våld i nära relationer ett temanummer om

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "våld i nära relationer ett temanummer om"

Transkript

1 en tematidning från Den första gången jag minns var jag sex år och min mor stängde in mig på mitt rum för att jag inte skulle se. Men jag visste att det var fel, för jag hörde skrik och tårar och såg blod på golvet när jag gick ut. Flicka 15 år ett temanummer om våld i nära relationer

2 Vi måste reagera mot våldet Välkommen! Du håller nu Moderatkvinnornas tematidning om våld i nära relationer i din hand. Den här tidningen syftar till att sprida kunskap om våld i nära relationer och även lyfta perspektiv som ofta glöms bort i debatten. Varje dag utsätts människor för våld i nära relationer. Personer som utsätts för detta upplever inte sällan att den mest grundläggande tryggheten tas ifrån dem. Varje år dödas cirka 17 kvinnor av en man som de har en nära relation till. Det återspeglar däremot bara en del av den våldsproblematik som faktiskt kan förekomma i nära relationer. Våld i hemmet drabbar även barn, antingen genom direkt våld eller genom obehaget som orsakas av misshandeln av en annan familjemedlem. Även män kan drabbas av våldsamheter i familjen. Det sker i mindre utsträckning än mäns våld mot kvinnor, men är likväl ett våldsproblem som sällan uppmärksammas. Detta gör att våld i nära relationer är en prioriterad fråga för Moderatkvinnorna. Med den här tidningen vill vi lyfta fram och åskådliggöra den problematik som omger våld i nära relationer. Vi måste våga reagera för att situationen ska förbättras. Barn som varit utsatta för våld i hemmet måste få stöd för att kunna må bra och för att inte själva utveckla våldsproblematik senare i livet. Män som utövar våld i en nära relation måste dessutom i högre grad uppmanas att söka hjälp, en hjälp som då måste kunna erbjudas. På samma sätt ska män som är utsatta veta vilka möjligheter till stöd och hjälp som finns från samhällets sida. Stödet till utsatta barn och kvinnor måste finnas, genom kvinnojourer eller kommuner, året runt och i tillräcklig omfattning. Kunskap om var hjälp finns att få är en grundläggande förutsättning för att fler på ett säkert sätt ska kunna bryta sin situation. Våld i nära relationer kan ofta vara förknippat med skuld- och skamkänslor. För att motverka tystnaden kring våld i nära relationer krävs på så sätt en generell diskussion för att göra fler uppmärksamma på det som alltför ofta sker men sällan syns. Ljuset måste riktas mot problemen för att synliggöra dem och för att öka kunskapen. På så sätt kan vi också bli bättre på att förstå de varningsklockor som ofta hörs i samband med våldsbruk i hemmet. I den här tidningen kan du läsa om olika aktörers synpunkter, mer om vad regeringen gjort och delar av de förslag som ska förbättra situationen för utsatta familjer och vilka frågor Moderatkvinnorna fortsättningsvis vill driva i framtiden. Saila uicklund ordförande för Moderatkvinnorna nsvarig utgivare Kent Persson Redaktionsledning Saila uicklund, ordförande Tel: Ewa Thalén Finné Tel: Jelena Drenjanin Tel: , Yvonne Svengard, ombudsman Tel: E-post: moderat.se PRODUKTION Projektledning, text och grafisk form/illustration Elvira Hellsten, Tryck Sörmlands Grafiska B VÅR DRESS Moderatkvinnorna Box Stockholm Telefon Telefax Tryckt i augusti 2012 Innehåll Om våld i nära relationer Beatrice ask om Regeringens insatser carin götblad, nationell samornare SKL om Våldsförebyggande arbete Kerstin Jigmo om sjukskrivningar och våld Män för jämställdhet om maskulinitet Uppsala mansjour: få män anmäler RFSL om våld i hbtq-relationer Nationellt centrum för kvinnofrid Rädda barnen om barnens perspektiv Jackson Katz about the bystander approach 2 Citatet på framsidan är hämtat från barnperspektivet.se/bris för vuxna, om våld i familjen. Det är ett exempel på hur det kan låta när barn som upplever våld hemma kontaktar BRIS. Citatet är omgjort och avidentifierat för att skydda barnet.

3 Våld i nära relationer drabbar kvinnor och män, flickor och pojkar, oavsett ålder, sexuell läggning eller könsidentitet Källor: Regeringen, NCK och BRÅ lla människor har rätt att leva i frihet utan att behöva utsättas, eller vara rädd för att utsättas för våld, hot eller trakasserier. Våld i nära relationer är ett omfattande och allvarligt samhällsproblem som kränker de mänskliga rättigheterna och för med sig stora konsekvenser för både människa och samhälle. Det handlar om fysiska, psykiska och sexuella övergrepp som drabbar kvinnor och män, flickor och pojkar, oavsett ålder, sexuell läggning eller könsidentitet. Ofta talar man om våld i nära relationer och syftar på partnervåld, eller våld mot en före detta partner, men våldet förekommer också i andra nära relationer, till exempel mellan föräldrar och barn och mellan syskon samt mot äldre familjemedlemmar. Barn kan drabbas av våld i nära relationer på olika sätt, både genom att själva bli direkt utsatta för våld och genom att bli vittnen till våldet. Våldet kan också vara hedersrelaterat, det vill säga när en person som rör sig utanför kulturella normer begränsas i sin frihet och utsätts för övergrepp från familjen eller släkten. Våld i nära relationer är ofta upprepande och grundar till stor del i föreställningar om kön, makt och sexualitet. Det handlar främst om kvinnor som utsätts för våld, trakasserier och hot av en man som de har eller har haft ett förhållande med, men det förekommer också att kvinnor utsätter män för våldsbrott. Även i samkönade relationer förekommer relationsvåld. Då mäns våld mot kvinnor är mer systematiskt förekommande än annat våld i nära relationer är det vanligt att fokus hamnar på mannen som förövare och kvinnan som offer. Vad som är typiskt för våld i nära relationer är att det finns starka känslor mellan offer och förövare vilket ofta gör det svårt för offret att göra motstånd eller bryta upp och lämna förövaren. lla som utsätts för våld i nära relationer har rätt till stöd och skydd från samhället. Vad är våld? Våld kan ta många olika uttryck och kan beskrivas som varje handling som skrämmer, smärtar, skadar och får en person att göra något mot sin vilja, eller avstå från att göra något som den vill. Fysiskt våld är varje form av oönskad fysisk beröring och fysisk handling som skadar och orsakar fysisk smärta. Sexuellt våld är när någon blir tvingad att delta i eller se på sexuella handlingar mot sin vilja eller i oförenlighet med sin egen mognad. Psykiskt våld är kränkningar med ord och handlingar som riktar sig mot den närståendes person, egendom eller människovärde. Psykiskt våld kan ta sig många olika uttryck. Det kan handla om verbala kränkningar, isolering, hot och kontroll av olika slag. Det psykiska våldet kan också vara materiellt som aggressiva handlingar riktade mot materiella ting som skapar oro och rädsla. Ekonomiskt förtryck av en närstående ses också som våld. Det kan uttryckas genom ekonomiska hot, begränsningar av gemensamma ekonomiska tillgångar, att tvinga någon att utföra ekonomiska olagligheter. Förtrycket skapar begränsat handlingsutrymme och verkar nedvärderande. Källa: Statistik? Det är nästan omöjligt att säga hur många som är drabbade av våld i nära relationer. I den här tidningen presenteras siffror som kommer från olika undersökningar som gått till på olika sätt. Enligt Brottsförebyggande rådet, BRÅ, anmäldes fall av misshandel av kvinnor Kvinnan var i en nära relation med förövaren i drygt av fallen. Mörkertalet är stort då man beräknar att 80 % av våldet mot kvinnor i nära relationer aldrig anmäls. Hur stort mörkertalet är för män som utsätts för våld i en nära relation är också okänt. BRÅ har fått i uppdrag av regeringen att kartlägga våldet i nära relationer och kommer att redovisa uppdraget senast i maj

4 Beatrice sk, Justitieminister: Regeringen kraftsamlar mot våld i nära relationer Vi drivs av ambitionen att man ska känna sig fri, säger justitieminister Beatrice sk. Det är en skam att den farligaste platsen för en kvinna oftast är hemmet. Så får det inte vara. Beatrice sk berättar hur regeringen arbetar för att förebygga och motverka våld i hemmet: Våld i nära relationer är ett vanligt samhällsproblem som kräver gemensamma, samordnade och långsiktiga insatser. Därför har vi utsett en nationell samordnare mot våld i nära relationer, Carin Götblad. Tanken är att hon ska koppla ihop det arbete som görs mot våldet så att det ska fungera bättre och kraftfullare än hittills. Beatrice sk menar att Carin Götblads uppdrag som samordnare är en uppföljning av det arbete som inleddes Då presenterade regeringen en handlingsplan mot våld i nära relationer, med över femtio olika åtgärder och en satsning på närmare en miljard kronor. Det här är inget problem som försvinner. Därför gäller det att ha strukturer och insatser som är långsiktiga, säger Beatrice sk. De åtgärder som inleddes för fem år sedan handlar om ökat skydd och stöd till våldsutsatta, stärkt förebyggande arbete, stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet, utveckling av insatser riktade till våldsutövare samt ökad samverkan och ökade kunskaper. Kunskaperna måste bli bättre bland alla de som arbetar med våld i nära relationer och de utsatta behöver upplysas bättre. Många känner inte till sina rättigheter, säger Beatrice sk. Om man utsätts för övergrepp som gradvis blir värre så är det lätt att tro att den situation man lever i är normaltillstånd, eller sitt eget fel. Därför är det viktigt att polis och andra i samhället sänder ut signaler som säger att det här behöver du inte finna dig i och det finns hjälp att få. Regeringen har också gett Brottsförebyggande rådet, BRÅ, i uppdrag att kartlägga våldet i nära relationer. Det finns ett mörkertal som är stort, säger Beatrice sk. BRÅ:s kartläggning ska se till att vi får bättre statistik men också bättre jämförbarhet. Om vi kan se regionala skillnader i hur omfattande våldet i nära relationer är, då kan vi till exempel se om det arbete som bedrivs på vissa håll är mer effektivt än annat arbete. Vi måste våga Vi måste våga prata om våldet och gå till handling Det menar Carin Götblad nationell samordnare mot våld i nära relationer Våld i nära relationer är en av våra största folkhälsofrågor, säger Carin Götblad som sedan i april 2012 är regeringens nationella samordnare mot våld i nära relationer. Hon har inlett sitt arbete med att lyssna på olika grupper och människor som på olika sätt är engagerade mot våldet. Jag tänker göra skillnad. För att göra det måste jag ta avstamp i där vi är nu. Därför tänker jag lyssna för att skaffa mig en bild av hur det ser ut just nu. När jag har en tillräcklig bild vill jag se 4 Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

5 Insatser från regeringen Ekonomiska satsningar Sedan 2007 har regeringen satsat kronor på att motverka mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och våld i samkönade relationer. Utöver det satsar regeringen kronor årligen för att kvalitetsutveckla arbetet med våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare. Dödsfallsutredningar Sedan 1 januari 2012 ska rättsväsendet göra en utredning varje gång en kvinna eller man avlidit till följd av ett brott av närstående. Behandling av män som riskerar utöva sexuellt våld En stopptelefon mot sexuellt våld har etablerats. Dit kan personer som utövar eller riskerar att utöva sexuellt våld vända sig för att få hjälp. Synliggöra brott i nära relationer Rikspolisstyrelsen har fått i uppdrag att genomföra en informationskampanj om brott i nära relationer, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. skyddat boende Socialstyrelsen har fått i uppdrag att analysera insatsen skyddat boende för hotade personer. Utveckling av Kvinnofridslinjen Uppsala universitet (Nationellt centrum för kvinnofrid) har fått i uppdrag att utveckla den nationella stödtelefonen, Kvinnofridslinjen, för att kvalitetssäkra stödet som Kvinnofridslinjen ger och nå ut till fler. Ny lag mot stalkning Den 1 oktober 2011 trädde lagar i kraft som ska förbättra situationen för personer som på olika sätt har utsatts eller riskerar att utsättas för upprepat våld, hot eller trakasserier, så kallad stalkning. Beatrice sk, justiteminister. Foto: Emilia Öije till att vi kan ta några steg framåt och få en effektivare bekämpning av våld i nära relationer. Hon menar att det är viktigt att vara konkret och inte använda för många fina ord. Det finns många utbildningar och samverkansgrupper inom det här området och det behövs, men frågan är om vi inte pratar lite för länge och för mycket ibland. Vi måste bli bättre på att gå till handling och se till att vi får rutiner som hänger ihop. Carin Götblad brinner särskilt för att lyfta och ta tag i hedersvåldsproblematiken. Precis som med annat våld så är vi rädda att agera när det handlar om hedersvåld. Vi är rädda att vi inte kan tillräckligt, vi är rädda för att kränka någon. Under tiden blir unga flickor och pojkar mördade eller förda utomlands för att bli tvångsgifta. Det är helt oacceptabelt. lla de barn som drabbas av misshandel och våld i familjen måste lyftas fram. Vi glömmer dem alldeles för ofta, säger Carin Götblad. Barnen far fruktansvärt illa. De är beroende av sina föräldrar och kan inte resa sig upp och gå. Carin Götblad har många tankar kring hur samhället ska kunna jobba bättre mot våld i nära relationer. Hon menar att man också måste lyfta fram kopplingen mellan våld i nära relationer och missbruk. Dessutom menar Carin Götblad att polis och socialtjänst måste bli bättre på att bedöma risker kring våld som blir värre och värre. De få men livsfarliga män, där våldet i värsta fall slutar med mord, måste upptäckas tidigare. Ofta har de kvinnor som mördas varit i kontakt med polis och socialtjänst innan. Man måste prata om saker och ting, säger Carin Götblad. Vi får inte vara så rädda för att säga något fel eller kränka någon. Det här området är så viktigt att vi måste våga. Hon menar att meningen med att diskutera är ju att man ska ta intryck av varandra och utveckla sig. Regeringen är beredd att ta den här fighten, säger Carin Götblad. Fredrik Reinfeldt tog upp våld i nära relationer i sitt jultal förra året, att det är faktiskt inte okej att det är så vanligt med våld i nära relationer i Sverige och det ska vi ändra på. Jag känner ett starkt stöd från regeringen i mitt arbete och det är mycket betydelsefullt. 5

6 Våldsförebyggande arbete med män Bara 1500 män per år genomgår behandling för sin våldsproblematik, trots att antalet våldsutsatta kvinnor och barn är många gånger fler. Det är dags att fokusera mer på förövaren och att arbeta förebyggande med männen som slår, menar Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. I oktober 2011 presenterade SKL en kunskapsöversikt om våldsförebyggande arbete med män. Tanken är att ge stöd åt kommuner och landsting i arbetet med att förebygga mäns våld mot kvinnor och barn. Vi kan bygga upp fler kvinnojourer i takt med att fler kvinnor misshandlas men det är mer angeläget att vi stoppar tillförseln. Därför måste vi arbeta på ett förebyggande sätt mot män som utövar våld mot kvinnor och barn, säger Lennart Gabrielsson, 1:e vice ordförande för SKL. Viktiga slutsatser från rapporten är att strategiskt och våldsförebyggande arbete med män behövs, både innan våldet har inträffat och när våldshandlingarna har skett. När man arbetar med förövarna så måste brottsoffrens säkerhet alltid vara i fokus. Verksamheterna måste målgruppsanpassas bättre, till exempel måste man ta mer hänsyn till att många som utövar våld även är pappor. Utöver det måste socialtjänsten bli bättre på att dokumentera och beskriva arbetet, så att det kan utvärderas och kvalitetssäkras. Maria Eriksson är forskare vid Uppsala Universitet och har länge forskat på mäns våld mot kvinnor. Hon är en av författarna till kunskapsöversikten där forskning om våldsförebyggande arbete med män presenteras. Hon berättar att mycket av den forskning som finns är internationell och inte sällan kommer från Kanada och US. Nordiska länder tror gärna att de ligger före gällande det mesta som rör jämställdhet, men när det kommer till våld i nära relationer så har vi mycket att lära, säger hon. Det finns relativt lite forskning på våldsförebyggande arbete med män, men man har kommit fram till att arbete med våldsutövande män generellt sett minskar våldets allvarlighetsgrad och frekvens och att vissa upphör med att använda våld. Främst gäller det grovt fysiskt våld. När det kommer till psykiskt våld, hot och kontrollerande beteenden måste metoderna bli bättre. Det är viktigt att man tänker på hela insatskedjan, säger Maria Eriksson. Vi måste bli bättre på att screena män för att hitta våldet. Hon menar att det är steget som måste tas innan man kan fokusera på att få männen som använder våld att sluta göra det. Det handlar om att se problematiken, att bli bra på att upptäcka den och bli bättre på att bedöma våldet. Det är vanligt att man underskattar våldet och därför är det viktigt att bli bättre på att se konsekvenserna innan det är för sent. Ett välfungerande arbete med våldsutövande män bygger på att det också finns insatser för kvinnor och barn. Ofta finns det myndighetsinsatser för män, för kvinnor och för barn, men det är inte alltid som medlemmarna i en och samma familj får hjälp samtidigt. Ett minimikrav är att man måste koppla stöd till den utsatta kvinnan när man arbetar våldsförebyggande med en man, menar Maria Eriksson. Man måste se till att man har kvalité i det man gör. Det är chefers och politkers ansvar att se till att man använder sig av metoder som har forskningsstöd, att personalen har god kompetens och arbetsvillkor och handledning så att de kan jobba på ett bra sätt. Maria Eriksson menar att det är viktigt att dokumentera insatserna och utvärdera dem. Dessa kvalitetskrav måste ställas tydligare inom kommun och landsting. Rapporten om våldsförebyggande arbete med män finnas att hämta hem på 6

7 Våga fråga! Våld ökar risken för sjukskrivning. Kerstin Jigmo, distrikstläkare, berättar om varför vårdpersonal måste bli bättre på att fråga om våld. Våld, hot och mobbing ökar risken för att bli långtidssjukskriven. Samtidigt kan sjukskrivningen försämra situationen för patienten, som ofta är en kvinna. Det menar Kerstin Jigmo, distriktsläkare på Skurups vårdcentral som systematiskt arbetar med jämställda sjukskrivningar och vill uppmana till att våga fråga. En kvinna som utsätts för våld mår dåligt och kommer till vårdcentralen. Man tycker synd om henne och hon sjukskrivs för psykisk ohälsa, men när hon är hemma ökar risken för att hon ska bli ännu mer utsatt och misshandlad, säger Kerstin Jigmo. Då har vi gjort en björntjänst. Om vi istället visste vad kvinnans ohälsa berodde på så skulle vi kunna ge henne en helt annan hjälp. Det är därför det är så viktigt att våga fråga och våga se våldet. Oavsett vad patienten söker hjälp för så måste man våga fråga. Hur är det hemma? Är du utsatt för våld? Kerstin Jigmo berättar om hur Skurups vårdcentral länge arbetade med kvalitetssäkra sjukskrivningar och hur de hade fått ned sjukskrivningsantalet till häften. Vi tyckte att vi hade gjort ett professionellt och bra jobb. Det var när vi gjorde en djupare analys som vi upptäckte att de flesta sjukskrivna var kvinnor. Vi blev jätteförvånade. De började då att systematiskt analysera patienterna med genusglasögonen på och ställa tvärt om-frågan: Hade vi tänkt annorlunda om patienten tillhört det andra könet? De fann då en handfull fällor som är lätta att falla i och tillsammans med kollegorna sammanställde Kerstin Jigmo dem i en genushand. Varje finger pekar på en fälla som kräver att man tänker till. Det handlar om familjesituation, våld, vilken diagnos man ställer, missbruk och rehabilitering. Hon menar att statistiken oftast visar ett snitt av män och kvinnor, vilket gör att det allt för sällan kastas ljus på ojämställdheten kring sjukskrivningar. Det måste komma fram att det finns en stark översjukskrivning bland kvinnor och en undersjukskrivning hos män, menar Kerstin Jigmo. Det beror på okunskap, säger hon. När de sedan tittade närmare på de kvinnor som var sjukskriva fann de att de kvinnor som utsatts för våld var överrepresenterade. Det är inte bara kvinnokliniker som ska ställa frågan om våld, menar Kerstin Jigmo. Även primärvården måste våga fråga och våga se. Genushanden Genus är ett begrepp som samlar ihop de tankar, idéer och handlingar som formar det som anses vara manligt och kvinnligt. Genushanden har utvecklats för att göra det lättare för vårdpersonal att bemöta patienterna bättre och ställa rätt frågor och rätt diagnos. Tumme: Kvinnor tillfrågas om sin familjesituation, men sällan mannen. Tänk tvärtom, fråga mannen. Pekfinger: Våld och hot är en riskfaktor för långvarig sjukskrivning. Mäns våld mot kvinnor är ett dolt problem. Våga fråga, våga se! Långfinger: Mäns diagnoser fokuserar på det fysiska och kvinnors på det psykiska. Stor risk att missa mäns depressioner och risk att medikalisera kvinnor. Tänk tvärt om! Ringfinger: Riskbruk av alkohol och droger är mer skamligt för kvinnor. Fråga alltid, både kvinnor och män. Lillfinger: Män får tidigare remisser till specialister och större stöd av arbetsgivaren. Män rehabiliteras utifrån arbete, medan kvinnor rehabiliteras utifrån sin sociala situation. Tänk tvärt om - alltid! Om patienten hade haft annat kön, hade du tänkt annorlunda då? 7

8 rmina, Leif och Christopher gör dramaövningar ur Machofabrikens utbildningsmaterial. Foto: Maria Fällström Män för jämställdhet: Vi måste resonera kring maskulinitet Vi vill förändra könsnormer, säger Tomas Wetterberg, ordförande för organisationen Män för jämställdhet. Organisationen arbetar aktivt förebyggande mot mäns våld. Tomas menar att frågan om kvinnofrid, jämställdhet och synen på maskulinitet är starkt sammanflätat. Det handlar om vilka föreställningar som finns kring maskulinitet, fortsätter Tomas Wetterberg. Genom att arbeta med unga killar vill vi skapa en strukturförändring. Män för jämställdhet driver två större satsningar där fokus ligger på att samtala med barn och ungdomar kring maskulinitet och jämställdhet. I uppstarten finansierades projekten av llmänna rvsfonden. Hemsidan killfrågor.se vänder sig till pojkar mellan tio och arton år som genom en chatt kan ställa frågor om allt från kroppen till könsidentitet och sexualitet. För äldre killar och tjejer finns utbildningsmaterialet Machofabriken som är anpassat för skolor och andra miljöer där ungdomar möts. Machofabriken ger möjlighet att resonera kring vad maskulinitet betyder, säger Tomas Wetterberg om materialet som består av en rad filmer där maskuliniteten beskrivs som en låda som en kille måste hålla sig i. Det funkar. Jag vet killgrupper som stått och bråkat tills en av dem säger Men hoppa ur lådan nu! och de andra förstår precis vad som menas. Killar vill inte utöva våld, men på grund av grupptrycket så hänger man på. Egentligen börjar det redan när barnen är riktigt små. Vi sätter olika förväntningar på pojkar och flickor och vår bild av maskulinitet drabbar både flickor och pojkar och kvinnor och män negativt. Tomas Wetterberg menar att vi måste arbeta mer med genus och jämställdhet, bland annat genom att redan när barnen är små bemöta barnen som barn och inte som kön. Vi tror att kvinnor och män måste vara olika, säger han. Vi ser inte individers möjligheter att utvecklas som det viktigaste. Det måste vi jobba med. För politiken menar Tomas Wetterberg att det är viktigt att man ser mannen som aktör. Man pratar ofta om familjerelaterat våld och man pratar om läktarvåld och så vidare, men det man måste göra är att sätta fokus på aktören och prata om mäns våld mot kvinnor och vissa mäns våld på fotbollsläktaren. Det handlar om att i samhället belysa vem det är som slår och vad som händer runtomkring en. Tomas Wetterberg förklarar: Visst finns det kvinnor som också slår, men det handlar om olika typer av våld. Mäns våld är oerhört systematiskt medan kvinnors våld är mer situationsorienterat. För att minska mäns våld mot kvinnor måste vi förändra strukturen i samhället. 8

9 Uppsala mansjour: Få män anmäler partnervåld Uppsala mansjour finns till för män i nöd eller kris. Varje vecka tar de emot ett tjugotal samtal från män som behöver hjälp. Ofta handlar det om relationsvåld. Det ringer män hit och säger Jag har ett lite ovanligt problem, säger Janne som är en av de män och kvinnor som jobbar ideellt med jouren. Då vet man att den mannen blir slagen av sin tjej. Janne menar att det är vanligt att män utsätts för misshandel i hemmet men att få anmäler. Många tänker att det är väl inte så farligt och ofta så tycker de att det är pinsamt. Ibland kontaktas jouren av män som behöver stöd och hjälp med sitt eget våldsbeteende, men vanligast är att mannen själv känner sig utsatt. Det är vanligt att mannen behöver hjälp att hitta vägen ut ur en personlig kris som till exempel kommer ur en separation, ofta där kvinnan lämnat mannen och tagit barnen med sig. Då kan jouren hjälpa mannen genom att lyssna, stödja och berätta för mannen vart han kan vända sig för att få vidare stöd. Som ideell förening koncentrerar sig mansjouren på de hjälpsökande och har små resurser till förebyggande arbete. För att förebygga våld blir uppmaningen: Man ska inte bråka. De män som ringer och har en våldsam partner säger vi åt att gå hemifrån innan det händer något allvarligt. Janne menar att det finns en problematik kring polisens rutiner. När de kommer till ett hem där en man och en kvinna bråkar så gör de inte en bedömning kring vem det är som är våldsam, de tar i stort sett alltid mannen med sig. Det finns ingen instans i samhället som hjälper män, säger Janne. Han menar att det innebär problem för många män att samhället fokuserar på mannen som förövare och aldrig som offer för relationsvåld. Med sitt engagemang i Uppsala Mansjour vill Janne hjälpa män i nöd och också sprida sin syn på samhällsattityden. Män som blir slagna är inte ensamma om att bli det, säger Janne. Fler män måste få veta det och samhället måste bli bättre på att jobba bredare med relationsvåld och mäns utsatthet. Uppsala Mansjour telefonnummer Runt om i Sverige finns ideella mansjourer och många kommuner har kriscentrum dit män är välkomna att vända sig. Ett antal kommunala kriscentrum finns listade på Nationella hjälplinjen finns för människor i psykisk kris eller i andra svåra livssituationer. Telefonnumret är , webbadressen är 9

10 Samhället behöver mer kunskap Sofia Kuno, RFSL:s Brottsofferjour, berättar om det Vnligt förekommande våldet i HBT*-relationer. Vi måste öka kunskapen om att våld i hbtq-relationer förekommer, säger Sofia Kuno arbetar på RFSL:s* Brottsofferjour. Hon arbetar med att stödja homosexuella, bisexuella, trans- och queeridentifierade personer som utsatts för våld. Oftast handlar det om hatbrott eller hedersvåld, men telefonsamtal och mejl om partnervåld är också vanligt. Det gjordes en undersökning 2005 där ungefär en fjärdedel av de RFSL-medlemmar som deltog hade upplevt någon form av våld i relation, säger Sofia Kuno som menar att kunskapen om våldet i hbtq-relationer måste bli större i samhället. En situation som ofta beskrivs som ett exempel är när en kvinna akut söker vård och har med sig en annan kvinna i sällskap. Hur uppfattas det? Som om kvinnan har med sig en väninna som stöd, eller en bevakande förövare som hon har ett förhållande med? Förutom kunskap behövs mer hjälp till utsatta hbtq-personer. Det finns stora brister i de allmänna råd som kommer från Socialstyrelsen som i sin tur utgår från socialtjänstlagen, menar Sofia Kuno. Framförallt talar man inte om homooch bisexuella män och transpersoner. Det är upprörande eftersom vi vet att våld förekommer i dessa relationer. Hon efterlyser också fler skyddade boenden. Det finns mycket kvar att göra. Politiken måste förändras så att kommunerna ska bli skyldiga att ta ansvar för alla våldsutsatta personer oavsett sexuell läggning och könsidentitet, säger Sofia Kuno. Det handlar inte om att förminska mäns våld mot kvinnor, jag tror att man är rädd för det ibland. Men man måste kunna prata om och hbtq-personer. Samtidigt som kunskapen måste bli större i samhället, så arbetar RFSL för att göra det lättare för hbtq-personer att själva diskutera frågan om partnervåld inom gruppen. De heteronormativa värderingar som finns i samhället och det våld och förtryck som hbtq-personer riskerar att utsätts för gör att det för många hbtq-personer inte är möjligt att vara öppen med sin normbrytande relation. Det kan innebära en ökad risk för ett stort beroende av varandra i relationen och en isolering som i sin tur är avgörande för att våldet ska kunna fortsätta. Den som å andra sidan lever öppet kan vara extra mån om att inte visa upp något problematiskt i relationen, eftersom det kanske inte är alla i omgivningen som ser positivt på relationen i sig. Vad beror våld i hbtq-relationer på? Vad handlar våld i nära relationer om egentligen? Det handlar om att en partner försöker ta makt över en annan och utsätter den personen för olika slags våld. I heterosexuella relationer är det i de flesta fall mannen som utsätter kvinnan. I hbtq-relationer synliggörs istället hur heteronormen fungerar som en katalysator till våldet och det finns en rad faktorer som gör det svårare att bryta upp från dessa relationer. Men maktrelationen, våldets allvarlighetsgrad och konsekvenser på hälsan är den samma, säger Sofia Kuno. Till RFSL:s brottsofferjour kan du vända dig om du behöver stöd och hjälp med det våld som du varit med om. Du kan ringa, mejla eller besöka jouren i Stockholm. Brottsofferjouren kan också hjälpa till vid kontakt med polisen, sjukvården, socialtjänsten och vid eventuell rättegång. Även anhöriga och vänner till utsatta hbtq-personer är välkomna att höra av sig till jouren. Telefon: Mail: Läs mer: 10 *HBT: homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter *RFSL: Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter.

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Våld i nära relation

Våld i nära relation Våld i nära relation Våld och förtryck i olika former Fysiskt våld är varje form av oönskad fysisk beröring och handling som uppfattas som obehag, orsakar fysisk smärta eller skadar dig. Sexuellt våld

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Kommittédirektiv En nationell samordnare mot våld i nära relationer Dir. 2012:38 Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Sammanfattning En nationell samordnare ska åstadkomma en kraftsamling

Läs mer

Du har rätt till ett liv fritt från våld!

Du har rätt till ett liv fritt från våld! Blir du utsatt? Du har rätt till ett liv fritt från våld! Det är numera väl dokumenterat, både i forskning och annan litteratur, att det våld som män riktar mot kvinnor ofta har sitt ursprung i och finner

Läs mer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer Bilaga Dnr 3.1-0532/2011 Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer 2012 2014 Förslag september 2011 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR Förord

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

FRIHET FRÅN VÅLD VÅLDSFÖREBYGGANDE ARBETE MED GENUSPERSPEKTIV. Peter Söderström peter.soderstrom@mfj.se Män för Jämställdhet www.ffv.me www.mfj.

FRIHET FRÅN VÅLD VÅLDSFÖREBYGGANDE ARBETE MED GENUSPERSPEKTIV. Peter Söderström peter.soderstrom@mfj.se Män för Jämställdhet www.ffv.me www.mfj. FRIHET FRÅN VÅLD VÅLDSFÖREBYGGANDE ARBETE MED GENUSPERSPEKTIV Peter Söderström peter.soderstrom@mfj.se Män för Jämställdhet www.ffv.me www.mfj.se TOUGH GUISE Förväntningar på våld Från barndomen är killar

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer Social resursförvaltning Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer 2014 2018 www.goteborg.se Innehåll Det här är en kortversion av Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer. I september 2015

Läs mer

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. Det är en viktig jämställdhets- och folkhälsofråga

Läs mer

2013-05-06. Våld i nära relationer

2013-05-06. Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Hbtq-personers rättigheter i Sverige

Hbtq-personers rättigheter i Sverige Hbtq-personers rättigheter i Sverige Den här broschyren är till för dig som är ung hbtq-person och som nyligen har kommit till Sverige. Hbtq-personer är homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet! Det tycks finnas en osynlig barriär mellan de som arbetar med människor och de som arbetar med djur.

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck Serviceförvaltningen Staben Tjänsteutlåtande Dnr 1.1.5-729/2016 Sida 1 (5) 2016-11-04 Handläggare Lars Ericsson Telefon: 08 508 11 818 Till Servicenämnden 2016-11-22 Förslag till program mot våld i nära

Läs mer

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Service och bemötande Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Vad är service? Åsikter? Service är något vi upplever i vårt möte med butikssäljaren, med kundserviceavdelningen, med företagets

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Webbregistrering pa kurs och termin

Webbregistrering pa kurs och termin Webbregistrering pa kurs och termin 1. Du loggar in på www.kth.se via den personliga menyn Under fliken Kurser och under fliken Program finns på höger sida en länk till Studieöversiktssidan. På den sidan

Läs mer

FILMGUIDE. för samtal och diskussion. En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min

FILMGUIDE. för samtal och diskussion. En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min FILMGUIDE för samtal och diskussion En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min Filmproducent och distributör: Film and Tell Kontakt: info@filmandtell.com 08-55

Läs mer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Datum 1 (6) Anne-Li Gustafsson, 2138 Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Målgrupp: Chef, företagshälsovården och HR-funktionen Våld i nära relationer en arbetsgivarfråga

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med 1 Se Sambandet! Forskning visar att det finns samband mellan våld mot djur och våld mot människor. Det formuleras

Läs mer

English. Things to remember

English. Things to remember English Things to remember Essay Kolla instruktionerna noggrant! Gå tillbaka och läs igenom igen och kolla att allt är med. + Håll dig till ämnet! Vem riktar ni er till? Var ska den publiceras? Vad är

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Nyhetsbrev nr Mäns våld mot kvinnor

Nyhetsbrev nr Mäns våld mot kvinnor Nyhetsbrev nr 2 2015 Mäns våld mot kvinnor Här får du lite samlade nyheter och information om vad som är på gång i riket och länet. Länsgruppen mot våld i nära relationer, människohandel för sexuella ändamål

Läs mer

Grammar exercises in workbook (grammatikövningar i workbook): WB p 121 ex 1-3 WB p 122 ex 1 WB p 123 ex 2

Grammar exercises in workbook (grammatikövningar i workbook): WB p 121 ex 1-3 WB p 122 ex 1 WB p 123 ex 2 Chapter: SPORTS Kunskapskrav: Texts to work with in your textbook (texter vi jobbar med i textboken): Nr 1. Let s talk Sports p 18-19 Nr 2. The race of my life p 20-23 Workbook exercises (övningar i workbook):

Läs mer

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. Det är en viktig jämställdhets- och folkhälsofråga

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Närhet som gör ont - om våld mot närstående

Närhet som gör ont - om våld mot närstående Närhet som gör ont - om våld mot närstående Närhet som gör ont om våld mot närstående erbjuder en gedigen genomgång av problematiken kring mäns våld mot kvinnor. Utgångspunkten är att kunskap är en viktig

Läs mer

Våld i nära relationer där hbtqpersoner. Emilia Åkesson Utbildare, NCK

Våld i nära relationer där hbtqpersoner. Emilia Åkesson Utbildare, NCK Våld i nära relationer där hbtqpersoner ingår Emilia Åkesson Utbildare, NCK Bakgrund Forskningsöversikten visade att behovet av kunskap om våld i samkönade relationer var stort Få studier i svensk kontext

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

2015-09-12 Area-möte ZONTA. Tema: Advocacy. Mäns våld mot kvinnor

2015-09-12 Area-möte ZONTA. Tema: Advocacy. Mäns våld mot kvinnor 2015-09-12 Area-möte ZONTA Tema: Advocacy Mäns våld mot kvinnor Ing-Marie Andrée Mångfaldsstrateg i Landstinget Sörmland Faktapass: Mäns våld mot kvinnor/våld i nära relationer Ur Det finns stunder filmavsnitt

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Utvärdering SFI, ht -13

Utvärdering SFI, ht -13 Utvärdering SFI, ht -13 Biblioteksbesöken 3% Ej svarat 3% 26% 68% Jag hoppas att gå till biblioteket en gång två veckor I think its important to come to library but maybe not every week I like because

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar.

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Vi är många som vill hjälpa Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Stora broschyren.pgm 2-3 Våld används för att få en person att göra något som hon inte vill, eller få

Läs mer

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook Genomförande I provlektionen får ni arbeta med ett avsnitt ur kapitlet Hobbies - The Rehearsal. Det handlar om några elever som skall sätta upp Romeo

Läs mer

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name: Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian

Läs mer

Eskilstuna En FriStad för kvinnor

Eskilstuna En FriStad för kvinnor Eskilstuna En FriStad för kvinnor Handlingsplan och kunskapsöversikt 2015 2017 Kortversion 1 Inledning I denna förkortade version av Eskilstuna en FriStad för kvinnor kan du ta del av Eskilstuna kommuns

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Writing with context. Att skriva med sammanhang

Writing with context. Att skriva med sammanhang Writing with context Att skriva med sammanhang What makes a piece of writing easy and interesting to read? Discuss in pairs and write down one word (in English or Swedish) to express your opinion http://korta.nu/sust(answer

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

2014-09-03. Why do we need to protect children? Children at risk

2014-09-03. Why do we need to protect children? Children at risk Children at risk Steven Lucas, MD PhD Pediatrician Akademiska barnsjukhuset Uppsala Why do we need to protect children? 1. Children can t (and shouldn t need to) protect themselves from adults 2. Children

Läs mer

MEDLEMSFÖRSLAG. Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer. Nordiska rådet

MEDLEMSFÖRSLAG. Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer. Nordiska rådet MEDLEMSFÖRSLAG Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer i hela Norden Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och det förekommer i alla nordiska länder. Det vanligaste

Läs mer

En vision och en modell. Västerås

En vision och en modell. Västerås En vision och en modell Västerås Män för jämställdhet Män för Jämställdhet är en ideell medlemsorganisation för personer som vill verka för jämställdhet och mot mäns våld. Vi började som ett upprop 1994

Läs mer

Enkätundersökning Askar Camp 2011

Enkätundersökning Askar Camp 2011 Underlaget till denna sammanställning är en enkätundersökning med frågor formulerade av PGS utförd av Taha Sirhan och sedan sammanfattad på engelska av Dona Khoury i juli 2011. Sammanställningen är PGS

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Det ingen vill se - en bok om våld i samkönade parrelationer

Det ingen vill se - en bok om våld i samkönade parrelationer Det ingen vill se - en bok om våld i samkönade parrelationer Våld i parrelationer förekommer oavsett om de är samkönade eller olikkönade. För att undvika kränkningar, felaktigheter och diskriminerande

Läs mer

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Socialnämnden 2014-12-04 2 (9) Inledning Vuxna personer som blivit utsatta för våld av eller utövat våld mot närstående är en viktig målgrupp i s arbete mot våld

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,

Läs mer

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner (L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner Homo -bi eller heterosexualitet handlar om sexuell läggning. Transbegreppet handlar om hur man överskrider normer kring könsidentitet (upplevt kön)/könsuttryck

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

Jag. om brott, stöd och hjälp. INFORMATION FRÅN BROTTSOFFERMYNDIGHETEN

Jag. om brott, stöd och hjälp.  INFORMATION FRÅN BROTTSOFFERMYNDIGHETEN Jag vill veta om brott, stöd och hjälp INFORMATION FRÅN BROTTSOFFERMYNDIGHETEN www.jagvillveta.se Det är många barn i Sverige som är med om brott. Det är många barn i Sverige som är med om brott. Det kan

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3228 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot äldre Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Åklagarmyndigheten

Läs mer

Första hälpen Andra hjälpen Tredje hjälpen eller något vid sidan av

Första hälpen Andra hjälpen Tredje hjälpen eller något vid sidan av Första hälpen Andra hjälpen Tredje hjälpen eller något vid sidan av Inledning Det här temanumret producerades i samband med projektet No More Violence. Det är ett samarbete mellan vänkommunerna Haninge,

Läs mer

3. Riktade insatser. Samverkan

3. Riktade insatser. Samverkan 3. Riktade insatser mot utsatta barn. (Indikativ prevention) Samverkan 1. Insatser till alla Insatser för barn och unga som riktar sig till alla. (Universell prevention) 2. Insatser till riskgrupper Insatser

Läs mer

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...

Läs mer

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad Våld i nära relation Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad Kanske är det så....att detta inte är vårt ansvar.. Att våld i nära relation inte är ett stort problem hos dem vi möter i vår verksamhet..att

Läs mer

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Expert, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Växhuset, Västerås den 10 feb 2014 Nicklas Kartengren 0708-636225 / nicklas.kartengren@mac.com Innehåll Förhållningssätt för vuxna Hur många barn

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights.

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. Swedish disability policy -service and care for people with funcional impairments The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. The

Läs mer

SAMVERKAN I SJU KOMMUNER

SAMVERKAN I SJU KOMMUNER SAMVERKAN I SJU KOMMUNER Regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer Skr. 2007/08:39 Våld är en fråga om mänskliga

Läs mer

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid - En överenskommelse om samverkan mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Mäns våld mot kvinnor

Mäns våld mot kvinnor Mäns våld mot kvinnor Vision Mäns våld mot kvinnor ska upphöra och kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Vad är våld? Våld är varje handling riktad

Läs mer

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 HANDLINGSPLAN mot våld i nära relationer Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 Socialtjänsten 1 (9) DNR: SN/2012:16 Socialnämndens handlingsplan mot våld i nära relationer. Inledning Socialnämnden antog

Läs mer

Mina målsättningar för 2015

Mina målsättningar för 2015 Mina målsättningar för 2015 den / - 1 Vad har jag stört mig på under 2014? När jag tänker på det, vill jag verkligen ändra på det i framtiden. Under 2014 har jag varit så nöjd med detta i mitt liv. Detta

Läs mer

för en säker sjukskrivningsprocess

för en säker sjukskrivningsprocess Sjukskrivningsmiljarden 2014 2015 för en säker sjukskrivningsprocess Fortsatt mål att förbättra sjukskrivningsprocessen Sjukskrivningsmiljarden är en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Konsultsjuksköterska inom barncancervård Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Konsultsjuksköterskor Tidig kontakt med familjen Information Samordna psykosoc

Läs mer

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor Mödradödlighet bland invandrarkvinnor Birgitta Essén Lektor i internationell kvinno- och mödrahälsovård Institutionen för kvinnors & barns hälsa/imch, Uppsala universitet Överläkare vid kvinnokliniken,

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga

Våld i nära relationer en folkhälsofråga Våld i nära relationer en folkhälsofråga Kerstin Bynander och Lina Blombergsson Kommittédirektiv Uppdrag samla och stödja berörda myndigheter och organisationer för att öka effektiviteten, kvaliteten och

Läs mer

Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates.

Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates. Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates. Delstudie inom EU-projektet Workable 2010-2013 Gunilla Bergström Casinowsky Institutionen för

Läs mer

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied?

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? This is England 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? 2. Is Combo s speech credible, do you understand why Shaun wants to stay with Combo?

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer