16 Skadetyper Trubbigt våld

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "16 Skadetyper Trubbigt våld"

Transkript

1 16 Skadetyper Trubbigt våld Inledning Skador förorsakade av trubbigt våld är mycket vanliga och förekommer som 1. olycksfall (t.ex. trafikolyckor och olycksfall i arbete) 2. självmord/självmordsförsök (t.ex. hopp från höjd) 3. brott (mord, dråp och misshandel) Inverkan av trubbigt våld mot en människokropp kan ge upphov till såväl yttre som inre skador. Avsaknad av yttre skador utesluter inte förekomst av inre skador. Yttre skador innebär sällan något hot mot individens liv eller hälsa men kan ge viktig information för rekonstruktion av händelseförloppet och för hur eventuella inre (ofta livshotande eller dödande) skador har uppkommit. Våldsinverkan kan ge upphov till skada såväl på inverkansstället (direkt skada) som - till följd av deformering av kroppen - på annat eller andra ställen (indirekt skada). I det följande begränsas framställningen till de yttre skador som ses vid misshandel och är de vanligaste vid misshandel. Kort om biomekanik Energimängden i ett föremål i rörelse är proportionell mot föremålets massa samt mot kvadraten på föremålets hastighet (E = 1/2 mv2). Ju större del av föremålets energimängd som överförs till människokroppen, desto större blir påfrestningen på denna. Av betydelse för ett vålds effekt är: a. Riktningen Ett våld som inverkar i rät vinkel mot kroppsytan ger upphov till större energiöverföring än ett våld som inverkar snett. b. Hastigheten Om det inverkande föremålets hastighet är hög hinner kroppen på grund av sin tröghet inte accelereras i våldsriktningen, varför påfrestningen blir större än om föremålets hastighet är låg. Det senare fallet förutsätter dock att föremålets massa inte är mycket mindre än kroppens och att föremålet inte tränger in i kroppen. c. Kontaktytans storlek Ju mindre kontaktytan är, desto större blir kraftpåkänningen per ytenhet. d. Drabbad kroppsregion En och samma våldsinverkan får olika effekt om den träffar en oeftergivlig kroppsregion (huvudet) respektive en eftergivlig kroppsregion (buken). 1

2 Ur biomekanisk synpunkt är det likgiltigt om ett föremål träffar en människokropp som befinner sig i vila eller om en kropp träffar ett föremål som befinner sig i vila, dvs. samma skada kan uppkomma i båda fallen. Yttre skador Blåmärke A. Uppkomst/utveckling Ett blåmärke uppkommer till följd av bristning av subkutana blodkärl. Oeftergivlig vävnad tätt under huden (ben), som i ansiktet, gynnar uppkomsten av blåmärken, medan eftergivlig vävnad närmast huden, som på buken, motverkar uppkomsten av blåmärken. Blåmärken framträder vanligen först en tid (timmar) efter våldsinverkan, dvs. då de extravaserade röda blodkropparna hunnit diffundera ut till kroppsytan. Detta gäller såväl personer som överlever våldsinverkan som personer som avlider i anslutning till denna. Vid våldsinverkan mot rikt vaskulariserade kroppsdelar med lucker underhudsvävnad och underliggande ben, såsom ansiktet, kan dock blåmärken uppkomma nästan momentant. Stram subkutan vävnad motverkar de extravaserade röda blodkropparnas diffusion mot kroppsytan, varför underhudsblödningar på t.ex. hjässan kan vara omöjliga att se. (Detsamma gäller för mörkpigmenterade individer.) Ibland känns dock en svullnad. B. Storlek/form Blåmärkens storlek beror bl.a. på: 1. Underhudsvävnadens karaktär Lucker subkutan vävnad, som i ögonlocken, gynnar extravaseringen och spridningen av de röda blodkropparna och därmed uppkomsten av stora blåmärken, medan stram subkutan vävnad, som i handflatorna och på hjässan, har motsatt inverkan. Blåmärken gynnas av fetma (riklig mängd lucker subkutan vävnad) samt hög och låg ålder (lös subkutan vävnad). 2. Det traumatiserade områdets vaskularisering Ju rikligare vaskularisering, desto större blåmärken 3. Kärlens fragilitet och blodets koagulationsförmåga Ju fragilare kärl och ju sämre koagulationsförmåga, desto större blåmärken. Eftersom blödningen fortsätter en stund efter det att våldsinverkan upphört, blir ett blåmärke ofta större än det föremål som inverkat mot kroppsytan samt får vanligen en okarakteristisk form. Det förekommer dock att blåmärken är formade, dvs. visar en mer eller mindre tydlig avbild av det föremål som inverkat mot kroppsytan. C. ålder De extravaserade röda blodkropparna bryts ner med tiden, varvid det bildas en serie olikfärgade pigment. Blåmärken kommer därför successivt att genomgå färgskiftning blåröttbrunt-grönt-gult, samtidigt som de på grund av pigmentens diffusion ut i omgivningen blir alltmera oskarpt avgränsade, innan de försvinner. Variationerna är dock stora, beroende bl.a. 2

3 på blödningarnas storlek och djup samt de drabbade kroppsdelarnas vaskularisering, varför åldersbestämning av blåmärken är vansklig. Ibland föreligger dock samtidigt blåmärken som företer sådana skillnader i fråga om färg och avgränsning, att det är uppenbart att de inte uppkommit vid ett och samma tillfälle. D. Lokalisation Blåmärken markerar i de flesta fall platsen för våldsinverkan. Det extravaserade blodet kan dock förflytta sig längs fascierna och/eller i den subkutana vävnaden, vanligen till följd av tyngdkraften, innan det närmar sig kroppsytan och därmed blir synligt (s.k. sänkningshematom). Blåmärkens lokalisation leder ibland tanken till visst uppkomstsätt: på överarmarna - grepp med händer på överarmarnas baksidor och underarmarnas lillfingersidor - avvärjning på lårens insidor - sexuellt övergrepp på skuldrornas baksidor - tryck mot fast underlag, t.ex. golv eller mark på utskjutande kroppsdelar - fall eller stöt mot hårt föremål på halsen - struptag på halsen och/eller brösten (om i form av små tättlagrade blödningar) - sugning Hudavskrapning A. Utseende/uppkomstsätt Hudavskrapningar har vanligen ett okarakteristiskt utseende. Strimformade, parallella hudavskrapningar, särskilt på utskjutande kroppsdelar, leder dock tanken till glidning över ojämnt underlag, t.ex. vägbana, och smala, bågformade hudavskrapningar till tryck av naglar. Vävnadsförlusten är begränsad till epidermis. Skadan blöder därför obetydligt eller inte alls men är i färskt tillstånd fuktig på grund av utsipprad vävnadsvätska. Hos en överlevande person bildas senare en sårskorpa. Om den drabbade avlider kort efter hudavskrapningens uppkomst, torkar vävnaden i dess botten och blir pergamentliknande. Skadan blir därigenom tydligare. Ibland föreligger främmande material (t.ex. gruskorn). Hudavskrapningar förorsakas i allmänhet av tangentiell våldsinverkan, och eventuell förekomst av små överhudsflikar i ena änden gör det möjligt att avgöra våldsriktningen. Undantagsvis är hudavskrapningar en följd av våldsinverkan i rät vinkel mot kroppsytan och kan då vara formade (se ovan om tryck av naglar). B. Lokalisation Hudavskrapningar markerar platsen för våldsinverkan. Deras lokalisation leder ibland tanken till visst uppkomstsätt: på insidan av låren (särskilt hos kvinnor) - sexuellt övergrepp på halsen - struptag 3

4 i ansiktet, på händerna och/eller underarmarna - klösmärken, tillfogade av person som försvarat sig mot angrepp, t.ex. i form av struptag på utskjutande kroppsdelar - fall mot hårt underlag. Krossår A. Utseende/uppkomstsätt Krossårs kanter är i allmänhet ojämna och förbinds i djupet ofta av vävnadsbryggor, nerver och kärl. Den ena sårkanten kan vara underminerad, vilket visar våldsriktningen. Huden kan dock spricka linjärt, särskilt på kroppsregioner där ben ligger tätt under huden (t.ex. hjässan), och skadan kan då misstolkas som skärsår. Ibland föreligger främmande material (t.ex. gruskorn). Krossår förorsakas av våldsinverkan i rät eller i det närmaste rät vinkel mot kroppsytan, varvid huden krossas mellan det inverkande föremålet och underliggande fast vävnad. B. Form Krossår är sällan formade. C. Lokalisation Krossår markerar platsen för våldsinverkan och uppkommer framför allt där ben ligger tätt under huden. Decollement A. Utseende/uppkomstsätt Decollement utgörs av en subkutan hålighet utfylld av söndertrasad fettväv och blod. överliggande hud är väsentligen intakt men spänd, förskjutbar och ibland blårött missfärgad. Fluktuation kan kännas. Decollement förorsakas av tangentiellt våld, som förskjuter huden i förhållande till underliggande muskulatur, varvid den mellanliggande fettvävnaden slits sönder. B. Lokalisation Decollement markerar platsen för våldsinverkan och uppkommer framför allt på kroppsregioner med rikligt subkutant fett, såsom säte och lår. Skalperingsskada A. Utseende/uppkomstsätt 4

5 Skalperingsskada innebär att huden, ibland även delar av underhudsvävnaden, slits loss från djupare vävnadslager men hänger fast i ena kanten. Skalperingsskada uppkommer till följd av tangentiellt våld och visar våldsriktningen. B. Lokalisation Skalperingsskador markerar platsen för våldsinverkan och är vanligen belägna på huvudet, armbågarna eller knäna. Skador på huvudet Yttre skador a. Blåmärken Som ovan sagts, är blåmärken i ansiktet ofta stora och snabbt uppträdande, medan det motsatta gäller för blåmärken i hårbottnen. Indirekt uppkomna blåmärken är inte ovanliga. Exempelvis kan sänkningshematom visa sig som s.k. blåtira/blåtiror vid våld mot området ovanför ögonbrynet/ögonbrynen eller som blåmärken i nasolabialfårorna vid våld mot pannan. Indirekt uppkomna blåtiror kan även vara en följd av våld mot nacken, som förorsakat frakturer i främre skallgropen, genom vilka blod från skadade blodkärl i skallhålan runnit ned i ögonlocken (monokel- respektive brillenhematom). b. Hudavskrapningar Hudavskrapningar är betydligt vanligare i ansiktet än i hårbottnen, dels på grund av att ansiktet är mera utsatt för våldsinverkan, dels på grund av att det saknar skyddande hår. c. Krossår Krossår på huvudet är vanliga, eftersom ben flerstädes ligger tätt under huden. ögonbrynen är särskilt utsatta på grund av att en benkant (övergången mellan pannan och orbitataket) här ligger tätt under huden (klassisk skada hos boxare!). Krossår i slemhinnorna på läpparnas insidor är vanliga vid våld mot ansiktets nedre del till följd av att läpparna därvid trycks mot tänder och alveolarutskott. Skador på halsen Se under strypförsök Skador på bålen Inre skador 5

6 a. Revben Revbensfrakturer kan uppkomma såväl direkt, t.ex. sparkar, som indirekt och såväl till följd av böjning (inåt eller utåt) som till följd av torsion, dvs. ett revbensavsnitt vrids i förhållandet till ett annat. Vid direktvåld mot thorax med revbensfrakturer ses ofta blåmärken och/eller hudavskrapningar Frakturer på ett stort antal revben gör att bröstkorgens stabilitet går förlorad (s.k. flail chest), vilket förorsakar paradoxal andning och andningsinsufficiens. även enstaka eller ett fåtal revbensfrakturer kan förorsaka livshotande intrathorakala skador (se nedan) och predisponerar vidare för uppkomsten av pneumoni genom försämrad harkling och hostning till följd av smärta. b. Sternum Sternum fraktureras vanligen till följd av kraftigt våld framifrån. Frakturerna är oftast tvärförlöpande. Om frakturområdet är inåtböjt kan a mammaria interna brista. Vid kraftig bakåtdislokation av brottfragment kan hjärtat och stora intrathorakala kärl skadas. c. Lever Leverskador uppkommer framför allt vid thoraxdeformering och utgörs av rupturer som kan vara belägna såväl centralt som på ytan. I det senare fallet brukar även leverkapseln brista ledande till intraabdominell blödning. Det förekommer dock att kapseln förblir intakt, varvid ett subkapsulärt hematom uppkommer. Kapseln kan rupturera i efterförloppet med intraabdominell blödning som följd. d. Mjälte Mjälten skadas vanligen till följd av våld mot nedre delen av thorax vänstra sidoparti. Skadorna är analoga med leverskadorna (se ovan). Vissa sjukdomstillstånd, t.ex. mononucleos, kronisk myeloisk leukemi, kan göra mjälten onormalt skör. e. Pankreas Pankreasskador i form av kontusioner och/eller lacerationer är vanligen en följd av våld mot övre delen av buken. Pankreatit kan tillstöta. f. Njurar Njurskador har ofta formen av rupturer utgående solfjäderformigt från hilus. Orsaken är vanligen våld mot flankerna, ibland dock kompression av buken. g. Mesenterium Mesenterialrupturer är en följd av kompression av buken och leder till intraabdominell blödning. Att tänka på Alla föreliggande skador skall bedömas med avseende på tänkbara uppkomsttider och tänkbara uppkomstsätt. Skadornas svårighetsgrad skall bedömas (livshotande?). 6

7 Det skall hållas i minnet att inre skador kan föreligga trots avsaknad av yttre skador, framför allt vid trubbigt våld mot buken. Behov av kompletterande klinisk undersökning skall därför alltid övervägas. 7

8 Stick- och skärskador Inledning Stick- och skärskador karakteriseras av skarpa kanter och avsaknad av vävnadsbryggor eller överbryggande kärl/nerver i djupet (jämför krossår). Vid stickskada är sårdjupet vanligen större än såret på ytan, medan vid skärskada såret på ytan vanligen är större än sårdjupet. Skador intill såret på ytan saknas, om inte våldsriktningen är mycket sned, dvs. nästan tangentiell. Stickskador förorsakas av spetsiga och skärskador av vassa föremål. Ett och samma föremål, t.ex. en kniv, kan ge upphov till båda skadetyperna. Hudsåret Utseende Ett sticksårs utseende kan ge information om det föremål som förorsakat skadan. Sålunda talar sår med en spetsig och en trubbig ände för eneggad kniv, sår med två spetsiga ändar för tvåeggad kniv (stilett) samt runda sår för syl, hötjuga o.dyl. Inte sällan har dessvärre såren ett okarakteristiskt utseende, beroende på att det inträngande föremålet ruckats och/eller att offret rört sig. Vidare utövar hudens elastiska fibrer dragning i hudsår, vilket kan förändra deras ursprungliga utseenden. Ett sticksår i huden kan vara något mindre än bredden på det inträngande föremålet, eftersom huden - särskilt om föremålets spets inte är särskilt skarp - blir uttänjd innan spetsen penetrerar. Ett sticksår kan även vara större än bredden på föremålet till följd av att detta inte penetrerat i rät vinkel mot ytan, dvs. ett skärande moment har ingått. Om ett skärsår är djupast i ena änden, talar detta för att skärningen började här. Om huden är lös kan den förskjutas och veckas framför ett knivblad innan den genomskärs, varvid såret blir zigzag-format. Antal Att fastställa samtliga föreliggande skador är viktigt, eftersom medicinskt sett bagatellartade skador kan ha stor betydelse för den rättsmedicinska bedömningen. Stickkanalen Det är ofta omöjligt att enbart utifrån hudsårets utseende avgöra en stickskadas allvarlighetsgrad. Från ett litet sår med blygsam yttre blödning kan en kanal förlöpa djupt in i kroppen, förorsakande t.ex. livshotande/dödande inre blödning. Inte sällan utgår flera kanaler från ett och samma sår. Stickkanalens längd, riktning och eventuellt kvarvarande föremål i stickkanalen kan inte avgöras utan operation eller CT/MR-undersökning. Stickkanalens längd kan vara såväl 8

9 kortare än t.ex. knivbladets (knivbladet har inte trängt in i hela sin längd) som längre än detta (mjukvävnader har komprimerats när hela knivbladet trängt in). Klargörande av stickkanalens riktning är viktig för att rekonstruera tänkbara händelseförlopp. En del av det inträngande föremålet, t.ex. en glasbit eller en knivspets, kan brytas av och stanna kvar i kanalen. Detta kan vara viktigt bevismaterial och skall därför alltid tillvaratas. Självtillfogade skador eller annans handaverkan För självtillfogade skador som inte åstadkommits i självmordssyfte talar följande förhållanden: Skadorna är talrika, ytliga, regelbundna och ofta parallella. Skadorna är belägna på för personen själv lättillgängliga ställen. Skador saknas på eller omedelbart intill "känsliga" kroppsdelar, såsom läpparna, könsorganen, ögonen. De flesta skadorna finns på den ena kroppshalvan; vänster ansiktshalva och vänster arm om personen är högerhänt och vice versa. Orsaken till beteendet kan vara att göra ett falskt påstående om rån eller misshandel trovärdigt, vinna sympati eller sätta polisen i arbete. För självmordsförsök talar följande förhållanden: Skadan/-orna är belägen/-na på vissa typiska ställen (skärskador: handleder och/eller hals; stickskador: bröstets vänstra del). Om det finns mer än en skada är skadorna av varierande djup (de ytliga brukar betecknas som provsnitt). Huden har blottats innan skadorna tillfogades, dvs. kläder är uppknäppta, uppvikta eller avtagna. Ett adekvat redskap finns på platsen. Särskilt psykiskt sjuka personer kan tillfoga sig själva ett stort antal, vitt spridda skador; i sällsynta innefattande amputation av kroppsdelar, såsom de yttre könsorganen, vilket väcker misstanke om sadistiskt mord. Det är inte ovanligt att personer som begår självmord först skär sig i handlederna men finner att detta är svårt och smärtsamt, varför de övergår till en annan metod. 9

10 För brott talar följande förhållanden: Skadan/-orna är inte belägen/-na på de ställen som talar för självmord/självmordsförsök. Det föreligger ett stort antal skador. Vid affektbrott och sexualbrott kan offret vara svårt sönderstucket och sönderskuret. Endast en skada utesluter dock på intet sätt brott. Avvärjningsskador föreligger. Dessa är vanligen belägna på händerna och/eller underarmarna och har uppkommit när offret försökt värja sig mot och/eller avväpna angriparen. Provsnitt (se ovan) saknas. Det finns även andra skador, t.ex. blåmärken, som tyder på handgemäng. Inget adekvat redskap finns på platsen. "Stickskadan uppkom till följd av att offret föll/sprang på en kniv som den misstänkte höll i handen i försvarssyfte!" är detta möjligt? Om en person är försvarslös, t.ex. på grund av intoxikation, kan en annan person med lätthet tillfoga honom/henne sådana skador att bilden ger intryck av självmord. Generellt sett är svaret ja. Biomekaniskt är det är ingen skillnad om en kniv rör sig mot en människokropp i vila eller om en människokropp rör sig mot en kniv som hålls stilla. I det senare fallet måste dock kniven hållas med sådan kraft att ett mothåll uppkommer för att den skall tränga in. Mot bakgrund av det uppgivna händelseförloppet samt skadans läge och utseende (särskilt stickkanalens riktning i kroppen) får man i det enskilda fallet bedöma om påståendet är rimligt. Vilken kraft har fordrats för att åstadkomma den aktuella stickskadan? Knivar och andra spetsiga föremål tränger i allmänhet in i en människokropp lättare än vad gemene man brukar föreställa sig. Störst motstånd bjuder ben, förkalkat brosk och hud i nu nämnd ordning. De faktorer som har störst betydelse för att t.ex. en knivspets skall tränga igenom huden är: Skarp spets Hög hastighet i hugget/sticket Sedan eventuella kläder och huden väl penetrerats, tränger kniven lätt vidare in i kroppen om den inte möter ben eller förkalkat brosk. Något säkert svar på den ställda frågan kan vanligen inte ges. Endast om föremålet har trängt igenom grovt ben, såsom sternum eller skallbenet, kan man säga att avsevärd kraft använts. 10

11 Yxskador Yxhugg ger vanligen upphov till en skada med karakteristika av såväl skärande som trubbigt våld. En vass yxegg skär igenom vävnaderna, medan det V-formade yxhuvudet därefter får skadan att brista upp ytterligare på grund av sin kilverkan. Vid sneda yxhugg kan skalperingsskador uppkomma. Yxhugg i huvudet och på bålen är i de allra flesta fall brott, men i sällsynta fall begår personer självmord genom att hugga sig själva i huvudet med yxa. Yxskador på övriga delar av kroppen är vanligen olycksfall. Det förekommer dock att personer hugger av sig en kroppsdel, t.ex. ett finger, för att få ut försäkringspengar eller för att slippa fronttjänst under krigsförhållanden. Att tänka på Såväl de enskilda skadorna som den samlade skadebilden skall bedömas mot bakgrund av vad som ovan angivits. Om det finns något misstänkt föremål på platsen, skall man överväga om detta kan ha förorsakat de föreliggande skadorna. Runda sticksår förorsakade av sylar, hötjugor o.dyl. kan misstolkas som skottsår. Skadorna beskrivs med avseende på storlek, riktning, läge och utseende (spetsig, trubbig ända m.m.) Stickkanalens djup och riktning i två plan anges liksom skador på inre organ noterade vid eventuell operation. 11

12 Skador förorsakade av skjutvapen Vapentyper Räfflade vapen (t.ex. revolvrar, pistoler, kulgevär) Räfflade vapens pipor har på insidan urfrästa, spiralvridna räfflor. Mellan räfflorna finns sålunda spiralvridna s.k. bommar, som skjuter in i loppet. När en kula passerar genom loppet ligger den an mot bommarna och kommer därigenom att rotera kring sin längsaxel. Denna rotation gör att kulan flyger stabilare och detta förbättrar träffsäkerheten. Vapnen har oftast endast en pipa och avfyrar en kula åt gången. En patron avsedd för räfflade vapen består av en krutfylld metallcylinder (hylsan), i vars ena (öppna) ände kulan är inpassad, medan det i den andra (slutna) änden finns en tändhatt. När ett räfflat vapen skall avfyras förs avtryckaren bakåt. Därvid förskjuts ett metallstift (slagstiftet) framåt och träffar patronens tändhatt, varvid dennas tändsats exploderar. Denna explosion får i sin tur krutet i patronen att explodera. De därvid bildade krutgaserna har högt tryck, vilket driver ut kulan ur loppet. Efter kulan kommer krutgaserna, oförbrända krutrester samt tändsatspartiklar. Slätborrade vapen (t.ex. hagelgevär) Slätborrade vapens pipor saknar räfflor och bommar. Oftast finns det två pipor som har större diameter än räfflade vapens. Vanligen avfyrar vapnen samtidigt många, små, runda blykulor (hagel). Dock kan även ett fåtal, större kulor (s.k. buck shots) och enstaka, stora kulor (s.k. slugs eller Brenneke-kulor) avfyras. En hagelpatron består av en papp- eller plastcylinder med metallbotten. I bottnen finns en tändhatt. Cylinderns översta del är hopvikt. Cylinderns nedre del är fylld med krut, dess övre del med hagel. Mellan krutet och haglen finns tätningsskivor bestående av plast eller filt (s.k. förladdning). Förhållandena vid avfyrande av hagelgevär är desamma som för räfflade vapen bortsett från att efter haglen kommer även förladdningen. Gasgevär - gaspistoler Slätborrade vapens pipor saknar räfflor och bommar. Oftast finns det två pipor som har större diameter än räfflade vapens. Vanligen avfyrar vapnen samtidigt många, små, runda blykulor (hagel). Dock kan även ett fåtal, större kulor (s.k. buck shots) och enstaka, stora kulor (s.k. slugs eller Brenneke-kulor) avfyras. En hagelpatron består av en papp- eller plastcylinder med metallbotten. I bottnen finns en tändhatt. Cylinderns översta del är hopvikt. Cylinderns nedre del är fylld med krut, dess övre del med hagel. Mellan krutet och haglen finns tätningsskivor bestående av plast eller filt (s.k. förladdning). Förhållandena vid avfyrande av hagelgevär är desamma som för räfflade vapen bortsett från att efter haglen kommer även förladdningen. 12

13 Slaktmasker Slaktmasker finns av två typer: En typ som skjuter in en kula i kroppen En typ som med hjälp av en krutladdning (patron) driver in en metallstav i kroppen Övrigt Bult-(spik-)pistol. Används för att skjuta in metallspik o.dyl. vid byggnadsarbete. Pilbåge, armborst Yttre skador förorsakade av räfflade vapen Ingångsöppningen och dess omgivning a) Påsittande skott (vapenmynningen är tryckt mot huden) Påsittande skott på del av kroppen, där det finns ben tätt under huden (t.ex. huvudet), ger vanligen upphov till en stor, uppfläkt ingångsöppning. Detta beror på att krutgaserna som strömmar genom den av kulan förorsakade öppningen i huden endast till en liten del fortsätter genom det hål i det underliggande benet som kulan också förorsakat. Huvuddelen av gaserna ansamlas mellan huden och benet och deras höga tryck får den primärt runda ingångsöppningen i huden att fläkas upp inifrån. Om hudflikarnas lyfts upp ses en svärtning i den subkutana vävnaden, förorsakad av krutgaserna och oförbrända krutrester. Påsittande skott på del av kroppen, där det tätt under huden endast finns mjukvävnad (t.ex. buken) ger upphov till en ingångsöppning, som vanligen är rund men kan vara oval (vapnet hållet snett i förhållande till kroppsytan). Detta beror på att krutgaserna inte bromsas upp subkutant. Därigenom uppstår inget högt tryck under huden, varför ingen uppfläkning av ingångsöppningen sker. Denna har i allmänhet en diameter som är något mindre än kulans kaliber, eftersom huden temporärt tänjs ut omedelbart innan kulan penetrerar. Huden omedelbart intill öppningen är vanligen skadad (s.k. kontusionsring). Detta beror på att när kulan penetrerar är huden intryckt. Kulans sidor kommer därigenom i kontakt med huden omedelbart intill öppningen, vars epidermis skadas av hetta och friktion. Huden belägen omedelbart utanför denna ring kan bli besudlad med smuts, olja och/eller metallpartiklar från kulan. Om vapnet vid skottlossningen inte är hårt tryckt mot huden, kommer vapenmynningen att avlägsna sig från kroppsytan på grund av rekylen. Krutgaserna kan därmed ge förändringar (brännskador och krutsvärtning) i huden närmast ingångsöppningen (se nedan). b) Närskott (Vapnets mynning är inte tryckt mot huden men befinner sig så nära att krutgaserna når fram till denna; avstånd upp till ca 1 meter) Vid närskott har ingångsöppningen samma utseende som vid påsittande skott mot t.ex. buken (se ovan). Krutgaserna och de oförbrända krutresterna strömmar endast i ringa omfattningen 13

14 in genom det hål i huden som kulan förorsakat. Den största delen sprider sig konformat från vapenmynningen till huden kring ingångsöppningen och ger upphov till svärtning av huden samt - till följd av deras höga temperatur - även till brännskador i huden och krusning av hår. c) Fjärrskott (Skottavståndet är så långt att krutgaserna inte når fram till huden; vanligen mer än en meter) Vid fjärrskott har ingångsöppningen samma utseende som vid närskott, men i huden kring ingångsöppningen finns det inte några förändringar förorsakade av krutgaserna och de oförbrända krutresterna. Räfflade vapen avfyrar visserligen bara en kula i taget, men vissa vapentyper (t.ex. kulsprutepistoler, automatgevär) kan avge automateld. Då kommer ett flertal kulor tätt efter varandra förorsakande multipla ingångsöppningar, vilka dock delvis kan överlappa varandra. Utgångsöppningen Utgångsöppningen är vanligen uppfläkt, everterad, men den kan vara rund eller slitsformad. Vid påsittande skott på delar av kroppen, där det finns ben tätt under huden, är vanligen ingångsöppningen större än utgångsöppningen, medan det omvända gäller för de övriga ovan beskrivna situationerna. In- och utgångsöppningar kan vara mycket lika varandra, men i de flesta fall kan de skiljas åt genom noggrann besiktning av kanterna (kontusionsring/smutsring). En ingångsöppning - flera utgångsöppningar När andra ben än skallben träffas av en kula, uppkommer ofta komminuta frakturer. De bildade benbitarna kan slungas iväg (sekundärprojektiler) och lämna kroppen på andra ställen än kulan. En ensam kula kan förorsaka multipla utgångsöppningar även genom att den splittras i kroppen och delarna går ut på olika ställen. Avsaknad av utgångsöppning I en del fall stannar kulan i kroppen. Inte sällan är den då belägen omedelbart under huden på motsatt sida i förhållande till ingångsöppningen. Detta beror på att kulan vid inträngandet och förloppet i kroppen har förlorat så mycket av sin rörelseenergi att den inte kan penetrera huden en andra gång. Huden bjuder nämligen ett avsevärt motstånd mot kulpassage och är dessutom elastisk. Ibland kan ingen kula påträffas i kroppen trots att utgångsöppning saknas. Detta kan bero på kulan splittrats så till den grad att endast små fragment eller damm kvarstår. Yttre skador förorsakade av slätborrade vapen Ingångsöppningen och dess omgivning Vid skottavstånd under en meter träffar haglen huden samlade, dvs. som en klump. Ingångsöppningen blir därför rund och har en diameter som är ungefär densamma som 14

15 vapenmynningens. Vid påsittande skott föreligger ibland avtryck av andra pipors mynningar (stämpelmärken). När skottavståndet börjar överstiga cirka en meter börjar haglen sprida sig innan de når fram till huden. Ingångsöppningens kanter blir därför naggade. Med ytterligare ökande skottavstånd blir hagelspridningen allt mera uttalad. Detta gör att fler och fler hagel ger upphov till egna små ingångsöppningar, medan den centrala ingångsöppningen blir allt mindre för att sedan helt försvinna när skottavståndet blir ca 15 m. Vad gäller krutbesudling och värmeeffekter på huden kring ingångsöppningen är förhållandena desamma som de som beskrivits ovan för räfflade vapen. Vid skottavstånd under en meter följer oftast förladdningen haglen in i kroppen. Med därefter ökande skjutavstånd närmar sig förladdningen alltmera golvet/marken. Den träffar därför kroppen nedanför ingångsöppningen eller - om skottavståndet överstiger flera meter - faller till golvet/marken innan den når fram till kroppen. Utgångsöppningen Vid skott från mycket nära håll mot huvudet, halsen eller extremiteterna går vanligen hagelsvärmen genom kroppsdelen och förorsakar en stor och uppfläkt utgångsöppning. Avsaknad av utgångsöppning Vid längre skottavstånd, liksom vid skott mot bålen, förmår de relativt energifattiga, enskilda haglen vanligen inte perforera kroppen utan stannar ofta under huden på motsatt sida i förhållande till ingångsöppningen. Inre skador - allmänna synpunkter Kulors hastighet, vikt och utformning har betydelse för kroppsskadornas uppkomstsätt och utbredning. En kulas rörelsenenergi bestäms av formeln (m v2)/2 där m står för kulans massa och v för dess hastighet. Ju mer av rörelseenergin som överförs till kroppsvävnaderna, desto svårare blir skadorna i dessa. En del kulor är utformade för att öka uppbromsningen och därmed energiavgivningen i kroppen (t.ex. s.k. dumdumkulor och kulor med expanderande spetsar, halvmantlade kulor). Generellt gäller: Kulor med hastighet upp till ljudets (ca 340 m/sek) skadar genom vävnadslaceration inom skottkanalen samt genom blödningar i den omedelbara omgivningen av denna. Kulor med högre hastighet bildar en chockvåg framför sig, vilket höjer vävnadstrycket kraftigt och därigenom förorsakar skador i en vidare zon runt skottkanalen. Kulor med mycket hög hastighet ger upphov till ett s.k. kavitationsfenomen. Detta innebär att det bakom kulan uppstår en pulserande kavitet, vilket förorsakar skador även långt utanför skottkanalen samt insugning av smuts och ev. klädesdelar i kanalen. 15

16 Kulor kan även ge upphov till skador genom sekundära effekter: större blodkärl kan skadas, ben-broskfragment och/eller kulfragment kan bildas och slungas iväg. Skador förorsakade av gasgevär-gaspistoler Ingångsöppningen är liten och några värmeeffekter eller någon krutbesudling i omgivningen finns inte. Utgångsöppning saknas så gott som alltid. I första hand föreligger risk för ögonskador. Det förekommer dock dödsfall, huvudsakligen hos barn som träffas i huvudet. Skottriktningen Bedömningen av skottriktningen baseras i första hand på fastställande av ingångsöppning respektive utgångsöppning eller - om utgångsöppning saknas - på kulans/haglens lokalisation (fastställd genom palpation, röntgenundersökning, operation eller obduktion). Det är dock inte säkert att kulan haft en rak bana i kroppen. Den kan ha träffat ben och ändrat riktning eller ha kommit in i hjärtat eller ett stort kärl och emboliserats. Offrets tänkbara kroppsställning i skottögonblicket måste tas med i bedömningen. En kula som går igenom ett flatt ben ger upphov till en kanal som oftast vidgar sig i skottriktningen. Krutgaser innehåller kolmonoxid, som binder sig till hemoglobinet och myoglobinet i kroppsvävnaderna och ger dessa en skär färg. Denna färgförändring ses framför allt vid ingångsöppningen. Hagelskott avlossade från mycket nära håll mot huvudet spränger ofta sönder detta, varför skottriktningen kan vara svårbedömd. Sammanläggning av hudflikarna och noggrann besiktning av dessa visar vanligen någonstans en rundad vävnadsdefekt med krutbesudling och brännskador på omgivande hud, vilket anger ingångsöppningen. Ofta föreligger fri insyn i skallhålan och vanligen kan någonstans på kvarvarande skallbens insida ses små runda grå fläckar efter de enskilda haglens islag, vilket också ger underlag för bedömningen av skottriktningen. Atypiska skottskador Många orsaker finns till att en skottskada har ett atypiskt utseende: Vapnet har förändrats (t.ex. avsågat hagelgevär, uppborrad startpistol). Ammunitionen har förändrats eller varit defekt. Kulan har träffat ett hårt föremål, ändrat riktning och först därefter träffat kroppen (s.k. rikoschett). Kulan har gått igenom något föremål innan den träffat kroppen. Kulan har börjat wobbla eller tumla innan den träffat kroppen. 16

17 Kulan har passerat genom en vätskefylld hålighet i kroppen, t.ex. vattenfylld mun. (Detta ger upphov till en kraftig sprängverkan.) För skottskada vid självmordsförsök talar: Det är ovanligt med självtillfogade skottskador som inte skett i självmordssyfte Ingångsöppningen är belägen på något av de "typiska" självmordsställena (munnen, tinningen, pannan, bröstets vänstra del). Om skottet inte träffar vitala delar av hjärnan eller att skotten inte penetrerar hjärtat är överlevnad möjlig. Skottet är avlossat från mycket nära håll. Skottriktningen är naturlig om personen själv hållit i vapnet. Vapenmynningen har satts mot blottad hud, dvs. kläder är avtagna, uppknäppta eller uppvikta (undantag är dock inte ovanliga), dvs. krutbesudling kan ses på huden. Blodstänk och/eller krutbesudling kan finnas på en hand (vilket talar för att denna hållits nära ingångsöppningen). Det finns inga skador eller omständigheter som tyder på handgemäng innan skottet avlossades. För brott talar: Ingångsöppningen är inte belägen på något av de "typiska" självmordsställena. Skottet har inte avlossats från mycket nära håll. Skottriktningen är inte naturlig om personen själv hållit i vapnet. Det finns flera dödande skador. Det finns skador eller omständigheter som tyder på handgemäng innan skotten avlossades. Inget adekvat skjutvapen finns på platsen. Multipla skottskador väcker misstanke om brott men kan dock finnas även vid självmord. Olycksfall (vådaskott) Vådaskott kan vara svåra att skilja från självmord och brott, men genom korrelation mellan fynden på kroppen och resultatet av den kriminaltekniska undersökningen kan dödssättet vanligen klarläggas. Provtagning 17

18 Provtagning i samband med skottskador utförs i första hand av kriminaltekniker. Tändsatspartiklar på skotthanden tas upp med en s.k. stubbe. Skottrester runt ingångsöppningen fångas med adhesiv plast, s.k. kartplast som monteras på plastfilm med angivelse av skottöppningen och anatomiska referenspunkter. Att tänka på Även om man finner en entydig ingångsöppning och en entydig utgångsöppning, skall hela kroppen noggrant besiktigas. Det kan finnas ytterligare ingångsöppning/-ar, dvs. kula/kulor finns i kroppen. Vid misstanke om kvarvarande kula i kroppen är röntgenundersökning en naturlig del vid den kliniska utredningen för att fastställa lokalisationen. Om kulor avlägsnas vid behandling, skall de inte bara tillvaratas utan även behandlas varsamt. Användande av hårda eller skarpa instrument kan nämligen förorsaka skador som försvårar eller omöjliggör en kriminalteknisk undersökning, såsom bestämning av ur vilket vapen kulorna avlossats. Skada förorsakad av den typ av slaktmasker som skjuter in en metallstång kan misstolkas som stickskada. Omvänt kan stickskada med sylar, hötjugor o.dyl. misstolkas som skottskada. Kläderna är inte sällan ovärderliga för bedömning av skottskador och skall därför tillvaratas oberoende av hur trasiga, sönderklippta och blodiga de är. Ingångsöppningen bedöms med avseende på skottrester. Projektiler och hagel i kroppen identifieras genom röntgenundersökning och tillvaratas vid eventuell operation för senare kriminalteknisk undersökning. Materialet bör inte röras med instrument av metall, eftersom repor kan försvåra den kriminaltekniska undersökningen. Kläderna tillvaratas av polisen. 18

19 Sexuella övergrepp Sexuella övergrepp kan förorsaka många typer av skador och alla grader av skador från bagatellartade till dödliga. Avsaknad av skador utesluter inte sexuellt övergrepp. Genitala skador Rodnader Svullnader Blåmärken Hudavskrapningar Rupturer Dessa kan variera från minimala fissurer i hymen eller bakre kommissuren till stora lacerationer av vagina och/eller rectum, vilka kan fortsätta in i bukhålan. De sistnämnda uppkommer framför allt om redskap eller hand används. Slapp anus och slemhinneprolaps Förtjockad, utslätad analkant Extragenitala skador Blåmärken och/eller hudavskrapningar är vanligast. Förekomst av dylika skador på vissa kroppsregioner skall leda tanken till sexuellt övergrepp. Höfterna och låren, särskilt övre delen av lårens insidor - benen bända isär med våld Anus omgivning - crena ani öppnad med våld för posterior vulval eller anal penetration Buken och höfterna - kläder avslitna Mammae - grepp med hand/händer Även på vissa andra kroppsregioner är blåmärken och/eller hudavskrapningar inte ovanliga, såsom på: Halsen - struptag/strypning Skuldrorna och sätet - kroppens baksida tryckt mot hårt underlag Handlederna och/eller underarmarna - armarna låsta av gärningsmannen Benens framsidor - offret har försökt att sparka sig fri Även andra skador kan tyda på sexuellt motiv, nämligen: Läppskador i form av blödningar och lacerationer, framför allt på insidorna (tryck mot tänderna) till följd av aggressiva kyssar och/eller gärningsmannens tryck med hand för att tysta offret. Bettmärken och/eller sugmärken, framför allt på halsen, skuldrorna, mammae och sätet. Bettskadorna kan variera från lindriga skador av typen "love bites" till avsevärda vävnadsdefekter (sadistiska övergrepp). Stick- och skärskador koncentrerade till genitalia och/eller mammae. Vid övergrepp av sadistisk natur kan mammae samt yttre och/eller inre könsorgan vara bortskurna. Ofta medger gärningsmannen att han haft samlag med kvinnan men hävdar att detta skett med kvinnans samtycke. I dessa fall har de morfologiska fynden genitalt/analt och resultaten av företagna provtagningar ofta begränsat värde för att avgöra om samlaget skett med eller 19

20 mot kvinnans vilja. Däremot kan extragenitala/extraanala skador ibland styrka kvinnans påstående att samlaget skett med tvång. Homosexuella övergrepp Vid homosexuella övergrepp kan genitala/anala och extragenitala/extraanala skador av samma slag som vid heterosexuella övergrepp uppkomma. Differentialdiagnoser Många av de skador som kan föreligga efter sexuella övergrepp kan uppkomma inte bara vid sexuella aktiviteter i samförstånd utan även av helt annan orsak. Sålunda är analfissurer vanliga till följd av obstipation. Spermatester Spermabesudlingar kan påvisas genom: Okulärbesiktning, gärna med hjälp av förstoringsglas Belysning med ultraviolett ljus (ger blå eller silveraktig fluorescens). Det finns dock många vätskor som ger falskt positiva reaktioner. Metoder: Mikroskopisk undersökning av utstrykspreparat. Många män har dock genomgått vasektomi och en del män har aspermi. Vidare förekommer inte alltid sädesavgång vid sexuella övergrepp. Enzymatiska metoder, framför allt påvisande av surt fosfatas DNA-teknik Kroppsundersökning Offer Om offret tillåter det (jfr kap 6 om samtycke), skall en fullständig kroppsundersökning göras och allt påträffat, för ögat synligt material, såväl humant (blod, sperma, hår) som inte humant (smuts, växtdelar, fibrer), skall tillvaratas. Således skall man dokumentera och bedöma: Utseendet av ev. kvarvarande hymen, liksom vaginalöppningens vidd Ev. förändringar i vulva och/eller i vagina respektive på penis och/eller skrotum, i anus samt på huden perigenitalt och perianalt Analsfinkterns tonus Ev. skador på övriga delar av kroppen. Även fingernaglarna skall besiktigas noggrant med tanke på ev. skador uppkomna genom att offret klöst gärningsmannen. Även längden och ev. egenheter kan vara viktiga om en misstänkt företer skador. 20

RÄTTSINTYG KROPPSUNDERSÖKNING [om gärningsman KROPPSBESIKTNING]

RÄTTSINTYG KROPPSUNDERSÖKNING [om gärningsman KROPPSBESIKTNING] Ert dnr: [ex K21345-05] Till polismyndigheten i [ex Östergötlands län] Polisområde [ex Vadstena] [adress] [gatuadress] RÄTTSINTYG KROPPSUNDERSÖKNING [om gärningsman KROPPSBESIKTNING] FORMALIA [2006-01-01]

Läs mer

Åtgärdskalender - spårsäkring och provtagning. För undersökning av kvinna/flicka

Åtgärdskalender - spårsäkring och provtagning. För undersökning av kvinna/flicka Åtgärdskalender - spårsäkring och provtagning För undersökning av kvinna/flicka Åtgärdskalendern fungerar som en checklista vid spårsäkring och provtagning. Fullständig spårsäkring/provtagning enligt åtgärdskalendern

Läs mer

av misstänkt provtagning mottaget av undertecknad. ... ... ... ... ...

av misstänkt provtagning mottaget av undertecknad. ... ... ... ... ... Åtgärdskalender - spårsäkring och provtagning av misstänkt Åtgärdskalendern fungerar som en checklista vid spårsäkring och provtagning för misstänkt man eller kvinna. På sida 2 och 3 följer en specifik

Läs mer

Assisterande sjuksköterska...

Assisterande sjuksköterska... Journal vid sexuella övergrepp Personnummer:... Namn:... Adress:... Telefon:... ID styrkt genom:... Ankomsttid:... Ledsagad av:... Relation:... Telefon:... Polis, namn:... Polisanmält Ja Nej Datum: Omständigheterna

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt

Läs mer

Klassisk massage. KROPPSTERAPISKOLAN massageutbildning sedan 1990. klassisk massage KROPPSTERAPISKOLAN

Klassisk massage. KROPPSTERAPISKOLAN massageutbildning sedan 1990. klassisk massage KROPPSTERAPISKOLAN Klassisk massage klassisk massage 1 Klassisk massage 2 Klassisk massage klassisk massage ERGONOMI, ARBETSTEKNIK. FÄKTARSTÄLLNING, BÖJ FRÄMRE BENET. ALLTID STÖD MOT BÄNKEN, ETT BEN ELLER BÅDA. RAKA ARMAR.

Läs mer

Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer.

Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer. Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer. Denna rättssociologiska undersökning handlar om relationen mellan rättsregler och sociala normer som är relevanta för

Läs mer

Pausa dig. Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI

Pausa dig. Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI Pausa dig Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI Detta material är ett komplement till det webbaserade rörelsepausprogrammet och kan med fördel användas vid rörelsepaus i grupp eller som underlag för

Läs mer

www.rmv.se Efter döden 2015-03-12 Ann-Sofie Pålsson, ST-läkare & doktorand rättsmedicin, Uppsala

www.rmv.se Efter döden 2015-03-12 Ann-Sofie Pålsson, ST-läkare & doktorand rättsmedicin, Uppsala Efter döden 2015-03-12 Ann-Sofie Pålsson, ST-läkare & doktorand rättsmedicin, Uppsala Hjärndödsbegreppet Dödstecken/likfenomen Dödstidsbedömning Naturlig eller onaturlig död Olika dödssätt Undersökning

Läs mer

Senast uppdaterad: 2012-01-20 av Torbjörn Walberg

Senast uppdaterad: 2012-01-20 av Torbjörn Walberg Senast uppdaterad: 2012-01-20 av Torbjörn Walberg Läs så här: Vad själva skadan är. Vid vilken typ av våld eller händelse skadan troligen har uppstått/kan uppstå. Vad den skadade upplever, samt i förekommande

Läs mer

1. De första två övre huggen med hillebarden från vänster sida

1. De första två övre huggen med hillebarden från vänster sida Mairs Hillebard kapitel 1. De första två övre huggen med hillebarden från vänster sida I följande stycke gör du så här: ställ dig med vänster fot fram, och håll hillebarden över huvudet, kliv sedan fram

Läs mer

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,

Läs mer

Träning Yoga. Övningar i yoga som räddar ryggen. Det här passet mjukar upp ryggen. Varsågod - 9 övningar i yoga.

Träning Yoga. Övningar i yoga som räddar ryggen. Det här passet mjukar upp ryggen. Varsågod - 9 övningar i yoga. Träning Yoga Övningar i yoga som räddar ryggen. Det här passet mjukar upp ryggen. Varsågod - 9 övningar i yoga. Träning Yoga Du blir mjuk i kroppen när du kör yoga. Men det kan ändå vara skönt att värma

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Sårskador och stelkramp. Distriktsveterinärerna tipsar

Sårskador och stelkramp. Distriktsveterinärerna tipsar Sårskador och stelkramp Distriktsveterinärerna tipsar 2 Sårskador och stelkramp Våra hästar har en speciell förmåga att skada sig på saker man inte trodde fanns i dess omgivning. När olyckan är framme

Läs mer

11 övningar som gör dig mindre stel. Här får du ett program som mjukar upp dina höfter. Och som ger dig större rörelsefrihet.

11 övningar som gör dig mindre stel. Här får du ett program som mjukar upp dina höfter. Och som ger dig större rörelsefrihet. 11 övningar som gör dig mindre stel Här får du ett program som mjukar upp dina höfter. Och som ger dig större rörelsefrihet. 1 1. Steg framåt och korsa» Sätt ner vänster fot snett framför den högra.» Håll

Läs mer

Temakväll - pausgympa

Temakväll - pausgympa Temakväll - pausgympa Pausgympa Ökad cirkulation/skakningar Spänn och andas in samtidigt som du spänner hela armen, andas ut och slappna av/skaka lätt på armen. Upprepa med andra armen och benen. Studsa

Läs mer

EatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap

EatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap Många studier visar idag att långvarigt stillasittande innebär en ökad

Läs mer

Ungas arbetsskador FÖRSÄKRING

Ungas arbetsskador FÖRSÄKRING Ungas arbetsskador FÖRSÄKRING Sammanfattning Skaderisken per tusen sysselsatt har ökat mer för unga i åldrarna 16-25 år jämfört med sysselsatta i åldrarna 26-64 år under de senaste åren. Det finns skillnader

Läs mer

ANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås.

ANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås. ANDNINGSÖVNINGAR Andningen är grundläggande i yogan. Det medvetna djupa andetaget är den röda tråden, den centrala komponenten, runt vilken de olika övningarna byggs upp.vi börjar detta pass med två andningstekniker.

Läs mer

CORE 1 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL

CORE 1 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL CORE 1 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL IMY Medicinsk Yoga utgår från ett energitänkande som säger att de flesta obalanser, krämpor och sjukdomar vi drabbas av har sitt ursprung i präglingar och blockeringar

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

Vem hjälper unga utsatta för sexuella övergrepp?

Vem hjälper unga utsatta för sexuella övergrepp? sexuella övergrepp? Hotell Riverton 4 maj 2012 Gynakuten Sahlgrenska Sjukhuset Carina Iloson centrumöverläkare Bakgrund Lagförändring 1 april 2005 ökat antal våldtäkter (Brottsbalken 6 kap) Kvinnan möter

Läs mer

Det långa djupa, medvetna yogiska andetaget, är grunden i IMY Medicinsk Yoga.

Det långa djupa, medvetna yogiska andetaget, är grunden i IMY Medicinsk Yoga. LÅNGA, DJUPA ANDETAG Det långa djupa, medvetna yogiska andetaget, är grunden i IMY Medicinsk Yoga. Magandning, även kallad buk-, diafragma-, och mellangärdsandning. Lägg händerna en bit ner på magen. Andas

Läs mer

Uppvärmning. Stretching

Uppvärmning. Stretching Stretching 1 Fotbollsspelare har i allmänhet mindre rörlighet än icke fotbolls spelande människor. Detta är tyvärr väl dokumenterat. Detta kan hindras av stretching. Stretching är dessutom skadeförebyggande.

Läs mer

Kom i form med cirkelträning!

Kom i form med cirkelträning! Kom i form med cirkelträning! Varsågod - här bjuder vi på ett cirkelpass som är en form av intervallträning. Det är ett effektivt och varierande sätt att träna kondition, spänst och styrka. Tidsintervallen

Läs mer

1. VAD WARTEC KUTAN LÖSNING ÄR OCH VAD DET ANVÄNDS FÖR

1. VAD WARTEC KUTAN LÖSNING ÄR OCH VAD DET ANVÄNDS FÖR Bipacksedel: Information till användaren artec 5 mg/ml kutan lösning Podofyllotoxin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. - Spara denna bipacksedel, du kan behöva läsa

Läs mer

Våga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR

Våga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR en skrift producerad av SHF s Medicinska Nätverk med avsikt att hålla handbollsspelare skadefria. 1 EGENVÅRD De vanligaste skadorna inom idrotten är småskador. Du kan lära

Läs mer

Handlingsprogram Kvinnofrid

Handlingsprogram Kvinnofrid 1 (13) Gotlands kommun (13) Innehållsförteckning Bakgrund...3 Hälso- och sjukvårdens ansvar...3 Bemötande av våldutsatta kvinnor...3 Upptäcka och identifiera misshandel...5 Medicinskt omhändertagande och

Läs mer

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen. Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt

Läs mer

Guide för omhändertagande efter sexuella övergrepp

Guide för omhändertagande efter sexuella övergrepp Guide för omhändertagande efter sexuella övergrepp INNEHÅLL Instruktion för undersökning och provtagning...1 Patientinformation enligt lagen om rättsintyg...2 Patientuppgifter...3 Anamnes... 4 7 Undersökning

Läs mer

Du kan göra alla asanas i den ordning jag har här, eller välj ut några du vill göra, beroende på hur mycket tid du har och hur din kropp känns.

Du kan göra alla asanas i den ordning jag har här, eller välj ut några du vill göra, beroende på hur mycket tid du har och hur din kropp känns. Yoga hemma Att göra asanas regelbundet hemma är ett bra sätt att få ut mer av yogan. För att du lättare ska komma igång har jag skrivit ner en sekvens med asanas jag brukar göra på mina klasser och som

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Geting- och bistick Sid 2 Hjärnskakning hos barn Sid 4 Frakturer hos barn (benbrott hos barn) Sid 6 Näsblod Sid 7 Skavsår (blåsor) Sid 8 Stukning eller vrickning Sid 9 Sår/Skärsår

Läs mer

RÄTTSMEDICIN Profil och verksamhet Samverkan inom och utom sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

RÄTTSMEDICIN Profil och verksamhet Samverkan inom och utom sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt RÄTTSMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhet Specialiteten rättsmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om undersökning av olika typer av dödsfall och personskador

Läs mer

Nationella självförsvarsövningar

Nationella självförsvarsövningar SVENSKA TAEKWON-DO FÖRBUNDET / ITF Nationella självförsvarsövningar Införs i de nationella graderingskraven för fr.o.m. 2014-08-01 ANVISNINGAR Självförsvarsövningarna är avsedda för samtliga utbildningsgrader,

Läs mer

Målvaktsträning Bas 1 för zon och föreningspaket

Målvaktsträning Bas 1 för zon och föreningspaket Målvaktsträning Bas 1 för zon och föreningspaket Syfte: Att kunna lära ut grundläggande målvaktsteknik för barn och ungdomar Träningens fokusområden: Försvarsinriktning Greppteknik Fallteknik Anfallsinriktning

Läs mer

SJUKVÅRD. DET ÄR BÄTTRE ATT GÖRA NÅGOT ÄN INGET Alla kan du komma i en situation där den kan bli fråga om att rädda liv.

SJUKVÅRD. DET ÄR BÄTTRE ATT GÖRA NÅGOT ÄN INGET Alla kan du komma i en situation där den kan bli fråga om att rädda liv. SJUKVÅRD Kliv in och hjälp till DET ÄR BÄTTRE ATT GÖRA NÅGOT ÄN INGET Alla kan du komma i en situation där den kan bli fråga om att rädda liv. Att lära sig rädda liv är inte så svårt Varje år är det tusentals

Läs mer

Handlingsprogram vid misstänkta fall av barn som far illa

Handlingsprogram vid misstänkta fall av barn som far illa Handlingsprogram vid misstänkta fall av barn som far illa Vad är barnmisshandel? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar

Läs mer

Kroppen. Studiematerial. TEMA:

Kroppen. Studiematerial. TEMA: Studiematerial. TEMA: Kroppen Studiematerial från Göteborgs Naturhistoriska Museum. Slottsskogen Östra, Museivägen 10, 413 11 Göteborg. 010-441 44 01 www.gnm.se Vad luktar det? Ta fram tre skålar. Lägg

Läs mer

rfsu praktika för analsex

rfsu praktika för analsex 1 rfsu praktika för analsex Vad är analsex Analsex är all sorts sexuell stimulering i eller runt anus. Analsex kan vara olika saker: att man smeker, slickar eller pillar i eller runt ändtarmsöppningen

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment G1. Ett föremål med massan 1 kg lyfts upp till en nivå 1,3 m ovanför golvet. Bestäm föremålets lägesenergi om golvets nivå motsvarar nollnivån. G10. En kropp,

Läs mer

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva L.SE.12.2014.1480 December 2014 Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR

Läs mer

Övning 3 A. Sittande rodd med gummiband/bakåtförande av axel och skulderblad

Övning 3 A. Sittande rodd med gummiband/bakåtförande av axel och skulderblad 1 Styrketräningsprogram för axlarna i tre steg Basprogram I Övning 1. Hållningsträning/Axlar Ta ett djupt andetag och höj axlarna. Andas ut, sucka ut luften och sänk samtidigt axlarna. Övning 2. Hållningsträning/Skulderblad

Läs mer

NLL-2013-09. Våld/övergrepp mot barn & ungdomar

NLL-2013-09. Våld/övergrepp mot barn & ungdomar NLL-2013-09 Våld/övergrepp mot barn & ungdomar Att möta barn och ungdomar som far illa Som anställd i hälso- och sjukvården eller tandvården kan du ställas inför en situation där du misstänker att ett

Läs mer

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Ett viktigt steg för att färre barn och ungdomar ska utsättas för misshandel, sexuella övergrepp och omsorgssvikt är att vi upptäcker de som är utsatta. Det handlar

Läs mer

I det här Tränarpasset bjuder vi på Lilla programmet, ett 30-minuterspass från Träna med kroppen fysisk grundträning för ungdomar.

I det här Tränarpasset bjuder vi på Lilla programmet, ett 30-minuterspass från Träna med kroppen fysisk grundträning för ungdomar. 1 https://tranarpasset.com/2016/06/28/trana-med-kroppen/ TRÄNA MED KROPPEN Sommar betyder ofta lov från ordinarie träningsaktiviteter och då kan det vara bra med ett pass som kan genomföras precis var

Läs mer

Träningsbok. Sommar Tillhör:

Träningsbok. Sommar Tillhör: Träningsbok Sommar 2013 Tillhör: Mina mål Vecka 28 Lätt löpning, 30 min eller minuter Upphopp, 3 x 10 st eller x st Armhävningar, 3 x 10 st eller x st Situp s, 3 x 20 st eller x st Utfallsteg, 2 x 10 st

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

Kvarka hos häst. Vilka är symptomen på kvarka? Vad orsakar kvarka?

Kvarka hos häst. Vilka är symptomen på kvarka? Vad orsakar kvarka? Kvarka hos häst : 2012 10 19 09:49 När tävlingssäsongen är igång så kan lätt smittsamma sjukdomar överföras, därför är det viktigt att man försöker att förebygga smittspridningen. Kvarka hos häst är en

Läs mer

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning

Läs mer

Ext - Flex Windmill Anatomisk utfallssteg Rocking Lion

Ext - Flex Windmill Anatomisk utfallssteg Rocking Lion Release 5 - Start Up Ext - Flex Sträck armarna uppåt och böj lätt bakåt, böj dig sedan framåt och sträva med händerna mot dina fötter. Vänd rörelsen och rulla mjukt upp igen. Windmill Vrid fötterna till

Läs mer

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se Idrottsskador Många är väl de som har ådragit sig skador i en form eller en annan. Klassisk sjukdomshistorik är att man är för dåligt tränad, stretchat för lite, tar i för hårt, får ONT, vägrar vila, söker

Läs mer

Bröstrygg och Skuldra

Bröstrygg och Skuldra Bröstrygg och Skuldra 2:1 Deltoideus. Armens starkaste lyftare. Sitter som en axelklaff från nyckelbenets yttre tredjedel, från skulderbladets övre utskott och dess bakre utskott och går ner till överarmens

Läs mer

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST!

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! För att du skall få träningen att funka när sommaren klingar av och hösten är här har sjukgymnasten Marie Larsson gjort ett program som du lätt kommer igång med.

Läs mer

Sida 1 av 6. Ryggliggande

Sida 1 av 6. Ryggliggande Sida 1 av 6 Ryggliggande Ligg så plant som möjligt. Lägg armarna ovanför huvudet. Sträck först ut hela kroppen. Växla sedan med att sträcka ut en sida i taget. Syfte: Motverka den böjda hållningen och

Läs mer

Ungas män drabbas mer än unga kvinnor Skaderisk per tusen sysselsatt

Ungas män drabbas mer än unga kvinnor Skaderisk per tusen sysselsatt Ungas arbetsskador Sammanfattning Skaderisken per tusen sysselsatt har ökat mer för unga i åldrarna 16-25 år jämfört med sysselsatta i åldrarna 26-64 år under de senaste åren. Det finns skillnader mellan

Läs mer

Målvaktsträning Bas 1 för zon och föreningspaket -Stegring

Målvaktsträning Bas 1 för zon och föreningspaket -Stegring Målvaktsträning Bas 1 för zon och föreningspaket -Stegring Syfte: Att kunna lära ut grundläggande målvaktsteknik för barn och ungdomar Träningens fokusområden: Försvarsinriktning Greppteknik -Fallteknik

Läs mer

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband.

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Enkelt att ta med på semestern! Övningarna framtagna av: Karin Jönsson, leg. Kiropraktor och Emilie Svedberg, lic Personlig

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Sommarträning utomhus Tips på träningspass

Sommarträning utomhus Tips på träningspass Sommarträning utomhus Tips på träningspass Träna tufft utomhus utan redskap Att träna utomhus sommartid är ett härligt sätt att njuta av naturen medan man får dagens träning gjord. Man behöver inte träna

Läs mer

Lisa Holm Förhör med Rättsläkare Adam Berkowicz. Tingsrätten 2 November 2015 live från nlt.se

Lisa Holm Förhör med Rättsläkare Adam Berkowicz. Tingsrätten 2 November 2015 live från nlt.se Lisa Holm Förhör med Rättsläkare Adam Berkowicz. Tingsrätten 2 November 2015 live från nlt.se Läs nerifrån och upp Yvonne: Hur reagerar den åtalade när han hör rättsläkaren besvara frågor angående obduktion

Läs mer

SOPHIE ZETTERMARK INLAGD

SOPHIE ZETTERMARK INLAGD SOPHIE ZETTERMARK INLAGD INLAGD AKT ETT: RÖSTERNA Patienten Doktorn Sjukdomen Platsen Heartlife Patienten: Jag går sönder, och sedan går jag sönder igen. Så brukar jag beskriva det när jag blir inlagd.

Läs mer

Innehåll Rekommendationer Ömtåliga föremål Flytande innehåll Hårda och oregelbundna föremål Långsmala föremål Platta och sköra föremål

Innehåll Rekommendationer Ömtåliga föremål Flytande innehåll Hårda och oregelbundna föremål Långsmala föremål Platta och sköra föremål Förpackningsguide Innehåll Rekommendationer 1 Ömtåliga föremål 2 Flytande innehåll 3 Hårda och oregelbundna föremål 4 Långsmala föremål 5 Platta och sköra föremål 6 Stora och lätta föremål 7 Vassa och

Läs mer

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast BEBISLYCKA!! Men även lite besvär Smärta i underliv Amningsbekymmer Inkontinens Rygg/bäckensmärta

Läs mer

Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Det betyder att du lättare kan få sjukdomar om du har hiv.

Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Det betyder att du lättare kan få sjukdomar om du har hiv. Vad är hiv? I den här broschyren får du information om hiv. Informationen är både till dig som har hiv och till dig som inte har hiv. Den är också till dig som inte vet om du har hiv. Hiv är ett virus

Läs mer

Till Dig Som har fått NexplaNoN förskrivet DeNNa patientinformation DelaS ut av berörd SjukvårDSperSoNal

Till Dig Som har fått NexplaNoN förskrivet DeNNa patientinformation DelaS ut av berörd SjukvårDSperSoNal Till dig som har fått Nexplanon förskrivet Denna patientinformation delas ut av berörd sjukvårdspersonal Nexplanon skyddar dig från att bli gravid under tre år. Nexplanon är en liten hormonstav som placeras

Läs mer

Vad är hiv? Men hiv och aids är inte samma sak. Mediciner gör att du som har hiv kan leva ett långt liv och må bra.

Vad är hiv? Men hiv och aids är inte samma sak. Mediciner gör att du som har hiv kan leva ett långt liv och må bra. Vad är hiv? I den här broschyren får du information om hiv. Informationen är både till dig som har hiv och till dig som inte har hiv. Den är också till dig som inte vet om du har hiv. Du kan få eller ge

Läs mer

FÅTT SVAMP I UNDERLIVET? BEHANDLA DIG SJÄLV MED PEVARYL

FÅTT SVAMP I UNDERLIVET? BEHANDLA DIG SJÄLV MED PEVARYL FÅTT SVAMP I UNDERLIVET? BEHANDLA DIG SJÄLV MED PEVARYL Svamp trivs där det är fuktigt, varmt och tätt, innanför tighta byxor till exempel. DU ÄR INTE ENSAM Svampinfektion i underlivet upplevs ofta som

Läs mer

Oral och nasal fiberintubation på sövda, muskelrelaxerade patienter

Oral och nasal fiberintubation på sövda, muskelrelaxerade patienter Oral och nasal fiberintubation på sövda, muskelrelaxerade patienter Förberedelser för oral fiberintubation: Lägg fram 3 saker på bordet: 1 Peang,1 Magills tång samt en liten bit grovt torkpapper (sådant

Läs mer

STARKA ARMAR MED YOGA. 20 Av Anna Miller, yogainstruktör Stylist: Charlotte Høyer Foto: wichmann+bendtsen

STARKA ARMAR MED YOGA. 20 Av Anna Miller, yogainstruktör Stylist: Charlotte Høyer Foto: wichmann+bendtsen STARKA ARMAR MED YOGA 20 Av Anna Miller, yogainstruktör Stylist: Charlotte Høyer Foto: wichmann+bendtsen Nej, du behöver inte kasta runt med tunga kettlebells för att få starka armar. Lugna yogaövningar

Läs mer

TRX TRIATHLON träningsprogram

TRX TRIATHLON träningsprogram TRX TRIATHLON träningsprogram Övningarna är funktionella på så sätt att de är grenspecifika för triathlon och eller aktiverar flera muskelgrupper. Programmet fungerar i alla träningsperioder men i synnerhet

Läs mer

Upp på tå. » Teknik så gör du» Smarta hjälpövningar» Så klarar du 3 armhävningar på tå

Upp på tå. » Teknik så gör du» Smarta hjälpövningar» Så klarar du 3 armhävningar på tå Upp på tå Dagsatt ta armhävningarna till en högre nivå? Välkommen upp på tå!» Teknik så gör du» Smarta hjälpövningar» Så klarar du 3 armhävningar på tå Upp på tå 1a Så här gör du en armhävning på tå Lägg

Läs mer

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som brutit handleden och behandlas med gips

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som brutit handleden och behandlas med gips O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD Till dig som brutit handleden och behandlas med gips Handledsfraktur Fraktur (benbrott) vid handleden är en mycket vanlig skada. Ibland

Läs mer

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som: Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta

Läs mer

Skolans agerande när en elev får löss

Skolans agerande när en elev får löss Policy beslutat av ledningsgrupp 2015-10-08 Skolans agerande när en elev får löss Så fort ett fall av löss upptäcks av en förälder eller elev så ska information ut till alla föräldrar samma dag genom att

Läs mer

Innan skottet. Riktning och höjd

Innan skottet. Riktning och höjd Innan skottet Titta upp innan du får bollen så du ser skottalternativen tidigt Se hur du snabbt och enkelt kan komma till skott Dölj skottet för motståndarna så länge som möjligt Använd skottfinten vid

Läs mer

Akut hjälp vid personskada.

Akut hjälp vid personskada. Akut hjälp vid personskada. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Marianne Danell-Kindberg 1 (8) Akut hjälp vid personskador. -En kort teoretisk översikt- Andningsapparaten

Läs mer

Diabetes och fotvård

Diabetes och fotvård DIABETES OCH FÖTTER Diabetes och fotvård Att leva med diabetes gör att det blir ännu viktigare att ta hand om sin personliga hälsa. Det gäller även vården av fötterna. Personer som har diabetes drabbas

Läs mer

Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet?

Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet? Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet? För människor vet vi att bara 1 whiplash olycka kan orsaka långvarig smärta och lidande. Hundens anatomi är i princip samma som

Läs mer

Stretching. Nedvarvning. Stretching

Stretching. Nedvarvning. Stretching Stretching Fotbollsspelare har i allmänhet mindre rörlighet än icke fotbolls spelande människor. Detta är tyvärr väl dokumenterat. Detta kan hindras av stretching. Stretching är dessutom skadeförebyggande.

Läs mer

Säker operationssjukvård SOFIA HEMLE JERNTORP, SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA I OPERATIONSSJUKVÅRD

Säker operationssjukvård SOFIA HEMLE JERNTORP, SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA I OPERATIONSSJUKVÅRD Säker operationssjukvård SOFIA HEMLE JERNTORP, SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA I OPERATIONSSJUKVÅRD Innehåll Säkert handhavande av diatermi Kirurgisk rök Stick och skärskador Blodsmitta Rutiner och riktlinjer

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

Grundläggande simning

Grundläggande simning Grundläggande simning En del av charmen med simning är den variation den erbjuder. I alla fyra simsätten gäller det att driva sig själv genom vattnet så effektivt som möjligt. Då är det inte överraskande

Läs mer

MÅLVAKTSTRÄNING BK HÖLLVIKEN P02

MÅLVAKTSTRÄNING BK HÖLLVIKEN P02 MÅLVKTSTRÄNING K HÖLLVIKEN P02 Syfte: tt lära ut grundläggande målvakts teknik för barn och ungdomar. Träningens fokus områden Försvarsinriktning Ställning/Positionering Greppteknik Fallteknik Rörlighet/Sidledsförflyttning

Läs mer

Ärrbråck. Ärrbråck. Information inför operation av ärrbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona

Ärrbråck. Ärrbråck. Information inför operation av ärrbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona Ärrbråck Ärrbråck Information inför operation av ärrbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning, PatientForum

Läs mer

Varför ska man stretcha? Råd vid genomförandet av stretchingen:

Varför ska man stretcha? Råd vid genomförandet av stretchingen: Varför ska man stretcha? Stretching bidrar till en bra hållning och avspända muskler. Det ger bättre balans i kroppen som i sin tur ger bättre träningsresultat. Syftet med stretchingen efter träningen

Läs mer

Anvisningar steg för steg Bygg en trädkoja

Anvisningar steg för steg Bygg en trädkoja Anvisningar steg för steg Bygg en trädkoja Välj ett träd Välj ett friskt träd med lämplig form det är avgörande för att trädkokan ska bli solid och stabil. Lämpliga träd för en trädkoja är bokar, ekar,

Läs mer

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka blodcirkulationen. Återfå full rörlighet.

Läs mer

Pälsvård En guide för trimning av Norfolkterrier

Pälsvård En guide för trimning av Norfolkterrier Pälsvård En guide för trimning av Norfolkterrier Norfolkterrier med överblommad päls, redo för trimning Mycket bekvämare och tillfreds med sig själv. PÄLSVÅRD Handtrimning av Norfolkterrierns päls Norfolkterrierns

Läs mer

Klåda i underlivet? Så här behandlar du svampinfektion i underlivet.

Klåda i underlivet? Så här behandlar du svampinfektion i underlivet. Klåda i underlivet? Så här behandlar du svampinfektion i underlivet. www.pevaryl.nu Svampinfektion i underlivet upplevs ofta som alltför intimt att tala om. Därför kan den här informationen från oss på

Läs mer

1 Information till patienter med hål i gula fläcken

1 Information till patienter med hål i gula fläcken 1 Information till patienter med hål i gula fläcken VAD ÄR HÅL I GULA FLÄCKEN? Gula fläcken (makula) är den centrala delen av näthinnan (retina) som svarar för synskärpan. Det är med gula fläcken man kan

Läs mer

Apotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet

Apotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet Apotekets råd om Svamp och klåda i underlivet Klåda i underlivet kan ha många orsaker. Bland kvinnor i fertil ålder är svampinfektion den vanligaste orsaken. Vid användning av antibiotika kan normalfloran

Läs mer

Utfallssteg. K. Ekelöf, H. Östlund

Utfallssteg. K. Ekelöf, H. Östlund Cirkelträning Utfallssteg Tag ett steg framåt med främre knät i 90 graders vinkel, stanna strax ovanför marken med det bakre knät. Tag därefter ett nytt steg med andra benet. Det främre benets knä ska

Läs mer

CHEER GYMNASTIK Kurs i cheerleading inriktning gymnastik. Kursmaterial

CHEER GYMNASTIK Kurs i cheerleading inriktning gymnastik. Kursmaterial CHEER GYMNASTIK Kurs i cheerleading inriktning gymnastik Kursmaterial Gymnastik Säkerhet inför gymnastik När det gäller gymnastiken är det också ytterst viktigt med säkerhet. Huvudansvaret för säkerheten

Läs mer

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Vad menas med styrketräning? Med styrketräning menar man att man belastar kroppen med en given belastning. Genom att styrketräna förstärker

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Gummibandsträning med ett dörrhandtag.

Gummibandsträning med ett dörrhandtag. Perfekt om du skall på semester då gummibandet är lätt att ta med sig. Använde själv programmet när jag var på semester i Sardinien i somras. Kan ju även göras hemma, på jobbet eller ute i skogen (då får

Läs mer

Lärarmanual för Simkampen

Lärarmanual för Simkampen Lärarmanual för Simkampen Lärarmanualen är tänkt att använda som ett hjälpmedel vid simundervisningen inför Sim- kampen. Materialet innehåller ett antal övningar med skiftande svårighetsgrad och förslag

Läs mer

Muskelgrupper och dess användningsområden.

Muskelgrupper och dess användningsområden. Muskelgrupper och dess användningsområden. - Axlar: (Deltoideus) Används för att lyfta, vrida och hålla armarna uppe. Bra när man ska fälla ut bommen eller täcka skott. Övning: Alla sorters armhävningar,

Läs mer