-talet, genora finnarnas invandring. De erhbllo av Karl den 2 och Gustav II Adolf a.k. fribrev, de fingo taga for aig sko^ och mark aom de fritt skulle fa aga och bruka. I mitten av 1700-talet hittadas Cobolt malra. Asseaor' Kalraeter anlade' ett glasbruk i Los, vilket n-jorde att Loa olev vida kant. Har franstalldes den forata nickel i varlden, vilket nickelmonumentet,3oni ar en gdva fran Canada, vittnar oin. Loa ar ockad kant for sin br^mstenstillverknins, vilken ar i bruk ann-u i dag-, / Pahl Fehraaon./

Vi skriver i Upplands-Bro

Vi skriver i Upplands-Bro Att bläddra och söka i dokumentet Hur förflyttar du dig i detta dokument? - Det innehåller många hundra sidor Du kan söka efter artiklar av viss författare och artiklar inom visst geografiskt område? Detta

Läs mer

Jag var född i torpet i Perserud den 30 mars 1876 mina första. minnen har jag märkvärdigt nog ej från mitt hem utan från min

Jag var född i torpet i Perserud den 30 mars 1876 mina första. minnen har jag märkvärdigt nog ej från mitt hem utan från min 1 Karolina Harnesks berättelse. Jag var född i torpet i Perserud den 30 mars 1876 mina första minnen har jag märkvärdigt nog ej från mitt hem utan från min mormors. Om jag kunde vara 2 eller 2½år var det

Läs mer

VAR REDO ATT KÄMPA! Asylsökande barn och föräldrar berättar om sin första tid i Sverige

VAR REDO ATT KÄMPA! Asylsökande barn och föräldrar berättar om sin första tid i Sverige VAR REDO ATT KÄMPA! Asylsökande barn och föräldrar berättar om sin första tid i Sverige RÄDDA BARNEN 2014 1 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer

Läs mer

Kap. 11 JORDBRUKET FRAN ALDRE TIDER OCH FRAM TILL 1955

Kap. 11 JORDBRUKET FRAN ALDRE TIDER OCH FRAM TILL 1955 dens bönder förklarade sitt missnöje, men kom på den stipulerade tiden 14 dagar ej in med någon klagoskrift, så de förklarade sig vid sammanträde den 27 juli 1821 villiga godkänna skiftet för Skeby by.

Läs mer

V å r a Ö a r Stort och smått från Björkö-Arholma Hembygdsförening - Nr 9/2007

V å r a Ö a r Stort och smått från Björkö-Arholma Hembygdsförening - Nr 9/2007 V å r a Ö a r Stort och smått från Björkö-Arholma Hembygdsförening - Nr 9/2007 Tebacken under sju generationer Av Siri Dahlberg Ordet te eller tä var den lokala benämningen på fägata. Det finns flera te

Läs mer

ÖckeröÖarnas SLÄKTFORSKAR FÖRENING MEDLEMSTIDNING ÅRGÅNG. Ångbåtsbryggan vid Hönö Heden. Kröckle Kyrka, Hönö Röd

ÖckeröÖarnas SLÄKTFORSKAR FÖRENING MEDLEMSTIDNING ÅRGÅNG. Ångbåtsbryggan vid Hönö Heden. Kröckle Kyrka, Hönö Röd NR 2 2014 2011 ÅRGÅNG ÅRGÅNG 16 13 ÖckeröÖarnas MEDLEMSTIDNING SLÄKTFORSKAR FÖRENING Ångbåtsbryggan vid Hönö Heden Kröckle Kyrka, Hönö Röd Ordföranden har ordet Höstmöte Vi har bokat in ett höstmöte den

Läs mer

Forntiden 800 1100- talet e.kr.

Forntiden 800 1100- talet e.kr. Forntiden 800 1100- talet e.kr. 1 Innehållsförteckning TIDSLINJE... 3 ARKEOLOGI... 3 LIVLIGT LIV... 5 ASAGUDAR... 5 SAMHÄLLET... 6 VENDELSTIDEN... 7 DE FÖRSTA STÄDERNA... 8 BIRKA... 8 SIGTUNA... 9 I ÖSTERLED...

Läs mer

Kvarnar genom tiderna i Långareds socken

Kvarnar genom tiderna i Långareds socken Kvarnar genom tiderna i Långareds socken Ingrid Svensson Långareds Hembygdsförening 2012 1 Copyright 2012 Ingrid Svensson/Långareds Hembygdsförening www.langared.se Foto: Ingrid Svensson E-post: ingrid.svensson1@comhem.se

Läs mer

En by som alla andra. Spel: Del 1 Historiebruk och nationalism. Sammanfattning. Översikt. Tips till handledaren

En by som alla andra. Spel: Del 1 Historiebruk och nationalism. Sammanfattning. Översikt. Tips till handledaren Spel: Del 1 Historiebruk och nationalism En by som alla andra Sammanfattning En by som alla andra är ett spel som i första hand handlar om historiebruk och nationalism. Det använder en vanlig svensk by

Läs mer

Brukspojken som blev bankdirektör. Richard Julin 1877 1962 ulf olsson

Brukspojken som blev bankdirektör. Richard Julin 1877 1962 ulf olsson Brukspojken som blev bankdirektör Richard Julin 1877 1962 ulf olsson 1 brukspojken som blev bankdirektör Brukspojken som blev bankdirektör Richard Julin 1877 1962 Ulf Olsson innehåll Förord 7 Brukspojken

Läs mer

Det stora Örnäventyret. --Ett skogigt uppdrag om allemansrätten för årskurs 1-6

Det stora Örnäventyret. --Ett skogigt uppdrag om allemansrätten för årskurs 1-6 Det stora Örnäventyret --Ett skogigt uppdrag om allemansrätten för årskurs 1-6 1 Stiftelsen Håll Sverige Rent Februari 2013 Författare: Lisa Adelsköld, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk

Läs mer

Gå ut. i hela din värld

Gå ut. i hela din värld Gå ut i hela din värld 2 Introduktion Välkommen till undervisningen Gå ut i hela din värld. Det är väl investerad tid. Vi vet att Gud kommer att välsigna dig som tar denna tid att låta dig utrustas. Satsa

Läs mer

Bilkörning på äldre dar en kvalitativ studie om att åldras som trafikant

Bilkörning på äldre dar en kvalitativ studie om att åldras som trafikant VTI notat 83 2000 VTI notat 83-2000 Bilkörning på äldre dar en kvalitativ studie om att åldras som trafikant Författare FoU-enhet Projektnummer 40346 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Gunilla Sörensen

Läs mer

ett ursprungsfolk i Sverige

ett ursprungsfolk i Sverige samer ett ursprungsfolk i Sverige Photo: Frida Hedberg Tiderna förändras Kulturer påverkas, förändras och smälter emellanåt samman. Samer och andra folk har levt sida vid sida under många hundra år i det

Läs mer

Smedstorpssläktens medlemsblad 1990

Smedstorpssläktens medlemsblad 1990 Smedstorpssläktens medlemsblad 1990 Ordföranden har ordet Sommaren närmar sig med stormsteg och därmed också vårt nästa släktmöte. I december samlades styrelsen hos mig för planering av verksamheten under

Läs mer

Ingela Olsson Moris AB, 2012

Ingela Olsson Moris AB, 2012 Ingela Olsson Moris AB, 2012 Barnuppfostran i olika kulturer Synen på barn utifrån kultur och religion Ingela Olsson Ingela Olsson Moris AB, Helsingborg, 2. rev. uppl., 2012 http://www.ingelaolsson.se/

Läs mer

JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM 2008

JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM 2008 Mellan is och järn JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM 2008 Tänk dig ett land täckt av is där inget kunde växa eller leva. Det var ogästvänligt till och med för mammutarna, men klimatet förändrades sakta; det blev

Läs mer

Nr 4 oktober 2010 TEMA: SÅ BOR VI

Nr 4 oktober 2010 TEMA: SÅ BOR VI Nr 4 oktober 2010 TEMA: SÅ BOR VI HYRESGÄSTER I VÄSTER är en tematidning för Hyresgästföreningen Region Västra Sverige ÖPPETTIDER Måndag torsdag 08.30 16.30 Fredag 08.30 14.00 ADRESSÄNDRINGAR register.vastrasverige@

Läs mer

Hur hittar jag mitt torp i arkiven?

Hur hittar jag mitt torp i arkiven? LANDSARKIVETS I UPPSALA SMÅSKRIFTSERIE NR 2 Hur hittar jag mitt torp i arkiven? Anteckningar om fastighetsforskning Gunilla Lundberg Ehnström Andra reviderade upplagan, nätversion, 2008 (första upplagan

Läs mer

Lärobok i Regionskunskap. Det. amla enarp. Åren 1800-2050. Jane Günther

Lärobok i Regionskunskap. Det. amla enarp. Åren 1800-2050. Jane Günther Lärobok i Regionskunskap Det amla enarp Åren 1800-2050 Jane Günther Detta manuskript finns tillgängligt på //EDUC/REGHIST/NWEUROP/SCANIA/MMLII/GENARP Det är fritt nedladdningsbart för alla utbildningsnoder

Läs mer

Vad har vi för nytta av skogen?

Vad har vi för nytta av skogen? Vad har vi för nytta av skogen? Skogen är bra på många sätt. Det gäller både vår svenska skog och tropikskogen. Våra förfäder levde nära naturen. De fick ved, virke, lövfoder och en massa annat från skogen.

Läs mer

Börja släktforska med ArkivDigital

Börja släktforska med ArkivDigital Börja släktforska med ArkivDigital ArkivDigital fungerar ungefär som en resebyrå. Vi ordnar allt sådant som behövs för en bekväm resa. Men med oss reser du i tiden, inte i rummet. Färden går till din

Läs mer

En bild säger mer än tusen ord? Av Gösta Carlestam

En bild säger mer än tusen ord? Av Gösta Carlestam En bild säger mer än tusen ord? Av Gösta Carlestam Enligt ett kinesiskt ordspråk så säger en bild mer än tusen ord. Den fotografiska bilden har en stor betydelse som sanningsvittne och för spridning av

Läs mer

fl å9ta antflcknifl9at Ilt miflflflt au

fl å9ta antflcknifl9at Ilt miflflflt au Sandviklln flå 1870-1880-ta~lln fl å9ta antflcknifl9at Ilt miflflflt au Si9tiJ ~ötalluofl 1948 aa.:""a,. A--.~? ~ ~ ~... d'~."" jh" 167/?- I'BD...,.~~ ~1'--'~ ~ ~ --- ~., 11._ /9~8 NÅGRA ANTECKNINGAR UR

Läs mer

Berättelser om livet i bostadsrättsföreningen Hornlampetten

Berättelser om livet i bostadsrättsföreningen Hornlampetten Berättelser om livet i bostadsrättsföreningen Hornlampetten Innehåll Inledning 1 Gurli Jag flyttade in 1943 och då var det helt nybyggt. 2 Greta Det var som att bo på landet; rådjur och harar i skogen

Läs mer

SAGOSTIGEN AB ENTRÉSTUGAN 0157-441 24 HÄLLARENS GÅRD CAFÉSTUGAN 0157-440 33 640 32 MALMKÖPING www.sagostigen.se FAX: 0157-442 72

SAGOSTIGEN AB ENTRÉSTUGAN 0157-441 24 HÄLLARENS GÅRD CAFÉSTUGAN 0157-440 33 640 32 MALMKÖPING www.sagostigen.se FAX: 0157-442 72 TRE BJÖRNAR ASKUNGE- PRINSENS SLOTT BOCKARNAS BRO TUMMAHÅLET ARBETSBYTET DVÄRGEN SNÖVIT LEK- OMRÅDE ASKUNGEN LINBANA LADUGÅRDEN *TOALETTER CAFÉ MORS LILLA OLLE KEJSARENS NYA KLÄDER SÖTGRÖTEN PRINSESSAN

Läs mer

Oklart uppdrag. Om rollen som god man för ensamkommande flyktingbarn

Oklart uppdrag. Om rollen som god man för ensamkommande flyktingbarn Oklart uppdrag Om rollen som god man för ensamkommande flyktingbarn Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Oklart

Läs mer

Uppvaknandets tid av Martin Larsson och Tomas Larsson

Uppvaknandets tid av Martin Larsson och Tomas Larsson Uppvaknandets tid av Martin Larsson och Tomas Larsson Förord En utforskare dör en mystisk död och när rollpersonerna börjar gräva i orsaken finner de ett gammalt pergament där en gåtfull vers finns nedtecknad.

Läs mer