Riktlinjer om antibiotika

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer om antibiotika"

Transkript

1 LÄKEMEDELSKOMMITTÉN VID ÖREBRO LÄNS LANDSTING NR 193 SEPTEMBER 2014 Läkemedelskommittén i Region Örebro län NR 196 FEBRUARI 2015 Text: Sara Fors, Enheten för läkemedelsfrågor, ÖLL Text: Mårten Prag, Strama/Enheten för läkemedelsfrågor Gröna häftet är uppdaterat Riktlinjer om antibiotika släng ny app! de tidigare versionerna Nu har Örebro läns landstings instruktioner för läkemedelshantering, Bakgrund Gröna häftet, uppdaterats. Det innebär Strama (Samverkan att alla mot gamla antibiotikaresistens) Gröna häften i Örebro är inaktuella län har sedan och mit- ska kastas. ten av 90-talet publicerat Riktlinjer om antibiotika som omfattar råd om antibiotika för förskrivare. Riktlinjerna har hittills avhandlat antibiotikabehandling i öppen vård. De har funnits som en tryckt bok och dessutom De nya instruktionerna kommer inte att tryckas, utan enbart finnas i är elektronisk de tillgängliga form på på nätet. Läkemedelskommitténs Förutom dessa riktlinjer webbsida, har Strama arbetat för att peroperativ antibiotikaprofylax Den elektroniska i länet blir formen enhetlig, gör och att vi uppdateringar har också kan påbörjat göras gemensamma snabbare och rekommendationer enklare. Den gör det när också det gäller enkelt behandling att söka i av texterna infektioner och navigera på sjukhus vidare och via antibiotikabehandling länkar. Vid behov kan inom den tandvården. som önskar skriva Mycket ut av häftet. rekommendationerna som används på sjukhus har tidigare publicerats på intranätet och då varit tillgängliga på olika klinikers egna Gröna hemsidor. häftet Risken bygger med på detta Socialstyrelsens är att innehållet föreskrifter kanske och inte allmänna uppdateras råd på om alla läkemedelshantering ställen, t ex när nationella i hälso- riktlinjer och sjukvården revideras. och utgör grunden i all läkemedelshantering. Strama i Region Örebro Instruktionerna län har därför gäller sammanställt för alla enheter rekommendationer som hanterar läkemedel för antibiotikaanvändning i öppenvård, slutenvård i såväl och öppen tandvård. som sluten vård, både behandling Instruktionerna och profylax och har för sammanställts såväl sjukvården av som en arbetsgrupp tandvården. underställd Läkemedelskommittén, innan de gick på remiss och slutligen fastställdes av landstingsdirektören. Strama-app Vi har eftersträvat att rekommendationerna ska vara evidensbaserade och i linje med de nationella ställningstaganden som finns. Materialet är utformat för att snabbt vara tillgängligt och det kommer därför att publiceras som en app för iphone, Android och andra smartphones liksom för läsplattor. Utvecklingen av appen har skett efter en ursprunglig idé av Strama inom Norrbottens län och liknande appar används inom ett antal andra landsting. Mall för lokala instruktioner Som ett komplement till Gröna häftet behöver lokala instruktioner för läkemedelshantering upprättas, det gäller på såväl kliniknivå som på avdelnings-/enhetsnivå. För att underlätta detta arbete finns mallen Lokal instruktion för läkemedelshantering på Läkemedelskommitténs webbsida. Vid uppdatering av lokala instruktionen på avdelningen/enheten ska den nya mallen användas och de lokala instruktionerna ska sedan finnas tillgängliga på intranätet. Temperaturkontroll och skötsel av läkemedelsförråd För att förbättra dokumentationen av temperaturkontroll och skötsel av läkemedelsförråd finns även stöddokumenten Protokoll för temperaturmätning och Protokoll för skötsel av läkemedelsförråd på Läkemedelskommitténs webbsida. Genomförd uppgift ska signeras på protokollen. För temperaturmätning i läkemedelsrum och i kylskåp rekommenderas en termometer med max/ min-funktion (finns att beställa från varuförsörjningen). Nätversion Inom Region Örebro län har vi dock i samarbete med IT-företaget Softwerk utökat tillgängligheten genom att publicera en spegling av appens innehåll på nätet. Man kan då enkelt ladda hem rekommendationerna på sin jobb- eller hemdator. Hierarki och layout blir gemensam för app och websida vilket medför att man snabbt lär sig att hitta. När rekommendationer ändras behöver informationen endast redigeras på ett ställe varefter appar och websida fortsatt har identiskt innehåll. Verksamheternas hemsidor bör då lämpligen länka till denna gemensamma websida för antibiotikariktlinjer. forts sid 2» Appen Strama Örebro kan hämtas på App Store och Google Play. Foto: Lars-Göran Jansson RAPPORT OM LÄKEMEDEL 13 SEPTEMBER 2014 RAPPORT OM LÄKEMEDEL FEBRUARI

2 «från sid 1 Innehåll Man klickar sig fram i en hierarki som börjar med knapparna: Behandling öppen vård Behandling sluten vård Tandvård Kirurgisk profylax Medicinsk profylax Man hittar även två relativt omfattande kompendier om antibiotika samt tabeller över antibiotikadosering hos barn, antibiotika till gravida mm. Handläggning vid misstänkt antibiotikaallergi berörs. I anslutning till avsnitten om svåra och komplicerade infektioner finns länkar till utförliga nationella riktlinjer. Materialet är extensivt och omfattar för närvarande ca 180 undersidor varav de flesta utgör diagnostiska entiteter. Man kan även snabbt hitta rätt sida genom att använda systemets sökfunktion. Man skulle kunna invända att det är onödigt att varje landsting har egna riktlinjer för antibiotikaanvändning. Detta motiveras dock bland annat av att dessa riktlinjer innehåller mycket praktisk information angående provtagning och annan handläggning. Vilka analyser bör pga tillgänglighet användas hos oss? Vilka provtagningskärl ska jag använda? Hur ska proverna skickas/handhas olika tider på dygnet? Vilka konsulter bör kontaktas när jag står inför en svårt sjuk patient med t ex bakteriell meningit? Lämna synpunkter! Appen och dess spegling på nätet kommer att publiceras månadsskiftet februari-mars. Vi har då kompletta riktlinjer för antibiotikabehandling inom öppen vård (Primärvården), peroperativ antibiotikaprofylax, antibiotikabehandling och profylax inom tandvården samt riktlinjer för många av de mest akuta infektionstillstånden vilka kräver sjukhusvård (septisk chock, pneumoni, meningit, bukinfektioner mm). Uppdatering och komplettering av Riktlinjer om antibiotika sker fortlöpande. Vi är tacksamma för alla synpunkter. Läkemedelsinformation på våra villkor LIVV Tema : PÅ ASTMA-KOL-FRONTEN NÅGOT NYTT? Tid: Tisdagen den 28 april 2015 kl i Wilandersalen, USÖ Lunch serveras från kl Program: Inledning Socialstyrelsens nya preliminära nationella riktlinjer Behandling av KOL Behandling av Astma hos vuxna Paneldiskussion Utställning av inhalatorer under pausen. Inbjudan med anmälningsblankett till utbildningsdagen bifogas detta nummer av Rapport om läkemedel. Du kan även anmäla dig via mail: agneta.nilsson@regionorebrolan.se Anmälan senast 21 april. Glöm inte att ange om lunch önskas. Bekräftelse på anmälan skickas ej ut. Välkommen! Läkemedelskommittén RAPPORT OM LÄKEMEDEL 2 FEBRUARI 2015

3 Kostnaderna för läkemedel som förskrivs på rekvisition har påverkats av att nettoprishantering infördes 1 juli Det innebär att för första halvåret 2014 fick landstinget liksom tidigare tillbaka rabatterna i efterhand medan för andra halvåret betalades det avtalade priset direkt vid inköp. Detta försvårar jämförelser bakåt i tiden. Enligt statistiken minskar kostnaderna med 0,5 Mkr, medan vi i verkligheten ökar kostnaderna med ca 17 Mkr. Kostnadsförändringen i absoluta tal för läkemedel på recept och rekvisition. Text: Magnus olsson och Erik Svantesson, Enheten för läkemedelsfrågor Kostnadsutveckling för läkemedel i Örebro län 2014 För tredje året i rad har vi minskade kostnader för läkemedel förskrivna på recept. Kostnaderna för rekvisitionsläkemedel minskar skenbart beroende på att införandet av nettopriser maskerar en ökande kostnad. Sammantaget minskar kostnaderna för receptläkemedel med ca 7 Mkr medan kostnaden för läkemedel på rekvisition ökar med ca 17 Mkr. Ett annat område som påverkar totalkostnaden är läkemedel som förskrivs enligt smittskyddslagen. Införandet av nya läkemedel mot hepatit C har medfört en kostnadsökning på ca 21 Mkr. Den totala kostnaden för smittskyddsläkemedel (t ex STD, HIV, Hepatit) uppgick 2014 till ca 36 Mkr. Kostnaden för smittskyddsläkemedel hanteras på ett separat konto vid sidan av recept- och rekvisitionsläkemedlen och är därmed inte med i nedanstående redovisning. forts sid 4» Läkemedelskostnader 2014 Recept Mkr* Rekvisition Mkr** Total Förändr jmf 2013 USÖ 242,3 + 4,9 197,7 Karlskoga lasarett 027,9 + 0,2 013,2 Lindesbergs lasarett 014,5 + 0,2 007,8 Primärvård 148,2 1,5 003,9 Psykiatrin 036,9 + 0,9 003,1 Habilitering och hjälpmedel 002,7 + 0,1 Privata läkare 012,6 1,8 VC entreprenad 021,3 1,2 Läkargruppen 7,0 0,5 Utomlänsförskrivare*** 036,1 4,5 Övrigt**** 013,5 4,2 003,6 Totalt 563,0 7,4 229,3 **** Förmånsbelopp exkl moms **** Listpris halvår ett. Nettopris halvår två = upphandlings- **** rabatter avdragna **** Förskrivning från enheter utanför länet till länets patienter **** Dosdispenseringen ingår med 10,3 Mkr. **** Smittskyddsläkemedel (t ex STD, HIV, Hepatit) ingår inte i **** ovanstående tabell RAPPORT OM LÄKEMEDEL 3 FEBRUARI 2015

4 «från sid 3 Topplista 2014 Kostnadsförändringar De läkemedelsgrupper som står för den största kostnaden för landstinget är immunsuppressiva läkemedel (L04), cytostatiska och cytotoxiska läkemedel (L01), läkemedel vid obstruktiva luftvägssjukdomar (R03) och diabetesläkemedel (A10), se diagram 2. Det enskilt största preparatet är TNF-alfahämmaren Humira (adalimumab) med en total kostnad på 30 Mkr. Humira står också för den största kostnadsökningen under 2014 och har ökat med 3,7 Mkr, se diagram 3. Läkemedel för behandling av prostatacancer som Zytiga och Xtandi har ökat med drygt 3 Mkr. Samtidigt minskar kostnaden för GnRh-analoger med ca 1 Mkr. Minskningen förklaras delvis av en överföring från recept till rekvisition vilket bidrar till högre patientsäkerhet och ett lägre pris. Eylea (aflibercept) som används vid makulaödem/makuladegeneration står för en kostnadsökning på 2,4 Mkr. Precis som 2013 står koagulationsfaktorer för stora kostnadsminskningar, ca 6 Mkr under Av dessa är det preparat för behandling av hemofili som står för lejonparten. Hemofilipatienterna handläggs primärt i Stockholm varför det är svårt att ha kontroll över kostnaden för vårt län. Kostnad Mkr 1 Adalimumab (Humira) 30,1 2 Etanercept (Enbrel) 26,1 3 Formoterol och Budesonid (Symbicort) 21,1 4 Infliximab (Remicade) 17,8 5 Koagulationsfaktor VIII 16,2 6 Rituximab (MabThera) 10,5 7 Metylfenidat (Concerta, Ritalin) 10,4 8 Insulin glargin (Lantus) 9,3 9 Paracetamol 8,7 10 Tocilizumab (RoActemra) 8,7 11 Tiotropiumbromid (Spiriva) 8,4 12 Pregabalin (Lyrica) 8,1 13 Insulin aspart (Novorapid) 7,5 14 Intravenösa immunglobuliner (Privigen, Octagam) 7,3 15 Lenalidomid (Revlimid) 6,8 16 Insulin aspart (Novomix) 6,6 17 Natalizumab (Tysabri) 6,4 18 Aripiprazol (Abilify) 6,3 19 Trastuzumab (Herceptin) 6,3 20 Subkutana immunglobuliner (Gammanorm) 6,2 I tabellen redovisas landstingets totala läkemedelskostnad för recept och rekvisition. Smittskyddsläkemedel ingår dock inte. Vilka preparat ökar/minskar mest 2014? Diagram 2. Kostnadsutvecklingen för de största läkemedelsgrupperna. Kostnad Mkr Ökning jmf 2013 Mkr 1 Adalimumab (Humira) 30,1 3,7 2 Abirateron (Zytiga) 5,8 2,5 3 Aflibercept (Eylea) 3,4 2,4 4 Dimetylfumarat (Tecfidera) 2,2 2,2 5 Amfotericin B (AmBisome) 2,8 2,2 6 Etanercept (Enbrel) 26,1 1,9 7 Tocilizumab (RoActemra) 8,7 1,5 8 Pazopanib (Votrient) 1,7 1,5 9 Ustekinumab (Stelara) 1,9 1,5 10 Liraglutid (Victoza) 5,8 1,5 11 Sitagliptin (Januvia) 4,4 1,3 12 Ranibizumab (Lucentis) 2,5 1,3 13 Apixaban (Eliquis) 1,3 1,3 14 Dasatinib (Sprycel) 2,8 1,2 15 Anti-tymocyt-globulin (Atgam) 1,2 1,2 Kostnad Mkr Minskning jmf 2013 Mkr 1 Koagulationsfaktor VIII 16,2 3,6 2 Trastuzumab (Herceptin) 6,3 2,8 3 Johexol (Omnipaque) 4,6 2,3 4 Interferon Beta-1A (Avonex) 3,4 2,1 5 Östradiol (Vagifem) 0,4 2,1 6 Kapecitabin (Xeloda) 0,3 1,9 7 Buserelin (Suprefact) 0,4 1,9 8 Rituximab (MabThera) 10,5 1,8 9 Pegfilgrastim (Neulasta) 0,8 1,7 10 Memantin (Ebixa) 0,4 1,6 11 Oktreotid (Sandostatin) 4,1 1,4 12 Escitalopram (Cipralex) 3,0 1,2 13 Bendamustin (Ribovact) 1,1 1,2 14 Bevacizumab (Avastin) 2,7 1,0 15 Dalteparin (Fragmin) 4,9 1,0 Diagram 3. Kostnadsutvecklingen för TNF-alfahämmare är årskostnaden för både recept och rekvisition tillsammans ca 84 Mkr. I tabellen redovisas landstingets totala läkemedelskostnad för recept och rekvisition. Smittskyddsläkemedel ingår dock inte. RAPPORT OM LÄKEMEDEL 4 FEBRUARI 2015

5 Primärvården läkemedel på recept Primärvården har tillsammans med privata vårdcentraler minskade kostnader för receptförskrivning på 2,7 Mkr. De huvudsakliga terapiområden som driver kostnadsutvecklingen i primärvården är behandling av astma/kol, diabetes och smärta, se diagram 4. Kombinationspreparatet Symbicort för behandling av obstruktiva lungsjukdomar står fortfarande för den största kostnaden i primärvården. Under många år har detta också varit det enskilda preparat som har ökat mest. Sedan 2013 har dock ett trendbrott skett och de perorala diabetesmedlen Januvia och Victoza har tagit över den rollen. Det är numera läkemedel för behandling av diabetes som driver kostnaderna uppåt. Under 2014 har vi minskade kostnader för läkemedel bl a på grund av patentutgångar t ex för läkemedel vid behandling av demenssjukdomar, t ex Ebixa. Kostnaden för Vagifem minskar eftersom den har flyttats från landstinget till patienterna i och med att preparatet lyfts ur förmånen. Diagram 4. De 15 läkemedel som står för primärvårdens största kostnader Vad kan vi förvänta oss i framtiden? Biosimilarer En allt större andel av kostnaderna kommer att utgöras av biologiska läkemedel utan möjlighet till generisk konkurrens. Biosimilarer kommer fortlöpande att introduceras och redan 2015 kommer t ex biosimilarer för Remicade/infliximab att bli tillgängliga på marknaden. Det är dock osäkert hur snabbt de kommer att börja användas och i hur stor grad det kommer att påverka kostnaden. Cytostatika Vi har under 2014 haft en minskad kostnad för onkologiska läkemedel. Detta beror bl a på slumpvisa variationer av patientbehovet för olika behandlingsregimer. Vissa ovanliga sjukdomar har också stora variationer vad gäller incidens vilket under 2014 har bidragit till förhållandevis låga kostnader. Kostnadsutvecklingen har dessutom tidigare dämpats av ett antal viktiga patentutgångar de senaste åren. Vi kan framöver räkna med ökade kostnader i takt med att flera nya läkemedel introduceras och att redan i dagsläget nya och dyra läkemedlen får en ökad användning. n? NOAK (nya orala antikoagulantia) Vi har haft en försiktig introduktion av NOAK. Pradaxa och Xarelto som var först ut på marknaden har vi en låg användning av i förhållande till övriga landet. Sedan Eliquis introducerades har vi dock en utveckling som i stort ser ut som riksgenomsnittet och ökade kostnader kan förväntas framöver. Hepatit C Nya effektiva perorala läkemedel har introducerats under Under 2015 kommer fler preparat att godkännas. Kostnadsutvecklingen inom området är svår att förutse, men med all säkerhet kommer vi att se en stor kostnadsökning. 15-årsregeln TLV sänker priset på vissa läkemedel vars substans och form fick marknadsföringsgodkännande för mer än 15 år sedan. Prissänkningen motsvarar 7,5 procent av det pris som gällde oktober 2012 och är enbart aktuell för de äldre läkemedel som saknar eller endast har svag generisk konkurrens. Astma/KOL Under 2014 fick Symbicort konkurrens av DuoResp och prisnivån har sänkts vilket gör att landstingets kostnader kommer att minska för preparatgruppen. RAPPORT OM LÄKEMEDEL 5 FEBRUARI 2015

6 Foto: Thomas Lindqvist Läkemedelsforum Sveriges största möte i sitt slag! Den 4 5 februari genomfördes Mellansvenskt läkemedelsforum för sjunde gången. 600 deltagare kom till Conventum i Örebro. Forum arrangerades av Läkemedelskommittéerna i de sju landstingen i Mellansverige som ingår i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. Nedan sammanfattar Läkemedelskommittén några budskap från årets forum. Föreläsarnas presentationer finns utlagda på Läkemedelskommitténs hemsida under fliken Mellansvenskt läkemedelsforum. Boka in 3 4 februari 2016 då går Mellansvenskt läkemedelsforum av stapeln i Västerås. Form och innehåll väljs för att passa både primärvårds- och sjukhusläkare och är även mycket lämpligt för läkare under utbildning. Bo Ekstedt Kenneth Villman Malena Jirlow RAPPORT OM LÄKEMEDEL 6 FEBRUARI 2015

7 Diabetes Nya nationella riktlinjer Nationella diabetesregistrets (NDR) riskmotor bör användas för bedömning av risk för hjärt- kärlsjukdom vid diabetes. Vid hög eller mycket hög risk för hjärt-kärlsjukdom bör statinbehandling ges i måldos. LDL-mätning används framför allt för compliancekontroll efter insatt behandling, behöver ej göras regelbundet. Blodtrycksmålet är ändrat till < 140/85 mmhg. Förbättrad munhälsa hos patienter med parodontit kan ge HbA1csänkning motsvarande effekten av ett läkemedel. Nydebuterad typ 2-diabetes utan hjärt- kärlsjukdom bör erbjudas intensivbehandling för att nå bästa möjliga blodglukosnivå ( metabolt minne ). Hos äldre patienter med etablerad hjärt- kärlsjukdom är ambitionsgraden lägre för blodsockersänkande behandling. Metformin är fortfarande förstahandspreparat vid typ 2-diabetes, insulin kommer närmast i prioritetsordning följt av SU-preparat och repaglinid. Inkretiner har fått högre prioritet än tidigare. Nya diabetesläkemedel SGLT2-hämmare (t ex dapagliflozin) minskar reabsorption av glukos i njuren vilket leder till glukosuri och HbA1c-sänkning, effekten är större hos patienter med högt B-glukos. SGLT2-hämmare ger viss blodtryckssänkning och viktreduktion, risken för hypoglykemi är låg. SGLT2-hämmare ger 4 5 gångers ökad risk för låg UVI, ingen riskökning för hög UVI. Kombinationsbehandling med GLP1-analog och basinsulin ger tilläggseffekt på HbA1c. Medicinska genombrott Exempel på nya effektiva behandlingar vad vinner vi och till vilket pris? Hepatit C De flesta smittas i 20-årsåldern % av patienterna utvecklar levercirros efter ca 20 år. Levercirros innebär en kraftigt förhöjd risk för levercancer med 2 4 % per år. Det finns minst sex genotyper av Hepatit C. Behandling väljs utifrån genotyp och två eller flera läkemedel kombineras. Idag finns nya direktverkande antivirala läkemedel (DAA) som botar hepatit C hos drygt 90 % av patienterna. För patienter som har genotyp 3 och cirros är utläkningsgraden lägre, ca 60 %. Läkemedlen tas peroralt och behandlingstiden är vanligtvis 12 veckor. I nuläget prioriteras patienter med uttalad leverfibros. Övriga patienter bör kontrolleras fortlöpande för eventuell framtida behandling. Antikroppar kvarstår hos utläkt patient men utgör inget skydd mot nysmitta. Nya behandlingar av bröstcancer och malignt melanom En procent av Sveriges totala sjukvårdsbudget används till cancerläkemedel. HER2-positiv bröstcancer finns hos 15 % av patienterna. Detta innebär en sämre prognos utan behandling. Genom att behandla HER2-positiv bröstcancer med trastuzumab (Herceptin) förbättrades överlevnaden. Andra antikroppar har kommit som ytterligare förbättrar prognosen. Trastuzumab emtansin (Kadcyla) är en ny vidareutveckling där antikroppen för med sig cytostatikat till cancercellerna. Vid metastaserande malignt melanom finns immunterapi som stimulerar T-cellen ospecifikt. Överlevnaden hos behandlade patienter är bättre och en del patienter blir kanske helt botade. Behandlingen kan dock ge svåra immunrelaterade hud-, GI- och endokrina biverkningar. 50 % av alla patienter med malignt melanom har en muterad BRAFgen vilket leder till en överaktivitet i ett av cellens signalsystem. Så kallade BRAF-hämmare ger en snabbt insättande effekt, men tyvärr kortvarig. Behandlingen ges inte som singelterapi. PD-1-hämmare kan komma att godkännas under året och har en potentiell bred användning vid flera cancerdiagnoser. Vilka läkemedel kan rekommenderas till barn? Uppseendeväckande få studier på barn jämfört med vuxna. Totalt ca 13 % off-label förskrivning till barn och uppemot 50 % off-label till inneliggande barn. Sedan några år finns incitament (förlängd patenttid) för läkemedelsföretagen att göra barnstudier i samband med läkemedelsutveckling. Vanligaste orsaken till ont i magen hos barn är förstoppning. Föräldrar tror dock ofta att det är laktosintolerans eller någon annan födoämnesintolerans som ligger bakom. Laktosintolerans debuterar i princip aldrig före skolåldern. Neurologi MS. Terapi då och nu från avvaktande till bot? Ju tidigare behandling desto bättre effekt. Bromsbehandlingen är antiinflammatorisk och effekten mäts i skovreduktion. Målet med behandlingen är frihet från sjukdomsaktivitet. Alla patienter med behandling följs via MS-registret. Dagens behandling är mycket effektivare än förr dels på grund av bättre läkemedel, men också till följd av att man sätter in behandlingen tidigare. Interferon beta som kom på 90-talet ger ca 30 % skovreduktion medan alemtuzumab (Lemtrada) ger 66 % skovreduktion jämfört med interferonbehandling. Dagens effektiva behandling kommer i framtiden leda till att MSpatienter kan leva längre utan uttalade funktionsnedsättningar. Användning av högpotenta läkemedel kräver ett bra samarbete mellan olika vårdgivare och specialiteter. Primärvården uppmanas att uppmärksamma misstänkta biverkningar. Parkinson utanför neurologkliniken Nya nationella riktlinjer kommer I Sverige finns idag ca patienter med Parkinsons sjukdom, många av dem äldre. Behandlingen är ännu så länge symtomatisk. Genetiska parkinsonsjukdomar har en prevalens på 5 10 %, ofta unga patienter. Atypisk parkinson eller parkinson plus är ofta förenad med andra neurologiska sjukdomar och effekt av läkemedel är ofta dålig. Remittera till specialist för diagnos. Remittera till specialist innan behandlingsstart. Relevant funktionshinder = behandlingsstart. Fysisk aktivitet är viktig. Involvera fysioterapeut. Behandla icke-motoriska symtom, såsom autonoma, sömnstörning, depression, hallucinos, konfusion och demens. Det är viktigt att känna till vilka läkemedel som är olämpliga för Parkinsonpatienten. Beroende När boten blir värre än soten att förebygga och behandla iatrogent beroende Avstigmatisera alkoholberoende, arbeta bort skammen, öka kunskapen i hela vården och behandla fler med läkemedel var de viktigaste budskapen. Fler bör använda 15 min-metoden som är en trestegsmetod där man vid steg 1 uppmärksammar risk eller problem. Steg 2 innebär en fördjupad bedömning med frågeformulär, biomarkörer mm och vid steg 3 erbjuds behandling med läkemedel och/eller samtal, självhjälpsmaterial. Läkemedelsbehandling vid alkoholberoende (disulfiram, naltrexon, nalmefen, akamprosat) har en hög prioritet. Följ upp behandlingen och fortsätt så länge patienten har nytta av den. Ersätt läkemedlet etanol med riktad läkemedelsbehandling t ex SSRI, propiomazin, hydroxizin, mirtazapin eller betablockad. Medical management dvs systematisk uppföljning och positiv förstärkning vid behandling är mycket viktigt. Medicinska råd och stöd samt läkarkonsultation likställs här med KBT enligt Läkemedelsverket. Läkemedelsbehandling vid alkoholberoende praktiska tips Bensodiazepiner kan användas vid akuta ångestanfall men aldrig kroniskt. Användning under lång tid gör att GABA-systemet tappar sin funktionalitet och läkemedlen blir istället ångestskapande och förstärker ursprungligen behandlat problem. Det kan ta upp till ett år forts sid 8» RAPPORT OM LÄKEMEDEL 7 FEBRUARI 2015

8 «från sid 7 för GABA-systemet att återfå hela eller delar av sin funktionalitet efter avgiftning. Kontinuerlig patientkontakt under nedtrappning av beroendeframkallande läkemedel rekommenderas. Det är viktigt att man förklarar mekanismen bakom beroendet för patienten (lustcentrum - mesolimbiska dopaminsystemet) samt att man diagnostiserar och behandlar underliggande tillstånd. Dosdispenserade läkemedel kan användas för att få full kontroll över förskrivna läkemedel. Kronisk värk är vanlig vid beroendetillstånd. Fysioterapi kan minska besvären och förbättra patientens kroppskännedom. Dosanpassning vid nedsatt njurfunktion GFR avtar efter 40-års ålder och är ungefär halverad vid års ålder. Vissa 80-åringar har dock fortfarande en 40-årings njurfunktion. Dosanpassa vid minskad GFR och läkemedel med: Hög andel renal elimination. Aktiva/toxiska metaboliter (morfin, midazolam) som till stor del elimineras renalt. Smalt terapeutiskt intervall (digoxin). Gör alltid en njurfunktionsskattning. Kreatininvärde påverkas av muskelmassa, kön, ålder, etnicitet. Cystatin C-värde påverkas av glukokortikoider, inflammation, tyroideafunktion. Kreatininvärdet behöver inte förändras med åldern eftersom muskelmassan minskar samtidigt som njurfunktionen avtar. Använd därför alltid formel för omräkning till egfr vid bedömning av njurfunktionen. (Beställ gärna beräknat egfr direkt från lab). Ur formler beräknas oftast ett ytnormaliserat egfr-värde, där kroppsytan förutsätts vara 1,73 m 2. Om patientens kroppsbyggnad avviker mycket från det normala behöver ett absolutvärde för egfr beräknas med hjälp av kroppsvikt och längd. Laddningsdos behöver sällan dosjusteras. Underhålldos kan justeras genom dosminskning eller ökning av dosintervall. Det finns inga gratisluncher Om marknadsföring av läkemedel Marknadsföring av läkemedel har effekt och påverkan på läkemedelsförskrivningen. Detaljhandeln är den marknad som spenderar mest pengar på reklam. Vi är vana att ta ställning till den typen av reklam och jag som köpare bär hela ansvaret vad gäller beslut, inköp och konsumering. På läkemedelsmarknaden är ansvaret delat mellan olika roller. Förskrivaren beslutar vilket läkemedel som skrivs ut, skattebetalarna och/eller patienten betalar för läkemedlet och patienten får de medicinska föroch nackdelarna. Marknadsföring sker i olika steg: Prelansering före läkemedlets godkännande: deltagande i kongresser och kontakt med media som publicerar artiklar som är gynnsamma för marknadsföringen. Efter läkemedlets godkännande: möten med förskrivare och beslutsfattare, reklam i fackpress, annonsering till allmänheten för att uppmärksamma problemet (diagnosen), lobbying mot politiker och patientföreningar. Att träffas in real life är det företagen vill! Lära känna och läsa av förskrivaren och skapa en personlig relation. Emotioner spelar stor roll vid beslutsfattande! Infektioner Vad bör varje läkare känna till om infektioner i samband med biologiska läkemedel? Vid anti-tnf-behandling finns en ökad risk för allvarliga infektioner. Infektionsrisken är något större vid behandling med Remicade, Humira > Enbrel, Orencia > RoActemra > MabThera, Kineret. Vid kombinationsbehandling med immunsuppressiva medel är risken ytterligare ökad. Hud- och mjukdelsinfektioner, pneumonier, sepsis och infektioner med intracellulära agens är vanligare vid behandling med biologiska läkemedel. Symtomen är ofta atypiska och kan vara svåra att skilja från grundsjukdomen. Vanligt agens är Staph aureus, andra är t ex pneumokocker, mykobakterier, listeria och legionella. Aktiv tuberkulos måste behandlas under minst 2 månader innan biologiska läkemedel sätts in. Vid latent turberkulos kan anti-tnf-behandling tidigast sättas in efter en månads TB-behandling. Alla patienter som ska få biologiska läkemedel screenas för hepatit B pga att reaktivering kan ske. Ge aldrig levande försvagade vacciner till personer som behandlas med immunsuppressiva medel. Var alert vid infektionssymtom hos personer som behandlas med biologiska läkemedel eller annan immunsuppressiv terapi. Antibiotikaresistens vart är vi på väg? Antibiotikaresistens drivs bl a av upprepade antibiotikakurer, för låg dos och lång behandlingstid, ensidigt val av antibiotika samt val av bredspektrumantibiotika. Associerad resistens innebär att användningen av ett antibiotikum kan resultera i spridning av resistens mot ett helt annat preparat. Utsläpp av antibiotika i vattendrag i samband med tillverkning driver också resistensutvecklingen. Det blir därför allt viktigare att ställa miljökrav i samband med upphandling av läkemedel. Problemet är globalt. I Sverige har vi rent vatten, god livsmedels- och vårdhygien samt bra antibiotikastrategi inom vården, men vårt resande innebär att vi importerar resistenta bakterier. Foto: Per Arneborn Innehåll Riktlinjer om antibiotika ny app! 1 2 På Astma-KOL-fronten något nytt? Läkemedelsinformation på våra villkor 2 Kostnadsutveckling för läkemedel i Örebro län Redaktionsråd: Överläkare Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Mårten Prag Informationsläkare Ulf Rothelius Apotekare Birgitta Lernhage Redaktör: Apotekare Birgitta Lernhage. E-post: birgitta.lernhage@regionorebrolan.se Adress: Läkemedelskommittén Enheten för läkemedelsfrågor Universitetssjukhuset Örebro Tel Läkemedelskommitténs hemsida: Tryck och distribution: Trio Tryck Layout: Factum Läkemedelsforum Sveriges största möte i sitt slag! 6 8 RAPPORT OM LÄKEMEDEL 8 FEBRUARI 2015

Gröna häftet, uppdaterats. Det

Gröna häftet, uppdaterats. Det LÄKEMEDELSKOMMITTÉN VID ÖREBRO LÄNS LANDSTING NR 193 SEPTEMBER 2014 Text: Sara Fors, Enheten för läkemedelsfrågor, ÖLL Gröna häftet är uppdaterat släng de tidigare versionerna Nu har Örebro läns landstings

Läs mer

Uppdaterad prognos av läkemedelsförsäljningen i Sverige

Uppdaterad prognos av läkemedelsförsäljningen i Sverige Promemoria 2017-10-24 Dnr 5.3-24047/2017 1(9) Avdelningen för utvärdering och analys Almina Kalkan Almina.Kalkan@socialstyrelsen.se Uppdaterad prognos av läkemedelsförsäljningen i Sverige Sammanfattning

Läs mer

Analysmått - läkemedel 2014

Analysmått - läkemedel 2014 Analysmått - läkemedel 2014 Handläggare: Lena Alsén Melin Verksamhet: Ekonomienheten, ledningsstaben Datum: 2015-10-07 Diarienummer: RS 2015-749 www.regionostergotland.se Innehåll 1 Sammanfattning... 3

Läs mer

Kortfattad rapport av läkemedelsförsäljningen 2008

Kortfattad rapport av läkemedelsförsäljningen 2008 Kortfattad rapport av läkemedelsförsäljningen 2008 Rapporten redovisar kortfattat de viktigaste förändringarna i läkemedelsförsäljningen under 2008. Utförligare information finns på Apoteket AB:s hemsida

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna

Läs mer

Producentobunden läkemedelsinfo

Producentobunden läkemedelsinfo Producentobunden läkemedelsinfo Namn titel Klinisk farmakologi enhet för rationell läkemedelsanvändning lakemedel@regionostergotland.se Innehåll Patentutgångar - Lyrica och Cymbalta. Klassning av läkemedel

Läs mer

Läkemedel - trender och utmaningar

Läkemedel - trender och utmaningar Läkemedel - trender och utmaningar Landstingsfullmäktige utbildning 16 april 2015 Anders Bergström Läkemedelschef anders.bergstrom@nll.se Läkemedel Förebygga Bota Kompensera Lindra Läkemedel och lagstiftningen

Läs mer

Pensionärsrådet. Vänersborg 2 november Peter Amundin

Pensionärsrådet. Vänersborg 2 november Peter Amundin Pensionärsrådet Vänersborg 2 november 2018 Peter Amundin Fråga från PRO: Vad vi har erfarit, är överförskrivning av läkemedel en viktig fråga för individen. Det är svårt att förändra situationen för individen,

Läs mer

Patientinformation om beroendeframkallande

Patientinformation om beroendeframkallande LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I REGION ÖREBRO LÄN NR 218 JANUARI 2019 Patientinformation om beroendeframkallande läkemedel Läkemedelskommittén i Region Örebro län vill öka den medicinska säkerheten i samband med

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Läkemedelskostnader i Region Skåne 2016

Läkemedelskostnader i Region Skåne 2016 Läkemedelser i Region Skåne 2016 Region Skånes totala er för läkemedel inom förmån och på rekvisition, läkemedel enligt smittskyddslagen samt handelsvaror inom förmånen uppgick 2016 till 4,3 miljarder

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro

Läs mer

Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL

Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL Grunderna för en god läkemedelsanvändning Att det finns indikation för behandlingen Att sjukdomen/symtomen

Läs mer

Mellansvenskt läkemedelsforum Örebro 4 februari 2015. Medicinska genombrott Bröstcancer och Malignt Melanom

Mellansvenskt läkemedelsforum Örebro 4 februari 2015. Medicinska genombrott Bröstcancer och Malignt Melanom Mellansvenskt läkemedelsforum Örebro 4 februari 2015 Medicinska genombrott Bröstcancer och Malignt Melanom Kenneth Villman Överläkare Onkologiska kliniken USÖ Mentometerfråga Kenneth Villman 150204 2 Disposition

Läs mer

Snabb utveckling av nya DYRA läkemedel. Har vi råd? Karin Lindgren, Läkemedelsstrateg i Region Jämtland Härjedalen och leg Apotekare

Snabb utveckling av nya DYRA läkemedel. Har vi råd? Karin Lindgren, Läkemedelsstrateg i Region Jämtland Härjedalen och leg Apotekare Snabb utveckling av nya DYRA läkemedel Har vi råd? Karin Lindgren, Läkemedelsstrateg i Region Jämtland Härjedalen och leg Apotekare Kostnadsutveckling 2000-2014 i norra regionen 1 200 000 000 Alla humanläkemedel,

Läs mer

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Dnr HSS 2015-0008 Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Läkemedelskommittén arbetar på uppdrag av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Enheten för kunskapsstyrning utgör kommitténs administrativa stöd i

Läs mer

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende antibiotikaprofylax inför tandbehandling, rekommendationer som i princip innebär att de flesta patienter med hjärtfel relaterat

Läs mer

Prognos över användning och kostnader för läkemedel i SLL Kortversion

Prognos över användning och kostnader för läkemedel i SLL Kortversion Prognos över användning och kostnader för läkemedel i SLL 2017 2019 Kortversion Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2018-11-06 Diarienummer: HSN 2018-0083 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Vilka läkemedel använder Stockholmarna?

Vilka läkemedel använder Stockholmarna? 1 Vilka läkemedel använder Stockholmarna? Björn Wettermark Enhetschef & Docent Utvecklingsavdelningen, HSF, SLL och CPE, Karolinska Institutet 2 Några frågor att besvara Hur stor andel av befolkningen

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom

Läs mer

Infektionsambassadör. Vad är det?

Infektionsambassadör. Vad är det? Välkomna! Infektionsambassadör Vad är det? Infektionsambassadör Ni kan bidra till utveckling och god medicinsk kvalité 4 Värdegrund: Ständigt bättre patienten alltid först! Andra sjukdomar Undernäring/brister

Läs mer

Prognosrapport Kostnadsutvecklingen för läkemedel i Västra Götalandsregionen 2015-2016

Prognosrapport Kostnadsutvecklingen för läkemedel i Västra Götalandsregionen 2015-2016 Prognosrapport Kostnadsutvecklingen för läkemedel i Västra Götalandsregionen 2015-2016 2015-04-02 Anna Lindhé, Område Läkemedel och hjälpmedel, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Christian Lindberg, Område

Läs mer

Prognosrapport. Kostnadsutvecklingen för läkemedel i Västra Götalandsregionen 2013-2014. och sjukvårdsavdelningen, Område Läkemedel

Prognosrapport. Kostnadsutvecklingen för läkemedel i Västra Götalandsregionen 2013-2014. och sjukvårdsavdelningen, Område Läkemedel Prognosrapport Kostnadsutvecklingen för läkemedel i Västra Götalandsregionen 2013-2014 2013-04-01 Anna Lindhé, Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Område Läkemedel Christian Lindberg, Hälso- och sjukvårdsavdelningen,

Läs mer

Kvartalsrapport Kvartal SÄS

Kvartalsrapport Kvartal SÄS Klokt Antibiotikaval Kvartalsrapport Kvartal 4 2013 SÄS Södra Älvsborgs Sjukhus Klokt Antibiotikaval Antibiotikaförskrivning i VGR Recept/ 1000 invånare under senaste 12-månadersperioden Det går åt rätt

Läs mer

Kvartalsrapport Kvartal SÄS

Kvartalsrapport Kvartal SÄS Klokt Antibiotikaval Kvartalsrapport Kvartal 3 2013 SÄS Södra Älvsborgs Sjukhus Klokt Antibiotikaval Antibiotikaförskrivning i VGR Recept/ 1000 invånare under senaste 12-månadersperioden Det går åt rätt

Läs mer

Uppdaterad prognos av läkemedelsförsäljningen i Sverige

Uppdaterad prognos av läkemedelsförsäljningen i Sverige Promemoria 2018-11-08 Dnr 5091/2018-6 1(12) Avdelningen för utvärdering och analys Almina Kalkan Almina.Kalkan@socialstyrelsen.se Uppdaterad prognos av läkemedelsförsäljningen i Sverige Sammanfattning

Läs mer

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg.

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. 2014-10-20 Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET

Läs mer

Åtgärder för att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker)

Åtgärder för att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Förvaltningen Handläggare: Dane Jinnerot HSN 2008-02-05 P 19 1 (3) 2008-01-07 HSN 0711-1793 Åtgärder för att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Ärendet I en motion föreslår

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest

Läs mer

Regionstyrelsens uppföljning 2016 om läkemedel. Patientens samlade läkemedelslista: Alla patienter ska ha en komplett läkemedelslista i COSMIC/Pascal

Regionstyrelsens uppföljning 2016 om läkemedel. Patientens samlade läkemedelslista: Alla patienter ska ha en komplett läkemedelslista i COSMIC/Pascal 1(6) 2016-06-28 RS/1072/2016 Karin Lindgren Tfn: 063-154160 E-post: karin.lindgren@regionjh.se Regionstyrelsens uppföljning 2016 om läkemedel Uppföljningsrapporten ger en nulägesbeskrivning av läkemedelsområdet.

Läs mer

Läkemedelskostnader i Region Skåne 2012

Läkemedelskostnader i Region Skåne 2012 Läkemedelskostnader i Region Skåne 2012 Region Skånes totala kostnader för läkemedel inom förmån och på rekvisition samt handelsvaror inom förmånen uppgick 2012 till 3,6 miljarder kronor, vilket var en

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19 2012-09-19 Medicinsk grupp tandvård Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I

Läs mer

Att dosera läkemedel vid njursvikt

Att dosera läkemedel vid njursvikt 20180131 Att dosera läkemedel vid njursvikt Hans Furuland, överläkare Njurmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala Njurfunktionen Agenda Biotillgänglighet Distributionsvolym Proteinbindning Elimination Farmakodynamik

Läs mer

Pia Frisk Analys & Utvärdering Pia Frisk Analys & Utvärdering 1. 23% 2. 41% 3. 54% 4. 66% 5. 83%

Pia Frisk Analys & Utvärdering Pia Frisk Analys & Utvärdering 1. 23% 2. 41% 3. 54% 4. 66% 5. 83% 1 2 Läkemedelskommittéarbete & läkemedelsvärdering Disposition Läkemedelsanvändningen Hur påverkar man förskrivningen Läkemedelsarbetet i landstingen Läkemedelsvärdering i en läkemedelskommitté Kalmar

Läs mer

Hur värderar staten våra nya, dyra terapier?

Hur värderar staten våra nya, dyra terapier? Hur värderar staten våra nya, dyra terapier? Rune Dahlqvist Professor klinisk farmakologi Medicinsk rådgivare TLV Norrländska Läkemedelsdagarna jan 2012 Staten vem är det i detta sammanhang? Socialdepartementet

Läs mer

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017 Smittskydd Vårdhygien Ansvarig Andreas Lägermo Titel Strama-koordinator Fastställt 2017-02-09 Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017 Övergripande mål Att arbeta med att sammanställa och aktivt förmedla

Läs mer

CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE

CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE ROBERT SIGSTRÖM, ST-LÄKARE OCH MEDICINE DOKTOR, Innehåll Vad vet vi om äldre patienter med bipolär sjukdom? Hur fungerar det med samhällets stöd till äldre personer? Äldrepsykiatrins

Läs mer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer 1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket

Läs mer

Guide till Janusinfo. Läkemedelscentrum

Guide till Janusinfo. Läkemedelscentrum Läkemedelscentrum Läkemedelscentrum i Stockholms läns landsting utvecklar och stödjer sjukvården med kunskap och tjänster som främjar medveten läkemedelsbehandling. Målet är största, möjliga nytta för

Läs mer

Axplock: > landstingens rekommendationer > artiklar i vårdpersonaltidningar > feedback från läkemedelskommittéer och vårdpersonal

Axplock: > landstingens rekommendationer > artiklar i vårdpersonaltidningar > feedback från läkemedelskommittéer och vårdpersonal Axplock: > landstingens rekommendationer > artiklar i vårdpersonaltidningar > feedback från läkemedelskommittéer och vårdpersonal Kostnadsfria påminnelsekort och informationsfoldrar distribueras till kliniker/sjukhus,

Läs mer

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns

Läs mer

Speciellt. Hälsoval. Speciellt korta & klara nyheter från landstinget. Nr 1 Februari 2010. Korta & klara nyheter från

Speciellt. Hälsoval. Speciellt korta & klara nyheter från landstinget. Nr 1 Februari 2010. Korta & klara nyheter från !!! Speciellt Korta & klara nyheter från Nr 1 Februari 2010 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget Nyheter från landstinget kan vara så mycket. Det kan vara ett reportage i Tebladet eller en

Läs mer

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2017

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2017 LS2017-0070 Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2017-01-25 Enheten för kunskapsstöd Agneta Eklund Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2017 Läkemedelskommittén verkar på uppdrag av regionstyrelsen. Läkemedelsteamet

Läs mer

För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa

För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa Handla klokt! För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa Läkemedelskommittén ska verka för en rationell, säker och kostnadseffektiv hantering av läkemedel. Kommittén utses av landstingsstyrelsen

Läs mer

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Lite bakgrundsinformation Uppskattningsvis 10 000 diabetiker i Norrbotten

Läs mer

Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll:

Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll: SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 4-2011 Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll: Utbildningsdag om hälsoundersökningar och vaccinationer...2

Läs mer

Prognosrapport. Kostnadsutvecklingen för läkemedel i Västra Götalandsregionen 2014-2015

Prognosrapport. Kostnadsutvecklingen för läkemedel i Västra Götalandsregionen 2014-2015 Prognosrapport Kostnadsutvecklingen för läkemedel i Västra Götalandsregionen 2014-2015 2014-04-01 Anna Lindhé, Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Område Läkemedel Christian Lindberg, Hälso- och sjukvårdsavdelningen,

Läs mer

Falu lasarett, hus 17 adm, sammanträdesrum Dialogen. Ordförande

Falu lasarett, hus 17 adm, sammanträdesrum Dialogen. Ordförande LÄKEMEDELSKOMMITTÉ MÖTESANTECKNINGAR 2010-01-19 Tid Tisdag den 19 januari 2010, kl 13.30 16.45 Plats Falu lasarett, hus 17 adm, sammanträdesrum Dialogen Närvarande Annika Braman Eriksson Åsa Wiberg Kristin

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 Asa.C.Bondesson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-08-26 Dnr 1602223 1 (5) Socialstyrelsen Dnr: 4.1.1-14967/2016 Yttrande om Remiss avseende

Läs mer

Nominering/underlag för introduktion av nytt cancerläkemedel/ny indikation

Nominering/underlag för introduktion av nytt cancerläkemedel/ny indikation NOMINERINGSMALL Nominering/underlag för introduktion av nytt cancerläkemedel/ny indikation A. Fylls i av den som nominerar: 1. Läkemedlets namn: 2. Indikation: 3. Dosering och administrationssätt: 4. Hur

Läs mer

Läkemedelskostnader delårsrapport 2015:T2

Läkemedelskostnader delårsrapport 2015:T2 1 (19) Läkemedelskostnader delårsrapport 2015:T2 Nya läkemedel mot hepatit C gav kraftig kostnadsökning Läkemedelskostnaderna i SLL steg ackumulerat augusti med 6,9 procent vilket var över prognos. Det

Läs mer

PREP (PRE-EXPOSITIONSPROFYLAX) ETT LÄKEMEDEL I FÖREBYGGANDE SYFTE FÖR ATT MINSKA RISKEN ATT FÅ HIV.

PREP (PRE-EXPOSITIONSPROFYLAX) ETT LÄKEMEDEL I FÖREBYGGANDE SYFTE FÖR ATT MINSKA RISKEN ATT FÅ HIV. PREP (PRE-EXPOSITIONSPROFYLAX) ETT LÄKEMEDEL I FÖREBYGGANDE SYFTE FÖR ATT MINSKA RISKEN ATT FÅ HIV. Den här broschyren är framtagen till den som önskar veta mer om PrEP, funderar på att använda det eller

Läs mer

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel Special läkemedels PROJEKTET På spaning mot nya läkemedel Målet är att säkerställa effekten och nyttan Under de närmaste åren kommer flera nya läkemedel att introduceras i sjukvården. Många av dem innebär

Läs mer

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns Läkemedelskommitté Rekommendationer

Läs mer

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Per-Åke Jarnheimer, överläkare Smittskydd och Vårdhygien Thomas Neumark, disktriktsläkare/forskare Ola Nordqvist, apotekare och Stramakoordinator

Läs mer

Hälsoekonomi

Hälsoekonomi Hälsoekonomi 20180528 Kan man bedöma kostnadseffektivitet av läkemedel? Jämföra effekten av olika läkemedel i relation till kostnaden Jämförelser mellan olika behandlingar och sjukdomar NT-rådet Råd om

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

Kunskapsstyrning exempel Diabetes

Kunskapsstyrning exempel Diabetes Kunskapsstyrning exempel Diabetes Ingrid Östlund Bitr Hälso- och sjukvårdsdirektör 2015-10-07 Kunskapsstyrning Bästa möjliga kunskap vid varje möte Gör det lätt att göra rätt Lärande organisation Kunskapsstyrning

Läs mer

Aktuellt om läkemedel smarta byten och generikakunskap

Aktuellt om läkemedel smarta byten och generikakunskap Aktuellt om läkemedel smarta byten och generikakunskap Linda Grahn apotekare Ordförande Läkemedelskommittén Vad är INTE utbytbart på apotek? EXEMPEL EJ BYTE aktiva substansen - snävt terapeutiskt intervall

Läs mer

4 DIABETES TERAPIRÅD. Omvandlingstabell. RIKTVÄRDEN HbA1c. HbA1c. 52 mmol/mol 42-52 mmol/mol

4 DIABETES TERAPIRÅD. Omvandlingstabell. RIKTVÄRDEN HbA1c. HbA1c. 52 mmol/mol 42-52 mmol/mol DIABETES RIKTVÄRDEN HbAc Diabetes typ P-glukos Före måltid Efter måltid Kolesterol LDL-kolesterol Blodtryck mmol/mol - mmol/mol mmol/l mmol/l

Läs mer

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL Slutenvårdsgrupp Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget Stephan Stenmark, Strama VLL Återkoppling i Infektionsverktyget Vad ska vi följa? Hur ofta? Vem

Läs mer

På TLV:s agenda januari 2017 Sofia Wallström

På TLV:s agenda januari 2017 Sofia Wallström På TLV:s agenda 2017 24 januari 2017 Sofia Wallström Agenda Regleringsbrevet 2017 Kostnadsutvecklingen Utvecklad värdebaserad prissättning Allmänna råd om ekonomisk utvärdering Läkemedel mot sällsynta

Läs mer

DIABETES OCH NJURAR. Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus. Varför är det svårt?

DIABETES OCH NJURAR. Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus. Varför är det svårt? DIABETES OCH NJURAR Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus Varför är det svårt? 1 Varför är det svårt? Hyperglykemi kan leda till njurskada, så kallad diabetesnefropati. Vid njurfunktionsnedsättning

Läs mer

Protokoll fört vid Läkemedelskommitténs i Blekinge sammanträde den 26 maj 2015

Protokoll fört vid Läkemedelskommitténs i Blekinge sammanträde den 26 maj 2015 Protokoll fört vid Läkemedelskommitténs i Blekinge sammanträde den 26 maj 2015 Närvarande Familjeläkare Anna Janson, ordförande Överläkare Maria Söderlin Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Maud Janzon

Läs mer

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 92-28 43 3 Nr 2 25 INNEHÅLL Antibiotikaförbrukning i Norrbotten...1 Antibiotikaförbrukning

Läs mer

Ny föreskrift ordination och läkemedelshantering

Ny föreskrift ordination och läkemedelshantering Ny föreskrift ordination och läkemedelshantering Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2017:37) Läkemedelskommittén Rim

Läs mer

Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman

Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman 170328 Njurens åldrande 1000000 nefron/njure vid födseln Succesiv mognad upp mot 2 åå GFR ca 125 ml/min vid 20 åå GFR ca 60 ml/min vid 80 åå Bild på GFR-nedgång

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Inledning Staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Urinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation

Urinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation Urinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg, Sandared vårdcentral och Strama Västra Götaland Akut cystit hos kvinnor

Läs mer

Blodsockersänkande läkemedel

Blodsockersänkande läkemedel Blodsockersänkande läkemedel Luleå 141203 Marianne Gjörup Livsstilsförändring Livsstilsförändring: basen för all diabetesbehandling Råd om livsstilsförändringar bör utgå från patientens situation och speciella

Läs mer

20 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om uteblivna kliniska studier vid sällsynta sjukdomar HSN

20 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om uteblivna kliniska studier vid sällsynta sjukdomar HSN 20 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om uteblivna kliniska studier vid sällsynta sjukdomar HSN 2019-1022 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2019-1022 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Tillsammans tar vi nästa steg

Tillsammans tar vi nästa steg Tillsammans tar vi nästa steg Europeiska Antibiotikadagen 2012 Strama Stockholm 18 november I Sverige: En nationell samverkansfunktion mot antibiotikaresistens har bildats Ett regeringsuppdrag till Socialstyrelsen

Läs mer

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2015 Dokumenttyp Ansvarig

Läs mer

Diabetes i Kronoberg. Nytt om läkemedel, insuliner och mätare Riktlinjer Maria Thunander

Diabetes i Kronoberg. Nytt om läkemedel, insuliner och mätare Riktlinjer Maria Thunander Diabetes i Kronoberg Nytt om läkemedel, insuliner och mätare Riktlinjer 2018-05-08 Maria Thunander Nya Riktlinjer för Diabetesvården 2017 Läkemedel vid typ 2 diabetes Hälso- och sjukvården bör erbjuda

Läs mer

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015 Regionens hus Ansvarig Andreas Lägermo Titel Strama-koordinator Fastställt 2015-02-06 Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015 Övergripande mål Att arbeta med att sammanställa och aktivt förmedla kunskap

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 STRAMASTUDIER I KORTHET Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 Mats Erntell och Gunilla Skoog, Strama-Slutenvård Bakgrund Strama har genomfört fyra deskriptiva punktprevalensstudier,

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:16 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:10 av Dag Larsson och Inger Ros (s) om förbättrade möjligheter för patienter att få del av nya läkemedel Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Regionens arbete med läkemedel

Regionens arbete med läkemedel Regionens arbete med läkemedel REGIONSTYRELSEN 2019-04-29 Karin Lindgren, läkemedelsstrateg Läkemedelsenheten, Hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen Upplägg Strategiskt arbete Stora projekt 2019-2020

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

2011-09-20. Falu lasarett, Hus 17 ADM, sammanträdesrum Visionen. Annika hälsar alla hjärtligt välkomna till höstens första möte och första heldagen.

2011-09-20. Falu lasarett, Hus 17 ADM, sammanträdesrum Visionen. Annika hälsar alla hjärtligt välkomna till höstens första möte och första heldagen. Läkemedelskommittén MÖTESANTECKNINGAR 2011-09-20 Tid Tisdag den 20 september, kl 09.15-16.00 Plats Närvarande Övriga Falu lasarett, Hus 17 ADM, sammanträdesrum Visionen Annika Braman Eriksson, Åsa Wiberg,

Läs mer

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare

Läs mer

Ökad följsamhet med påminnelser. Kronans Apotek november 2017

Ökad följsamhet med påminnelser. Kronans Apotek november 2017 Ökad följsamhet med påminnelser Kronans Apotek november 2017 Sammanfattning Det är ett väl dokumenterat och känt problem att patienter inte fullföljer sin läkemedelsbehandling. För vissa sjukdomar handlar

Läs mer

Om hepatit C-behandling Välkomna + Grundfakta hepatit C

Om hepatit C-behandling Välkomna + Grundfakta hepatit C Om hepatit C-behandling Välkomna + Grundfakta hepatit C MD, Ph.D Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Välkomna dagens program Aktörer i smittskydd Lokalt Sjukhus/ kommun Primärvård Vårdhygien Infektion

Läs mer

Uppföljning av läkemedelskostnader. Juni 2019

Uppföljning av läkemedelskostnader. Juni 2019 Uppföljning av läkemedelskostnader Juni 2019 2 (51) Citera gärna Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets rapporter, men glöm inte att uppge källa: Rapportens namn, år och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket.

Läs mer

SILF och Stramas 10 punktsprogram. Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama

SILF och Stramas 10 punktsprogram. Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama SILF och Stramas 10 punktsprogram Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama Hur välkänt är 10 punktsprogrammet? Infektionsläkarföreningens 10 punktsprogram Stramas 10 punktsprogram Otto Cars Otto

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Politisk viljeinriktning för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2016

Politisk viljeinriktning för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2016 Britt Ahl, Katrin Boström och Annika Friberg 2017-03-22 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom baserad

Läs mer

Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel. Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ

Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel. Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ Den åldrande njuren Sedan e GFR mätningar börjat användas för att bestämma njurfunktion har allt fler äldre identifierats

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Tentamen Farmakologi Tandläkarprogrammet Kl

Tentamen Farmakologi Tandläkarprogrammet Kl Tentamen Farmakologi Tandläkarprogrammet 2016-11-07 Kl. 09.00-12.00 VIKTIGT! Börja med att skriva ditt MAPPNUMMER och PERSONNUMMER tydligt på detta försättsblad. Skriv sedan ditt MAPPNUMMER på alla sidor.

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (5) Datum 2014-12-11 Vår beteckning SÖKANDE Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

Frågor och svar om NT-rådet

Frågor och svar om NT-rådet Frågor och svar om NT-rådet NT-RÅDET Vad är NT-rådet? Rådet för nya terapier, NT-rådet, är en expertgrupp med representanter för Sveriges landsting och regioner. NT-rådet har mandat att ge rekommendationer

Läs mer

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7 Fall 4: Emma, 30 år Emma, 30 år, söker på vårdcentralen med urinträngningar sedan 3 dagar tillbaks. Hon är frisk sedan tidigare, är gravid i vecka 21. Ingen känd antibiotikaöverkänslighet. Hon har inte

Läs mer

Prognos för utvecklingen av läkemedelskostnader i Region Skåne

Prognos för utvecklingen av läkemedelskostnader i Region Skåne Prognos för utvecklingen av läkemedelskostnader i Region Skåne 2017-18 Enheten för läkemedelsstyrning gör årligen en omfattande prognos för utvecklingen av läkemedelskostnader under det kommande året.

Läs mer

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Hjördis Fohrman Allmänläkare Hjällbo VC Västra Götalands reklista

Läs mer

Receptlära och läkemedels- förmånerna

Receptlära och läkemedels- förmånerna Receptlära och läkemedels- förmånerna Marie-Louise Ovesjö öl, med dr Klinisk farmakologi, Södersjukhuset AB marie-louise.hakansson-ovesjo@sodersjukhuset.se Vem får förskriva läkemedel? Behöriga förskrivare

Läs mer