Medicinskt programarbete. Fokusrapport. Akut omhändertagande av misshandlade kvinnor och deras barn. Stockholms läns landsting

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medicinskt programarbete. Fokusrapport. Akut omhändertagande av misshandlade kvinnor och deras barn. Stockholms läns landsting"

Transkript

1 Medicinskt programarbete Fokusrapport Akut omhändertagande av misshandlade kvinnor och deras barn Stockholms läns landsting 2003

2

3 Fokusrapport Akut omhändertagande av misshandlade kvinnor och deras barn Rapporten är framtagen av: Bo Brismar Ann-Marie Bromark Victoria Corbo Sten Holm Karen Leander Stefan Lindberg Bo Runeson Per-Anders Rydelius Gunilla Seflin Gunnar Öhlén ISBN X FORUM för Kunskap och gemensam Utveckling

4 Om det medicinska programarbetet i SLL Det medicinska programarbetet (MPA) i Stockholms läns landsting är till för att vårdgivare, beställare och patienter skall mötas för att forma en god och jämlik vård för länets 1,9 miljoner invånare. Kunskapen om den goda vården skall vara gemensam, tillgänglig och genomlysbar och bilda grund för bättre beslut i vården. Arbetet drivs inom FORUM, Medicin och Omvårdnadsavdelningen. Sakkunniga från produktion och beställare deltar i arbetet. Patientföreträdarna har också en viktig roll i arbetet och medverkar i de olika grupperna. Stockholm Medicinska Råd och 17 Programråd har skapats för att driva arbetet. Ett flertal årsrapporter, regionala vårdprogram och fokusrapporter har redan publicerats och arbetet med nya rapporter fortskrider kontinuerligt. Syftet med fokusrapporterna är att lyfta fram och belysa angelägna områden, att beskriva dagsläget och diskutera och föreslå möjliga lösningar. Rapporterna från MPA skall vara en bas för dialog mellan beställare och producenter om den medicinska kvaliteten i vården och kommer att utgöra en grund för beställarorganisationens styrning och uppföljning av vården. Programarbetet har samlat ett stort nätverk av sakkunniga och har lagt grunden till en gemensam arena för vårdens parter

5 Inledning I en skrivelse från samtliga partier fick dåvarande HSN-staben i uppdrag att genom det medicinska programarbetet se över våldsutsatta kvinnors behov, befintliga vårdkedjor samt utreda om stödet till barn som lever i familjer med våld behöver förbättras. Vidare ska ett adekvat omhändertagande finnas dygnet runt. I ett tjänsteutlåtande (HSN p 5) gavs ett svar på skrivelsen och en redovisning av befintliga resurser och samverkansformer samt övergripande förbättringsförslag. HSN beslöt att i det medicinska programarbetet skulle fortsätta arbetet med våldsutsatta kvinnor och återkomma med förslag till åtgärder. Denna fokusrapport har tagits fram inom ramen för programområdet MPA akut omhändertagande. Syftet är att beskriva det akuta omhändertagandet av misshandlade kvinnor och deras barn, vad vi nu vet om omfattningen och karaktären av detta problem samt att ta fram förslag till åtgärder inom den akuta vården. Rapporten innefattar däremot inte bemötandet av kvinnor och barn som i ordinarie tidsbeställd vård (primärvård eller specialistvård) lever med upplevelser av våld eller hot om våld. Viktiga aspekter som förövarens problematik, barnmisshandel i andra situationer, s k hedersmord och våldtäkt diskuteras inte heller i denna rapport. Fokus ligger på sjukvårdens ansvar, däremot inte på socialtjänstens och andra myndigheters ansvar för gruppen. Rapporten innehåller ingen ny kartläggning av de befintliga resurserna i sjukvården, inte heller av de frivilliga eller ideella resurser med vilka samarbete etableras. Fokusrapporten lämnar till de ansvariga på Beställarkontor Vård att undersöka de lokala förutsättningarna för omhändertagandet och att avgöra tillämpningen av de förslag som finns i denna rapport. Medverkande Huvudförfattare till rapporten är Bo Brismar, f d medicinskt råd för akut omhändertagande och Bo Runeson, överläkare psykiatri, S:t Görans sjukhus. Sakkunniga enligt nedan har bidragit med olika delar av dokumentet. De representerar kunnande inom verksamheter som möter våld inom familjer, akutmottaningar på sjukhus,, barn- och ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri och Transkulturellt Centrum och Samhällsmedicin. Kompletterande redige

6 ringar har gjorts av Sten Holm BKV, Gunnar Öhlén, nuvarande medicinskt råd för akut omhändertagande och Karen Leander Samhällsmedicin Bo Brismar, projektledare fd medicinskt råd akut omhändertagande Annie-Mari Bromark, barnmorska, Transkulturellt centrum Victoria Corbo, psykolog, Transkulturellt centrum Sten Holm, beställarsakkunnig BKV Karen Leander, handläggare, Centrum för skadeprevention, Samhällsmedicin Stefan Lindberg, enhetschef BUP Bågen Per-Anders Rydelius, professor, överläkare Astrid Lindgrens Barnsjukhus, SPESAK barnpsyk Bo Runeson, överläkare psykiatri S.t Görans sjukhus Gunilla Seflin, akutkurator, Södersjukhuset Programgruppen för akut omhändertagande samt Stockholms medicinska råd (SMR) har medverkat med synpunkter. Kaj Lindvall Ordförande Stockholms Medicinska Råd Gunnar Öhlén Medicinskt råd, ordförande Programområde Akut omhändertagande - 4 -

7 Innehållsförteckning Förord...2 Inledning...3 Innehållsförteckning...5 Sammanfattning...7 Bakgrund...11 Begrepp avgränsning av rapporten...13 Förekomst...13 Kvinno- och barnmisshandel som sökorsak inom sjukvården...17 Att upptäcka och uppmärksamma våldet...24 Akut omhändertagande...26 Förslag till åtgärd...31 Slutsatser...33 Referenser

8 - 6 -

9 Sammanfattning Var hundrade kvinna i Stockholms län polisanmäler varje år att de utsatts för fysiskt våld av bekant gärningsman. Sannolikt är denna typ av brott fem gånger vanligare men anmäls inte. Varje år inkommer ca 1200 kvinnor till akutsjukvården som identifierats ha misshandelsskador (ytterligare för våldtäkt). Ett betydligt större antal inkommer till akutvården men de verkliga orsakerna till skadorna upptäcks inte. Vidare lever mellan barn i familjer där våld förekommer. Familjevåldet förorsakar inte bara ett svårt mänskligt lidande utan också stora kostnader för samhället. Sjukvården belastas, kvinnorna sjukskrivs långa tider, barnen får problem i förskola och skola och kräver särskilda insatser. Omfattande polisresurser tas i anspråk dock leder förundersökningarna sällan till fällande dom. De kvinnor sjukvården möter har ofta årslånga och ibland fleråriga sjukskrivningsperioder bakom sig. Sjukskrivningarna gäller i regel inte de fysiska skadorna utan de psykiska konsekvenserna av misshandeln eller den kris som följer på avslöjandet av sexuella övergrepp. Ibland förvärras den psykiska belastningen när inblandade myndigheter har bristande handläggningsrutiner, men även en felaktig bedömning kan försämra kvinnans fysiska välbefinnande. Flera hinder finns också för att samverkan mellan myndigheter och institutioner skall fungera tillfredställande. Flera myndigheter, polis, åklagare, övrigt rättsväsende, hälso- och sjukvård och socialtjänst har utifrån sina speciella funktioner och kompetenser ansvar för att hjälpa misshandlade och våldsutsatta kvinnor och deras barn. Hälso- och sjukvårdens ansvar innefattar identifikation (diagnostik), bemötande och behandling av medicinska konsekvenser, psykiatrisk hjälp, dokumentation av misshandeln samt hänvisning till andra instanser inom och utom landstinget (32). Förutom inom akutsjukvården söker de misshandlade kvinnorna och barnen hjälp för misshandelsrelaterade besvär vid kvinnokliniker, barnavårdscentraler, barn- och ungdomsmottagningar, mödravårdscentraler, inom psykiatrin, äldreomsorgen, husläkarmottagningar etc. Ofta söker kvinnorna för misshandelsrelaterade besvär utan att ange misshandel som utlösande eller bakomliggande faktor

10 Det är viktigt att förstärka sjukvårdens förståelse och rutiner för att hantera våldsoffer. Om våldet inte identifieras av t.ex. sjukvårdens personal kan sjukvården bidra till att öka kvinnans förtvivlan, isolering och känsla av att vara fast i sin familjesituation. Många våldsutsatta har tolkat sjukvårdens tystnad som att man ska skylla sig själv och att våldet är en privat angelägenhet. Istället kan sjukvården spela en roll i att ge en våldsutsatt kvinna upprättelse genom att fråga, lyssna och tro på henne. Mycket arbete har lagts ner för att förbättra omhändertagandet, bl a finns handlingsprogram på flertalet akutmottagningar och i vissa delar av primärvården. Men mer kan göras för att ytterligare förbättra situationen. Om familjevåldssituationen skall kunna brytas måste hjälp- och stödinsatserna kunna sättas in akut då kvinnan söker akutmottagningen. Kvinnorna måste informeras om tillgängliga stödresurser, få kontakt med socialtjänsten för eventuellt skyddat boende och hjälp att polisanmäla misshandeln. Rättsintyget utgör härvid ett viktigt underlag för den fortsatta rättsprocessen. Säkerhetsinsatser för kvinnan och eventuella hemmavarande barn måste övervägas efter det att en riskvärdering av våldssituationen gjorts i samverkan mellan sociala myndigheter och polis. Samtliga akutmottagningar inom SLL saknar kuratorsstöd under jourtid (kvällar, nätter och helger). Trots att de misshandlade kvinnor erbjuds uppföljningssamtal är benägenheten hos de misshandlade kvinnorna att ta kontakt med kurator eller sociala myndigheter på dagtid efter det de återvänt hem liten. Omedvetenheten om problemet hos mottagande sjukvårdspersonal och motstånd mot upptäckt, inte minst när man inte har något att erbjuda den utsatta, samt osäkerhet hos den våldsutsatta kvinnan inför vidare kontakter och rättsligt efterspel utgör också hinder för ett strukturerat omhändertagande. Handlingsprogram och utbildningar finns på flertalet av akutmottagningarna i Stockholms län, men inte alls av den omfattning att samtliga berörda kliniker täcks. En koordinatorfunktion, tillgänglig dygnet runt skulle kunna svara för det stöd och den hjälp de misshandlade kvinnorna och barnen behöver i den akuta situationen. Syftet är att kunna bistå med akut konsultation då man identifierat familjerelaterat våld mot kvinnor och barn. Vidare är syftet att kunna bistå kvinnan och ev barn med en begränsad krisintervention samt att vara en länk till berörda myndigheter och tillgängliga hjälpinstanser samt ge stöd till personalen. Denna koordinatorfunktionen, som förslagsvis är en kurator, upprätthålls lämpligen under kontorstid (som idag) av det egna sjukhusets kuratorsstab, akut kuratorer. Under jourtid (icke kontorstid) före

11 slås motsvarande kompetens finnas tillgänglig i en beredskapslinje med 30 minuters inställelse tid till samtliga sjukhus akutmottagningar. Bemanningen av beredskapslinjen föreslås bli ett gemensamt uppdrag för sjukhusens kuratorsverksamhet. En modell fanns på Kriscentrum för Kvinnor under åren , som delfinansierades av SLL. Där fanns en kurator på kvälls- och nattetid som kunde erbjuda stöd till våldsutsatta kvinnor och till personalen på de olika akutmottagningarna. HSN beslutade år 2000 (HSN ) att inte fortsättningsvis finansiera kuratorstjänsterna då kostnaden på 1,5 mkr ansågs för hög i förhållande till utförda insatser i genomsnitt en kvinna varannan dag. Vidare ansåg Stockholms kommun att landstinget ensamt skulle finansiera alla tjänsterna fullt ut. Krisbearbetning och trygghetsskapande åtgärder är nödvändiga om misshandelsvåldets repetitiva mönster skall kunna brytas. Trots att kvinnornas skador sällan motiverar inläggning på sjukhus kan den psykosociala problematiken kräva detta om inte alternativt omhändertagande kan erbjudas genom de sociala myndigheterna eller vid kvinnohus, alternativt hos kvinnans egna privata kontakter. Psykosociala insatser på lång sikt kan omfatta att bearbeta skuld- och skamkänslor, stärka kvinnans självförtroende och möjlighet att ta kontroll över sitt liv. Insatserna kan ges genom stödsamtal, gruppbehandling, psykoterapi etc. Om barn bevittnat misshandeln är uppföljande stöd och kontakter för hela familjen av särskild betydelse. Ofta har kvinnorna stor oro för att barnen skall omhändertas och undviker därför såväl kontakt med sociala myndigheter som polisanmälan av misshandeln. I familjer där kvinnan misshandlas löper också de hemmavarande barnen större risk att bli utsatta för våld och sexuella övergrepp. En helhetssyn på familjevåldet med åtgärder som väger in hela familjens behov och möjligheter kan vara avgörande för att resultatet skall bli framgångsrikt. Barn som växer upp i familjer drabbade av en våldsproblematik kan uppvisa en rad symtom som beteendestörningar och bristande sociala färdigheter. Ätstörningar och andra somatiska besvär, emotionella problem som ångest, depression, sömnproblem och posttraumatiskt stressyndrom är vanliga. De drabbade barnen kan vara i behov av hjälp på barnpsykiatrisk klinik och såväl kvinnan som barnet bör ha en kontaktperson inom sociala myndighet

12 I sjukvårdens möte med den misshandlande mannen är det kvinnans och barnens säkerhet som är avgörande. Förutom rättsliga åtgärder mot den misshandlande mannen bör denne erbjudas vård och behandling samt stöd och hjälpinsatser. Genom att hänvisa mannen till olika former av stöd- och hjälpinsatser (ex missbruksvård och psykiatrisk vård) kan i vissa fall en familjevåldsproblematik brytas. Den statliga Kommittén mot barnmisshandel SOU 2001:72 (30) föreslår i sitt slutbetänkande att begreppet psykisk barnmisshandel utvidgas att även innefatta att barnet tvingas bevittna (se eller höra) våld i sin närmiljö eller leva i en miljö där våld eller hot om våld är ett ofta förekommande inslag. Kommittén föreslog också att målbeskrivningarna för examensordningen för flera yrkesgrupper så att studenten skall ha förvärvat kännedom om sådana förhållanden i samhället som påverkar kvinnors, mäns och barns hälsa och därvid särskilt ha tillägnat sig kunskap om utsatta barns situation. De redan verksamma inom landstingets alla verksamheter bör också ha dessa kunskaper och här finns ett stort fortbildningsbehov. Utbildningar måste ske på alla nivåer och inom många olika yrkesgrupper. En baskunskap är nödvändig för de flesta grupper inom hälso- och sjukvården och en specialiserad kunskap för några. En fördel är om utbildningarna sker på arbetsplatserna och anpassas till verksamheternas behov. Det bör finnas kontaktpersoner inom varje område för att säkra att dessa frågor drivs vidare. Några viktiga resurser inkluderar de akutkuratorer som har omfattande kunskap inom området och Rikskvinnocentrum i Uppsala. Landstingsmedel inom Operation Kvinnofrid har använts för utbildningar inom flera olika verksamheter. Erfarenheter visar att utbildningar utan tydliga krav från ledning och beställare om fungerande rutiner vid omhändertagandet ofta har övergående effekter. Handlingsplaner och rutiner för att förebygga, upptäcka och ge stöd åt misshandlade kvinnor och barn måste utarbetas inom sjukvårdens alla sektorer. Det är viktigt att handlingsplanerna också innehåller konkreta riktlinjer för anmälan till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen och för polisanmälan. Handlingsplanerna skall inkludera och beakta kvinnor och barn som är asylsökande och flyktingar samt kvinnor och barns situation i samband med familjeanknytning. Handlingsplanerna skall vara väl kända och lätt tillgängliga och personalen skall veta var de kan vända sig för att få konsultation om detta blir nödvändigt

13 Denna rapport innehåller ingen omfattande inventering av de befintliga resurserna inom hälso- och sjukvården i Stockholms län, inte heller av de frivilliga eller ideella resurser med vilka samarbete etableras. Fokusrapporten lämnar till de ansvariga på Beställarkontor Vård att undersöka de lokala förutsättningarna för omhändertagandet och att avgöra tillämpningen av de förslag som finns i denna rapport. Bakgrund Enligt WHO:s World Report on Violence and Health (1) sker 1,65 miljoner våldsrelaterade dödsfall per år, inklusive självmord och krigsrelaterat våld. Bland de sju huvudtyper av våld som beskrivs i WHO-rapporten finns våld mellan intima partner, vuxnas våld mot barn, våld mot äldre och sexuellt våld. I många våldsutsatta familjer förkommer flera av dessa våldstyper samtidigt. FN:s definition av det som kallas för våld mot kvinnor lyder: varje form av könsrelaterat våld som resulterar i, eller kan resultera i, fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, inklusive hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckliga frihetsberövanden, vare sig det sker i det offentliga eller i det privata livet.(2) Misshandeln (i den privata sfären, d v s bakom stängda dörrar) är oftast inte en enstaka händelse utan upprepas med fysiskt eller psykiskt våld som tar sig olika uttryck. I detta våld kan även sexuella övergrepp ingå. Den misshandlade får ofta psykiska besvär och en ökad sjuklighet med omfattande sjukvårdskonsumtion som följd. Inte minst orsakas många psykosomatiska tillstånd av det kontrollerande och dominerande beteende som män visar i relationer som senare blir våldsamma. Det inskränkta livsutrymmet samt hot om våld leder till att kvinnorna söker vård med varierande sjukdomsbilder. De våldsutsatta söker hjälp och stöd såväl hos hälso- och sjukvården som vid kvinnohus, hos sociala myndigheter och polis. Inom sjukvården uppmärksammas inte alltid våldet, behandling och vård ges för våldets konsekvenser utan att åtgärder riktas mot de bakomliggande orsakerna. Samverkan mellan olika myndigheter och institutioner för att avslöja bakomliggande våld inom familjer har förbättrats, men bristerna är fortfarande stora. Strukturerade gemensamma behandlings- och vårdprogram föreligger sällan

14 Vissa grupper söker mer sällan stöd eller kan vara svårare att upptäcka och behandla. Som exempel kan nämnas kvinnor och familjer med invandrarbakgrund och familjer med missbruksproblematik eller där den ene eller båda föräldrarna har en psykisk sjukdom. Det gäller också då hot om omhändertagande av barn finns med i bilden

15 Begrepp avgränsning av rapporten Vid en kartläggning av våld mot kvinnor måste begrepp och termer definieras. Olika intressenter utnyttjar olika definitioner och språkbruket varierar också mellan olika länder som USA, England och Sverige. I USA talar man om family violence (familjevåld) eller domestic violence (våld i hemmet). Begreppen inkluderar allt våld som kan inträffa i hemmet d v s även våld mot barn och äldre (ex föräldrar). I Norden och i Sverige används ofta beteckningen sexualiserat våld vilket framför allt täcker mäns övergrepp mot kvinnor på både den struktuella och individuella nivån (misshandel, våldtäkt, sexuella trakasserier och prostitution) men också sexuella övergrepp mot barn. Med kvinnomisshandel avses ofta en process där en kvinna utsätts för upprepat fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld av en man som hon har eller har haft en intim relation med. Ett begrepp som används allt oftare i Sverige är mäns våld mot kvinnor. Föreliggande rapport har begränsats till det akuta omhändertagandet av misshandlade kvinnor och deras barn. Fokusrapporten innefattar därmed inte bemötandet av kvinnor och barn som i ordinarie tidsbeställd vård (primärvård eller specialistvård) lever med upplevelser av våld eller kontinuerligt hot om våld. Viktiga aspekter som förövarens problematik, barnmisshandel i andra situationer, s k hedersmord och våldtäkt diskuteras inte i denna rapport. Fokus riktas mot sjukvårdens ansvar när det gäller misshandlade kvinnor och deras barn. Socialtjänstens och kommunernas ansvar för gruppen ligger utanför rapporten. Förekomst Förekomsten av våld belyst från olika källor, kan stundtals leda till delvis motsägande uppgifter såväl vad avser våldets omfattning som karaktär. Olika myndigheter och institutioner kommer i kontakt med olika grupper våldsutsatta kvinnor och barn och de inblandade männen. Samverkan mellan de olika myndigheterna och institutionerna är ofta bristfällig. Detta kan leda till svårigheter vid analys av våldsproblematiken och vid diskussion om lämpliga åtgärder för att hjälpa och stödja de våldsutsatta

16 För att fånga antal fall som kom till olika myndigheters och offerbyråers kännedom (men ej hälso- och sjukvården), räknades alla fall som klart gällde våld i familjen under en dag 2000 i England och Wales (3). Fördelningen av familjevåldet mellan vuxna visade att 80 % gällde våld man mot kvinna, 8 % kvinna mot man, 7 % man mot man och 4 % kvinna mot kvinna. Baserat på andra källor har det uppskattats i England, att åtminstone lika många våldsutsatta kvinnor söker hjälp hos hälso- och sjukvården som hos polisen. De olika källorna om våld i Sverige mäter olika fenomen, t ex polisanmälda brott, våld som orsak till läkarbesök/skador och som en komponent i kvinnors relationer med män. Alla källor har sina begränsningar och sitt mörkertal och ingen täcker helt definitionerna enligt ovan. Offerundersökningar De källor som frambringar de högsta våldsfrekvenserna är utan tvekan s k offerundersökningar, där ett urval av befolkningen tillfrågas om de har utsatts för vissa våldshändelser. I en internationell jämförelse av närmare 50 st befolkningsbaserade offerundersökningar från olika delar av världen, uppger mellan 10% och 50% av kvinnorna att de under sitt liv har utsatts för fysiskt våld av en man de har/har haft ett intimt förhållande med (4). I samma undersökning sägs att fysiskt våld i nära relationer nästan alltid åtföljs av psykiskt våld och i en stor del av fallen av sexuellt övergrepp. En s k omfångsstudie i Sverige som publicerades 2001 (5), visade att nästan hälften av alla kvinnor har utsatts för våld från en man under sin livstid (efter 15 års dagen), en av tio har utsatts för våld av sin nuvarande man/sambo (7% fysiskt våld) och att var tredje kvinna utsätts för sexuellt övergrepp under sin livstid. Polisanmälda brott Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) anmäldes år 2002 i Stockholms län närmare misshandelsbrott (919 brott per invånare), varav 6098 gällde misshandel mot kvinnor och 1855 barn Dessutom tillkommer sexualbrott varav 675 var våldtäkter. Grov kvinnofridskränkning anmäldes ha inträffat vid 399 tillfällen. Antalet kvinnor som misshandlats inomhus och som var bekanta med gärningsmannen uppgick till Enligt BRÅ:s bedömning misshandlas 4-5 ggr fler kvinnor än vad polisanmälningarna anger (6). Enligt olika offerundersökningar kan även detta vara en underskattning Offerundersökningar ger belägg för att offren i större utsträckning polisanmäler allvarligare våldshändelser än mindre allvarliga. Den polisanmälda brottsligheten utgör således en del av

17 den mer allvarliga våldsbrottsligheten. Vidare anger brottsstatistiken antalet brott och inte antalet offer. Var hundrade kvinna i Stockholms län polisanmäler varje år att de utsatts för fysiskt våld av bekant gärningsman. Sannolikt är denna typ av brott minst 5 gånger vanligare i befolkningen, men anmäls inte. Under den senaste 5-årsperioden ( ) är det framför allt sexualbrotten som ökat i Stockholms län (+ 20 %) och särskilt de polisanmälda våldtäkterna (+ 55 %). Övriga misshandelsbrott uppvisar mindre ökningar (< 5 %) förutom våld mot barn (0 6 år) som ökat med 11 %. Antalet polisanmälda misshandelsbrott mot kvinnor, inklusive inomhus av bekant gärningsman, grov kvinnofridskränkningsbrott samt våldtäkter är nära 40% högre i Stockholms län än för övriga landet sett per invånare. Misshandel mot kvinnor på enskild plats och grov kvinnofridskränkning är brott som sedan 1982 resp faller under allmänt åtal. Sjukvården kan obeaktat sekretesslagen (men har inte skyldighet) polisanmäla misshandeln om den är grov och förväntas leda till ett straff överstigande 2 års fängelse. Däremot föreligger alltid en skyldighet för hälso- och sjukvårdens personal att anmäla då barn misshandlas eller far illa. Av de lagförda fallen av misshandel svarar de grova brotten för 6 %. Faktorer som gör att gärningen kan bedömas som grov är om gärningen varit livsfarlig eller orsakat offret svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom eller om gärningsmannen visat särskild hänsynslöshet eller råhet. Av statistiken framgår att den helt dominerande andelen polisanmälda misshandelsbrott mot kvinnor sker inomhus av gärningsman som är bekant med kvinnan (61%) medan det omvända förhållandet råder vid misshandel av män där brott utomhus av okänd gärningsman dominerar bilden (70%). Barnmisshandel uppvisar samma mönster som kvinnomisshandel då den oftast sker inomhus och av en gärningsman som är bekant med offret. Enligt aktuella uppgifter från BRÅ (7) har det dödliga våldet mot kvinnor i nära relation till mannen minskat med 30 % sedan 1970-talet. Någon entydig

18 förklaring till detta är svår att finna och BRÅ anger den ökade uppmärksamheten kring våld mot kvinnor som en möjlig orsak. Mellan 50 och 60% av de kvinnliga offren för mord/dråp i Sverige har dödats av sina nuvarande eller fd make/sambo (8). Det kan jämföras med ca 10% av de manliga offren. Varje år under 1990-talet har i genomsnitt 16 kvinnor dödats i Sverige av en man som de har eller har haft en nära relation till. De vanligaste motiven vid dödligt våld är svartsjuka eller separationsproblem. Nära 80 % av männen lider av psykisk sjukdom eller störning och en fjärdedel av männen tar sitt liv efter att ha begått brottet. Nära 40 % av gärningsmännen och 30 % av offren är födda i annat land än Sverige (9). Det dödliga våldet är ofta en kulmen på en längre tids misshandel och 42 % av kvinnorna hade utsatts för hot och minst 36 % för våld av gärningsmännen innan det dödliga brottet begicks. I ungefär hälften av fallen hade polisanmälan gjorts tidigare. Mörkertalet vad gäller barn som lever i hem där våld och övergrepp förekommer är troligen stort. BRÅ konstaterar att det är vanligt att det finns barn i de familjer där kvinnan misshandlas. Uppskattningar från BRÅ och SCB säger att det i vårt land kan röra sig om barn som lever i familjer där mamman misshandlas I Stockholms län bor ca en femtedel av landets befolkning, alltså kan det inom SLL röra sig om till nästan barn som är drabbade. Det uppskattas, t.ex. i Socialstyrelsens utbildningsmaterial (10) att ca 7-8 % av flickor och 2-3 % av pojkar utsätts för allvarliga sexuella övergrepp under uppväxtåren. Det skulle motsvara drygt 1000 nya fall i Stockholms län per år. Till barnpsykiatrin i Stockholms län nyanmäls endast drygt 200 ärenden per år där uppgift om sexuella övergrepp mot barn förekommer barn i Stockholms län lever i familjer där mamman misshandlas nya fall av sexuella övergrepp uppskattas inträffa i Stockholms län varje år. En mindre del kommer till barnpsykiatrins kännedom

19 Kvinno- och barnmisshandel som sökorsak inom sjukvården Misshandlade kvinnor och barn söker akutsjukvården i samband med misshandeln för olika skador eller för sjukdomssymtom relaterade till misshandeln. De misshandlade söker såväl vid akutmottagningar, specialistmottagningar som inom primärvården. Totalt inlades i Stockholms län 2001 enligt patientregistret 847 patienter (163 kvinnor och 684 män) där våldsskador registrerats som huvudorsak. Skaderegistreringen är inte heltäckande och från öppenvården saknas statistik. Våldsutsatta kvinnor Kvinnor som söker akutmottagningarna för skador utgör en selekterad grupp av misshandlade kvinnor. Kvinnorna har drabbats av så svåra skador att de kräver sjukhusvård eller de har uppmanats från polismyndigheten att uppsöka en akutmottagning för att få sina skador dokumenterade i ett sk rättsintyg. Oftast gäller det de svåra skadorna, skall- och ansiktsskador med frakturer eller kontusioner och sårskador. Skadorna behandlas oftast poliklinisk och endast en liten andel av kvinnorna läggs in för fortsatt sjukhusvård. Även om skadorna krävt sjukhusvård sker polisanmälan endast i begränsad omfattning och ofta förblir orsaken till skadorna dold då annan skadeorsak anges (ex fallolycka). Vid Södersjukhusets akutmottagning söker enligt tillgänglig statistik årligen kvinnor p g a identifierad misshandel och ytterligare ett 70-tal för våldtäkt. Statistik saknas från övriga sjukhus. Omräknat till hela SLL skulle uppskattningsvis 1200 kvinnor årligen identifierats ha misshandelsskador på sjukhusens akutmottagningar. Vid Huddinge sjukhus visade redan en studie att 29 % av alla kvinnor som krävde sjukhusvård för skador och 33 % av männen hade blivit misshandlade (11). I prospektiva studier visade det sig att kvinnorna vid besöket på akutmottagningen ofta angav annan skadeorsak och det var först i samband med inläggning på sjukhuset som misshandelsbakgrunden framkom

20 Var tredje kvinna som vårdas på ett akutsjukhus för skador har blivit misshandlad. Uppskattningsvis inkommer 1200 kvinnor till akutsjukvården i Stockholms län varje år som identifieras ha misshandelsskador. Ett betydligt större antal inkommer till akutvården men identifieras inte. Även annan sjukvårdskonsumtion är väsentligt högre hos misshandlade kvinnor såväl avseende skador som olika sjukdomsbilder (12). Begreppet battered wife syndrome beskriver den våldsutsatta kvinnans situation med såväl somatiska, psykosomatiska som psykiatriska symtombilder (13). Nära hälften av de misshandlade kvinnorna som sökte akutsjukvård för sina skador uppgav att de vuxit upp i hem med familjevåld där modern utsatts för misshandel. I flera fall hade de själva också blivit misshandlade som barn. De misshandlade kvinnorna uppgav att hemmavarande barn blivit vittnen till misshandeln i två tredjedelar av fallen och att deras barn också misshandlats i en tredjedel av fallen. (14). Kvinnor med alkoholproblem Kvinnor med alkoholproblem är en särskilt utsatt grupp. Nära 70 % av alla kvinnliga alkoholister angav att de blivit misshandlade och 25 % av de misshandlade kvinnorna som sökte akutsjukvård vid Huddinge sjukhus p.g.a. misshandelsskador hade själva alkoholproblem. Bland gärningsmännen var alkoholmissbruk vanligt förekommande och upp till 90% var alkoholpåverkade vid misshandelstillfället (14). Äldre och funktionshindrade Även äldre kvinnor och funktionshindrade blir utsatta för våld. Dessa kvinnor har ofta begränsade möjligheter att söka hjälp och de kan för sin omvårdnad vara beroende av en närstående som brukar våld eller hot. Förekomsten av våld mot dessa kvinnor är i nivå med, eller högre än för kvinnor utan funktionshinder. Övergreppen kan förutom fysiskt våld bestå av bristfällig omsorg, ovilja att hjälpa till med myndighets- och sjukvårdskontakter, stöld av tillgångar och hot om ytterligare försämring vad gäller omsorg

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK Att fråga om våld Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK Våld - ett hot mot kvinnors hälsa Världsbanken: World Develop Report 1993: Global

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

4. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR

4. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR 4. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR 4.1 Målsättning och handlingsprogram Målsättning Målsättningen är, i enlighet med riksdagens beslut om kvinnofridsreformen, att medverka i arbetet för ett professionellt

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för barn, unga och kvinnosjukvård.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för barn, unga och kvinnosjukvård. Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (3) 2011-02-15 p 15 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-11-19 HSN 1007-0740 Handläggare: Louise von Bahr Yttrande över motion av Lena-Maj Anding

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon Kvinnors erfarenhet av våld Karin Örmon 20160417 Definition mäns våld mot kvinnor (FN) alla former av könsrelaterat våld som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada alternativt lidande för kvinnor,

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

2013-05-06. Våld i nära relationer

2013-05-06. Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Mattias Friström Aktuell brottsstatistik om mäns våld

Läs mer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1 Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

SAMVERKAN I SJU KOMMUNER

SAMVERKAN I SJU KOMMUNER SAMVERKAN I SJU KOMMUNER Regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer Skr. 2007/08:39 Våld är en fråga om mänskliga

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn Styrdokument 1 (8) 2016-10-28 Fastställd: Bildnings- och omsorgsnämnden 2016-11-15? Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Enhetschef IFO Reviderad: 16-11-15 Dnr : 68080? Riktlinjer

Läs mer

SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor

SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor REMISSVAR 2006-10-31 från Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks Riksorganisationen

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer En kartläggning av vilka rutiner och behov som finns för upptäckt och åtgärder inom hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting RAPPORT 2015:7 Citera gärna Centrum för epidemiologi

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer Bilaga Dnr 3.1-0532/2011 Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer 2012 2014 Förslag september 2011 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR Förord

Läs mer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Datum 1 (6) Anne-Li Gustafsson, 2138 Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Målgrupp: Chef, företagshälsovården och HR-funktionen Våld i nära relationer en arbetsgivarfråga

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa

Läs mer

våld mot kvinnor LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Rapportserien Skåne i utveckling Socialtjänstens insatser för att bekämpa

våld mot kvinnor LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Rapportserien Skåne i utveckling Socialtjänstens insatser för att bekämpa LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Landskapsvård i Skåne 1998 LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Rapportserien Skåne i utveckling Socialtjänstens insatser för att bekämpa våld mot kvinnor Rapport nr 00:8 Sociala funktionen

Läs mer

Datum 2011-09-20. Dokumentet vänder sig till all personal inom den patientnära verksamheten som möter våldsutsatta kvinnor, barn och män.

Datum 2011-09-20. Dokumentet vänder sig till all personal inom den patientnära verksamheten som möter våldsutsatta kvinnor, barn och män. I Landstinget Gunilla Lillhager, kurator och arbetsterapienhet Gunilla Apell, h3lso- och sjukvårdsenheten DALARNA RIKTLINJE - VALD I NÄRA RELATIONER Datum 2011-09-20 Beteckningfdiarienr LD11/02248 1(6)

Läs mer

Kvinnors rätt till trygghet

Kvinnors rätt till trygghet Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00 1 (6) Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00 Närvarande: Eva Kullenberg (FP) Åsa Larsson (S) Gudrun Rhodén (SD) Sven-Erik Paulsson (SD) Anne Viljevik-Hall (EP) Gunilla

Läs mer

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck Serviceförvaltningen Staben Tjänsteutlåtande Dnr 1.1.5-729/2016 Sida 1 (5) 2016-11-04 Handläggare Lars Ericsson Telefon: 08 508 11 818 Till Servicenämnden 2016-11-22 Förslag till program mot våld i nära

Läs mer

Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad

Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad 1 SOCIALFÖRVALTNINGEN Bilaga 16 Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad Bakgrund och syfte Människor som bor och

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Utredning. Våld i nära relationer

Utredning. Våld i nära relationer Utredning Våld i nära relationer Umeå kommun 2014 1 Inledning Under fem månader har en kartläggning kring våld i nära relationer genomförts i Umeå kommun. Utredningen har finansierats av medel från Socialstyrelsen.

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Ett viktigt steg för att färre barn och ungdomar ska utsättas för misshandel, sexuella övergrepp och omsorgssvikt är att vi upptäcker de som är utsatta. Det handlar

Läs mer

Skadestånd och Brottsskadeersättning

Skadestånd och Brottsskadeersättning Skadestånd och Brottsskadeersättning Barns och ungas rätt till ekonomisk upprättelse efter brott som de utsatts för eller bevittnat Ann Lundgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Brottsoffermyndigheten

Läs mer

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största

Läs mer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer Social resursförvaltning Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer 2014 2018 www.goteborg.se Innehåll Det här är en kortversion av Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer. I september 2015

Läs mer

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en

Läs mer

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:32 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:28 av Juan Carlos Cebrián m.fl. (S) om åtgärder för att förhindra självmord bland äldre människor Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige SOU 2015:55 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

FN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot

FN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot FN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot barn ska förebyggas och bekämpas med alla till buds stående

Läs mer

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-11 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa 103 33 Stockholm BRIS remissyttrande över förslag

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel Titel: Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer En delrapport om rutiner och behov för upptäckt och åtgärder inom akutsjukvården i Stockholms läns landsting RAPPORT 2015:8 Citera gärna Centrum för epidemiologi och samhällsmedicins

Läs mer

Plan vid hot och våld Ådalsskolan

Plan vid hot och våld Ådalsskolan Plan vid hot och våld Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 8 Innehåll Syfte... 3 Styrdokument... 3 Avgränsning... 3 Definitioner... 3 Ansvar... 3 Polisanmälan... 4 Bryt den akuta situationen.... 4 Våld eller

Läs mer

Handlingsprogram. för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal i landstinget

Handlingsprogram. för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal i landstinget Handlingsprogram för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal i landstinget detta handlingsprogram för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal inom Landstinget

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en nationell kartläggning Nordiska Barnavårdskongressen Stockholm 2012-03-23 Staffan Janson och Bodil långberg

Läs mer

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Socialnämnden 2014-12-04 2 (9) Inledning Vuxna personer som blivit utsatta för våld av eller utövat våld mot närstående är en viktig målgrupp i s arbete mot våld

Läs mer

Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö

Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24

Läs mer

DIVISION Närsjukvård

DIVISION Närsjukvård Att fråga om våld i nära relation Begreppet våld i nära relation Våld i nära relation innefattar allt våld som inträffar inom familjen eller av någon som man står i beroendeställning till eller någon man

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete Stockholm 2014-09-26 Till Samordnaren mot våld i nära relationer Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare

Läs mer

relationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV

relationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Våld i nära n relationer Borås s den 22 mars-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare,

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Riktade insatser för pojkar och män som blivit utsatta för sexuella övergrepp och för män som utsatts för våld i nära relationer

Riktade insatser för pojkar och män som blivit utsatta för sexuella övergrepp och för män som utsatts för våld i nära relationer SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPAND E SOCIALA FRÅGOR Handläggare: Ola Jeremiasen Telefon: 08-508 25 077 Till Socialnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.6-0340/2011 DNR2.6-0334/2011 SON 2011-09-29

Läs mer