KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID"

Transkript

1 KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID BARNMISSHANDEL Emma Andersson, socionom, familjebehandlare Prisma Kristianstad Johanna Thulin, socionom, doktorand socialt arbete Linnéuniversitetet

2 Antalet polisanmälda fall av misstänkt barnmisshandel, BRÅ barn 7-14 år barn 0-6 år

3 Antal anmälda misshandelsbrott mot barn (BRÅ 2015) Blå linje avser 7-14 år Grön linje avser 0-6 år Sammantaget anmäldes misshandelsbrott mot barn under 2014 (23 % av alla misshandelsbrott). Ökning med 8 % (0-17 år) mellan Störst ökning i åldersgruppen 0-6 år (+ 16%)

4 Förekomst misshandel 14 % procent av elever i åk 9 anger att de blivit slagna någon gång 3 % att det hänt många gånger. Jansson, Staffan, Jenbro, Carolina & Långberg, Bodil (2011). Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige. En nationell kartläggning Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

5 Olika former av misshandel Elevenkät (Janson, Jernbro & Långberg, 2011) 9" 8" 7" 6" 5" 4" 3" 2" 1" 0" hårt"omruskad" örfilar/luggad" slag"m"hand" kra=ig"slag"m"hand" sparkad" bränd/skållad" %"

6 KIBB metoden Metoden är utvecklad av Melissa Runyon på Cares Institute i New Jersey, USA, och har tagits till Sverige med hjälp av stiftelsen Allmänna Barnhuset. Forskningsstudie: Runyon et al.,2009; Runyon, Deblinger & Schroeder, 2010; Runyon, Deblinger & Steer, 2010

7 Målgrupp Barn i åldrarna 3 17 år. Föreligger en anmälan till socialtjänsten och/eller polisen samt en berättelse från barnet Föräldrarna tillstår helt eller delvis misshandeln Att skyddsaspekten är bedömd, att barnet kan bo hemma Barn som lever med sin/sina föräldrar eller är tillfälligt placerade med planerad hemflytt. Föräldrar utan aktivt missbruk eller psykisk sjukdom

8 Behandlingsupplägg Behandlingen omfattar ca. 16 behandlingstillfällen, en gång i veckan Behandlingen kan ske i grupp eller familjevis Grupp: 2 tim/vecka, max 4 familjer, 4 behandlare Enskild familjebehandling: 90 minuter/vecka samt 2 behandlare

9 Bedömning Finns det traumasymtom? Bedöma relationen mellan barn och förälder Finns förutsättningar för behandlingen? Motivation Skyddsbedömning

10 Tema: Barnbehandling Träna sig att uttrycka känslor och hantera svåra känslor Psykoedukation om våld och effekter av fysisk misshandel Stresshantering Hjälpa barnet att berätta om upplevelser av våld/ traumabearbetning Trygghetsplan Träna på sociala färdigheter Skuldavlastning

11 Tema föräldrabehandling Psykoedukation om våld och dess konsekvenser Egna erfarenheter av våld Öka förmågan till empati med barnet Hitta alternativa strategier förstärkning av positivt beteende, alternativt bemötande, hantera aggression Ta del av barnets berättelse för att förstå våldets konsekvenser för barnet Ansvarstagande Nya konfliktlösningsstrategier

12 Integrerad föräldra-barn session Praktisera förändrad föräldrastil Barnen och de vuxna delar vad man jobbat med Förälder tar ansvar för barnet Praktisera beröm

13 Föräldrabehandlingen

14 Åtagande: att inte använda våld Skriva på att föräldern inte kommer använda våld Vara tydlig att det finns mandat för barnet att prata om vad som hänt Informera om anmälningsplikten

15 Redogörelse för incidenten som lett till behandlingen Vad säger anmälaren att du gjort? Vad hände mellan dig och ditt barn? Vad tror du barnet kände och tänkte? Tankar och känslor kring vad som hänt Hur känns det efteråt? Konsekvensanalys av hur det blivit pga det som hänt

16 Exempel på konsekvensanalys: Jag har fått problem med polis och soc. Jag har skuldkänslor Min dotter är rädd för mig Min dotter och man är arg på mig Min dotter kunde blivit skadad Omgivningen tycker att jag är en dålig förälder Min dotters pappa vill inte att dottern ska vara hos mig Min dotter har behövt vara på polisförhör

17 Psykoedukation Olika sorters våld; fysiskt, psykiskt, sexuellt och materiellt. Vilka typer av våld har ditt barn upplevt? Hur barn påverkas av våld Hur ditt barn har påverkats Förklaringar till misshandeln Hur barn lär sig beteenden

18 Beröm Grunden för föräldrafärdigheter Introducerad tidigt i behandlingen Berömmets kraft

19 Uttrycka känslor Jag känner Identifiera olika känslor

20 Kognitiva triangeln

21 Kognitiva copingfärdigheter Identifiera negativa tankar: Mitt barn kommer aldrig.. Det är hopplöst Alternativa förklaringar Anpassa till barns utvecklingsnivå

22 Ilskehantering Identifiera egna ilsketecken Självprat Stresshantering Avslappning Självomsorg

23 Samarbete Tydlig kommunikation Familjemöten Familjeregler som är tydliga för alla Låt barnet välja Ge barnet tid Aktivt lyssnande

24 Trygghetsplan Gemensamt med barnet Måste vara genomarbetad Hur kan barn resp. förälder signalera ilska hos sig själv/ den andre? Vart kan de gå för att lugna ner sig? Hur lång nedkylningsperiod? Hur ska man mötas igen? Skriftlig Ingen trygghetsplan är bättre än en dålig trygghetsplan. Öva

25 Klargörandebrev Förälder och behandlare arbetar med att formulera ett brev till barnet Brevet ska innehålla: Orsaken till varför man kommit till behandlingen Ansvarstagande, gärna en ursäkt Sammanfattning vad man lärt sig Hur man tänker agera framåt Brevet läser föräldern upp för barnet

26 Delta i traumabearbetningen Förbereda sig på att höra barnets traumaberättelse Lyssna på barnet och ge respons

27 Barnbehandlingen

28 Går igenom incidenten som lett till behandling Vad säger barnet om vad som hände?

29 Psykoedukation Olika sorters misshandel Hur barn kan känna sig? Hur kände du det? Våldets effekter Känslor

30 Uttrycka känslor Känsloedukation Benämna känslor Uttrycka känslor Acceptera känslor Lekar, spel m.m.

31 Misshandelsspecifika kognitioner Oro för vad andra tänker Syns det på mig? Oro för relationer Det var jag som splittrade familjen Oro för den personliga säkerheten Självbild Jag förtjänade det

32 Kognitiva triangeln

33 Copingfärdigheter Att hävda sig själv Samspel Kommunikation Ilskehantering

34 Ilskehantering Identifiera triggers Uttrycka ilska på ett bra sätt Stresshantering Avslappning

35 Trygghetsplan Gemensamt med förälder Hur kan barn resp. förälder signalera ilska hos sig själv/ den andre? Vart kan de gå för att lugna ner sig? Hur lång nedkylningsperiod? Hur ska man mötas igen? Skriftlig Ingen trygghetsplan är bättre än en dålig trygghetsplan. Öva

36 Traumabearbetning Gradvis exponering Traumaberättelse Kan ske genom skriftlig berättelse, brev, bilder eller annat kreativt sätt Få fram en detaljerad bild av våldet med känslor och tankar kopplade till berättelsen Identifiera kognitiva förvrängningar Förbereda att dela berättelsen med förälder

37 Gemensamma sessioner Föräldrar får möjlighet att praktisera ny föräldrastil Delge varandra vad man jobbat med under sessionerna Gemensamma samtal, övningar, lekar och spel Berömma varandra

38 Tidigare resultat i USA Resultatet visar att barnens PTSD-symptom sjönk, mindre kroppslig bestraffning och bättre psykiskt mående för barnen. Föräldrarna uppgav att deras ilska minskade. SAMHSA S National registry of evidence-based programs and practies (NREPP) Runyon, M. K., Deblinger, E. & Schroeder, C. M. (2009). Pilotevaluation of Outcomes of Combined Parent-Child Cognitive-Behavioral Group Therapy for Families at Risk for Child Physical Abuse. Cognitive and Behavioral Practice, 16 (1), Runyon, M. K., Deblinger, E., & Steer, R. A. (2010). Group cognitive behavioral treatment for parents and children at-risk for physical abuse: An initial study. Child & Family Behavior Therapy, 32(3),

39 Pilotstudie i Sverige om effekter av behandlingen familjer tillfrågades, 22 tackade ja, 18 fullföljde studien Intervjuer, före- och efter mätning Genomförts i: Lund, Malmö, Kristianstad och Linköping Kjellgren, C., Svedin, C. & Nilsson, D. (2013). Child Physical Abuse - Experiences of Combined Treatment for Children and their Parents: A Pilot Study, Child Care in Practice, 19(3),

40 BARNEN 25 barn genomsnitt 9,3 år gamla (sd=1,9) spridning 6-14 år 1-3 barn i samma familj 10 (43,5 %) flickor 13 (56,5 %) pojkar

41 FÖRÄLDRARNA 26 föräldrar 39,4 år i genomsnitt (sd=6,7) 14 kvinnor och 9 män (biologiska, foster- eller adoptivföräldrar) 7 föräldrapar har gått i behandling och 9 har varit ensamföräldrar i behandlingen

42 MISSHANDELN I 82% av fallen hade skolan aktualiserat misstanke om misshandel mot barnet (övr. släktingar, hälsovården) I sex familjer har pappan utövat våldet, i tio familjer har mamman utövat våldet och i två familjer båda föräldrarna Misshandeln består av slag med hand i ansikte och mot andra delar av kroppen, slag med tillhyggen, knuffar, strypgrepp Initialt tog 59% av familjerna ansvar för misshandeln (i varierande grad) och 94% efter behandling

43 Sociodemografiska föräldradata N=23 Man (%) Kvinna (%) Totalt (%) Invandrare 1 6 (60) 10 (63) 16 (62) Arbete/studerar 2 8 (80) 11 (69) 19 (73) Erfarenhet av egen misshandel 5 (50) 12 (75) 17 (65) som barn 3 1. Ej född i Sverige 2. Hel eller deltidsarbete/studier 3. Tillfällig eller ofta förekommande fysisk misshandel som barn

44 Barn tecken på depression och om föräldrastrategier Variabel Före behandl M (SD) Efter behandl M (SD) t-value Depression 8.5 (5.9) 4.8 (5.3) p Positivt föräldraskap Inkonsekvent föräldraskap Kroppslig bestraffning 19.6 (5.3) 23.8 (4.4) (4.0) 12.9 (2.7) 1.75 n.s. 5.8 (1.8) 3.2 (0.4)

45 Barns symptom på trauma (TSCC) Variabel Före behandl M (SD) Efter behandl M (SD) t-value Trauma symptom 27.9 (14.6) 13.6 (11.9) p

46 Hur föräldrarna mår depression (BDI) före efter m sd m sd t p

47 Föräldrastrategier APQ Formulär med 42 frågor, 6 delskalor. positivt föräldraskap före Efter m sd m sd t p n s kroppslig bestraffning inkonsekvent fostran

48 Förändring CBCL före efter behandling (hur föräldrar skattar barnets mående) före efter m sd m sd t p internalisering externalisering

49 Behandlingseffekter pilotstudie (Kjellgren, Svedin & Nilsson, 2013) mindre tecken på depression hos föräldrar och barn förbättrade föräldrastrategier minskad internaliserade- och externaliserade beteendeproblem hos barnet minskade ptsd-symtom för barn mindre våld och mer positivt föräldraskap, föräldrarna rapporterar om mindre inkonsekvent fostran.

50 Aktuell forskningsstudie barn och deras föräldrar (KIBB respektive kontroll) besvarar frågeformulär och blir intervjuade vid tre tillfällen I samband med inledning av utredning efter 4 månader och efter 10 månader mån

51 Föräldrars röster om behandlingen Jag har fått mer kunskap kring hur (barnet) fungerar. Kan idag förbereda (barnet) mer. Jag har lärt mig att förstå mitt barn bättre, att hans känslor är högst relevanta för honom även om samma saker inte skulle orsaka mig samma känslor. Jag säger inte lika ofta saker som nu överdriver du eller så farligt kan det inte vara. Jag anstränger mig mera för att förstå honom. Jag tycker att relationen mellan mig och mitt barn har förändrats. Jag frågar oftare om mitt barns åsikter i olika frågor och har lättare att diskutera med honom, även när jag är arg. Jag har förändrats, blivit lugnare, tillbringar mer tid med barnen. Vi gör mer tillsammans hittar på så mycket som jag kan med dem. Att barn behöver mer tid till att förklara saker och att det är viktigt med beröm och närhet (kramar och pussar). Det är viktigt att säga att man älskar sitt barn.

52 Barns röster om behandlingen De slår mig inte längre. Vi hade roligt. Det är mycket bättre mellan mig och pappa. Vi bråkar inte lika mycket. Vi har slutat att bråka och slåss och vi har börjat prata istället. Det känns bättre. KIBB är bra. Man får lära sig mera, att man ska berätta hemligheter. Ja, vi har börjat bråka lite mindre. Spelar mer spel och leker mer tillsammans. Jag älskar mig själv som person och respekterar mig själv mer nu. Det kan vara att jag har blivit äldre också, att jag har vuxit i mig själv, men jag tror det är KIBB som gjort det.

53 Referenser BRÅ (2015) https://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/ barnmisshandel.html Kjellgren, Cecilia, Svedin, Carl Göran & Nilsson, Doris (2013). Child Physical Abuse Experiences of Combined Treatment for Children and their Parents: A Pilot Study. Child Care in Practice, Vol. 19(3),: Jansson, Staffan, Jenbro, Carolina & Långberg, Bodil (2011). Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige. En nationell kartläggning Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Runyon, M. K., Deblinger, E., & Steer, R. A. (2010). Group cognitive behavioral treatment for parents and children at-risk for physical abuse: An initial study. Child & Family Behavior Therapy, 32(3), Runyon Melissa K, Deblinger, Esther & Schroeder, Christine M. (2009). Pilot Evaluation of Outcomes of Combined Parent-Child Cognitive-Behavioral Group Therapy for Families at Risk for Child Physical Abuse. Cognitive and Behavioral Practice, 16 (1):

54 Tack! Emma Andersson, Johanna Thulin,

KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID

KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID BARNMISSHANDEL Emma Andersson, socionom, KIBB-behandlare och utbildare, Prisma familjecentrum, Kristianstad Johanna Thulin, socionom, doktorand socialt arbete Linnéuniversitetet

Läs mer

KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID BARNMISSHANDEL. Elisabet Kjellander KIBB-utbildare/behandlare Cecilia Kjellgren universitetslektor/forskare

KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID BARNMISSHANDEL. Elisabet Kjellander KIBB-utbildare/behandlare Cecilia Kjellgren universitetslektor/forskare KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID BARNMISSHANDEL Elisabet Kjellander KIBB-utbildare/behandlare Cecilia Kjellgren universitetslektor/forskare 10000 Antalet polisanmälda fall av misstänkt barnmisshandel,

Läs mer

KIBB projektet Kognitiv Integrerad Behandling vid Barnmisshandel

KIBB projektet Kognitiv Integrerad Behandling vid Barnmisshandel SLUTRAPPORT KIBB projektet Kognitiv Integrerad Behandling vid Barnmisshandel 2013 2015 2 k a p i t e l 1 k i b b projektet INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1 Sammanfattning...5 KAPITEL 2 KIBB projektet 2012

Läs mer

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi Moa Mannheimer, enhetschef och leg. psykolog på BUP Grinden, deltar vid ISIS höstsymposium 2012 för att berätta om hur de arbetar med traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

Internationell forskning om konsekvenserna av våld: Samtal med barn som upplevt våld i familjen. Svensk forskning:

Internationell forskning om konsekvenserna av våld: Samtal med barn som upplevt våld i familjen. Svensk forskning: Samtal med barn som upplevt våld i familjen Åsa Källström Cater Socionom, fil.dr och docent Internationell forskning om konsekvenserna av våld: Psykiska problem (depression, ångest, posttraumatisk stress,

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en nationell kartläggning Nordiska Barnavårdskongressen Stockholm 2012-03-23 Staffan Janson och Bodil långberg

Läs mer

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda

Läs mer

FAMÖS, familjeterapiföreningen i Östra Sverige.

FAMÖS, familjeterapiföreningen i Östra Sverige. 2013 nr 2 FEED-BACK FAMÖS, familjeterapiföreningen i Östra Sverige. Styrelsen Annika Daveby-Karlquist, ordförande Håkan Pettersson, kassör Cecilia Scott-Wiklöf Marie Stridh Madeleine Cocozza Rolf Hessel,

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Barn som upplever våld kopplingar till ohälsa tecken på utsatthet att ställa frågor och agera på svar

Barn som upplever våld kopplingar till ohälsa tecken på utsatthet att ställa frågor och agera på svar Barn som upplever våld kopplingar till ohälsa tecken på utsatthet att ställa frågor och agera på svar Steven Lucas, MD PhD Barnläkare Akademiska barnsjukhuset Uppsala 0915-1115 Så ser våldet ut i Sverige,

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016 Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016 Poa Samuelberg Leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi BUP Traumaenhet,

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Att kunna se, att våga se

Att kunna se, att våga se Att kunna se, att våga se En studie om ungdomar som begått sexuella övergrepp anmälda till socialtjänst i Malmö, Lund och Kristianstad under 2011 Materialet är framtaget av Sexuell hälsa inom Sociala resursförvaltningen

Läs mer

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel Denna handledning är tänkt som ett hjälpmedel för dig som förbereder visning av En fyrkantig himmel. Om filmen ska visas för ungdomar behöver man förbereda

Läs mer

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Carolina Jernbro Barnmisshandel som folkhälsoproblem Vanligt förekommande Stora konskevenser på individ och samhälle

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

15-05-28. Våld kan påverka hjärnans utveckling. Supervisors. Beteenden, psykiska och fysiska besvär kan indikera våldsutsatthet

15-05-28. Våld kan påverka hjärnans utveckling. Supervisors. Beteenden, psykiska och fysiska besvär kan indikera våldsutsatthet Utsatta barn och ungdomar i Sverige - hur syns de i tandvården? Våldsutsatthet ger ohälsa Therese Kvist ST-tandläkare/ Doktorand Institutionen för odontologi Karolinska Institutet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Hanna Harnesk Leg Psykolog Kriminalvården Sårbara rättigheter Brottsoffersluss Vem är förövaren?

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

FILMGUIDE. för samtal och diskussion. En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min

FILMGUIDE. för samtal och diskussion. En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min FILMGUIDE för samtal och diskussion En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min Filmproducent och distributör: Film and Tell Kontakt: info@filmandtell.com 08-55

Läs mer

Barns som utsätts för fysiska övergrepp

Barns som utsätts för fysiska övergrepp Barns som utsätts för fysiska övergrepp Birgitta Svensson Doktorand i Folkhälsovetenskap Karlstads universitet Stressutlöst våld mot barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning Upprepat fysiskt och

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling

Små barn och Trauma Stöd och behandling Små barn och Trauma Stöd och behandling Anna Norlén Leg Psykolog Leg Psykoterapeut Verksamhetschef Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Små barn, våld och övergrepp Små

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Hej! Du som läser det här, tänk på att vara varsam med presentationen. Sprid den ej och tänk på upphovsrätten. Mvh Anna L Jonhed

Hej! Du som läser det här, tänk på att vara varsam med presentationen. Sprid den ej och tänk på upphovsrätten. Mvh Anna L Jonhed Hej! Du som läser det här, tänk på att vara varsam med presentationen. Sprid den ej och tänk på upphovsrätten. Mvh Anna L Jonhed Barns som upplevt våld i familjen förutsättningar för umgänge med en våldsutövande

Läs mer

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior. psykologi.se/material/

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior.  psykologi.se/material/ 2016-12-15 1 Åhörarkopior 2 Varför traumakunskap i skolan? www.pedagogisk psykologi.se/material/ 1 2016-12-15 Traumasymptom utifrån åldersgrupper Traumakunskap och bemötande Förskolebarn Grundläggande

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i

Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i och effekter av ledarledda grupper för föräldrar med äldre barn och tonåringar Anders Broberg & Elin Alfredsson anders.broberg@psy.gu.se elin.alfredsson@psy.gu.se

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1 Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som

Läs mer

BARNS UPPLEVELSER AV VÅLD. Anna Forssell Örebro universitet

BARNS UPPLEVELSER AV VÅLD. Anna Forssell Örebro universitet BARNS UPPLEVELSER AV VÅLD Anna Forssell Örebro universitet 2015-01-29 1 UPPLÄGG 1. Att förstå barns upplevelser av våld 2. Våldets konsekvenser för barnen 3. Barnmisshandel? 4. Separation hur blir det

Läs mer

Trauma! (friskfaktorer)

Trauma! (friskfaktorer) Trauma! (friskfaktorer) Göteborg 2015-09-16 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet ole.hultmann@psy.gu.se Specialistpsykolog, psykoterapeut 1 Föreläsningens

Läs mer

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention Cecilia Kjellgren universitetslektor/institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Unga som begår sexuella övergrepp Ungdomar 12-17

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet

Läs mer

Barn. Vinjett SIP Vera

Barn. Vinjett SIP Vera Vera Vera är 15 år. Hennes storasyster är orolig för Vera då hon verkar ledsen, haft mycket huvudvärk och svårt att sova på nätterna. Systern har uppmärksammat att Vera senaste tiden gått ner i vikt och

Läs mer

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

Barn som far illa Kandidatföreläsning

Barn som far illa Kandidatföreläsning Barn som far illa Kandidatföreläsning 130913 Liv Lyngå Folsach ST-läkare, Barn och Ungdomsmedicinska Klin. SUS Olof Stuermer Barnhälsovårdsöverläkare, Överläkare i barnpsykiatri, Ystad BARNKONVENTIONEN

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Resultat Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Karin Grip Psykologiska Institutionen Göteborgs

Läs mer

Se till mig som liten är

Se till mig som liten är Se till mig som liten är Barn som anhörig 1 Kuratorn En resurs för barn som anhöriga 2 Vad gör kuratorn? Kris- och stödsamtal Information om samhällets stöd och resurser Anhörigstöd Myndighetssamverkan

Läs mer

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barn i Barnahus Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barnahus Modell för samarbete mellan åklagare, polis, socialtjänst,

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken om Liten

LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken om Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen samtala

Läs mer

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc.

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Fall 1 Mål: T 3243-07 Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Lunds Familjerätt kopplas in och man börjar, som

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Pedagogisk planering Jordgubbens förskola

Pedagogisk planering Jordgubbens förskola Pedagogisk planering Jordgubbens förskola År 2016-2017 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Lena Hannu Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1 Birgitta

Läs mer

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Bikupa Vad innebär Barnkonventionen för dig? - hur märker man att den finns? Olika-Lika BARN DÄR-HÄR DÅ-NU Barnkonventionen

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Barn som far illa. Barn som far illa Tandvården och de utsatta barnen att vilja se och våga ta ansvar. Mål med kvällens föreläsning DEN ARGE

Barn som far illa. Barn som far illa Tandvården och de utsatta barnen att vilja se och våga ta ansvar. Mål med kvällens föreläsning DEN ARGE Barn som far illa Tandvården och de utsatta barnen att vilja se och våga ta ansvar Gunilla Klingberg Barn som far illa? gunilla.klingberg@mah.se Mål med kvällens föreläsning Kunskap om Barn far illa Vad

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Introduktion till CORE Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Agenda 10:00 Introduktion till CORE Uppkomst, användningsområde, exempel på internationell forskning Introduktion

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med 1 Se Sambandet! Forskning visar att det finns samband mellan våld mot djur och våld mot människor. Det formuleras

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Förebygga våld mot barn

Förebygga våld mot barn Förebygga våld mot barn Tre experimentella fallstudier av metoden Tryggare barn i Socialtjänsten Anna Mautner, leg psykolog Magelungen utveckling anna.mautner@magelungen.com 076-171 72 78 Illustratör:

Läs mer

Välkommen till BUP Kärnan

Välkommen till BUP Kärnan Välkommen till BUP Kärnan För barn i åldrarna 0-6 år och blivande föräldrar Barn- och föräldraverksamheten BUP Kärnan vänder sig till dig/er som snart ska få barn och till er föräldrar med barn i åldern

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

enl. BRÅ enl. BRÅ Stress Disorder) enl. BRÅ

enl. BRÅ enl. BRÅ Stress Disorder) enl. BRÅ Föreläsning för skolsköterskor Omsorgsbrist hos barn och ungdomar hur hantera detta i ett hälsosamtal? Vad är omsorgsbrist? Hur vanligt är det? Hur reagerar barnen? Vad ska jag säga? Kan skolan förebygga?

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-2015 Västra Hargs förskola Kerstin Nilsson kerstin.nilsson@mjolby.se Tel.0142-856 40 Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn, föräldrar och medarbetare

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Stöd för barn och familjen

Stöd för barn och familjen Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola LIVSKUNSKAP i Rudboda skola 1 Rudboda skolas vision Alla elever ska ha de kunskaper och färdigheter som fordras för en positiv självbild och framtidstro På Rudboda skola: har vi ett gemensamt, positivt

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012 Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan Gäller from 1 april 2012 Revideras 15 mars 2013 Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer - introduktion Innehåll Tvärprofessionella grupper, fall och examination Våld mot kvinnor våld mot barn Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer vad ska man använda förklaringsmodeller

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Solgårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Solgårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Solgårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Ansvarig för planen: Förskolechef Erja Svensson Vår vision:

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Traumafokuserad Kognitiv Beteendeterapi Information till ungdomar

Traumafokuserad Kognitiv Beteendeterapi Information till ungdomar Traumafokuserad Kognitiv Beteendeterapi Information till ungdomar Traumafokuserad Kognitivt Beteendeterapi, som förkortas TF- KBT, är en behandlingsmetod för barn och ungdomar som varit med om svåra händelser,

Läs mer

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun FöräldraKOMET Lunds kommun FöräldraKOMET Om programmet För r vem? KOMET vänder v sig till föräldrar som har problem med barn som trotsar, bråkar och är utagerande (3-12 år) Resultat 35-50 50 % minskning

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25)

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Upptäckt av våld mot barn, skydd och stöd

Upptäckt av våld mot barn, skydd och stöd Upptäckt av våld mot barn, skydd och stöd Malmö 2015-06-09 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet ole.hultmann@psy.gu.se Specialistpsykolog, psykoterapeut Barn-

Läs mer

Barns umgänge med våldsutövande fäder - behov, rättigheter och vilja

Barns umgänge med våldsutövande fäder - behov, rättigheter och vilja Barns umgänge med våldsutövande fäder - behov, rättigheter och vilja Svenska föreningen för familjeterapi 2016-10-14 Anna L Jonhed, fil dr. i socialt arbete, Örebro universitet Upplägg 1. Barn och våld

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Idrett og kjønn. Cecilia Kjellgren Socionom/doktorand Lunds Universitet

Idrett og kjønn. Cecilia Kjellgren Socionom/doktorand Lunds Universitet Idrett og kjønn Cecilia Kjellgren Socionom/doktorand Lunds Universitet Idrett og kjønn olika aspekter strukturella attityder ekonomiska makt sexuella Doktorsavhandling Ungdomar som begår r sexualbrott

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

Workshopledare Madeleine Sundell

Workshopledare Madeleine Sundell Workshopledare Madeleine Sundell Metodstöd för Barn och Unga på Frälsningsarmén -Ansvarig för I Trygga Händer -Rådgivare och Utbildare inom Barnkonventionen -Barnrättsjurist madeleine.sundell@fralsningsarmen.se

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Barnets rätt att komma till tals inom den sociala barn- och ungdomsvården

Barnets rätt att komma till tals inom den sociala barn- och ungdomsvården Barnets rätt att komma till tals inom den sociala barn- och ungdomsvården Forskningsprojektet En politik för barns bästa? Målkonflikter i socialtjänstens arbete med utsatta barn Maria Heimer, Elisabet

Läs mer

Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola och fritidshem a för planen All personal på

Läs mer

barnmisshandel Detta borde alla veta om Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta

barnmisshandel Detta borde alla veta om Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Detta borde alla veta om Rädda Barnen 107 88 Stockholm Tel: 08-698 90 00 Fax:

Läs mer

Ole Hultmann, specialistpsykolog, psykoterapeut, doktorand vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

Ole Hultmann, specialistpsykolog, psykoterapeut, doktorand vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Våld i familjen Kartläggning och behandling inom BUP Resultat och erfarenheter av arbetet med våldsutsatta barn finansierad av Brottsoffermyndigheten Forskningsrådet om Arbetsliv och Sociala frågor (FAS)

Läs mer