Djuromsorg och djurmisshandel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Djuromsorg och djurmisshandel 1860 1925"

Transkript

1 Djuromsorg och djurmisshandel

2

3 Djuromsorg och djurmisshandel Niklas Cserhalmi Synen på lantbrukets djur och djurplågeri i övergången mellan bonde- och industrisamhälle G I D L U N D S F Ö R L A G

4 Avhandlingsarbetet är finansierat av Sveriges Lantbruksuniversitets (SLU) tvärvetenskapliga samarbetsprojekt Djuromsorg för kvalitet i livsmedelsproduktionen Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) Boken är tryckt med stöd av C.F. Lundströms stiftelse Kungl. Patriotiska Sällskapet Stiftelsen Gustav VI Adolfs fond för svensk kultur Ingår i Acta Universitatis agriculturae Sueciae. Agraria. issn ; 498 g i d l u n d s f ö r l a g Örlinge 111, Möklinta Box 123, Hedemora Omslagsbild: Nordiska museets bildbyrå n Niklas Cserhalmi Fingraf tryckeri, Södertälje 2004 isbn

5 f ö r o r d När avhandlingsarbetet började i juni 2000 var Nora fyra år och Elsa två. Saga skulle snart födas och Vega var planerad, men ännu inte påtänkt. Det har varit en stor, stor ynnest att få skriva sin avhandling under småbarnsåren. Elisabeth, ständigt tjänstgörande personlig bibliotekarie, har varit barnledig i sammanlagt tre av de fyra åren och jag har arbetat hemma i huset under hela tiden. Det har blivit många stimulerande avbrott med småbarn i famnen framför datorn och frukost, fika, lunch och kvällsmat, alltid tillsammans. Detta kommer jag att sakna. Tack Elisabeth för din vilja och förmåga att diskutera alltifrån serbiska bönder över anglosaxiska djursynsförfattare till franska teoretiker under dessa år. Min handledare Janken Myrdal är en av få som inte undrat om barnen stört avhandlingsarbetet och som istället förstått hur deras rutiner och behov rutat in dagen och givit den ordning och stadga, något som behövs under de fria doktorandåren. Höjdpunkterna i doktorerandet har varit de muntliga tentamina av läskursernas litteratur hos Janken, och jag minns med stor glädje tågresorna från Norrköping till Stockholm och Västerlånggatan. Min huvudhypotes, som läsarna kommer att möta i avhandlingen ett flertal gånger om hur djursyn utformas i mötet mellan empati med djuren och kraven från produktionen, är en av många idéer jag fått låna av Janken. Britt Liljewall har varit min biträdande handledare och Britts insats för avhandlingen har varit helt avgörande. Tack Britt för hermeneutik, närläsning, kvalitativ forskning och mycket mer. Tretimmarsmötet i Göteborg gav stadga och riktning åt avhandlingen. Mátyás Szabó var min trekvartsopponent och fick med lågmäld och berättigad kritik mig att dämpa mina generaliserande påståenden och att hålla igen på en del rallarsvingar. En stor del av avhandlingsarbetet har utförts på Vadstena landsarkiv. Sven Malmberg har med stor kunskap och vänlighet guidat mig in i arkivets material och när han insåg att jag letade efter nålar i höstackar lät han mig vistas i arkivets magasin bland ett oändligt antal domböcker och rullhyllor. Att jag fick möjlighet att stå med rullbord, bärbar dator och register nere i arkiven sparade enorma mängder tid och arbete. Tack Sven. Ett stort tack går också till mamma och pappa i Vadstena. Med frukost, lunch, middag, kvällsté och långa promenader gjorde ni mina vistelser på landsarkivet till något man då och då kunde längta efter. Till landsarkivet i Lund riktar jag ett tack till hela den kunniga personalen och tänker med dåligt samvete på samtliga vaktmästare

6 som tvingades bära hundratals blytunga domböcker till mitt bord (och tack för de goda äpplena). I Stockholm har besöken på Nordiska museet, Riksarkivet, Kungliga biblioteket och särskilt Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien blivit givande tack vare kunnig och intresserad personal. Utan Johan och Kicki som natt efter natt upplåtit sin soffa på Dalavägen till mig hade dessa arkivbesök varit betydligt tråkigare och svåra att finansiera. Tack för umgänge, lån av soffa, för de belgiska ölen och de tjocka korvarna. Tommy Andersson tackas för engelsk språkgranskning. Ingvar Ekesbo på SLU i Skara har givit mig goda inblickar i både äldre och nutida djurskötsel och har med sin stora kunskap om djurs beteende hjälpt mig att tolka bland annat hinderdonens användande. Katarina Alexius Borgström på Stockholms universitet hjälpte mig att förstå hur 1800-talets djurplågerilagar och motionerna som föregick lagarna skulle tolkas. Finansieringen har kommit från Sveriges Lantbruksuniversitets tvärvetenskapliga samarbetsprojekt Djuromsorg för kvalitet i livsmedelsproduktionen. Här har Kerstin Ohlsson och Lotta Rydhmer samordnat och bland annat arrangerat utbildningar vilket inte minst lett till givande kontakter med andra djurforskare från samtliga discipliner. Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) har mycket generöst kompletterat bidragen från SLU. C.F. Lundströms stiftelse har lämnat tryckningsbidrag, likaså Kungl. Patriotiska Sällskapet (jag vill också passa på att tacka Kungl. Patriotiska Sällskapet för tryckningsbidraget till De oskäliga kreaturen, det hanns inte med vid trycket då, dubbelt tack denna gång). Likaså har Stiftelsen Gustav VI Adolfs fond för svensk kultur skjutit till tryckningsbidrag. Samtliga kollegor på agrarhistoria tackas för läsning och värdefulla synpunkter på manus i olika stadier; Kristna Berg, Anna Dahlström, Iréne Flygare, Karin Hallgren, Jesper Larsson och Clas Tollin (tack också Peter Johansson, ständig redaktör och idégivare). Ett särskilt tack till Carin Israelsson som jag delar ämne och många tankar med och till Örjan Kardell som varit doktorandstorebror, alltid steget före och med goda råd till hands. Norrköping hösten 2004 Niklas Cserhalmi

7 I n n e h å l l Prolo g Motiv till undersökningen 9 Föreställningar om djurens goda liv i bondesamhället 11 DEL I. Inledning Kapitel 1. Forskning kring djursyn Skildringar av förfluten djursyn Nordisk forskning Kapitel 2. Syfte, frågeställningar, hypoteser Syfte Övergripande frågeställningar Övergripande hypotes Kapitel 3. Studien och dess perspektiv Tidsperiod och undersökningsområden Teoriska utgångspunkter Metod Källmaterial Kapitel 4. Jordbruket som kontext Perioden Den agrara revolutionen Perioden Den agrara revolutionen har fortsatt Kapitel 5. Motioner, betänkanden och lagar Lagförslag 1844 och 1847/ års lag motioner och betänkanden Lagstiftning om djur Lagen DEL II. Svältfödning Kapitel 6. Svältfödningen i den historiska litteraturen Uppfattningen om svältfödningen som rationellt system i den historiska och etnologiska litteraturen Ekonomhistoriker om svältfödningen

8 Kapitel 7. Frågelistsvaren och svältfödningen Kapitel 8. Svältfödningen i domstolsprotokollen Svältfödning Svältfödning Kapitel 9. Slutsatser svältfödningen Svältfödningens grunder Vallodling Systembaserad obalans? DEL III. Våld Kapitel 10. Hinderdonens våld i frågelistsvaren Hinderdonen och djursynen Kapitel 11. Våld i domstolsprotokollen Konflikt vägd mot empati Kapitel 12. Explicita uttalanden i domstolsmaterialet Brev insända till domstolarna Kunde man ha rätt att slå? Explicita uttalanden Slutsats det outtalade kontraktet Kapitel 13. Hästar och rackare Hästens ställning Arbetsdjur, hästar och oxar Selbrutna hästar Det oätliga djuret D E L I V. A v s lut n i n g Kapitel 14. Hypoteserna prövas Den övergripande hypotesen Rivaliserande hypoteser Kapitel 15. Samtida och retrospektiva källor Kapitel 16. Tidens betydelse 1860-tal, 1920-tal och nutid Nu och då Våld rättsfall med 60 års mellanrum Bilagor 331 Summary 351 Källor och litteratur 359

9 P r o l o g Motiv till undersökningen Vad hade människorna i det sena bondesamhället för inställning till djur? Frågan är intressant eftersom föreställningar om hur djur levde förr används i den nutida debatten om hur djur bör behandlas idag och i framtiden. Flera av de debattörer som menar att vi i vårt samhälle överutnyttjar och missbrukar lantbrukets djur lyfter fram föreställningar om att djur i det förgångna levde goda liv i jämförelse med idag. Och tvärtom, de som menar att djuren idag har det bra tenderar att beskriva djurens liv i det förgångna som hårt och svårt. Föreställningar om djurs dåtida liv spelar på så vis en roll för dagens och morgondagens djur. Jag vill ge ett exempel på hur olika det historiska materialet kan tolkas. På Gustav Vasas kungsgårdar mjölkade en ko under 1500-talet cirka kg mjölk på ett år.¹ 1860, det första året som den här avhandlingen studerar, mjölkade korna i en besättning i Dalarna mellan och kg mjölk.² 1927, två år efter denna studies tidsgräns, var medelavkastningen för hela landets mjölkkor kg.³ 2003 producerade en ko i Sverige i genomsnitt kg mjölk varje år.⁴ I USA är medelavkastningen för den högproduktiva rasen Friesian-Holstein cirka kg.⁵ Säger siffrorna något om hur djuren lever och levde sina liv under de skilda tidsperioderna? Jag tycker mig ha funnit två helt olika sätt att tolka den här typen av statistik. En tolkning sätter likhetstecken mellan hög produktion och djurvälfärd, och ser därmed den höga avkastningen som ett tecken på att korna mår bra idag och att de tidigare mådde sämre. Företrädarna för denna tolkningsvariant kan sägas resonera på följande vis; om dagens kor inte hade optimala levnadsvillkor i form av ett bra boende i ljusa och luftiga ladugårdar, god daglig omvårdnad och skötsel, optimalt foder, tillgång till professionell vård, medicinering och så vidare, så skulle de inte kunna ge en så hög avkastning. Konsekvensen av ett sådant resonemang är att djuren med stor sannolikhet levde sämre djurliv tidigare eftersom de i jämförelse med dagens situation var så extremt lågavkastande. Det skulle betyda att de hade sämre ladugårdar, åt lite och dåligt foder samt led av sjukdomar som ingen kunde bota. Denna inställning kan benämnas teknik- och rationalitetsvänlig. De som ansluter sig till denna tolkningsvariant menar ofta att de som 9

10 skötte om djuren tidigare var okänsliga för deras lidanden och att de överhuvudtaget hade en rå inställning till sina djur. Den andra tolkningen utgår från att det är onaturligt att dagens svenska kor producerar näst intill 30 gånger så mycket mjölk som kor i naturligt tillstånd.⁶ Med en sådan grundsyn blir det meningsfullt att söka efter tecken på att de moderna djuren skulle vara överutnyttjade. Att kor idag vanligtvis slaktas efter två laktationsperioder, det vill säga att de föder i genomsnitt två kalvar med efterföljande mjölkproduktion, kan med en sådan grundinställning tolkas som ett tecken på överproduktion. Att dagens kor har ständiga diarréer på grund av det näringsrika och fiberfattiga kraftfodret som krävs för att hålla produktionen uppe, men som leder till att korna står i sin egen blöta avföring och därför får problem med sina klövar, är en annan form av kritik som lyfts fram.⁷ Grundinställningen är därmed att den rationalitet och teknik som existerar idag är ett hot mot djuromsorgen. De som ansluter sig till denna tolkningsvariant menar ofta att djurens skötare under äldre perioder hade en innerlig och kärleksfull relation till sina djur och att de skötte om och pysslade med dem efter bästa förmåga. Båda dessa synsätt, teknikvänligt respektive teknikkritiskt, kan spåras tillbaka till det sena 1800-talets stadslevande borgerlighet. Den teknikoch rationalitetsvänliga tolkningen dominerade bland djurskyddsföreningarna som uppstod och växte sig starka under 1800-talets tre sista decennier. Där fanns en stor tilltro till att tekniska framsteg, vetenskaplighet och rationalitet hos djurskötarna skulle ge djuren bättre liv i kontrast till deras bild av hur dåtidens vidskepliga bönder höll sina djur i trånga och smutsiga ladugårdar. Djurskyddsföreningarnas tidskrifter beskrev landsbygdens bondekultur som förlegad och omodern i kontrast till stadens andligt upplysta miljöer. Inte minst bondeslakten angreps med en mycket tydligt landsbygdsfientlig inställning.⁸ Denna bondefientliga inställning vad gäller djursyn har till stora delar övertagits av humanistiska och samhällsvetenskapliga forskare som skrivit om synen på djur i äldre tid (se kapitel 1). I de tidiga djurskyddsföreningarna var det vanligt att veterinärer hade framskjutna positioner och generellt sett har yrkesgruppen behållit ett i grunden teknik- och rationalitetsvänligt förhållningssätt till djuromsorg.⁹ Djurskyddsföreningarna själva har däremot under årens lopp alltmer fjärmat sig från tanken. Även teknik- och rationalitetskritikerna kan spåras tillbaka till det sena 1800-talets stadslevande borgerlighet men inte till djurskyddsföreningarnas kretsar utan snarare till den nationalromantiska traditionen som växte fram med nationalismen (se vidare Kapitel 3 under rubriken Frågelistor). Där sågs bonden som en garant för en hävdvunnen nationell kultur som stod som motvikt till det hotande industrisamhället.¹⁰ Den offentliga samhälleliga inställningen, som den kommer till uttryck bland annat i lagar och förordningar angående hur djur ska skö- 10

11 Skansens fäbodvall 1936, foto Nordiska museet. På Skansen, Nordiska museet och i de länsmuseer som kom att byggas upp visades den soliga sidan av bondesamhället. Djurplågare i folkdräkt passade inte in i den bild av det gamla Sverige som lanserades. Skansens nationalromantiker och djurskyddsföreningarnas djurvänner hamnade då och då i konflikt. Djurskyddsföreningarna kritiserade Skansen bland annat för att man höll djur i bur och menade att det var förkastligt och demoraliserande på den sämre publiken och ungdomen ¹¹ Att Skansen försåg Karolinska Institutet med djur till vivisektion förbättrade inte relationerna.¹² tas, har fram till de senaste åren varit dominerad av den tekniktilltroende sidan som styrts av bland annat vetenskapsmän inom de areella näringarna, såsom husdjursagronomer och veterinärer. Men när det rationella och teknikvänliga projektet har fått genomföras fullt ut i svin- och fjäderfäfabriker har allt fler reagerat på att systemet inte på långt när svarat upp mot de förväntningar som till en början ställdes på det, av bland annat djurskyddsvännerna i sekelskiftets Stockholm. Istället för att se den genomrationaliserade djuruppfödningen som något som främjar djurens välfärd betraktas den av många idag snarare som något som sätter vinsten före djuren.¹³ Föreställningar om djurens goda liv i bondesamhället Den australiensisk amerikanske filosofen Peter Singers bok Animal Liberation kan ses som startskottet för den breda, moderna djurrättsrörelsen. Den kom för första gången ut 1975 och har sålt i stora upplagor i hela västvärlden. Singer redogör i sin bok för den fabriksanpassade djuruppfödningen i framför allt USA. Ett antal hårresande exempel på hur djur behandlas tas upp och mycket av djurens lidande skylls på stordriften och de allt högre kraven på lönsamhet. I vissa fall ställs förhållanden i äldre tider upp som goda exempel mot vilka djurfabrikerna jämförs; farming is no longer controlled by simple country folk. During the last fifty years, large corporations and assembly-line methods of production has turned agriculture into agribusiness.¹⁴ 11

12 I ett avsnitt som redogör för hur hönsnäbbar regelmässigt klipps av för att förhindra stressade höns från kannibalism förs liknande tankar fram: 12 Old-fashioned farmers, keeping a small flock with plenty of space, had no nead to debeak their birds.¹⁵ En av den svenska djurrättsrörelsens frontgestalter, Lisa Gålmark, pläderar i sin bok Djurrätt (1998) för vegetarianism och djurens jämlikhet med människan. Hon ställer på samma sätt som Singer då mot nu då hon målar upp en bild av fria kringströvande grisar som försörjde sig i bok- och ekskogar från sten- och bronsålder fram till 1800-talets mitt då fångna grisar blev allt vanligare. Sedan 1960-talet lever grisar enligt Gålmark under fabriksliknande förhållanden. ¹⁶ Även Marit Paulsen är inne på samma spår. I Marit Paulsens och Sture Anderssons bok Europa och djuren (1993) skriver de att våra förfäder och -mödrar skötte djuren någorlunda på deras egna villkor, eftersom produktionsresultaten var beroende av en god skötsel. Det synes som om ju längre norrut man kommer, desto större omsorg visar man kreaturen. Kanske beror det på att vi nordbor ända fram till vår egen mormorsgeneration var så fullständigt beroende av djuren för att överleva i vår karga natur?¹⁷ Här kommer ännu en intressant föreställning fram, att vi nordbor både förr och nu har behandlat djuren bättre än vad sydeuropéerna gjort. I boken Maten, människan och miljön (1993) skriver Marit Paulsen vidare att vi svenskar av tradition hyser kärlek till djur och att de moderna tankarna om djur som apparater därför inte kommer att få fäste på de svenska bondgårdarna.¹⁸ Astrid Lindgren skrev 1990 tillsammans med veterinären Kristina Forslund boken Min ko vill ha roligt. Berättarrösten är mycket personlig och vädjar ofta till läsaren att se tillbaka till en tid då småskalighet och närhet rådde mellan människa och djur. I förordet kan vi läsa att det var bättre förr och är sämre idag: Under den småskaliga tiden frodades traditionellt ett nära och vänskapligt förhållande till djuren det var inte roligt att vara djur i Sverige under de nya betingelserna.¹⁹ Astrid Lindgren misstror staten och byråkraterna, som enligt henne ordnat och ställt det mesta inom lantbruket till det sämre. Återigen är det rationaliteten och tekniktilltron som hamnar i skottgluggen då hon skriver att kreatursskötseln var fin innan rationaliseringarna ledde till industrialisering på större enheter som till slut skapade djurfabri-

13 ker. ²⁰ Men Astrid Lindgren är trots prisandet av den gamla goda tiden medveten om de problem som fanns i det gamla bondesamhället med just de frågor som brukar lyftas fram av veterinärer och husdjursagronomer; sjukdomar, undermåliga ladugårdar och så kallad svältfödning.²¹ Svältfödning är en term som används för att beskriva ett system som många menar rådde i det gamla bondesamhället. Enligt dessa tankar gavs djuren minsta möjliga fodergivor under vintern varför de blev svältfödda, vilket innebar att de blev utmagrade och på grund av utmattning bland annat föll ihop i sina bås. (Jag kommer att diskutera och ifrågasätta denna traditionella bild i Del II Svältfödning.) Från Norge finns det ett exempel som i mycket liknar Lindgrens bok och som är utgiven bara ett år efter Min ko vill ha roligt. Den är skriven av Liv Klungsoyr med titeln Vi kaller det utvikkling (1991) och gavs ut av Norsk liga for dyrs rettigheter.²² Den är än mer agiterande än Lindgrens bok och propagerar rakt på sak för en återgång till gamla tiders jordbruk då djuren levde bättre och rikare liv. Klungsoyr inleder med en betraktelse över den moderna tidens djuruppfödning: Virkligheten for moderne husdyr var temmelig ulik den vi fikk lese om i böker fra bondegården som barn, med höner på tunaet og mökkete, koselige griser i gjörma. Masseproduksjonen har satt sin umenneskelige preg også på husdyrholdet. Höner i bur, griser som hele livet står så trangt at de ikke kan röre seg. Kyr med abnormt store jur, og kyllinger som aldri får se dagslys. Slik er virkeligheten for millioner av dyr i vårt kjäre og humane Norge.²³ Hon kontrasterar denna bild med att beskriva verkligheten för djuren i det gamla Norge: Det som preget husdyrholdet på den tiden da man hade to kyr, en gris og höner, nemlig omtanke, tid og kjärlighet till dyra, er blitt erstattet med effektivitetskrav, maskiner, kynisme og grådighet.²⁴ Det är intressant hur också Klungsoyr känner sig tvingad att ta upp svältfödningen men trots att hon är bekant med den dominerar bilden av den goda djurhushållningen så starkt att svältfödningen bara nämns i förbifarten innan ämnet lämnas. Boken avslutas med att ekologiskt/ biodynamiskt jordbruk visas upp som ett alternativ till det industrialiserade jordbruket och där likhetstecken sätts mellan det gamla sättet att odla och det nya biodynamiska som ska växa fram. Genom att förmedla sin bild av den gamla djurhållningen vill de teknikkritiska författarna i den nationalromantiska traditionen visa upp ett alternativ till dagens djurproduktion och få den att framstå som okänslig, grym och fokuserad på vinstintressen. Det som dessa författare lyfter fram ur det förgångna är den förmodade närheten mellan 13

14 djur och människa. Djuren uppges ha haft namn, blivit betraktade som individer och omskötta dagligen av människors händer. Då och då dyker spöken från det förflutna upp; svältfödning, dålig kost, trånga och mörka ladugårdar. Syftet med att, om än mycket kort, behandla dessa frågor i sina texter är med all sannolikhet att mota Olle i grind. Genom att visa att de är medvetna om de problem som fanns blir de inte lika sårbara för den allra enklaste formen av kritik som skulle kunna riktas mot dem. De teknikkritiska texterna står i opposition till en etablerad ordning mot vilken de är starkt polemiska. Då de fokuserar på närhet mellan djur och människa, på att djur ska vara glada, få omvårdnad och trivas i sina liv hamnar de på kollisionskurs med den etablerade ordningen. Angående frågor kring djurproduktionen så har tolkningsföreträdet legat hos de areella näringarnas vetenskapsmän såsom veterinärer, husdjursagronomer och fysiologer. Bland dem finns en skepsis mot att betona de parametrar som teknikkritikerna fokuserar på. Veterinärerna och deras kollegor har istället betonat rena hälsoaspekter och såsom i all naturvetenskap har mätbarhet varit ledord.²⁵ Eftersom parametrarna ömhet, närhet eller grad av inre tillfredsställelse hos djur inte går att mäta eller bestämma i siffror har de areella näringarnas vetenskapsmän inte kunnat eller haft intresse av att tillskriva dem någon vikt. Istället har fokus legat på exempelvis näringshalter i foder, parasitnivåer och ofta avkastning. Om djuren har hög avkastning har detta tolkats som att de också mått bra. När Sveriges Allmänna Djurskyddsförbund (SADF) under tiden för det förra sekelskiftet ville skildra den värsta formen av djurplågeri visades landsbygdens gårdsslakt upp. Dåtidens bildtexter talade om hur orkeslösa halvblinda gummor med slöa knivar pinade livet ur djuren. För SADF representerade den, som man uppfattade det, förlegade bondekulturen ett hot mot djurens välfärd. Man satte istället sin tillit den högrationella vetenskapliga tekniken som i en kommande framtid skulle garantera djuren goda djurliv. När vi idag befinner oss i SADF:s framtid så har förbundet, som nu bytt namn till Förbundet Djurens Rätt, istället börja sätta sitt hopp till småskalighet och närhet mellan djur och människa och håller upp just storskalighet och rationalitet som de största hoten mot djuren. Idag lyfts därför det gamla bruket att slakta hemma på gården upp som en förebild. Till denna bild var följande bildtext införd i tidskriften Djurens Rätt 2001:3 Grisslakten hemma på gården ledde förmodligen till mindre djurplågeri än dagens frakter och storskaliga slakt. ²⁷ 14

15 Husdjursagronomen Vonne Lund skriver i sin avhandling från 2002 om djurvälfärd i ekologisk odling, om hur det inom den ekologiska rörelsen finns två skolor som har olika uppfattning om hur goda djurliv ska utformas. Den ena skolan betonar kvalitativa värden som närhet och ömhet och menar att djur mår bra då de hanteras med respekt och kärlek. Den andra vill stå på en solid naturvetenskaplig grund och betonar kvantitativa, mätbara, aspekter såsom foderkvalitet och produktionsvolym.²⁶ Vonne Lund menar att det är svårt för de två skolorna att få igång en givande debatt som skulle kunna förena de två synsätten. Hon förklarar detta med att likna de två skolorna vid skilda vetenskapliga paradigm. Jag tycker att detta är en bild som även passar in på de två skolor jag presenterat ovan. Även de kan sägas tillhöra skilda paradigm med normer och mätverktyg som är så skilda att de omöjligen kan förstå varandras argument eller åsikter. Det finns således två populära föreställningar kring hur man såg på djur förr. När föreställningar om äldre förhållanden används i den nutida debatten blir det intressant och givande för den historiska forskningen att undersöka och problematisera dessa.²⁸ Så kommer att ske i följande avhandling. 15

16 ¹ Björnhag och Myrdal 1994, s. 84. Siffran är framräknad efter kungsgårdsräkenskaper inskickade till kronan. Ett kg mjölk är ungefär detsamma som en liter mjölk. Historiken Lennart Andersson Palm anger en något högre siffra för avkastningen under tidsperioden (Palm 1998). ² Berg Historikern Jonas Berg har gått igenom en bondedagbok från södra Dalarna där korna i medeltal gav kg mjölk per år på 1850-talet och kg på 1870-talet. ³ SCB 1959, Tab. E 46. Det första året som SCB samlade in avkastningsuppgifter även från besättningar som inte var anslutna till några kontrollföreningar var ⁴ ⁵ Muntlig uppgift från den amerikanske husdjursagronomen professor Ray Stricklin. ⁶ Oförädlad indisk Zebuboskap producerade på 1950-talet cirka 300 kg mjölk per år (Björnhag och Myrdal 1994, s. 84). Jag är medveten om att både de svenska 1500-talskorna och de indiska 1950-talsdjuren var hårt domesticerade och att raserna levt med människor i tusentals år. Det är därför vanskligt att skriva om naturlig avkastningsnivå, i brist på någon bättre term har jag valt naturlig men satt den inom citattecken. ⁷ Ekesbo 2002, s ⁸ Dirke 2000, s. 189 ⁹ Ekesbo 2002 ¹⁰ Forsslund 1914 ¹¹ Nordiska samfundets årsskrift, 1902, oktober, s. 10 ¹² Dirke 2000, s. 114 ¹³ En av de tidigaste svenska kritikerna mot rationaliseringen av boskapsskötseln var författaren Barbro Soller som gav en starkt kritisk bild av den svenska animalieproduktionen i boken Djurfabriken från ¹⁴ Singer 1990, s. 96 ¹⁵ Singer 1990, s. 102 ¹⁶ Gålmark 1998, s. 71 ¹⁷ Paulsen och Andersson 1993, s ¹⁸ Paulsen 1993 ¹⁹ Lindgren 1990, s. 7 ²⁰ Lindgren 1990, s. 46 ²¹ Lindgren 1990, s. 49. ²² Klungsoyr 1991 ²³ Klungsoyr 1991, s. 15 ²⁴ Klungsoyr 1991, s. 29 ²⁵ Ekesbo 2002, s. 51 ²⁶ Lund 2002, s. 7 ²⁷ Djurens Rätt Nr s. 11 ²⁸ Jarrick 2000, s. 49 Noter Prolog 16

17 d e l i. I n l e d n i n g

18

19 Kapitel 1. Forskning kring djursyn Tanken att människor i bondesamhällen hade en rå och okänslig inställning till djur har fått stöd av flera humanistiska och samhällsvetenskapliga forskare, särskilt i den anglosaxiska världen. Min avhandling kommer till stor del att vara en motbild till deras idéer om hur bondesamhällen, generellt sett, hyste en instrumentell djursyn. Jag vill inleda avhandlingen med att presentera deras idéer i en forskningsgenomgång. Det har sedan antiken förts en teologisk och etisk-filosofisk diskussion om människans förhållande till naturen och till djur. Bland många nutida forskare som ägnat sig åt att kartlägga detta tema kan John Passmore, Keith Thomas, Donald Worster, Sverker Sörlin och Keith Tester nämnas.¹ De har alla i sina verk sammanfattat och givit en bild av den diskussion som förts av teologer, etiker och framför allt filosofer i ämnet. När dessa författare spårar den moderna västerländska synen på natur och djur är det i 1800-talets borgerliga kretsar som man först och främst vill förankra den nutida djur- och natursynen. Etnologerna Frykman och Lövgren har också behandlat ämnet.² De, liksom övriga författare i genren, menar att det som är utmärkande för borgerlighetens djuroch natursyn och som skiljer ut den ifrån bondens är uppdelningen av naturen i en produktionsdel och en rekreationsdel. Där bönder tidigare sett naturen som en helhet, främst som en arbetsplats som bringade försörjning, menar man att med urbaniseringen följde en distansering till naturen som gjorde det möjligt för borgerligheten att betrakta naturen på ett nytt sätt. Även om naturen i allra högsta grad försörjde industrierna med råvaror som malm och trä så fanns det under 1800-talets lopp ett växande intresse också för den improduktiva naturen. Det var kring denna som en romantiserande tradition uppstod och ur vilken vurmen för friluftsliv och det asketiska livet i vildmarken är sprunget. Författarna menar att det, i sin tur, är ur denna tradition som intresset för ekologi och miljöarbete hämtat mycket av sin inspiration. Dessa resonemang har säkerligen spelat en stor roll också för föreställningar om synen på djur i bondesamhället i relation till borgerlighetens urbana samhälle. 19

20 Skildringar av förfluten djursyn Idéhistorikern John Passmore publicerade 1975 artikeln The treatments of animals. Här ger Passmore en västerländsk idéhistorisk översikt av människans relationer till djur såsom den framställts i texter från antiken, över medeltida teologi till den vetenskapliga revolutionen och det tidiga 1800-talet. Han konstaterar där att den allmänna opinionen idag anser att det är omoraliskt att plåga djur och vill med sin artikel visa på vilken lång och svår väg den tanken har fått resa genom världshistorien. Många filosofer, teologer, etiker och idéhistoriker har därefter skrivit om den moderna synen på djur och dess rötter och menar i överensstämmelse med Passmore att den äldre djursynen dominerats av instrumentalitet och okänslighet för djurs lidande.³ Den som utförligast ägnat sig åt att spåra och skildra synen på djur i förfluten tid är den engelske historikern Keith Thomas. Hans bok Man and the Natural World från 1983 kan utan tvekan ses som standardverket om synen på djur även om den också behandlar relationen till naturen i stort.⁴ Thomas gör en pionjärinsats i det att han beskriver, tolkar och sätter in en mängd tidsbundna åsikter om och förhållningssätt till djur i sina sammanhang och försöker skapa synteser och utvecklingslinjer i hur synen på djur utvecklats i England från 1500-talet fram till idag. Istället för att skriva rent kronologiskt delar han in den tänkta utvecklingen från känslolöshet mot djur till medlidande med djur i olika stadier och tänker sig dessa som trappsteg som leder upp till våra dagars empatiska djursyn. Det finns, enligt Thomas, en kronologi i stadierna i det att de följer på varandra, men enskilda människor kan vid olika tidpunkter i historien finnas i olika tänkta stadier. Den stadslevande borgerligheten hade under sekelskiftet mellan och 1800-talet, menar författaren, redan hunnit etablera en medlidsamhet gentemot djuren, medan bondebefolkningen under samma tid fortfarande fanns kvar i känslolöshetens tidsålder. Enligt Thomas är det den stadslevande borgerligheten som är innovatörer av djurskyddstanken. Han menar att det var först med denna grupps nya sällskapsdjur och dess distans till de arbetande djuren på landsbygden som man intresserade sig för djurs känslor och tyckte sig ha råd att visa empati med djur: Den nya känslosamheten kom först till uttryck antingen hos välbeställda stadsmänniskor, som inte hade någonting med jordbrukets processer att göra och som visade en tendens att betrakta djuren mer som sällskapsvarelser än som arbetande enheter, eller hos välutbildade landsortspräster, vars känslor skilde sig från känslorna hos de vanliga människor de hade omkring sig.⁵ 20

Etiska aspekter på fiskars eventuella. petra.andersson@chalmers.se

Etiska aspekter på fiskars eventuella. petra.andersson@chalmers.se Etiska aspekter på fiskars eventuella smärtupplevelser petra.andersson@chalmers.se Lite varningar Det här är inte naturvetenskap. En beskrivning av fiskars nervsystem etc ger inte svar på frågan om fiskar

Läs mer

Sveriges bönder om djur och etik.

Sveriges bönder om djur och etik. Våra värderingar och vårt sätt att handla ska leda till att djuren får en god djurhälsovård, sina grundläggande fysiologiska behov tillgodosedda, möjlighet att bete sig naturligt, skydd mot smärta, lidande

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 128:1 2008

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 128:1 2008 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 128:1 2008 Hade djuren det bättre förr? Niklas Cserhalmi, Djuromsorg och djurmisshandel 1860 1925: synen på lantbrukets djur och djurplågeri i övergången mellan bonde- och

Läs mer

REDE. Djurskyddet Sveriges värdegrundsmaterial

REDE. Djurskyddet Sveriges värdegrundsmaterial REDE Djurskyddet Sveriges värdegrundsmaterial 1 REDE - Respekt, Empati, Djur, Etik Djurskyddet Sveriges vision är ett samhälle där människor visar respekt och medkänsla för alla djur. Att arbeta med barn

Läs mer

REDE. Djurskyddet Sveriges värdegrundsmaterial

REDE. Djurskyddet Sveriges värdegrundsmaterial REDE Djurskyddet Sveriges värdegrundsmaterial 1 2 REDE - Respekt, empati, djur och etik Djurskyddet Sveriges vision är ett samhälle där människor visar respekt och medkänsla för alla djur. Att arbeta med

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv. Är eko reko? Forskarna är inte överens om vilken odlingsform som är bäst för hälsa och miljö konventionell eller ekologisk odling. Vad vet de egentligen om skillnaderna? Den frågan vill den här boken ge

Läs mer

Livsfilosofins ursprung

Livsfilosofins ursprung Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka 50 000 år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet.

Läs mer

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna!

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna! På programmet: Jämlikhet för djur? Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna! Lika diskriminerande som

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING TILL INTERVJUPERSONEN: Om Ni är man, svara på frågorna i GS1. Om Ni är kvinna, svara på frågorna i GS2. GS1. MÄN: Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper.

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 DJURETIK OCH MORALISK STATUS

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 DJURETIK OCH MORALISK STATUS ETIK VT-15 DJURETIK OCH MORALISK STATUS JOHN ERIKSSON Idag Kort föreläsning Djuretik och moralisk status Diskussion i smågrupper Återsamling och diskussion i helklass Djuretik, meningen med livet och rättigheter

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,

Läs mer

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla Hemma hos oss: Storebror: Varifrån kommer begreppet curlingföräldrar. Mamman förklarar. Lillebror: Aj sådär så att

Läs mer

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Är kvinnor bättre på säkerhet? Christina Stave på LAMK seminarium Tidigare på Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska, GU Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Forskningsprojekt

Läs mer

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen

Läs mer

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN ca1780-1890 Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö INDUSTRIALISERINGEN Efter det här blir världen aldrig sig lik! Så har människor säkert sagt

Läs mer

Vargens rätt i samhället

Vargens rätt i samhället Vargens rätt i samhället Ämne: Svenska Namn: Viktor Bagge Handledare: Bettan Klass: 9 Årtal: 2009-04-27 Innehållsförteckning Första sida....1 Innehållsförteckning. 2 Inledning...3 Bakgrund.3 Syfte, frågeställningar,

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Temat för dagens föreläsning: Hur tar man likvärdig och opartisk hänsyn till allas

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA

SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA Stadshistorisk basutställning LÄRARHANDLEDNING Februari 2011 SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA UTSTÄLLNINGEN

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov B. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov B. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Källor och tolkningar Döden spelar schack med en man. En kyrkomålning från 1400-talet kan fungera som en källa till

Läs mer

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp: Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper

Läs mer

Försök låta bli att jämföra

Försök låta bli att jämföra Skoldags! Det är inte bara ditt barn som börjar skolan nu. Det gör du också som förälder. Du minns din egen skolstart, din lärare, hur motigt det var ibland men också ljusa minnen. Nu är det nya tider

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar 2015-04-13 Det talade ordet gäller! Palle Borgströms inledningstal Guldmedaljen 2015 Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar Det är en ära

Läs mer

Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden.

Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden. Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden. Syfte Undervisningen ska syfta till att ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper

Läs mer

733G22:Statsvetenskapliga metoder Metod PM. Hobbes vs. Locke

733G22:Statsvetenskapliga metoder Metod PM. Hobbes vs. Locke 733G22:Statsvetenskapliga metoder Ann Fernström 29-09-2014 911130-1009 Metod PM Hobbes vs. Locke Människan beter sig olika i olika situationer beroende på vilken typ av individer de är. Frågan är hur individuella

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

11. Feminism och omsorgsetik

11. Feminism och omsorgsetik 11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION

TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION JURIDISK PUBLIKATION 2/2009 TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION Av Johan Munck 1 Tal, den 26 maj 2009 på advokatfirman Delphi, Regeringsgatan 30, med anledning av första numret av

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Ämnet historia behandlar hur samhället och individens villkor har förändrats över tid. I ämnet ingår kunskaper om hur våra möjligheter och val inför framtiden påverkas av handlingar och händelser

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3

LÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3 SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän Förskoleklass åk 3 Innehåll Innan besöket... 1 Notebook Smartboard... 1 Power point... 2 Under besöket... 2 Efter besöket... 2 Till läraren om sällskapsdjur...

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Djursyn i staden och på landet vid 1800-talets mitt

Djursyn i staden och på landet vid 1800-talets mitt 1 Djursyn i staden och på landet vid 1800-talets mitt För länder i nordvästra Europa är det av stor vikt hur landets och dess medborgares djursyn uppfattas. På både statlig och privat nivå är synen på

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska

Läs mer

Segregation en fråga för hela staden

Segregation en fråga för hela staden Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen

Läs mer

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com BÖCKER INSPIRATION Vår vision är att inspirera minst en miljon människor till att förverkliga sina drömmar och må bra under tiden. Är du en av dem? Personligt entreprenörskap handlar om kraften och förmågan

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Vad innebär en uppskjutandeproblematik?

Vad innebär en uppskjutandeproblematik? Vad innebär en uppskjutandeproblematik? På kyrkogården i Ravlunda i det skånska Österlen, ligger författaren Fritiof Nilsson Piraten begravd. På sin gravsten lät han inrista: Här under är askan av en man

Läs mer

Stenåldern SIDAN 1 Lärarmaterial

Stenåldern SIDAN 1 Lärarmaterial Stenåldern SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Individ eller struktur?

Individ eller struktur? Napoleon är en av världshistoriens stora aktörer. Eleverna i undersökningen fick fundera över samspelet mellan aktören Napoleon och de strukturella omständigheterna som påverkade, möjliggjorde och begränsade

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004 Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Djurvänlig turism. Så hjälper du djuren på semestern. Vi hette tidigare WSPA. worldanimalprotection.se. (World Society for the Protection of Animals)

Djurvänlig turism. Så hjälper du djuren på semestern. Vi hette tidigare WSPA. worldanimalprotection.se. (World Society for the Protection of Animals) Djurvänlig turism Så hjälper du djuren på semestern worldanimalprotection.se Vi hette tidigare WSPA (World Society for the Protection of Animals) Djurshower är underhållning på djurens bekostnad Djurshower

Läs mer

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson Atlingbo Resarve 122, 622 40 Romakloster matilda222@live.se, tel. 0720062382 Wisbygymnasiet Söder 621 82 VISBY Rektorsassistent Karin

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2006 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2006 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2006 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

MYRAS PAPPA? Lärarmaterial VEM AR. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Inger Granberg

MYRAS PAPPA? Lärarmaterial VEM AR. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Inger Granberg Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Inger Granberg Vad handlar boken om? Boken handlar om Myra. En dag får hon ett brev från någon som påstår att han är hennes biologiska pappa. Myra blir ledsen och förtvivlad.

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Dygdetik De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Syfte: Ur kunskapskraven i Historia åk 6:

Syfte: Ur kunskapskraven i Historia åk 6: Syfte: Uppgiften kan användas för att introducera begreppet utvecklingslinje för eleverna och skapa förståelse för de förändringar som sker under en historisk utveckling. Det eleverna ska jämföra här är

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Pris 96:- inklusive porto

Pris 96:- inklusive porto Pris 96:- inklusive porto Sätt in beloppet på Hanaförlagets postgiro konto: 60 83 45-5 och uppge namn och adress. Boken får du inom 3 dagar efter det att betalningen är oss till handa. Du kan också beställa

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Motion 1. -att Familjejordbrukarna tar i med krafttag för att få bort all olämplig personal inom djurskyddsmyndigheterna på alla plan.

Motion 1. -att Familjejordbrukarna tar i med krafttag för att få bort all olämplig personal inom djurskyddsmyndigheterna på alla plan. Motion 1 Till Familjejordbrukarnas Riksförbund. ~' Tillämpningen av djurskyddet i Sverige har urartat så långt att många djurskyddshandl~ggare och länsveterinärer utövar ren terror mot landets djurägare.

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Välkommen till LAMK:s Arbetsmiljökonferens 2011 Vi tackar våra sponsorer!

Välkommen till LAMK:s Arbetsmiljökonferens 2011 Vi tackar våra sponsorer! Kraftsamling för en säker djurhantering av nötkreatur Välkommen till LAMK:s Arbetsmiljökonferens 2011 Vi tackar våra sponsorer! DeLaval International AB Svenska Kommunalarbetarförbundet Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet

Läs mer

Arbetsmiljöarbete och motivation

Arbetsmiljöarbete och motivation Arbetsmiljöarbete och motivation Teoretisk översikt och konstruktion av ett frågeformulär Mattias Åteg, Ing-Marie Andersson, Greg Neely, Gunnar Rosén, Jonas Laring och Olle Nygren arbetslivsrapport nr

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET

ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET Konstruktionen av svenskt och utländskt på det kulinariska faltet Jonathan Metzger Stockholms Universitet INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE Ämne: Svenska/SO Namn: Johanna Wennberg Handledare: Anna och Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2

Läs mer