Kulturen har också sitt finger med i spelet. Det finns tyvärr kulturer som tillåter att mannen agar sin kvinna regelbundet. Den enda faktorn som inte

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kulturen har också sitt finger med i spelet. Det finns tyvärr kulturer som tillåter att mannen agar sin kvinna regelbundet. Den enda faktorn som inte"

Transkript

1 Varför uppstår kvinnomisshandel? Ett enkelt svar på den frågan kunde vara att alla män egentligen är stora svin. Tyvärr så är det inte så enkelt. Men nog är det konstigt att kvinnomisshandel uppstår. För det finns nog ingen tjej som går ut på krogen där hon ser en kille som nitar sin tjej och som sedan tänker: - "Vilken man!!! Honom vill jag dela resten av mitt liv med!". Hur kan det då komma sig att dessa killar, som dock misshandlar sin tjej, överhuvudtaget får tag på en tjej, som han även blir tillsammans med? Oftast beror det på tiden i förhållandet. Den första "smällen" kommer i genomsnitt cirka tre år in i deras förhållande. Men innan första "slaget" faller så kan man ofta se på förhållandet hur det kommer att sluta. För både tjejens och killens beteende skvallrar om hur det kommer att sluta. Oftast vacklar båda något i sitt självförtroende, men det stärks när de finner varandra för då är det någon som ser dem för den de är. Detta kan leda till att de snart bara "har" varandra för de blir tvåsamma och bara umgås med varandra. De tappar kontakten med både vänner och väninnor. När det gått ett tag är misshandeln mer eller mindre ett faktum. Killen står inte ut med att det är som det är och första "slaget" faller. Det kan bero mycket på att detta par nu ska bryta isoleringen och visa sig som ett par. De tror att förväntningarna från deras kamrater är höga och att de måste kunna leva upp till dessa förväntningar. Killen är mest mån om att hans tjej ska bli accepterad av hans kamrater. Bara för att då slippa skämma ut både sig själv och sin kille så tar tjejen mer än gärna mot hans råd. Hon vill ju dock bli accepterad och omtyckt. Men dessa råd kommer att bli enormt dyra för tjejens del. Hennes kille kommer att börja forma henne som han vill ha henne och som passar bäst inför hans kamrater. Första steget till misshandel kan vara så oskyldigt som ett klädesplagg. Killen köper något som inte är hennes stil och "kräver" att hon ska ha det på sig när de träffar hans kamrater. För vid det här laget har hon inga egna kamrater utan får "hålla tillgodo" med hans. Han börjar åter igen att umgås med "grabbarna" och hon får snällt följa med om hon vill umgås och över huvud taget se honom, vilket hon gör mer än gärna, för nu lever hon bara för honom. Tillslut börjar hans kamrater att tröttna på att hon alltid ska vara med, 1

2 men han vill ha det så för då kan han samtidigt hålla koll på henne. För i detta skede har det gått så långt att hon mer eller mindre flirtar öppet med hans kamrater bara för att de ska se henne. Detta resulterar dock i att killarna ser henne som en slampa och inte som deras kamrats flickvän. Hade detta varit ett "normalt" förhållande så skulle detta ha tagit slut nu, om inte tidigare, men som det nu är så återgår de åter till sin isolering. Där de kan leva "ostört" tillsammans och bedyra varandra sin kärlek. Det här behöver inte leda till misshandel egentligen. Men tyvärr så är det mer vanligt att det blir så. För nu har killen bara en sak att uppfylla här och det är att ha henne under total kontroll. Brister hon på någon punkt så är misshandeln ett faktum. Det kan vara en så simpel sak som att hon blir erbjuden ett arbete och att hon tackar ja utan sin killes samtycke. Kontrollen är bruten och misshandeln börjar. Nästan alltid, 99 gånger av 100, så säger mannen att han är oskyldig till de anklagelser han ställs mot. Oftast så anser han att det är han som blivit felbehandlad och anser sig vara helt oskyldig till det han har gjort. Vissa män är bra lustiga för de anser att det är deras rätt att få behandla sin kvinna som en disktrasa. Om mannen har fått ett rivsår i pannan på grund av henne när han försökt att strypa henne är fruktansvärt. Men att hon går runt med blåmärken, rivsår och andra skador som tyder på att hon har "slagits för sitt liv" är absolut inget att åma sig för. I % av alla våldsbrott är gärningsmannen alkoholpåverkad. I cirka 50 % av fallen är även offret påverkat av alkohol. Tyvärr så är det många som använder alkoholen som en ursäkt för att misshandla. Om inte en ursäkt för att kunna misshandla, så för att redan ha misshandlat. Kvinnan däremot kan vara påverkad bara för att orka med att bli misshandlad igen och igen och igen. 2

3 Kulturen har också sitt finger med i spelet. Det finns tyvärr kulturer som tillåter att mannen agar sin kvinna regelbundet. Den enda faktorn som inte spelar någon roll är vad man tillhör för socialgrupp. Fattig som rik så blir kvinnan misshandlad. Misshandel förekommer inom alla socialgrupper. Men ju rikare desto mer i skymundan sker det. För en person som har pengar har råd att betala för rådgivning, advokat, läkare och så vidare. I många fall uppstår frågor och svårigheter dels kring handläggningen och dels hur man ska ta hand om kvinnan och hur stort hennes behov av skydd är. Många anser att det är bristande jämnställdhet som är "boven i dramat". Tyvärr så har denna "bov" ett stort inflytande, för en kvinna som blir misshandlad tar ofta tillbaka anmälan dagen efter när mannen har bedyrat henne sin kärlek och bett om förlåtelse på sina bara knän. Statistiken visar att det behövs minst 25 gånger av misshandel innan anmälan går så långt som till förundersökning. Men även om hon nu har gjort anmälan och inte tagit tillbaka den så stannar hon kvar och tyvärr så inträffar ofta nästa misshandel inom fem veckor. Detta våld är inget relationsproblem utan enbart mannens angelägenhet. En man i veckan begår självmord på grund av den situation han befinner sig i. 3

4 Myterna om kvinnomisshandel Varför skriver jag detta? Jo, av två syften. Först av allt kan det användas för att argumentera mot de mest spridda missuppfattningarna - myter som hindrar misshandlade kvinnor att frigöra sig - myter om att män slår i maktlöshet och vanmakt. Vi vet att det är precis tvärtom. Våldet är kontrollerat i tid och rum och till person. I Sverige är kvinnomisshandel inte speciellt vanligt 1989 rapporterades fall av kvinnomisshandel. Det uppskattas att 1999 så har vi rapporterade fall av kvinnomisshandel, mörkertalet är här mycket stort och det uppskattas att endast var 20:e misshandel har rapporterats så misshandlades 39 stycken kvinnor per dag och 1999 så kommer, enligt statistiken, 46 kvinnor att bli misshandlade per dag. Statistiken är alarmerande och myndigheterna erkänner att underrapportering är ett svårt analytiskt problem. Tillgängliga siffror beträffande antalet misshandelsfall är osäkra. Krimologen Leif G W Persson har uppskattat antalet misshandelstillfällen till ca per år i Sverige. Var 15:e minut blir en kvinna slagen i Sverige. I Sverige är kvinnomisshandeln inte av allvarlig karaktär SCB hävdar att "våld som äger rum i offrets hem är det mest allvarliga". Enligt kriminalstatistiken dödas en kvinna var tionde dag av en man hon känner. Detta innebär 60 procent av alla kvinnomord i Sverige. 29 procent av alla fall där kvinnor behandlats på kirurgisk avdelning på sjukhus var föranledda av misshandel. Misshandlaren är oftast invandrare, socialt utstött eller alkoholist Man har inte funnit några karaktärsdrag som skiljer ut misshandlarna från icke misshandlare. En omfattande undersökning om misshandlare visar att majoriteten är "vanliga män". "Jag var så full så jag visste inte vad jag gjorde". Det är mycket vanligt med sådana ursäkter vid våld mot kvinnor. Lagen säger tydligt att den som begår en straffbar gärning får ta sitt ansvar för den, oavsett om han var nykter eller berusad. 4

5 Erfarenheter från kvinnojourerna visar att alkohol ofta finns med vid de första misshandelstillfällena men efter hand blir misshandeln oberoende av alkohol. Det är allmänt känt en spridd uppfattning att jämnställdheten mellan kvinnor och män är större i Sverige än i andra av västvärldens industrialiserade länder. De som inriktat sig på jämställdheten i välfärdssamhället Sverige har dock varit tystlåtna när det gällt att analysera ojämlikhet mellan könen med våld mot kvinnor som utgångspunkt. Fysisk, psykisk och sexuell misshandel av kvinnor har ansetts ligga utanför statens kontroll, vara politiskt otänkbart och akademiskt irrelevant. På senaste tiden har allmänheten visat ett ökat intresse för kvinnomisshandel. Massmedierna har avslöjat den chockerande verkligheten bakom kvinnomisshandel och politiker undersöker sätt att bättre kunna hjälpa kvinnor mot misshandlarna. Det finns dock fem kännetecken som skiljer kvinnomisshandel från andra former av våld. Kvinnor r är offer för misshandeln och män är förövare I en undersökning om besöksförbudslagens effekt visade det sig att 88 procent av dem som sökte skydd på grund av misshandel var kvinnor. Vid de tillfällen kvinnor är våldsamma, är det med stor sannolikhet då de försvarar sig, "självförsvar". Våld utfört av kvinnor har inte samma avsikt, ger inte samma effekt eller injagar inte samma fruktan som våld utfört av män. Våldet mot kvinnor ger såväl fysiska som psykiska skador SCB:s studier av misshandelsoffer visar, att av det våld som utförts i hemmen ledde 33 procent till läkarkontakt som varade under ett år. 17 procent av offren var oförmögna att arbeta under minst en vecka. Här är några exempel på det förtryck kvinnor i Sverige är utsatta för: - en man kastar ned kvinnan från tredje våningen, - en annan man använder ett strykjärn att bränna sitt offer med, - en kille sparkar sin och flickvännens son i huvudet och slänger sedan ut honom i trapphuset, nerför trappen bara för att hämnas på sin flickvän En kvinna säger: "Till följd av upprepad misshandel är jag idag invalid och har levt på understöd under tre år". Förnedring, förlöjligande, nedvärdering och andra former av förödmjukelse är vanlig. Nedvärderande tillmälen är ofta sammankopplade med fysiskt våld. 5

6 Kvinnomisshandel är en manifestation av manlig kontroll och dominans 75 procent av misshandlade kvinnor sa att deras män inte tillät dem att gå dit de ville. Medan 25 procent av kontrollgruppen av icke misshandlade kvinnor sa samma sak. BRÅ har funnit att "männen systematiskt arbetar på att få kvinnorna att inse att de inte klarar sig utan dem". Isolering är en del av förtrycket och gör att kvinnorna inte heller vågar ta kontakt med världen utanför. Kvinnomisshandel förekommer främst i heterosexuella förhållanden I en undersökning av 82 misshandlade kvinnor fann forskarna att alla kvinnor var intimt involverade med sina misshandlare och att 95 procent av kvinnorna levde tillsammans med dem. Del Martin noterar att ett gemensamt hem är ett "nyckelbegrepp" för misshandlare som i och med detta anser sig ha rätt att bestämma över de kvinnor de lever tillsammans med. Av anmälda misshandelsbrott kände 80 procent av de misshandlade kvinnorna sina misshandlare och 75 procent av misshandeln skedde inomhus. Jämförbara siffror för män är 33 procent respektive 19 procent. "Det är uppenbart att våld mot kvinnor är en "privat affär" i majoriteten av fallen". Kvinnomisshandel är ofta förenat med svartsjuka och sexuellt förtryck En undersökning gjord 1995 av misshandlade kvinnor i Sverige fann man att 76 procent (eller 58 stycken av 76) hade tvingats till sexuella handlingar av sina misshandlare. Över hälften av all misshandel sker i sovrummet och den orsakas i många fall av mannens svartsjuka. I en studie av 225 misshandlade kvinnor fann man att 62 procent blivit slagna när de var gravida. Detta kan också härledas till mäns svartsjuka och deras avund mot kvinnors reproduktiva förmåga. Män som slår kvinnor är själva offer för sin okontrollerbara ilska och frustration Män som inte kontrollerar sitt uppförande är de största offren för sin våldsamhet, inte kvinnorna de slår. Denna myt är både ett försök att skapa sympati för misshandlarna och att göra det möjligt för dem att fly från sitt ansvar för de skador de orsakar kvinnorna. Män som slår erkänner att de kontrollerar sitt våld med tanke på person, tid, plats och var på kroppen de slår. "Jag medger att jag ofta var arg eller blev arg. Men jag förlorade inte kontrollen", säger en misshandlare. En annan säger, "jag har aldrig blivit så provocerad att jag mist kontrollen, långt därifrån... Jag måste ju sätta gränser". 6

7 "De misshandlade kvinnorna skulle vara döda om Misshandlaren inte kunde kontrollera sitt våld. Likaväl som de är kapabla att vara våldsamma kunde de bestämma sig för att börja om igen", argumenterar Adam Jukes, som själv varit misshandlare och nu arbetar med andra män. Misshandlare skyller ofta på sina offer istället för att själva ta ansvar för sina handlingar. De använder ett utstuderat försvar - allt från förvirring, förnekande till att bagatellisera eller skylla på berusning, till förlust av kontroll eller genom att skylla skulden på offret. Misshandlare är offer för sin barndom, de växte upp i våldsamma familjer där de själva utsattes för misshandel Med tanke på hur vanligt förekommande det är med kvinnomisshandel är det inte förvånande om en del misshandlare och misshandlade kvinnor växte upp i "våldsamma familjer", dock är det många som inte gör det. Teorin om att "våld föder våld" tar för givet att pojkar, som växer upp i familjer där kvinnomisshandel förekommer, själva kommer att uppträda våldsamt i vuxen ålder och att flickorna passivt kommer att acceptera att bli offer för mäns aggressioner. Genom att fokusera på mannens bardomsupplevelser blir det brott som kvinnan varit utsatt för helt bagatelliserat. "Teorin om att "våld föder våld" kan både bevisas och motbevisas; det är därför ett antagande, inte en teori". Författaren fortsätter:"... vi har ingen tillförlitlig statistik rörande antalet vuxna personer som växt upp i hem där våld inte förekom... och som nu terroriserar sin partner och sina barn". 88 procent av dem som är syskon till misshandlare använder inte våld i sitt umgänge med andra och har inte själva utsatts för våld. Eftersom misshandlarnas och de misshandlade kvinnornas barndomsmiljöer mest liknar den miljö som deras syskon också växte upp i, står denna uppgift helt i strid med teorin om att våld skulle föda våld. Betsy Warrior, som arbetar med hundratals misshandlade kvinnor och deras barn, säger att: "Barn kan ta avstånd ifrån ett uppförande som orsakar dem oro, smärta eller avsky, på samma sätt som de kan härma det genom vanlig observation eller identifikation. Det finns många intryck och erfarenheter som ersätter påverkan från familjen". 7

8 Misshandlade kvinnor är mentalt störda Det är svårt att tänka sig att någon annan förtryckt grupp, som kontinuerligt utsätts för våld, skulle diskuteras på ett sådant sätt. Det finns inget tillförlitligt sätt att identifiera en misshandlare och samma sak gäller för misshandlade kvinnor. I en undersökning fick 100 misshandlade kvinnor genomgå en s.k. "Minnesota Multiphasic Personality Inventory, (MMPI)". Trots att forskarna fann att kvinnorna hade en aning högre poäng på det som antydde mentala störningar, innehöll andra delar av undersökningen motsägelsefulla uppgifter som klart avskilde de misshandlade kvinnorna från dem som var mentalt störda. Forskarna anser det troligt att en felaktig diagnos av misshandlade kvinnor görs om inte kvinnornas strategier att handskas med misshandeln tas med i bedömningen. Efter att ha undersökt 82 misshandlade kvinnor konstaterade Elman och Eduards att: "misshandlade kvinnor vore mentalt störda om de inte upplevde någon form av sjuklighet till följd av den grymhet som de utsattes för". Kvinnan börjar tappa greppet om sin egen verklighetsuppfattning. Det kan bl.a. avläsas i att gränserna för acceptabelt och oacceptabelt beteende suddas ut. Våldet börjar upplevas som normalt. Unga ensamstående mödrar är mest utsatta för våld Detta påstående från kriminologer sätter skräck i kvinnor som lever utan män och får det att framstå som om det vore en garanti för skydd mot misshandel att leva med en man. En brottsofferundersökning från SCB fann att en av sex ensamstående kvinnor med barn uppgav att de varit utsatta för eller hotats av våld under det senaste året, d v s mer än någon annan grupp av kvinnor. SCB bad dock aldrig kvinnorna att identifiera Misshandlaren. Hade de ombetts göra detta är det troligen att kriminologerna funnit att kvinnor till största delen utsätts för våld av män de lever eller har levt ihop med. Om man beaktar det faktum, att brottsofferundersökningen utfördes per telefon med ett antal godtyckligt utvalda personer i deras hem, och att misshandlarna kan ha varit närvarande vid intervjun, inser man hur svårt det måste ha varit för kvinnor, som lever med de männen, att kunna berätta att de utsätts för misshandel. Personer som är skilda eller har separerat utgör sju procent av befolkningen enligt amerikanska brottsofferundersökningar. Men hela 75 procent av de kvinnor som misshandlats tillhör denna grupp. Forskarna förklarar att "kvinnor som fortfarande var gifta... var antingen mer motvilliga än skilda eller mindre benägna att betrakta det som en kriminell handling." 8

9 Kvinnan bör stanna hos mannen för barnens skull Det är oetiskt att begära att någon skall offra sitt liv för någon annan. Om kvinnan emellertid endast skulle tänka på barnen skulle hon lämna Misshandlaren. Misshandlade kvinnors barn som sökt läkarhjälp hade ständig huvudvärk, astma och sömnsvårigheter. En undersökning av 124 misshandlade mödrar visade att 36 procent av misshandlarna också slog en eller flera av barnen, och att 54 procent uppgav att barnen var märkbart ängsliga. Rapporten "Lagen om besöksförbud" noterar att alla barn till mödrar som krävt ett besöksförbud allvarligt påverkats av misshandlarens uppträdande. Barnen reagerar med rädsla, tystnad, tillbakadragenhet och ovilja att träffa mannen. Misshandlarna hävdar ofta att sådana reaktioner är ett resultat av moderns inflytande, men "vilken vuxen människa skulle frivilligt vilja vara ensam med, eller känna trygghet hos någon som man sett misshandla eller hota en anhörig gång på gång?" De som misshandlas är inte oberörda av misshandlarens brutalitet. De märker att också barnen är rädda för att bli misshandlade. Misshandeln är en tillfällighet "Härda ut så blir det bättre." Många kvinnor stannar hos misshandlaren därför att de hoppas att han ska bättra sig. Tyvärr får denna förhoppning ofta katastrofala följder. Pagelow fann att 94 procent av misshandlade kvinnor rapporterade mer än ett övergrepp och att 74 procent rapporterade en ökning av både misshandelns svårighetsgrad och frekvens. Walker fann att endast 1/5 av kvinnorna behövde läkarvård efter den första misshandeln, medan cirka hälften behövde det efter den grövsta misshandeln. Antalet kvinnor som misshandlats med föremål under det grövsta misshandelstillfället var dubbelt så högt som de som misshandlades med ett föremål under det första misshandelstillfället. En misshandlare förklarar att män börjar misshandla en kvinna med knuffar och auktoritärt skrikande; "det är väl ganska ofarligt men sedan kommer slagen. Slagen blir hårdare och sen blir det en spark i ryggen då och då Sedan börjar misshandeln med knuten näve. Nästa steg är att använda tillhygge. "- Jag hotade henne med knivar och gjorde klart för henne att jag ämnade använda dem." 9

10 Myter som jag blev utsatt för "Hon provocerade!" Det finns ingen provokation som ger någon person rätten att slå, sparka eller på annat sätt skada en annan människa. Det finns inte någon som utsätter sig för att bli misshandlad frivilligt. "Det är bara vissa kvinnor som blir misshandlade!" Alla sorters kvinnor kan bli utsatta för våld. Det spelar ingen roll vilken ras hon har eller vilken samhällsklass hon tillhör, för våldet finns överallt. Fattig som rik, gammal som ung. "Misshandlaren blev slagen som barn!" Det är en dålig ursäkt för att föra våldet vidare. Alla män måste kunna ta ansvar för det han gör. "Varför går hon inte?" Kvinnomisshandel ger både fysiska och psykiska skador. För isolering och kontroll hör till vardagen för en misshandlad kvinna. Kvinnan binds även till mannen genom växlande våld och värme. Hennes självförtroende och självkänsla är så fördärvade att hon varken kan, vill, orkar eller vågar lämna mannen. "Kvinnan skyddar den man som misshandlar henne!" En kvinna som blir misshandlad lever ofta under ett hot om att bli mer misshandlad om hon säger ett enda ord till en enda person, så hon har inget annat val än att stanna kvar och inte säga ett enda ord till någon. "Allt beror på svartsjuka!" Den person som är svartsjuk har ingen rätt att misshandla någon för det. Det är upp till den som är svartsjuk att ta itu med sitt problem och inte skylla det på någon annan. "Hon är masochist!" Masochist eller inte så har en man ingen rätt att kränka en kvinna på ett eller annat sätt. För säger kvinnan nej och mannen fortsätter så blir det tillslut en misshandel. 10

11 "Alkoholism är en stor bov i dramat!" Det kan vara en faktor till att mannen misshandlar men det är inte alltid så. För både offer och/eller gärningsman kan vara alkoholpåverkade när misshandeln sker. "Mannen är sjuk eller r störd på grund av brister i uppväxt eller uppfostran!" Vi kan inte skyla över ett misshandelsbrott med en sådan ursäkt. Vad mannen gör och inte gör måste han ta ställning till det och han måste ta konsekvenserna för det han gör eller har gjort. 11

12 "Mallen" för mannen som misshandlar Jag anser att det finns olika typer av män som är kvinnomisshandlare, nämligen sjuka, sjukare och dårar. Dessa punkter som jag nu kommer att ta upp är saker som över lag stämmer på en man som misshandlar en kvinna. Men allt stämmer inte på alla. Han har ofta en låg självkänsla. Han tror på fördomarna om misshandelsäktenskap. Han har en kontroversiell syn på könsrollerna. Mannen ska vara överlägsen kvinnan och han ska vara familjens överhöghet. Han skyller sina "dåliga" handlingar på andra. Han själv är helt felfri. Han är sjukligt svartsjuk. Han är en dubbelnatur med ett ansikte utåt och ett annat inåt. Han lider ofta av svåra stressymptomer och använder ofta alkohol och misshandel för att kunna handskas med den psykiska spänningen. Han använder sex som en aggressionshandling för att stärka sin egen självkänsla och för att känna sig mer viril. Han anser inte att hans handlingar kan/ska få några negativa följder. Han kan vara bisexuell. En typ av män saknar helt självförtroende. De kan inte prata om känslor annat än när de är fulla. De har tyvärr självförtroendet på flaska. Först när han har druckit tillräckligt mycket så vågar han säga ifrån. Sen har vi mannen som alltid kommer dragandes med: - Mamma Kvinnan som alltid blir jämförd med hans mamma har det inte lätt. Hon kommer nämligen aldrig att nå upp till hans förväntningar, för hon kommer aldrig att bli som hans mamma. För hans mamma är som en gudinna som ingen kvinna kan mäta sig med. 12

13 Mallen för kvinnan som blir misshandlad Mallen för hur en kvinna som misshandlas är, är inte så olik mannens mall, fast tvärt om. Hon har ofta ett dåligt självförtroende. Hon känner sig uppskattad när hon blir sedd av just honom att hon inte ser" verkligheten. Hon tar på sig att misshandeln är hennes fel. Hon tror på honom varenda gång han ber om ursäkt. Hon tror på vilken ursäkt som helst tillslut. Hon lever i en ständig skräck med hot om misshandel eller att hon blir misshandlad. Hon är nästan helt isolerad och tappar kontakten med sina väninnor. Hon blir en mästare på att skyla över allt som händer. Hon tror mer och mer på honom än på sig själv. Hon ger honom rätten att bete sig som ett svin. En kvinna som stannar kvar i ett misshandelsförhållande tillräckligt länge kommer troligtvis att få besöka tre av de mest populära husen inom misshandel. Först kommer hon att hamna på sjukhuset, efter ännu ett tag kommer hon troligtvis att hamna på dårhuset och tillsist får hon vila ut på bårhuset. Konstigt nog så är det så många kvinnor som stannar kvar tills de får uppleva det sista huset i stället för att bara gå och bli fri från sin plågoande. Det finns så mycket mer att säga om en kvinna som blir misshandlad, men det enklaste är nog ändå: - Det är nästan ALDRIG en kvinnas fel att hon blir misshandlad!!! 13

14 Misshandelns tre faser 1) Uppladdningsfasen Är den fas då spänningen stiger och kvinnan gör ALLT som står i hennes makt för att blidka mannen och hans vrede. 2) Urladdningsfasen Är den fas då våldet exploderar och misshandeln äger rum. Nu råder oftast en total brist på kontroll hos mannen. I denna fas är kvinnan mest benägen att lämna mannen. Det är i denna fas man ska övertyga henne att gå och aldrig komma tillbaka. 3) Avspänningsfasen I denna fas är mannen ångerköpt och kärleksfull och kvinnan känner sig åter älskad och ser sin man som stark, kärleksfull och beroende av henne. De tankar hon hade för en stund sedan är nu helt bortblåsta och hon har inte en tanke i världen på att lämna sin älskade man. Hon kommer att stanna till nästa misshandel sker, och nästa, och nästa 14

15 De fem härskarteknikerna 1) Osynliggörande och förminskande Här blir offret behandlat som mycket liten eller helt osynlig av härskaren". 2) Förlöjligande Offret får höra de mest nedvärderande kommentarerna och blir förlöjligad även inför andra. 3) Undanhållande av information Det kan gälla i stort sett vilken information som helst som är viktig för offret. Att mamman har varit dit, att chefen har ringt, att bästa väninnan har sökt henne, mm, mm. 4) Dubbel bestraffning Offret straffas dubbelt upp för det som denne har gjort eller inte har gjort. Hon kan bli slagen för att hon inte städat och säger hon att hon inte tänkt på det så slår mannen även för det. 5) Påförande av skuld och skam Offret får höra hur värdelös hon är och hur det påverkar mannens "status" inför hans vänner, arbetskamrater, etc. 15

16 Kvinnans reaktion på misshandeln och varför hon stannar Ju längre misshandeln pågår ju mer psykiskt knäckt blir kvinnan och hon får svårare och svårare att lämna förhållandet hon lever i. Kvinnan tror tillslut blint på att hon är så värdelös som mannen påstår. Hon tror även tillslut att hon förtjänar att bli misshandlad. Tillslut gör hon allt som står i hennes makt för att inte bli misshandlad. Tillslut är kvinnan både fysiskt och psykiskt knäckt och orkar helt enkelt inte att ta sig ur den situation som hon befinner sig i. Det finns både psykologiska och yttre faktorer till att hon stannar kvar hos denna mannen istället för att göra allt för att ta sig därifrån. Psykologiska faktorer djup depression bristande självkänsla passivitet och handlingsförlamning psykologiskt beroende av mannen skuld och skamkänslor Yttre faktorer mannens våld och hot om våld ingenstans att ta vägen ekonomiska hinder praktiska hinder isolering 16

17 Sambanden som kan leda till misshandel 1. Vårt samhällssystem Könsroller och attityder I I 3. Sociala faktorer Psykologiska faktorer I I 1. Hur samhället ser på olika saker och hur olika saker styr. 2. Hur vi ser på det motsatta könet och våra attityder till det motsatta könet. Pornografi, prostitution... Våld som leder till våld som leder till mer våld som leder till ännu mer våld Arbetslöshet, ensamhet, isolering, alkohol och förtryck. 4. Hur man som person mår till kropp och själ. 17

18 Hur en kvinna kan skydda sig mot misshandel Den absolut farligaste platsen för en kvinna är i hennes eget hem. Hon tror ofta att det är det säkraste stället att vara på men det är det inte, för mannen har samma tillgång till hemmet som kvinnan har. Dessutom så är det ingen obehörig utifrån som kan se vad som händer innanför deras stängda dörr. Tyvärr så medföljer det ingen varningstext till dessa ovänliga själar. Men det hade varit bra många gånger om det hade stått t ex: Får ej användas av kvinnor under 250 kg. Eller varför inte: Får endast användas av kvinnor med full utbildning i självförsvar. Nu står det dock varken det ena eller det andra på dessa män. Hur ska en kvinna då veta vem som kommer att misshandla och vem som inte kommer att göra det? Vissa saker kan man faktiskt göra för att slippa att bli misshandlad. Vet man vem mannen är och även vet att han har misshandlat förut så är det bäst att bara glömma honom. Har han misshandlat en gång så kan han göra det igen. Om mannen har ett fruktansvärt humör så bör man också dra öronen åt sig och bara glömma. Mister han kontrollen mot "döda ting" i sin ilska kan han lika gärna tappa kontrollen mot dig i sin ilska. Hamnar han ofta i slagsmål när han är ute så glöm honom. Kan han slå en kille på käften kan han även slå dig på käften. Har han ett dåligt ölsinne så vet man aldrig vad som kan hända, allra minst han själv, så glöm honom också. Nu kan ju någon av dessa faktiskt vara världens kap men varför ta det osäkra före det säkra... Lär känna honom ordentligt först och var bara kompis med honom tills han har bevisat vem han är. Tyvärr så finns det de killar som inte visar vem de egentligen är förrän de blivit tillsammans med en tjej. Då kommer "monstret" krypande 18

19 Varningssignaler Majoriteten av alla misshandlande män har vissa gemensamma drag i sin kontroll av kvinnan. Dit hör att han: kollar upp var hon varit och vem hon pratat med nedvärderar hennes släktingar och vänner skyller misshandeln på henne, "när du gör så, provocerar du mig att slå dig" begränsar var hon får gå och vad hon får göra hotar att skada henne, hennes släkt eller vänner trycker ned henne psykiskt genom att ständigt tala om för henne hur värdelös hon är på alla områden 19

20 Mannen som barn Blev slagen systematiskt och utan begriplig anledning som barn. Blev utplacerad i fosterhem, rymde därifrån, blev tillbakaskickad. Berövades sin älsklings "nalle" som han sökte tröst hos. Blev plågad eller hånad när han visade sorg eller smärta. Levde med en far som söp och med en mor med depressioner och fobier. Hörde pappan kalla alla kvinnor, inklusive mamman, för "jävla hora" och andra okvädnings ord. Placerad i fosterhem och blev utnyttjad som arbetskraft där. Utsattes för våld, fyllebråk, likgiltighet och avståndstagande i hemmet. Levde under ständiga skilsmässohot. Lärde sig tidigt att ljuga för att slippa stryk. Fick gå emellan, skydda, ta hand om och/eller trösta någon av föräldrarna i förnedrande situationer. Var vittne till självmordsförsök eller fullbordade självmord hos föräldrarna. Började själv tidigt att bråka, dricka och stjäla utan att få någon reaktion från någon vuxen. Kände sig överhuvudtaget oönskad och till besvär. Dessa punkter stämmer ju inte till punkt och pricka på alla män, men i det stora hela så stämmer de nog rätt bra. 20

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Till döden skiljer oss åt*

Till döden skiljer oss åt* Rapport nr. 185, Till döden skiljer oss åt* (en studie om mäns våld mot kvinnor) Sammanfattning Varje dag blir ett stort antal kvinnor misshandlade eller hotade av sina män. Enligt BRÅ 1 anmäldes det år

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen

Läs mer

Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer.

Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer. Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer. Denna rättssociologiska undersökning handlar om relationen mellan rättsregler och sociala normer som är relevanta för

Läs mer

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Villig av Christina Wahldén

Villig av Christina Wahldén 1 Villig av Christina Wahldén Som ett slutord till boken skriver Christina Wahldén så här: "Min första bok Kort kjol kom ut för sexton år sedan. Den är fortfarande den av mina böcker som är mest utlånad,

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver någon att tala med.

Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver någon att tala med. Kvinnojouren i Mark är en ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Publicerad 2016-02-15 Hedersvåld. Melissa är en av många flickor som under uppväxten kontrollerades av sina föräldrar. Efter åratal av kontroll, hot och våld

Läs mer

Skadestånd och Brottsskadeersättning

Skadestånd och Brottsskadeersättning Skadestånd och Brottsskadeersättning Barns och ungas rätt till ekonomisk upprättelse efter brott som de utsatts för eller bevittnat Ann Lundgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Brottsoffermyndigheten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 B 1195-13 KLAGANDE 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. CJ Ombud och målsägandebiträde: Advokat MJ MOTPART RZ Ombud

Läs mer

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage Intervjuguide Namn: P-nummer: Omständigheter: Partnervåld 1. Allvarligt fysiskt och/eller sexuellt

Läs mer

Så här kan det gå till.

Så här kan det gå till. ETT BROTT BEGÅS Så här kan det gå till. Tre killar begår tillsammans en väskryckning. De åker moped och kör upp jämsides med en äldre dam och rycker väskan i farten. Damen stretar emot och får ta emot

Läs mer

2013-05-06. Våld i nära relationer

2013-05-06. Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff.

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff. Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff. Förövaren. Det finns flera teorier om varför någon blir kriminell. Två vanliga teorier är arv och miljö. Arv

Läs mer

Frågor och svar om sexuella övergrepp inom Svenska kyrkan

Frågor och svar om sexuella övergrepp inom Svenska kyrkan FAQ Sexuella övergrepp inom Svenska kyrkan 1(6) Frågor och svar om sexuella övergrepp inom Svenska kyrkan Stockholmsprästen arbetar kvar i sin församling. Vilka garantier finns för att han inte begår nya

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Dina erfarenheter av separation sedan den förra enkäten

Dina erfarenheter av separation sedan den förra enkäten Dina erfarenheter av separation sedan den förra enkäten Alla frågor i den här enkäten gäller perioden mellan den förra enkäten och nu. Vi har tagit emot den förra enkäten av dig den 8 december 2002. Så

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 mars 2016 B 5692-14 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART VD Offentlig försvarare: Advokat IN SAKEN Sexuellt ofredande

Läs mer

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige,

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Jämställdhetsmålen VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS ÄLDRE Kerstin Kristensen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brott förr och nu Av Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brottslighet Det har funnits brottslighet i vårt samhälle så länge vi kan minnas och förmodligen kommer det även fortsätta så längre fram i tiden. Det

Läs mer

Du har rätt till ett liv fritt från våld!

Du har rätt till ett liv fritt från våld! Blir du utsatt? Du har rätt till ett liv fritt från våld! Det är numera väl dokumenterat, både i forskning och annan litteratur, att det våld som män riktar mot kvinnor ofta har sitt ursprung i och finner

Läs mer

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Mattias Friström Aktuell brottsstatistik om mäns våld

Läs mer

Begångna brott 1. Sexuellt övergrepp mot barn

Begångna brott 1. Sexuellt övergrepp mot barn Mål nr meddelad i Falun 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Niclas Eltenius Åklagarkammaren i Falun Målsägande Målsägande, se domsbilaga 1 Målsägandebiträde: Advokat Veronica Viklund

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Den här skriften vänder sig till dig som är anställd inom verksamhet i Gävleborgs län vars arbete berör barn och ungdomar. En informationsskrift från Barnahus

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Rättegång. Åklagare: Vad har Gabriel Arwidson och Jon Righard för inställning till detta?

Rättegång. Åklagare: Vad har Gabriel Arwidson och Jon Righard för inställning till detta? Rättegång Välkomna! Jag heter Ludvig Löfqvist och är domare i rätten idag. Vi har endast en nämdeman, Otto Jeppsson, eftersom de övriga var på semester, som även är notarie, samt målsägare Line Gustavson,

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-11-20 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Har du utsatts för brott?

Har du utsatts för brott? Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med

Läs mer

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

RÄTTEGÅNGEN - hur blir den?

RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? 1 Brottsoffermyndigheten Box 470 901 09 Umeå Brottsoffermyndigheten, Anna Wiberg och Monica Burman Grafisk design: Kombi Marketing AB, www.kombimarketing.se

Läs mer

RÄTTEGÅNGEN - hur blir den?

RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? 1 Brottsoffermyndigheten Box 470 901 09 Umeå Brottsoffermyndigheten, Anna Wiberg och Monica Burman Grafisk design: Kombi Marketing AB, www.kombimarketing.se

Läs mer

Kvinnors rätt till trygghet

Kvinnors rätt till trygghet Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen.

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen. När klassen arbetar med fallet om hot och våld i kärleksrelationen mellan Claes och Eva, kanske ni funderar kring det straff som Claes dömdes till. Vi har talat med Johan Ström, som är specialist på relationsvåld

Läs mer

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Det kan vara svårt att prata om svartsjuka och våld i nära relationer. Vad är okej och inte i en relation? Vad kan

Läs mer

BARNKONVENTIONENS GENOMSLAG I BROTTMÅLSPROCESSEN

BARNKONVENTIONENS GENOMSLAG I BROTTMÅLSPROCESSEN BARNKONVENTIONENS GENOMSLAG I BROTTMÅLSPROCESSEN Barn som utsatts för våld inom familjen Kartläggning av brottmålsavgöranden från tingsrätt. Malou Andersson och Anna Kaldal Juridiska institutionen, Stockholms

Läs mer

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...

Läs mer

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge ASI fördjupningsdag Familj och umgänge Dagordning 9.00-9.30 Inledning 9.30-10.00 Fika 10.00-10.45 Frågorna i Familj och Umgänge 10.45-10.50 Bensträckare 10.50-11.30 Övning 11.30-12.00 Sammanfattning och

Läs mer

LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP

LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP MÅL - Du kommer få en inblick i de lagar och regler som vår demokrati vilar på. - Du kommer efter arbetsområdet ha insikt i hur Sveriges rättsväsende fungerar. LAGAR OCH REGLER

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juli 2009 B 1867-09 KLAGANDE YA Ombud och offentlig försvarare: Advokat PL MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. Sekretessbelagda

Läs mer

Undersökning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

Undersökning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Undersökning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Den här undersökningen handlar om hur män är våldsamma mot kvinnor med funktionsnedsättning. Kvinnorna har svarat på frågor om och hur mycket

Läs mer

Riktlinjer för åtgärder vid våld eller hot om våld Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-16, 175. Reviderad av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187.

Riktlinjer för åtgärder vid våld eller hot om våld Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-16, 175. Reviderad av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187. 1(6) Riktlinjer för åtgärder vid våld eller hot om våld Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-16, 175. Reviderad av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187. 2(6) Mot hot om våld eller våld I vår kommun skall alla

Läs mer

Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott

Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott Som förlaga till denna skrift har vi fritt använt oss av broschyren Utsatt för brott? som

Läs mer

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2009

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2009 Statistik 29 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 29 21-3-16 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 Statistik 2011 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 2012-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Förord 5 Inledning 17 Bokens syfte och utgångspunkter 20 Bokens uppbyggnad 21 Del I Bilden av offret 25 1. Vad är ett brottsoffer? 27 Politiska intressen bakom offerdefinitionen 29

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

2012-11-20 meddelad i Nyköping

2012-11-20 meddelad i Nyköping DOM Mål nr B 2815-12 meddelad i Nyköping 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Klas Engdahl Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Nyköping Målsägande Camilo Pina Vergara Ortvägen 37 611

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

VALHALLA TINGSRÄTT DOM Mål nr B 66666666-06 Rotel 09 2006-10-06. Åklagare kammaråklagaren Helge Hurtig Åklagarmyndigheten i Valhalla

VALHALLA TINGSRÄTT DOM Mål nr B 66666666-06 Rotel 09 2006-10-06. Åklagare kammaråklagaren Helge Hurtig Åklagarmyndigheten i Valhalla VALHALLA TINGSRÄTT DOM Mål nr B 66666666-06 Rotel 09 2006-10-06 Avd 266 meddelad i Valhalla PARTER (antal tilltalade: 1) Referensnummer: Åklagare kammaråklagaren Helge Hurtig Åklagarmyndigheten i Valhalla

Läs mer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för Tryggare mötesplatser för OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv,

Läs mer

2009-07-03 meddelad i Alingsås

2009-07-03 meddelad i Alingsås ALINGSÅS TINGSRÄTT DOM Mål nr B 1065-09 meddelad i Alingsås 1 PARTER (Antal tilltalade: 2) Åklagare Kammaråklagare Louise Eriksson Åklagarkammaren i Borås Målsägande Sekretess, se bilaga 1 Särskild företrädare:

Läs mer

Denise Cresso Furuboda 27 okt 2015

Denise Cresso Furuboda 27 okt 2015 Denise Cresso Furuboda 27 okt 2015 Nya glasögon En känsla av obehag inför ämnet Kan känna skuld/maktlöshet? Kan bli provocerad Utmanar dina egna föreställningar om vem som är våldsam och vem som blir våldsutsatt

Läs mer

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Lag & Rätt Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Sverige ett rättssamhälle inget straff utan lag Alla är lika inför lagen ingen

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

Brottsutvecklingen. KORTA FAKTA OM I SVERIGE

Brottsutvecklingen.  KORTA FAKTA OM I SVERIGE Brottsförebyggande rådet (Brå) är ett centrum för forskning och utveckling inom rättsväsendet. Vi arbetar med att ta fram kunskap om brottsutvecklingen, utvärdera kriminalpolitiska åtgärder och främja

Läs mer

GÄLLIVARE TINGSRÄTT DOM Mål nr B 697-12 2012-11-29 meddelad i Gällivare. PARTER (Antal tilltalade: 1)

GÄLLIVARE TINGSRÄTT DOM Mål nr B 697-12 2012-11-29 meddelad i Gällivare. PARTER (Antal tilltalade: 1) Mål nr meddelad i Gällivare 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Magnus Nilsson Åklagarmyndigheten Lokal åklagare i Gällivare Målsägande Emil Lauk Tallplan 2 K Kiruna Särskild företrädare:

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång BROTTMÅLS- RÄTTEGÅNGENS FÖRLOPP I HOVRÄTTEN Före rättegången kan man vänta i det gemensamma väntrummet. Den som vill vänta i ett enskilt väntrum

Läs mer