SA UTVECKLAR VI SODERTORNS tillverknings INDUSTRI

Transkript

1 SA UTVECKLAR VI SODERTORNS tillverknings INDUSTRI EN DOKUMENTATION FRÅN HANINGE DEN 25 NOV 2010

2 Det finns många gemensamma nämnare för Södertörnskommunerna. Bland de främsta kan nämnas de kulturpräglade markerna, med en historia som går tillbaka ända till stenåldern. Fast idag är det ändå kanske framåtblickandet som är det karakteristiska. För genom att blicka framåt och samla resurserna har Södertörn också lyckats, gång efter annan, att skapa konkurrenskraft både ur ett regionalt perspektiv, men också utifrån det nationella hänseendet. Södertörn är idag en av Sveriges stora tillväxtregioner: hem för män niskor och företag. NÄR SÖDERTÖRNS INDUSTRIDAG gick av stapeln den 25 november 2010 i värdkommunen Haninges kulturhus, samlades ett 80-tal förenande och ledande krafter inom näringsliv och offentlig förvaltning. På programmet stod såväl inspirerande föreläsningar, som handgripliga tankeövningar i vad som kan utveckla regionens attraktionskraft och tillväxt. Madeleine Sjöstrand, idag konsult och vd för konsultföretaget Public Partner och tidigare kommundirektör i Haninge, var moderator för dagen. Bland talarna var Jan Jörnmark först ut. Han är docent i ekonomisk historia och framgångsrik fotojournalist med de storsäljande böckerna Övergivna platser. Jörnmark, som forskat i och noga dokumenterat den svenska industriella historien gav sin syn kring vad som präglar en industrbygds uppgångar och fall. Bo Granqvist, vd för BG AB, och tillika en av förgrundsfigurerna bakom det årliga Södertörns Rådslag, kunde fylla i Jörnmarks exposé utifrån det lokala perspektivet. Granqvist redogjorde för nyckeltal kring vår egen industriella utveckling och lämnade sedan över ordet till dagens företagarpanel. Här fanns representanter från Bomans Lackering, Bosphurus AB, Eletta Automation och Hylast AB en kvartett som bjöd på högt i tak i sin argumentation och som var påtagligt uppskattad av publiken för sitt sätt att inte skräda orden. Södertörns industri har starka anor. Det vill vi vårda. ATT VÅGA RANNSAKA SIG SJÄLV och sin omgivning var också något som Handelskammarens Peje Emilsson tyckte var viktigt. Han inledde eftermiddagens workshops kring förutsättningarna för mark och lokaler på Södertörn. Peje flankerades av Magnus Hahn, personaldirektör från Scania, som gav inramning för de övningar som arrangerades på temat kompetensförhöjning. Efter gruppdiskussioner och sammanfattning av workshops blev det dags för Signhild Arnegård Hansen att summera dagen. Som grundare och ordförande av Svenska Lantchips och tidigare ordförande för Svenskt Näringsliv hade Signhild många intressanta historier att förmedla på temat Lokalt till Globalt en företagarresa. DEN HÄR SKRIFTEN är en sammanfattning av det som ändå kanske var dagens viktigaste inslag de gemensamma övningarna. Deltagarnas syn på samverkan och regional politik kring infrastruktur, utbildning och övergripande företagarfrågor är på följande sidor tolkade och sammanfattade. Ambitionen med arrangemanget, liksom denna uppföljande dokumentation, är att samla de argument och åsikter som ska leda Södertörns utvecklingsarbete vidare inte minst genom att inspirera beslutsfattare och övriga opinionsbildare.

3 Nyttjande av mark Markanvändningen på Södertörn är inte ansträngd i praktiken. Vi har egentligen inte ett markproblem, men kanske ett planeringsproblem. Det råder brist på övergripande planering för att kunna lokali sera och utveckla nya markområden. Det är något som framkommer, med varierande nyans, i kommentarerna från workshopen. Många deltagare pekar på att det finns brister i koordineringen mellan kommun och närings liv och utökad samverkan efterlyses. Någon kommenterar vidare att vi måste hantera markfrågorna ur ett gemensamt Södertörnsperspektiv, där Södertörn är en del av Stockholm. Flera pekar på att det idag råder viss konkurrens mellan kommunerna och att man måste bli ännu bättre på att samverka. En tydligare samordning och samarbete efterlyses, där man bör komma fram till vad som är lämpligt var. Att vår mark inte är så väldisponerad är en annan synpunkt som lyfts fram. Flera deltagare menar att Södertörnskommunerna måste bli bättre på själva konsekvensanalysen. Att på planeringsstadiet hålla bättre fokus på näringslivets villkor och förutsättningar, och inte som idag tillåta slumpmässig tillväxt. Man efterlyser kartläggning av branscher och ett mer fokuserat utredningsarbete, samtidigt som detaljplanearbetet också måste kunna bedrivas flexibelt. Det saknas små industritomter menar flera deltagare, som upplever att de mindre industrierna inte prioriteras på det sätt som de borde. Som exempel efterlyses att vägstrukturerna i industriområdena ska kunna tilllåta små tomter. En annan synpunkt är att det bör finnas en plan för var de befintliga företagen ska ta vägen när företagsområden omvandlas. Någon kommenterar att ibland används mark på ett mindre ändamålsenligt sätt och tar som exempel stora enheter som ligger på mark som är mer lämplig för småindustri. En annan kommentar är att vi bör bli bättre på att blanda bebyggelse och ej störande verksamhet något som gjorts framgångsrikt i exempelvis Eskilstuna. Vi behöver ett mer strategiskt tänk. Det är den direkta och indirekta meningen i flera deltagarkommentarer. Vilka företag vill vi ha? Och vilka passar in? frågar sig någon, som menar att vi bör fokusera på ett antal branscher och skapa förutsättningar för dessa att växa. Som exempel tas att vi bör mäta ut områden för t ex grön näring. Önskan om tydligare strategier framkommer också i kommentarer kring hur vi planerar för infrastrukturen, där vi bör bli bättre på att se helheten och utgå ifrån människors vardag. Bland kommentarerna finns också direkta uppmaningar som att all infrastruktur behöver ses över och att företagen bör kunna få en checklista vad som egentligen gäller vid bygglov och nyexploatering.

4 Tillgång till lokaler Det finns frågetecken runt tillgången av billiga lokaler för främst nystartföretag. Befintliga försvinner. Vad ersätts de med och till vilken prislapp? Det finns mer mark än lokaler. Och just därför måste bygglovshanteringen gå snabbare. Det är några av kommentarerna kring vad som bör göras för att skapa bättre tillgång till lokaler på Södertörn. Just handläggningstiderna är ett återkommande frågetecken, och någon pekar på vikten av att mark för industriverksamhet måste hanteras som en integrerad del i en total markplanering med helhetssyn. Andra efterfrågar billiga lokaler för nystartsföretag, liksom bättre möjlighet för tillverkningsindustrin att hitta små tomter. Många pekar på att just tillverkningsindustrin borde kunna ha god möjlighet att växa på Södertörn, inte minst med tanke på infra strukturella fördelar i form av bl a 73:an, järnvägen och E4:an men att kommunerna måste bli bättre på att inventera och planera. Modernare lokaler behövs och de bör vara miljöcertifierade och passa för industriverksamhet i storleken kvadratmeter. I de fall det finns tillgång till lämpliga lokaler brister det ofta i marknadsföring och paketering, menar någon annan. Här ges förslag på att Södertörnskommunerna via den egna portalen bör lyfta fram de möjligheter som faktiskt finns men först krävs förstås den gemensamma inventeringen. Frågan om vad som passar var lyfts fram, precis som i workshopen om tillgång till mark. Även här pekar man på att samordna planering över kommungränserna och att tydliggöra utbudet. Någon menar att en svaghet när det planeras för mark och därmed även för tillgången till lokaler är att vi inte vet vilken typ av framtida företag som är aktuella, och vilka deras behov är. I detaljplaneringen efterlyser man klarare definitioner kring vilka verksamheter som är möjliga att kombinera i anslutning till bostäder. Här återkommer kommentarer om att det är viktigt att kunna ha en blandning mellan arbetsplatser och bostäder. Nyckelord som mångfald och bättre kommunikation återkommer i deltagarnas kommentarer.

5 Kompetensförsörjning Börja integrera grundskolans planering för gymnasieutbildningar i regionala näringslivsutvecklingen med näringslivet som samverkanspart. Det råder brist på industritekniska utbildningar. Det menar flera deltagare och efterlyser kraftsamling för att attrahera både utbildningsanordnare och sökanden. Någon pekar på vikten av att öka samarbetet mellan skolan och industrin, och att verka för en statushöjning av icke-akademiska utbildningar. Flera kommentarer utgår ifrån det allt mer ökande behovet av att marknadsföra vad industri faktiskt är idag. Fler lärlingsutbildningar, införandet av ett Teknikcollege samt att på olika vis kunna ge dagens unga en bättre möjlighet till praktik för att se yrken på riktigt är några av de exempel som ges. Att tidigt kunna skapa intresse för ett jobb inom industrin, är en kommentar som återkommer bland deltagarna. Någon menar att man redan i grundskolan bör planera och förbereda bättre inför elevernas gymnasieval inte minst utifrån den regionala näringslivsplaneringen. Att satsa på teknik och lek i skolan är ett av recepten som lan - seras, tillsammans med vidareutveckling av Ung Företagsamhet och generella attitydförändringar kring entreprenörskap. Att ha näringslivet med som sam - verkanspart nämns som viktig faktor, och att dialogen mellan kommun och företag måste bli starkare. Att få fram fler praktikplatser, att få in fler företagare som besöker skolan och att generellt sett arbeta för en attitydförändring är några av de grepp som deltagarna önskar se. Södertörn har lägre utbildningsnivå än norrort. Det kan vi motverka genom att satsa mer på Matchning Södertörn och marknadsföra branscher för att locka unga, menar några deltagare. Detta kan inledas på ett tidigt stadium kanske rentav redan på förskolenivå genom studiebesök på företag, menar någon. Andra kommentarer är att bli bättre på att tillvarata invandrares kompetens och att göra det enklare för ungdomar utan gymnasiekompetens att fortbilda sig och snabbare komma ut i näringslivet. Sammantaget återkommer kommentarer kring vikten av fler lärlingsoch praktikplatser, att arbeta med attitydförändringar och att stötta entreprenörskapssatsningar branschvis och i kluster.

6 Södertörns framgång Satsa på en konkret uppföljning från detta forum som återkopplas på nästa forum för att t ex få fram nischer och fokus för olika delar av regionen. Den avslutande diskussionen i workshop-delen av Södertörns Industridag fokuserade på Södertörns framgångsfaktorer. Här diskuterades de befintliga styrkorna i form av en attraktiv region med vacker natur och bra miljö, ett strategiskt läge och en i huvudsak bra plattform för samverkan över gränserna. Samtidigt uttryckte flera en ökad samverkan för att ytterligare kunna samla resurserna och identifiera de gemensamma styrkorna. Södertörn har en mångfald som bättre kan nyttjas. Deltagarna pekar både på mångfald i form av ett rikt och varierat näringsliv, men också på en befolkning med rötter från en hel värld med intressanta kunskaper, inte minst när det gäller språklig kompetens. Vikten av att identifiera och utveckla befintliga styrkor är något som återkommer som en röd tråd bland kommentarerna. Södertörns strategiska läge med motor- och järnväg, närhet till hamnar och huvudstaden in på knutarna är några aspekter som tas upp. Men här pekas även på utveckling av befintliga näringar inte minst genom förstärkt klustersamverkan. Fordonsindustri, läkemedel och life science är några exempel på framtidsnäringar som lyfts fram. Södertörn har också en stor närmarknad som gör det möjligt att växa av egen kraft. Samtidigt ger närheten till storstadsregionen många positiva möjligheter, inte minst genom de många globala huvud kontor som finns i huvudstaden med omnejd. Genom att satsa på klusterutbildningar, en bättre regional samverkan och att utveckla befintliga markområden har Södertörn många lovande förutsättningar. Någon kommenterar att vi måste fokusera på jobb och inte riskera att bli en sovstad. En väg dit är att ytterligare befästa vikten av industriell tillväxt, t ex genom att verka för att tillverkningsverk samhet tas med i kommunala planer men också i övergripande regionala strategier, som t ex RUFS.

7 HALVÖN SÖDERTÖRN, belägen i den södra delen av Stockholms län, är en dynamisk och spännande smältdegel av kultur, historia och framåtanda. Här har människor bott och verkat sedan stenåldern, och som begrepp finns Södertörn omnämnt i skrifter redan från år Idag utgörs halvön av åtta kommuner Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö. Här bor närapå en halv miljon människor och omkring företag är etablerade. Södertörn är därmed ur många aspekter ett viktigt nav i Stockholmsregionen, och därigenom också ett viktigt nav för hela Sverige. FÖR SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA är den gemensamma handlingen en avgörande faktor i målsättningen att stärka konkurrenskraften. Kommunernas representanter har, tillsammans med företrädare för näringslivet, en lång historia av samverkan. Årligen arrangeras Södertörns Rådslag där frågor om företagsamhet, utbildning och infrastruktur står högt på agendan. I NOVEMBER 2010 var det startskott för ännu en samverkansform. Södertörns Industridag samlade ett 80-tal representanter från näringsliv, offentlig förvaltning och utbildning. Den här skriften är en sammanfattning av de frågor som togs upp under dagen. Frågor om vilka styrkor som regionen har idag, men inte minst vad som bör göras för att möta framtiden. För att växa och kanske framför allt, för att bevara och utveckla de styrkor som skapat det Södertörn vi känner idag.