Årsredovisning 2003 för Mitthögskolan

Transkript

1

2 Mitthögskolan Dnr MH 2004/14 Årsredovisning 2003 för Mitthögskolan Mitthögskolans årsredovisning (2)

3 Kontaktperson för Årsredovisningen 2003 är akademisk sekreterare Maria Nyberg Ståhl Mitthögskolans årsredovisning (3)

4 Innehållsförteckning Ordförande och rektor har ordet Året ur studentkårsperspektiv RESULTATREDOVISNING 1. Mitthögskolans tionde år 2. Ekonomisk utveckling under Grundutbildning 3.1 Inledning 3.2 Omfattning 3.3 Rekrytering och nybörjare 3.4 Utveckling av grundutbildningen 3.5 Studieförberedande och behörighetsgivande utbildning 3.6 Distansutbildning 3.7 Examina 3.8 Kvalitet i grundutbildningen 4. Forskning och forskarutbildning 4.1 Inledning 4.2 Forskningskompetens 4.3 Forskarutbildning 4.4 Externfinansierad forskning och EU-projekt 4.5 Exempel på forskningsprojekt 5. Gemensamt för grundutbildning och forskning 5.1 Studentmiljö och studentinflytande 5.2 Högskolepedagogisk utveckling 5.3 Bibliotek 5.4 Mitthögskolans internationalisering 5.5 Kunskapsutbyte med omgivande samhälle 5.6 Fora för samverkan i regionen 5.7 Arbete för lika villkor 5.8 Personal EKONOMISK REDOVISNING HÖGSKOLESTYRELSENS BESLUT Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Sammanställning av anslagsbelastning Organisationsplan för Mitthögskolan Sammanställning av återrapporteringskrav Sammanställning av tabeller och diagram Mitthögskolans årsredovisning (4)

5 Mitthögskolans årsredovisning (5)

6 Ordförande och rektor har ordet Under år 2003 blev Mitthögskolan Sveriges nästa universitet. Tio års intensivt utvecklingsarbete kröntes med den framgång som så många högskolor hoppas på. Förberedelserna för universitetsblivandet 2005 kunde ta fart; med fullbordandet av det ambitiösa professorsprogrammet, framtagandet av en ny utvecklingsplan med visionen om ett ungt och dynamiskt universitet samt med en rad praktiska frågor. Bland annat utreddes namnfrågan och efter dialog med utbildningsdepartementet föreslogs alternativet Mittuniversitetet. Den anpassning av Mitthögskolans grundutbildningsutbud, som skett under hela 2000-talet, fortsatte även Från att år 2000 ha varit ett lärosäte med tyngdpunkten på NT-utbildning, drygt 3000 av ca 8000 helårsstudenter, har nu Mitthögskolan utvecklats till ett lärosäte med balans mellan olika utbildningsområden. De drygt 8000 helårsstudenterna fördelar sig år 2003 så att ungefär 50 procent studerar humaniora och samhällsvetenskap, 25 procent NT-utbildning och 25 procent vård- och hälsovetenskap. Det rör sig delvis om ofrivilliga förändringar på NT-sidan, med dramatiskt sjunkande sökandetryck, något som i sig snarare sammanhänger med ett nationellt överutbud av kursplatser än ett sjunkande NT-intresse. Studenter med behörighet för NT-utbildning räcker helt enkelt inte till. I regioner, där Mitthögskolan tidigare kunnat rekrytera med framgång, finns det nu NT-utbildning på ort och ställe och framförallt lediga utbildningsplatser. Den kraftiga strukturomvandling, som Mitthögskolan är med om, påverkar naturligtvis både personal, studenter och ekonomi. Det är kostsamt för alla. Arbetet med uppsägningar av lärarpersonal, som inte längre kommer att ha utbildningsuppdrag, blev mer komplicerat än förutsett. Själva uppsägningarna sker först år 2004 men förhoppningsvis då med mycket god förberedelse på det psyko-sociala området. Studenter har vållats oro, när det gäller fortsatta NT-studier, trots upprepade försäkringar om att hållas skadeslösa tills program är utfasade. Högskolans ekonomi slutligen har åkt berg- och dalbana under året, med närmast fritt fall på antalet sökande NT-studenter och med dem sammanhängande prestationsersättningar under våren, samt med en kraftig upptagning av framförallt studentprestationsersättningen på senhösten. Sammantaget gav detta en mindre minskning av antalet helårsstudenter än vad som prognostiserats, ett ökat antal helårsprestationer 2003 jämfört med 2002 och en ekonomi i balans, som t.o.m. genererade ett litet årsöverskott. Detta minskar lärosätets stora ackumulerade underskott på utbildningssidan. Till högskolans ekonomiska överskott bidrog också ett antal sparåtgärder och ett investeringsstopp. När det gäller forskning var verksamheten inne i en utpräglad produktionsfas. Den var mitt i en cykel med stora beviljade regionala EU-medel, runt 50 Mkr/år för de tre åren 2002, 2003 och 2004, och med ett antal stora forskningsprojekt i mitten av sitt arbete. Den minskning, som går att se när det gäller publicering (dock inte i citeringsindex), kan ha sin naturliga förklaring i detta. Vi kan nog se fram emot ett antal år när de stora projekten publicerar sig flitigt. Mitthögskolans egen forskarutbildningsverksamhet är naturligt nog under uppbyggnad, men kunde under året glädjas åt den första egna disputationen. Ett nytt overhead-beräkningssystem sjösattes under året med en grundidé om transparent kostnadstäckning av externfinansierad verksamhet. Mitthögskolan har en overheadkostnadsnivå i överensstämmelse med flertalet lärosäten. Ett såväl internt som nationellt problem är, att externa finansiärer inte ger full täckning för overheadkostnaderna. Som en följd av detta måste fakultetsmedel Mitthögskolans årsredovisning (6)

7 användas för motfinansiering av projekt. Det kan på sikt negativt påverka forskarutbildningsverksamheten om inte systemförändringar görs. När det gäller utmaningar så är budgeten för år 2004 också en sådan. Avvecklingskostnaderna för personal koncentreras till 2004 och blir mycket höga (runt 27 miljoner kronor för år 2004). Vissa typer av kostnadsbesparingar under 2003 har varit av kortsiktig karaktär och investeringsstoppet kan inte vara för evigt. Det extra omstruktureringsbidrag om 30 miljoner kronor, som lärosätet erhållit från utbildningsdepartementet, är en förutsättning för en ekonomi i balans under Vi räknar med att detta ska vara möjligt att åstadkomma. Lennart Hjalmarson Styrelsens ordförande Thomas Lindstein Rektor Mitthögskolans årsredovisning (7)

8 Året ur studentkårsperspektiv År 2003 inleddes med ett positivt besked för Mitthögskolan då regeringen beslutade bevilja vetenskapsområdet för humanvetenskap och universitetsstatus för Mitthögskolan till För Mitthögskolan och studenterna var detta ett glädjande besked och vi kunde nu rikta in oss på att utveckla och förbättra Mitthögskolans grundutbildning och forskning. Trots det glada beskedet som inledde 2003 har det varit ett tungt år för Mitthögskolans personal och studenter. De ekonomiska delrapporterna har visat dystra siffror och man tvingades ta fram ett åtgärdsprogram för att vända ekonomin uppåt igen. Den största förändringen som detta åtgärdsprogram förde med sig var att grundutbildningen kommer att skäras ned i Örnsköldsvik där verksamheten till största del kommer baseras på forskning och distansutbildning. Den andra stora förändringen som åtgärdsprogrammet medförde var beslutet om att campusorterna ska ämneskoncentreras. Ett beslut som välkomnades av Studentkåren i Sundsvall, Studentkåren Örnsköldsvik samt Studentkåren i Östersund. Dessa Studentkårer tror att detta kommer att stärka Mitthögskolan i både grundutbildning och forskning. Härnösands Studentkår reserverade sig mot beslutet med anledning av de stora protester som beslutet skapade bland dem studenter som läser de tekniska utbildningarna i Härnösand. I mars månad meddelade Gunnar Svedberg att han var föreslagen som rektor för Göteborgs universitet, därför vidtogs ett aktivt rekryteringsarbete under våren för att finna en värdig ersättare. Rektorstillsättningarna har under året varit livligt diskuterat nationellt då det rått brist på studentinflytande under processerna. På Mitthögskolan sköttes processen till stor del tillfredställande då arbetet präglades av medvetenhet och öra för studenternas önskemål. Trots detta så fanns det brister i det avslutande arbetet vilket Studentkårerna har fört fram till högskolans ledning. Under året har Mitthögskolan arbetat fram en ny utvecklingsplan som präglas av framtidsanda och förnyelse. Det finns en vision om ett ungt och dynamiskt universitet som värnar om såväl grundutbildnings- som forskarstuderande där pedagogik, flexibelt lärande och studentinflytande står högt på dagordningen. Studentkårerna har dock en viss oro för att det enbart kommer att bli en papperstiger. Trots detta har vi stora förhoppningar på det framtida arbetet för att uppfylla målsättningarna i den nya planen. Under våren anmäldes Mitthögskolan av Sveriges Förenade Studentkårer för att inte ha en existerande plan för likabehandlingsfrågor. Studentkårerna på Mitthögskolan välkomnade anmälan då Mitthögskolan de facto inte hade någon fastställd plan för likabehandling vid det aktuella datumet för anmälan. Mitthögskolans diskrimineringshandläggare och likabehandlingsrådet arbetade intensivt med planen som i oktober godkändes av högskolestyrelsen. Arbetet med likabehandlingsfrågor på institutionerna har varit tungrott under året då det på en del institutioner har uppvisats bristande intresse och engagemang för frågorna. Studentkårerna har därför under året bevakat detta område extra noga och tryckt på, i dessa för Studentkårerna väldigt viktiga frågor, och hoppas på ett resultat av detta under nästkommande år. Frågan om ordning och reda är fortfarande ett stort problem. Studentkårerna har under flera år lyft frågan utan att det gett något större resultat och här måste Mitthögskolan ta till krafttag. Det är inte acceptabelt att en högskola som snart ska bli universitet inte kan lösa dessa basala frågor. Ur studentsynpunkt är det katastrofalt att scheman, rättade tentor och kursvärderingar inte kan utkomma enligt redan fastslagna rutiner. Samarbetet mellan Studentkårerna och högskolans ledning har varit gott under året. När det gäller studentinflytande är det största problemet på institutionsnivå, något som har påpekats under årets gång och där Studentkårerna förväntar sig synbara förändringar under kommande år. Mitthögskolans årsredovisning (8)

9 Studenternas engagemang i sina Studentkårer har även detta år varit dystert då samtliga kårer lider brist på ideellt arbetande studenter. Bristen på studentinflytande är en brist för både Studentkårerna som högskolan. Arbetet fortsätter tillsammans med högskolan för att öka intresset för studentrepresentantskap hos studenterna. Mitthögskolans förenade Studentkårer, MHFS, som består av högskolans samtliga fyra Studentkårer, har under året stärkt sitt samarbete och tillsammans hjälpt högskolan med det värdefulla och lagstadgade studentperspektivet. Sammanfattningsvis har 2003 varit ett år som kommer att sätta sina tydliga spår i Mitthögskolans framtida utveckling mot att bli ett ungt och dynamiskt universitet. Det har tagits krafttag gällande Mitthögskolans organisationsstruktur som vi Studentkårer tror kommer att gagna de kommande studenterna. Trots stora åtgärdsprogram och nedskärningar går vi in i ett nytt år med hopp om ett bra år för både studenter och personal på en högskola som snart blir universitet. Anna Ebenmark Ordförande för Studentkåren i Östersund Taleskvinna för Mitthögskolans förenade Studentkårer, MHFS Mitthögskolans årsredovisning (9)

10 1. Mitthögskolans tionde år I januari 2003 fattade regeringen beslut om att Mitthögskolan skall benämnas universitet från och med den 1 januari Detta var ett för Mitthögskolan hett efterlängtat beslut. Mot bakgrund av den ambitiösa utvecklingen sedan 1998 och det goda interna kvalitetsarbetet ansåg regeringen Mitthögskolan mogen att själv ansvara för den fortsatta utvecklingen av sin forsknings- och forskarutbildningsmiljö. En konsolideringsperiod fram till den 1 januari 2005 bedömdes dock lämplig. I februari beviljade Högskoleverket Mitthögskolans ansökan om rätt att utfärda magisterexamen och i mars 2003 beviljades Mitthögskolans ansökan om rätt att utfärda civilingenjörsexamen. Den utdragna perioden med återkommande prövningar har i en mening inneburit en positiv utveckling av Mitthögskolans verksamhet. Den har emellertid också medfört restriktioner i möjligheterna att utveckla en egen profil och gå en egen väg. I februari fattade högskolestyrelsen beslut om att inleda arbetet med en utvecklingsplan för perioden Utvecklingsplanen är Mitthögskolans tolkning av regeringens uppdrag och i det inledande avsnittet sägs bl.a.: Mitthögskolan blir den 1 januari 2005 det yngsta universitetet i Sverige. Det unga universitetet kan bidra till att förnya den akademiska verksamheten och har frihet att förändra och se nya öppningar och möjligheter utan att vara bunden av traditioner. Under de kommande tio åren måste det unga universitetet framgångsrikt kunna möta nya utmaningar, eftersom samhällets behov av utbildning och forskning sannolikt kommer att öka. Mitthögskolan om 10 år är, enligt utvecklingsplanens vision, ett ungt och dynamiskt universitet som erbjuder attraktiv utbildning i nära samverkan med arbetsliv och med tydliga bildningsinslag. Utbildningen karakteriseras av pedagogisk medvetenhet, närhet och flexibla utbildningsformer och Mitthögskolan arbetar framgångsrikt med utbildning för olika studentgrupper. Det finns en stark koppling mellan grundutbildning och forskning. Forskningen är om 10 år nationellt etablerad och sker i internationell samverkan och inom några områden är Mitthögskolan internationellt ledande. Mitthögskolan har valt att profilera sin forskning inom sex områden: Digitala samhällen Kulturarv och demokratiutveckling Lärande och bildning Skogen som resurs Turism, idrott och upplevelseteknologi Välfärdssamhällets utmaningar I den forskningsstrategiska plan som lämnades till regeringen under hösten sägs bl.a. I framtiden kommer endast begränsat utrymme att finnas för universitet och högskolor att bedriva forskning med traditionell bredd. Varje lärosäte måste därför noggrant överväga sina forskningsinriktningar så att de främjar såväl den egna grundutbildningen som bygger vidare på de forskningsmiljöer som finns och nationellt kompletterar övriga lärosätens verksamhet. Forskningsprofilering av hög internationell kvalitet innebär med nödvändighet en samtidig koncentration runt forskningsområden/ämnen. Varje lärosäte kommer därmed att tillhandahålla ett smalare utbud av forskning men i ett nationellt perspektiv blir resultatet sammantaget ändå att ett brett utbud kan erbjudas. Samverkan med andra lärosäten både när det gäller forskarutbildning och forskning kommer därmed att behöva öka de närmaste åren. Mitthögskolans första egna doktor examinerades den 5 december 2003 inom vetenskapsområde naturvetenskap. Avhandlingen behandlar tänkbara orsaker till varför markförsurning inte minskar tillväxten och projektet ingår i profilområdet Skogen som resurs. Mitthögskolans årsredovisning (10)

11 Perioden satsar KK-stiftelsen och skogsindustrin tillsammans 96 miljoner kronor i FSCN, forskningscentrat för skogsindustrin vid Mitthögskolan med ca 70 verksamma forskare och doktorander. Den första externa utvärderingen av FSCN har nu genomförts. I utvärderingen konstateras, att FSCN redan lyckats etablera sig som en kraftfull forskningsresurs. Utredarna poängterar också att FSCN:s forskningsresultat visat sig vara praktiskt användbara för industrin. Utvärderingsgruppen noterar att Mitthögskolan gått utanför den snävare, traditionella universitetsrollen och engagerat sig i forskning som industrin har direkt nytta av och dessutom arbetat intimt tillsammans med industrin. - Detta är en akademisk success story, där man etablerat en ny och livskraftig forskargrupp med starka länkar till andra, skriver utvärderingsgruppen. Verksamhetsåret 2003 fortsatte tillbakagången i studentantalet inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna, NT-området. 70 procent av Mitthögskolans grundutbildningar var efterfrågade och hade många studenter. Svårigheterna låg inom NT-området och i det avseendet var Mitthögskolan i gott sällskap med flertalet av de lärosäten som bedriver grundutbildning inom området. Högskolestyrelsen gav i juni rektor i uppdrag att göra en genomlysning av den framtida utbildningsverksamheten med målet att god utbildningskvalitet skulle förenas med ekonomisk balans. Underlaget till högskolestyrelsens beslut avseende Åtgärdsprogram 2003 pekade på att det, utöver kostnadsanpassningar, krävdes strukturella åtgärder. Grundutbildningen inom NT-området behöver rekonstrueras och att den nya strukturen måste skapa såväl en god ekonomi som en god grund för det nya universitetet. Volymerna på varje campus är underkritiska och det är inte längre är möjligt att bedriva reguljär NT-utbildning på Mitthögskolans samtliga campus. Högskolestyrelsen slog i sitt beslut fast att en struktur med tydliga profiler för varje campus måste utarbetas där ämnena bildar ett genomtänkt kluster som en bas för utveckling av nya utbildningar. Arbetet med åtgärdsprogrammet, som innebar strukturella förändringar och förebud om uppsägning av anställda, kom att sätta sin prägel på verksamheten under senare hälften av Det kommer att påverka arbetet också under verksamhetsåret Webbplatsen är strategiskt mycket viktig för Mitthögskolan, inte bara i marknadsföringen utan också för den dagliga kontakten med forskare, studenter, personal, näringsliv, media m.fl.. Under 2003 utvecklades en n y webb för Mitthögskolans hemsida Syftet med nya webben är att främja Mitthögskolans verksamhet. Webben ska vara en enkel och överskådlig plats där olika målgrupper snabbt hittar den information de söker. Den 1 juli 2003 hade tio år gått sedan Mitthögskolan bildades. Tioårsjubileet den 19 september manifesterades med en jubileumsbok. Ola Román, rektor vid dåvarande Högskolan Sundsvall/Härnösand och aktiv i arbetet med att skapa ett universitet i Mellannorrland säger i sitt inlägg bl.a.: Hur gick det nu med alla ambitioner och förhoppningar som ställdes inför skapandet av Mitthögskolan? Ett svar är redan nu givet Mitthögskolan blir Sveriges nästa universitet! Trots detta kan man inte låta bli att ställa en rad grundläggande frågor särskilt nu, när det gäller att spela i en annan och högre division. Hur hävdar man sig internationellt och i vilka avseenden? Klarar man konkurrensen på den nationella arenan? Är Mitthögskolan den resurs för samhällsbyggande som var avsikten? Hur långt har man kommit i nätverkstänkandet? Hur många olika nätverk präglar Mitthögskolan? Utvecklingen av Mitthögskolan var ett särdeles spännande projekt. Högskolan har en alldeles egen historia - nu gäller det att även fortsättningsvis hålla spänningen vid liv! A vision without action remains a dream! Mitthögskolans årsredovisning (11)

12 2. Ekonomisk utveckling under 2003 Avvikelse utfall 2003 jämfört med prognos i delårsrapporten Budgetarbetet inför verksamhetsåret 2003 visade att ett nollresultat var möjligt för hela verksamheten. De senaste årens arbete för en ekonomi i balans förväntades då ha givit resultat och kostnaderna anpassats till intäkterna. Detta förutsatte dock en oförändrad studenttillströmning. Prognosen i delårsrapporten pekade mot en underskott på totalt - 15,5 miljoner kronor. Fördelat med - 7,2 miljoner kronor för grundutbildningen och - 8,3 miljoner kronor för forskning och forskarutbildning. Årsbokslutet visar istället ett överskott på 18,7 miljoner kronor, varav 10,8 för grundutbildning och 7,9 för forskning och forskarutbildning. Det positiva resultatet har flera förklaringar. Intäkterna i prognosen i delårsrapporten var överlag försiktig gjorda. Utfallet för intäkterna både inom grundutbildning och inom forskningen överstiger prognosen. Antalet studenter har överstigit prognosen inom i stort sett alla utbildningsområden och genomströmningen har ökat. Det gäller framför allt inom utbildningsvetenskap. Inom forskning och forskarutbildning fanns under 2003 stora externfinansierade forskningsprojekt, vilka har haft större omsättning än beräknat. Detta har inneburit att externa medel förbrukats i första hand och att Mitthögskolan därför har högre andel sparade statliga forskningsanslag vid slutet av 2003 än vad som gällde år Totala kostnader är också lägre än vad som prognostiserades vid delårsrapporten. Kostnadsposten personal ökade, delvis som en följd av ökade SPV-avgifter. Övriga driftskostnader var väsentligt lägre än beräknat bl.a. på grund av en ökad kostnadsmedvetenhet i organisationen. Vid halvårsskiftet 2003 infördes investeringsstopp vilket bidrog till att minska avskrivningskostnaderna. Kapitalförändring Mitthögskolans kapitalförändring för år 2003 blev positiv och uppgick till 18,7 miljoner kronor. Detta är 24,1 miljoner kronor bättre än resultatet för år 2002 och en förbättring med 34,2 miljoner kronor jämfört med prognosen i delårsrapporten. I och med årets resultat kommer Mitthögskolan att ha ett positivt myndighetskapital med 9,3 miljoner kronor jämfört med ett negativt myndighetskapital på - 9,4 miljoner kronor r vid årsbokslutet Intäkter Mitthögskolans intäkter uppgick under 2003 till 800,2 miljoner kronor, vilket är en ökning med 62,1 miljoner kronor jämfört med Anslag från grundutbildningen svarade för 35,5 miljoner kronor av ökningen och statliga forskningsanslag för 10 miljoner kronor. Intäkter av bidrag inom forskningen ökade med 27 miljoner kronor medan bidrag inom grundutbildningen minskade med 4 miljoner kronor. Intäkterna från avgifter och räntor minskade jämfört med Kostnader Verksamhetens kostnader uppgick under 2003 till 781,4 miljoner kronor, en ökning med 38 miljoner kronor vilket motsvarar 5 procent. Största ökningen är personalkostnaderna vilka ökade med 34,4 miljoner kronor, motsvarande 7,9 procent. En förklaring till ökningen är att Mitthögskolan i bokslutet för 2003 bokat upp ett större belopp för pensionskostnader än vad som fakturerats från Statens pensionsverk, SPV. Lokalkostnader, övriga driftskostnader och räntor ökade med i genomsnitt 2 procent. Avskrivningarna minskade med 3 procent jämfört med 2002 till följd av det investeringsstopp som infördes i samband med delårsrapporten Mitthögskolans årsredovisning (12)

13 Tabell 1 Total omslutning för Mitthögskolan, tkr Intäkter Grundutbildning Forskning Summa Kostnader Personal Lokaler Övriga driftskostnader Avskrivningar Räntor Summa kostnader Verksamhetsutfall Uppbördsverksamhet Transfereringar Årets kapitalförändring Grundutbildning Årets kapitalförändring för grundutbildningen förbättrades jämfört med 2002, från -3,2 miljoner kronor till 10,8 miljoner kronor. De totala intäkterna från grundutbildningen ökade jämfört med 2002 med 24,8 miljoner kronor eller 5 procent. De totala kostnaderna ökade endast med 2 procent. Personalkostnaderna ökade med 3 procent medan lokalkostnaderna var oförändrade och driftskostnaderna sjönk. Mitthögskolans årsredovisning (13)

14 Tabell 2 Omslutning för grundutbildning, tkr Intäkter STATSANSLAG Ersättning hst, hpr Anslag avtalspremie Övriga anslag Summa ÖVRIGA INTÄKTER Avgifter landsting Övriga avgifter och bidrag Räntor Summa Totalsumma intäkter Kostnader Personal Lokaler Övriga driftskostnader Avskrivningar Räntor Summa kostnader Verksamhetsutfall Uppbördsverksamhet 0 0 Transfereringar Årets kapitalförändring Forskning och forskarutbildning Utfallet för forskning/forskarutbildning förändrades från - 2,2 miljoner kronor för år 2002 till 7,9 miljoner kronor Intäkterna ökade med 37,4 miljoner kronor. De statliga anslagen ökade med 9,7 miljoner kronor till 118,4 miljoner kronor. Övrig bidragsfinansieringen ökade med 27,7 miljoner kronor. Bidragen från svenska företag och organisationer nästan fördubblades och ökade med 13,6 miljoner kronor och EU-medel ökade med 25,6 miljoner kronor till 75 miljoner kronor under året. Kostnaderna ökade endast med 27,3 miljoner kronor där personalkostnader stod för nästan hela ökningen. En liten ökning av lokalkostnaderna tillkom. Avskrivningarna sjönk något. Mitthögskolans årsredovisning (14)

15 Tabell 3 Omslutning för forskning och forskarutbildning, tkr Intäkter STATSANSLAG Forskningsanslag Anslag avtalspremie Övriga anslag Summa ÖVRIG FINANSIERING Forskningsråd Statliga myndigheter Kommuner och landsting Svenska forskningsstiftelser Svenska företag och organisationer EU-medel, inkl strukturfonder Utländska företag och organisationer Övriga intäkter Räntor Summa Totalsumma intäkter Kostnader Personal Lokaler Övriga driftskostnader Avskrivningar Räntor Summa kostnader Verksamhetsutfall Uppbördsverksamhet Transfereringar Årets kapitalförändring Lokaler och utrustning I högskolestyrelsens beslut avseende Åtgärdsprogram 2003 fick rektor i uppdrag att minska lokalkostnaderna från 14,4 procent till 12 procent av omslutningen fram till Det innebär med dagens omslutning en minskning av lokalkostnaderna med 20 miljoner kronor. Ekonomisk balans Det intensiva arbete som bedrivits med att åtgärda Mitthögskolans ekonomiska problem fortsatte under hela En ny overheadmodell infördes som på ett rättvisande och transparent sätt skall fördela overheadkostnader mellan grundutbildning och forskning. Kvartalsvisa dialoger mellan högskoleledning och institutionsledningar kring budget och uppföljning genomfördes och förbättrades. Mitthögskolans årsredovisning (15)

16 3 Grundutbildning 3.1 Inledning Mitthögskolan har campus i Härnösand, Sundsvall, Örnsköldsvik och Östersund. Campus Härnösand har lärarutbildning och utbildning inom humaniora. Campus får sin särskilda prägel av det stora antalet distansstudenter som registreras vid utbildningarna. Campus Sundsvall, som har en tydlig inriktning mot teknik, naturvetenskap och medier har också Norrlands enda journalistutbildning. Campus Östersund domineras av samhällsvetenskapliga utbildningar kompletterade av naturvetenskap och teknik. Campus Örnsköldsvik har genom åren haft inriktningen tekniska utbildningar. Vårdutbildningar finns i Sundsvall, Örnsköldsvik och Östersund. På vart och ett av campus är strävan att upprätthålla fullvärdiga studerandemiljöer. Tabell 4 Studenter vid Mitthögskolan och på campusorterna Antal individer per läsår Förändring Campusort Mitthögskolan ,40% varav Härnösand ,49% Sundsvall ,88% Östersund ,46% Örnsköldsvik ,39% Under 2003 ökade antalet individer som var inskrivna vid Mitthögskolan samtidigt som antalet helårsstudenter fortsatte att minska. Mitthögskolan har en stor andel distansutbildningar, allt från utbildningar vilka ges koncentrerade i tid på något campus till helt nätbaserade utbildningar som t.ex. förmedlas via lärcentra. Det innebär att studenternas närvaro på campus minskar under terminerna. Samtidigt som detta kan påverka studentlivet negativt är distansstudier ofta den enda möjligheten för dem som t.ex. bor i glesbygd med familj och arbete, att kunna bedriva högre studier. Tabell 5 Helårsstudenter per campus Totalt 2002 Därav distans Totalt 2003 Därav distans Andel distans 2003 Härnösand % Sundsvall % Örnsköldsvik % Östersund % Övriga orter % % 3.2 Omfattning Poänggivande grundutbildning Mitthögskolans grundutbildning har, vad gäller volymen minskat med 17 procent sedan 1998, då antalet helårsstudenter, hst, var som störst. Även mellan 2002 och 2003 sjönk det totala antalet helårsstudenter med ca 270 eller 3 procent. Naturvetenskapliga och tekniska utbildningar minskade medan antalet helårsstudenter ökade inom t.ex. vårdutbildning och Mitthögskolans årsredovisning (16)

17 lärarutbildning. Mitthögskolan hade 2003 fler helårsstudenter inom det humanvetenskapliga området än någonsin tidigare. Tabell 6 redovisar antalet helårsstudenter för poänggivande utbildningar. Antalet helårsstudenter registrerade inom Sveriges nätuniversitet mer än fördubblades. Uppdragsutbildningar, där studenterna fick akademiska poäng, fortsatte att minska jämfört med tidigare år. Tabell 6 Antal helårsstudenter på poänggivande utbildningar Antal helårsstudenter Poänggivande utbildningar Ordinarie grundutbildning Sommarkurser Behörighetsgivande utbildning Nätuniversitetet Summa ordinarie grundutbildning Decentraliserad utbildning NT-Svux * Summa särskilda uppdrag Kalmar högskola 3 1 Mälardalens högskola 9 17 Summa beställd utbildning Vårdutbildning ** Uppdragsutbildn med poäng Totalt Antal reg studenter * Sista antagningen på NT-Svux skedde år 1998 ** Ingår fr o m 2002 i grundutbildningsuppdraget Mitthögskolans utbildningsuppdrag Takbelopp: Mitthögskolans takbelopp för grundutbildning 2003 var 465 miljoner kronor. Mitthögskolan uppnådde inom ramen för uppdraget 443 miljoner kronor i intäkter. Helårsstudenter: Antalet helårsstudenter inom Mitthögskolans grundutbildning totalt, liksom inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena bör, enligt regleringsbrevet för 2003 öka i förhållande till Dessa mål uppnåddes inte, vilket framgår av tabell 7. Utbildningsuppdraget omfattar inte särskilda åtaganden (se avsnitt 3.4) och uppdragsutbildningar (avsnitt 5.5). Mitthögskolans årsredovisning (17)

18 Tabell 7 Uppföljning av regeringens mål avseende helårsstudenter Antal helårsstudenter Antal helårsprestationer Utbildningsområde Humaniora, Juridik Samhällsvetenskap Naturvetenskap Teknik Vård Medicin Undervisning Övrigt Design Summa Därav naturvetenskap och teknik ,74 hst Design flyttat till Naturvetenskap Mål enligt regleringsbrev Därav naturvetenskap och teknik > > Minskningen av antalet helårsstudenter låg till dels på utbildningsområdena naturvetenskap och teknik, där antalet helårsstudenter, hst, gick tillbaka med 355 hst eller 15 procent. Utbildningsområdena humaniora, juridik och samhällsvetenskap minskade sammantaget med 167 hst. Inom utbildningsområdena vård, undervisning och övrigt (estetisk utbildning och mediautbildning) ökade antalet helårsstudenter med tillsammans 316 hst. Mitthögskolan fyllde tilldelade designplatser. Tabell 8 Nyckeltal i grundutbildningen Nyckeltal för grundutbildning Totalt antal hst Totalt antal hpr Genomströmning 84% 82% 80% 84% Nivåer, hst: Kandidatnivå Magisternivå Andel hst inom program 68% 68% 64% 62% Studenterna: Antal reg studenter Andel män totalt 42% 40% 38% 37% Andel män på program 45% 41% 37% 33% Åldersstruktur, andel av hst - 25 år 45% 43% 41% 38% år 36% 37% 37% 38% 35 år - 19% 20% 22% 24% Nyckeltalstabellen indikerar följande förändringar mellan 2002 och 2003: Genomströmningen ökade från 80 till 84 procent. Alla utbildningsområden utom humaniora och teknik hade en ökad prestationsgrad. Ökningen var störst inom undervisningsområdet, dvs. lärarutbildningen. Helårsstudenter på program fortsatte att minska, detta år med 2 procentenheter, vilket speglar det ökade intresset för fristående kurser, som 2003 svarade för nästan 40 procent av antalet helårsstudenter. Andelen män totalt och på program fortsatte att minska, en följd av den fortsatta nedgången i studentantal för de mansdominerade utbildningarna inom naturvetenskap och teknik. Antalet registrerade studenter (individer) för verksamhetsåret ökade kraftigt. Fler studenter studerar idag, men de gör det på deltid. Andelen studenter (hst) under 25 år har under de tre senaste åren kontinuerligt minskat. År 2003 var 62 procent av studenterna 25 år och äldre var motsvarande siffra 50 procent. Mitthögskolans årsredovisning (18)

19 Tabell 9 Redovisning av grundläggande högskoleutbildning enligt föreskrifter i regleringsbrev Grundläggande högskoleutbildning Grundutbildning Uppdragsverksamhet Övrig enl. uppdrag i Beställd Uppdrags- verksamhet regleringsbrev utbildning utbildning 1 Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter 8 1 Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Övriga drift Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Transfereringar Erhållna Lämnade Kapitalförändring ) Övrig verksamhet inom grundutbildningen utgörs främst av externa avgifter/bidrag inom samverkansuppgiften samt externfinansierade lokaler. 3.3 Rekrytering och nybörjare Mitthögskolan och regionen Mer än hälften av studenterna vid Mitthögskolan kommer från andra län än Jämtlands och Västernorrlands län, i dagligt tal kallat regionen. Ingenjörsutbildningar och teknikerutbildningar rekryterar huvuddelen av sina studenter från regionen medan motsatsen gäller för t.ex. medieutbildningar. Beteendevetarutbildningar och naturvetenskapliga utbildningar riksrekryterar till stor del medan lärarutbildning och vård rekryterar i regionen. Övergångsfrekvens till högre utbildning Övergångsfrekvensen från gymnasium till högre utbildning i regionens kommuner är ojämn. Västernorrlands län ligger med 48 procent totalt sett över riksgenomsnittet som är 43 procent. Jämtlands län når endast upp i 32 procent 1. Flera av inlandskommunerna låg vid mättillfället under 30 procent och till detta kommer att det i vissa kommuner finns en mycket stor skillnad i övergången till högre utbildning mellan män och kvinnor. I en kommun, med en total övergångsfrekvens på 44 procent gick 67 procent av kvinnorna och endast 15 procent av männen vidare till högre utbildning. 1 Avser tre år efter gymnasieexamen. Gymnasieklasserna hade sista läsår 1998/99. Mitthögskolans årsredovisning (19)

20 Den i många fall låga övergångsfrekvensen och de uttalade skillnaderna mellan män och kvinnor är ett problem för Mitthögskolan då det gäller möjligheterna att rekrytera studenter från regionen. Det är också ett bekymmer för regionen genom att det försvårar för näringslivet att rekrytera välutbildad arbetskraft. Utbildningsbakgrund Mitthögskolan har vid en riksjämförelse stor rekrytering av studenter från studieovana hem. Läsåret 01/02 kom 47 procent av högskolenybörjarna vid Mitthögskolan från hem där föräldrarna hade högst tvåårig gymnasieutbildning, en ökning med 4 procentenheter sedan läsåret 98/99. Andelen studenter från hem där minst en förälder har 3-årig eftergymnasial utbildning minskade. Sökande och nybörjare Mitthögskolan hade 2003 fler förstahandssökande än året innan. Sökande till höstterminens program, som sker med samordnad antagning, minskade. Antalet sökande till kurser och program med lokal antagning ökade. Diagrammet visar antalet förstahandssökande till höstterminerna. Diagram 1 Förstahandsansökningar till samordnad och lokal antagning, höstterminen Förstahandsansökningar ht -00 ht -01 ht -02 ht -03 Samordnad antagning Lokal antagning Inför vårterminen 2003 var det flest sökande till socionomutbildning, lärarutbildning, sjuksköterskeutbildning och den turismvetenskaplig utbildning. Mest sökta program inför höstterminen var journalistutbildning och bildjournalistikprogrammet sjuksköterskeutbildningarna, ekonomprogrammen och programmet för personal- och arbetslivsfrågor. Nybörjare Antalet Mitthögskolenybörjare, dvs. de som för första gången registrerar sig för att läsa vid Mitthögskolan var nära läsåret 02/03. Det var en ökning med ca 550 individer jämfört med läsåret innan då dock antalet nybörjare sjönk kraftigt. I en mening är Mitthögskolan tillbaka på normalnivå avseende Mitthögskolenybörjare. Läsåret 2002/03 kom 42 procent av Mitthögskolenybörjarna från Västernorrlands och Jämtlands län vilket innebär en kraftigt minskad andel jämfört med föregående läsår. Antalet nybörjare från Jämtlands och Västernorrlands län minskade med 76 personer medan antalet nybörjare från övriga riket ökade med 550 individer, till stor del en följd av den starka ökningen av antalet studenter inom Nätuniversitetet. Mitthögskolans årsredovisning (20)

21 Tabell 10 Mitthögskolenybörjare och deras länstillhörighet Nybörjare Läsår och antal individer Rekryteringslän 99/00 00/01 01/02 02/03 Jämtlands län Västernorrlands län Summa regionen Stockholms län Skåne län Västra Götaland Gävleborgs län Övriga län Antal nybörjare (individer) Andel från regionen 48% 48% 50% 42% Antalet högskolenybörjare, dvs de som aldrig tidigare prövat att läsa vid en högskola ligger i regionen på drygt individer. Av dessa sökte sig hälften till Mitthögskolan, vilket innebär att lärosätets marknadsandel i regionen var oförändrad jämfört med föregående läsår. Diagram 2 Rekrytering av högskolenybörjare från Jämtlands och Västernorrlands län Antal nybörjare % % 60% 40% 20% 0 Läsår 99/00 00/01 01/02 02/03 0% Jämtlands och Västernorrland län MH andel av länens nybörjare Till Mitthögskolan Gymnasieenkät SCB gör varje år en enkät till landets gymnasieelever i tredje årskursen om deras intresse för högskolestudier. För riket som helhet ökade andelen gymnasister som tänkte läsa på högskola från 49 till 61 procent mellan läsåren 01/02 och 02/03. I Jämtland och Västernorrland ökade andelen från 45 till 51 procent, såldes en betydligt lägre ökning än riksgenomsnittet. Av enkäten framgår att Jämtlands och Västernorrlands län har en större andel gymnasister som går yrkesförberedande program än riket som helhet. Av dessa är det en betydligt mindre andel som tänker läsa på högskola än riksgenomsnittet. Gymnasisterna på studieförberedande program visar samma intresse för högre studier som riksgenomsnittet, 78 procent. Mitthögskolans årsredovisning (21)

22 Gymnasisterna från Jämtland och Västernorrland väljer Umeå universitet, Mitthögskolan och Uppsala universitet som förstahandsval till högre studier. Mitthögskolan ökade sin andel av de intresserade gymnasisterna från 12 till 17 procent mellan läsåren 01/02 och 02/03 medan Umeå och Uppsala rönte samma intresse båda läsåren, 19 respektive 12 procent. De tre populäraste ämnesområdena för gymnasister i Jämtlands och Västernorrlands län är konstnärligt och praktiskt estetiskt område, teknik samt vård och omsorg. Rekryteringsinsatser Mitthögskolan har en handlingsplan för breddad rekrytering och ökad mångfald. På Mitthögskolenivå inrättades i enlighet med planen ett råd för likabehandling vilket behandlar hela diskrimineringsområdet. Studerandeserviceavdelningen arbetar aktivt för att kontinuerligt förbättra servicen till studenterna och utveckla metoder för att möta studieovana studenter på ett bra sätt. I enlighet med uppdrag i regleringsbrevet genomfördes collegeutbildning i samverkan med Komvux i ett antal kommuner i regionen och validering av reell kompetens (avsnitt 3.5). Ett antal projekt var inriktade på rekrytering av studenter: Snabbantagning genomfördes inför höstterminen till lediga utbildningsplatser för att fånga upp de som bestämde sig sent och avdramatisera ansökningsproceduren och kontakterna med högskolan. Snabbantagningen genomfördes på campus och på studiecentra/lärcentra i regionen. De som inte var behöriga fick råd om hur de skulle kunna bli behöriga. Cirka ansökningar kom in via snabbantagningen. Studentambassadörer: Mitthögskolans studentrekrytering bygger till stor del på personliga kontakter med presumtiva studenter. Ca 60 studentambassadörerna deltog, tillsammans med studievägledarna, i de sex största studentmässorna i landet och besökte mer än 50 gymnasieskolor. De fanns också på plats i Åre under sportlovsveckorna för att på ett informellt sätt intressera skidungdomar för högre studier. Mitthögskolan arbetade också på olika sätt för att öka intresset för högre utbildning: Projekt STEGET syftade till att förbättra samverkan mellan Mitthögskolan, det lokala näringslivet och lärcentra och därigenom stimulera både STEGET in till högskoleutbildningar och STEGET in i regionens företag. Studentambassadörer, studievägledare och annan personal genomförde högskoledagar på lärcentra med information, vägledning och hjälp med ansökningar till högskolestudier. Projekt Drömläge syftar till att nå ut till grundskole- och gymnasieelever från studieovana miljöer och glesbygd. Projektets webbsida ska väcka frågor, ge svar och locka till samtal kring framtidsyrken. Mitthögskolan organiserade öppet hus för gymnasieelever i regionen. Över elever besökte något campus under dessa dagar och utvärderingen visade att besöket var mycket uppskattat. Mitthögskolan är huvudman för en preparandtermin för kvinnor inför tekniska / naturvetenskapliga studier. Länsarbetsnämnden i Västernorrland har givit uppdraget. En stor del av utbildningen sker på Technichus science center i Härnösand och den skall inspirera arbetslösa kvinnor att komma igång med tekniska eller naturvetenskapliga studier. Behörighetskraven är desamma som för collegeutbildning. I arbetet med Mitthögskolans nya webbplats har fokus lagts på externa besökare. Det skall vara enkelt för presumtiva studenter att hitta information. Hösten 2003 anordnades konferensen Universitet för framtidens ingenjörer och naturvetare för att stimulera intresset för studier inom naturvetenskap och teknik. Konferensen lockade över 250 deltagare från näringsliv, offentlig sektor, gymnasieskola och högskola. Mitthögskolans årsredovisning (22)

23 3.4 Utveckling av grundutbildningen Mitthögskolan hade verksamhetsåret 2003 fler helårsstudenter, hst, inom det humanvetenskapliga området än något tidigare år. Lärarutbildningar, vårdutbildningar och medieutbildningar fortsatte att attrahera studenter. Samtidigt fortsatte svårigheterna att rekrytera studenter till naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Tendensen att studenterna i ökande utsträckning fattar beslut sent i antagningsprocessen förstärktes, vilket ökade trycket på hantering av sena antagningar. Studenterna synes i ökande grad välja att läsa kurser istället för hela program. Tabell 11 Programutbildningar vid Mitthögskolan Antal helårsstudenter Förändring Programutbildningar Ingenjörsutbildningar % Civilingenjörsutbildningar * 39% Teknikerutbildningar % Naturvetenskapliga utbildningar % IT-utbildningar (ej ingenjör) % Humanistiska utbildningar % Beteendevetare och socionomer % Medieutbildningar % Samhällsvetenskapliga utb % Lärarutbildningar % Vårdutbildningar % Mitthögskolan % * Studenter på Mitthögskolans civilingenjörsprogram Antalet uppnådda helårsstudenter på programutbildningarna minskade mellan 2002 och 2003 med 8 procent, jämfört med en minskning totalt med 3 procent (inklusive uppdragsutbildning). Inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna sjönk antalet hst på program med nära 30 procent. Programmen inom det humanvetenskapliga området ökade volymmässigt med 4 procent men de traditionella samhällsvetenskapliga programmen fortsatte att tappa mark. Lärarutbildningarna ökade med nära 17 procent. Tabell 12 Helårsstudenter på fristående kurs Helårsstudenter Förändring Utbildningsområde Humaniora ,4% Juridik ,5% Samhällsvetenskap ,5% Naturvetenskap ,0% Teknik ,3% Undervisning ,4% Vård ,6% Medicin ,7% Övrigt ,6% Design 43 Summa ,2% Mitthögskolans årsredovisning (23)

24 Antalet uppnådda helårsstudenter på fristående kurser ökade med 3 procent under Trenden med minskat antal programstudenter och fler som läser kortare utbildningar fortsatte. De största procentuella ökningarna mellan 2002 och 2003 skedde inom teknik, undervisning och övrigt. I det första fallet gällde det främst kurser inom IT-området. Ökningen inom områdena undervisning och övrigt hänger till stor del samman med att Allmänt utbildningsområde inom lärarutbildningen under året registrerats som fristående kurs. Se tabell 14. Inom det samhällsvetenskapliga området har ett ental fristående kurser distansanpassats och vilket ökade antalet sökande. Inom humaniora är efterfrågan stor på nätbaserade kurser. Naturvetenskapliga och tekniska utbildningar Diagram 3a Programutbildningar inom naturvetenskap och teknik Hst Civilingenjörsutbildningar Naturvetenskapliga utbildningar Teknikerutbildningar IT-utbildningar (ej ingenjör) Ingenjörsutbildningar Ingenjörsutbildningar Intresset för högskoleingenjörsutbildningar fortsatte att minska under 2003, trots rekryteringsinsatser. Mitthögskolan deltog i projektet Heta Högskolan vilket genomfördes med stöd från energibranschen. Ingenjörsutbildningarna i Örnsköldsvik marknadsfördes med stöd från kommunen. I samverkan med byggbranschen genomfördes aktiviteter för att öka antalet sökande till byggingenjörsutbildningen. Denna utbildning fick tillräckligt med studenter och kunde startas höstterminen Tabell 13 Nyckeltal för ingenjörsutbildningarna Nyckeltal ingenjörsutbildningar Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antal registrerade i åk Helårsstudenter Helårsprestationer Antal examina Andel kvinnor av hst 21% 21% 18% 17% Tillsammans med sju andra lärosäten utvecklade och startade Mitthögskolan en internetbaserad högskoleingenjörsutbildning i datateknik/elektroteknik 120 poäng. Projektet möjliggjordes genom samverkan med SNH, Samverkan för nätbaserad högskoleutbildning och Nätuniversitetet. Mitthögskolans årsredovisning (24)

25 Civilingenjörsutbildningar Mitthögskolan har sedan 1992, i samarbete med KTH, erbjudit de två första åren i civilingenjörsutbildningen inom inriktningarna maskinteknik och kemiteknik. Intresset har de senaste åren minskat och hösten 2003 antogs inga studenter till inriktningen kemiteknik. Mitthögskolan fick under året rätt att utfärda civilingenjörsexamen. Civilingenjörsutbildning inriktning informationsteknologi 180 poäng startade höstterminen Beslutet om examensrätt meddelades omedelbart före ansökningstidens utgång men trots detta kunde 40 studenter antas. Hösten 2003 inrättade högskolestyrelsen ett civilingenjörsprogram i teknisk design med planerad start höstterminen Teknikerutbildningar Teknikerutbildningarna vid Mitthögskolan var framgångsrika under en lång period. Dessa program rekryterade många studenter från studieovana miljöer och gav därutöver underlag för högskoleingenjörsprogram. Många tekniker förlängde sina studier till en ingenjörsexamen. Tyvärr har rekryteringen till dessa program successivt minskat. Under 2003 antogs studenter endast till tre program för högskoletekniker. IT-utbildningar IT-utbildningarna i denna gruppering omfattar datateknik och elektronik liksom program inom industriell ekonomi och systemvetenskapliga utbildningar. De hade fram till 1999 en mycket god rekrytering som därefter minskat. Den kraftigaste minskningen inträffade läsåret 2000/2001. Mitthögskolan följer här en nationell trend som speglar förändringen av arbetsmarknaden. Under året låg antalet nybörjare på en fortsatt låg nivå. Samma trend kan noteras på andra lärosäten. Antalet helårsstudenter på kurser ökade. Naturvetenskapliga utbildningar Antalet program liksom antalet kurser inom naturvetenskap minskade under Det skogsvetenskapliga programmet upphörde och ekoteknikprogrammet skall vidareutvecklas. Biologiprogrammet får en profil mot naturvårdsbiologi läsåret 2004/2005 och programmet naturmiljö och turism omarbetas. Naturmiljö och turism och biologiprogrammet får en yrkesprofilering med praktikkurser. Mitthögskolan är ett av få lärosäten som ger naturvetenskapliga kurser på distans och dessa utbildningar bibehöll volymen under året. Studenterna erbjöds en flexibel kombination av distans- och campusstudier. Många lärarstudenter läser naturvetenskapliga kurser på distans men även andra studentkategorier föredrar distansstudier. Mitthögskolans årsredovisning (25)