HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I HEDERNS NAMN
|
|
- Lena Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I HEDERNS NAMN
2 INLEDNING Flickor i strängt patriarkala familjer vars fri- och rättigheter är hotade har under det sista decenniet uppmärksammats inom socialtjänsten. Länsstyrelsen i Dalarna fick under 2004 uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera behovet av insatser för flickor och kvinnor som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld. Denna handlingsplan ska vara ett verktyg för i första hand socialsekreterare som i sitt arbete möter människor som utsatts för våld i nära relationer. Ett smidigt samarbete mellan myndigheter och kvinnojourer är en förutsättning för att kunna ge ett gott stöd till den utsatta flickan. Det hedersrelaterade våldet riktar sig i första hand mot enskildas mänskliga rättigheter rätten till en egen åsikt, rätten till frihet, rätten att bestämma över sitt eget liv, rätten att fritt välja äktenskapspartner och därmed rätten till sin egen kärlek. Genom detta står det hedersrelaterade våldet i direkt motsättning mot demokrati och jämställdhet. Det kan bestå av psykiska, sociala eller fysiska kränkningar. Våldet ses, stöds och uttalas av ett kollektiv som en för dem legitim handling. Det hedersrelaterade våldet drabbar i första hand familjemedlemmar av kvinnligt kön och påbörjas från det att de kommit in i puberteten och kan sedan pågå resten av livet. Våldet kan dock även drabba pojkar och män vilka genom relationer till icke acceptabla partners eller genom stöd till normbrytande flickor anses skada kollektivets heder. Helt oskyldiga flickor kan bli utsatta. Ett rykte om brott mot kollektivets regler och normer kan vara fullt tillräckligt för allvarlig bestraffning och flickan skuldbeläggs totalt. ATT ARBETA FÖREBYGGANDE - Se till att alla inom individ och familjeomsorgen har god kunskap om hederskulturens mekanismer och kunskap att kunna skilja hedersförtryck från tonårsproblem. - Utveckla samverkan med elevvården på grundskolor och gymnasiet i Avesta. - Utveckla särskild samverkan med i frågan kunniga poliser på orten. - Utveckla samverkan med kvinnojouren runt frågor om hedersproblematik. - Skapa nätverk av personer som kan medverka vid påverkansarbete bland föräldrar från hederskulturellt känsliga etniska grupper. - Utveckla förebyggande arbete bl.a. för att informera föräldrar om adekvat lagstiftning och andra aspekter som gäller föräldrars, barns och ungdomars rättigheter. DEN AKUTA SITUATIONEN Att tänka på vid en anmälningssituation Ta först reda på om anonym konsultation kan ske utan att utredning öppnas. Vid anmälan finns en skyldighet att inleda en utredning om förhandsbedömning visar att behov föreligger enligt Socialtjänstlagen 11 kap 1 och 2. Överväg om polisanmälan skall göras. Vid behov kontakta personer med specialkompetens. - Ta det flickan säger på allvar. Låt hennes berättelse ta den tid hon behöver och ta reda på vad som begränsar henne vad som är hennes problem. - Flickan kan behöva kvinnlig tolk. - Ge det stöd som krävs.
3 - Gå inte längre än vad flickan själv vill, men hjälp henne med det hon behöver. Kom ihåg att situationen är allvarlig. - Behöver flickan omedelbart skydd? - Fråga flickan vad hon är mest rädd för just nu och vad hon tror kommer att hända den närmaste framtiden? - Hur ser flickans nätverk ut? Finns det kamrater hon kan vända sig till? - Om några kontakter ska tas, låt flickan vara med och bestämma. - Socialsekreteraren bör konsultera med någon som har kulturkompetens. Praktisk hjälp vid den akuta situationen Stöd Socialtjänstens utredning Den sociala insatsen måste börja på flickans villkor Inled utredning jämlik 11 kap 1 och 2 Socialtjänstlagen när flickan är under 18 år. Föreligger skäl för LVU eller ej? Vid behov kan flickan ges skydd innan föräldrarna informerats. Socialtjänstens insatser vid LVU åtgärd för omyndig flicka och vid stöd för myndig flickas flykt: Om flickan är omyndig Om flickan är myndig Dokumentation Skyddat boende Ekonomi Föräldrar Nätverk Information Vanlig handläggning som vid annan LVU åtgärd - beakta problemet och kom ihåg identitetsskyddande åtgärder. Organisera ett skyddat boende. Ha en handlingsplan för en meningsfull fortsättning, tag vid behov hjälp av polis. Företa identitetsskyddande åtgärder. Beakta vid kommunikation med föräldrarna att den myndiga flickan själv avgör om och hur information med dem ska ske. Önskar flickan informationshjälp låt det ske vid besöken på socialtjänsten. Om flickan inte vill att föräldrarna ska informeras hänvisas de till polisen. Skriv noggranna och detaljerade journalanteckningar En placering skall ske med vuxna i omedelbar närhet. Lämna aldrig flickan själv under natten. Ta hänsyn till att en placering där det finns pojkar kan leda till att familjen förskjuter flickan. Jourhem, kanske på en skyddad vistelseort. Se till att flickan har ekonomi för omedelbara behov Informera om socialtjänstens myndighetsbeslut. Informationen bör ges av chef i närheten av polis. Kontakt med utomstående tas inte under den akuta situationen Se till att flickan har information om var hon kan vända sig om krissituation uppstår Tänk på att fysiska och psykiska skador behöver dokumenteras av läkare.
4 LÅNGSIKTIGA BEHOV Efter att flickan har fått hjälp i den akuta fasen kan hon erbjudas olika insatser. Viktigt att ta reda på i denna fas är: - Vilket stöd behöver flickan fortsättningsvis? - Hur ser flickans boendesituation, skola/förskola och fritid ut? - Har vårdnadshavaren förmåga att skydda barnet? - Hur ska flickans umgänge med föräldrarna arrangeras? - Behöver föräldrarna stöd för att flickan ska få sitt behov tillgodosett? Stöd Bedöm vilka stödinsatser flickan behöver och initiera dessa. Dessa kan vara allt från samtal till skyddad identitet. Vad gäller samtal kan det vara gruppverksamhet eller individuella samtal med någon kurator eller socialsekreterare. Insatser utanför kommunen är BUP-mottagningen som bedriver behandlingsarbete för personer som utsatts för våld. Tala med flickan om hennes framtidsplaner, både kort- och långsiktiga. Tala med flickan om vad som händer med henne själv om hon helt bryter med sin familj. Tala med flickan om hennes inställning till olika former av skyddat boende. Om något personskydd är aktuellt, tala med flickan om möjligheter och problem med detta. Se till att flickan har information om var hon kan vända sig om krissituationer uppstår. Ge henne ett kort med viktiga telefonnummer, exempelvis socialjouren, BRIS etc. Berätta för flickan vad som händer nu och vad som planeras för en tid framåt. Boende, förskola/skola och fritid Boendet ska ordnas så att flickans bästa tas tillvara. Beakta särskilt behovet av skydd. Detsamma gäller även förskola/skola samt fritid. Ekonomi Se till att flickan har ekonomiska förutsättningar för att klara sig. Umgänge med föräldrar och övrigt nätverk Flickans behov av umgänge med föräldrarna får prövas i varje enskild situation utifrån flickans bästa. Beakta säkerhetsaspekter vid umgänge. Kartlägg flickans nätverk och bedöm om det finns resurser som skulle vara positiva för henne. Beakta säkerhetsaspekter. Socialtjänstens utredning Utredningen skall slutföras och långsiktiga överenskommelser ska upprättas. Föräldrarnas delaktighet i detta prövas från fall till fall utifrån flickans bästa och hennes säkerhet.
5 DEN RÄTTSLIGA PROCESSEN Polisanmälan kan göras av flickan, men även av anhörig, granne eller polisman. Ibland skirvs anmälan när polisen kallats till bostaden. Flickan behöver vid anmälningstillfället inte säga mer än i korthet vad det gäller, vid senare förhör kan hon berätta mera. Hon kan ha någon som följer med vid detta förhör, en vän eller en kontakt från kvinnojouren. Även tidigare misshandelstillfällen kan anmälas. Preskriptionstiden för grov misshandel är tio år, misshandel fem år och ringa misshandel två år. Gripande I samband med anmälan gör polisen en bedömning av det inträffade. Finns misstanke om brott kan polisman gripa den misstänkte. Anhållan Polisen startar en förundersökning där bl.a. förhör med flickan, eventuella vittnen samt mannen ingår för att åklagare skall kunna fatta beslut om mannen ska anhållas för misshandel. Häktning Åklagaren har tre dygn på sig från gripandet att göra framställan till tingsrätten om att mannen ska begäras häktad. Häktning sker om man bedömer det sannolikt; att mannen är skyldig, det finns risk för fortsatt misshandel, att han avviker eller försvårar utredningen. Häktningsförhandlingen ska ske senast fyra dagar efter gripandet. Åtal Om förundersökning med förhör, tekniska undersökningar, rättsintyg, foton mm, visar att det finns tillräckligt med material för att påstå att mannen har begått brott, beslutar åklagaren att väcka åtal och lämnar en stämningsansökan till Tingsrätten. I annat fall avskrivs ärendet. Misshandel faller under allmänt åtal, vilket innebär att åklagaren kan föra ärendet vidare även om flickan inte önskar medverka. Då krävs det att övrig bevisning är tillräcklig. Rättegången Under huvudförhandlingen i Tingsrätten har mannen (den tilltalade) en försvarsadvokat. Sedan 1988 har flickan (målsägande) rätt att begära ett målsägandebiträde, en jurist/advokat. Det sker framförallt vid grov eller upprepad misshandel. Även i skadeståndsfrågor biträder målsägandebiträdet flickan. Om flickan inte får något målsägandebiträde är det åklagaren som för hennes talan. Förundersökning och rättegång kan vara mycket påfrestande för kvinnan så hon behöver allt stöd hon kan få. Flickan har därför möjlighet att ha med sig en stödperson. Påföljd Blir domen fällande kan mannen dömas till fängelse (lägst fjorton dagar och högst två år), skyddstillsyn, villkorlig dom, böter, överlämnas till rättspsykiatrisk vård eller en kombination av villkorlig dom och kontraktsvård. Därutöver kan han dömas till att betala skadestånd till kvinnan för t.ex. vårdkostnader, inkomstförlust, sveda och värk, lyte och men samt kränkning. I vissa fall kan flickan istället få skadestånd från hemförsäkringen eller från Brottsskadenämnden.
6 ÖVRIGT Rådgivning Flickan har rätt till detta hos en advokat under högst en timme till reducerad kostnad. För ytterligare besök hos advokat kan kostnader delvis täckas av hemförsäkring. Flickan har rätt till råd och stöd hos socialtjänsten enligt Socialtjänstlagen 5 kap 11. Målsägande biträde Målsägande biträde hjälper brottsoffret att ta tillvara sina rättigheter av socialt, ekonomiskt, psykologiskt och kurativt slag. Rätt till målsägarbiträde har alltid den som blivit utsatt för sexuellt övergrepp, men det kan också gälla till exempel misshandel, olaga hot, frihetsberövande, rån eller annat brott som enligt brottsbalken på vilket fängelse kan följa. Om målsägaren vill ha målsägarbiträde ska han/hon kontakta polis eller åklagare. Det går även bra att göra en framställan direkt till tingsrätten. Rättshjälp Om flickan inte får målsägandebiträde finns möjlighet till rättshjälp. Domstolen beslutar om kvinnan skall betala för advokat eller få hjälp med dessa kostnader. Främst ska rättsskyddet i personens försäkring gälla. Statlig rättshjälp kan den få som har dålig ekonomi eller om rättshjälpen inte kan täckas genom försäkring. Ansökan om rättsskydd sänds till rättshjälpsmyndigheten eller till den domstol som handlägger tvisten. PERSONSKYDD Besöksförbud Besöksförbud ansöks hos åklagarmyndigheten: 1. Besöksförbud 2. Utvidgat besöksförbud 3. Besöksförbud avseende gemensam bostad För besöksförbud 1 och 2 gäller högst 1 år och för 3 gäller högst 30 dygn. I detta ingår alla kontakter med kvinnan i hemmet men det kan utvidgas och gälla även andra platser, såsom arbetsplatsen och via telefon. Skyddad identitet (skyddad adress) En spärrmarkering i folkbokföringsregistret görs hos det lokala skattekontoret och ges ett år i taget. Personuppgifterna lämnas ut av skattemyndigheten efter särskild prövning. Innan man lämnar ut några uppgifter måste man undersöka att personen i fråga inte kommer att lida några men av att uppgifterna lämnas ut. Observera att ansökan bör göras innan man anmäler flyttning för att skydda den nya adressen. Kvarskrivning Person som i samband med flytt till hemlig ort begär att få fortsätta vara folkbokförd på den gamla orten. Ansökan sker hos det lokala skattekontoret. Man står kvar som boende på sin första adress. All post kommer att levereras till en post restante adress. Post restante adressen bör vara på annan ort än där man bor, det blir då svårare att spåra upp personen. Det kommer att läggas ett stort ansvar på den personen som begär kvarskrivning, man måste ordna med allt själv. T.ex. daghemsplats, skola då man enligt folkbokföringen tillhör en annan kommun och i
7 och med detta kan problem uppstå genom att man inte vet vem som ska betala daghemsplatsen. Fingerad identitet (ny identitet) Innebär att man byter personnummer och ens gamla liv raderas ut. Detta är väldigt svårt att få igenom. Man ansöker hos Rikspolisstyrelsen om identitetsbyte med hjälp av Skattemyndigheten. Möjligheten finns endast då hotbilden är extrem och en förutsättning är också att kvarskrivningsskyddet ej fungerat att t.ex. boendeadressen flera gånger blivit röjd. Den förföljda kontaktar polisen. Rikspolisstyrelsen ansöker hos tingsrätten om skälen är tillräckliga. Trygghetspaket Kontakta polisen. De kan t.ex. erbjuda paketet som innehåller bandspelare till telefonen i hemmet, trygghetstelefon med förprogrammerat nummer ansluten till telefonjacket, armbandslarm sam akustiskt larm. Detta förutsätter att det finns ett fast telefonabonnemang. I extrema fall livvaktsskydd då flickan vaktas dygnet runt. Skyddat boende Exempel Kruton, telefon /10 Vid frågor om personskydd kontakta Margareta Wallinder på Skatteverket i Gävle, telefon Ytterligare information om skydd av personuppgifter kan lämnas av grunddataenheten vid Skatteverkets huvudkontor i Solna, tele
8 Kvinnojouren Brottsofferjouren Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Avesta lasarett Akuta ärenden efter klockan 15.00, ring Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Avesta Helger & vardagar efter klockan 16.00, Säters sjukhus Rädda Barnen e-post: info@rb.se För flickor som lever i två kulturer; e-post: flicka@rb.se Terrafem (nationell jourtelefon med 20 olika språk) e-post: info@terrafem.org BRIS Barnens hjälptelefon Vuxentelefon om barn Orient hälsan St. Göransgatan 78, 1 tr STOCKHOLM Kruton (Kris och utredningscenter för tonårsflickor - ett skyddat boende) /10 Stöd- och rådgivningscenter för flickor/unga kvinnor med utländsk härkomst som utsätts eller riskerar att utsättas för hot, våld och förtryck från nära anhöriga.
Till dig som har anmält ett brott
6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till
Läs merHAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT?
HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT? Kan någon hjälpa mig? Hur lång tid tar en rättegång? När preskriberas brottet? Kan jag åtalas för förtal? Det här dokumentet är framtaget för att guida dig om du har
Läs merHandlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer
Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka
Läs merStoppa mäns våld mot kvinnor
Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren
Läs merDomstolarna och mäns våld mot kvinnor
Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna
Läs merSocialtjänsten, sjukvården, kvinnojouren, polisen, kriminalvården och åklagarmyndigheten i Luleå och Bodens kommuner.
VÅLD MOT KVINNOR Många kvinnor orkar inte och vågar inte söka hjälp när de blir misshandlade. Men många vet inte heller vart de kan vända sig eller vilken hjälp som går att få. Det här är en vägledning
Läs merLag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?
Lag & Rätt Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Sverige ett rättssamhälle inget straff utan lag Alla är lika inför lagen ingen
Läs merVÅLD I NÄRA RELATIONER
VÅLD I NÄRA RELATIONER En liten broschyr om vilken hjälp som går att få i Ljungby, Markaryd och Älmhult Det berör oss alla Är du kvinna, man, ungdom, barn som blir utsatt för någon form av våld av någon
Läs merHEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR
HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL
Läs merTrakasserier och kränkande särbehandling
Trakasserier och kränkande särbehandling Alla medarbetare i Lunds kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö där alla möts av respekt. I detta ingår att inte utsättas för kränkande särbehandling, sexuella
Läs merLag och Rätt åk 7, samhällskunskap
Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Vi ska under några veckor arbeta med rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld
Läs merEgna anteckningar och telefonnummer
Egna anteckningar och telefonnummer Polismyndigheten i Stockholms län Information till dig som utsatts för brott Mer information finns på vår hemsida www.stockholm.polisen.se Läs under Utsatt för brott?
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahuset Familjen Helsingborg
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn En informationsskrift från Barnahuset Familjen Helsingborg Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och
Läs merVarför slog du mig, Peter?
Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.
Läs merAntagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn
2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Den här skriften vänder sig till dig som är anställd inom verksamhet i Gävleborgs län vars arbete berör barn och ungdomar. En informationsskrift från Barnahus
Läs mer6. Rättegång: Under rättegången ska ska domstolen bestämma om den åtalade är skyldig eller oskyldig.
Lag & rätt När ett brott begås. 1. Brott. T.ex. inbrott, rån eller misshandel. 2. Gripande: Om poliserna misstänker att du har begått ett brott så får de gripa dig. De betyder att de får ha dig kvar på
Läs merRåd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden
Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det
Läs merAtt göra en polisanmälan vad händer sen?
Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete
Läs merHandlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa
Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa Handlingsplanen antagen i november 2014 Det finns ett länkat kunskapsunderlag som stöd Varje verksamhet måste uppdatera / arbeta
Läs merSVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa
SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning
Läs merKansliet. Susann Swärd
2017-08-10 Kansliet Susann Swärd Anmälningsplikten vid misstanke om att barn far illa ANMÄLAN AV MISSTANKE OM BARN SOM FAR ILLA... 2 1.1 SÅ HÄR GÖR DU EN ANMÄLAN... 3 1.2 MÖJLIGHET ATT STÄLLA FRÅGOR...
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården,
Läs merRiktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation
Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och
Läs merFörslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar
Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största
Läs merRikspolisstyrelsens författningssamling
Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens kontaktcenter (PKC); beslutade den 31 oktober
Läs merVarför slog du mig, Peter?
Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit
Läs merHur sköter polisen sina utredningar? Förundersökning Styrs av i huvudsak RB 23:e kap och Fuk
Hur sköter polisen sina utredningar? Förundersökning Styrs av i huvudsak RB 23:e kap och Fuk Bevisinsamling Måle n Döms för brott Tillräckliga skäl att åtala Sannolika skäl misstänkas Skälig misstanke
Läs merMarianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg
Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer
Läs merLever du i en. destruktiv relation. eller känner du någon du vill hjälpa?
Lever du i en destruktiv relation eller känner du någon du vill hjälpa? Våld är varje handling som genom att den skrämmer, smärtar, skadar eller kränker försöker påverka annan person att göra något mot
Läs merSå här kan det gå till.
ETT BROTT BEGÅS Så här kan det gå till. Tre killar begår tillsammans en väskryckning. De åker moped och kör upp jämsides med en äldre dam och rycker väskan i farten. Damen stretar emot och får ta emot
Läs mer5. RÄTTSVÄSENDETS ANSVAR
5. RÄTTSVÄSENDETS ANSVAR 5. 1 Aktuell lagstiftning Brottsbalken Brottsbalkens 3:e, 4:e och 6:e kapitel innehåller bestämmelser om olika former av våldsbrott och brott mot frihet och frid samt sexualbrott.
Läs merHandlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot
KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter
Läs merFortsättning.. Forskning visar också att en uppväxt i fattiga bostadsområden, med hög arbetslöshet och låga inkomster ökar risken för kriminalitet.
Fortsättning.. Forskning visar också att en uppväxt i fattiga bostadsområden, med hög arbetslöshet och låga inkomster ökar risken för kriminalitet. mm Detsamma gäller umgänge; om du umgås med kompisar
Läs merSamhällets skyldigheter och möjligheter gällande barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck
Samhällets skyldigheter och möjligheter gällande barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck Hannah Kejerhag Oldenmark Annica Odelind Utvecklingsledare mäns våld mot kvinnor 6:e jämställdhetspolitiska
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer du är inte ensam» Att bli utsatt för våld och hot av någon du lever eller har levt ihop med är kränkande och känsloladdat. Vi har förståelse för att det kan kännas mycket svårt att
Läs merHar du utsatts för brott?
Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med
Läs merLag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff.
Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff. Förövaren. Det finns flera teorier om varför någon blir kriminell. Två vanliga teorier är arv och miljö. Arv
Läs merResande i sexuella övergrepp mot barn
Resande i sexuella övergrepp mot barn Ett metodstöd för handläggningen RättsPM 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN... 3 2.1 INLEDANDE
Läs merPolicy: mot sexuella trakasserier
Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med
Läs merBRA information till alla ledare/anställda i KSS
KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet
Läs merVåld i nära relation Myndigheterna i Jokkmokk informerar
Våld i nära relation Myndigheterna i Jokkmokk informerar Det berör oss alla! Den här broschyren har vi tagit fram för till stöd för den som lever med våld eller hot eller som känner rädsla för hot och
Läs merUngdomsfr id - Om våld, hot och sexuella övergrepp på ungdomar -
Ungdomsfr id - Om våld, hot och sexuella övergrepp på ungdomar - 2010-02-22 Ljuger ungdomar om hot, våld och sexuella övergrepp? - Ja ofta, de säger att det inte hänt, fast det har hänt Hot, våld och sexuella
Läs merHandlingsplan för personal inom förskola, grundskola och gymnasieskola vid misstanke om sexuella övergrepp
LERUM200, v 1.0, 2007-11-30 1 (12) Datum 2011-03-07 Sektor Lärande Handlingsplan för personal inom förskola, grundskola och gymnasieskola vid misstanke om sexuella övergrepp Handlingsplanen avser misstanke
Läs merHANDLINGSPLAN VID HOT OCH VÅLD
Barn- och utbildningsförvaltningen HANDLINGSPLAN VID HOT OCH VÅLD 2014-06-03 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING s. 2 1.1 Handlingsplanens syfte s. 2 1.2 Handlingsplanens uppbyggnad s. 2 1.3 Kvalitetssäkring
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom
Läs merVid akuta incidenter sekundär intervention
Vid akuta incidenter sekundär intervention I detta avsnitt finns information om vad som är viktigt när en akut incident har inträffat. Avsnittet behandlar främst trakasserier, hot och våld eftersom det
Läs merBarnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott
Barnahus Huddinge Botkyrka För unga som utsatts för brott Vilka kommer till Barnahus? Till Barnahus kommer barn och unga, 0 till 18 år, som kan ha utsatts för brott. Det kan till exempel handla om att
Läs merDOM 2013-04-05 meddelad i Gävle
GÄVLE TINGSRATT DOM meddelad i Gävle Mål nr B 2402-12 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Agneta Klinga Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Gävle Målsägande Sekretess A Sekretess Målsägandebiträde:
Läs merwww.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN
www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet
Läs merLag och rätt. Vecka 34-38
Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret
Läs merRättigheter och Rättsskipning
Rättigheter och Rättsskipning Syfte: Lag och Rätt Att eleverna förstår delar av det svenska rättssystemet och sambandet mellan lagar och de skyldigheter vi medborgare har i vårt demokratiska samhälle.
Läs merrättegången hur blir den?
Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen
Läs merVåra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling
Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen
Läs merHedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun
Hedersrelaterat våld Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Handlingsplan mot hedersrelaterat våld för Falköpings socialtjänst I Falköpings kommun finns personer som är utsatta
Läs merLag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik
Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande
Läs merRutin utredning 11:1 barn
Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,
Läs merTill dig som utsatts för brott
Till dig som utsatts för brott Reaktioner Målsägandebiträde Åtal Vittnesstöd Polisanmälan Förundersökning Stöd o Stödperson hjälp Rättegång Ideella organisationer Po Skadestånd Försäkringsersättning lisanmälan
Läs merTill dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens
Till dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens barn- och ungdomsenhet Informationsmaterial från socialtjänstens barn- och ungdomsenhet På barn- och ungdomsenheten inom Socialförvaltningen
Läs merLokalt handlingsprogram för kvinnofrid
= KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING Lokalt handlingsprogram för kvinnofrid Box 490 39, 100 28 Stockholm. Besöksadress S:t Eriksgatan 47 A Telefon 508 08 000. Fax 508 08 099 www.stockholm.se 2 3 Innehållsförteckning
Läs merEn kränkning av barns och ungas rätt till integritet?
Hedersrelaterat våld och förtryck mot barn och unga En kränkning av barns och ungas rätt till integritet? Anna Kaldal och Emelie Kankaanpää Juridiska institutionen, Stockholms universitet Bakgrund Två
Läs merGÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER
Ändrad 2006-05-04 Sida 1 (9) Senast reviderad: 2007-12-03 Senast reviderad av: Fredrik Bordahl Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER
Läs merAnmäl vid misstanke om barn far illa
Anmäl vid misstanke om barn far illa Anmäl genast till socialnämnden i barnets hemkommun om vid: fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld vanvård eller försumlig behandling hedersrelaterat våld eller annat
Läs merPolicy: mot sexuella trakasserier
Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med ÖRS och Riksidrottsförbundets värderingar om glädje
Läs merVÅLD I NÄRA RELATION
VÅLD I NÄRA RELATION RIKTLINJE FÖR HANTERING VID MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE SAMT HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Biståndskontoret
Läs merJag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter
Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa
Läs merYttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31
Folkbokföringen (SOU 2009:75) Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är en feministisk
Läs mervad ska jag säga till mitt barn?
Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms
Läs merVåld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs mer2009-07-03 meddelad i Alingsås
ALINGSÅS TINGSRÄTT DOM Mål nr B 1065-09 meddelad i Alingsås 1 PARTER (Antal tilltalade: 2) Åklagare Kammaråklagare Louise Eriksson Åklagarkammaren i Borås Målsägande Sekretess, se bilaga 1 Särskild företrädare:
Läs merDina erfarenheter av separation sedan den förra enkäten
Dina erfarenheter av separation sedan den förra enkäten Alla frågor i den här enkäten gäller perioden mellan den förra enkäten och nu. Vi har tagit emot den förra enkäten av dig den 8 december 2002. Så
Läs merRiktlinjer Bemötande vid hot och våld i nära relationer. Antagna av socialnämnden den 10 juni 2009. (SN 105)
Riktlinjer Bemötande vid hot och våld i nära relationer Antagna av socialnämnden den 10 juni 2009. (SN 105) Innehållsförteckning Praktiska råd i mötet med en våldsutsatt kvinna 1 Våga fråga 1 Bemötande
Läs merVåld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:688) om besökförbud; SFS 2011:487 Utkom från trycket den 24 maj 2011 utfärdad den 12 maj 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen
Läs merHot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd
Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet
Läs merRätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.
Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med
Läs merDu har rätt till ett liv fritt från våld!
Blir du utsatt? Du har rätt till ett liv fritt från våld! Det är numera väl dokumenterat, både i forskning och annan litteratur, att det våld som män riktar mot kvinnor ofta har sitt ursprung i och finner
Läs merHandlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76
Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och
Läs merAnpassa utredningar efter barnens behov
myndighetssamverkan då det finns misstanke om att barn utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp Anpassa utredningar efter barnens behov En handbok för er som vill arbeta med Barnsamråd 1 Handboken
Läs merPolicy: mot sexuella trakasserier
Policy: mot sexuella trakasserier Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med HS och Riksidrottsförbundets
Läs merEtik, normer & lagar. OM allt från språkets betydelse till socialamedier, näthat och hur man lever ett gott liv!
Etik, normer & lagar OM allt från språkets betydelse till socialamedier, näthat och hur man lever ett gott liv! LPP Samhällskunskap: => Förklara vad som menas med kränkning och mobbning. => Ge exempel
Läs merSOCIALFÖRVALTNINGEN Rutin för hantering av skyddade personuppgifter
Rutin för hantering av skyddade personuppgifter Bakgrund Enligt 22 kap. 1 offentlighets- och sekretesslagen (OSL) är uppgifter inom folkbokföringsverksamheten i regel offentliga. I vissa fall kan det dock
Läs merHandlingsplan för kvinnofridsarbete
STOCKHOLMS STAD Handlingsplan för kvinnofridsarbete Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Uppdaterad 2013-01-10 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Särskilt utsatta grupper... 4 2.1 Äldre- och funktionshindrade...
Läs mer2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg
2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg Den 1 januari 2006 infördes en ny ordning för utfärdande av rättsintyg. Syftet var att höja kvaliteten på rättsintygen. Grunden för den nya ordningen är lagen (2005:225)
Läs merUtsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott
Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott Som förlaga till denna skrift har vi fritt använt oss av broschyren Utsatt för brott? som
Läs merKvinnofrid i Västmanland
Kvinnofrid i Västmanland Du som är eller har varit utsatt för våld eller hot i nära relation. Du som är eller har blivit slagen av din pojkvän, man eller sambo. Du som är eller har blivit utsatt för hedersrelaterat
Läs merEN KORTLEK FRI FRÅN VÅLD
EN KORTLEK FRI FRÅN VÅLD Hej! Vad roligt att du vill använda En kortlek fri från våld! Kortleken har tre delar där ni som använder den ska identifiera, diskutera och agera mot våldet. Kortleken är uppdelad
Läs merRIKTLINJER VID MISSTANKE OM FYSISK MISSHANDEL AV BARN OCH SEXUELLT UTNYTTJANDE
RIKTLINJER VID MISSTANKE OM FYSISK MISSHANDEL AV BARN OCH SEXUELLT UTNYTTJANDE Vid misstanke om fysisk misshandel av barn och sexuellt utnyttjande bör den anmälningsskyldige göra anmälan till polisen,
Läs merKarlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm
Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd
Läs mer1 Utkast till lagtext
1 Utkast till lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 1.1 Förslag till lag om ändring i brottsbalken Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken 1 dels att 6 kap. 3 ska upphöra att gälla,
Läs merVid misstanke om att barn far illa
Vid misstanke om att barn far illa Handlingsplan Dokumenttyp Dokumentägare Beslutsinstans Giltig till Handlingsplan Utbildning Utbildnings- och 2017-12-31 omsorgsutskottet Upprättad av Fastställd/upprättad
Läs merSenaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merBasnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,
Läs merOrosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen
Sida 1 av 5 Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen Innan en orosanmälan görs är det viktig att prata med barnets vårdnadshavare om den oro man känner för barnet. Vårdnadshavaren ska få information
Läs merRiktlinjer för hantering av skadeståndsärenden i samband med skada på kommunens egendom
Riktlinjer för hantering av skadeståndsärenden i samband med skada på kommunens egendom Begrepp Skadeståndsansvar uppstår när någon uppsåtligen eller på grund av vårdslöshet vållar skada på egendom och
Läs merVilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck.
Vilka är vi? och förtryck. är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld Fryshuset har en särställning inom Sveriges ideella sektor med verksamheter i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Läs merSkadestånd och Brottsskadeersättning
Skadestånd och Brottsskadeersättning Barns och ungas rätt till ekonomisk upprättelse efter brott som de utsatts för eller bevittnat Ann Lundgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Brottsoffermyndigheten
Läs merINFORMATION OM BROTTSOFFERS RÄTTIGHETER
Tietoa rikoksen uhrin oikeuksista SELKORUOTSI 8.8.2017 INFORMATION OM BROTTSOFFERS RÄTTIGHETER I den här broschyren kan du läsa om information som brottsoffer har rätt att få av myndigheterna. Informationen
Läs mer