Barn som bevittnar våld i hemmet en straff- och skadeståndsrättslig studie Anna Nyholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn som bevittnar våld i hemmet en straff- och skadeståndsrättslig studie Anna Nyholm"

Transkript

1 Barn som bevittnar våld i hemmet en straff- och skadeståndsrättslig studie Anna Nyholm Examensarbete 30 poäng i straffrätt Juridiska institutionen, Stockholms universitet Höstterminen 2009 Handledare: Jack Ågren

2 2

3 Sammanfattning Under de senaste åren har inte enbart barn som är direkta måltavlor för fysiskt våld i hemmet diskuterats, utan även frågan om samhällets och rättsväsendets sätt att se på barn som bevittnar våld i hemmet. I första hand har diskussionen gällt situationen att ett barn bevittnar hur en man, ofta barnets far, misshandlar barnets mor. Flera undersökningar visar att sådana upplevelser kan vara klart skadliga för barnets välbefinnande och utveckling. Lagstiftaren har tagit upp problemområdet våld i hemmet vid flera tillfällen och problemområdet ger upphov till flera frågeställningar. Uppsatsens första huvudfråga är: Kan man, inom ramen för gällande rätt, hävda att det innebär ett brott mot barnet, när barnet bevittnar våld i hemmet? Vilka brott kan det i så fall vara fråga om? De brott mot barnet som det skulle kunna röra sig om är, enligt min bedömning, misshandel, vållande till kroppsskada eller sjukdom, grov fridskränkning eller ofredande. När det gäller fysiska skador är rättsordningen tydlig: det är straffbart att åsamka en annan människa en fysisk skada. Vad gäller psykiska skador framgår av brottsbalkens förarbeten att vissa former av allvarlig psykisk påverkan är straffbara som misshandel, men det utvecklas ingenstans vad detta konkret innebär. Det saknas dessutom rättsfall där man prövat om det är straffbart att åsamka någon enbart psykisk skada. Det centrala när det gäller fråga ett är om barnet tillfogas en psykisk skada av att bevittna våld i hemmet. En skada i brottsbalkens mening innebär en medicinskt påvisbar effekt, t.ex. sömnstörningar, ångest, chock, neuros, depression eller posttraumatiskt stressyndrom. Forskningen visar att barn som bevittnar våld i hemmet ofta drabbas av medicinskt påvisbara effekter, t.ex. posttraumatiskt stressyndrom. När det i det enskilda fallet går att bevisa att ett barn har drabbats av en psykisk skada och att det är en följd av att barnet bevittnat våld i hemmet, bör det därmed enligt gällande rätt vara möjligt att döma för misshandel eller vållande till kroppsskada eller sjukdom. Om den våldsamme föräldern visste om att barnet hörde eller såg våldet och insåg risken att barnet skulle ta skada av detta bör i vart fall likgiltighetsuppsåt kunna föreligga och då blir det fråga om misshandel. Om uppsåt inte kan styrkas kan det vara fråga om oaktsamhet och därmed vållande till kroppsskada eller sjukdom. Jag anser således att barns bevittnande av våld i hemmet är ett brott mot barnet redan enligt gällande rätt. Däremot inser jag att man i rättstillämpningen förmodligen inte är beredd att ta det steget och därmed krävs lagändringar. Jag föreslår hur man kan justera paragraferna om misshandel och vållande till kroppsskada eller sjukdom, för att tydliggöra att även psykiska skador omfattas av dessa bestämmelser. Min uppfattning är också att om man inte kan styrka att barnet skadats borde man i vart fall kunna anse att den våldsamme föräldern ofredar barnet genom hänsynslöst beteende. När det gäller ofredandebrottet har Högsta domstolen dock slagit fast att barns bevittnande av våld i hemmet inte utgör ofredande av barnet och även om man kan rikta vissa invändningar mot HD:s resonemang krävs en lagändring eller ett pleniavgörande för att förändra rättsläget. Jag föreslår hur man kan ändra paragrafen om ofredande, för att barns bevittnande av våld i hemmet tydligt ska omfattas av den bestämmelsen. Uppsatsens andra huvudfråga är: Kan man, inom ramen för gällande rätt, hävda att ett barn som bevittnar våld i hemmet har rätt till skadestånd för det psykiska lidande som tillfogas barnet? Det centrala när det gäller fråga två är begreppen skada och adekvat kausalitet. När 3

4 skadeståndslagen 2 kap. 1 talar om personskada avses såväl fysisk som psykisk skada. Skadebegreppet har i princip samma innebörd som inom straffrätten, dvs. en medicinskt påvisbar effekt. Med adekvat kausalitet menas att skadan ska vara en förutsebar, i någon mån typisk och inte alltför avlägsen följd av handlingen. Utöver skada och adekvat kausalitet krävs för skadeståndsskyldighet att det föreligger vållande, dvs. uppsåt eller oaktsamhet. Med hänvisning till forskningen menar jag som sagt att barn ofta drabbas av skada i medicinsk mening av att bevittna våld i hemmet. Adekvansbedömningen avser om det föreligger eller inte föreligger ett adekvat orsakssamband mellan en psykisk skada hos barnet och det faktum att barnet bevittnat våld i hemmet. Jag menar att man bör utgå ifrån att adekvat kausalitet mellan bevittnandet av våld och psykisk skada hos barnet föreligger, när det gäller vissa typer av grova brott, såsom grov kvinnofridskränkning, grov misshandel, våldtäkt, grov våldtäkt och grov skadegörelse. När det gäller andra brott måste man göra en bedömning i det enskilda fallet för att kunna ta ställning till om adekvat kausalitet kan anses föreligga. När det gäller vållandefrågan menar jag att gärningsmannen i många fall inte kan anses leva upp till de krav på aktsamhet som ställs på en förälder gentemot barnet och därmed i vart fall har agerat oaktsamt. Jag anser därmed att ett barn som bevittnar våld i hemmet redan enligt gällande rätt har rätt till skadestånd för det psykiska lidande som tillfogas barnet. Däremot inser jag även här att man i rättstillämpningen sannolikt inte är beredd att ta det steget och därmed krävs lagändringar också i detta fall. Jag föreslår hur man kan komplettera skadeståndslagen 2 kap. 1 med ett andra stycke som tydliggör att paragrafen även gäller skador som barn drabbas av genom att bevittna våld i hemmet. Regeringen säger i prop. 2002/03:53, s. 69: Det får inte råda något tvivel om att barn som direkt eller indirekt drabbas av våld ges ett så fullgott rättsligt skydd som möjligt. Det är ett yttrande som förpliktigar! 4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemformulering Avgränsningar Metod Disposition Viktigare lagstiftningsärenden Barn som vittnen till våld i hemmet en bakgrundsbild Antal drabbade barn Symptom hos barn som bevittnar våld i hemmet Ett brott mot barnet? Inledning Barnet som brottsoffer och målsägande Inledning Brottsofferbegreppet Målsägandebegreppet Vad handlar debatten egentligen om? Straffteoretiska utgångspunkter Allmänt om straffteoretiska resonemang De straffrättsliga teorierna tillämpade på uppsatsämnet Misshandel Inledning Psykisk misshandel Lindrigare och svårare former av psykisk påverkan Skaderekvisitet i BrB 3 kap Skador av att bevittna våld i hemmet Orsakssamband mellan bevittnande och skada Uppsåtsfrågan Bevissvårigheter Legalitetsprincipen Slutsatser Vållande till kroppsskada eller sjukdom Grov fridskränkning Ofredande Olaga frihetsberövande, olaga tvång, olaga hot FN:s barnkonvention och svensk straffrätt

6 3.10 Ett brott mot barnet tänkbara lagändringar Inledning En helt ny straffbestämmelse? En komplettering av en befintlig straffbestämmelse? Barnet och skadeståndsrätten Inledning Skadeståndsrättens funktioner Skadestånd för psykiskt lidande en pågående rättsutveckling Inledning Utvecklingen i rättspraxis, 1970-tal 1990-tal Utvecklingen i lagstiftningen Utvecklingen i rättspraxis, 2000-talet Utvecklingen i rättspraxis och lagstiftning en sammanställning Bevislättnad Slutsatser Brottsskadeersättning enligt brottsskadelagen 4a Skada en jämförelse mellan olika upplevelser Adekvat kausalitet mellan bevittnandet och skadan Inledning Adekvat kausalitet i HD:s praxis Brottsoffermyndighetens praxis Olika brottstyper Bör skadestånd utgå? Skadestånd till barnet tänkbara lagändringar Källor och litteratur Vissa förkortningar

7 1. Inledning 1.1 Bakgrund Långt in på 1900-talet sågs aga som ett naturligt och rimligt inslag i uppfostran av barn, men successivt har attityderna förändrats. I strafflagen (SL), brottsbalkens föregångare, fanns i 14 kap. 16 en straffrihetsbestämmelse, som stadgade att den som använde sin lagliga rätt att aga en person som stod under hans lydnad inte skulle ådömas straff om han åsamkade personen skada som var ringa. Den upphävdes 1957 och därefter kunde man beivra aga även om endast lindrig misshandel förekommit. År 1966 ändrades även den familjerättsliga bestämmelse som ansågs ge föräldrar visst lagligt utrymme att aga sina barn, föräldrabalken (FB) 6 kap. 3. Enligt bestämmelsens lydelse till och med 1966 skulle föräldrar ha uppsikt över sina barn och för att tillrättavisa barnet fick de använda de uppfostringsmedel som med hänsyn till barnets ålder och övriga omständigheter kunde anses lämpliga. I lämpliga uppfostringsmedel inkluderades kroppslig bestraffning. Efter ändringen kvarstod endast kravet att föräldrarna skulle hålla erforderlig uppsikt över barnen. 1 År 1979 blev Sverige det första landet i världen som införde ett uttryckligt förbud mot kroppslig bestraffning av barn. Visserligen fanns sedan 1966 inget lagstöd för aga och då kan man tycka att misshandelsbestämmelserna i brottsbalken borde ha varit tillräckliga för att anse att aga var förbjudet, men rättsläget betraktades som oklart. 2 Med tanke på vad som tidigare gällt ansågs ett uttryckligt förbud behövas och det infördes genom ett tillägg i FB 6 kap Sedan 1983 finns agaförbudet i FB 6 kap. 1 som har följande lydelse: Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Under de senaste åren har inte enbart barn som är direkta måltavlor för fysiskt våld i hemmet diskuterats, utan även frågan om samhällets och rättsväsendets sätt att se på barn som bevittnar våld i hemmet. I första hand har diskussionen gällt situationen att ett barn bevittnar hur en man (ofta barnets far) misshandlar barnets mor. Flera undersökningar visar att sådana upplevelser kan vara klart skadliga för barnets välbefinnande och utveckling. Lagstiftaren har tagit upp problemområdet våld i hemmet vid flera tillfällen, bl.a. i samband med ändringar av socialtjänstlagen och brottsskadelagen. Det finns också rättsfall från Högsta domstolen, där aspekter på problematiken har prövats. Regeringen anför i prop. 2002/03:53: För det barn som utsätts för misshandel av en förälder är hemmet inte längre den trygga och skyddade plats det borde vara och den förälder som förövat brottet och som egentligen skall vårda och skydda barnet från att utsättas för brott är inte längre en person att känna tillit till. Även barn som bevittnar våld i sina familjer 1 Holmqvist, Lena, Leijonhufvud, Madeleine, Träskman, Per Ole, Wennberg, Suzanne, Brottsbalken. En kommentar, supplement 20, Stockholm 2008 (cit. Brottsbalkskommentaren), s. 3:31. Se även Barnombudsmannens hemsida, Barnaga är förbjudet i Sverige, studerad Lagstödet för aga kan ses som en undantagsregel i förhållande till misshandelsbestämmelsen och tar man bort ett undantag blir rimligen huvudregeln automatiskt gällande. 3 Brottsbalkskommentaren, s. 3:31 ff. Se även Barnombudsmannens hemsida, Barnaga är förbjudet i Sverige, enligt hänvisning i not 1. 7

8 befinner sig i en liknande situation. Numera vet vi genom bl.a. forskning att barn som ser eller hör hur den ene föräldern misshandlar den andre påverkas mycket starkt av upplevelsen och ofta berövas sin trygghet inte bara i förhållande till förövaren utan också i förhållande till den som blir slagen. Den senare försätts nämligen i en situation där han eller hon inte kan försvara sig själv och därmed inte heller kan erbjuda barnet någon trygghet. Dessutom upplever barnet en maktlöshet genom att det inte självt kan göra något för att skydda den förälder som blir slagen. 4 Regeringen säger i samma proposition att det finns skäl att fortsätta arbetet med dessa frågor och därvid analysera om det finns möjligheter att ytterligare förstärka barns skydd mot våld i hemmet samt att det inte får råda något tvivel om att barn som direkt eller indirekt drabbas av våld ska ges ett så fullgott rättsligt skydd som möjligt. 5 Problemområdet ger upphov till flera frågeställningar, såväl de lege lata som de lege ferenda och de sententia ferenda. 6 Jag kommer dock att i första hand fokusera på frågor som rör vad som kan anses vara inom ramen för gällande rätt. 1.2 Problemformulering Den första huvudfrågan jag ställer är: Kan man, inom ramen för gällande rätt, hävda att det innebär ett brott mot barnet, när barnet bevittnar våld i hemmet? Vilka brott kan det i så fall vara fråga om? För att kunna besvara den frågan krävs en analys av rättsläget med avseende på psykiska övergrepp. Kan man, inom ramen för gällande rätt, dömas för psykisk misshandel? Vad innebär i så fall psykisk misshandel, dvs. kan barn som bevittnar våld mot närstående i hemmet anses vara utsatta för psykisk misshandel? Kan andra brott än misshandel komma i fråga, t.ex. ofredande? Förutom en analys av gällande rätt följer även en diskussion om hur en lagändring skulle kunna utformas, om man vill införa en straffbestämmelse som uttryckligen slår fast att det är ett brott mot barnet när den ena föräldern misshandlar den andra föräldern och barnet ser eller hör vad som händer. Ett viktigt steg i arbetet för barns rättigheter togs när FN:s generalförsamling år 1989 antog FN:s konvention om barns rättigheter, Barnkonventionen. 7 Sverige ratificerade konventionen Jag tar upp frågan om Sverige i straffrättsligt hänseende lever upp till barnkonventionen när det gäller barn som bevittnar våld i hemmet. Är dessa barns straffrättsliga skydd idag tillräckligt? Den andra huvudfrågan jag ställer är: Kan man, inom ramen för gällande rätt, hävda att ett barn som bevittnar våld i hemmet har rätt till skadestånd för det psykiska lidande som tillfogas barnet? 4 Prop. 2002/03:53 Stärkt skydd för barn i utsatta situationer, s. 70 f. 5 Prop. 2002/03:53, s De lege lata syftar på vad lagen är, dvs. gällande rätt. De lege ferenda handlar om vad lagen borde vara, dvs. hur man borde ändra lagen. De sententia ferenda handlar om vad rättspraxis borde vara, dvs. man diskuterar behovet av praxisändringar. 7 Idag har de flesta, 193 stycken, av världens stater ratificerat konventionen, se United Nations Treaty Collection, kontrollerad Endast Somalia och USA saknas på listan, se Regeringskansliet, Utrikesdepartementet, Mänskliga rättigheter Konventionen om barnets rättigheter, Stockholm, 2006, s Se prop. 1989/90:107 om godkännande av FN-konventionen om barnets rättigheter. 8

9 Skadeståndsrätten är nära förknippad med straffrätten och fyller delvis samma syften. För att ge en mer fullständig bild av problemområdet bör därför även en skadeståndsrättslig analys ingå. Här krävs bland annat en diskussion om hur begreppen skada (psykisk skada) och adekvat kausalitet ska tillämpas när det gäller barn som bevittnat våld i hemmet. Den som personligen blir utsatt för brott, dvs. är brottets primära måltavla, har ofta rätt till skadestånd för dels fysiska och psykiska skador till följd av brottet, dels för den kränkning som brottet inneburit. Om svaret på min första huvudfråga är att barns bevittnande av våld i hemmet innebär ett brott mot barnet, blir barnet primär måltavla för detta brott och således med stor sannolikhet berättigat till skadestånd för eventuella psykiska skador och för kränkning. Med tanke på att det är långt ifrån säkert att man i rättstillämpningen skulle acceptera att bevittnandet utgör ett brott mot barnet, oavsett min slutsats, menar jag dock att det också är betydelsefullt att utreda om barnet har rätt till skadestånd, även om det inte anses ha blivit utsatt för brott. Dessutom blir diskussionen om skadebegreppet och den adekvata kausaliteten relevant oavsett om bevittnandet skulle anses vara ett brott mot barnet eller inte. När barnet begär skadestånd för psykisk skada till följd av bevittnandet, måste man under alla förhållanden kunna styrka både skada och adekvat kausalitet mellan bevittnandet och skadan. Vidare behandlas hur en lagändring kan utformas, om barnet ska ges uttrycklig rätt till skadestånd. 1.3 Avgränsningar I det följande talar jag ibland om gärningsmannen som barnets far och offret för den fysiska misshandeln som barnets mor. Ibland använder jag alternativt begreppet förälder. Det kan givetvis även vara en kvinna som misshandlar ett barns far eller en förälder i ett homosexuellt förhållande som misshandlar den andra föräldern. Modern kan också leva tillsammans med en annan man än barnets far och bli misshandlad av denne nye man. Man kan tänka sig även andra personer som offer respektive gärningsman. 9 Jag använder också ofta uttrycket att modern blir misshandlad. Straffrättsligt kan det bli fråga om att alternativt klassa gärningarna som något annat brott, t.ex. grov kvinnofridskränkning eller vållande till kroppsskada eller sjukdom, men jag väljer återigen för enkelhetens skull att använda misshandelsbegreppet. Vidare utgår jag ifrån att misshandeln sker i moderns och barnets hem, men den kan äga rum även på andra platser där familjen är samlad, t.ex. på ett hotellrum under en semesterresa. Vidare nyttjar jag uttrycket våld i hemmet. Med det menar jag att den ena föräldern misshandlar den andra eller att en förälder blir misshandlad av sin nya partner osv. (se första stycket). I benämningen ingår inte att någon utomstående person, till exempel en inbrottstjuv, tar sig in i 9 I prop. 2002/03:53 föreslår regeringen en ny straffskärpningsgrund i BrB 29 kap 2 8 p, vilken säger att som en försvårande omständighet vid straffmätningen ska beaktas om brottet varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i dess förhållande till en närstående person. Den tar sikte på t.ex. att barnet bevittnar att en förälder blir misshandlad av en annan förälder. Regeringen utvecklar (s. 111) vad som avses med begreppet närstående: Till närståendekretsen hör främst barnets mor eller far eller fosterföräldrar men även samboförhållanden hör givetvis hit. Normalt sett har barn dock en nära och förtroendefull relation även till andra vuxna än de som mer direkt ingår i familjen, såsom t.ex. mor- och farföräldrar, mostrar och fastrar. Även dessa bör omfattas av bestämmelsen. Jag ansluter mig i princip till regeringens avgränsning av personkretsen, men talar ändå för enkelhets skull i uppsatsen om barnets far och mor eller barnets föräldrar. Jag vill även poängtera att allvarliga skadeverkningar också kan uppstå om barnet bevittnar att dess syskon misshandlas av den ena eller båda föräldrarna. Straffskärpningsgrunden behandlas närmare i bl.a. delavsnitt

10 hemmet och angriper någon familjemedlem. Man kan överväga om det är intressant att diskutera även situationer som innebär att föräldrarna begår andra typer av brott inför ögonen på barnen, till exempel säljer narkotika. Min utgångspunkt är dock den omfattande diskussion i samhället som har varit om barn som bevittnat just våld i hemmet. Lagstiftaren har, som sagt, vid flera tillfällen tagit upp just denna fråga och den har även, som jag berör i uppsatsens andra avsnitt, behandlats i medicinsk forskning. I dessa sammanhang har man inte tagit upp andra former av brottslighet som föräldrar kan ägna sig åt inför ögonen på barnen och jag ser bevittnande av annan brottslighet som en helt annan fråga än den jag tar upp i denna uppsats. 1.4 Metod För att besvara de frågor jag ställer i uppsatsen kommer jag i första hand att använda mig av det som brukar kallas traditionell juridisk metod, dvs. utgå ifrån, tolka och förhålla mig till det som står i lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin. Jag kommer också att använda mig av straffteoretiska (Varför straffar vi?) och skadeståndsteoretiska (Varför dömer vi ut skadestånd?) utgångspunkter i min diskussion. Dessa utgångspunkter behövs eftersom det är tydligt att lagstiftningen idag tillämpas som om svaret på båda mina huvudfrågor är nej. Vid våld i hemmet förekommer inga åtal för brott mot barnet, så länge barnet inte varit den primära måltavlan för ett angrepp. Skadeståndslagstiftningen tillämpas som om barnen i princip inte har rätt till skadestånd. 10 De straffteoretiska och skadeståndsteoretiska utgångspunkterna kommer till användning, när jag diskuterar om någon av huvudfrågorna borde besvaras med ett entydigt ja i stället för nej. Den problemställningen är närmast rättspolitisk till sin karaktär. Jag menar i och för sig att de båda huvudfrågorna i uppsatsen är intressanta oavsett om en förändrad rättstillämpning vore bra eller inte. Det är nästan alltid juridiskt intressant och relevant att diskutera vad som ryms inom ramen för gällande rätt. Samtidigt är det av minst tre skäl viktigt att också diskutera skälen för och emot en förändring. För det första kan tolkningen av en viss paragraf påverkas av varför paragrafen finns till, paragrafens värdegrund. Olika former av teleologisk lagtolkning handlar just om att tolka lagen utifrån dess tänkta effekter, vad lagstiftaren tänkte uppnå med bestämmelsen. Man kan därför tänka sig att svaret på frågan om en förändring vore bra eller inte skulle kunna påverka hur en paragraf bör tolkas inom ramen för gällande rätt. För det andra blir framställningen mer trovärdig, fullständig och användbar om man också presenterar vilka skäl som finns för att förändra rättstillämpningen. För det tredje är det självklart viktigt att fråga sig varför man vill göra en förändring, om man som jag vill diskutera inte enbart gällande rätt, utan också hur man skulle kunna utforma en förändring av lagstiftningen för att entydigt kriminalisera barns bevittnande av våld i hemmet. Straffteorin och skadeståndsteorin presenteras närmare i delavsnitt 3.3 respektive Om den ena förälderns våld mot den andra föräldern lett till att offret dött, har dock barnet (liksom en del andra nära anhöriga till offret) enligt SkL 5 kap. 2 3 p rätt till skadestånd, oavsett om barnet bevittnat brottet eller inte. 10

11 1.5 Disposition Detta inledande avsnitt avslutas i delavsnitt 1.6 med en uppställning som visar hur utredningar, propositioner och lagstiftning hänger ihop, när det gäller vissa viktiga lagstiftningsärenden. Därefter följer avsnitt 2, som ger en bild av hur barn påverkas av att bevittna våld i hemmet. Det finns en hel del forskning på detta tema och jag refererar en del av de resultat som presenterats. Sedan kommer avsnitt 3, som rör de straffrättsliga aspekterna på problemområdet, det vill säga en analys av den första huvudfrågan jag ställer. Jag berör också (delavsnitt 3.9) vilka krav som FN:s barnkonvention ställer på Sverige när det gäller kriminalisering av psykiskt våld mot barn och om dagens lagstiftning lever upp till konventionens krav. Slutligen följer i avsnitt 4 en skadeståndsrättslig del, där jag diskuterar om barn som bevittnar våld i hemmet har rätt till skadestånd för det psykiska lidande som barnet tillfogas. Både det straffrättsliga och det skadeståndsrättsliga avsnittet avslutas med förslag till lagändringar (delavsnitt 3.10 och 4.8). 1.6 Viktigare lagstiftningsärenden För att underlätta den fortsatta läsningen följer här en uppställning som tar upp de lagstiftningsärenden som är viktigast för uppsatsen. Uppställningen visar vilken SOU eller Ds som utgör underlag för vilken proposition och vilken lag eller paragraf som propositionen resulterade i. SOU 1953:14 Förslag till brottsbalk ligger till grund för prop. 1962:10 Förslag till brottsbalk, som resulterade i Brottsbalk (1962:700). (I anslutning till misshandelsbrottet i BrB 3 kap. 5 nämns att vissa svårare former av psykisk påverkan kan utgöra misshandel.) SOU 1992:84 Ersättning för kränkning genom brott och SOU 1995:33 Ersättning för ideell skada vid personskada ligger till grund för prop. 2000/01:68 Ersättning för ideell skada, som resulterade i bl.a. SkL 5 kap. 2 3 p (ersättning till personer vars anhöriga dödats genom skadeståndsgrundande handling). SOU 1995:60 Kvinnofrid ligger till grund för prop. 1997/98:55 Kvinnofrid, som resulterade i bl.a. BrB 4 kap. 4a (brotten grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning). SOU 2001:72 Barnmisshandel att förebygga och åtgärda ligger till grund för prop. 2002/03:53 Stärkt skydd för barn i utsatta situationer, som resulterade i bl.a. BrB 29 kap 2 8 p (en straffskärpningsgrund som säger att vid bedömningen av brottets straffvärde ska beaktas om brottet varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i dess förhållande till en närstående person). Ds 2004:56 Barnen i brottets skugga ligger till grund för prop. 2005/06:166 Barn som bevittnat våld, som resulterade i bl.a. brottsskadelagen 4a (enligt vilken barn som bevittnar ett brott som är ägnat att skada barnets trygghet och tillit i förhållande till en närstående person har rätt till brottsskadeersättning från staten). 11

12 2. Barn som vittnen till våld i hemmet en bakgrundsbild 2.1 Antal drabbade barn Som en bakgrund till den följande juridiska analysen vill jag ge en kortfattad beskrivning av hur vanligt förekommande det är att barn bevittnar våld mot en närstående i hemmet samt vad forskningen säger om hur det påverkar barn att bevittna våld i hemmet. I Sverige finns idag ingen exakt statistik över hur många barn som bevittnar våld i hemmet. Det hela försvåras även av att mörkertalet är stort. Försök att göra ungefärliga uppskattningar har gjorts för att ta reda på hur många barn som är drabbade och då har man funnit följande. En undersökning utgick ifrån antalet polisanmälda fall av kvinnomisshandel och uppskattade därifrån att barn årligen bevittnar att mamma blir misshandlad. Endast en liten del av dessa fall kommer till myndigheternas kännedom. 11 I en enkätundersökning till 12-åringar i Sollentuna uppgav 3,7 procent, 34 av 919, att de bevittnat våld i hemmet under det senaste året. 12 Kommittén mot barnmisshandel genomförde en enkätundersökning med mellanstadieelever och åringar som svarade på frågan om vuxna i hemmet hade slagits. 10 procent från båda åldersgrupperna svarade att det hänt vid något enstaka tillfälle, 5 procent att det hänt ofta. 13 I intervjuer med barn, som vistats med sina mödrar på kvinnohus i Danmark, uppgav endast 2 procent av barnen att de inte hade varit närvarande vid något misshandelstillfälle. 14 År 2005 vistades barn i Sverige på en kvinnojour med sin mamma. 15 I en genomgång av 141 polisanmälda fall av kvinnomisshandel fanns 122 hemmavarande barn. I 69 procent av fallen hade barnen varit närvarande vid våldstillfället. 16 Ensamstående kvinnor med barn är, enligt SCB, en högriskgrupp när det gäller att utsättas för våld. 10,5 procent har varit utsatta för våld eller hot i bostaden under de senaste 12 månaderna. Beträffande kvinnor som är småbarnsföräldrar är siffran än högre, 14,7 procent. 17 Den tendensen stöds av en annan undersökning, som fann att misshandel är vanligare i familjer med små barn. 18 Genom Brottsförebyggande rådets (BRÅ) statistik går det att uppskatta antalet barn som bevittnar våld i hemmet genom att utgå från anmälda brott mot kvinnor, med hänsyn tagen till anmälningsbenägenhet och mörkertal samt det genomsnittliga antalet barn varje kvinna föder. 11 Arnell, A, Ekbom, I, och han sparkade mamma, 2 uppl, Stockholm, 2006, s Swanberg, I, Enge Schwartz, M, 12-årsenkäten. Tolvåringars hälsa och levnadsvanor i nordvästra sjukvårdsområdet, Sollentuna, SOU 2001:72 Barnmisshandel, s Christensen, E. Börnekår. En undersögelse af omsorgssvigt i relation till börne og unge i familier med hustrumishandling, Nordisk psykologis monografiserie, nr 31,vol 42, Refereras i Socialstyrelsen, Barn i skuggan av våldet, Stockholm, 2002, s Arnell, Ekbom, a.a, s Hydén, M, Kvinnomisshandel inom äktenskapet, Stockholm, 1994, s SCB, Undersökning av levnadsförhållanden, ULF, och , refereras i Välfärd, en skrift från SCB, nr , s Fantuzzo, J.W, Mohr, K.W, Prevalence and effects of childrens exposure to domestic violence. Domestic violence and children, vol 9, nr 3, Refereras i Socialstyrelsen, a.a, s

13 BRÅ har statistik från 2008 rörande här relevanta brott mot kvinnor över 18 år, som varit utsatta för brott inomhus och där gärningsmannen varit en för offret känd person. 19 När det gäller misshandel är antalet anmälda brott Rörande grov kvinnofridskränkning är antalet anmälda brott Beträffande de här typerna av brott räknar man med ett mörkertal på 80 procent. Varje kvinna föder i genomsnitt 1,91 barn. Med dessa förutsättningar får vi fram att cirka barn årligen riskerar att bevittna våld i hemmet. 20 Detta är givetvis bara en grov uppskattning, en fingervisning. En och samma kvinna kan ha varit utsatt för flera av dessa brott. Vi vet heller ingenting om hur många barn de våldsutsatta kvinnorna vid det aktuella brottstillfället faktiskt hade fött, inte heller hur många av barnen som de facto var hemma och bevittnade våldet. Inte heller övriga refererade undersökningar ger något exakt svar på hur många barn som varje år bevittnar våld i hemmet. Det exakta antalet barn som drabbas är dock inte avgörande. Det är rimligt att anta att det rör sig om en stor grupp barn. Det vi vet säkert är att de är alldeles för många. Dessa barn är skyddsvärda och vi har ett ansvar för dem. 2.2 Symptom hos barn som bevittnar våld i hemmet I Straffnivåutredningens slutbetänkande, SOU 2008:85 Straff i proportion till brottets allvar, diskuterar man både fysiska och psykiska effekter av våldsbrott. Man konstaterar bl.a. att den psykiska påfrestningen av att uppleva allvarliga våldsbrott kan leda till rent medicinska konsekvenser och att det finns risk för att offret drabbas av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD 21 ). 22 Jag avser nu att översiktligt redovisa en del om vad forskningen har att säga gällande hur barn som bevittnar våld i hemmet påverkas i en mer medicinsk mening. Barns bevittnande av våld sker på många olika sätt. Många barn försöker skydda sin mamma med kroppen, vilket ofta leder till att de själva blir misshandlade. Barn kan också försöka ge skydd för mamman genom att ge sig på den som slår. Andra barn står förskrämda och tittar. 23 Barn till misshandlade kvinnor har ofta samma symptom som barn som far illa av andra orsaker, men en del barn har inte några symptom alls. Medan små barn ofta får somatiska (kroppsliga) symptom utvecklar äldre barn oftare ett eller flera specifika symptom. 24 De posttraumatiska reaktioner som misshandlade kvinnor uppvisar återkommer ofta hos barnen. Kvinnorna och barnen i en familj där det förekommer våld lever i en likartad situation Se Brottsförebyggande rådets hemsida, kontrollerad År 2008 anmäldes våldtäkter som begåtts inomhus mot en kvinna över 18 år, men det framgår inte om gärningsmannen var en bekant och därför ingår inte dessa brott i uträkningen. 20 Uträkningen ser ut så här: ( )/0,2x1, Vanligen används den engelska förkortningen PTSD, för Post Traumatic Stress Disorder, men även den svenska förkortningen PTSS, för Posttraumatiskt stressyndrom, förekommer. Jag har valt att genomgående använda PTSD. 22 SOU 2008:85, s Graham-Bermann, S, The impact of woman abuse on children s social development: research and theoretical perspectives. I Holden, G.W, Geffner, R, Jouriles, E.N. (red), Children exposed to marital violence. Theory, research and applied issues, Washington, Refereras i Socialstyrelsen, a.a, s Holden, G.W. Introduction: The development of research into another consequence of family violence. I Holden, Geffner, Jouriles, Children exposed to marital violence. Theory, research and applied issues. Se även Christensen, E, Persson, L, När mor får bank - en mosaik om born i voldsramte familjer, Köpenhamn, Refereras i Socialstyrelsen, a.a, s. 15 f. 25 Eth, S, Pynoos, R.S. (red), Post-traumatic stress disorder in children, Washington, Refereras i Socialstyrelsen, a.a, s

14 Utsatthet för våld i familjen påverkar många olika områden och får olika effekter i olika åldrar. De utsatta barnen tenderar att vara mer aggressiva och ha fler beteendeproblem i skolan. Andra effekter kan vara depression, suicidalt beteende, ångest, rädslor, fobier, sömnsvårigheter, tics, sängvätning och låg självkänsla. Nedsatt koncentrationsförmåga, skolsvårigheter och genomsnittligt lägre resultat på test som mäter språk, motorik och tankeförmåga konstateras i några studier. 26 En beräkning visar att procent av de barn som bevittnat hur mamma misshandlats utvecklar symptom i klinisk mening. Forskarna betonar samtidigt att en del barn som inte uppvisar symptom kan komma att utveckla anpassningsproblem senare under uppväxten. 27 En amerikansk studie analyserar skillnaderna mellan de barn som har stora problem och de som till synes klarar sig relativt bra efter att ha bevittnat misshandel av modern. I en studie av barn boende på kvinnojourer finner forskarna att ca 40 procent har så stora svårigheter att de behöver behandling. 28 I en studie gjord av Bris, Barnens rätt i samhället, säger man att utsatthet för psykisk misshandel och emotionell omsorgssvikt är förbundet med ett brett spektrum av effekter och att de psykiska skadorna troligen är ännu allvarligare för barnet än de fysiska skadorna. 29 Att leva med psykisk misshandel och emotionell omsorgssvikt innebär en ökad risk för att drabbas av psykisk ohälsa, ökad risk för att skolarbetet drabbas och ökad risk för negativa sociala konsekvenser. 30 I ett projekt, Barn i skuggan av våldet, av mottagningen Bågen i Stockholms läns landsting, finansierat av Brottsoffermyndigheten och Socialstyrelsen, har man träffat 26 förskolebarn, 17 flickor och 9 pojkar, som bevittnat misshandel av mamma. 31 Misshandeln har pågått mellan två år och under hela barnets liv och har varierat mellan psykisk misshandel och grov fysisk misshandel. 32 Samtliga barn uppvisar symptom på posttraumatisk stress. 23 stycken, 88 procent, uppfyller dessutom kriterierna för PTSD. Tre barn, 12 procent, uppvisar lindigare symptom på PTSD. Många av barnen har dessutom andra barnpsykiatriska diagnoser, t.ex. svårighet att kontrollera urin respektive avföring, reaktiv kontaktstörning, trotssyndrom, sömn- och ätstörningar samt separationsångest. En del av barnen lider framförallt i tysthet och besvärar vanligast sin omgivning genom ängslighet och mardrömmar. Andra exempel på barnens beteende är aggressivitet på dagis, att slå yngre barn och småsyskon, ibland så svårt att de får uppsöka sjukhus, använda mycket svordomar och könsord, ge sig på personal och vara provokativ mot vuxna, att ständigt vara rädd, vakna skrikande flera gånger per natt samt kräkas mer eller mindre dagligen Fantuzzo, J.W, Mohr, K.W, Prevalence and effects of childrens exposure to domestic violence, Domestic violence and children, vol 9, nr 3, Refereras i Socialstyrelsen, a.a, s. 16 f. 27 Graham-Bermann, S, Evaluating interventions for children exposed to family violence, Journal of aggression, maltreatment and trauma, vol. 3, nr 2, Refereras i Socialstyrelsen, a.a, s Hughes, H.M, Luke, D.A, Heterogenity in adjustment among children of battered women. I Holden, G.W, Geffner, R, Jouriles, E.N. (red), Children exposed to marital violence. Theory, research and applied issues, Washington, Refereras i Socialstyrelsen, a.a, s Bris (Barnens rätt i samhället), Kan man bli sjuk av ord? Det osynliga våldet mot själen En studie av psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 (cit. Bris), s. 65. Studien bygger på kontakter där barn själva valt att berätta om psykisk misshandel och emotionell omsorgssvikt (s. 4). 30 Bris, s Socialstyrelsen, a.a, s Socialstyrelsen, a.a, s Socialstyrelsen, a.a, s

15 Diagnossystemet DSM-IV definierar en traumatisk händelse på följande sätt: Personen har varit utsatt för en traumatisk händelse där följande ingått i bilden: 1. personen upplevde, bevittnade eller konfronterades med en händelse eller en serie händelser som innebar död, allvarligare skada (eller hot om detta), eller hot mot egen eller andras fysiska integritet 2. personen reagerade med intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck. Obs: hos barn kan detta ta sig uttryck i desorganiserat eller agiterat beteende. 34 För att få diagnosen posttraumatiskt stressyndrom ska barnet - återuppleva händelsen enligt fastställda kriterier. Vanligt är till exempel återkommande lekar och mardrömmar. - undvika sådant som förknippas med traumat och ha allmänt nedsatt själslig aktivitet. Exempel är undvikande av platser eller personer som framkallar minnen och begränsande affekter. - visa ihållande symptom på överspändhet. Exempel är orolig sömn, lättskrämdhet och koncentrationssvårigheter. 35 I en artikel i Läkartidningen beskriver Janson och Almqvist att antalet barn som bevittnar våld inom familjen vida överstiger antalet barn som utsätts för direkt misshandel och att våld inom familjen troligen förstör livet för fler människor än alla genetiska sjukdomar sammantaget. Artikelförfattarna drar vissa paralleller till flyktingbarn som ofta traumatiserats av att de bevittnat en eller båda av föräldrarna utsättas för våld. 36 Barn som utsätts för enstaka traumatiska händelser visar ofta symptom som stämmer väl överens med kriterierna för PTSD. Barn som utsätts för långvariga eller upprepade trauman får en mer komplex symptombild och utvecklar personlighetsförändringar som drabbar självuppfattningen och förmågan att relatera till andra. 37 Vanliga besvär som uppvisas är ont i magen, sömnproblem, mardrömmar, ätstörningar, överdrivet föräldraberoende, separationsångest, håglöshet, passivitet, aggressivitet och rastlöshet. Andra besvär till följd av traumat är exempelvis uppmärksamhets- och minnesstörningar samt koncentrationssvårigheter. 38 Artikelförfattarna refererar också till undersökningar som beskriver erfarenheter av att växa upp i misshandelsmiljöer och som bekräftar att minnena av våld är mycket tydliga och fortsätter att drabba barnen även sedan de vuxit upp. 39 Ett hot som kommer från en person som barnet är beroende av för att få kärlek och omsorg ger mer omfattande och annorlunda psykiska effekter än ett hot som kommer från okända personer. 40 Slutsatsen av denna översiktliga forskningsgenomgång måste bli att det finns tydligt stöd för att hävda att barn som bevittnar våld i hemmet löper stor risk att drabbas av olika medicinskt påvisbara effekter. 34 Socialstyrelsen, a.a, s. 18. Definitionen av posttraumatiskt stressyndrom i DSM-IV återges i sin helhet i en bilaga till rapporten, s. 55 f. 35 Socialstyrelsen, a.a, s Janson, Staffan, Almqvist, Kjerstin, Barn som bevittnat våld. En utsatt grupp som är alltför lite uppmärksammad, Läkartidningen, volym 97, nr 38, 2000, s Janson, Almqvist, a.a, s f. 38 Janson, Almqvist, a.a, s. 4096, Janson, Almqvist, a.a, s Janson, Almqvist, a.a, s

16 3. Ett brott mot barnet? 3.1 Inledning I detta avsnitt kommer jag att diskutera följande frågeställning: Kan man, inom ramen för gällande rätt, hävda att det innebär ett brott mot barnet när barnet bevittnar våld i hemmet? Vilka brott kan det i så fall vara fråga om? Frågor rörande situationer som innefattar t.ex. att pappan hotar eller tvingar barnet kommer inte att beröras närmare här. I de fallen vänder sig pappans handlande direkt mot barnet, dvs. barnet blir primär måltavla för agerandet/det eventuella brottet. Uppsatsens fokus ligger i stället på frågan om det faktum att mannen misshandlar kvinnan, medan barnet ser eller hör vad som händer, innebär att ett brott begås även mot barnet. Det innebär att kvinnan är primär måltavla. De brott mot barnet som mannens agerande skulle kunna utgöra är, enligt min bedömning, misshandel, vållande till kroppsskada eller sjukdom, grov fridskränkning eller ofredande. Det finns inga andra brott i brottsbalken, vars rekvisit skulle kunna uppfyllas genom mannens agerande i förhållande till barnet. Brott som kan begås i familjevåldssituationer, men som inte har direkt koppling till min frågeställning, är t.ex. olaga frihetsberövande, olaga tvång och olaga hot. Jag beskriver i delavsnitt 3.8 kortfattat varför de inte är aktuella här. Innan jag går vidare och diskuterar vilka brott mot barnet det skulle kunna vara fråga om när ett barn bevittnar våld i hemmet (delavsnitt 3.4 ff), kommer jag att ta upp två saker. Närmast (delavsnitt 3.2) följer några kommentarer om debatten som gäller huruvida barn som bevittnat våld i hemmet ska ges målsägandestatus. Därefter (delavsnitt 3.3) tar jag upp olika straffteoretiska utgångspunkter och ställer dem i förhållande till uppsatsämnet. Syftet är att belysa om det vore bra om bevittnande av våld i hemmet skulle vara ett brott mot barnet. I delavsnitt 3.9 behandlas om Sverige lever upp till FN:s barnkonvention när det gäller den straffrättsliga lagstiftningen gällande barn som bevittnar våld i hemmet och i delavsnitt 3.10 diskuteras vissa tänkbara lagändringar. 3.2 Barnet som brottsoffer och målsägande Inledning Debatten om huruvida barn som bevittnat våld i hemmet ska ges målsägandestatus hör nära samman med uppsatsens ämne och blossar upp i media och i politiska sammanhang med jämna mellanrum. Frågan aktualiserades senast i början av oktober 2009 i och med att Rädda Barnen, Brottsoffermyndigheten och Barnombudsmannen kritiserade den relativt nya 4a i brottsskadelagen, som behandlas närmare i delavsnitt Frågan har också tagits upp i ett antal riksdagsmotioner under senare år. 42 Ibland talas inte om att barnen ska ges målsägandestatus utan om att barnen ska förklaras vara brottsoffer. Det bidrar inte till ökad klarhet att begreppen 41 Kritiken uppmärksammades bl.a. i Dagens Nyheter den 3 oktober 2009 i artikeln Skadestånd kan gå till gärningsman, kontrollerad Den togs också upp i Expressens ledare den 5 oktober 2009 under rubriken Rädda barnen, kontrollerad Några exempel. I motion 2003/04:Ju312 används målsägandebegreppet även om yrkandet rör en utredning om barns ställning då de bevittnar våld mot närstående. I motion 2006/07:Ju344 handlar yrkandet om att barn som bevittnar våld i hemmet fullt ut ska betraktas som brottsoffer och sedan blandas målsägande- och brottsofferbegreppen i brödtexten. I motion 2007/08:Ju433 sägs bland annat: Frågan om barn som bevittnat våld i nära relationer också ska vara att anse som brottsoffer vill vi se utredd. 16

17 målsägande och brottsoffer blandas. Ett skäl till att debatten blir något förvirrad är att den kretsar kring två begrepp, målsägande och brottsoffer, utan att debattörerna klargör exakt vad begreppen innebär. I svensk rätt har en tudelning kommit att ske mellan begreppen brottsoffer och målsägande. Det föreligger också en skillnad mellan begreppet brottsoffer i dess allmänspråkliga betydelse och i dess juridiska betydelse. Begreppet målsägande är ett så juridiskt-tekniskt begrepp att det inte går att skilja mellan dess allmänspråkliga och dess juridiska betydelse. Jag tänker kort analysera och jämföra begreppen och sedan kommentera den aktuella debatten Brottsofferbegreppet Att vara offer för någonting får språkligt sett anses innebära att man har påverkats på ett negativt sätt av detta något. Om man är offer för ett brott har man således språkligt sett påverkats negativt av brottet. Denna negativa påverkan kan uppenbarligen uppkomma på olika sätt. Den som är omedelbar måltavla för brottet, t.ex. den som blir misshandlad eller bestulen, blir självklart direkt påverkad men negativ påverkan kan även ske indirekt. Om en nära anhörig blir mördad påverkas de anhöriga känslomässigt på ett negativt sätt. Ett barn som förlorar en vårdnadshavare kan även drabbas av mer konkreta förluster genom att en person som är viktig för dess ekonomiska trygghet och psykiska välbefinnande försvinner. Om man ska söka efter en legaldefinition av begreppet brottsoffer kan det vara naturligt att börja med att studera brottsskadelagen. Av 1 framgår att lagen reglerar ersättning av svenska statsmedel för skada till följd av brott (brottsskadeersättning). Den som har skadats till följd av brott kan ansöka om brottsskadeersättning hos Brottsoffermyndigheten. Ersättning betalas i första hand ut för personskada. I vissa fall kan även kränkningsersättning och ersättning för sakskada utgå. 43 Någon uttrycklig definition av brottsofferbegreppet finns dock inte i brottsskadelagen och inte heller i förordningen med instruktion för Brottsoffermyndigheten. I förordningen 1 sägs endast att myndighetens uppgift är att främja alla brottsoffers rättigheter. Brottsoffermyndigheten ska alltså tillvarata brottsoffrens intressen. I detta ingår att pröva ansökningar om brottsskadeersättning enligt brottsskadelagen. Av detta skulle man kunna dra slutsatsen att den som med stöd av brottsskadelagen kan få brottsskadeersättning från Brottsoffermyndigheten i lagstiftningens mening är ett brottsoffer. Den 15 november 2006 trädde en lagändring i kraft genom vilken en ny 4a infördes i brottsskadelagen. 44 Den lyder: Brottsskadeersättning betalas ut till ett barn som bevittnat ett brott som varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos barnet i dess förhållande till en närstående person. I och med detta ges barn som bevittnar våld i hemmet en självständig rätt till ersättning från Brottsoffermyndigheten. Samtidigt infördes också i socialtjänstlagen 5 kap. 11 ett nytt tredje stycke som löd: Nämnden bör också beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. Redan året därpå ändrades detta stycke och då byttes bör ut mot skall och beakta blev särskilt beakta. 45 Socialtjänsten fick därmed ett tydligt uppdrag och inte längre enbart en rekommendation att beakta att barn som bevittnat våld i hemmet är brottsoffer. Socialtjänstens inställning där man bor ska alltså inte spela någon roll för om man får stöd eller inte. I propositionen om lagändringarna (prop. 2005/06:166 Barn som bevittnat våld) diskuterades frågan 43 Se närmare brottsskadelagen Prop. 2005/06:166 Barn som bevittnat våld. 45 Prop. 2006/07:38 Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor. 17

18 om hur begreppet brottsoffer ska definieras. Riksdagens ombudsmän (JO) och Åklagarmyndigheten ansåg att det ur systematisk synpunkt vore olyckligt att beteckna personer som brottsoffer som kanske inte skadeståndsrättsligt kan härleda sin rätt till ersättning på grund av brottslig handling. 46 Innan dessa lagändringar genomfördes var brottsskadeersättning enbart att se som en sekundär ersättning i förhållande till det skadestånd som gärningsmannen dömdes att betala till brottsoffret. Brottsskadeersättning utbetalades när gärningsmannen själv inte kunde betala sitt skadestånd och staten fick därefter ett regressanspråk mot gärningsmannen. JO och Åklagarmyndigheten verkar mena att det vore systematiskt tveksamt att införa en rätt till brottsskadeersättning som inte förutsätter att det finns ett skadestånd till följd av brott i grunden. Om man vill spetsa till formuleringen skulle man kunna säga att JO och Åklagarmyndigheten ifrågasätter om man ska kunna få brottsskadeersättning, utan att ha varit utsatt för ett brott. Med anledning av detta anför regeringen att barn som bevittnar våld i hemmet ur ett övergripande samhällsperspektiv är offer för brott. 47 Här hade man alternativt kunnat säga att barn som bevittnar våld i hemmet och påverkas negativt av det språkligt sett är offer för brott. Regeringen fortsätter: Det finns ingen legal definition av brottsoffer. Det finns inte heller någon allmänt accepterad definition av vem eller vilka som är att betrakta som brottsoffer. Ny kunskap och nya insikter gör brottsoffer till ett föränderligt begrepp och olika definitioner används i olika sammanhang. Men det finns legala definitioner av brottsoffer. Regering och riksdag har infört en uttrycklig definition i socialtjänstlagen. En annan kan härledas utifrån brottsskadelagen och Brottsoffermyndighetens uppdrag: den som med stöd av brottsskadelagen kan få brottsskadeersättning är ett brottsoffer. Denna definition har i vart fall ett indirekt stöd i lagstiftningen. Däremot har regeringen givetvis rätt, om man tolkar in att regeringen syftar på att forskningen kan komma att ge nya svar på frågan vem som skadas av brott och därmed blir offer för brott. De skador som drabbar barn som bevittnar våld i hemmet har blivit alltmer uppmärksammade och de genomförda lagändringarna är en följd av både forskning och en diskussion i samhället rörande dessa frågor. Framöver kan det vara andra brottsutsatta personers situation som uppmärksammas. Regeringen har också rätt på så sätt att det inte finns en enhetlig definition av brottsofferbegreppet. Sammanfattningsvis kan man konstatera att barn som bevittnat våld i hemmet i flera sammanhang, bl.a. i socialtjänstlagen, redan anges vara brottsoffer. Att kräva lagändringar för att de ska bli brottsoffer leder därmed till oklarhet om vad kravet egentligen handlar om Målsägandebegreppet För att övergå till att diskutera målsägandebegreppet kan man konstatera att det har en tydlig legaldefinition. Målsägande är den mot vilken ett brott är begånget eller som blivit förnärmad eller lidit skada av brottet, vilket framgår av RB 20 kap. 8 4 st. Det första rekvisitet den mot vilken ett brott har blivit begånget är ofta lätt att tillämpa. Brottets måltavla brukar framgå av brottsbeskrivningen i den aktuella straffbestämmelsen. Vid till exempel misshandel är det den misshandlade som är målsägande Prop. 2005/06:166, s Prop. 2005/06:166, s Fredriksson, Max, Malm, Ulf, Brottsoffrens rättigheter i brottmålsprocessen, Stockholm 2004, s

19 När det gäller det andra rekvisitet, den som blivit förnärmad av ett brott, är det lite mer oklart vad det avser. Det räcker inte med att någon känt sig förnärmad av ett brott. Regeringen utvecklar saken något i prop. 2005/06:166: I praxis har målsägandebegreppet sammanfattats så att målsägande vid ett visst brott är den eller de personer som med hänsyn till straffbudets syfte kan anses vara så direkt berörda av brottet att de framför andra personer inom brottets verkningskrets bör betros med utövandet av den offentliga funktion som en strafftalan innebär (jfr Agge och Thornstedt i NJA 1969 s. 364). 49 Det tredje rekvisitet, den som lidit skada av det, har sitt ursprung i strafflagen 6 kap. 8 som innehöll regler om skadestånd. Det kapitlet är nu ersatt av skadeståndslagen (1972:207). 50 Att vara skadelidande enligt detta rekvisit betyder, såvitt jag förstår, att ha rätt till skadestånd enligt skadeståndslagen. För att kunna lida skada i det här rekvisitets mening måste det alltså föreligga adekvat kausalitet mellan skadan och den påstått skadegörande handlingen, dvs. brottet. Att vara målsägande ger vissa processrättsliga rättigheter, vilket framgår av olika paragrafer i RB 20 kap. Det ger till exempel rätt att biträda allmänt åtal, överta väckt allmänt åtal samt väcka enskilt åtal, om åklagaren avstår från att väcka allmänt åtal. En målsägande kan också ha rätt att få hjälp under en rättegång av ett målsägandebiträde, vilket framgår av Lagen (1988:609) om målsägandebiträde. 51 Ur lagtexten kan man alltså läsa ut att målsägande är bl.a. den som lidit skada av brottet eller, med andra ord, den som är offer för brottet. Regeringen säger dock att barn som bevittnat ett brott, men inte direkt utsatts för brott, inte bör ges målsägandeställning. 52 Denna ståndpunkt motiveras inte uttryckligen, men i samband med diskussionen om målsägandestatus konstaterar regeringen att man i prop. 2002/03:53 tog ställning mot en utökad kriminalisering av psykisk misshandel av barn. Regeringen verkar anse att frågan om vilka som ska ha målsägandestatus hör nära samman med frågan om vilka gärningar som ska vara kriminaliserade. Förmodligen menar man att det vore att gå för långt från straff- och skadeståndsrättens grundläggande systematik, om man tillerkände ett barn målsägandestatus i fall där barnet blivit utsatt för något som inte i sig är ett brott mot barnet. Det är oklart vad det skulle ha för praktisk betydelse att i en sådan situation ge barnet målsägandestatus. De olika rättigheter, som målsägandestatus ger, är av processuellt slag och utformade med tanke på att målsäganden har intressen att bevaka i samband med väckande och fullföljande av åtal. Åtalet rör vanligen brott med målsäganden som måltavla, men i till exempel de fall då brottets primära måltavla avlidit till följd av brottet har i stället den avlidnes närmaste anhöriga intressen att bevaka i form av rätt till skadestånd och blir till följd av det målsägande. Det finns även vissa andra fall, när den primära måltavlans närstående kan ha rätt till skadestånd till följd av psykiskt lidande och även i dessa fall är de målsägande; se vidare avsnitt 4.3. Barn som bevittnat våld i hemmet är alltså brottsoffer i brottsskadelagens och socialtjänstlagens mening och har därmed drabbats på ett negativt sätt av brott, men de anses än så länge vanligen inte ha lidit skada i rättegångsbalkens och skadeståndslagens mening av att ha bevittnat detta våld. 53 De har drabbats, men inte skadats, om man spetsar till det hela. Man skulle därmed kunna hävda att det finns en diskrepans mellan det juridiska språket och det allmänna språket, när det gäller 49 Prop. 2005/06:166, s Fredriksson, Malm, a.a, s Jfr hänvisning i RB 20 kap st. 52 Prop. 2005/06:166, s Undantag gäller uttryckligen om föräldern avlidit till följd av våldet och i några andra situationer. Se vidare avsnitt 4. 19

20 innebörden av begreppet lida skada ( skadas ) Vad handlar debatten egentligen om? Som jag ser det är det glappet mellan skadebegreppet i RB och SkL, såsom dessa lagar hittills har tolkats, och skadebegreppet i allmänt språkbruk som gör att debatten om att ge barn målsägandestatus kommer tillbaka då och då. Även frågan om det ska anses vara ett brott mot barnet, när barnet bevittnar våld i hemmet, bottnar ytterst i skadebegreppet, även om det inte framkommer så tydligt i den allmänna debatten. 54 Debatten utgår ifrån att barn skadas av att bevittna våld i hemmet. I lagarna används begreppet skada och ändå anses barn som bevittnar våld i hemmet varken vara utsatta för brott eller ha rätt till skadestånd. Som jag uppfattar diskussionen, menar debattörerna antingen att det bör ses som ett brott mot barnet när barn bevittnar våld i hemmet (vilket också ger barnet rätt till riktigt skadestånd ), eller att barn som bevittnar våld i hemmet bör ha rätt till riktigt skadestånd även om de inte anses vara primära måltavlor för ett brott. Barnombudsmannen tycks vara inne på den första varianten: BO Fredrik Malmberg planerar att föreslå en ny brottsrubricering i strafflagstiftningen: barnfridsbrott. Då blir barnet målsägare när det bevittnar brott mot närstående. - Får barnet målsägandestatus kan inte föräldrarna motsätta sig att barnet medverkar i en förundersökning, säger Malmberg. 55 Expressens ledarskribent argumenterar närmast för den andra varianten: Det här måste rättas till. Ett konkret förslag från Brottsoffermyndigheten går ut på att inte bara våldsoffret utan också barnen ska få målsägarstatus så att de kan få skadestånd från gärningsmannen fastställda av rätten. 56 Förre justitieministern Thomas Bodström verkar också uppfatta det som om debatten gäller rätten till skadestånd. Han säger till Dagens Nyheter: Det är traumatiskt att föra in barnen i rättssalen och låta dem processa mot sina föräldrar. 57 Om han inte tänker sig att barnen ska väcka enskilt åtal mot den misshandlande föräldern, måste han mena att barnen inte ska behöva driva skadeståndsprocess mot en förälder. Det är ett lite märkligt synsätt han ger uttryck för. I det ögonblick förälderns slag träffar barnet blir barnet oomtvistat utsatt för brottet misshandel. I den efterföljande rättegången är det ingen som ifrågasätter att målsägandebiträdet ska kräva skadestånd av föräldern för barnets räkning. Vi för alltså redan nu in barn i rättssalen just för att processa mot en misshandlande förälder. Om ovanstående är vad debattörerna menar, borde de säga det i stället för att säga att barn ska ges målsägandestatus. De börjar, som jag ser det, i fel ände. Barn som utsatts för brott har målsägandestatus till följd av att de utsatts för brott, det vill säga brottet kommer först, målsägandestatusen sedan. 58 Om man ger barn som bevittnat våld i hemmet rätt till riktigt 54 Brottet misshandel innebär att tillfoga någon en skada. Om barnet skadats psykiskt av att bevittna våld i hemmet kan barnet ha blivit misshandlat eller också kan barnet ha blivit utsatt för något av de andra brott som innebär att någon tillfogas en skada, förutsatt att det subjektiva rekvisitet är uppfyllt. 55 Faktaruta till artikeln Skadestånd kan gå till gärningsman, Dagens Nyheter den 3 oktober Expressens ledare den 5 oktober 2009, Rädda barnen, kontrollerad Dagens Nyheter den 3 oktober 2009, artikeln Skadestånd kan gå till gärningsman. 58 En riksdagsmotion, där motionärerna faktiskt insett detta, är 2005/06:Ju38. Yrkande 1 handlar om att införa en straffrättslig reglering som innebär att barn som bevittnat våld fullt ut skall kunna anses som brottsoffer och därmed erhålla målsägandeställning. Däremot använder motionärerna som synes brottsofferbegreppet på ett något lekmannamässigt sätt. 20

Brottsoffer i fokus. De vinnande bidragen i Brottsoffermyndighetens uppsatstävling BROTTSOFFERMYNDIGHETEN

Brottsoffer i fokus. De vinnande bidragen i Brottsoffermyndighetens uppsatstävling BROTTSOFFERMYNDIGHETEN Brottsoffer i fokus De vinnande bidragen i Brottsoffermyndighetens uppsatstävling 2011 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN Förord Brottsoffermyndigheten har som övergripande mål att främja brottsoffers rättigheter

Läs mer

Barn som bevittnar våld i nära relationer

Barn som bevittnar våld i nära relationer Juridiska institutionen Juristprogrammet Examensarbete höstterminen 2014 30 högskolepoäng Barn som bevittnar våld i nära relationer En straff- och processrättslig studie Anna Arvidsson Handledare: Christer

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Har du utsatts för brott?

Har du utsatts för brott? Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Juridiska institutionen 820729-4359 Terminskurs 4 Seminariegrupp: 7 Vt 2003 Basgrupp: 4 Håkan Westin. PM uppgift i straffrätt

Juridiska institutionen 820729-4359 Terminskurs 4 Seminariegrupp: 7 Vt 2003 Basgrupp: 4 Håkan Westin. PM uppgift i straffrätt Uppsala Universitet Dominik Zimmermann Juridiska institutionen 820729-4359 Terminskurs 4 Seminariegrupp: 7 Vt 2003 Basgrupp: 4 Håkan Westin PM uppgift i straffrätt Dominik Zimmermann 1 1. Inledning och

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juni 2015 B 5680-14 KLAGANDE OCH MOTPART (Åklagare) Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm KLAGANDE OCH MOTPART (Tilltalad) JE Ombud

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom våldtäkt m.m.

Överklagande av hovrättsdom våldtäkt m.m. Riksåklagarens kansli Rättsavdelningen Datum Sida 1 (6) Byråchefen My Hedström 2013-03-06 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av hovrättsdom våldtäkt m.m. Klagande Riksåklagaren Box

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Ersättning vid brott

Ersättning vid brott Ersättning vid brott SKADESTÅND FÖRSÄKRINGSERSÄTTNING VARFÖR OLIKA BELOPP? ANSÖKAN KRÄNKNING SKADESTÅND KRÄNKNING KRÄNKNING SKADESTÅND FÖRSÄKRINGSER- BROTTSSKADEERSÄTTNING SÄTTNING FÖRSÄKRINGSERSÄTTNING

Läs mer

Brottsoffer i fokus. De vinnande bidragen i Brottsoffermyndighetens uppsatstävling 2004 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN

Brottsoffer i fokus. De vinnande bidragen i Brottsoffermyndighetens uppsatstävling 2004 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN Brottsoffer i fokus De vinnande bidragen i Brottsoffermyndighetens uppsatstävling 2004 2004 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN Förord Brottsoffermyndigheten har som övergripande mål att främja brottsoffrens rättigheter,

Läs mer

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012 Barn och unga som lever med våld v i hemmet Göteborg 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet Våld i nära n relationer

Läs mer

Från våld till upprättelse och skydd Barnfrid och kvinnofrid motsättningar, samband och visioner. Gudrun Nordborg

Från våld till upprättelse och skydd Barnfrid och kvinnofrid motsättningar, samband och visioner. Gudrun Nordborg Från våld till upprättelse och skydd Barnfrid och kvinnofrid motsättningar, samband och visioner Gudrun Nordborg Kvinnofridsreformerna Unika Byggda på insikter via forskning om mäns våld mot kvinnor och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 mars 2015 T 5670-13 KLAGANDE MH Ombud och målsägandebiträde: Advokat SL MOTPART SG Ombud: Advokat FH SAKEN Skadestånd ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

En lektion om skadestånd

En lektion om skadestånd En lektion om skadestånd Lärarhandledning FALLSTUDIE 1: NÅGRA SKADESTÅNDSBELOPP. Skadeståndsbelopp kan variera kraftigt. I ett omtalat copyrightmål var kravet 46 miljoner kronor. I förtals-, våldtäkts-

Läs mer

Förslag till ny bestämmelse om våldtäkt

Förslag till ny bestämmelse om våldtäkt Datum Dnr 2001-09-21 672-2001 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över Sexualbrotten - Ett ökat skydd för den sexuella integriteten och angränsande frågor (SOU 2001:14) Sammanfattning

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Barnfrid? Om rättens förhållningssätt till barn som upplevt våld med fokus på brottsskadeersättning, vårdnad och umgänge.

Barnfrid? Om rättens förhållningssätt till barn som upplevt våld med fokus på brottsskadeersättning, vårdnad och umgänge. Barnfrid? Om rättens förhållningssätt till barn som upplevt våld med fokus på brottsskadeersättning, vårdnad och umgänge Gudrun Nordborg 1998 Kvinnofridsreformerna insikter byggda på forskning fokus på

Läs mer

JU TITIA EN SERIE OM DE VANLIGASTE UNGDOMSBROTTEN LÄRARHANDLEDNING

JU TITIA EN SERIE OM DE VANLIGASTE UNGDOMSBROTTEN LÄRARHANDLEDNING JU TITIA EN SERIE OM DE VANLIGASTE UNGDOMSBROTTEN LÄRARHANDLEDNING OM PROGRAMSERIEN Vad är våldtäkt och vad händer när ord står mot ord? Hur allvarligt är det att trakassera någon på internet? Hur påverkas

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 1(18) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i förvaltningsledningen Handlingsplan mot våld i nära relationer Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax:

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2008-01-15 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juli 2009 T 2955-08 KLAGANDE 1. ALL 2. HL 3. EL 4. ML Ombud för 1-4: Advokat BS MOTPART Nora kommun, 212000-2007 Tingshuset 713 80 Nora

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Se till mig som liten är

Se till mig som liten är Författare Maria Bergdahl Examensarbete med praktik, 20 poäng Juris kandidat programmet HT 2006 Juridiska Institutionen Umeå Universitet Handledare Maria Forsman Se till mig som liten är barn som bevittnat

Läs mer

något handlingsprogram mot mobbning inför valet?

något handlingsprogram mot mobbning inför valet? Sammanställning av enkätsvar från riksdagspartierna om mobbning i arbetslivet 1. Har ert parti tagit fram något handlingsprogram mot mobbning inför valet? : Arbetet mot mobbing i olika former är viktigt.

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

MEDLEMSFÖRSLAG. Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer. Nordiska rådet

MEDLEMSFÖRSLAG. Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer. Nordiska rådet MEDLEMSFÖRSLAG Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer i hela Norden Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och det förekommer i alla nordiska länder. Det vanligaste

Läs mer

Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden

Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt NFT 1/2006 för kunden Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden av Kristina Strandberg och Johanna Turunen Kristina Strandberg

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning 2012-04-20 Dnr 1.4-10032/2012 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Johanna Eksgård Johanna.eksgard@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Socialstyrelsens yttrande

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Barn som bevittnar våld i hemmet en diskursanalys

Barn som bevittnar våld i hemmet en diskursanalys LUNDS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Vårterminen 2012 Barn som bevittnar våld i hemmet en diskursanalys Författare: Emil Samuelsson Kandidatuppsats SOC01, 15 hp Lunds Universitet Vårterminen 2012

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Integritetsskydd Dag Victors förslag till lagtext

Integritetsskydd Dag Victors förslag till lagtext PM 101 2011-12-12 Yttrandefrihetskommittén Ju 2003:04 Göran Lambertz, ordförande Integritetsskydd Dag Victors förslag till lagtext 1 Inledning Vid det senast kommittésammanträdet, den 23 november, diskuterades

Läs mer

Meddelandeblad. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Meddelandeblad. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder, frivilligorganisationer och ideella föreningar m.fl. December 2009 Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Den 1 juli 2007 ändrades

Läs mer

EXAMENSARBETE. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer. En studie om våldsdrabbade kvinnor i Sveriges rättssystem. Sanna Ejderlöv 2013

EXAMENSARBETE. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer. En studie om våldsdrabbade kvinnor i Sveriges rättssystem. Sanna Ejderlöv 2013 EXAMENSARBETE Mäns våld mot kvinnor i nära relationer En studie om våldsdrabbade kvinnor i Sveriges rättssystem Sanna Ejderlöv 2013 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Department

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 maj 2008 B 1793-07 I KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART DJ Ombud och offentlig försvarare: Advokat KN II KLAGANDE

Läs mer

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till HANDLEDNING I skuggan av våldet är en film om barns utsatthet i familjer där våld förekommer. En film om barn som växer upp i ett hem där mamman utsätts för våld av pappan, om en grupp barn som ofta glöms

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Kortanalys 5/2015 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 1999 2014

Kortanalys 5/2015 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 1999 2014 Kortanalys 5/215 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 214 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Syfte och frågeställningar... 6 Begränsningar... 6 Utvecklingen av sluten ungdomsvård... 7 Antalet domar

Läs mer

Meddelandeblad. Januari 2005

Meddelandeblad. Januari 2005 Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Målsägande CSW, underrättas genom målsägandebiträdet M R

Målsägande CSW, underrättas genom målsägandebiträdet M R Ansökan om stämning Sida 1 (6) Åklagarkammaren i Borås Borås tingsrätt Rotel 9 Box 270 503 10 BORÅS TR mål: B 979-12 Handl.: VÅLD Tilltalad: efternamn och alla förnamn Tilltalsnamn Yrke/titel 1 K Z Personnr

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER Riktlinjer våld i nära relationer Våld i nära relationer är en bred och värdeneutral samlingsbenämning för allt våld som sker mellan personer som står varandra nära. Syftet med riktlinjerna

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn har upplevt våld i sina familjer (SOU 2001:18). Den 1 juli 2007 förstärktes socialtjänstlagen: 5 kap 11 SoL Till socialnämndens uppgifter

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn i Sverige har upplevt våld i sina familjer, enligt en undersökning av Staffan Janson (SOU 2001:18) Att förebygga

Läs mer

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor 1 Könsstympning av flickor och kvinnor är ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna och mot barns rättigheter.

Läs mer

Skadestånd och brottsskadeersättning

Skadestånd och brottsskadeersättning Skadestånd och brottsskadeersättning Ett av de seminarier om brottsofferfrågor som arrangerats i Göteborg under hösten 2006 fokuserade på skadestånd och brottsskadeersättning. Ur historisk, internationell,

Läs mer

Underlag till Jämställdhetsutredningen U 2014:06

Underlag till Jämställdhetsutredningen U 2014:06 Underlag till Jämställdhetsutredningen U 2014:06 Delmål 4: Mäns våld mot kvinnor Maria Eriksson, professor Mälardalens högskola Innehåll Mäns våld mot kvinnor och kroppslig integritet... 4 1 Våldet i siffror...

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom köp av sexuell handling av barn m.m.

Överklagande av en hovrättsdom köp av sexuell handling av barn m.m. Rättsavdelningen Sida 1 (6) Byråchefen My Hedström 2015-06-16 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom köp av sexuell handling av barn m.m. Klagande Riksåklagaren

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Barns bästa och rätt till delaktighet - professionellas och barns perspektiv

Barns bästa och rätt till delaktighet - professionellas och barns perspektiv Barns bästa och rätt till delaktighet - professionellas och barns perspektiv Finns det ett gap mellan dem? Elisabet Näsman Sociologiska institutionen Uppsala universitet Ett verkställighetsmål: de är inte

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Elevs skadegörelse skolans möjlighet att kräva ersättning analys

Elevs skadegörelse skolans möjlighet att kräva ersättning analys Page 1 of 5 JP Skolnet Elevs skadegörelse skolans möjlighet att kräva ersättning analys Senast ändrad: 2007-01-17 Utgivare: JP Infonet Vilka regler gäller för en skolas möjlighet att få ersättning för

Läs mer

Tystnadsplikt och sekretess i vården

Tystnadsplikt och sekretess i vården Tystnadsplikt och sekretess i vården Regelverket om tystnadsplikt och sekretess i vården är komplicerat, omfattande och svårt att få en överblick över. Den här texten anger endast huvuddragen i regelverket.

Läs mer

Domstolarna påföljdspraxis vid vissa våldsbrott. sammanfattning

Domstolarna påföljdspraxis vid vissa våldsbrott. sammanfattning Domstolarna påföljdspraxis vid vissa våldsbrott sammanfattning En rapport från Åklagarmyndigheten 2007 Förord Regeringen beslutade den 8 december 2005 och den 14 december 2006 att ge Åklagarmyndig heten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2015-05-05 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Sveriges Kommuner och Landsting har tagit del av

Läs mer