Utsatta flickor och pojkar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utsatta flickor och pojkar"

Transkript

1 Utsatta flickor och pojkar en översikt av aktuell svensk forskning Ingvar Lundberg cçêëâåáåöëê ÇÉí=Ñ ê=~êäéíëäáî= çåü=ëçåá~äîéíéåëâ~é=

2 2

3 Innehåll Förord... 5 Sammanfattning... 6 Kapitel 1 Bakgrund och avgränsningar... 8 Uppdraget Avgränsningar Underlag för granskningen Tidigare kunskapsöversikter Ett internationellt perspektiv Rapportens uppläggning Kapitel 2 Olika former av utsatthet Fysiska övergrepp Sexuella övergrepp Försummelse och vanvård Emotionell kränkning Mobbning Några speciella former av utsatthet Prevalensfrågan Kapitel 3 Varför far barn illa? Föräldrafaktorer Faktorer hos barnet Många faktorer på olika nivåer Ett biologiskt-evolutionärt perspektiv Ett bredare socialt perspektiv Riskfaktorer och skyddsfaktorer Kapitel 4 Konsekvenser av att fara illa som barn Metodologiska problem Prospektiva studier Sårbarhet och coping En förklaring av kopplingen mellan utsatthet och senare beteendeproblem Samspelet mellan biologiska och sociala faktorer 3

4 Kapitel 5 Anmälningar och utredningar Följer man anmälningsplikten? Hur många barn blir anmälda? Utredningar Vilka berörs av utredningar? Ett barnperspektiv vid utredningar Familjerådslag Kapitel 6 Insatser eller interventioner för utsatta barn Att bedöma insatsers effektivitet Primär prevention Sekundär prevention Placering av barn på institution eller i fosterhem Kapitel 7 Uppsummering, diskussion och rekommendationer Kunskapsluckor och metodologiska möjligheter Skolans roll Genusperspektivet Rekommendationer Referenser Appendix: Förteckning av svenska forskare och forskningsmiljöer

5 Förord Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) har fått regeringens uppdrag att analysera svensk forskning som handlar om pojkar och flickor i utsatta situationer (prop. 2002/03:53). I uppdraget har följande ingått: Definiera forskningsområdet, identifiera svenska forskare inom området, kartlägga och utvärdera genomförd forskning, beskriva kunskapsläget samt föreslå eventuella åtgärder för att stärka forskningsområdet. Även internationell forskning skall beaktas, särskilt sådan som är tillämplig under svenska förhållanden. FAS har för genomförandet av uppdraget tillsatt en referensgrupp ur sin styrelse bestående av ordförande Anita Gradin fram till , professor Gunvor Andersson, Socialhögskolan, Lunds universitet, professor Philip Hwang, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet och docent Ann-Charlotte Smedler, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Denna grupp av ledamöter och suppleanter från FAS styrelse har ytterligare kompletterats med särskilt sakkunniga på området, nämligen professor Bengt Börjeson, Ersta & Sköndal Högskola, Stockholm, docent Tine Egelund, Socialforskningsinstituttet i Köpenhamn, professor Terje Ogden, Senter for studier av problematferd og innovativ praksis, Oslo, och professor Claes Sundelin, Uppsala universitet. FAS har uppdragit åt professor Ingvar Lundberg, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, att leda och samordna detta uppdrag. Lundberg har haft teknisk hjälp av fil dr Asgeir Juliusson vid Göteborgs universitet. Den utvidgade referensgruppen har sammanträtt vid två tillfällen. FAS huvudsekreterare, professor Rune Åberg samt programchefen på FAS Kenneth Abrahamsson har deltagit i referensgruppens möten. Sekreterare har varit Lena Strömqvist, handläggare på FAS. Uppdraget är nu genomfört och redovisas i denna rapport. Stockholm i april 2005 Ingvar Lundberg Professor 5

6 Sammanfattning Aktuell svensk och i viss utsträckning internationell forskning om barn som far illa redovisas i denna översikt. Genomgången har begränsats till att gälla barn och ungdomar som utsatts för övergrepp och försummelse i hemmet eller i institutionella miljöer där barn vistas, t.ex. i skolan. Barns brottslighet, prostitution eller andra normbrytande beteenden har endast berörts om de betraktats som direkta konsekvenser av övergrepp eller försummelse. Inte heller har barn med funktionshinder eller svåra sjukdomstillstånd inkluderats, även om det med fog kan hävdas att många av dessa barn har en svår livssituation. Forskningsöversikten tar upp följande former av utsatthet: fysiska övergrepp, sexuella övergrepp, försummelse eller vanvård, emotionell kränkning samt exploatering av barn. Därutöver behandlas mobbning och en del speciella former av utsatthet som inte lätt kan kategoriseras under huvudområdena. Frågan om hur vanliga de olika formerna av utsatthet är har visat sig svår att besvara. Anmälningsplikten tycks inte vara så bjudande som lagstiftarna avsett, socialtjänstens utredningar har kritiserats och data från självdeklarerade övergrepp inrymmer många tolkningsproblem. En grov bedömning är emellertid att vart tionde barn är i en riskzon där deras fortsatta utveckling är i fara. Hos mellan 2 och 5 procent av alla barn kan man finna riktigt allvarliga problem. Orsaker till barns utsatthet måste sökas på många nivåer: föräldrarnas situation och tillkortakommanden, familjens ekonomiska och sociala status, barnens temperament och läggning, situationsfaktorer, faktorer i närmiljön och strukturella faktorer i samhället. Även ett biologiskt-evolutionärt perspektiv kan vara tillämpligt. Denna multipla determinering bör beaktas i forskningen. Rena former av utsatthet är sällsynta. Ofta är barn som misshandlas också försummade, kränkta eller vanvårdade. Forskningen har identifierat en rad riskfaktorer som samspelar på ett intrikat sätt. Men även skyddsfaktorer har identifierats som bidrar till att minska risken för utsatthet eller att utsattheten får allvarliga negativa följder. Flertalet barn som är fattiga, som lever med missbrukande föräldrar eller med unga eller förståndshandikappade mammor far faktiskt inte illa. Men risken är naturligtvis avsevärt förhöjd. Konsekvenserna av utsatthet kan variera något beroende på vilken form av utsatthet som dominerat. Sammanfattningsvis har man i forskningen konstaterat en rad allvarliga konsekvenser som aggressivt beteende, missbruk, självskador, självmordsförsök, emotionella problem, depression, skolproblem, fysiska besvär, personlighetsstörningar och antisocialt beteende. Med hänsyn till de allvarliga konsekvenserna av utsatthet är det angeläget att tidigt identifiera barn i riskzonen. Tyvärr har forskningen visat att anmälningsbenägenheten är låg hos personal med ansvar för små barn. Socialtjänsten avstår också ofta från närmare utredning av anmälda fall. Så småningom kommer dessa barn ändå att kräva insatser, men i många fall alltför sent. Den svenska forskningen om insatsernas effektivitet uppvisar en ganska mörk bild. Fosterhemsplacering förfaller t.ex. att vara ett tämligen trubbigt instrument. Svensk forskning om barns utsatthet har huvudsakligen haft deskriptiva ambitioner. Endast undantagsvis finns ansatser till teoriutveckling. För att kunna välja eller utforma ändamålsenliga interventioner behöver vi verkligen djupare insikter om de mekanismer som utlöser övergrepp och som vidmakthåller och förstärker utsatthet. Många studier är också behäftade med metodologiska problem. Man ser inte heller ofta projekt där man samverkar över disciplingränser. En rad kunskapsluckor har identifierats i översikten. Bland annat saknas ofta 6

7 genusperspektiv, åldersperspektiv och ett etniskt perspektiv. Vidare är skolans roll dåligt belyst. Randomiserade studier av behandlingseffekter saknas också. Forskningsöversikten utmynnar i en rad konkreta förslag på hur forskningen på området kan förstärkas och stimuleras. I rekommendationerna ingår programstöd, nätverksstöd, särskilda forskartjänster, doktorandtjänster, nordisk forskningssamordning, stöd av nordisk tidskrift, journaliststipendier, stimulering av internationell orientering, inrättandet av ett nationellt kunskapscentrum samt anknytning till Socialstyrelsens planerade totalundersökningar av barns och ungdomars psykiska hälsotillstånd. 7

8 KAPITEL 1 Bakgrund och avgränsningar Ett barn som erfarit otillförlitligheten i allt skenbart bestående, och det säkras tvivelaktiga säkerhet, kan varken bibringas eller själv tillägna sig en annan syn på livsvillkoren än att det enda säkra är just osäkerheten. (från Tito Collianders memoarer: Gripen, 1965). Dessa ord av den finländska författaren kunde gälla många barn i dag också i vårt land. Barn som far illa, barn som utsätts för våld och övergrepp, barn som försummas eller behandlas kränkande berör oss så starkt, upprör oss, fyller oss med vämjelse över förövares ondska och samhällets tillkortakommande. Vår roll som forskare kan då te sig besynnerlig. Det kyliga, distanserande registrerandet av prevalens och typer av omsorgssvikt samt de noggranna beräkningarna av olika faktorers inflytande på utfallsvariabeln kan te sig närmast patologiska i ljuset av den naturliga känslostorm som griper oss inför lidandet, utsattheten och vilsenheten hos skyddslösa barn. En annan omständighet som kan fördunkla vårt kunskapssökande har en något annan, normativ dimension. Det handlar om våra medelklassmässiga föreställningar och grundantaganden om vad ett gott liv är. Vi tar t.ex. för givet att gatubarn har en alltigenom eländig tillvaro, vi utgår från att barn till förståndshandikappade föräldrar har det dåligt. Om föräldrarna missbrukar är det uppenbart att barnen far illa. Fattigdom är nedbrytande, särskilt för barn. I Socialtjänsten blir det lätt att Prussiluskan anger tonen. Hon hänvisar till Socialtjänstlagens och Barnkonventionens ord om barns behov och rättigheter. Naturligtvis löper barn i vissa miljöer större risk att fara illa. Men riskbedömningar är vanskliga. Vi har antagligen fel emellanåt och glömmer lätt att man bör skilja på prediktion och prognos. Prediktion gäller statistiska samband på gruppnivå. Även om sådana samband kan vara höga, ger de ingalunda en säker vägledning för prognos på individnivå. Här har vi en vanlig skiljelinje mellan forskare och praktiker. Forskaren kan i sin avskilda upphöjdhet resonera om sannolikheter eller risker medan praktikern är pressad att göra bedömningar här och nu som berör enskilda individer eller familjer. En traditionell syn på barndomen är att den är en period av förberedelser inför vuxenlivet. Det handlar om att utveckla kompetenser, social mognad och ansvarstagande. Det som kan observeras hos barn förstås som projektioner mot en framtid som vuxen och samhällsmedborgare. En sådan prediktiv hållning inrymmer risken att man glömmer att livet under barndomen faktiskt har ett eget värde. Barn har rätt till livskvalitet i den stund de lever. Osäkra prognoser om framtiden får inte skymma blicken för barnets rätt till ett gott liv här och nu. Ett möjligt korrektiv mot vår naturliga men kanske något snedvridna hållning kunde vara att låta barnen själva i större utsträckning komma till tals, att de får uttrycka sin syn på olika handlingsalternativ, att de får visa sina känslor och att vi som vuxna faktiskt lyssnar på barnen och tillmäter deras upplevelser och bedömningar betydelse i handläggningen. Ett sådant barnperspektiv är helt i linje med FN:s barnkonvention och borde vara en självklarhet såväl i 8

9 handläggningen av barnavårdsärenden som i forskningen om utsatta barn. Man får emellertid inte blunda för att barn av utvecklingsmässiga skäl inte alltid är kognitivt, språkligt eller socialt kapabla att ge valida rapporter om eller tolka vad de varit med om. Forskning om detta kommer att redovisas i denna översikt. Uppdraget I uppdraget ingår att analysera i första hand svensk forskning som handlar om pojkar och flickor i utsatta situationer. Frågor som skall belysas är förekomsten av utsatthet hos barn, vilka typer av utsatthet som förekommer, riskfaktorer och skyddsfaktorer, långsiktiga konsekvenser av utsatthet, orsaker till att barn far illa samt kartläggning av interventioner och bedömning av effekter av insatserna. I uppdraget ingår också att identifiera svenska forskare och forskningsmiljöer inom området. På basis av beskrivningen av kunskapsläget skall sedan åtgärder föreslås som förstärker forskningsområdet och där kunskapsluckor på viktiga områden kan täckas med nya forskningsinsatser. Avgränsningar Som ett första steg i utredningen krävs att vissa avgränsningar görs. I samråd med en referensgrupp på FAS har således uppdraget avgränsats till att gälla forskning om social och psykisk utsatthet som typiskt sett drabbar barn innan de uppnått myndighetsålder. I första hand är det fråga om utsatthet i hemmen till följd av handlingar eller brist på handlingar från föräldrarnas sida, alltså fysisk misshandel, sexuella övergrepp, försummelse, vanvård, omsorgssvikt eller kränkande behandling. Men även utanför hemmet och familjen kan barn hamna i utsatthet, t.ex. i skolan, på fritidshem eller i andra miljöer där barn vistas. Sådan utsatthet skall också behandlas i översikten. Det har bedömts som angeläget att ett genusperspektiv får en tydlig markering i forskningsöversikten. Detta kan innebära att man går utöver en registrering av könsskillnader och försöker se hur flickors utsatthet skiljer sig från pojkars på ett sätt som kan förstås i ett vidare strukturellt sammanhang. Ett åldersperspektiv är också nödvändigt. Uppenbarligen är formerna för utsatthet olika i olika åldrar. De långsiktiga konsekvenserna av utsatthet kan också vara beroende av den ålder under vilken utsattheten drabbar barnet. Det finns naturligtvis många barn som har det svårt t.ex. på grund av funktionshinder, sjukdom, psykisk ohälsa, fattigdom eller flyktingskap. En granskning av forskningen om dessa problemfält kan inte anses ingå i uppdraget. Det är inte självklart att ett funktionshinder eller en sjukdom i sig innebär att barn far illa. Med god omsorg och kärleksfullt stöd kan dessa barn ha ett värdigt och gott liv. Men det är också så att ett barn med förståndshandikapp eller ADHD kan löpa större risk att hamna i utsatthet. I så fall ingår det i uppdraget att granska om forskningen belyst sådana riskfaktorer. Ett ännu svårare avgränsningsbeslut har gällt barn som genom sina egna handlingar hamnar i utsatta situationer, t.ex. genom eget missbruk av alkohol eller narkotika, brottslig verksamhet eller prostitution. Dessa barn är oftast farliga för sig själv och för andra och samhället ingriper med stöd av LVU. Referensgruppen har bedömt att forskningen om ungdomsbrottslighet och missbruk är så omfattande att det inte naturligt ryms inom detta FAS-uppdrag. Kriminalitet och missbruk kan emellertid ofta vara en följd av tidig utsatthet. Ett sådant samband måste naturligtvis belysas i denna översikt. 9

10 Underlag för granskningen Forskningsöversikten är baserad på en rad olika underlag. Utredarens personliga kännedom om fältet, en första genomgång av projektlistor från forskningsfinansiärer som FAS, SIS, Allmänna Barnhuset och Majblomman, deltagande i en konferens anordnad av FAS och med nära anknytning till översiktens problemfält Socialtjänstforum Små barn stora bekymmer?, genomgång av ett antal centrala tidskrifter och böcker, personliga intervjuer med utvalda forskare samt sökande i databaser identifierade en ganska stor andel av de aktiva svenska forskarna på området. I ett personligt brev till dessa preliminärt identifierade forskare uppmanades de att sända in närmare information om nyligen avslutade, pågående och planerade projekt på området samt eventuell kännedom om kollegors forskning på området. De uppmanades också att sända in skrifter som inte lätt fanns tillgängliga på nätet, t.ex. i e-tidskrifter. Ett annat viktigt underlag utgjordes av det 20-tal programansökningar till FAS som lämnades in den 10 september 2004 och som avsåg forskningsprogram om barns levnadsvillkor, särskilt barn som på olika sätt löper risk att fara illa. Referensgruppen på FAS har dessutom gett utomordentligt värdefull vägledning så att en mer fullständig bild av den svenska forskningen har kunnat skapas. Kunskapsöversikten skall avse aktuell svensk forskning. Det har emellertid inte ansetts rimligt att sätta upp en absolut tidsgräns. En del viktiga projekt kan ju ha påbörjats för ganska länge sedan. Vidare har ett krav på publicering i internationella vetenskapliga tidskrifter inte kunnat upprätthållas. Ett sådant urvalskriterium skulle ha resulterat i alltför få arbeten. De databaser som utnyttjas har i första hand varit följande: PsychLit Eric Pubmed Cochran ISI Web of Science Tidigare kunskapsöversikter med anknytning till uppdraget På många områden med anknytning till uppdragets domän har aktuella kunskapsöversikter genomförts. Dessa har naturligtvis också gett värdefull vägledning. Här förtecknas några av de viktigaste översikterna. Cederblad, M. (2003). Från barndom till vuxenliv. En översikt av longitudinell forskning. Stockholm: Centrum för utvärdering av socialt arbete/gothia. Hansson, K. (2001). Familjebehandling på goda grunder. En forskningsbaserad översikt. Stockholm: Centrum för utvärdering av socialt arbete/gothia. Laflamme, L. (2003). Närmiljö och skaderisk bland barn och ungdomar. En kunskapssammanställning. SOU. Barnsäkerhetsdelegationen. 10

11 Lagerberg, D. & Sundelin, C. (2000). Risk och prognos i socialt arbete med barn. Forskningsmetoder och resultat. Stockholm: CUS/Gothia. Ogden, T. (2001). Barn og ungdoms levekår i Norden Marginalisering av barn og unge i Norden en kunnskapsstatus. Nordisk Ministerråd. SOU 2000:77. Omhändertagen samhällets ansvar för utsatta barn och unga. SOU 2001:18. Barn och misshandel En rapport om kroppslig bestraffning och annan misshandel i Sverige vid slutet av 1900-talet. SOU 2001:72 Barnmisshandel. Att förebygga och åtgärda. Slutbetänkande av Kommittén mot barnmisshandel. SOU 2004:71 Sexuell exploatering av barn i Sverige. Socialstyrelsen SoS-rapport 2000:1 Sexuella övergrepp mot barn en kunskapsöversikt. Socialstyrelsen (2004). Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn Stöd för rättstillämpning och handläggning. Sundell, K. m.fl. (2004). Socialtjänstens barn. Hur många är de, vilka är insatserna, hur ofta återaktualiseras de och vad händer dem i vuxen ålder? Forsknings och Utvecklingsenheten, Stockholms stad. Sundell. K. & Egelund. T. (2001). Barnavårdsutredningar en kunskapsöversikt Stockholm: Gothia. Ett internationellt perspektiv Den viktigaste internationella forskningen om utsatta barn rapporteras i några specialinriktade tidskrifter. Följande tidskrifter har varit de mest utnyttjade i denna översikt: Child Abuse & Neglect Child Abuse Review Child Maltreatment Child Development Applied Developmental Science Development and Psychopathology Developmental Psychology Journal of Abnormal Child Psychology Journal of Child Psychology and Psychiatry Journal of Clinical Child Psychology Journal of Family Violence 11

12 Den internationella forskningen har ofta sin utgångspunkt i specifika kulturella, sociala och legala förhållanden som endast har begränsade generaliseringsmöjligheter till vårt land. Det är ingalunda enkelt att överföra en social metodik från ett land till ett annat. Levnadsvillkor, historia, traditioner, demografi, politisk kultur och samhällsstruktur hindrar ofta en framgångsrik implementering. Inom pedagogikområdet har man t.ex. med dålig framgång försökt överföra metodik för den första läsundervisningen från Nya Zeeland. Inom biståndsområdet finns också talrika exempel på svårigheter vid okänslig överföring av teknologi till mottagarländer. Den sociala barnavården i USA, där den mest omfattande och mest kvalificerade forskningen bedrivs, har ett snävare skyddsfokus inriktat på barnet, medan man i Norden försöker både beakta barns behov av skydd och familjers behov av service. USA uppvisar alltså en mer reaktiv social barnavård, medan Norden har en mer förebyggande. Vidare tycks det i USA vara ett avsevärt större glapp mellan en ofta kvalificerad forskning och den socialpolitiska praktiken. Men man kan också ibland konstatera att stora och kostsamma projekt särskilt i Storbritannien och USA kan ge data och kunskaper som i allmänhet inte varit möjliga att få fram i Sverige. Ibland tillämpas också avancerade statistiska analysmetoder som bara i undantagsfall används av svenska forskare på området. Man kan dock notera att bl.a. Dagmar Lagerberg, Knut Sundell och Bo Vinnerljung fått viktiga arbeten publicerade i Child Abuse & Neglect. Otvivelaktigt håller dessa forskare hög internationell standard. Flera medicinska studier av svenska forskare har också fått internationell publicering (t.ex. Carl Göran Svedin, Frank Lindblad, Rickard Sjöberg). De longitudinella projekten vid Örebro universitet har fått särdeles stor internationell uppmärksamhet (Margaret Kerr, Håkan Stattin). Denna översikt är primärt inriktad på svensk forskning. Vi har ändå valt att ta med en del internationella undersökningar, dels för att de ger särskilt viktiga bidrag till kunskapsfältet och dels för att motsvarande undersökningar i fråga om omfattning och metodik hittills inte har kunnat genomföras i Sverige. Rapportens uppläggning Utöver detta inledande kapitel, en avslutande sammanfattning med rekommendationer samt ett appendix med en förteckning av svenska forskare och forskningsmiljöer inrymmer rapporten fem kapitel om olika aspekter på temat utsatta barn. I ett första sådant kapitel (kapitel 2) tas frågan om olika former för utsatthet upp samt försök att uppskatta prevalensen av olika former av utsatthet. I nästa kapitel behandlas frågan om vilka de bakomliggande orsakerna till utsatthet kan vara. Här ges en genomgång av riskfaktorer på olika nivåer: barn, föräldrar, situationsfaktorer, närmiljön, samhället samt interaktioner mellan olika nivåer. Ett evolutionärt perspektiv diskuteras också i detta kapitel. Konsekvenserna, både kortsiktiga och långsiktiga av att fara illa under barndomen är temat för nästa kapitel (kapitel 4). Här tas också upp begreppen sårbarhet och coping liksom skyddsfaktorer. Differentiella konsekvenser av olika former av övergrepp och försummelse granskas. I några viktiga studier har barn kunnat följas upp över längre tid vilket innebär att man har en säkrare grund för bedömning av risker än vid tvärsnittsundersökningar grundade på retrospektiva rapporteringar. I det femte kapitlet kommer frågan om identifiering av omsorgssvikt hos barn upp, där särskilt anmälningar och beslutfattandets problem vid anmälningar behandlas. I försöken att avgöra om utsatthet föreligger spelar barnens egna uppgifter en viktig roll. Frågan om barns kapacitet 12

13 att lämna valida vittnesmål om övergrepp eller andra former av utsatthet tas också upp i detta kapitel. Utredningarna utmynnar i olika förslag på åtgärder eller interventioner, t.ex. fosterhemsplacering eller familjestöd. Olika former av interventioner diskuteras i det sista temakapitlet (kapitel 6). Här skiljs på preventiva insatser och direkta insatser med placering, kontaktperson, stödsamtal, psykiatriskt stöd etc. Effekterna av olika insatser är en viktig fråga. Vilka insatser kan sägas vara evidensbaserade? Varför fungerar en viss metodik? Den senare frågan pekar också på behovet av teoretisk utveckling. Avslutningskapitlet inrymmer en kritisk diskussion av vissa grundläggande metodologiska frågor vid forskning om utsatta barn. En angelägen men vansklig fråga är i vilken utsträckning forskningen kan ge direktiv eller anvisa nya vägar för utvecklingen av den sociala barnavården. Det är en rimlig ambition att den sociala barnavården skall vara grundad på en solid kunskapsgrund. Men forskningen ger inte alltid konkret vägledning. I kapitlet identifieras också luckor i den svenska forskningen. Kapitlet utmynnar i ett antal konkreta rekommendationer om förstärkning och inriktning av framtida forskningsstöd samt tänkbara former för forskningsstödet. 13

14 KAPITEL 2 Olika former av utsatthet Slagen, förnedrad, försummad, övergiven, maktlös och kränkt att vara barn kan vara ett helvete. I Sverige används följande beteckningar: Barn som far illa, utsatta barn, barn i riskzon, barn med psykosocial problematik, barn i behov av särskilt stöd, barn till riskföräldrar, barn till omsorgssviktande föräldrar, psykosocialt utsatta barn, barn från psykosociala riskmiljöer, barn i fara, barn från utsatta barndomsförhållanden samt barn med känslomässiga svårigheter orsakade av ogynnsamma uppväxtvillkor (Lundén, Broberg & Borres, 2000). Vi kan redan inledningsvis konstatera att utsatthet knappast är ett vetenskapligt begrepp. Det inrymmer i hög grad normativa föreställningar som förskjuts och varierar med historiska, sociala och kulturella villkor. Grovt sett handlar det om två grupper barn: (1) Barn i fara: de som far illa eller riskerar att fara illa på grund av föräldrars handlingar eller brist på handlingar eller övergrepp från andra utanför familjen. (2) Farliga barn: de som utgör en fara för sig själva på grund av egna handlingar (användning av alkohol och andra droger, kriminalitet och prostitution ). Som vi tidigare markerat kommer den andra kategorin inte att fortsättningsvis behandlas i översikten. Världshälsoorganisationen (WHO) har föreslagit följande definition av utsatthet hos barn (Child abuse and neglect): All forms of physical and/or emotional ill-treatment, sexual abuse, neglect or negligent treatment or commercial or other exploitation resulting in actual or potential harm to the child s health, survival, development or dignity in the context of a relationship of responsibility, trust, or power. (WHO, 1999, 2002). Fem undergrupper av utsatthet urskiljs: 1. fysiska övergrepp 2. sexuella övergrepp 3. försummelse eller vanvård 4. emotionell kränkning 5. exploatering I denna översikt tar vi dessutom upp mobbning samt en del andra former av utsatthet som inte lätt kan kategoriseras i några av de fem undergrupperna. 14

15 Fysiska övergrepp mot barn Fysiska övergrepp eller misshandel av barn är enligt WHO sådant som resulterar i faktisk eller potentiell fysisk skada. Misshandeln är en fråga om handlingar i samspelsituationer som borde kunna kontrolleras av en förälder eller annan person med ansvar, makt eller tillit. Det kan vara fråga om en enstaka händelse eller något som ägt rum vid upprepade tillfällen (WHO, 1999). Enligt World Report on Violence and Health år 2000 kunde man räkna med att minst barn i världen under 15 år dött till följd av fysiska övergrepp. Mer än dubbelt så många barn i åldern 0 4 år var offer jämfört med gruppen 5 14 år. De vanligaste dödsorsakerna var huvudskador följt av skador i buken och kvävning. Antalet barn i världen som skadas till följd av misshandel är närmast omöjligt att uppskatta, men det rör sig tyvärr om mycket stora tal. Enligt rapport från Socialstyrelsen (2004) omkom i Sverige under åren totalt barn i åldrarna 0 17 år. Av dessa avled 36 till följd av övergrepp av annan person. Hälften av dessa var i tonåren och hälften 12 år eller yngre. Under år 2002 vårdades 250 barn på sjukhus till följd av övergrepp av annan person. Pojkar var här i klar majoritet (70 procent). I Sverige har en rad lagar mot barnmisshandel införts under 1900-talet. Redan i 1924 års Barnavårdslag stadgades anmälningsplikt för myndigheter och institutioner när det gällde barn som misstänktes fara illa. Fysisk bestraffning av gymnasieelever förbjöds Totalt förbud mot skolaga infördes Kroppslig bestraffning i hemmet förbjöds Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. ( 1 i föräldrabalkens sjätte kapitel). Sverige blev 1990 ett av de första länderna som ratificerade FN:s barnkonvention. År 1998 skärptes lagen om anmälningsskyldighet, vilket innebär att även personal inom privat bedriven verksamhet för barn och ungdomar har skyldighet att anmäla vid misstanke om att barn misshandlas eller utnyttjas sexuellt. Sveriges lagfästa förbud mot aga har väckt internationellt intresse. I en utvärdering av Durrant (1999) konstaterades att lagen varit framgångsrik. Studier av läget i andra länder (t.ex. McDevitt, 1996) har också visat att lagändringar har effekt på antal anmälningar av barnmisshandel. Toleransen mot våldshandlingar i det privata tycks ha minskat under 1990-talet (BRÅ, 1997). Enligt SIFO och SCB har regelbundet genomförda opinionsundersökningar visat att det allmänna stödet för fysisk bestraffning har sjunkit från 53 procent positiva 1965 till 11 procent I takt med det ändrade opinionsläget har antalet anmälningar av barnmisshandel ökat. Under 1990-talet ökade antalet polisanmälningar av barnmisshandel från fall år 1990 till fall 1998 (Nilsson, Horgby & Borres, 2001). Statistik från BRÅ visar att år 2003 anmäldes fall av misshandel mot barn i ålder 0 6 år, vilket är en ökning med 17 procent jämfört med Men statistik från första halvåret 2004 visar en liten minskning (4 procent) jämfört med motsvarande period För barn i åldern 7 14 år var antalet anmälda fall av misshandel år Här kan man notera en ökning under det första halvåret För båda åldersgrupperna har vi haft en tydligt ökande trend sedan början av 1980-talet. Nu anmäls nästan fyra gånger så många barn. 15

16 Om detta innebär att den faktiska frekvensen av barnmisshandel har ökat eller om det huvudsakligen handlar om en ökning i anmälningsbenägenheten är inte lätt att bedöma. I en stor enkätundersökning av ungdomar i Västmanland rapporterade mer än en tredjedel av flickorna och en fjärdedel av pojkarna att de varit utsatta för fysisk misshandel (Åslund, Nilsson & Sjöberg, 2004). I 6 procent av fallen handlade det om upprepad misshandel (mer än 5 gånger). En journalanalys av handläggningsrutiner vid barnmisshandel och sexuella övergrepp (Svedin & Gustafsson, 1994) visade att i ärendena av misstänkt barnmisshandel hade föräldrarna ofta psykiska problem. Andra faktorer som ökar risken för att föräldrar misshandlar sina barn är alkoholmissbruk, flyktingskap, arbetslöshet och fattigdom (t.ex. Janson, Lannemyr & Lindsten, 1995; von Knorring, 1995). I nästa kapitel belyses riksfaktorerna närmare. Lindell (2005) har påvisat mycket stora brister i det stöd misshandlade barn får. Hon har följt upp 126 fall av polisanmäld barnmisshandel under fyra års tid. I hälften av fallen fanns dokumenterade skador men bara 25 ledde till åtal. Efter fyra år har dock över 60 procent av barnen fortfarande kontakt med sociala myndigheter. En stor del av familjerna har varit föremål för nya anmälningar till polis och socialförvaltning. Av de 126 barnen har bara sex fått terapi för sitt trauma, trots att man enligt Lindell vet att över en tredjedel av misshandlade barn utvecklar posttraumatiska stressyndrom. Lindell föreslår bättre rapportering, bättre metoder för uppföljning och möjligen ett register över alla misshandlade barn. Shaken baby Ett annat fenomen som synes ingå i uppdraget att belysa är det s.k. shaken baby-syndrom (Barlow & Minns, 2000; Sidebotham, 2003; Wheeler, 2003). En del små barn som kommer in till akutvården för skador har fått sina skador tillfogade av någon av föräldrarna snarare än genom olycksfall. Förälderns initiala försök att få tyst på ett skrikande barn eskalerar i en ond spiral som leder till att barnet skakas så våldsamt att inre skador uppstår. I allvarliga fall kan det vara fråga om svårläkta blödningar i hjärnhinnorna som kan ge långsiktiga och mycket negativa konsekvenser för barnets utveckling. Flera fall med dödlig utgång har också rapporterats. Tyvärr finns ingen svensk forskning som direkt undersökt denna typ av spädbarnsmisshandel. Man har skäl att anta att det här föreligger en påtaglig underdiagnostik. Sexuella övergrepp mot barn Enligt WHO är det fråga om sexuella övergrepp när ett barn dras in i sexuell aktivitet som han eller hon inte fullt förstår, inte kan ge informerat samtycke till eller för vilken barnet inte är utvecklingsmässigt moget och inte kan gå med på eller som bryter mot samhällets lagar eller sociala tabun. Det är fråga om sexuella övergrepp vid en aktivitet mellan ett barn och en vuxen eller ett annat barn, som genom sin ålder eller mognad är i en ansvars-, makt- eller tillitsposition, när aktiviteten är avsedd att ge förövaren njutning eller tillfredsställelse. Detta gäller inte bara i fall när barn tvingas engagera sig i olaglig sexuell aktivitet; även utnyttjande av barn i prostitution eller andra olagliga sexuella verksamheter måste räknas som sexuellt övergrepp, liksom också när barn exploateras i pornografiska sammanhang. Sexuella övergrepp kan delas in i tre olika typer: övergrepp utan fysisk kontakt (t.ex. exhibitionism, voyeurism, sexuella anspelningar, kommentarer eller förslag, exponering för pornografiskt material) 16

17 övergrepp med fysisk kontakt sexuell exploatering av barn och unga i kommersiella sammanhang I Sverige görs varje år mellan en och två polisanmälningar per barn under 15 år om misstänkta sexuella övergrepp. Antalet anmälningar ökade kraftigt från 1982 till och med 1993, varefter en viss minskning noterades fram till 1997 (Svedin, 1999). Mer än hälften av polisanmälningarna har gällt misstänkta övergrepp inom familjen. Det är svårt att bilda sig en uppfattning om problemens verkliga omfattning och karaktär. Mörkertalen är sannolikt stora. Barn i alla åldrar, både pojkar och flickor, kan riskera att bli utsatta för sexuella övergrepp, men vissa riskfaktorer tycks återkomma i olika undersökningar. Svedin och Bank (2002) har gjort en värdefull genomgång av forskningen. Flickor i åldern 8 12 år är en särskilt utsatt grupp. Barn som tidigare varit utsatta löper stor risk att bli utsatta igen. Barn med olika former av funktionshinder är också extra sårbara. I ett kommande kapitel skall vi se närmare på riskfaktorer och vilka konsekvenser för barnens framtida anpassning som sexuella övergrepp kan medföra. WHO:s World Report on Violence and Health för år 2002 uppskattar att minst 8 procent av alla pojkar och 25 procent av alla flickor under 18 år har utsatts för sexuella övergrepp av något slag. Åslund, Nilsson & Sjöberg (2004) samlade in enkätsvar från över elever i årskurs 9 och i årskurs 2 av gymnasieskolan i Västmanlands län. Sexuella övergrepp i form av beröring rapporterades av 12 procent av pojkarna och 29 procent av flickorna, medan övergrepp som innefattade samlag rapporterades av c:a 7 procent av pojkarna och 13 procent av flickorna. Betydligt lägre prevalenssiffror rapporteras i Socialstyrelsens kunskapsöversikt om sexuella övergrepp på barn (SoS, 2000). Ungefär 7 till 8 procent av kvinnorna och 1 till 3 procent av männen har någon gång under uppväxten blivit utsatta för sexuella övergrepp. Man rapporterar också att c:a en tredjedel av alla sexualbrott begås av ungdomar. Ungefär hälften av vuxna förövare har tidigt visat ett sexuellt avvikande beteende och genomfört sina första övergrepp före 18 års ålder. I ett pågående projekt genomförs en noggrann kartläggning av unga förövares psykologi i syfte att finna vägar till förebyggande och behandlande insatser (Tidefors, 2005) Med sexuell exploatering av barn avses människohandel med barn för sexuella ändamål. (barnprostitution och barnpornografi). BRÅ har på uppdrag av Utredningen för kunskap om sexuellt exploaterade barn i Sverige genom fört en kartläggning. Det är närmast omöjligt att få fram den verkliga prevalensen av sexuell exploatering. Mörkertalen är förmodligen särskilt stora på detta område. BRÅ har gått igenom de domar som gällt sexuell exploatering och funnit att under perioden berörde sådana domar sammanlagt 70 barn. Svedin och Back (2003) rapporterade att av ett trettiotal barn som blivit utnyttjade i barnpornografi hade ingen av dem spontant berättat om övergreppen. Svedin och Priebe (2004) riktade en enkät till elever i gymnasieskolan med känsliga frågor om ungdomarna sexuella erfarenheter och attityder. Svarsfrekvensen blev ändå så hög som 77 procent. Sammanlagt svarade 60 ungdomar, 23 flickor och 37 pojkar, att de på något sätt sålt sex mot ersättning. Detta motsvarar 1,4 procent. Det är utomordentligt svårt att uppskatta den faktiska omfattningen av sexuella övergrepp på barn, dels därför att fenomenet har så stark laddning och dels därför att vuxenvärlden inte alltid förstår ett barns sätt att kommunicera sina upplevelser (Diesen, 2003). 17

18 Försummelse och vanvård Enligt WHO avser denna kategori vårdgivarens bristfälliga uppmärksamhet eller underlåtenhet att befrämja barnets utveckling inom alla områden: hälsa, utbildning, emotionell utveckling, näringstillförsel, skydd och trygga levnadsvillkor inom ramen för familjens eller vårdgivarens tillgängliga resurser. En sådan försummelse orsakar eller har hög sannolikhet att orsaka skada på barnets hälsa eller fysiska, psykiska, moraliska eller sociala utveckling. Det handlar också om oförmåga att på ett rimligt sätt övervaka och skydda barn från skada. Det är inte lätt att bilda sig en uppfattning om i vilken utsträckning försummelse och vanvård drabbar barn i Sverige. Här blir gränsdragningsproblemen vanskligare än i fråga om fysisk misshandel och sexuella övergrepp, där övergreppen ofta är avgränsade, om än ibland vid ofta upprepade tillfällen. Vanvården är däremot ofta en långt utdragen process som kan omfatta åratal av försummelse. Någon svensk forskning som är direkt inriktad på försummelse och vanvård tycks tyvärr inte förekomma. En speciell och ibland direkt farlig typ av försummelse är när föräldrarna inte sköter barnens medicinska vård, t.ex. insulininjektioner eller astmabehandling. Lucie Laflamme och hennes forskargrupp har uppmärksammat risker för att barn drabbas av olycksfall t.ex. i trafiken, på lekplatser, drunkningsolyckor, fall från byggnader (Laflamme, 2003; Engström & Laflamme, 2002). Uppenbarligen är risken för olyckor avsevärt större för barn som växer upp i resurssvaga familjer jämfört med barn till föräldrar med hög social status och välordnade förhållanden. Barn i utsatta boendemiljöer är också mer drabbade. En del av förklaringen till den högre olycksrisken kan vara försummelse och bristfällig övervakning eller tillsyn. Emotionell kränkning Emotionell kränkning innefattar, enligt WHO misslyckande i fråga om att skapa en utvecklingsmässig adekvat och stödjande miljö som inrymmer tillgång till en primär anknytningsgestalt, så att barnet kan utveckla en stabil och bred repertoar av emotionella och sociala färdigheter eller förmågor i nivå med hennes eller hans personliga potential och i förhållande till det samhälle i vilket barnet lever. Emotionell kränkning kan också vara fråga om handlingar riktade mot barnet som skadar eller har hög sannolikhet att skada barnets hälsa eller fysiska, psykiska, moraliska eller sociala utveckling. Dessa handlingar måste rimligen vara möjliga att kontrollera av föräldern eller en person som står i en ansvars- eller maktrelation till barnet. Handlingarna kan innefatta hindrande av rörelse, förringande, nedsvärtning, ogrundad beskyllning, hot, skrämsel, diskriminering, förlöjligande eller andra former av kränkande eller tillbakavisande behandling. En rimlig bedömning av i vilken utsträckning emotionell kränkning av barn förekommer är närmast omöjlig. I flertalet fall av fysisk misshandel eller sexuella övergrepp torde man kunna räkna med att barnet också blir emotionellt kränkt. Likaså kan man nog räkna med att barn som försummas och vanvårdas också i betydande grad blir emotionellt kränkta. Barn som far illa gör således detta ofta på flera olika plan samtidigt. Svårigheterna att komma åt förekomsten av emotionell kränkning minskar naturligtvis inte betydelsen av denna form av omsorgssvikt. Som vi senare skall se kan den bristande tilliten 18

19 till föräldrarna skapa grunden för en asocial utveckling av den unge. I undersökningar med uttalade barnperspektiv borde det vara möjligt att genom samtal och inkännande observationer komma åt det svårfångade fenomenet emotionell kränkning. Mobbning Mobbning tas inte explicit upp av WHO som en kategori av abuse and neglect. Men otvivelaktigt innebär mobbning en allvarlig form av utsatthet för dem som drabbas. Flera nordiska och internationella studier pekar på att mellan 10 och 20 procent av alla barn mellan 7 och 16 år trakasseras, utsätts för kränkande behandling eller fysiskt våld av andra barn i skolan (Kumpulainen et al. 1998; Olweus, 1992; Rigby & Slee, 1991; Roland, 1980; Sourander et al., 2000; Whitney & Smith, 1993). Mobbning har blivit beteckningen på sådan kränkande behandling. Olweus (1999) föreslår följande definition: Mobbning föreligger när en eller flera personer, vid upprepade tillfällen och under en viss tid, säger eller gör kränkande och obehagliga saker mot någon som har svårt att försvara sig. Den svenska forskningen om mobbning är, med undantag av Olweus banbrytande studier, av blygsam omfattning. På senaste tid har emellertid Erling och Hwang (2004) och Frisén och Hwang (insänt) också genomfört viktiga studier. Barnombudsmannens årliga rapporter inrymmer också viktiga fakta om mobbning Mobbing förefaller inte vara ett antingen-eller-fenomen utan man tycks kunna tala om grader av mobbning. I en landsomfattande norsk undersökning fann Olweus (1992) att 15 procent av skoleleverna var inblandade i mobbning av och till eller ofta/mycket ofta. Omkring 9 procent var utsatta för mobbning och knappt 7 procent mobbade andra elever regelbundet. I Sverige har Olweus funnit något större omfattning på mobbningen än i Norge, särskilt bland de äldre eleverna. I en undersökning i Stockholm under hösten 2004 uppgav närmare 20 procent av eleverna i sexton kommunala skolor i årskurserna 3, 6 och 9 att de någon gång blivit mobbade (Stockholms stads Revision, 2005). Man kunde jämföra med läget i samma skolor år Under denna tid har det inte skett några signifikanta förändringar, trots den ökade uppmärksamhet som ägnats mobbning och kränkande behandling. En tredjedel av eleverna i årskurs 9 uppgav att de ständigt får höra kränkande tillmälen som bög, hora eller liknande. Ytterligare 44 procent rapporterade att de ibland kränks på detta sätt. Några procent av eleverna på skolans alla stadier uppgav att de ofta inte ville gå till skolan därför att de var rädda och räknade med att de blir illa behandlade. Det innebär alltså att det i genomsnitt finns åtminstone en elev i varje klass som ständigt drar sig för att gå till skolan. Uppenbarligen är mobbning ett problem av betydande omfattning och för en del elever ett förfärligt hot som förmörkar tillvaron. Mobbningen kan antingen vara direkt, öppen attack eller indirekt, dold och manipulativ. Maynard och Joseph (2000) genomförde en principal komponentanalys av svar på 45 frågor om mobbning från 812 barn. Fyra faktorer identifierades: fysiska övergrepp, verbala kränkningar, social manipulation och attacker på egendom. Pojkar tycks oftast drabbas av direkta former av mobbning, medan flickor oftare utsätts för indirekta kränkningar, social 19

20 utfrysning eller verbala mobbningsformer (Olweus, 1993). Man kan också anta att flickor utsätts för könskränkningar i betydande utsträckning. Barn som ofta utsätts för mobbning löper stor risk att få sociala anpassningsproblem, självmordstankar (Rigby & Slee, 1999), ångest, depression, ensamhet och sänkt självuppskattning (Björkvist, Ekman & Lagerspetz, 1982; Olweus, 1992). Reid (1989) fann att 15 procent av långvarig frånvaro från skolan hade sin grund i mobbning. Laflamme et al. (2002) har visat att mobbning till och med ökar risken för att den mobbade råkar ut för olycksfall. En stor undersökning av mobbningens omfattning och konsekvenser har nyligen genomförts i nord-norge (Rønning, Handegaard & Sourander, 2004). Totalt deltog elever i årskurs 6 till årskurs 10. Cirka 5 procent av eleverna rapporterade att de utsatts för frekventa mobbningsattacker, vilket är väsentligt lägre än vad man fann i stockholmsundersökningen. I alla åldersgrupper rapporterade pojkar signifikant fler fall av fysiska övergrepp. I årskurs 7 9 erhölls inga signifikanta könsskillnader i fråga om verbal kränkning eller social manipulation. En viss nedgång i fysiska övergrepp kunde noteras över årskurser, men i övrigt var trenden ganska stabil över åldrar. Eleverna besvarade också ett frågeformulär om upplevda svårigheter i tillvaron. Det var tydliga samband mellan graden av upplevd mobbning och beteendemässiga, sociala och emotionella problem. Ehrling och Hwang (2004) och Frisén och Hwang, (insänt) hade också ett barnperspektiv i sin stora mobbningsundersökning. De frågade 960 tioåringar i Göteborg hur de uppfattade fenomenet mobbning, vad mobbning innebar, varför barn mobbas och hur de uppfattade att vuxna reagerade på mobbning bland barn. Studien visade bl.a. att barn i första hand förknippade mobbning med direkta aggressiva attacker. En liten andel barn var också medvetna om indirekta mobbningsmetoder, t.ex. förtal, ryktesspridning eller att någon utestängdes från lekar med andra barn under raster. Flertalet av dem som tog upp denna kategori av mobbning var flickor. På frågan om varför barn mobbas svarade de flesta att det rörde sig om barn som var annorlunda i fråga om utseende eller avvek på något annat sätt. Flickor som blivit mobbade berättade detta för föräldrarna i större utsträckning än pojkar (45 procent vs. 23 procent). Många offer för mobbning är säkert rädda för att situationen kan förvärras när mobbningen blir känd. En fjärdedel av de mobbade barnen hävdade att de inte fått någon som helst hjälp av vuxna i skolan. Detta kan te sig märkligt med hänsyn till den allmänna uppmärksamhet som fenomenet mobbning fått på senare år. Möjligen kan det avspegla att ansvariga vuxna sätter kriteriet för mobbning för snävt och är benägna att uppfatta skärmytslingar mellan barn som något ganska naturligt. Överviktiga barn, särskilt flickor med övervikt, rapporterade oftare att de blivit mobbade än normalviktiga. Men det tycks inte bara vara den objektiva övervikten som innebär mobbningsrisk. Även den subjektiva föreställningen om utseende och vikt är betydelsefull. Flickor som upplever sig själva som för tjocka och pojkar som upplever sig själva som för smala eller för småväxta rapporterade oftare att de blivit mobbade. Tidigare har hävdats att fysiskt utseende inte spelar så stor roll vid mobbning (t.ex. Olweus, 1978). Ehrlings och Hwangs studie pekar emellertid på att åtminstone övervikt kan öka risken 20

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat

Läs mer

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Karin Lundén Socialt Arbete, Göteborgs Universitet Karin.Lunden@socwork.gu.se Att beröra Erfarenheter från ett forskningsprojekt Vad är omsorgssvikt Hur vanligt

Läs mer

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Förskolans ledning tar avstånd till alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Det viktigaste arbetet mot mobbing, trakasserier,

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Storängsskolan 2014-11-04 Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Bakgrund Den 1 april 2006 trädde lagen i kraft som skall främja lika behandling. Lagen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Välkommen! 1 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2 Rädda Barnens arbetsmetoder 3 Barn har rättigheter! Idrott för

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt?

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention Cecilia Kjellgren universitetslektor/institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Unga som begår sexuella övergrepp Ungdomar 12-17

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning.

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. LIKABEHANDLINGSPLAN Förskola: Lilla Verkstan Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. På vår förskola ska alla känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för den man är. I

Läs mer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer Nätmobbing Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Leg. Psykolog & Doktorand Sofia Berne Definition: En person är nätmobbad när han eller hon, flera gånger blir utsatt för elaka handlingar

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet)

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet) Vad säger lagen? Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan (detta gäller alla skolformer som regleras i skollagen): skollagen (14 a kapitlet)

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Utökad statistik, barn och unga Annika Almqvist, Per Åsbrink. Redovisning 2011-08-25

Utökad statistik, barn och unga Annika Almqvist, Per Åsbrink. Redovisning 2011-08-25 Utökad statistik, barn och unga Annika Almqvist, Per Åsbrink Redovisning 2011-08-25 1 Initiativ från FOU Välfärd, Gävleborg Figur 1. Projektets olikasteg. Barn- och ungdomsprojektet Uppföljning: Kartläggning,

Läs mer

Enkät om kränkningar och hot mot journalister

Enkät om kränkningar och hot mot journalister Enkät om kränkningar och hot mot journalister Enkät om kränkningar och hot mot journalister 2013 Journalistförbundet genomför regelbundna enkätundersökningar bland sina medlemmar för att kartlägga förekomsten

Läs mer

upprättad av: Giltighetstid Fastställd av Version nr Dokumenttyp Solveig Olofsson, Folktandvården 20130815-20150815 Styrgruppen 2,0 Riktlinjer

upprättad av: Giltighetstid Fastställd av Version nr Dokumenttyp Solveig Olofsson, Folktandvården 20130815-20150815 Styrgruppen 2,0 Riktlinjer Barn som far illa INNEHÅLL: Anmälningsskyldighet... 3 Vad menas med att ett barn far illa?... 4 Vad kan tandvårdspersonal möta?... 5 Rutin vid aktualisering till Socialtjänsten... 7 Rutiner vid upprepade

Läs mer

LVU-utbildning den 24 mars 2011

LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Framtagen oktober 2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskola: Regnbågen Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning Bild: Grimms. På vår förskola ska alla känna sig trygga

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Handlingsplan socialtjänstlagen. Förskolan/Skolan LÄR

Handlingsplan socialtjänstlagen. Förskolan/Skolan LÄR Handlingsplan socialtjänstlagen Förskolan/Skolan LÄR Läsåret 2010-2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 2 Vad säger lagen om anmälningsplikt? 3 Vad innebär detta i praktiken? 3 Anmälan

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Våldsutsatta barn - långtidseffekter på den psykiska och fysiska hälsan

Våldsutsatta barn - långtidseffekter på den psykiska och fysiska hälsan Våldsutsatta barn - långtidseffekter på den psykiska och fysiska hälsan Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, Med dr Akademiska barnsjukhuset Uppsala När far barn far illa? Fysiskt våld Sexuella övergrepp

Läs mer

MEDLEMSFÖRSLAG. Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer. Nordiska rådet

MEDLEMSFÖRSLAG. Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer. Nordiska rådet MEDLEMSFÖRSLAG Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer i hela Norden Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och det förekommer i alla nordiska länder. Det vanligaste

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

Barn och unga med sexualiserade beteendeproblem

Barn och unga med sexualiserade beteendeproblem Barn och unga med sexualiserade beteendeproblem Barn som våldtar barn Vårt ansvar som vuxna att stoppa i tid. Unga som begår sexuella övergrepp Ungdomar 3-20 år Flickor och pojkar Mot barn, jämnåriga,

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan

Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan 2008-01-28 Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan Handlingsplanen gäller för elever och personal på Gränsskolan. Uppdrag Skollagen (SFS 1

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 1. Inledning Falkenbergs gymnasium och Vuxenutbildning är en del av omvärlden och omvärlden är en del av oss. Skolan skall vara välkomnande

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Ungdomar, mobbning och stress. Rapport från Lindeskolans Hälsoenkät ht 2006

Ungdomar, mobbning och stress. Rapport från Lindeskolans Hälsoenkät ht 2006 Ungdomar, mobbning och stress Rapport från Lindeskolans Hälsoenkät ht 2006 Bakgrund Mobbning är enligt flera studier ett stort problem i svenska skolor. Konsekvenserna av mobbningen kan påverka den psykiska

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE:

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE: 1 Härnösands gymnasium HANDLINGSPLAN MOT DROGER Upprättad februari 2009 i samverkan mellan skola, polis och socialtjänst. Revideras vartannat år eller vid behov. Skolan ansvarar för att initiera revideringen.

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Vid misstanke om att barn försummas eller riskerar fara illa. Handlingsplan för tandvården i Gävleborg

Vid misstanke om att barn försummas eller riskerar fara illa. Handlingsplan för tandvården i Gävleborg Vid misstanke om att barn försummas eller riskerar fara illa Handlingsplan för tandvården i Gävleborg 1 Innehåll Inledning 3 Rutiner när vi inte lyckas få patienten till kliniken 4 Anmälningsplikt 5 14

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 LINDESKOLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 1 Innehåll Utgångspunkter 3 Definitioner av begrepp 3 Vad säger FN:s barnkonvention? 3 Vad säger lagen? 4 Vad säger Lindesbergs

Läs mer

Barn som far illa. Riktlinjer för Folktandvården Stockholms län AB

Barn som far illa. Riktlinjer för Folktandvården Stockholms län AB Barn som far illa Riktlinjer för Folktandvården Stockholms län AB Inledning För att barn som far illa eller riskerar att fara illa tidigt ska kunna upptäckas och få det skydd och det stöd de behöver har

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer