16 Skadetyper Trubbigt våld

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "16 Skadetyper Trubbigt våld"

Transkript

1 16 Skadetyper Trubbigt våld Inledning Skador förorsakade av trubbigt våld är mycket vanliga och förekommer som 1. olycksfall (t.ex. trafikolyckor och olycksfall i arbete) 2. självmord/självmordsförsök (t.ex. hopp från höjd) 3. brott (mord, dråp och misshandel) Inverkan av trubbigt våld mot en människokropp kan ge upphov till såväl yttre som inre skador. Avsaknad av yttre skador utesluter inte förekomst av inre skador. Yttre skador innebär sällan något hot mot individens liv eller hälsa men kan ge viktig information för rekonstruktion av händelseförloppet och för hur eventuella inre (ofta livshotande eller dödande) skador har uppkommit. Våldsinverkan kan ge upphov till skada såväl på inverkansstället (direkt skada) som - till följd av deformering av kroppen - på annat eller andra ställen (indirekt skada). I det följande begränsas framställningen till de yttre skador som ses vid misshandel och är de vanligaste vid misshandel. Kort om biomekanik Energimängden i ett föremål i rörelse är proportionell mot föremålets massa samt mot kvadraten på föremålets hastighet (E = 1/2 mv2). Ju större del av föremålets energimängd som överförs till människokroppen, desto större blir påfrestningen på denna. Av betydelse för ett vålds effekt är: a. Riktningen Ett våld som inverkar i rät vinkel mot kroppsytan ger upphov till större energiöverföring än ett våld som inverkar snett. b. Hastigheten Om det inverkande föremålets hastighet är hög hinner kroppen på grund av sin tröghet inte accelereras i våldsriktningen, varför påfrestningen blir större än om föremålets hastighet är låg. Det senare fallet förutsätter dock att föremålets massa inte är mycket mindre än kroppens och att föremålet inte tränger in i kroppen. c. Kontaktytans storlek Ju mindre kontaktytan är, desto större blir kraftpåkänningen per ytenhet. d. Drabbad kroppsregion En och samma våldsinverkan får olika effekt om den träffar en oeftergivlig kroppsregion (huvudet) respektive en eftergivlig kroppsregion (buken). 1

2 Ur biomekanisk synpunkt är det likgiltigt om ett föremål träffar en människokropp som befinner sig i vila eller om en kropp träffar ett föremål som befinner sig i vila, dvs. samma skada kan uppkomma i båda fallen. Yttre skador Blåmärke A. Uppkomst/utveckling Ett blåmärke uppkommer till följd av bristning av subkutana blodkärl. Oeftergivlig vävnad tätt under huden (ben), som i ansiktet, gynnar uppkomsten av blåmärken, medan eftergivlig vävnad närmast huden, som på buken, motverkar uppkomsten av blåmärken. Blåmärken framträder vanligen först en tid (timmar) efter våldsinverkan, dvs. då de extravaserade röda blodkropparna hunnit diffundera ut till kroppsytan. Detta gäller såväl personer som överlever våldsinverkan som personer som avlider i anslutning till denna. Vid våldsinverkan mot rikt vaskulariserade kroppsdelar med lucker underhudsvävnad och underliggande ben, såsom ansiktet, kan dock blåmärken uppkomma nästan momentant. Stram subkutan vävnad motverkar de extravaserade röda blodkropparnas diffusion mot kroppsytan, varför underhudsblödningar på t.ex. hjässan kan vara omöjliga att se. (Detsamma gäller för mörkpigmenterade individer.) Ibland känns dock en svullnad. B. Storlek/form Blåmärkens storlek beror bl.a. på: 1. Underhudsvävnadens karaktär Lucker subkutan vävnad, som i ögonlocken, gynnar extravaseringen och spridningen av de röda blodkropparna och därmed uppkomsten av stora blåmärken, medan stram subkutan vävnad, som i handflatorna och på hjässan, har motsatt inverkan. Blåmärken gynnas av fetma (riklig mängd lucker subkutan vävnad) samt hög och låg ålder (lös subkutan vävnad). 2. Det traumatiserade områdets vaskularisering Ju rikligare vaskularisering, desto större blåmärken 3. Kärlens fragilitet och blodets koagulationsförmåga Ju fragilare kärl och ju sämre koagulationsförmåga, desto större blåmärken. Eftersom blödningen fortsätter en stund efter det att våldsinverkan upphört, blir ett blåmärke ofta större än det föremål som inverkat mot kroppsytan samt får vanligen en okarakteristisk form. Det förekommer dock att blåmärken är formade, dvs. visar en mer eller mindre tydlig avbild av det föremål som inverkat mot kroppsytan. C. ålder De extravaserade röda blodkropparna bryts ner med tiden, varvid det bildas en serie olikfärgade pigment. Blåmärken kommer därför successivt att genomgå färgskiftning blåröttbrunt-grönt-gult, samtidigt som de på grund av pigmentens diffusion ut i omgivningen blir alltmera oskarpt avgränsade, innan de försvinner. Variationerna är dock stora, beroende bl.a. 2

3 på blödningarnas storlek och djup samt de drabbade kroppsdelarnas vaskularisering, varför åldersbestämning av blåmärken är vansklig. Ibland föreligger dock samtidigt blåmärken som företer sådana skillnader i fråga om färg och avgränsning, att det är uppenbart att de inte uppkommit vid ett och samma tillfälle. D. Lokalisation Blåmärken markerar i de flesta fall platsen för våldsinverkan. Det extravaserade blodet kan dock förflytta sig längs fascierna och/eller i den subkutana vävnaden, vanligen till följd av tyngdkraften, innan det närmar sig kroppsytan och därmed blir synligt (s.k. sänkningshematom). Blåmärkens lokalisation leder ibland tanken till visst uppkomstsätt: på överarmarna - grepp med händer på överarmarnas baksidor och underarmarnas lillfingersidor - avvärjning på lårens insidor - sexuellt övergrepp på skuldrornas baksidor - tryck mot fast underlag, t.ex. golv eller mark på utskjutande kroppsdelar - fall eller stöt mot hårt föremål på halsen - struptag på halsen och/eller brösten (om i form av små tättlagrade blödningar) - sugning Hudavskrapning A. Utseende/uppkomstsätt Hudavskrapningar har vanligen ett okarakteristiskt utseende. Strimformade, parallella hudavskrapningar, särskilt på utskjutande kroppsdelar, leder dock tanken till glidning över ojämnt underlag, t.ex. vägbana, och smala, bågformade hudavskrapningar till tryck av naglar. Vävnadsförlusten är begränsad till epidermis. Skadan blöder därför obetydligt eller inte alls men är i färskt tillstånd fuktig på grund av utsipprad vävnadsvätska. Hos en överlevande person bildas senare en sårskorpa. Om den drabbade avlider kort efter hudavskrapningens uppkomst, torkar vävnaden i dess botten och blir pergamentliknande. Skadan blir därigenom tydligare. Ibland föreligger främmande material (t.ex. gruskorn). Hudavskrapningar förorsakas i allmänhet av tangentiell våldsinverkan, och eventuell förekomst av små överhudsflikar i ena änden gör det möjligt att avgöra våldsriktningen. Undantagsvis är hudavskrapningar en följd av våldsinverkan i rät vinkel mot kroppsytan och kan då vara formade (se ovan om tryck av naglar). B. Lokalisation Hudavskrapningar markerar platsen för våldsinverkan. Deras lokalisation leder ibland tanken till visst uppkomstsätt: på insidan av låren (särskilt hos kvinnor) - sexuellt övergrepp på halsen - struptag 3

4 i ansiktet, på händerna och/eller underarmarna - klösmärken, tillfogade av person som försvarat sig mot angrepp, t.ex. i form av struptag på utskjutande kroppsdelar - fall mot hårt underlag. Krossår A. Utseende/uppkomstsätt Krossårs kanter är i allmänhet ojämna och förbinds i djupet ofta av vävnadsbryggor, nerver och kärl. Den ena sårkanten kan vara underminerad, vilket visar våldsriktningen. Huden kan dock spricka linjärt, särskilt på kroppsregioner där ben ligger tätt under huden (t.ex. hjässan), och skadan kan då misstolkas som skärsår. Ibland föreligger främmande material (t.ex. gruskorn). Krossår förorsakas av våldsinverkan i rät eller i det närmaste rät vinkel mot kroppsytan, varvid huden krossas mellan det inverkande föremålet och underliggande fast vävnad. B. Form Krossår är sällan formade. C. Lokalisation Krossår markerar platsen för våldsinverkan och uppkommer framför allt där ben ligger tätt under huden. Decollement A. Utseende/uppkomstsätt Decollement utgörs av en subkutan hålighet utfylld av söndertrasad fettväv och blod. överliggande hud är väsentligen intakt men spänd, förskjutbar och ibland blårött missfärgad. Fluktuation kan kännas. Decollement förorsakas av tangentiellt våld, som förskjuter huden i förhållande till underliggande muskulatur, varvid den mellanliggande fettvävnaden slits sönder. B. Lokalisation Decollement markerar platsen för våldsinverkan och uppkommer framför allt på kroppsregioner med rikligt subkutant fett, såsom säte och lår. Skalperingsskada A. Utseende/uppkomstsätt 4

5 Skalperingsskada innebär att huden, ibland även delar av underhudsvävnaden, slits loss från djupare vävnadslager men hänger fast i ena kanten. Skalperingsskada uppkommer till följd av tangentiellt våld och visar våldsriktningen. B. Lokalisation Skalperingsskador markerar platsen för våldsinverkan och är vanligen belägna på huvudet, armbågarna eller knäna. Skador på huvudet Yttre skador a. Blåmärken Som ovan sagts, är blåmärken i ansiktet ofta stora och snabbt uppträdande, medan det motsatta gäller för blåmärken i hårbottnen. Indirekt uppkomna blåmärken är inte ovanliga. Exempelvis kan sänkningshematom visa sig som s.k. blåtira/blåtiror vid våld mot området ovanför ögonbrynet/ögonbrynen eller som blåmärken i nasolabialfårorna vid våld mot pannan. Indirekt uppkomna blåtiror kan även vara en följd av våld mot nacken, som förorsakat frakturer i främre skallgropen, genom vilka blod från skadade blodkärl i skallhålan runnit ned i ögonlocken (monokel- respektive brillenhematom). b. Hudavskrapningar Hudavskrapningar är betydligt vanligare i ansiktet än i hårbottnen, dels på grund av att ansiktet är mera utsatt för våldsinverkan, dels på grund av att det saknar skyddande hår. c. Krossår Krossår på huvudet är vanliga, eftersom ben flerstädes ligger tätt under huden. ögonbrynen är särskilt utsatta på grund av att en benkant (övergången mellan pannan och orbitataket) här ligger tätt under huden (klassisk skada hos boxare!). Krossår i slemhinnorna på läpparnas insidor är vanliga vid våld mot ansiktets nedre del till följd av att läpparna därvid trycks mot tänder och alveolarutskott. Skador på halsen Se under strypförsök Skador på bålen Inre skador 5

6 a. Revben Revbensfrakturer kan uppkomma såväl direkt, t.ex. sparkar, som indirekt och såväl till följd av böjning (inåt eller utåt) som till följd av torsion, dvs. ett revbensavsnitt vrids i förhållandet till ett annat. Vid direktvåld mot thorax med revbensfrakturer ses ofta blåmärken och/eller hudavskrapningar Frakturer på ett stort antal revben gör att bröstkorgens stabilitet går förlorad (s.k. flail chest), vilket förorsakar paradoxal andning och andningsinsufficiens. även enstaka eller ett fåtal revbensfrakturer kan förorsaka livshotande intrathorakala skador (se nedan) och predisponerar vidare för uppkomsten av pneumoni genom försämrad harkling och hostning till följd av smärta. b. Sternum Sternum fraktureras vanligen till följd av kraftigt våld framifrån. Frakturerna är oftast tvärförlöpande. Om frakturområdet är inåtböjt kan a mammaria interna brista. Vid kraftig bakåtdislokation av brottfragment kan hjärtat och stora intrathorakala kärl skadas. c. Lever Leverskador uppkommer framför allt vid thoraxdeformering och utgörs av rupturer som kan vara belägna såväl centralt som på ytan. I det senare fallet brukar även leverkapseln brista ledande till intraabdominell blödning. Det förekommer dock att kapseln förblir intakt, varvid ett subkapsulärt hematom uppkommer. Kapseln kan rupturera i efterförloppet med intraabdominell blödning som följd. d. Mjälte Mjälten skadas vanligen till följd av våld mot nedre delen av thorax vänstra sidoparti. Skadorna är analoga med leverskadorna (se ovan). Vissa sjukdomstillstånd, t.ex. mononucleos, kronisk myeloisk leukemi, kan göra mjälten onormalt skör. e. Pankreas Pankreasskador i form av kontusioner och/eller lacerationer är vanligen en följd av våld mot övre delen av buken. Pankreatit kan tillstöta. f. Njurar Njurskador har ofta formen av rupturer utgående solfjäderformigt från hilus. Orsaken är vanligen våld mot flankerna, ibland dock kompression av buken. g. Mesenterium Mesenterialrupturer är en följd av kompression av buken och leder till intraabdominell blödning. Att tänka på Alla föreliggande skador skall bedömas med avseende på tänkbara uppkomsttider och tänkbara uppkomstsätt. Skadornas svårighetsgrad skall bedömas (livshotande?). 6

7 Det skall hållas i minnet att inre skador kan föreligga trots avsaknad av yttre skador, framför allt vid trubbigt våld mot buken. Behov av kompletterande klinisk undersökning skall därför alltid övervägas. 7

8 Stick- och skärskador Inledning Stick- och skärskador karakteriseras av skarpa kanter och avsaknad av vävnadsbryggor eller överbryggande kärl/nerver i djupet (jämför krossår). Vid stickskada är sårdjupet vanligen större än såret på ytan, medan vid skärskada såret på ytan vanligen är större än sårdjupet. Skador intill såret på ytan saknas, om inte våldsriktningen är mycket sned, dvs. nästan tangentiell. Stickskador förorsakas av spetsiga och skärskador av vassa föremål. Ett och samma föremål, t.ex. en kniv, kan ge upphov till båda skadetyperna. Hudsåret Utseende Ett sticksårs utseende kan ge information om det föremål som förorsakat skadan. Sålunda talar sår med en spetsig och en trubbig ände för eneggad kniv, sår med två spetsiga ändar för tvåeggad kniv (stilett) samt runda sår för syl, hötjuga o.dyl. Inte sällan har dessvärre såren ett okarakteristiskt utseende, beroende på att det inträngande föremålet ruckats och/eller att offret rört sig. Vidare utövar hudens elastiska fibrer dragning i hudsår, vilket kan förändra deras ursprungliga utseenden. Ett sticksår i huden kan vara något mindre än bredden på det inträngande föremålet, eftersom huden - särskilt om föremålets spets inte är särskilt skarp - blir uttänjd innan spetsen penetrerar. Ett sticksår kan även vara större än bredden på föremålet till följd av att detta inte penetrerat i rät vinkel mot ytan, dvs. ett skärande moment har ingått. Om ett skärsår är djupast i ena änden, talar detta för att skärningen började här. Om huden är lös kan den förskjutas och veckas framför ett knivblad innan den genomskärs, varvid såret blir zigzag-format. Antal Att fastställa samtliga föreliggande skador är viktigt, eftersom medicinskt sett bagatellartade skador kan ha stor betydelse för den rättsmedicinska bedömningen. Stickkanalen Det är ofta omöjligt att enbart utifrån hudsårets utseende avgöra en stickskadas allvarlighetsgrad. Från ett litet sår med blygsam yttre blödning kan en kanal förlöpa djupt in i kroppen, förorsakande t.ex. livshotande/dödande inre blödning. Inte sällan utgår flera kanaler från ett och samma sår. Stickkanalens längd, riktning och eventuellt kvarvarande föremål i stickkanalen kan inte avgöras utan operation eller CT/MR-undersökning. Stickkanalens längd kan vara såväl 8

9 kortare än t.ex. knivbladets (knivbladet har inte trängt in i hela sin längd) som längre än detta (mjukvävnader har komprimerats när hela knivbladet trängt in). Klargörande av stickkanalens riktning är viktig för att rekonstruera tänkbara händelseförlopp. En del av det inträngande föremålet, t.ex. en glasbit eller en knivspets, kan brytas av och stanna kvar i kanalen. Detta kan vara viktigt bevismaterial och skall därför alltid tillvaratas. Självtillfogade skador eller annans handaverkan För självtillfogade skador som inte åstadkommits i självmordssyfte talar följande förhållanden: Skadorna är talrika, ytliga, regelbundna och ofta parallella. Skadorna är belägna på för personen själv lättillgängliga ställen. Skador saknas på eller omedelbart intill "känsliga" kroppsdelar, såsom läpparna, könsorganen, ögonen. De flesta skadorna finns på den ena kroppshalvan; vänster ansiktshalva och vänster arm om personen är högerhänt och vice versa. Orsaken till beteendet kan vara att göra ett falskt påstående om rån eller misshandel trovärdigt, vinna sympati eller sätta polisen i arbete. För självmordsförsök talar följande förhållanden: Skadan/-orna är belägen/-na på vissa typiska ställen (skärskador: handleder och/eller hals; stickskador: bröstets vänstra del). Om det finns mer än en skada är skadorna av varierande djup (de ytliga brukar betecknas som provsnitt). Huden har blottats innan skadorna tillfogades, dvs. kläder är uppknäppta, uppvikta eller avtagna. Ett adekvat redskap finns på platsen. Särskilt psykiskt sjuka personer kan tillfoga sig själva ett stort antal, vitt spridda skador; i sällsynta innefattande amputation av kroppsdelar, såsom de yttre könsorganen, vilket väcker misstanke om sadistiskt mord. Det är inte ovanligt att personer som begår självmord först skär sig i handlederna men finner att detta är svårt och smärtsamt, varför de övergår till en annan metod. 9

10 För brott talar följande förhållanden: Skadan/-orna är inte belägen/-na på de ställen som talar för självmord/självmordsförsök. Det föreligger ett stort antal skador. Vid affektbrott och sexualbrott kan offret vara svårt sönderstucket och sönderskuret. Endast en skada utesluter dock på intet sätt brott. Avvärjningsskador föreligger. Dessa är vanligen belägna på händerna och/eller underarmarna och har uppkommit när offret försökt värja sig mot och/eller avväpna angriparen. Provsnitt (se ovan) saknas. Det finns även andra skador, t.ex. blåmärken, som tyder på handgemäng. Inget adekvat redskap finns på platsen. "Stickskadan uppkom till följd av att offret föll/sprang på en kniv som den misstänkte höll i handen i försvarssyfte!" är detta möjligt? Om en person är försvarslös, t.ex. på grund av intoxikation, kan en annan person med lätthet tillfoga honom/henne sådana skador att bilden ger intryck av självmord. Generellt sett är svaret ja. Biomekaniskt är det är ingen skillnad om en kniv rör sig mot en människokropp i vila eller om en människokropp rör sig mot en kniv som hålls stilla. I det senare fallet måste dock kniven hållas med sådan kraft att ett mothåll uppkommer för att den skall tränga in. Mot bakgrund av det uppgivna händelseförloppet samt skadans läge och utseende (särskilt stickkanalens riktning i kroppen) får man i det enskilda fallet bedöma om påståendet är rimligt. Vilken kraft har fordrats för att åstadkomma den aktuella stickskadan? Knivar och andra spetsiga föremål tränger i allmänhet in i en människokropp lättare än vad gemene man brukar föreställa sig. Störst motstånd bjuder ben, förkalkat brosk och hud i nu nämnd ordning. De faktorer som har störst betydelse för att t.ex. en knivspets skall tränga igenom huden är: Skarp spets Hög hastighet i hugget/sticket Sedan eventuella kläder och huden väl penetrerats, tränger kniven lätt vidare in i kroppen om den inte möter ben eller förkalkat brosk. Något säkert svar på den ställda frågan kan vanligen inte ges. Endast om föremålet har trängt igenom grovt ben, såsom sternum eller skallbenet, kan man säga att avsevärd kraft använts. 10

11 Yxskador Yxhugg ger vanligen upphov till en skada med karakteristika av såväl skärande som trubbigt våld. En vass yxegg skär igenom vävnaderna, medan det V-formade yxhuvudet därefter får skadan att brista upp ytterligare på grund av sin kilverkan. Vid sneda yxhugg kan skalperingsskador uppkomma. Yxhugg i huvudet och på bålen är i de allra flesta fall brott, men i sällsynta fall begår personer självmord genom att hugga sig själva i huvudet med yxa. Yxskador på övriga delar av kroppen är vanligen olycksfall. Det förekommer dock att personer hugger av sig en kroppsdel, t.ex. ett finger, för att få ut försäkringspengar eller för att slippa fronttjänst under krigsförhållanden. Att tänka på Såväl de enskilda skadorna som den samlade skadebilden skall bedömas mot bakgrund av vad som ovan angivits. Om det finns något misstänkt föremål på platsen, skall man överväga om detta kan ha förorsakat de föreliggande skadorna. Runda sticksår förorsakade av sylar, hötjugor o.dyl. kan misstolkas som skottsår. Skadorna beskrivs med avseende på storlek, riktning, läge och utseende (spetsig, trubbig ända m.m.) Stickkanalens djup och riktning i två plan anges liksom skador på inre organ noterade vid eventuell operation. 11

12 Skador förorsakade av skjutvapen Vapentyper Räfflade vapen (t.ex. revolvrar, pistoler, kulgevär) Räfflade vapens pipor har på insidan urfrästa, spiralvridna räfflor. Mellan räfflorna finns sålunda spiralvridna s.k. bommar, som skjuter in i loppet. När en kula passerar genom loppet ligger den an mot bommarna och kommer därigenom att rotera kring sin längsaxel. Denna rotation gör att kulan flyger stabilare och detta förbättrar träffsäkerheten. Vapnen har oftast endast en pipa och avfyrar en kula åt gången. En patron avsedd för räfflade vapen består av en krutfylld metallcylinder (hylsan), i vars ena (öppna) ände kulan är inpassad, medan det i den andra (slutna) änden finns en tändhatt. När ett räfflat vapen skall avfyras förs avtryckaren bakåt. Därvid förskjuts ett metallstift (slagstiftet) framåt och träffar patronens tändhatt, varvid dennas tändsats exploderar. Denna explosion får i sin tur krutet i patronen att explodera. De därvid bildade krutgaserna har högt tryck, vilket driver ut kulan ur loppet. Efter kulan kommer krutgaserna, oförbrända krutrester samt tändsatspartiklar. Slätborrade vapen (t.ex. hagelgevär) Slätborrade vapens pipor saknar räfflor och bommar. Oftast finns det två pipor som har större diameter än räfflade vapens. Vanligen avfyrar vapnen samtidigt många, små, runda blykulor (hagel). Dock kan även ett fåtal, större kulor (s.k. buck shots) och enstaka, stora kulor (s.k. slugs eller Brenneke-kulor) avfyras. En hagelpatron består av en papp- eller plastcylinder med metallbotten. I bottnen finns en tändhatt. Cylinderns översta del är hopvikt. Cylinderns nedre del är fylld med krut, dess övre del med hagel. Mellan krutet och haglen finns tätningsskivor bestående av plast eller filt (s.k. förladdning). Förhållandena vid avfyrande av hagelgevär är desamma som för räfflade vapen bortsett från att efter haglen kommer även förladdningen. Gasgevär - gaspistoler Slätborrade vapens pipor saknar räfflor och bommar. Oftast finns det två pipor som har större diameter än räfflade vapens. Vanligen avfyrar vapnen samtidigt många, små, runda blykulor (hagel). Dock kan även ett fåtal, större kulor (s.k. buck shots) och enstaka, stora kulor (s.k. slugs eller Brenneke-kulor) avfyras. En hagelpatron består av en papp- eller plastcylinder med metallbotten. I bottnen finns en tändhatt. Cylinderns översta del är hopvikt. Cylinderns nedre del är fylld med krut, dess övre del med hagel. Mellan krutet och haglen finns tätningsskivor bestående av plast eller filt (s.k. förladdning). Förhållandena vid avfyrande av hagelgevär är desamma som för räfflade vapen bortsett från att efter haglen kommer även förladdningen. 12

13 Slaktmasker Slaktmasker finns av två typer: En typ som skjuter in en kula i kroppen En typ som med hjälp av en krutladdning (patron) driver in en metallstav i kroppen Övrigt Bult-(spik-)pistol. Används för att skjuta in metallspik o.dyl. vid byggnadsarbete. Pilbåge, armborst Yttre skador förorsakade av räfflade vapen Ingångsöppningen och dess omgivning a) Påsittande skott (vapenmynningen är tryckt mot huden) Påsittande skott på del av kroppen, där det finns ben tätt under huden (t.ex. huvudet), ger vanligen upphov till en stor, uppfläkt ingångsöppning. Detta beror på att krutgaserna som strömmar genom den av kulan förorsakade öppningen i huden endast till en liten del fortsätter genom det hål i det underliggande benet som kulan också förorsakat. Huvuddelen av gaserna ansamlas mellan huden och benet och deras höga tryck får den primärt runda ingångsöppningen i huden att fläkas upp inifrån. Om hudflikarnas lyfts upp ses en svärtning i den subkutana vävnaden, förorsakad av krutgaserna och oförbrända krutrester. Påsittande skott på del av kroppen, där det tätt under huden endast finns mjukvävnad (t.ex. buken) ger upphov till en ingångsöppning, som vanligen är rund men kan vara oval (vapnet hållet snett i förhållande till kroppsytan). Detta beror på att krutgaserna inte bromsas upp subkutant. Därigenom uppstår inget högt tryck under huden, varför ingen uppfläkning av ingångsöppningen sker. Denna har i allmänhet en diameter som är något mindre än kulans kaliber, eftersom huden temporärt tänjs ut omedelbart innan kulan penetrerar. Huden omedelbart intill öppningen är vanligen skadad (s.k. kontusionsring). Detta beror på att när kulan penetrerar är huden intryckt. Kulans sidor kommer därigenom i kontakt med huden omedelbart intill öppningen, vars epidermis skadas av hetta och friktion. Huden belägen omedelbart utanför denna ring kan bli besudlad med smuts, olja och/eller metallpartiklar från kulan. Om vapnet vid skottlossningen inte är hårt tryckt mot huden, kommer vapenmynningen att avlägsna sig från kroppsytan på grund av rekylen. Krutgaserna kan därmed ge förändringar (brännskador och krutsvärtning) i huden närmast ingångsöppningen (se nedan). b) Närskott (Vapnets mynning är inte tryckt mot huden men befinner sig så nära att krutgaserna når fram till denna; avstånd upp till ca 1 meter) Vid närskott har ingångsöppningen samma utseende som vid påsittande skott mot t.ex. buken (se ovan). Krutgaserna och de oförbrända krutresterna strömmar endast i ringa omfattningen 13

14 in genom det hål i huden som kulan förorsakat. Den största delen sprider sig konformat från vapenmynningen till huden kring ingångsöppningen och ger upphov till svärtning av huden samt - till följd av deras höga temperatur - även till brännskador i huden och krusning av hår. c) Fjärrskott (Skottavståndet är så långt att krutgaserna inte når fram till huden; vanligen mer än en meter) Vid fjärrskott har ingångsöppningen samma utseende som vid närskott, men i huden kring ingångsöppningen finns det inte några förändringar förorsakade av krutgaserna och de oförbrända krutresterna. Räfflade vapen avfyrar visserligen bara en kula i taget, men vissa vapentyper (t.ex. kulsprutepistoler, automatgevär) kan avge automateld. Då kommer ett flertal kulor tätt efter varandra förorsakande multipla ingångsöppningar, vilka dock delvis kan överlappa varandra. Utgångsöppningen Utgångsöppningen är vanligen uppfläkt, everterad, men den kan vara rund eller slitsformad. Vid påsittande skott på delar av kroppen, där det finns ben tätt under huden, är vanligen ingångsöppningen större än utgångsöppningen, medan det omvända gäller för de övriga ovan beskrivna situationerna. In- och utgångsöppningar kan vara mycket lika varandra, men i de flesta fall kan de skiljas åt genom noggrann besiktning av kanterna (kontusionsring/smutsring). En ingångsöppning - flera utgångsöppningar När andra ben än skallben träffas av en kula, uppkommer ofta komminuta frakturer. De bildade benbitarna kan slungas iväg (sekundärprojektiler) och lämna kroppen på andra ställen än kulan. En ensam kula kan förorsaka multipla utgångsöppningar även genom att den splittras i kroppen och delarna går ut på olika ställen. Avsaknad av utgångsöppning I en del fall stannar kulan i kroppen. Inte sällan är den då belägen omedelbart under huden på motsatt sida i förhållande till ingångsöppningen. Detta beror på att kulan vid inträngandet och förloppet i kroppen har förlorat så mycket av sin rörelseenergi att den inte kan penetrera huden en andra gång. Huden bjuder nämligen ett avsevärt motstånd mot kulpassage och är dessutom elastisk. Ibland kan ingen kula påträffas i kroppen trots att utgångsöppning saknas. Detta kan bero på kulan splittrats så till den grad att endast små fragment eller damm kvarstår. Yttre skador förorsakade av slätborrade vapen Ingångsöppningen och dess omgivning Vid skottavstånd under en meter träffar haglen huden samlade, dvs. som en klump. Ingångsöppningen blir därför rund och har en diameter som är ungefär densamma som 14

15 vapenmynningens. Vid påsittande skott föreligger ibland avtryck av andra pipors mynningar (stämpelmärken). När skottavståndet börjar överstiga cirka en meter börjar haglen sprida sig innan de når fram till huden. Ingångsöppningens kanter blir därför naggade. Med ytterligare ökande skottavstånd blir hagelspridningen allt mera uttalad. Detta gör att fler och fler hagel ger upphov till egna små ingångsöppningar, medan den centrala ingångsöppningen blir allt mindre för att sedan helt försvinna när skottavståndet blir ca 15 m. Vad gäller krutbesudling och värmeeffekter på huden kring ingångsöppningen är förhållandena desamma som de som beskrivits ovan för räfflade vapen. Vid skottavstånd under en meter följer oftast förladdningen haglen in i kroppen. Med därefter ökande skjutavstånd närmar sig förladdningen alltmera golvet/marken. Den träffar därför kroppen nedanför ingångsöppningen eller - om skottavståndet överstiger flera meter - faller till golvet/marken innan den når fram till kroppen. Utgångsöppningen Vid skott från mycket nära håll mot huvudet, halsen eller extremiteterna går vanligen hagelsvärmen genom kroppsdelen och förorsakar en stor och uppfläkt utgångsöppning. Avsaknad av utgångsöppning Vid längre skottavstånd, liksom vid skott mot bålen, förmår de relativt energifattiga, enskilda haglen vanligen inte perforera kroppen utan stannar ofta under huden på motsatt sida i förhållande till ingångsöppningen. Inre skador - allmänna synpunkter Kulors hastighet, vikt och utformning har betydelse för kroppsskadornas uppkomstsätt och utbredning. En kulas rörelsenenergi bestäms av formeln (m v2)/2 där m står för kulans massa och v för dess hastighet. Ju mer av rörelseenergin som överförs till kroppsvävnaderna, desto svårare blir skadorna i dessa. En del kulor är utformade för att öka uppbromsningen och därmed energiavgivningen i kroppen (t.ex. s.k. dumdumkulor och kulor med expanderande spetsar, halvmantlade kulor). Generellt gäller: Kulor med hastighet upp till ljudets (ca 340 m/sek) skadar genom vävnadslaceration inom skottkanalen samt genom blödningar i den omedelbara omgivningen av denna. Kulor med högre hastighet bildar en chockvåg framför sig, vilket höjer vävnadstrycket kraftigt och därigenom förorsakar skador i en vidare zon runt skottkanalen. Kulor med mycket hög hastighet ger upphov till ett s.k. kavitationsfenomen. Detta innebär att det bakom kulan uppstår en pulserande kavitet, vilket förorsakar skador även långt utanför skottkanalen samt insugning av smuts och ev. klädesdelar i kanalen. 15

16 Kulor kan även ge upphov till skador genom sekundära effekter: större blodkärl kan skadas, ben-broskfragment och/eller kulfragment kan bildas och slungas iväg. Skador förorsakade av gasgevär-gaspistoler Ingångsöppningen är liten och några värmeeffekter eller någon krutbesudling i omgivningen finns inte. Utgångsöppning saknas så gott som alltid. I första hand föreligger risk för ögonskador. Det förekommer dock dödsfall, huvudsakligen hos barn som träffas i huvudet. Skottriktningen Bedömningen av skottriktningen baseras i första hand på fastställande av ingångsöppning respektive utgångsöppning eller - om utgångsöppning saknas - på kulans/haglens lokalisation (fastställd genom palpation, röntgenundersökning, operation eller obduktion). Det är dock inte säkert att kulan haft en rak bana i kroppen. Den kan ha träffat ben och ändrat riktning eller ha kommit in i hjärtat eller ett stort kärl och emboliserats. Offrets tänkbara kroppsställning i skottögonblicket måste tas med i bedömningen. En kula som går igenom ett flatt ben ger upphov till en kanal som oftast vidgar sig i skottriktningen. Krutgaser innehåller kolmonoxid, som binder sig till hemoglobinet och myoglobinet i kroppsvävnaderna och ger dessa en skär färg. Denna färgförändring ses framför allt vid ingångsöppningen. Hagelskott avlossade från mycket nära håll mot huvudet spränger ofta sönder detta, varför skottriktningen kan vara svårbedömd. Sammanläggning av hudflikarna och noggrann besiktning av dessa visar vanligen någonstans en rundad vävnadsdefekt med krutbesudling och brännskador på omgivande hud, vilket anger ingångsöppningen. Ofta föreligger fri insyn i skallhålan och vanligen kan någonstans på kvarvarande skallbens insida ses små runda grå fläckar efter de enskilda haglens islag, vilket också ger underlag för bedömningen av skottriktningen. Atypiska skottskador Många orsaker finns till att en skottskada har ett atypiskt utseende: Vapnet har förändrats (t.ex. avsågat hagelgevär, uppborrad startpistol). Ammunitionen har förändrats eller varit defekt. Kulan har träffat ett hårt föremål, ändrat riktning och först därefter träffat kroppen (s.k. rikoschett). Kulan har gått igenom något föremål innan den träffat kroppen. Kulan har börjat wobbla eller tumla innan den träffat kroppen. 16

17 Kulan har passerat genom en vätskefylld hålighet i kroppen, t.ex. vattenfylld mun. (Detta ger upphov till en kraftig sprängverkan.) För skottskada vid självmordsförsök talar: Det är ovanligt med självtillfogade skottskador som inte skett i självmordssyfte Ingångsöppningen är belägen på något av de "typiska" självmordsställena (munnen, tinningen, pannan, bröstets vänstra del). Om skottet inte träffar vitala delar av hjärnan eller att skotten inte penetrerar hjärtat är överlevnad möjlig. Skottet är avlossat från mycket nära håll. Skottriktningen är naturlig om personen själv hållit i vapnet. Vapenmynningen har satts mot blottad hud, dvs. kläder är avtagna, uppknäppta eller uppvikta (undantag är dock inte ovanliga), dvs. krutbesudling kan ses på huden. Blodstänk och/eller krutbesudling kan finnas på en hand (vilket talar för att denna hållits nära ingångsöppningen). Det finns inga skador eller omständigheter som tyder på handgemäng innan skottet avlossades. För brott talar: Ingångsöppningen är inte belägen på något av de "typiska" självmordsställena. Skottet har inte avlossats från mycket nära håll. Skottriktningen är inte naturlig om personen själv hållit i vapnet. Det finns flera dödande skador. Det finns skador eller omständigheter som tyder på handgemäng innan skotten avlossades. Inget adekvat skjutvapen finns på platsen. Multipla skottskador väcker misstanke om brott men kan dock finnas även vid självmord. Olycksfall (vådaskott) Vådaskott kan vara svåra att skilja från självmord och brott, men genom korrelation mellan fynden på kroppen och resultatet av den kriminaltekniska undersökningen kan dödssättet vanligen klarläggas. Provtagning 17

18 Provtagning i samband med skottskador utförs i första hand av kriminaltekniker. Tändsatspartiklar på skotthanden tas upp med en s.k. stubbe. Skottrester runt ingångsöppningen fångas med adhesiv plast, s.k. kartplast som monteras på plastfilm med angivelse av skottöppningen och anatomiska referenspunkter. Att tänka på Även om man finner en entydig ingångsöppning och en entydig utgångsöppning, skall hela kroppen noggrant besiktigas. Det kan finnas ytterligare ingångsöppning/-ar, dvs. kula/kulor finns i kroppen. Vid misstanke om kvarvarande kula i kroppen är röntgenundersökning en naturlig del vid den kliniska utredningen för att fastställa lokalisationen. Om kulor avlägsnas vid behandling, skall de inte bara tillvaratas utan även behandlas varsamt. Användande av hårda eller skarpa instrument kan nämligen förorsaka skador som försvårar eller omöjliggör en kriminalteknisk undersökning, såsom bestämning av ur vilket vapen kulorna avlossats. Skada förorsakad av den typ av slaktmasker som skjuter in en metallstång kan misstolkas som stickskada. Omvänt kan stickskada med sylar, hötjugor o.dyl. misstolkas som skottskada. Kläderna är inte sällan ovärderliga för bedömning av skottskador och skall därför tillvaratas oberoende av hur trasiga, sönderklippta och blodiga de är. Ingångsöppningen bedöms med avseende på skottrester. Projektiler och hagel i kroppen identifieras genom röntgenundersökning och tillvaratas vid eventuell operation för senare kriminalteknisk undersökning. Materialet bör inte röras med instrument av metall, eftersom repor kan försvåra den kriminaltekniska undersökningen. Kläderna tillvaratas av polisen. 18

19 Sexuella övergrepp Sexuella övergrepp kan förorsaka många typer av skador och alla grader av skador från bagatellartade till dödliga. Avsaknad av skador utesluter inte sexuellt övergrepp. Genitala skador Rodnader Svullnader Blåmärken Hudavskrapningar Rupturer Dessa kan variera från minimala fissurer i hymen eller bakre kommissuren till stora lacerationer av vagina och/eller rectum, vilka kan fortsätta in i bukhålan. De sistnämnda uppkommer framför allt om redskap eller hand används. Slapp anus och slemhinneprolaps Förtjockad, utslätad analkant Extragenitala skador Blåmärken och/eller hudavskrapningar är vanligast. Förekomst av dylika skador på vissa kroppsregioner skall leda tanken till sexuellt övergrepp. Höfterna och låren, särskilt övre delen av lårens insidor - benen bända isär med våld Anus omgivning - crena ani öppnad med våld för posterior vulval eller anal penetration Buken och höfterna - kläder avslitna Mammae - grepp med hand/händer Även på vissa andra kroppsregioner är blåmärken och/eller hudavskrapningar inte ovanliga, såsom på: Halsen - struptag/strypning Skuldrorna och sätet - kroppens baksida tryckt mot hårt underlag Handlederna och/eller underarmarna - armarna låsta av gärningsmannen Benens framsidor - offret har försökt att sparka sig fri Även andra skador kan tyda på sexuellt motiv, nämligen: Läppskador i form av blödningar och lacerationer, framför allt på insidorna (tryck mot tänderna) till följd av aggressiva kyssar och/eller gärningsmannens tryck med hand för att tysta offret. Bettmärken och/eller sugmärken, framför allt på halsen, skuldrorna, mammae och sätet. Bettskadorna kan variera från lindriga skador av typen "love bites" till avsevärda vävnadsdefekter (sadistiska övergrepp). Stick- och skärskador koncentrerade till genitalia och/eller mammae. Vid övergrepp av sadistisk natur kan mammae samt yttre och/eller inre könsorgan vara bortskurna. Ofta medger gärningsmannen att han haft samlag med kvinnan men hävdar att detta skett med kvinnans samtycke. I dessa fall har de morfologiska fynden genitalt/analt och resultaten av företagna provtagningar ofta begränsat värde för att avgöra om samlaget skett med eller 19

20 mot kvinnans vilja. Däremot kan extragenitala/extraanala skador ibland styrka kvinnans påstående att samlaget skett med tvång. Homosexuella övergrepp Vid homosexuella övergrepp kan genitala/anala och extragenitala/extraanala skador av samma slag som vid heterosexuella övergrepp uppkomma. Differentialdiagnoser Många av de skador som kan föreligga efter sexuella övergrepp kan uppkomma inte bara vid sexuella aktiviteter i samförstånd utan även av helt annan orsak. Sålunda är analfissurer vanliga till följd av obstipation. Spermatester Spermabesudlingar kan påvisas genom: Okulärbesiktning, gärna med hjälp av förstoringsglas Belysning med ultraviolett ljus (ger blå eller silveraktig fluorescens). Det finns dock många vätskor som ger falskt positiva reaktioner. Metoder: Mikroskopisk undersökning av utstrykspreparat. Många män har dock genomgått vasektomi och en del män har aspermi. Vidare förekommer inte alltid sädesavgång vid sexuella övergrepp. Enzymatiska metoder, framför allt påvisande av surt fosfatas DNA-teknik Kroppsundersökning Offer Om offret tillåter det (jfr kap 6 om samtycke), skall en fullständig kroppsundersökning göras och allt påträffat, för ögat synligt material, såväl humant (blod, sperma, hår) som inte humant (smuts, växtdelar, fibrer), skall tillvaratas. Således skall man dokumentera och bedöma: Utseendet av ev. kvarvarande hymen, liksom vaginalöppningens vidd Ev. förändringar i vulva och/eller i vagina respektive på penis och/eller skrotum, i anus samt på huden perigenitalt och perianalt Analsfinkterns tonus Ev. skador på övriga delar av kroppen. Även fingernaglarna skall besiktigas noggrant med tanke på ev. skador uppkomna genom att offret klöst gärningsmannen. Även längden och ev. egenheter kan vara viktiga om en misstänkt företer skador. 20

RÄTTSINTYG KROPPSUNDERSÖKNING [om gärningsman KROPPSBESIKTNING]

RÄTTSINTYG KROPPSUNDERSÖKNING [om gärningsman KROPPSBESIKTNING] Ert dnr: [ex K21345-05] Till polismyndigheten i [ex Östergötlands län] Polisområde [ex Vadstena] [adress] [gatuadress] RÄTTSINTYG KROPPSUNDERSÖKNING [om gärningsman KROPPSBESIKTNING] FORMALIA [2006-01-01]

Läs mer

av misstänkt provtagning mottaget av undertecknad. ... ... ... ... ...

av misstänkt provtagning mottaget av undertecknad. ... ... ... ... ... Åtgärdskalender - spårsäkring och provtagning av misstänkt Åtgärdskalendern fungerar som en checklista vid spårsäkring och provtagning för misstänkt man eller kvinna. På sida 2 och 3 följer en specifik

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt

Läs mer

www.rmv.se Efter döden 2015-03-12 Ann-Sofie Pålsson, ST-läkare & doktorand rättsmedicin, Uppsala

www.rmv.se Efter döden 2015-03-12 Ann-Sofie Pålsson, ST-läkare & doktorand rättsmedicin, Uppsala Efter döden 2015-03-12 Ann-Sofie Pålsson, ST-läkare & doktorand rättsmedicin, Uppsala Hjärndödsbegreppet Dödstecken/likfenomen Dödstidsbedömning Naturlig eller onaturlig död Olika dödssätt Undersökning

Läs mer

Senast uppdaterad: 2012-01-20 av Torbjörn Walberg

Senast uppdaterad: 2012-01-20 av Torbjörn Walberg Senast uppdaterad: 2012-01-20 av Torbjörn Walberg Läs så här: Vad själva skadan är. Vid vilken typ av våld eller händelse skadan troligen har uppstått/kan uppstå. Vad den skadade upplever, samt i förekommande

Läs mer

1. De första två övre huggen med hillebarden från vänster sida

1. De första två övre huggen med hillebarden från vänster sida Mairs Hillebard kapitel 1. De första två övre huggen med hillebarden från vänster sida I följande stycke gör du så här: ställ dig med vänster fot fram, och håll hillebarden över huvudet, kliv sedan fram

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,

Läs mer

Temakväll - pausgympa

Temakväll - pausgympa Temakväll - pausgympa Pausgympa Ökad cirkulation/skakningar Spänn och andas in samtidigt som du spänner hela armen, andas ut och slappna av/skaka lätt på armen. Upprepa med andra armen och benen. Studsa

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Våga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR

Våga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR en skrift producerad av SHF s Medicinska Nätverk med avsikt att hålla handbollsspelare skadefria. 1 EGENVÅRD De vanligaste skadorna inom idrotten är småskador. Du kan lära

Läs mer

Handlingsprogram vid misstänkta fall av barn som far illa

Handlingsprogram vid misstänkta fall av barn som far illa Handlingsprogram vid misstänkta fall av barn som far illa Vad är barnmisshandel? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar

Läs mer

Kroppen. Studiematerial. TEMA:

Kroppen. Studiematerial. TEMA: Studiematerial. TEMA: Kroppen Studiematerial från Göteborgs Naturhistoriska Museum. Slottsskogen Östra, Museivägen 10, 413 11 Göteborg. 010-441 44 01 www.gnm.se Vad luktar det? Ta fram tre skålar. Lägg

Läs mer

ANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås.

ANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås. ANDNINGSÖVNINGAR Andningen är grundläggande i yogan. Det medvetna djupa andetaget är den röda tråden, den centrala komponenten, runt vilken de olika övningarna byggs upp.vi börjar detta pass med två andningstekniker.

Läs mer

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen. Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt

Läs mer

Kom i form med cirkelträning!

Kom i form med cirkelträning! Kom i form med cirkelträning! Varsågod - här bjuder vi på ett cirkelpass som är en form av intervallträning. Det är ett effektivt och varierande sätt att träna kondition, spänst och styrka. Tidsintervallen

Läs mer

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som: Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta

Läs mer

Om den skadade är medvetslös men andas, lägg honom/henne i stabilt sidoläge.

Om den skadade är medvetslös men andas, lägg honom/henne i stabilt sidoläge. Första hjälpen Om någon har brutit något, bränt sig, blöder kraftigt eller är medvetslös kalla på ambulans genom att ringa 112 på mobilen. Om det inte finns någon täckning för mobil där ni är måste du

Läs mer

Till Dig Som har fått NexplaNoN förskrivet DeNNa patientinformation DelaS ut av berörd SjukvårDSperSoNal

Till Dig Som har fått NexplaNoN förskrivet DeNNa patientinformation DelaS ut av berörd SjukvårDSperSoNal Till dig som har fått Nexplanon förskrivet Denna patientinformation delas ut av berörd sjukvårdspersonal Nexplanon skyddar dig från att bli gravid under tre år. Nexplanon är en liten hormonstav som placeras

Läs mer

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband.

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Enkelt att ta med på semestern! Övningarna framtagna av: Karin Jönsson, leg. Kiropraktor och Emilie Svedberg, lic Personlig

Läs mer

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se Idrottsskador Många är väl de som har ådragit sig skador i en form eller en annan. Klassisk sjukdomshistorik är att man är för dåligt tränad, stretchat för lite, tar i för hårt, får ONT, vägrar vila, söker

Läs mer

Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Det betyder att du lättare kan få sjukdomar om du har hiv.

Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Det betyder att du lättare kan få sjukdomar om du har hiv. Vad är hiv? I den här broschyren får du information om hiv. Informationen är både till dig som har hiv och till dig som inte har hiv. Den är också till dig som inte vet om du har hiv. Hiv är ett virus

Läs mer

TRX TRIATHLON träningsprogram

TRX TRIATHLON träningsprogram TRX TRIATHLON träningsprogram Övningarna är funktionella på så sätt att de är grenspecifika för triathlon och eller aktiverar flera muskelgrupper. Programmet fungerar i alla träningsperioder men i synnerhet

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Handledsbrott. - Patientinformation

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Handledsbrott. - Patientinformation ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Handledsbrott - Patientinformation Information till dig som fått ett handledsbrott Allmän information Handledsbrott uppkommer när man ramlar och tar emot sig med

Läs mer

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter.

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. PREVENTIVMEDEL 866 KONDOM Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. Kondomfabriken https://www.youtube.com/watch?v=g53iia-gnkg P-PILLER KVINNLIGA KÖNSHORMONER

Läs mer

Övning 3 A. Sittande rodd med gummiband/bakåtförande av axel och skulderblad

Övning 3 A. Sittande rodd med gummiband/bakåtförande av axel och skulderblad 1 Styrketräningsprogram för axlarna i tre steg Basprogram I Övning 1. Hållningsträning/Axlar Ta ett djupt andetag och höj axlarna. Andas ut, sucka ut luften och sänk samtidigt axlarna. Övning 2. Hållningsträning/Skulderblad

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva L.SE.12.2014.1480 December 2014 Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR

Läs mer

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast BEBISLYCKA!! Men även lite besvär Smärta i underliv Amningsbekymmer Inkontinens Rygg/bäckensmärta

Läs mer

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST!

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! För att du skall få träningen att funka när sommaren klingar av och hösten är här har sjukgymnasten Marie Larsson gjort ett program som du lätt kommer igång med.

Läs mer

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka blodcirkulationen. Återfå full rörlighet.

Läs mer

STOPPARNA BLÖDNINGS- Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 191 90 Sollentuna, Sweden www.pfizer.se, tel nr: 08-55052000

STOPPARNA BLÖDNINGS- Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 191 90 Sollentuna, Sweden www.pfizer.se, tel nr: 08-55052000 BLÖDNINGS- STOPPARNA Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 191 90 Sollentuna, Sweden www.pfizer.se, tel nr: 08-55052000 REFEU117. Publiceringsdatum: november 2013. VAD ÄR HEMOFILI? Inuti i kroppen har alla pojkar

Läs mer

Diabetes och fotvård

Diabetes och fotvård DIABETES OCH FÖTTER Diabetes och fotvård Att leva med diabetes gör att det blir ännu viktigare att ta hand om sin personliga hälsa. Det gäller även vården av fötterna. Personer som har diabetes drabbas

Läs mer

Innehåll Rekommendationer Ömtåliga föremål Flytande innehåll Hårda och oregelbundna föremål Långsmala föremål Platta och sköra föremål

Innehåll Rekommendationer Ömtåliga föremål Flytande innehåll Hårda och oregelbundna föremål Långsmala föremål Platta och sköra föremål Förpackningsguide Innehåll Rekommendationer 1 Ömtåliga föremål 2 Flytande innehåll 3 Hårda och oregelbundna föremål 4 Långsmala föremål 5 Platta och sköra föremål 6 Stora och lätta föremål 7 Vassa och

Läs mer

Utfallssteg. K. Ekelöf, H. Östlund

Utfallssteg. K. Ekelöf, H. Östlund Cirkelträning Utfallssteg Tag ett steg framåt med främre knät i 90 graders vinkel, stanna strax ovanför marken med det bakre knät. Tag därefter ett nytt steg med andra benet. Det främre benets knä ska

Läs mer

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som brutit handleden och behandlas med gips

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som brutit handleden och behandlas med gips O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD Till dig som brutit handleden och behandlas med gips Handledsfraktur Fraktur (benbrott) vid handleden är en mycket vanlig skada. Ibland

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning)

Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning) Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning) Betrakta alltid en skallskada som allvarlig Avbryt träning eller tävling! Kontrollera puls andning fria luftvägar pupiller (ge konstgjord andning vid behov)

Läs mer

Hög Intensiv Fokuserat Ultraljud

Hög Intensiv Fokuserat Ultraljud Hög Intensiv Fokuserat Ultraljud Vad är Cellthion? Cellthion HIFU Hög Intensiv Fokuserad Ultraljud är ett alternativ till traditionell kirurgisk ansiktslyftning. Den stramar och lyfter hud på både, nacke,

Läs mer

Bröstrygg och Skuldra

Bröstrygg och Skuldra Bröstrygg och Skuldra 2:1 Deltoideus. Armens starkaste lyftare. Sitter som en axelklaff från nyckelbenets yttre tredjedel, från skulderbladets övre utskott och dess bakre utskott och går ner till överarmens

Läs mer

Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor

Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor Övningar att börja med Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor Avslappningssagor kan vara bra att börja med, eleverna får träna

Läs mer

Grundläggande simning

Grundläggande simning Grundläggande simning En del av charmen med simning är den variation den erbjuder. I alla fyra simsätten gäller det att driva sig själv genom vattnet så effektivt som möjligt. Då är det inte överraskande

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Xyloproct FÖR BEHANDLING AV ÄNDTARMSBESVÄR ORSAKADE AV HEMORROJDER, ANALKLÅDA ELLER ANALSPRICKOR.

Xyloproct FÖR BEHANDLING AV ÄNDTARMSBESVÄR ORSAKADE AV HEMORROJDER, ANALKLÅDA ELLER ANALSPRICKOR. Xyloproct FÖR BEHANDLING AV ÄNDTARMSBESVÄR ORSAKADE AV HEMORROJDER, ANALKLÅDA ELLER ANALSPRICKOR. ÄNDTARMSBESVÄR Många i befolkningen lider av ändtarmsbesvär och besvären börjar oftast i åldern 20-39 år.

Läs mer

Huvudlöss Finlands Apotekareförbund 2006

Huvudlöss Finlands Apotekareförbund 2006 Huvudlöss Finlands Apotekareförbund 2006 Till läsaren I skolor och daghem förekommer huvudlöss särskilt om höstarna, då möss-säsongen börjar. Det går att bli av med lössen om behandlingen påbörjas genast.

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Aktinisk keratos /solkeratos. Patientinformation

Aktinisk keratos /solkeratos. Patientinformation Aktinisk keratos /solkeratos Patientinformation Vad betyder aktinisk keratos? Aktinisk betyder orsakad av solen. Keratos kommer av ordet keratin, som betyder horn. Det rör sig alltså om en förtjockning

Läs mer

Apotekets råd om. Svamp i hud och naglar

Apotekets råd om. Svamp i hud och naglar Apotekets råd om Svamp i hud och naglar Svamp i huden och naglarna är en av de vanligaste infektionerna man kan drabbas av. Infektionen orsakas oftast av jäst- och trådsvampar. De ger upphov till en inflammation

Läs mer

Latissimus dorsi lambå - ryggmuskelbröst Vävnad från ryggen, hud och muskulatur

Latissimus dorsi lambå - ryggmuskelbröst Vävnad från ryggen, hud och muskulatur Information till dig som överväger att genomgå BRÖSTREKONSTRUKTION Rekonstruktion med bröstimplantat/protes Rekonstruktion med implantat och killambå Kroppsegen rekonstruktion: Latissimus dorsi lambå -

Läs mer

Lösningsmedel är farliga

Lösningsmedel är farliga Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man

Läs mer

1 Information till patienter med hål i gula fläcken

1 Information till patienter med hål i gula fläcken 1 Information till patienter med hål i gula fläcken VAD ÄR HÅL I GULA FLÄCKEN? Gula fläcken (makula) är den centrala delen av näthinnan (retina) som svarar för synskärpan. Det är med gula fläcken man kan

Läs mer

Apotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet

Apotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet Apotekets råd om Svamp och klåda i underlivet Klåda i underlivet kan ha många orsaker. Bland kvinnor i fertil ålder är svampinfektion den vanligaste orsaken. Vid användning av antibiotika kan normalfloran

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

HUND I NÖD. Hund i nöd. Första hjälpen-guide om din hund blir skadad eller råkar ut för en olycka

HUND I NÖD. Hund i nöd. Första hjälpen-guide om din hund blir skadad eller råkar ut för en olycka Hund i nöd Första hjälpen-guide om din hund blir skadad eller råkar ut för en olycka 1 Guiden är avsedd som en hjälp till första hjälpen och beskriver vanliga skador och olycksfall som Distriktsveterinärerna

Läs mer

Huden är själens spegel

Huden är själens spegel Huden är själens spegel När du njuter av livet ser du omedelbart mer attraktiv ut. Rengöring är A och O innan du lyfter fram, tonar ned och piggar upp med glamourös makeup. Här kan du läsa om hur du bäst

Läs mer

Strandträning med funktionella övningar

Strandträning med funktionella övningar Strandträning med funktionella övningar Arbeta under 45 sekunder vid varje övning. Den första löpövningen kan du utföra under 1-2 minuter. När du arbetar med en sida i taget kan du arbeta växelvis med

Läs mer

Axel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x 10-15.

Axel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x 10-15. Axel - magliggande armar rätt ut i sidan, för ihop skulderbladen först, lyft därefter armarna en liten bit från golvet, lyft gärna vikter eller typ vattenflaskor 2 x 15. Axel - muskler som stabiliserar

Läs mer

Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke

Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke Stretcha nacke Övning 1 Stå upprätt som på bilden och rulla med huvudet från den ena sidan till den andra och känn hur du stretchar ut nacken. Stretcha

Läs mer

och muskler Hud, skelett

och muskler Hud, skelett Hud, skelett och muskler Mycket av det som du lägger märke till hos en annan människa har att göra med hud, skelett och muskler. Hela kroppen täcks ju av hud. Och det är skelettet och musklerna som ger

Läs mer

Gummibandsträning med ett dörrhandtag.

Gummibandsträning med ett dörrhandtag. Perfekt om du skall på semester då gummibandet är lätt att ta med sig. Använde själv programmet när jag var på semester i Sardinien i somras. Kan ju även göras hemma, på jobbet eller ute i skogen (då får

Läs mer

Hässleholms sjukhusorganisation

Hässleholms sjukhusorganisation Hässleholms sjukhusorganisation närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Axelledsluxation Patientinformation Till dig som ska opereras för axelledsluxation Innehåll Axelleden 3 Operation 4-5 Smärtlindring

Läs mer

AVLIVNING & AVFÅNGNING

AVLIVNING & AVFÅNGNING AVLIVNING & AVFÅNGNING Detta dokument syftar till att klargöra Svenska Jägareförbundets uppfattning om vilka metoder som är lämpliga för att avliva/avfånga olika viltarter ur ett praktiskt perspektiv.

Läs mer

Rättsmedicinalverket Dokument: RM: LU001 Sida nr: 1 (19)

Rättsmedicinalverket Dokument: RM: LU001 Sida nr: 1 (19) Sida nr: 1 (19) RÄTTSMEDICINSK UNDERSÖKNING AV LEVANDE PERSON MISSHANDEL Allmänt En rättsmedicinsk kroppsundersökning för dokumentation och bedömning av skador hos en målsägande efter fysisk misshandel

Läs mer

IDROTTSSKADOR Att undvika idrottsskador Att förebygga överbelastnings- skador Träna långsiktigt

IDROTTSSKADOR Att undvika idrottsskador Att förebygga överbelastnings- skador Träna långsiktigt IDROTTSSKADOR Att undvika idrottsskador Som idrottsaktiv kan du råka ut för skador av olika slag. Skador innebär alltid träningsavbrott och oftast går det en tid innan du är tillbaka och kan träna och

Läs mer

Slidkransen. Frågor, svar och myter kring mödom och oskuld

Slidkransen. Frågor, svar och myter kring mödom och oskuld Slidkransen Frågor, svar och myter kring mödom och oskuld Text Anna Knöfel Magnusson RFSU Faktagranskad av Lena Marions Illustrationer sid 4, 9, 10, 13, 15, 16, 18 Lottis Karlsson Illustration sid 7 Eva

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Kan avfärdas som en vanlig halsinfektion. Men om det också känns som taggtråd i urinröret när man kissar

Läs mer

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord Innehåll 4 Jaris förord 7 Jennies förord Expressträning träningskonceptet för dig 10 Expressmetoden 13 Expresstyrketräning 14 Expresskonditionsträning 15 Inför expressträningen Övningsbank 18 Ben: 20 lår

Läs mer

Ryggträna 1b. Bålrotation

Ryggträna 1b. Bålrotation Ryggträna Detta ska du tänka på när du gör programmet. Gör programmet två gånger. Håll på med varje övning tills du blir trött. (10 20 upprepningar per övning) Tänk på att göra övningarna med god teknik.

Läs mer

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med GYMBOLLEN Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Viktigt att tänka på innan träning Det är väldigt viktigt att du andas normalt

Läs mer

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard) Grupp 5 FCI-nummer - Interimistisk standard HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto

Läs mer

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken Till den nyförlösta mamman Sjukgymnastiken juni 2013 Bilderna i denna folder är hämtade från Mobilus. 8 1 Avslappning och viloställningar Det är viktigt att du unnar dig vila och avslappning så att du

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

HANDHAVANDEINSTRUKTION VETEK VIBRA SUPER 2

HANDHAVANDEINSTRUKTION VETEK VIBRA SUPER 2 HANDHAVANDEINSTRUKTION VETEK VIBRA SUPER 2 Innehåll: Säkerhetsinformation 1 Översikt 2 Uppackning 3 Montering 4-5 Tryckknappshantering 6 Övningar 7-12 Kopplingsschema. El stycklista. 13 Underhåll och felmeddelanden

Läs mer

Benefit Sports 300 996101

Benefit Sports 300 996101 Benefit Sports 300 996101 1 Säkerhetsinstruktioner Konsultera med läkare innan användning Om du känner smärta i bröst, yrsel eller andfåddhet avbryt träningen och kontakta läkare. Använd inte kläder som

Läs mer

UPPSALA. HÅRBORTTAGNING Med Epilia diodlaser + RF

UPPSALA. HÅRBORTTAGNING Med Epilia diodlaser + RF HÅRBORTTAGNING Med Epilia diodlaser + RF OMRÅDE: PRIS/BEHANDLING: PRIS 6 BEH:* PANNA ÖGONBRYN ÖRON KINDER ÖVERLÄPP POLISONGER KINDBEN HAKA KÄKAR KOMPLETT ANSIKTE KOMPLETT ANSIKTE INKL. HALS HALS DEKOLLETAGE

Läs mer

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som har erhållit strålbehandling Information för dig som erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar på att

Läs mer

FAKTA OM MUNSÅR ETT PRESSMATERIAL FRÅN MEDIVIR. Kontaktperson för media:

FAKTA OM MUNSÅR ETT PRESSMATERIAL FRÅN MEDIVIR. Kontaktperson för media: FAKTA OM MUNSÅR ETT PRESSMATERIAL FRÅN MEDIVIR Kontaktperson för media: Eva Arlander, Marknadsdirektör, Medivir, 08-546 83 121, eva.arlander@medivir.com Pressbilder finns på www.mynewsdesk.com/se/pressroom/medivir

Läs mer

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera

Läs mer

Upp på tå. » Teknik så gör du» Smarta hjälpövningar» Så klarar du 3 armhävningar på tå

Upp på tå. » Teknik så gör du» Smarta hjälpövningar» Så klarar du 3 armhävningar på tå Upp på tå Dagsatt ta armhävningarna till en högre nivå? Välkommen upp på tå!» Teknik så gör du» Smarta hjälpövningar» Så klarar du 3 armhävningar på tå Upp på tå 1a Så här gör du en armhävning på tå Lägg

Läs mer

Hudreaktioner vid Nexavar (sorafenib) behandling. Riktlinjer för identifiering och hantering av hudrelaterade biverkningar under din behandling

Hudreaktioner vid Nexavar (sorafenib) behandling. Riktlinjer för identifiering och hantering av hudrelaterade biverkningar under din behandling Hudreaktioner vid Nexavar (sorafenib) behandling Riktlinjer för identifiering och hantering av hudrelaterade biverkningar under din behandling Så här använder du denna broschyr Cancerbehandlingar kan orsaka

Läs mer

Instruktion till stationsansvarig, examinator

Instruktion till stationsansvarig, examinator Instruktion till stationsansvarig, examinator Pat med rizopati C8. Förväntat diagnosförslag: Diskbråck C7-C8. Beh: Expektans, smärtbehandling med läkemedel, ev mjuk halskrage tillfälligtvis, ev sjukgymnastik.

Läs mer

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge Lateral epikondylit - tennisarmbåge Epikondylit är en inflammation i muskelfästen på utsidan

Läs mer

10 poäng Den valda längden måste vara konsekvent på alla naglar i förhållande till nagelbädden. Förlängningen skall inte överstiga 50% av nagelbädden.

10 poäng Den valda längden måste vara konsekvent på alla naglar i förhållande till nagelbädden. Förlängningen skall inte överstiga 50% av nagelbädden. BESKRIVNING AV BEDÖMNING AV GESÄLLPROV TILL NAGELTERAPEUT Bedömningsbeskrivning 1. Form Den valda formen måste vara konsekvent på alla naglar. Den valda formen måste vara tekniskt korrekt. Poäng dras av

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Vårdsamverkan FyrBoDal 1 Brännskador Innehållsförteckning Definition 2 Orsaker 2 Ytlig brännskada grad 1 4 Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Djup delhudsbrännskada djup grad 2 4 Fullhudsbrännskada

Läs mer

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse Krafter 1 Krafter...2 Jordens dragningskraft, tyngdkraften...2 Fallrörelse...2 Repetera lutande plan...3 Friktion...4 Tröghet...5 Tröghet och massa...6 Tyngdpunkt...6 Ta reda på tyngdpunkten för en oregelbunden

Läs mer

Sommarträning utomhus Tips på träningspass

Sommarträning utomhus Tips på träningspass Sommarträning utomhus Tips på träningspass Träna tufft utomhus utan redskap Att träna utomhus sommartid är ett härligt sätt att njuta av naturen medan man får dagens träning gjord. Man behöver inte träna

Läs mer

Body Code studie 2012-2013

Body Code studie 2012-2013 Body Code studie 212-213 Metod och förutsättningar: Studien gick över ca ett halvt år och bestod av 77 sessioner på 2 klienter, varje har fått minst 3 ar, varierande upp till max 7 sessioner. Klienten

Läs mer

Tid på magen. Aktiviteter som hjälper dig att placera, bära, hålla och leka med din bebis. Varför behöver bebisar tid på magen?

Tid på magen. Aktiviteter som hjälper dig att placera, bära, hålla och leka med din bebis. Varför behöver bebisar tid på magen? Tid på magen Aktiviteter som hjälper dig att placera, bära, hålla och leka med din bebis Colleen Coulter, P.T., D.P.T., Ph.D., P.C.S., Dulcey Lima, C.O., O.T.R./L., Orthomerica Products Inc. Tid på magen-programmet

Läs mer

VIII ÖGON. Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner. Ögon

VIII ÖGON. Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner. Ögon VIII ÖGON Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner Ögon 141 Synpåverkan Inkluderar synnedsättning och dubbelseende Akut synnedsättning Akut: telefonkontakt med

Läs mer

Patientinformation. Kondylom. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Kondylom. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Kondylom Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Kondylom en vanlig könssjukdom Kondylom är könsvårtor som orsakas av vårt-virus. Det kan ta från två till sex månader, eller upp

Läs mer

Innehåll. Introduktion 4. Grundprinciper för gummibandsträning 5. Uppvärmning 6

Innehåll. Introduktion 4. Grundprinciper för gummibandsträning 5. Uppvärmning 6 Innehåll Introduktion 4 Grundprinciper för gummibandsträning 5 Uppvärmning 6 Allmänna träningsprogram 10 nivå 1.1 11 nivå 1.2 16 nivå 2.1 21 nivå 2.2 24 nivå 3 28 Kontorsprogram 33 nivå 1.1 34 nivå 1.2

Läs mer

Pedagogiskt material för teckeninlärning Logopedprogrammet, 2009. Rebecka Lindahl Hanna Persson Hanna Sundberg

Pedagogiskt material för teckeninlärning Logopedprogrammet, 2009. Rebecka Lindahl Hanna Persson Hanna Sundberg Rebecka Lindahl Hanna Persson Hanna Sundberg Inledning Förr trodde man att barn som lärde sig tecken inte skulle vilja lära sig tala. Idag vet man att det är tvärtom; tecken stimulerar talutvecklingen.

Läs mer

Infektion Ärrbildning Brännskador

Infektion Ärrbildning Brännskador INFORMERAT SAMTYCKE LASERBASERADE BEHANDLINGAR INSTRUKTIONER Detta är ett dokument om informerat samtycke som har förberetts för att hjälpa din kirurg att informera dig om laserbehandlingar, dess risker

Läs mer

Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut)

Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut) Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut) livmoder klitoris urinrörsmynning slida G-punkt lubrikation analöppning yttre blygdläppar ägg inre blygdläppar stånd Anatomiska

Läs mer

ACTIVE Erection System NT

ACTIVE Erection System NT ACTIVE Erection System NT Medicinskt hjälpmedel Erektionshjälp Bruksanvisning Svenska Orsaker till erektionsstörningar Några av de vanligaste orsakerna till erektionsstörningar är diabetes hjärt- och

Läs mer

Kom i form träna som Pernilla

Kom i form träna som Pernilla Kom i form träna som Pernilla Foto: STEFAN MATTSSON I år blev Pernilla Wahlgren, en 35-årig trebarnsmamma, utsedd till Sveriges sexigaste kvinna i tidningen Café. På bilderna visar Pernilla upp en kropp

Läs mer

FOR ACNE MOT AKNE AKNEN HOITOON IMOD AKNE

FOR ACNE MOT AKNE AKNEN HOITOON IMOD AKNE MANUAL ART NO SR09A 24h HEALING PROCESS Stimulates the bodys own healing powers naturally Stimulerar kroppens egen läkningskraft på ett naturligt sätt. FOR ACNE MOT AKNE AKNEN HOITOON IMOD AKNE MANUAL

Läs mer

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Rörlighetsträning kallas de övningar som används för att förbättra rörligheten

Läs mer