Det finns alternativ!

Transkript

1 Lokalförsörjningsplanering i Lyckebo och Storvreta. Betänkande från föräldrar och boende i Lyckebo den 11 mars Det finns alternativ! Vi vill med denna skrivning försöka bidra till en så bra lösning som möjligt för kommunen och Storvretas barn. Lokalfrågan är ett problem som måste hanteras på ett klokt sätt över tid. Vi vill framför allt påtala utredningens direktiv om att hantera lokalfrågan och kvaliteten i verksamheten på ett balanserat sätt. Vi är medvetna om att det har hänt åtskilligt sedan utredningens förslag lades fram, men vi har bara utredningens förslag att ta ställning till, varför några skrivningar kanske är att slå in öppna dörrar. Vi har förhört oss bland skolledare och föräldrar om eventuella vetskaper om ändringar, men har inte kunnat få en klar bild av förslaget. Vi hoppas på och ser fram emot en konstruktiv dialog! LYCKEBOSKOLAN Lyckebo är ett mycket barntätt och levande område. Förskolorna och skolan, som ligger i områdets mitt, fungerar som en viktig mötesplats för bygden som skapar god social ekonomi. Föräldrar lär här känna varandra under en lång period, från barnen är 1 tills de fyller 9 år. Det ger betydelsefulla effekter också utanför skolans miljö i ett socialt sett ganska brokigt område, med bland annat en stor andel boende med utländsk bakgrund. Att lokaliseringen av skolor och förskolor är ett viktigt instrument för integration konstateras också i BUNs inriktningsdokument. Enligt Skolverkets senaste utvärdering får Lyckeboskolan mycket höga betyg. Skolan har mycket nöjda föräldrar, är nära och trygg för barnen och har en stor fördel i närheten och samverkan mellan förskola, förskoleklass, skola och fritids. Att närhetsprincipen är viktig slås också fast i BUNs inriktningsdokument, liksom i barnkonventionen. Lyckeboskolan var för några år sedan tvåparallellig. Vikande elevunderlag och centrala beslut har lett till att den idag är enparallellig. Även om små skolor generellt sett genererar goda studieresultat anses det ofta vara för lite att ha endast en klass per årskurs. Skolan fungerar dock som en enhet under Pluggparadiset, under en gemensam rektor och med möjlighet att dela på vissa resurser. Genom förhyrning av externa lokaler har skolan haft förutsättningar att vara flexibel över tiden samt ha tillgång till resurser som en stor samlingssal. Trots att Lyckeboskolan idag utnyttjas till 99% ger denna flexibilitet möjlighet att med ökande elevunderlag gå tillbaka till en tvåparallellig skola. BARNKULLARNA ÖVER TID Det statistiska underlaget Enligt GPF minskar elevunderlaget i grundskolan under perioden fram till 2011 för Uppsala som helhet. I Storvreta är dock trenden istället ökande, i synnerhet om man räknar barn i åldrarna 6-9 år (åk F-3). Där visar prognosen på en ökning från 450 barn 2007 till 538 barn 2011, en uppgång med 20%. Behovet av lokaler för åk F-3 ökar alltså redan nu och inte först från Dessutom har varken GPF eller förslaget till lokalförsörjningsplan tagit full hänsyn till den pågående byggnationen av bostadsområdet Vretalund, öster om Lyckebo. Med 72 nya villafastigheter och många inflyttande barnfamiljer ökar behovet med gissningsvis 140 grundskoleplatser på några få års sikt. Till detta kommer att Lyckebo, vid en ålder av snart 25 år, börjar uppleva en generationsväxling där allt fler barnfamiljer flyttar in. SLUTSATS: Inom några få år kommer Lyckeboskolan att vara helt nödvändig som skola för att klara behovet för lågstadiet. Att lägga 8 miljoner nu på en ombyggnad av Lyckeboskolan som ett sätt att tillskapa fler förskoleplatser är inte ekonomiskt försvarbart ens i det korta perspektivet. Betänkande kring lokalförsörjning i Lyckebo och Storvreta. Sid 1.

2 Framtida expansion söderut enligt ÖP Enligt översiktsplanen ska Storvreta växa avsevärt och då i huvudsak söderut. Såväl Storvretaskolan, Pluggparadiset och Ärentunaskolan är belägna i detta områdes norra del. Det kommer att behövas grundskolor för åtminstone lågstadiet med bättre strategisk placering. Redan med nuvarande bebyggelse får somliga barn en skolväg om 1,5 km vid en nedläggning av Lyckeboskolan. SLUTSATS: Lyckeboskolan behövs för en expansion enligt ÖP. LOKALER Externa lokaler ger flexibilitet Ett grundproblem som förslaget till lokalförsörjningsplan försöker lösa är att kommunen hyr dyra externa lokaler medan de egna underutnyttjas, vilket blir kostnadsineffektivt. Men i tider av varierande barnkullar är det viktigt att knyta externa kontrakt på flexibla lokaler, en strategi som kommunen för övrigt länge tillämpat med framgång. Lokalen på Ärentunavägen, liksom Lyckebokyrkan, tjänar i det avseendet kommunen väl. De kan och har utnyttjats för såväl förskola som skola och fritids. Däremot blev flytten till KDF-huset, med stora ombyggnationer, en dyr och kortsiktig lösning. Förskolan Norrskenets lokaler i Lyckebokyrkan kostar f n 800 kr/kvm/år, att jämföra med Lyckeboskolans lokaler som kostar 1103 kr/kvm/år idag. Externa lokaler kan alltså vara billiga. På korta kontrakt fungerar de som nödvändiga buffertar i systemet. Lyckebokyrkans lokaler, som tidigare rymde tre klassrum, rymmer idag två förskoleavdelningar. Ombyggnationen för detta kostade en bråkdel av de drygt 8 miljoner det beräknas kosta att bygga om Lyckeboskolan. Enligt Lyckebokyrkan kan de förhyrda ytorna ökas från 360 kvm till 505 kvm, eller så kan en ytterligare, tredje förskoleavdelning rymmas i ett samnyttjande av lokaler som ger mycket god ekonomi. De brister i utemiljön som föreligger idag går att lösa relativt enkelt. Elevunderlaget i Lyckebo ökar konstant och när skolan inom några år behöver fler klassrum kan de externa lokalerna enkelt byggas om igen och åter fungera som skola. Lokalkostnader kan också räknas per elev. I den jämförelsen är Lyckeboskolan idag varken dyrare eller billigare än andra skolor i Storvreta, trots att den är enparallellig. En återgång till tvåparallellig skola, med externa lokaler i Lyckebokyrkan som tidigare under 20 års tid, skulle öka kapaciteten till 175 elever. Vid full beläggning blir då skolan den utan jämförelse billigaste i kommundelen. Lokalkostnad Elever Pris/elev Elever Pris/elev tusen kr optimalt per år f n per år Lyckeboskolan inkl externa lokaler Pluggparadiset Storvretaskolan Ärentunaskolan En anpassning av Lyckeboskolan till förskola beräknas ge en årlig kostnadsökning för lokalerna på kr/år, vilket kan ses som en avbetalning på ombyggnaden. Inga nya ytor har tillkommit genom detta. För samma summor som årligen ska betalas till följd av ombyggnationen kan lika stora externa lokaler hyras, om de hyrs till den normala hyran för externa lokaler i Uppsla. Utan att bygga om räcker alltså samma pengar, kr, både till att betala för Lyckeboskolan och till att hyra in yta motsvarande minst fem förskoleavdelningar! Om Storvretas sexor skall flyttas till Ärentunaskolan kommer skolan att behöva hysa omkring 725 personer. Det innebär troligen att man där måste bygga ut matsalen, slöjdsalar, samt en viss annan om- eller nybyggnation av skolsalar. Denna kostnad måste också tas med i kalkylen för nedläggningen av Lyckeboskolan. SLUTSATS: Att bygga om lokalerna i Lyckebo till förskola är dyrt och ger inget tillskott av yta, däremot måste Ärentunaskolan byggas ut för att kunna ta emot sexorna. Detta är inte en kostnadseffektiv lösning på Storvretas lokalsituation. Externa lokaler kan fungera som en mycket billig buffert. En tvåparallellig lågstadieskola i Lyckebo är kostnadseffektiv. Betänkande kring lokalförsörjning i Lyckebo och Storvreta. Sid 2.

3 Detaljplanen för Vretalund Detaljplanen för Vretalund inkluderar byggandet av en förskola på därtill avsedd kommunal tomt i området. Att ha tillgång till en förskola i närområdet ingår i många köpares underlag för beslut. Detaljplanen kan därför anses vara tvingande. Bygget av förskolan har lagts på is med anledning av den pågående lokalförsörjningsutredningen och det höga kostnadsläget. Men även de ombyggnationer som krävs av Lyckeboskolan blir dyra per kvadratmeter. En stor del av flyttkarusellen med medföljande ombyggnationer blir däremot onödig vid byggandet av den planerade förskolan i Vretalund, varför bygget inte framstår som orimligt dyrt. SLUTSATS: En förskola bör skyndsamt byggas i Vretalund. VERKSAMHET OCH KVALITET Extremt stor förskola Redan planerna på den nya förskolan i Vretalund fick omfattande kritik för att det var för mycket med sju avdelningar (144 barn) på en plats. Nu planeras för minst fem nya avdelningar i Lyckeboskolan, intill de fem som redan finns på Lyckebo förskola; totalt alltså hela tio avdelningar och ca 200 barn! Det är helt enkelt för många. Redan idag har en av områdets samfällighets- och bostadsrättsföreningar uppvaktat kommunen med krav på bidrag till driften av sina lekplatser då dessa ofta nyttjas av förskolan. Trycket på tillgängliga utflyktsmål i närområdet kommer att öka och bli för stort. Behovet av parkeringsplatser för personal jämte lämnande och hämtande föräldrar kommer att överstiga den tillgängliga kapaciteten och mer mark finns inte att ta i bruk. SLUTSATS: Att göra Lyckeboskolan till förskola ger en alltför stor förskoleenhet. Nedläggning av Lyckeboskolan innebär större klasser Den i lokalförsörjningsplanen redovisade överkapaciteten är beräknad på antal elever per kvadratmeter, men i praktiken finns få, om några, klassrum lediga annat än på Ärentunaskolan. Att, enligt förslaget, flytta alla elever i klass sex till Ärentunaskolan ger inga lediga klassrum på Pluggparadiset och Storvretaskolan då dessa fylls av de inflyttande klasserna från KDF-huset och biblioteket. Tvärtom räknar man med att tvingas flytta fritidsverksamheten från Pluggparadiset till externa lokaler för att detta ska vara möjligt. För att rymma elever från en nedlagd Lyckeboskola och på så sätt fylla den påstådda överkapaciteten återstår då bara att slå samman klasser till större enheter så att fler elever ryms i varje klassrum. Det innebär alltså en kvalitetsförsämring för samtliga elever. Minskade lokalytor innebär också minskade möjligheter att kunna hantera problem i klasser genom att dela dessa i mindre enheter, något som nyligen har brukats med framgång. Det kommer inte att finnas några tillgängliga lokaler för sådana extraordinära åtgärder inom den lokala skolan. SLUTSATS: Steg ett i förslaget till lokalförsörjningsplan kan genomföras utan kvalitetsförsämringar medan steg två, en nedläggning av Lyckeboskolan, innebär större klasser för samtliga elever i Storvreta i årskurserna F-3 och en sämre flexibilitet med lokaler för samtliga årskurser. Platsbrist på Pluggparadiset Marken kring Pluggparadiset räcker inte till för en förtätning på skolan. Skolgården är redan idag mycket trång. Ett nedläggande av Lyckeboskolan skulle innebära att många fler barn i åldrarna 6-9 år skulle flyttas till Pluggparadiset. Det finns inte plats över på skolgården för att ge dessa barn en god rastmiljö med gungor, klätterställningar, sandlådor och fria lekytor. Det saknas vidare tillgängliga markområden för att bygga ut skolgården. Fritidsverksamheten på Pluggparadiset har redan idag för små lokaler och inga lokaler alls finns för att bedriva fritidsklubb för elever i åk 4-6. Med fler unga elever ökar behoven och fritids ryms inte alls i lokalerna på Pluggparadiset. SLUTSATS: Pluggparadiset rymmer inte fler barn i åldrarna 6-9. Betänkande kring lokalförsörjning i Lyckebo och Storvreta. Sid 3.

4 SKOLVÄG Ingen säker skolväg I lokalförsörjningsplaneringens konsekvensbeskrivning uppges att skolvägen blir lång, upp till 1,5 km för de elever som bor i Lyckebo, men att skollagens krav på säker skolväg uppfylls tack vare den vägtunnel som finns under den hårt trafikerade Skogsvallsvägen. Detta förutsätter dock att barnen nyttjar tunneln, vilket inte förefaller troligt i samtliga fall, då detta skulle innebära en omväg för barn boende vid Vintergatsvägen och Himmelsvägens norra del. Dessutom föreligger, enligt våra egna observationer och en utredning av Vägverket, betydande problem med mopedåkande tonåringar som nyttjar denna gång- och cykelbana. Den faktiska skolvägen för dessa barn löper antingen via en skogsstig och sedan över vägen utan övergångsställe (Skogsvallsvägen), alternativt via övergångsställe vid ICA. Därifrån går de parallellt med den hårt trafikerade Fullerövägen, som även används för bussar i linjetrafik. Fullerövägen måste sedan korsas. Här nyttjar många barn idag det obevakade övergångsstället vid Morgonvägen. Där är farten nedsatt till 30 km/h. Tidigare utredningar har dock visat att den genomsnittliga hastigheten förbi detta övergångsställe var km/h under skoltid. Det finns även en övergång med trafikljus, men samma utredning kom fram till att åtskilliga bilister här antingen missade eller struntade i rött ljus. Om barn från Lyckebo skulle placeras vid Storvretaskolan tillkommer ytterligare en stor väg att korsa, med tillhörande risker. Från Vretalund har inga skolvägar planlagts över huvud taget. Negativa miljökonsekvenser Idag går de flesta barnen på Lyckeboskolan på egen hand till och från skolan. Med tanke på den långa skolvägen, som knappast kan kallas säker för barn i 6-7-års-åldern, är det rimligt att anta att betydligt fler föräldrar kommer att välja att skjutsa sina barn till och från skolan, med negativa miljökonsekvenser som följd. Trafikkaos vid Pluggparadiset Fler skjutsade barn till Pluggparadiset innebär att långt fler bilar ska stanna till och vända vid skolan varje morgon och att fler personal ska parkera. Det är dock ett problem där redan idag tidiga morgnar och sena eftermiddagar, och det saknas ofta parkeringsplatser. Den enda tillfarten till skolan, via Fullerövägen, är undermålig och används även av varutransporter till skolköket. Ännu fler bilar varje morgon skulle innebära ett kaos med påtagliga risker som följd. Hur och om detta kan lösas är inte utrett. SLUTSATS: De negativa konsekvenserna av längre skolväg vid ett nedläggande av Lyckeboskolan är avsevärda med tanke på säkerhet, miljö och trafiksituation. VÅRA FÖRSLAG Hur löser man då problemen? Vi anser att ingen lösning får innebära en kvalitetsförsämring i undervisning eller omsorg för barnen i Storvreta. Ingen lösning får innebära större klasser eller barngrupper. Så långt det är möjligt bör alla barn få såväl förskoleplats som grundskoleplats nära hemmet, tillsammans med sina grannar och kamrater. Vi tror att detta kan lösas genom att: Den planerade förskolan i Vretalund byggs enligt tidigare beslut. Alternativt kan den byggas i mindre skala för att sedan möjligen kunna utökas vid behov. KDF-huset lämnas, enligt förslaget till lokalförsörjningsplan. Förskoleverksamheten får dock stanna där tills den nya förskolan i Vretalund står klar. Detta kostar i praktiken inte kommunen som helhet några extra pengar eftersom kontraktet på lokalerna ändå löper till sista september Lyckeboskolan blir kvar och utökas i takt med behoven till att bli tvåparallellig. Detta svarar mot de kommande årens ökande behov av elevplatser i lågstadiet i allmänhet och efter nybyggnation i närbelägna Vretalund i synnerhet. Hela Norrskenets förskola, samt avdelningen från Scoutstugan, flyttar till de nybyggda lokalerna i Vretalund när de står klara. De lämnade lokalerna i Lyckebokyrkan kan vid behov tas i bruk av en expanderande Lyckeboskola och/eller för fritidshem och fritidsklubb. Antalet dagbarnvårdare utökas i området. Det ger en snabb ökning av antalet förskoleplatser och en stor flexibilitet över tid. En lokal arbetsgrupp tillsätts för den fortsatta processen med en konsekvensanalys och ett slutgiltigt förslag. Härvid måste det civila samhällets resurser tas tillvara, med representanter för föräldragrupper, skolråd, elevråd (i enlighet med barnkonventionen), lokala hyresvärdar, befintliga friskolor med flera. Betänkande kring lokalförsörjning i Lyckebo och Storvreta. Sid 4.

5 Storvreta den 11 mars 2007 Föräldrar till barn i Lyckebo, Storvreta Betänkande kring lokalförsörjning i Lyckebo och Storvreta. Sid 5.