VÅLD I NÄRA RELATIONER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÅLD I NÄRA RELATIONER"

Transkript

1 VÅLD I NÄRA RELATIONER - gemensam handlingsplan för Kungälvs kommun 2012 FOLKHÄLSORÅDET KULTUR OCH SAMHÄLLSSERVICE

2 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter Del av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Kap1. As a priviledged person you have not the right to remain silent. Marilyn Frye Deltagare i arbetsgruppen Våld i nära relationer: Handlingsplanen har tagits fram inom arbetsgruppen Våld i nära relationer inom folkhälsoarbetet i Kungälvs kommun. Följande deltagare har ingått: Karen Abrahamsson, Förskola/Skola/stödenheten, Jaana Smed Karling, Krismottagningen för kvinnor, Bo Jonsson, Krismottagningen för män, Karin Nilsson/Carina Emanuelsson, Biståndsenheten, Elisabeth Mattsson, Hemtjänsten i Kungälvs kommun, Helena Järpsten, Personalenheten, Karina Fransson, Mödrahälsovården Kungälvs sjukhus, Carolin Lind, Akuten Kungälvs sjukhus, Annika Halldin, Folktandvården, Christina Sandberg, Polisen, Camilla Andersson/Lotta Markänger, Kvinnojouren Kungälv/Ale, Eleonor Evenbratt, Svenska kyrkan, Barbro Gustafsson, Brottsofferjouren, Ingvor Öhman, Rädda barnen, samt Inger Aronsson, Utvecklingsledare Folkhälsa. 2

3 Innehållsförteckning Deltagare i arbetsgruppen Våld i nära relationer:... 2 Handlingsplan Syfte, övergripande mål... 4 Bakgrund....5 Lokal organisation... 6 Förebyggande arbete... 6 Uppföljning... 6 Jämställdhetsplan... 6 Myndigheternas ansvar... 6 Socialtjänsten... 6 Presentation av verksamheterna som medverkar i arbetsgruppen: Våld i nära relationer och hur de olika verksamheterna arbetar med att förebygga våld i nära relationer... 8 Förskolan/Skolan... 8 Skolhälsovården (SHV)... 8 Vård och äldreomsorg...8 Krismottagning för kvinnor..8 Krismottagning för män... 8 Personal... 8 Sjukvården..9 Folktandvården... 9 Polisen 9 Svenska Kyrkan... 9 Kvinnojouren... 9 Brottsofferjouren... 9 Rädda Barnen Vad är våld? Olika typer av våld Normaliseringsprocessen Misshandlade kvinnors situation Kvinnor med utländsk bakgrund Hedersrelaterat våld Könsstympning Trafficing prostitution och människohandel Kvinnor med missbruksproblematik Funktionsnedsatta och äldre kvinnor Homo- och bisexuella personer Transpersoner Barn som upplevt våld Män som misshandlar Missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Handlingsprogram Vad kan jag som vän/förälder/arbetskamrat/chef göra för att hjälpa? Ställ frågor om våld i nära relation förekommer Möt med respekt och förståelse Här finns hjälp Telefonkontakt Jourboende För kvinnor i behov av skyddat boende: För kvinnor med missbruksproblem som har blivit utsatta för våld: För kvinnor med funktionsnedsättning som har blivit utsatta för våld:

4 Handlingsplan Denna handlingsplan anger grundsynen för det vidare arbetet inom arbetsgruppen våld i nära relationer. Vår inriktning under de närmaste åren Utveckling av fungerande samarbetsformer mellan myndigheter och frivilligorganisationer Utbildning och kompetenshöjande insatser för skolungdom, professionella och allmänhet Fortlöpande inventering av de resurser som finns på området och formulering om vad som behövs förstärkas i framtiden Syfte, övergripande mål Syftet med det arbetet som beskrivs i handlingsplanen är främst att förebygga (mäns 1 ) våld mot kvinnor samt tillgodose misshandlade kvinnors och deras barns behov av skydd, boende och stöd. Handlingsplanen omfattar insatser för alla inblandade parter i familjen. Strategierna är kommunövergripande och inriktade på samverkan. Kommunen vill främja samverkan mellan berörda instanser och frivilligorganisationerna för att hitta bra helhetslösningar för utsatta kvinnor. Det är viktigt att varje organisation tar fram sin egen handlingsplan för det konkreta arbetet. Alla människor ska kunna leva utan rädsla och själva bestämma över sina liv Skapa attitydförändring avseende våld i ett jämställdhetsperspektiv Genom samordnade insatser agera mot gemensamma mål på ett effektivt och kraftfullt sätt Barnens situation ska alltid uppmärksammas Öka kunskapen för att synliggöra problematiken Öka möjligheterna till att förebygga och tidigt upptäcka det relations- och könsbetingade våldet Främja metod och kompetensutveckling för personal som i sitt arbete möter misshandlade kvinnor, deras barn och de misshandlande männen Män som misshandlar bör få sådan hjälp att de inte återfaller i brottslighet 1 Parantes har satts med män i då förövaren generellt sett är en man, men att man måste beakta att förövaren kan till exempel vara en kvinna/mamma/syster/moster etcetera (i hedersrelaterat våld) eller en partner (i samkönad relation) 4

5 Bakgrund Våldsbrott mot kvinnor i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem och ett av våra mest dolda brott. Våldet påverkar alla delar av kvinnans liv såväl psykologiskt, medicinskt som socialt och får stora konsekvenser för alla inblandade. Det är därför ett av de största hoten mot folkhälsan. Under 2011 polisanmäldes cirka 30 fall av kvinnomisshandel i Kungälv. Under tio år har antalet anmälda våldsbrott mot kvinnor ökat med 31 % under , men mörkertalet är stort och troligtvis utsätts många fler för relationsrelaterade våldsbrott. Våldet drabbar kvinnor i alla samhällsklasser och i alla åldersgrupper. Våldsbrott mot kvinnor i nära relationer har en större omfattning än att det bara berör två parter eller ett heterogent normförhållande mellan en man och en kvinna varav begreppet våld i nära relationer är mer omfattande. Våld i nära relationer är även ett allvarligt hot mot barns och ungdomars sociala och psykiska hälsa. Barns upplevelser av våld mellan föräldrar kan starkt komma att prägla deras värderingar och normer rörande relationer mellan könen och kan också skapa ett mönster av återkommande våld i deras kommande vuxenliv. I det hedersrelaterade våldet drabbas kvinnorna och flickorna extra hårt då förövarna kan vara alla medlemmarna i familjen/släkten/vänner till familjen som för att skydda familjens rykte och anseende tar till våld och i extrema fall mord (hedersmord). Killar är i viss utsträckning också offer eftersom de tvingas leva i ett system där de måste bevaka och förtrycka sina systrar, samt att de även utsätts för tvångsgifte. Hedersrelaterat våld och förtryck drabbar även homo- och bisexuella samt transpersoner, men där är förövaren inte bara familjen/släkten utan även samhället som kan ge sitt förakt i uttryck av så kallat hatbrott. Inom FN och EU har man satt fokus på mäns våld mot kvinnor och dess konsekvenser. Genom Deklarationen om avskaffandet av våld mot kvinnor 1993 uttalar FN att mäns våld mot kvinnor är en kränkning av kvinnors rättigheter och grundläggande friheter och att våldet är ett uttryck för ojämlika maktförhållanden mellan kvinnor och män där män är överordnade och kvinnor underordnade. I det handlingsprogram som FN ställde sig bakom fastställdes att en helhetssyn och ett tvärsektoriellt arbetssätt måste utvecklas för att åstadkomma ett samhälle fritt från det könsspecifika våldet. 5

6 Lokal organisation År 2000 startade arbetsgruppen Våld i nära relationer inom folkhälsoarbetet med syfte att upprätta en gemensam handlingsplan, skapa samverkan mellan berörda myndigheter och frivilligorganisationer samt att genom utbildning öka kunskapen om mekanismer och konsekvenser av våld i nära relationer. Gruppen är sammansatt av personer från Förskola/skola/stödenheten, Vård- och äldreomsorg, Personalenheten i Kungälvs kommun, Individ och familjeomsorg, Sjukvården, Folktandvården, Polisen, Svenska Kyrkan, Kvinnojouren, Brottsofferjouren, Rädda Barnen, samt Utvecklingsledare Folkhälsa. Förebyggande arbete För att lyckas med våldsförebyggande arbete krävs ett tvärsektoriellt arbete och tillgång till stödjande insatser. Det krävs att alla som kommer i kontakt med barn och vuxna som lever med våld i vardagen, genom kunskap om våldets konsekvenser, vågar ta ställning mot våldet. Om barn och vuxna som lever i familjer med våld får hjälp och stöd tidigt så minskar risken för att våldsmönstret fortsätter eller förs vidare. Sedan 2008 har kommunen inrättat Krismottagning för kvinnor, Krismottagning för män samt Trappan - samtal för barn som har bevittnat våld. Utbildning har även genomförts i frågor rörande våld, maskulinitet och jämställdhet genom Amphi produktion i förebyggande syfte för pedagogerna på gymnasiet, särgymnasiet, vuxengymnasiet och grundskolan 7, 8 och 9. Sedan årsskiftet 2009/2010 finns även Trampolinen en gruppverksamhet för barn som har psykiskt sjuka föräldrar, missbrukande föräldrar eller där barnen har bevittnat våld. Uppföljning Den gemensamma handlingsplanen våld i nära relationer är ett redskap för professionella inom organisationernas olika verksamheter. Folkhälsorådet ansvarar för att handlingsplanen revideras vart 4:e år och redovisas för kommunstyrelsen. Jämställdhetsplan Från och med 2012 finns åtgärder för att motarbeta mäns våld mot kvinnor/våld i nära relationer med i Jämställdhetsplanen för Kungälvs kommun. I Jämställdhetsplanen står det att Kungälvs kommun som arbetsgivare måste uppmärksamma problemet och följa de åtgärder som står angivna. Det innebär att handlingsplanen skall göras känd hos chef och medarbetare och vid misstanke skall chef ställa frågor utifrån de frågeställningar som finns i handlingsplanen. Kungälvs kommun skall även sprida foldern med viktiga telefonnummer, till exempel till Kvinnojouren, Familjerådgivningen, Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning med flera. Myndigheternas ansvar Socialtjänsten Kommunens ansvar styrs framför allt av bestämmelserna i socialtjänstlagen. Där fastställs i 2 kap. 2 SoL kommunens yttersta ansvar för att de som vistas i kommunen får det stöd och hjälp de behöver. I 3 kap. 1 SoL framgår socialtjänstens uppgifter att informera, svara för omsorg och service, upplysningar, råd och stöd, vård och ekonomisk hjälp samt annat bistånd till dem som behöver det. Den 1 juli 2007 skärptes lagstiftningen så att det än tydligare framgår vilket ansvar socialnämnden har att ge brottsoffer stöd och hjälp. Ändringarna innebar bland annat att kommunen skall, i stället för som tidigare bör, särskilt ta hänsyn till att våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, kan vara i behov av hjälp. 5 kap. 11 Socialtjänstlagen lyder: 6

7 Till socialtjänstens uppgifter hör, att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående, får stöd och hjälp. Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är, eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående, kan vara i behov av stöd och hjälp, för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också särskilt beakta, att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna, är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. Allmänt gäller att myndighet med sekretess får anmäla misstanke om brott som kan ge fängelse. Socialtjänst och hälso- och sjukvård får endast anmäla misstanke om brott, för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i 1 år. Hit hör misshandelsbrott. När det gäller barn under 18 år gäller anmälningsplikt till socialtjänsten och polis vid misstanke om att barn far illa (SoL 14 kap 1 ) eller vid misstanke om brott mot barn (Brottsbalken kapitel 3, 4, 6) 7

8 Presentation av verksamheterna som medverkar i arbetsgruppen: Våld i nära relationer och hur de olika verksamheterna arbetar med att förebygga våld i nära relationer. Förskolan/Skolan Rektor ansvarar för att barn- och elevhälsoarbetet utformas så att alla får det särskilda stöd de behöver. Det kontinuerliga arbetet med barns utveckling sker i samråd med barnet, föräldrarna, arbetslaget samt övrig personal. Vid misstanke om att ett barn/en elev far illa har skolan anmälningsplikt till socialtjänsten. Skolhälsovården (SHV) SHV är en del av skolans elevhälsa. SHV träffar alla elever via hälsobesök enligt ett basprogram samt öppen mottagning. Vid misstanke om att en elev far illa har SHV anmälningsplikt till socialtjänsten. Vård och äldreomsorgen Biståndsenheten ansvarar för myndighetsutövning inom äldreomsorgen, samt för de personer över 18 år som ansöker om hemtjänst. Biståndsenheten i Kungälvs kommun har utarbetat rutiner när uppgifter om misshandel i nära relation kommer till biståndshandläggarnas kännedom. Olika situationer kräver olika åtgärder, till exempel om offret eller förövaren har en demenssjukdom eller är uttröttade. Hemtjänst, avlösarservice, eller korttidsplats är hjälpinsatser som kan bli aktuella. Krismottagningen för kvinnor Krismottagningen för kvinnor är en verksamhet som är kopplad till familjerådgivningen. Här erbjuds samtalsbehandling till kvinnor som är eller har varit utsatta för våld. Behandlingsarbetet består av krissamtal, bearbetande samtal, stödsamtal, råd och stöd samt information. Utgångspunkten är kvinnans behov och situation. Om kvinnan befinner sig i en situation där våldet pågår bli målet att medvetandegöra hur våldet påverkar henne och eventuella barn, att informera på vilket sätt samhället kan skydda henne, samt stötta henne i en eventuell uppbrottsprocess. Krismottagningen för män Krismottagning för män i Kungälv bedriver behandlingsarbete med män som använt våld och det arbetet har ett överordnat syfte, nämligen att män upphör med alla former av våldsamt beteende och att förändringen är hållbar över tid. Teoretiska utgångspunkter, metoder och tekniker tjänar som hjälpmedel och är därför underordnade arbetet att hindra och förebygga våld i nära relationer. Utgångspunkten är att det är möjligt för varje utövare av våld att uppnå en förändring och utveckla alternativa strategier/ förhållningssätt till eget våldsamt beteende. Personal Handlingsplanen gällande våld i nära relationer, framtaget av Folkhälsorådet, skall göras känd för chefer och medarbetare. Vid misstanke skall chef ställa frågor till medarbetaren om hon/han blir utsatt för våld. (Tips på frågeställningar finns på sid. 15) I kommunens arbete med att minska korttidsfrånvaron skickar personalenheten ut material till medarbetare med upprepad sjukfrånvaro, bland annat den gröna flyern med viktiga nummer för att uppmärksamma att det finns hjälp att få. Syftet är att förbereda medarbetaren inför rehabiliteringssamtalet med sin chef. Genom att samma information skickas ut till alla medarbetare blir det lättare för chefer att ställa frågor om det finns oror för att medarbetaren utsätts för våld i sin närhet. 8

9 Kommunen erbjuder samtliga medarbetare personalstöd genom Falck Healthcare dit man kan ringa anonymt dygnet runt med frågor som rör privatlivet. Sjukvården En kvinna som blivit misshandlad och uppsöker sjukvården för sina skador, talar i många fall inte om vad hon har blivit utsatt för. Det är viktigt att sjukvårdspersonal är lyhörd och frågar om kvinnan blivit utsatt för misshandel. Noggrann dokumentation av kvinnans skador och upplevelse är av stor betydelse för eventuella rättsliga följder. Sjukvården kan förmedla kontakt med kurator, polisen, kyrkan, krismottagningen för kvinnor och män och socialtjänst samt med kvinnojouren om kvinna så önskar. Barn- och ungdomspsykiatrin erbjuder rådgivning, behandling och samverkan med andra insatser. Folktandvården Folktandvården bedriver både barn och vuxentandvård. Vid undersökningstillfället undersöks tänder, bett och alla avvikelser registreras i mun ansikte och halsregion. Detta dokumenteras i journalen och kompletteras med erforderliga foto och röntgenbilder. Målsman är skyldig att tillse att barn under 18 år får den vård som de är i behov av, om så inte sker faller detta under dental försummelse. Barn som inte kommer till Folktandvården trots upprepade kallelser, informeras föräldrarna skriftligen att vi lämnar över till Sociala myndigheter då varje barn har rätt till tandvård. Polisen Polismyndigheten är ett led i samverkanskedjan med bl.a. åklagarmyndigheten. Relationsbetingat våld är ett allmänt åtalsbrott. Våld i nära relationer är alltid straffbart oavsett om det sker i hemmet, på jobbet eller på allmän plats. Polisens arbete är att ta upp en anmälan och att dokumentera. I deras yrkesroll ingår att vara objektiv. Åklagaren leder utredningar och beslutar om det finns skäl för en eventuell anhållan eller om andra åtgärder behöver vidtas. Svenska Kyrkan Svenska kyrkan vill värna varje människas värde och värdighet. Kyrkan vänder sig till hela människan och hela samhället, med fokus på de människor i vår närhet som far illa och som behöver stöd. Svenska Kyrkan kan ge kostnadsfria och sekretesskyddade stöd och själavårdssamtal av präster och diakoner, samt att ge vägledning till annan hjälp. Kvinnojouren Kvinnojouren Vändpunkten är en ideell förening som har ett skyddat boende för kvinnor och barn som behöver fly undan våldet. De som jobbar på kvinnojouren är väl insatta i problematiken om mäns 2 våld mot kvinnor och erbjuder stödsamtal i form av hjälp till självhjälp - metoden och stöd vid eventuella myndighetskontakter. Kvinnan kan vara anonym, tystnadsplikt råder och ingen rapporteringsskyldighet till myndigheter finns. Brottsofferjouren Brottsofferjouren är en ideell förening som består av stödpersoner som erbjuder kostnadsfri och sekretesskyddad hjälp och stöd till den som blivit utsatt för brott. Stödet innefattar även brottsoffrets anhöriga. Stödpersonen hjälper också till med kontakter med myndigheter och försäkringsbolag. 2 Generellt sett är förövaren en man, men att ta i beaktande att förövaren även kan vara till exempel en kvinna/mamma/syster/moster etcetera (i hedersrelaterat våld) eller en partner (i samkönad relation) 9

10 Rädda Barnen Rädda Barnen undervisar om barns rättigheter i skolorna genom att på olika sätt få dem att förstå vad barnkonventionen betyder i deras vardag. Genom studiecirklar för förskollärare och BVCpersonal försöker vi ge dem kunskaper att bättre möta föräldrar i rådgivningssituationer. Vi ordnar föreläsningar om Hedersrelaterat våld. Senast 2010 fick över tvåtusen elever och lärare genom teater och föreläsningar kunskap om hur det är att det är att växa upp i en familj präglad av hedersrelaterat våld. Behandlingsmodellen Trappan, som används i vår kommun, har utarbetats av Rädda Barnen. I särskilt komplicerade barnpsykiatriska fall har Rädda Barnen en egen Krismottagning på Regionkontoret i Göteborg. 10

11 Vad är våld? Vi vet idag att både kvinnor och män är utsatta för våld i nära relationer. Men här nedan beskriver vi våld utifrån hur majoriteten av hur våld i nära relationer ser ut. Det vill säga att offret är en kvinna och förövaren är en man. Våld eller övergrepp mot kvinnor i nära relationer definieras som ett avsiktligt upprepat våld eller psykiskt övergrepp utövat av en man 3 mot en kvinna som han har eller har haft en emotionellt och/eller sexuellt förhållande med. Det kan ta sig uttryck i olika former som hot om våld, fysiskt och emotionellt våld, våldtäkt, sexuella övergrepp, kränkningar och sexuella trakasserier. Andra former av våld mot kvinnor är hedersrelaterat våld, prostitution, våldspornografi, annan sexualisering av kvinnor i det offentliga rummet samt trafficking. Företeelserna är besläktade och kan ses som uttryck för en könsmaktsordning med manlig strukturell dominans och kvinnors underordning. Enligt FN är våld mot kvinnor: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet. 4 Olika typer av våld När man talar om våld i nära relationer brukar man skilja mellan: Fysiskt våld: (som slag, stryptag), Psykiskt våld (som kränkningar, förolämpningar, hot, kontrollerande), Sexuellt våld (som våldtäkt), Latent våld (som oro för hur förövaren kommer att vara när man kommer hem från jobbet) och Ekonomiskt våld (att förövaren har hand om alla pengarna och på så vis stryper kvinnans handlingsmöjlighet) Normaliseringsprocessen För att kunna få en förståelse för våldets uttryck måste man först gå igenom normaliseringsprocessen. Ett begrepp som myntats av Eva Lundgren, professor i sociologi. Normaliseringsprocessen är den process som teoretiskt förklarar hur det kan se ut i ett misshandelsförhållande Precis som i andra parrelationer börjar även förhållanden som slutar i misshandel med förälskelse och kärlek. Våldet kommer inte i början av relationen, när det skulle vara lätt att dra sig ur, utan först när förhållandet är väl etablerat och mannen redan har ett visst grepp om kvinnan. Det finns ett starkt samband mellan ett kontrollerande beteende gentemot kvinnan och fysiskt våld mot henne. Ofta har de män som slår sin partner ett kontrollerande beteende och försöker begränsa hennes kontakter med vänner och familj. Han har synpunkter på vem hon talar med, kräver att få veta var hon är och med vem. Han förödmjukar henne och uttalar sig kränkande om det hon gör, hur hon ser ut och så vidare. Praktiskt taget alla män som utövar mycket allvarligt och potentiellt livshotande våld mot sina hustrur/sambor uppvisar också ett extremt kontrollbeteende gentemot dem. Att bli slagen av den man älskar och är beroende av är en oerhört kränkande och skamfylld upplevelse. Att samtidigt vara isolerad och kontrollerad ger dåliga förutsättningar för att ta sig ur relationen. Ett annat skäl till att hon inte går direkt är också att det kan bli farligt. Det är även vanligt att våldet riktar sig till andra närstående som till exempel husdjur vilket försvårar för kvinnan att ta steget och lämna sin partner. Hot om våld mot husdjuren används ofta som utpressning mot kvinnan och djuren blir ofta offer för våld. När hon s.12 3 Carin Holmberg, Med husbondens röst: om våld mot djur i misshandelsrelationer, 2004, Kabusa Böcker s.12 11

12 vill bryta med mannen blir riskerna som allra störst. Kvinnans försök att avsluta förhållandet blir ett allvarligt hot mot mannens kontroll över henne, vilket kan leda till ökat våld, kanske även hennes död. Misshandlade kvinnors situation En kvinna som misshandlas har ofta tvingats leva med mannens krav på kontroll och dominans under lång tid. Att utsättas för psykiskt, fysiskt och/eller sexuellt våld ger psykiska men och leder oftast till att kvinnan får bristande tillit till människor som vill hjälpa henne. Hon vill inte alltid berätta vad som har hänt och förväntar sig inte att bli trodd. Misshandel inom ett förhållande skiljer sig väsentligt från andra våldsbrott eftersom man har eller har haft en relation med förövaren som kan vara ens förälder, syskon, vän, partner. Man är på olika sätt beroende av varandra känslomässigt, exempel genom gemensamt boende, delad livshistoria, gemensamma barn, vän- och släktkrets och/eller gemensam ekonomi. Ett uppbrott är komplicerat och har vanligtvis föregåtts av ett flertal tidigare försök. Erfarenhet visar att med ett adekvat stöd kan denna process förkortas. Våldet drabbar kvinnor inom alla samhällsklasser och alla åldersgrupper. Men vissa grupper av kvinnor är mer utsatta och uppmärksammas som mer sårbara. Det rör sig om kvinnor med utländsk bakgrund, kvinnor med missbruksproblematik, äldre och funktionsnedsatta kvinnor och de som lever i samkönade relationer. Kvinnor med utländsk bakgrund En del kvinnor med annan etnisk/kulturell bakgrund som utsätts för misshandel av sina män kan ha särskilt svårt att bryta upp från ett äktenskap då de kan riskera att bli isolerade eller utstötta ur en gemenskap. Vissa misshandlade kvinnor avskärmas och isoleras från omvärlden av sin man och får därför inte tillgång till svenskundervisning ej heller kunskap om sina rättigheter och möjligheter att få hjälp. För en del kvinnor med invandrar bakgrund är det långt ifrån en självklarhet att kunna bo på egen hand och att försörja sig själv. En annan utsatt grupp bland kvinnor födda utomlands och som kommer till Sverige är såkallade anknytningsfall. De kommer för att gifta sig eller leva i en relation med en man, som har uppehållstillstånd i Sverige. Två typer av anknytningsfall som kan innebära risker för kvinnan är; när en kvinna kommer för att leva med en svensk man eller när det kan handlar om ett arrangerat äktenskap med en landsman. Kvinnan måste ha levt med mannen i minst två år för att få permanent uppehållstillstånd. Om mannen slänger ut kvinnan eller om kvinnan lämnar mannen inom denna tidsperiod, löper hon risk att bli utvisad till sitt hemland där hon som skild kvinna oftast saknar inkomstmöjligheter och kanske inte heller är välkommen tillbaka till sin familj. Detta är känt av många män, som kan utnyttja någon av dessa möjligheter för att göra kvinnan beroende av dem. Hedersrelaterat våld Unga kvinnor/flickor samt HBTQ 5 personer med föräldrar/släkt/omgivning som har en stark syn på hur familjetraditionen skall bevaras samt annan syn på relationen mellan pojkar och flickor kan hamna i kultur/hederskonflikter. Med andra ord är de utsatta inte bara personer med utländsk bakgrund -trots att samhället kanske speglat den hedersproblematiken lite mer. Rädslan för att familjebanden skall upplösas kan göra att flickorna övervakas extra noga och kontrollen kan övergå i öppna konflikter med bruk av våld och andra övergrepp. Utfrysning, tvångsäktenskap och könsstympning är specifika företeelser inom det hedersrelaterade våldet men kan också i sin mest extrema form sluta i hedersmord. 5 Homosexuell, bisexuell, transpersoner samt queer 12

13 Könsstympning Alla former av kvinnlig könsstympning är förbjuden i Sverige enligt Lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor. Sverige har anslutit sig till den internationella lagen: FN:s konvention om barns rättigheter. I FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 5 står, att ingen får utsättas för tortyr eller annan grym förnedrande behandling. Kvinnlig könsstympning i alla former är förbjudet i Sverige. Kvinnlig könsstympning är inte påbjudet i några religiösa skrifter. Kvinnlig könsstympning är skadligt för kvinnors och barns hälsa. Kvinnlig könsstympning är det samma som kvinnlig omskärelse, vilket innebär att man skär bort hela eller delar av de yttre könsorganen på flickor. Det finns fyra olika typer av könsstympning, enligt WHO:s definition. Konsekvenser av kvinnlig könsstympning beror på vilken typ som har utförts, men de omedelbara följderna av stympningen är svår smärta, blödning och chock. Lagen om förbud mot könsstympning av kvinnor skärptes 1999, vilket innebär att en person kan dömas i Sverige för brott mot lagen även om brottet har begåtts utomlands. Trafficing prostitution och människohandel I Sverige anses prostitution vara en form av mäns våld mot kvinnor och barn. Sedan länge prioriterar den svenska regeringen bekämpningen av prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Att köpa, eller försöka köpa, sexuella tjänster är sedan den 1 januari 1999 en kriminell handling som straffas med böter eller fängelse upp till sex månader. Prostitution och kvinnohandel är precis som andra former av mäns våld mot kvinnor könsspecifika företeelser, det vill säga den överväldigande delen av offren är kvinnor och flickor medan förövarna är män. Kvinnor med missbruksproblematik Våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem finns i alla sociala miljöer. Det kan vara en socialt väletablerad kvinna med arbete och familj eller en utslagen kvinna utan resurser att planera för mer än en dag i taget. Bland de missbrukande kvinnorna är utsattheten stor då de har en mycket låg status både i sina egna och i andras ögon, de är fyllda av skuld och skam. Därför anmäler de sällan övergreppen eller söker hjälp. För många av kvinnorna hänger våldet och missbruket ihop. Samtidigt som mannen är den som slår henne, kan han vara den som tillhandahåller drogen. Äldre och funktionsnedsatta kvinnor Det finns relativt få undersökningar om våld mot äldre och de som gjorts visar att kvinnorna är mer utsatta än männen. De äldre kvinnor som utsätts för våld befinner sig ofta i en större beroendesituation än andra kvinnor. Kvinnan kan vara beroende av mannen av praktiska och/eller ekonomiska skäl och förövaren är oftast en manlig familjemedlem, make eller son. Äldre kvinnor som utsätts söker sällan hjälp eller anmäler övergreppen, så i statistiken finns troligtvis ett stort mörkertal. Det finns många myter runt ålderdomen. En är att äldre är snälla, en att de är svaga och ännu en att gamla saknar sexualliv. Dessa myter gör det svårare att upptäcka övergrepp. Skador ses ofta inte som konsekvenser av fysiskt våld eller sexuella övergrepp, och därför uppfattas inte alltid äldres hjälpbehov. Att äldre blir utsatta för familjevåld är en mycket bortglömd och osedd grupp. 13

14 Det är inte det fysiska våldet som dominerar bilden våld mot äldre. Vanligast är psykisk misshandel och hotelser, att nedvärdera, negligera, samt att ekonomiskt och materiellt utnyttja. Men våra myter om ålderdomen gör oss kanske mest blinda för fysiskt och sexualiserat våld. 6 Homo- och bisexuella personer På samma sätt som i heterosexuella relationer förekommer våld mellan personer med samma kön som lever tillsammans. Mönstret med begränsningar och normalisering av den våldsutsattas liv, kontroll, hot om våld och utövande av våld är likartat. Det omgivande samhällets heterosexuella normer innebär att våld i samkönade relationer ofta osynliggörs eller bagatelliseras. Konsekvenserna kan vara att omgivningen har svårare att se, förstå och hantera våldet och därmed kunna ge adekvat hjälp. Transpersoner Transpersoner 7, oavsett sexuell läggning, kan utsättas för våld i nära relationer och många riskerar dessutom att utsättas för våld av civilsamhället i form av hatbrott. Eftersom det i samhället finns etablerade normer kring könsuttryck dvs. manligt och kvinnligt så är det inte ovanligt att de som bryter mot dessa utsätts för våld. Våldet kan se ut på många olika sätt, okunnighet om transpersoner kan leda till ett slags psykiskt våld i form av kränkningar. Om en person dels är utsatt för våld i en nära relation så kan denna även riskera att drabbas av t.ex. psykiskt våld när den söker hjälp via myndigheter om inte rätt kompetens finns. 8 Det är som när jag var inlagd för operation, - Herr Tyler ska genomgå en hysterektomi. Men den kvinnliga sjuksköterskan använde fel pronomen. Hon, hon, hon Och jag sa: ursäkta mig sir? För att låta henne se hur det känns. Det var irriterande. (Morgan, 2003, s. 217 egen översättning). 9 På grund av liknande erfarenheter kan det finnas en oro hos den hjälpsökande för att inte kunna bli förstådd vilket gör det svårt att söka hjälp. 10 Då alla kvinnojourer inte tar emot t.ex. transkvinnor så har transpersoner dessutom färre och ibland obefintliga vägar att söka hjälp i fråga om våld i nära relationer. Utifrån detta är det viktigt att som hjälpinstans söka kunskap samt tydligt vända sig även till transpersoner t.ex. på hemsidor och i material. 6 Olaug Juklestad, socionom och rådgivare vid kompetenscenter for voldsofferarbeid vid Oslo universitet 7 Cis-person är ett begrepp som förklarar en person vars juridiska kön, biologiska kön, könsidentitet och könsuttryck är linjärt, dvs. hänger ihop och alltid har hängt ihop enligt normen. Exempelvis en person som föds med penis, ser sig själv som kille och har könet man registrerat som kön i folkbokföringen. Ordet rör könsidentitet och könsuttryck och har ingenting med sexuell läggning att göra. (http://www.rfsl.se/?p= ) Begreppet trans kan ses som allt annat än vad cis innefattar gällandes könsidentitet/könsuttryck och används på olika sätt. Transperson är ett begrepp som används för att beskriva en person som är eller har varit i en process gällandes sin könsidentitet/könsuttryck. Denna process kan se olika ut och för en del innefattar processen kirurgiska eller hormonella korrigeringar av den anatomiska kroppen. Det är dock inte något som är allmängiltigt att vilja genomföra dessa ingrepp och en del transpersoner vill vare sig definiera sig som man eller kvinna eller förändra sin fysiska kropp, dessa personer benämner sig ibland som intergender. (http://www.rfsl.se/?p=115) Det är upp till alla individer att själva definiera om de är en cis- eller transperson och därmed inget som går att avgöra på människors olika slags uttryck eller beteenden. 8 Transpersoners levnadsvillkor - en inblick i en annorlunda livssituation, Utgiven: 2001, s.4-5, s Transpersoners levnadsvillkor - en inblick i en annorlunda livssituation, Utgiven: 2001, s.4-5,

15 Barn som upplevt våld Det finns idag inga säkra uppgifter om hur många barn som bevittnar våld i sin familj. Rädda Barnen uppskattar att det rör sig om mer än och barn varje år. Det betyder 2 3 barn i varje klass. Fokus har tidigare riktats mer mot mammans situation och hennes förhållande men har på senare år mer och mer tagit in barnens utsatthet. Sedan en lagändring trädde i kraft 2006, räknas barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxen som offer för brott. Med det vill man synliggöra behovet av stöd och hjälp till barnen. Barn och ungdomar som lever i familjer där våld förekommer har en mycket otrygg och utsatt livssituation. De lever under pressen att aldrig veta vad, hur eller när något kommer att hända eller vem man kan lita på. Våld inom familjen skapar ofta skuld och skam känslor vilket hindrar barnen att tala med någon utomstående om sina problem. Barn som växer upp med våld har en högre risk för att utveckla emotionella och beteendemässiga problem som ångest, depression, låg självkänsla, sämre skolprestationer, sömnproblem, posttraumatiskt stressyndrom och återkommande somatiska besvär. De är också en riskgrupp för att utveckla andra hälsoproblem under barndomen men också i vuxenlivet, samt att föra våldsmönstret vidare. Män som misshandlar Nästan allt våld mot kvinnor utövas av en till kvinnan närstående man. Våld måste förstås utifrån en helhetssyn där olika faktorer och perspektiv vägs in. Sociologiska teorier förtydligar den ojämna maktfördelning som finns mellan män och kvinnor och menar att våldet har sina rötter i den obalansen. Systemiska och relationella teorier påvisar bristande jämvikt och dysfunktionellt samspel mellan parterna som viktiga faktorer för att våld skall få sitt inträde i en relation. Kommunikativa teorier för fram brister i kommunikation och konflikthantering som avgörande faktorer vid våld. Medicinska faktorer kan också ge förklaringar till våldsamt beteende. Det psykologiska perspektivet slutligen, påvisar individuella förklaringsmodeller för våld och aggressionsproblem. Det är viktigt att förstå att alla dessa perspektiv tillsammans är nödvändiga för förståelsen av våld i nära relationer. Alla dessa perspektiv tillsammans behövs också vid behandlingsarbete med män som utövat våld och vid förebyggande arbete mot våld. På samhällelig nivå råder en patriarkal struktur med ett ojämlikt förhållande mellan män och kvinnor med kvinnan underordnad mannen. En konsekvens av det gör våld i nära relationer till ett brott med låg risk för påföljd och bristande skydd för offret. Makt och kontroll är ett viktigt begrepp i förståelsen av mäns våld mot kvinnor såväl på individ som på samhällsnivå. Det försvar som många män använder för sitt våldsanvändande är bland annat skuldbeläggning, bagatellisering och avsägande av eget ansvar. Det är också viktigt att veta att också män och pojkar utsätts i nära relationer och att detta är ett relativt outforskat fält. De stycken som saknar källhänvisning i ovanstående Vad är våld? har formulerats av arbetsgruppen Våld i nära relationers samlade kunskaper och erfarenheter. 15

16 Missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Missuppfattning o Rättelse Att mäns våld mot kvinnor är ovanligt, åtminstone i Sverige o Brottsförebyggande rådet räknar med att endast 20 till 25 procent av våldet mot kvinnor i nära relationer anmäls till polisen det är mest invandrare som misshandlar kvinnor o En allmän bred missuppfattning, och det finns ingen undersökning som bekräftar det här. 8/10 kvinnor som utsätts för våld i sin nuvarande relation är gift/sambo med en man född i Sverige män som misshandlar är psykiskt störda eller har själva sett sin pappa slå o De flesta män som misshandlar kvinnor är inte avvikande och lider inte av någon psykisk sjukdom. Att män som misshandlar sett sin pappa slå mamma är en ofta använd förklaringsmodell. I undersökningar har man hittat sådana samband, men samtidigt konstaterat att majoriteten av män som misshandlar inte har bevittnat våld mot sin mamma. Av de män som har bevittnat våld är det bara en tredjedel som själva misshandlar sin partner. män slår bara när de druckit alkohol o Många kopplar felaktigt ihop misshandel med alkoholmissbruk. Alkohol är inte orsaken till våld mot kvinnor. De samband man kan hitta mellan alkohol och våld handlar till stor del om ett kulturellt förhållningssätt till alkohol berusning används som ursäkt för våldsamma beteende från män. män som misshandlar kan inte kontrollera sin aggressivitet o Våld i nära relationer handlar om makt och kontroll. Mannen väjer ut tillfällen när han ska misshandla kvinnan, och gör de när de är ensamma, utan vittnen. Han kontrollerar vem han skall slå, när han skall slå, hur mycket våld han skall använda och ibland även var han skall slå så att inte blåmärken syns. vissa kvinnor söker sig till män som slår dem o Kvinnor söker sig inte till män som slår, men däremot upprepar män sitt beteende i nya relationer. Det är mäns upprepade våldsutövning som är problemet, inte kvinnors val av partner. kvinnor provocerar o Att lägga ansvaret på kvinnan att hon har provocerat fram våldet handlar om att man ger henne skulden och fråntar mannen ansvaret för våldet. Våld mot kvinnor är ett mansproblem och skall därför inte läggas över på offret. Vid andra våldsbrott diskuteras sällan om offren provocerat fram brottet. Till exempel har rånoffret provocerat rånaren genom att ha en tjock plånbok synlig i bakfickan? det är bara att lämna honom o En gång i tiden var de kära, och våldet har inte uppstått i början av förhållandet utan har med tiden successivt blivit större/värre. Det har i regel alltid börjat med psykiskt våld (genom att han har begränsat hennes kontakter med vänner och familj, har synpunkter på vem hon pratar med, hur hon klär sig). Han förödmjukar och kränker henne etcetera). Tillslut blir hon beroende av honom. Att samtidigt vara isolerad och kontrollerad ger dåliga förutsättningar för att ta sig ur relationen. 16

17 han kommer att sluta slå o I relationen hoppas hon på att han skall ändra sig. Hon ändrar på sitt beteende/anpassar sig till hans beteende för att inte bli utsatt för mer våld. En del söker familjeterapi för att komma tillrätta med misshandeln, men det har många gånger ökat risken för våld. Genom att kvinnan deltar i terapin stärks mannens föreställning om att de har gemensamt ansvar för våldet som mannen utövar. Men hon är inte ansvarig för hans våld mot henne, det är hans beteende som är ett problem och alltså han som måste ändra sig. han kan vara en bra pappa även om han slår mamma o I internationella undersökningar framkommer det att 90 % av barnen i familjer där mamman blir slagen tvingas bevittna misshandeln. Av dessa barn är minst hälften av dem även utsatta för våld och en tredjedel av dem blir utsatta för sexuella övergrepp. Våld i nära relationer är en kränkning mot barnet som tvingas bevittna/höra våldet. mäns våld mot kvinnor har inget att göra med pornografi o Dagens misshandel mot kvinnor äger rum i ett samhälle där kvinnor har mindre makt än män, och där det finns krav på att hon skall underordna sig dessutom framställs hennes underordning som erotisk laddad. Inom pornografin utsätts flickor och kvinnor för misshandel och övergrepp. i Sverige är män och kvinnor jämställda o Kvinnor har ännu inte lika mycket makt och resurser som män. Mäns våld mot kvinnor är ett uttryck för att män har mer makt i samhället än kvinnor. Det blir också ett sätt att upprätthålla den manliga makten

18 Handlingsprogram Programmets grundvärdering är att det är samhällets ansvar att skydda våldsutsatta kvinnor och barn, att insatser behövs för samtliga inblandade parter och att samverkan är nödvändig. Vad kan jag som vän/förälder/arbetskamrat/chef göra för att hjälpa? Ställ frågor om våld i nära relation förekommer Att ställa frågor om våld i nära relationer att våga fråga kan vara svårt. Särskilt svårt kan det upplevas att ställa frågor, när det inte finns tydliga indikationer på att kvinnan utsatts för våld, även om misstanken har uppstått av något skäl. Här är några exempel på hur en sådan fråga kan ställas: Jag vet inte om detta är något problem för dig, men många av mina klienter har upplevt att de känner sig rädda eller kränkta i sina relationer. Finns det situationer, där du känner dig rädd eller känner att du blir kränkt? Eftersom många av de kvinnor jag träffar i mitt arbete lever ihop med män som skadar eller hotar dem, frågar jag numera alla mina klienter om de upplevt något sådant. Känner du dig trygg eller finns det delar av ditt liv som känns otrygga eller hotande? Vill du berätta för mig vad som har hänt? Upplever du, att du låter bli att göra saker som du vill göra? I vilka situationer händer det? Jag ser att du är skadad (har blåmärken, går illa, är ledsen etc.) vill du berätta vad som hänt? Ställ öppna frågor utan att döma eller skuldbelägga. Var tydlig och detaljerad. Många gånger svarar kvinnan nej, om hon får frågan har det förekommit våld?. Ingen vill identifiera sig som den misshandlade. Inled varsamt och ställ därefter mer konkreta frågor, om hur rädslan/kränkningen sett ut. T.ex. har du blivit hotad, har du fått en örfil, blivit knuffad, luggad i håret, skakad, upptryckt mot väggen eller sparkad. (Vad frågor: Vad var det han gjorde?) Låt kvinnan berätta i sin egen takt lyssna och ställ följdfrågor ge tid och omtanke. Att få berätta och bli bemött med respekt kan vara början till en förändring i kvinnans liv. Oftast är det väldigt svårt för henne att berätta. Hon kan därför behöva ordentligt med tid. Det kan behövas flera samtal. Hon kan vara ambivalent till situationen och det kan ta tid för henne att våga lita på omgivningen och berätta. Det är värt att tänka på att kvinnan med största sannolikhet blivit slagen många gånger innan hon berättar och att hon berättar en bråkdel av våldet hon utsatts för. Sannolikheten är stor att kvinnan förnekar våldet, speciellt om hon fortsätter sammanlevnaden med mannen. 18

19 Visa att du tror på kvinnans berättelse ifrågasätt inte Kvinnan är oerhört känslig för din reaktion. Bekräfta det kvinnan berättar. Ifrågasätt inte, bara fråga. Om hon uppfattar att du tvivlar på något av det hon berättar finns risken att hon sluter sig. Kanske har hon försökt berätta tidigare, men känt att hon inte blivit trodd eller tagen på allvar. Ofta är bindningen mellan mannen och kvinnan mycket stark. Kvinnan kan känna sig stå i en beroendeställning till mannen. Om man kritiserar mannen, kan kvinnan uppfatta det som kritik mot henne själv, eftersom hon levt tillsammans med honom. Kritik kan öka de skuld och skamkänslor som kvinnan redan har. Det är viktigt att vara neutral i förhållande till kvinnans känslor för mannen men ändå markera avståndstagande inför våldshandlingarna. Kvinnan behöver höra, att det alltid är den som utövar våldet, som är ansvarig för det. Räkna med att kvinnan är kaotisk i den akuta situationen. Hon behöver mycket hjälp med att få bekräftat sin egen verklighet, då hon troligen under lång tid fått sin verklighet definierad genom mannen. Var medveten om att kvinnans förhållande till mannen som slår är präglat av att förhålla sig till våldet och rädsla för våld. Gör en riskbedömning Ställ frågor kring våldshändelser. Tag reda på vad hon är mest rädd för just nu. Vilket nätverk finns runt kvinnan/barnen? Vilka möjligheter till skydd har hon? Kan hon gå hem? Kanske finns behov av en akut placering på kvinnojour. Det är viktigt att kvinnan får ge uttryck för sin egen bedömning av risksituationen, vilka som kan hjälpa henne och vilka strategier hon själv har haft. Behövs det annat stöd? Kvinnor som levt länge med våld kan ha drabbats av att inte längre uppfatta hur allvarlig situationen är. Ställ frågor kring våldshändelser, så att du och kvinnan tillsammans kan göra en bedömning av hotbilden. Försök utröna var i förändringsprocessen kvinnan befinner sig, vilka framtidsplaner hon har och vilket stöd önskar/behöver hon. Ta reda på vad hon är rädd skall hända fortsättningsvis. Tänk på att om mannen är närvarande vid samtal handlar och talar kvinnan på ett sätt, som är ägnat att minska risken för nytt våld. Vid behov finns möjlighet att kontakta Krismottagningen för kvinnor. Det går också bra att ringa dit för att få hjälp med bedömning. Om eller när det görs en polisanmälan gör polisen en risk- och hotbildsbedömning och den görs när polisen får kännedom om anmälan och under förundersökningen. Utifrån vad som framkommer i denna bedömning kan man ta fram det skydd som personen i fråga kanske är hjälpt med. Inom polisen finns en blankett och den är nationell så, oavsett var kvinnan bor i Sverige så är det samma frågor som tas upp. Gör en säkerhetsplanering Hjälp kvinnan att planera inför en akut situation. Vart eller vem kan hon vända sig till? Vad är viktigt att ha med sig? Föreslå att kvinnan har följande saker tillgängliga, om hon måste lämna hemmet snabbt: kontanter, kontobevis, kreditkort, bankböcker och nycklar till bankfack. Identitetshandlingar för sig själv och barnen. Andra viktiga handlingar. Eventuella viktiga 19

20 medicinska dokument, recept. Telefonnummer och adresser som kan vara speciellt viktiga. Kläder och toalettartiklar. Möt med respekt och förståelse Kvinnans utsatta situation kan göra att hon känner sig mycket utlämnad. Insatserna bör inriktas på att hon skall kunna få skydd och vård, om hon behöver det samt stöd och hjälp att bestämma sig för hur hon vill förändra sin situation. Uppbrottsprocessen kan ta tid och kvinnan kan behöva stärka sin självkänsla innan hon tar steget. Upplys kvinnan om möjligheten att gå i samtal på Krismottagning för kvinnor. Kvinnor är ofta mån om att mannen ska få hjälp, informera henne om att mannen kan få samtal på Krismottagning för män. Uppmärksamma alltid barnen Hur många barn, vilken ålder, har de bevittnat våld, har de själva blivit slagna. Vilket stödbehov finns? Vid behov av råd och samtal tag kontakt med familjerådgivningen där barnsamordningen finns eller Gemensam mottagning. Barnen kan erbjudas samtal enligt Trappanmodellen för barn som upplevt våld i familjen. Sedan 2010 har även stödgrupper för barn och unga startats, Trampolinen. Tänk på att barnen blir mycket känslomässigt utsatta, när deras mamma blir slagen. Om mamman misshandlas finns stora risker att barnen skadas allvarligt, även om de själva inte utsätts för våld. Man vet också att många av de barn som bevittnat att mamman blivit slagen, har själva blivit slagna. I en akut situation är det viktigt att fastställa hur pass säkert och tryggt barnet är. Vem har vårdnaden? Hur upplever kvinnan, att de påverkas/drabbas av våldet? Har barnet också varit utsatt för våld? Hur fungerar barnens vardag skolgång, dagis? Vilket nätverk finns runt kvinnan/barnen? Informera och hänvisa rätt fixa, se till att den som behöver annat stöd, än det du kan ge får information och blir hänvisad till dem som har kompetens och resurser för uppgiften. Finns en hotbild, hjälp till att kontakta polisen eller kvinnojouren. Finns skador eller märken efter våld, hjälp till att kontakta vårdcentralen eller sjukhusets akutmottagning. Dokumentera skadorna Alla skador som kvinnan fått av misshandel bör dokumenteras av läkare. Synliga skador fotograferas. Journal och fotografier är viktiga bevis vid en eventuell rättegång och kan även användas vid ett senare skede. Om kvinnan väljer att polisanmäla händelsen kan polisen begära en rättsmedicinsk undersökning, vilket är att föredra. Detta medför ingen kostnad för kvinnan. Om kvinnan inte vill uppsöka sjukvården (vilket är vanligt). Be henne dokumentera sina skador själv. Kvinnan kan ta kort på sina skador, där man också ska kunna identifiera kvinnan, och även beskriva dem så noga som möjligt och dokumentera när och på vilket sätt de uppkom. Denna dokumentation är bra om kvinnan till exempel vill anmäla grov kvinnofridskränkning efter att det gått en tid. 20

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN

RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN 1 BAKGRUND...3 SOCIALTJÄNSTEN...3 UTVÄG SKARABORG...4 POLISEN...4 SJUKVÅRDEN...4 KVINNOJOUREN...4 BROTTSOFFERJOUREN...5 MÅL...5 ÖVERGRIPANDE MÅL...5 KVINNOPERSPEKTIVET...5

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST HÄRRYDA KOMMUN UPPDRAGET Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel Titel: Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner (L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner Homo -bi eller heterosexualitet handlar om sexuell läggning. Transbegreppet handlar om hur man överskrider normer kring könsidentitet (upplevt kön)/könsuttryck

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Beslutad av kommunfullmäktige den 26 april 2010, 39. Inledning Mäns våld mot kvinnor har erkänts som ett grundläggande brott mot mänskliga

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld

socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld 2011-03-09 Dnr 51/2011-79 Marie Björkman för socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld Antagen av socialnämnden 2011-03-23 Dnr SON 51/2011-79 2(15) INLEDNING Relationsvåld

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER Riktlinjer våld i nära relationer Våld i nära relationer är en bred och värdeneutral samlingsbenämning för allt våld som sker mellan personer som står varandra nära. Syftet med riktlinjerna

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 1(18) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i förvaltningsledningen Handlingsplan mot våld i nära relationer Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax:

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer 1(7) Datum Omsorgs- och socialförvaltningen KVINNOFRIDSPLAN För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer http://www.mjolby.se/download/18.54ac24de1298495895b80003654/kvinnofridsplan-2010-03-15.doc

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Handlingsprogram mot våld i nära relationer

Handlingsprogram mot våld i nära relationer Handlingsprogram mot våld i nära relationer Antagen av kommunfullmäktige 2008-11-26, 79 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 BAKGRUND... 3 SYFTE... 3 HANDLINGSPROGRAM... 3 ÖVERGRIPANDE MÅL: VÅLD

Läs mer

HANDBOK. för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot.

HANDBOK. för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot. HANDBOK för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot. Handbok för personal inom omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot Våld mot kvinnor

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Program mot våld i nära relationer

Program mot våld i nära relationer 1 (16) Id nr: 0:22 Typ: Program Giltighetstid: 2014-12-02 Version: 2:0 Fastställd: Socialnämnd och Gemensam nämnd för närvård i Frostviken Uppdateras: 2016-12-01 SN 2014-12-02, 131 NVN 2015-01-30, 7 Program

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge ASI fördjupningsdag Familj och umgänge Dagordning 9.00-9.30 Inledning 9.30-10.00 Fika 10.00-10.45 Frågorna i Familj och Umgänge 10.45-10.50 Bensträckare 10.50-11.30 Övning 11.30-12.00 Sammanfattning och

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Grästorp Kommuns policy för kvinnofrid. - våld i nära relation

Grästorp Kommuns policy för kvinnofrid. - våld i nära relation Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet Grästorp Kommuns policy för kvinnofrid - våld i nära relation 2013 2020 Reviderad och antagen av kommunstyrelsen 2013-02-26, 26 Postadress Besöksadress

Läs mer

Lokal samverkan för kvinnofrid

Lokal samverkan för kvinnofrid Lokal samverkan för kvinnofrid Handlingsprogram 2011-2014 Socialtjänsten, Polisen, Lasarettet Trelleborg och Brottofferjouren/Kvinnojouren Söderslätt i samverkan med stöd av Länsstyrelsen i Skåne. Lillemor

Läs mer

Bräcke kommuns handlingsplan mot våld i nära relationer. Antagen av fullmäktige 75/ 2013

Bräcke kommuns handlingsplan mot våld i nära relationer. Antagen av fullmäktige 75/ 2013 Bräcke kommuns handlingsplan mot våld i nära relationer Antagen av fullmäktige 75/ 2013 Innehållsförteckning 1. Förord 3 2 Utgångspunkt för handlingsplanen 3 3 Kvinnor och barn är brottsoffer 4 4 Målgrupper

Läs mer

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Hedersrelaterat våld Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Handlingsplan mot hedersrelaterat våld för Falköpings socialtjänst I Falköpings kommun finns personer som är utsatta

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 HANDLINGSPLAN mot våld i nära relationer Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 Socialtjänsten 1 (9) DNR: SN/2012:16 Socialnämndens handlingsplan mot våld i nära relationer. Inledning Socialnämnden antog

Läs mer

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar.

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Vi är många som vill hjälpa Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Stora broschyren.pgm 2-3 Våld används för att få en person att göra något som hon inte vill, eller få

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. se bifogat. Med vänlig hälsning Vesna Casitovski SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(19) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2013-12-11 Handlingsplan

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Har du utsatts för brott?

Har du utsatts för brott? Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

samt Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

samt Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Gemensamt handlingsprogram för personalgrupper i Lindesbergs kommun som möter våldsutsatta kvinnor eller män och barn som bevittnat våld i nära relation samt Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och

Läs mer

motverka våld mot kvinnor

motverka våld mot kvinnor 1 Handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor 2011-2016 1 Handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor 2011-2016 godkändes i socialnämnden 13 april 2011 efter en remissrunda i alla övriga nämnder.

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER Ändrad 2006-05-04 Sida 1 (9) Senast reviderad: 2007-12-03 Senast reviderad av: Fredrik Bordahl Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

Läs mer

Våld i nära relationer 2013

Våld i nära relationer 2013 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2013-06-04 SN 2013/0301 0480-450885 Socialnämnden Våld i nära relationer 2013 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta handlingsplan

Läs mer

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av Individ- och familjenämnden Nämnden för funktionshindrade Aldrenämnden september 2010 VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för att bekämpa mäns våld

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Den här broschyren riktar sig till dig som möter personer i åldern 15-25 år i ditt arbete. Du arbetar

Läs mer

3. KOMMUNERNAS ANSVAR

3. KOMMUNERNAS ANSVAR 3. KOMMUNERNAS ANSVAR 3.1 Målsättningen för Socialtjänstens insatser för kvinnofrid är att: Förebygga våld mot kvinnor och unga flickor. Verka för jämställdhet mellan män och kvinnor. Förebygga att unga

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer 1 (9) Våld i nära relationer Här kan du få hjälp! Arbetsgruppen för Familjefrid i Höör Maj 2011 Höörs kommun: Social sektor Box 53 243 21 Höör Besöksadress: Södergatan 28 Höör Tel: 0413-280 00 Fax: 0413-207

Läs mer

KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor

KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor 2006-03 2 KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor Mål för kvinnofrid i Vänersborgs kommun

Läs mer

Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver någon att tala med.

Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver någon att tala med. Kvinnojouren i Mark är en ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Sunnersbergs församlings handlingsplan för beredskap vid misstanke om barn som far illa.

Sunnersbergs församlings handlingsplan för beredskap vid misstanke om barn som far illa. Sunnersbergs församlings handlingsplan för beredskap vid misstanke om barn som far illa. Handlingsplanen är antagen av: Kyrkoherde Monica Göransson Ort datum Innehåll Inledning...3 Vad gör jag när jag

Läs mer

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT En kortfattad vägledning kring arbete och bemötande av personer med intellektuell funktionsnedsättning som utsätts för hedersrelaterat

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer