Mäns våld mot kvinnor. och i nära relationer. Så kan vi jobba för att motverka kvinnovåld

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mäns våld mot kvinnor. och i nära relationer. Så kan vi jobba för att motverka kvinnovåld"

Transkript

1 Mäns våld mot kvinnor och i nära relationer. Så kan vi jobba för att motverka kvinnovåld

2 Han älskar ju faktiskt mig Det är mitt fel att jag blir slagen Det är jag som inte sköter mig Det är inte honom jag skyddar det är mig själv Jag skäms så fruktansvärt

3 TILLHÖR: Innehåll Hur ser våldet ut 5 Kvinnovåld är en viktig jämställdhetsfråga 17 Att vara uppmärksam, att ge stöd och information Vem slår och varför? Hedersrelaterat kvinnovåld Kvinnojouren Mira i Nyköping Alla kvinnor är välkomna Ungas värderingar familjens och skolans ansvar Medvetenheten ökar Någon att prata med Våldet mot kvinnor kostar samhället stora summor 23 Samtal om mäns våld mot kvinnor 14

4

5 Hur ser våldet ut? Vi värjer oss inför mäns våld mot kvinnor. Situationen är fruktansvärt obehaglig. Den rubbar våra föreställningar om hur familjen ser ut. Den rubbar våra föreställningar om kvinnors och mäns relationer. Ett tragiskt faktum är att familjen aldrig har kunnat skydda kvinnor och barn mot övergrepp inom familjen. Vid våld i nära relationer finns ofta ett mönster där förövaren ökar sin dominans och kontroll av kvinnan. I början av relationen visar mannen sig ofta kärleksfull och uppvaktande. Efter en tid övergår hans omsorg till kontroll. Han hindrar henne från att umgås med släkt och vänner eller ha egna fritidsintressen. Hon isoleras allt mer. Mannen börjar kritisera henne för den hon är, för det hon gör eller inte gör. Han bryter ned henne psykiskt så att hon förlorar sitt självförtroende. Det första slaget kommer ofta i detta skede. Våldet upprepas och våldet och hoten blir normalt, en del av vardagen. I omkring hälften av de polisanmälda fallen har kvinnan barn och det vanligaste är att gärningsmannen är pappa till barnen. Allt hot mot kvinnor och barn är ett brott, oavsett vem som är förövaren och var det sker. Det är en mänsklig rättighet att få leva utan våld, ett konstaterande som markerades i FN-beslut FN markerade också i sitt ställningstagande att mäns våld hänger ihop med patriarkala samhällsformer, i det vi kallar könsmaktsordning. Kvinnofridsbrott handlar om mäns fysiska eller psykiska våld eller hot om våld. Kvinnofridsbrott handlar om att förtrycka kvinnan. Kvinnofridsbrott handlar om att bryta ner självkänslan hos kvinnan. Det gör livsutrymmet mindre. 1. Fysiskt våld 2. Psykiskt/känslomässigt våld 3. Sexuellt våld och tvång 4. Social isolering 5. Ekonomisk isolering DISKUTER A Känner du någon som utsatts/utsätts för våld i en nära relation? Vad hände? Vad händer? Fick/får hon stöd och hjälp, skydd? Hur har du personligen reagerat/agerat? Var tionde kvinna har blivit utsatt för våld av sin nuvarande sambo/partner. (Källa: Brå, Brottsförebyggande rådet och SKR, Sveriges Kvinnojourers Riksförbund) 5

6 Att vara uppmärksam, att ge stöd och information Carola Löfstrand, sektion 10 i Nyköping: Om jag som förtroendevald vet, eller tror mig veta, att någon eller några i en grupp är utsatta väljer jag att närma mig hela gruppen för att inte markera den drabbade. När vi möts på tu man hand kan jag säga att jag vet hur hon har det och att jag har förslag på vad hon kan göra, var hon kan få hjälp. Men oftast är verkligheten den att de förnekar att de misshandlas hemma. Attityden till omgivningen är ofta mycket negativ: Kom inte här och lägg dig i. Det är ingen fara! När den drabbade tar beslutet att nu får det vara nog, då ska hon veta hur hon ska gå till väga och vart hon ska ta vägen att hon har information. När personalen utbildas kan det inträffa att man själv upptäcker: Jävlar jag är också utsatt. Information och utbildning är nödvändigt och avgörande. Att medlemmarna har kunskaper om hur våldet ser ut och att de vet vart de kan vända sig om och när de behöver hjälp och stöd. Att man känner till sina rättigheter. Också att vi som arbetskamrater vet hur vi kan underlätta för dem som drabbats och visa på vägar att gå. 6

7 Allt fler kvinnor anmäler misshandel... Brottsförebyggande rådet (Brå) har under senare år prioriterat forskning om våld mot kvinnor och kvinnors trygghet. Brå finner att mörkertalet när det gäller våld mot kvinnor är stort. Brå uppskattar att endast mellan 20 och 25 procent av våld mot kvinnor i nära relationer anmäls till polisen. Men den anmälda misshandeln har ökat med 20 procent under de senaste tio åren. År 2008 var anmälningarna nästan Brå tror inte att det faktiska våldet har ökat i omfattning, utan snarare att fler och fler kvinnor tar mod till sig och anmäler. Kriminalstatistiken visar att i tre fjärdedelar av alla anmälda fall känner kvinnan gärningsmannen väl. I två tredjedelar av dessa fall har mannen och kvinnan en nära relation.... men långa utredningstider avskräcker kvinnor från att anmäla 1997 gav regeringen myndigheterna inom rättsväsendet i uppdrag att korta utredningstiderna rörande våld mot kvinnor. Men de ansvariga myndigheterna lever inte upp till regeringens ambitioner och intentioner. I två av tre län har utredningstiderna ökat sedan Regeringen underströk vikten av korta handläggningstider för att kvinnorna ska våga anmäla och orka stå för sin anmälan. När ärendet dras i långbänk är det många kvinnor som backar. Kvinnorna som anmäler är mycket sårbara tiden efter anmälan. Om brotten utreds snabbt hinner kvinnorna ordna för sig och barnen: ny skola, ny bostad, personligt stöd och annat livsviktigt. Att utredningstiderna är långa handlar dels om prioriteringar hos polismyndigheter, åklagare och socialtjänst, dels om attityder och okunskap. Ett konstruktivt och positivt bemötande är avgörande för kvinnornas möjlighet att hålla ut och stå fast vid anmälan. Men de måste ständigt kämpa i motvind. Det är ofta slumpen som avgör om kvinnorna möter poliser och socialarbetare som tar dem på allvar. Alltför ofta bagatelliseras anmälan och en grov kvinnofridskränkning kan under handläggningens gång förvandlas till ringa misshandel. Att ge information och öka kunskaperna hos ansvariga myndigheter om de drabbade kvinnornas förhållanden måste bli prioriterade åtgärder. För mer information sök på Brås hemsida: eller hos SKR, Sveriges Kvinnojourers Riksförbund: eller ROKS, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige: eller Rikspolisstyrelsen: 5 kap. 11 socialtjänstlagen Socialnämnden bör verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp. Socialnämnden bör härvid särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. 1 kap. 2 När åtgärder rör barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år. Nästan allt våld mot kvinnor sker i hemmet och utövas av en man som kvinnan har eller har haft en nära relation till. (Källa: Brå, Brottsförebyggande rådet och SKR, Sveriges Kvinnojourers Riksförbund) 7

8 Vem slår och varför? Mäns våld mot kvinnor förekommer i alla slags familjer, i alla samhällsklasser, i alla bostadsområden, inom alla yrkeskategorier och arbetsplatser. En myt är att bara vissa sorters män slår. En annan myt är att vanliga, normala kvinnor inte drabbas av mäns våld. Myten att bara vissa sorters män slår är falsk. Den bygger i allt väsentligt på våldsamma mäns egna berättelser, förklaringar och definitioner av våld mot närstående kvinnor. Den mansdominerade omgivningen (och delvis även kvinnorna) har länge accepterat den förenklade och falska Var tredje kvinna som separerat eller skiljt sig har utsatts för våld från sin tidigare partner. (Källa: Brå, Brottsförebyggande rådet och SKR, Sveriges Kvinnojourers Riksförbund) 8

9 beskrivningen av våldets uttryck och dess orsaker: Hon provocerade mig och jag förlorade kontrollen. Jag var full och visste inte vad jag gjorde. Om våldsamma män inte ser farliga ut, hur ska vi då känna igen dem? I grunden handlar det om bristen på jämlikhet och respekt för var och ens lika värde. Vi kan också uttrycka det som obalans i fråga om makt: makt i samhället, makt att styra över det egna livet. Män är av tradition överordnade kvinnor underordnade: könsmaktssystemet. De män som slår är naturligtvis inte födda våldsverkare utan deras beteende grundar sig i fostran, tillfälligheter och möjligheter. Vi finner tre nivåer som ett grovt mått på förklaringar till våldet: 1. Individnivå. Här avses bland annat män som är alkohol- eller drogmissbrukare, mentalt sjuka eller kriminella. 2. Strukturell nivå. Här avses bland annat förklaringar till mäns våld som en del av samhällsordningen: män i dominerande roller, mäns sexuella friheter, män som familjens överhuvud, mäns självklara rätt till karriär på kvinnors bekostnad. 3. Kulturell nivå. Här avses bland annat normer och värderingar som råder i omgivningen, i den lilla gruppen och/eller i den stora gruppen, traditioner som ursäktar mäns våld mot kvinnor. För att förstå orsaker till och omfattning av våld, och för att kunna motverka och förebygga våld, måste alla tre nivåerna finnas med. Vi måste veta i vilka omgivningar, i vilka grupper, de män som brukar våld mot kvinnor finns. Hur ser kompisgänget ut? Vilka attityder präglar umgänget i idrottsföreningen? Vilka formella och informella regler gäller på arbetsplatsen? En riktig karl är lojal mot mansgruppen. Han bangar inte för tuffa tag. Han föraktar svaghet. Han får stöd och finner trygghet i gruppen. Han skiljer totalt mellan det privata och det offentliga. Den välpolerade ytan kan bytas i sin motsats innanför hemmets väggar. DISKUTER A Hur uppträder en riktig karl enligt din uppfattning? Vad är manlighet egentligen? Har du män i din bekantskapskrets som hellre (öppet eller dolt) söker sin trygghet, sina värdereferenser och sin lojalitet hos en manlig grupp i stället för hos familjen och sitt blandade umgänge? Hur visar mannen/männen detta? Läs mer i boken Mäns våld mot kvinnor i nära relationer, utgiven av Sveriges kommuner och landsting, 2006.

10

11 Hedersrelaterat kvinnovåld Kvinnorna Fadime och Pela är symboler för det hedersrelaterade våldet. De fick betala med livet för att de bröt mot patriarkala tabun. De underordnade sig inte de äldre männens makt över familjens/släktens/klanens kvinnor. Elisabeth Fritz är advokat och specialiserad på hedersbrott: Hedersbrott har överhuvudtaget inget med religion att göra. Det handlar om tusenåriga gamla traditioner, regler, som har funnits där, och som är svåra att nöta bort. De finns där och de finns där i många generationer innan man kan förändra dom. De som tror att det bara handlar om muslimer, eller kurder, har totalt missuppfattat denna problematik. Detta är inte ett problem bara för Sverige, det finns runt om i världen... Men jag hoppas att vi i Sverige ska jobba mer förebyggande. Vi måste ändra vår lagstiftning. Vi måste nå ut till människor som lever i ett utanförskap och se till att de integreras i samhället, lär sig språket, känner sig stolta över att klara sig själva, att ha ett jobb, att kunna försörja sin familj. Jag tror att många män har tappat tron på sig själva. (intervju med Elisabeth Fritz i radions P1 den 24 november 2006). Jan Hjärpe, en av Sveriges ledande islamkännare: En egendomlighet, som är svår att förklara, är den koppling som framför allt i Medelhavsländerna och i en del områden öster därom, har skett mellan klansystem, lojalitet mot storfamiljen och det sexuella området. Den maffiagrupp som vill komma åt konkurrenter kan göra det genom att angripa deras kvinnor. De kvinnor som inte har stöd av någon klantillhörighet är utstötta, är horor. Männens makt och gruppens anseende och pondus är knuten till kontrollen av kvinnornas sexualitet. Men inte enbart eller främst i fysisk mening, utan som symbol, som tecken. Det är namnet, ryktet, som är det viktiga. 11

12 Medvetenheten ökar Ett jämställt samhälle är en förutsättning för att få stopp på mäns våld mot kvinnor. Allt fler kvinnor, särskilt unga kvinnor, med utländsk härkomst protesterar mot det hedersrelaterade eller sexualiserade våldet. Det är inte säkert att våldet i sig har ökat, men allt fler känner till att det finns hjälp att få. Den offentliga debatten har satt problemet i fokus och samhället, myndigheterna, har tagit ställning mot förtrycket. Efter mordet på Fadime Sahindal den 21 januari 2001 satsade den socialdemokratiska regeringen 180 miljoner kronor på kampen mot det hedersrelaterade våldet. I det arbetet ingår bland att länsstyrelserna i de tre storstadsregionerna ska ordna platser för skyddat boende. Behovet av skyddat boende växer från år till år. Andra offentliga insatser är information till personal inom skola, sjukvård och socialtjänst. År 2009 är statsbidragen till kvinnojourer m fl 29 miljoner kronor. Ideella organisationer gör en viktig insats i arbetet mot sexualiserat eller hedersrelaterat våld. Terrafem är en sådan organisation. Terrafem fick kronor år 2006 från Ickevåldsfonden (som bland andra stöds av LO och kyrkor) för sitt arbete att hjälpa utsatta kvinnor av utländsk härkomst. Terrafem driver tjejhus, ger kostnadsfri juridisk rådgivning och informerar. Terrafem ger stöd på 42 språk: Terrafem nätverk för kvinnors rätt mot mäns våld Hur många kvinnor som är drabbade är omöjligt att veta. Mörkertalet är mycket stort. Teckning av Robert Nyberg ur Annika Ernsts film om hur utsatta barn är i en familj där pappan slår mamman, Jag sa att jag hade en mardröm. Under 2009 översätts filmen till flera språk. 12

13 Någon att tala med Ibland blir livet inte som man tänkt sig. Ingen ska behöva bli slagen eller psykiskt misshandlad. Ändå händer det. Nu förmedlar Kommunal professionell hjälp. Den som blivit utsatt för våld i sitt eget hem kan få hjälp att komma vidare. Förutsättningen är att den drabbade eller någon annan i familjen är medlem i Kommunal. Hjälpen består av tio kostnadsfria stödsamtal med legitimerad psykolog eller psykoterapeut. Kontakten förmedlas av Kris- och traumacentrum, som har lång erfarenhet av att stödja personer som drabbats av våld. Full sekretess gäller ingen annan får reda på samtalen eller vad som sägs till terapeuten. Detta stöd med anonymitetsskydd är en del av det samarbete som Kommunal och Folksam har och som ingår i medlemsavgiften. Liknande stöd kan medlemmar i Kommunal och i många andra LOförbund även få genom den fritidsförsäkring (Medlemsolycksfall-Fritid) som också ingår i medlemsavgiften. I detta fall säger villkoren dock att polisanmälan ska göras det kan gälla överfall, hot, rån eller våldtäkt. Kommunals avdelningar har också kontaktpersoner som kan hjälpa till med denna kontakt eller med näraliggande kvinnojourer. Kontakt med Kris- och traumacentrum förmedlas via telefon Öppet vardagar klockan

14 Samtal om mäns våld mot kvinnor Att erbjuda hjälp till kvinnor som blivit utsatta för våld i hemmet ligger helt i linje med fackets uppdrag att värna om medlemmarna. Kommunal erbjuder trygg kontakt och också psykologhjälp. Detta sker i samarbete med Folksam och Sveriges kvinnojourers riksförbund i projektet Någon att tala med - läs mer om det på föregående sida. Nu ingår rätten till stöd i medlemsavgiften. När detta fortfarande var ett försöksprojekt samlade vi förbundsordförande Ylva Thörn och projektledarren Anne Marit Överby till ett samtal. Ylva Thörn: Kvinnor som är utsatta för våld i hemmet vill ogärna vända sig till offentliga myndigheter. Nu har de i stället möjlighet att via facket få hjälp på ett smidigt sätt, och av experter. Vårt projekt är unikt och banbrytande för facket, och visar ytterligare på medlemsnyttan. Anne Marit Överby: Ja, under mindre än ett år har drygt 120 kvinnor runt om i landet redan fått hjälp av psykolog. Vi har heller inte haft några svårigheter att hitta medlemmar som vill ta ansvar och arbeta med projektet. Många av dem som ställer upp har något förtroendeuppdrag men lika många är vanliga medlemmar, eldsjälar som vill ge medmänsklig hjälp. Varje sektion har en person som driver projektet. Hittills har 500 kommunalare fått utbildning i hur man hanterar dessa frågor. Ylva: Genom att kvinnorna kan ta kontakt med en facklig kamrat som arbetar med detta fångas de upp i ett tidigare skede. Den som måste vända sig till myndigheter väntar betydligt längre, ibland av rädsla för att blotta familjesituationen eller att förlora barnen om de berättar om krisen i familjen. Någon att tala med är en kvalitetssäkring för kvinnorna. De samtalar med den ansvarige i facket, som alltså inte är en traditionell facklig företrädare, utan en eldsjäl som ställer upp för sina arbetskamrater. 14

15 Anne Marit: Kvinnorna får hjälp direkt när de tar kontakt med Kommunal. Ingen ska behöva vänta mer än 48 timmar på hjälp, alltför mycket kan annars hinna hända. Och det är allt fler kvinnor som nu vågar vända sig till facket och be om hjälp. Jag märker också att fler vågar tala öppet om att de blivit utsatta. Det är en stor framgång. Ju mer vi talar om detta, desto mer tvättas skam- och skuldstämpeln bort. Vi har gjort många regionala konferenser om projektet, och från början vågade ingen hänvisa till sina egna erfarenheter. Men nu händer det allt oftare att någon kvinna reser sig upp och tar sig själv som exempel. I vårt projekt ger vi alltså i första hand akut hjälp till kvinnor som utsatts för våld, men vi försöker också arbeta förebyggande, genom att lära ut hur kvinnan kan se signalerna och undvika att hamna i akut kris. Ett viktigt budskap under konferenserna är också: Gå aldrig hem till den kvinna som är utsatt, utan tala i stället på arbetsplatsen om problemen. Att ta upp situationen i kvinnans hem kan göra att hon blir ännu mer utsatt. Samma sak gäller om frågan ska tas upp på ett fackligt möte, till exempel ett årsmöte: Skriv aldrig det i den kallelse som skickas hem till medlemmarna. Det kan misstolkas i en familj i kris. Mannen kan tro att det är den kvinna han lever med som själv bett facket ta upp frågan. Ylva: De eldsjälar som ställer upp måste också lära sig sina egna gränser, så att de klarar uppdraget. Kvinnorna måste hitta en livlina, kanske genom att bilda kontaktnät med andra eldsjälar för att orka med alla svåra berättelser. Samtidigt diskuterar vi också om Kommunal kan ta större ansvar, om Kommunal aktivt kan hjälpa kvinnorna till exempel med skyddat boende. Nyligen var jag på besök i Brasilien där myndigheterna jobbar på ett annorlunda sätt med de här frågorna. Där träffar de utsatta kvinnorna enbart kvinnliga poliser. Och kommunerna tar ansvar genom att erbjuda kvinnorna skyddat boende. Anne Marit: Ja, det finns mycket mer att göra. Kommunals utvidgade åtagande är en bit på väg. I hemförsäkringen ges ingen ersättning för våld i hemmet och det vore inte heller rätt. Kvinnorna skulle utsättas för livsfara. Säg att hon får kronor för ett sönderslaget kök och för sveda och värk, då kanske det efter tre år är dags för en ny belöning. Ylva: Nej, kvinnorna måste framför allt få hjälp och stöd för att våga ta sig ur ett destruktivt förhållande, lära sig se mönstren och också se till barnens bästa. Om mamma blir tryggare så vågar hon sig också till socialen och polisen. Anne Marit: Ja, barnen är mycket utsatta i en krisfamilj och en mycket viktig del i projektet. På de regionala dagarna talar vi mycket om detta. En treåring till exempel har fullt klart för sig hur det är ställt i hemmet men han kanske tror att det är normalt. Ylva: Det måste också påpekas att även en man i en destruktiv relation behöver hjälp att komma ur mönstret. Men kvinnorna är mer utsatta. Samtidigt ser deras situation och deras förutsättningar mycket olika ut, från helt desillusionerade kvinnor till kvinnor med mer kraft och tilltro till omvärlden. Alla dessa olika mönster ställer stora krav på den de möter när de tar kontakt med facket. Det räcker långt att bara vara medmänniska, men vi har också mycket god hjälp av kvinnojourerna och av Folksams traumacenter, som har kontakt med psykologer över hela landet. Många kvinnor behöver just den professionella hjälpen av en psykolog. Och så vitt vi märkt har kontakterna varit till god hjälp, även om vi inte ännu hunnit utvärdera resultaten. Problemet är väldigt stort, många kvinnor inom Kommunal berörs. Men som vi redan sagt: ju mer vi talar om de utsatta kvinnorna, desto mer stärkta blir de och vågar tala öppet om sin situation. Det är en förutsättning, det är först då de kan få hjälp! 15

16 Bilden är arrangerad.

17 Kvinnovåld är en viktig jämställdhetsfråga Varför är kvinnovåld en viktig facklig fråga? Svaret är självklart: Kommunal har tusentals medlemmar som drabbas av mäns våld! Carola Löfstrand på sektion 10 i Nyköping igen: En medlem som drabbats sa till mig en gång att om hon hade vetat vart hon skulle vända sig, då hade allt varit enklare. Hon kände sig så oerhört ensam. Därför tycker jag att alla i Kommunal ska kunna berätta för utsatta kvinnor vart de ska vända sig om det händer något. Det är mycket viktigt. Eftersom våld mot kvinnor är ett så stort problem ska information och kunskapsspridning finnas med i all vår utbildning, i någon form. Det här materialet introducerar jag på en liten träff med intresserade medlemmar. Materialet ger information och nya kunskaper och uppmanar och uppmuntrar till diskussion. Att skapa ett intresse för att träffas ett par tre gånger och diskutera. Att stimulera till dialog, i en liten grupp så att deltagarna känner det möjligt att berätta, fråga och kanske avslöja. Vi måste veta var och vad kvinnojouren är och att jouren är till för den som drabbats. Vi måste bygga upp kontakter med kvinnojourerna så att vi skapar öppna kanaler mellan oss och förhoppningsvis skapar respekt och sympatier för våra respektive roller. Vi måste ju känna att vi litar på varandra och har förtroende för människorna på kvinnojourerna. Att ha löpande kontakt med representanter för jourerna borde vara självklart, dels för information, dels för att skapa personkontakter. Arbetsplatsombuden måste vara välinformerade för att kunna visa på möjliga vägar till stöd. Många tycker att detta inte är en facklig fråga. Men vi har ett entydigt ansvar för våra medlemmar. Det är inte farligt att lägga sig i. Att bry sig är en del av vårt fackliga uppdrag. ATT SAMTALA OM Har ni en lokal strategi med arbetet för stöd till drabbade kvinnor? Om ja hur har ni byggt den? Om inte varför finns inte frågan på er dagordning? Under 1990-talet misshandlades i genomsnitt 16 kvinnor om året till döds av sin nuvarande eller tidigare partner. (Källa: Brå, Brottsförebyggande rådet och SKR, Sveriges Kvinnojourers Riksförbund) 17

18 Kvinnojouren Mira i Nyköping Kvinnojouren Mira är en ideell förening, som har verkat i snart 25 år i Nyköping och har dörren öppen även för kvinnor i grannkommunerna Oxelösund, Trosa och Gnesta. Jouren har två anställda: en kvinna, Marianne, och en man, Perry. Föreningen har en styrelse och Elisebeth är ordförande. De fyra nämnda kommunerna bidrar ekonomiskt till verksamheten. Givmilda människor och föreningar ger också gåvor som är viktiga symboliska bidrag, pengar som ger utrymme för extra insatser. Marianne: Hjälpsökande kvinnor ringer hit. Vi pratar en stund i telefon. Sedan brukar vi försöka boka ett samtal här med kvinnan och hennes eventuella barn. Och så sitter vi här i köket och pratar om hennes situation och försöker hjälpa henne utifrån hennes egna behov. Vi samtalar om vad som finns för typ av hjälp, vad hon kan göra och hur det ser ut för andra kvinnor. Vi kanske följer henne till socialtjänsten, till polisen för en anmälan, det kanske blir en rättegång, läkarbesök. Vi följer ofta med som stöd. Och det är oftast vi som jobbar här dagtid som tar hand om de sökande, men vi har också kontaktkvinnor som arbetar ideellt. De är medlemmar i vår förening, i Mira. Vi försöker ge alla hjälpsökande en kontaktkvinna. Det är viktigt att notera att vi också talar om hur mannen kan få hjälp. Elisebeth: Där det finns en kvinnojour så fungerar den i bästa fall som en motor för kommunens utveckling i de här frågorna. I de kommuner där det inte finns en aktiv kvinnojour, och inga påhejare, så är det sällsynt att kommunen utvecklar ett bra kvinnofridssarbete. I de kommunerna är det den ordinarie socialtjänsten som ska klara alla sociala problem. Många människor har inte haft någon kontakt med socialtjänsten och ser inte den som en naturlig kontaktyta för sig och sina barn. 18

19 Dessutom bär ofta kvinnor och män på en mängd fördomar om vad socialtjänsten är för sorts institution: registrering, utredning, och annat negativt. Periodvis har vi många kvinnor här som inte har kontakt med socialtjänsten, och som absolut inte vill ha det. Marianne: När jag började jobba här för tio år sedan så sa jag direkt att jag vill ha god kontakt med så många myndigheter som möjligt och då främst socialtjänsten och polisen. Det har jag aktivt jobbat för. Vi har också skapat ett bra samarbete. Elisebeth: Facket bör etablera kontakt med kvinnojouren lokalt. Man bör bjuda in oss till studiecirklarna och mötena som kunskapare, och se till att kvinnojourens adress och telefonnummer är aktuella och kvinnojourens personal är bekanta ansikten för fackets förtroendevalda. Och att de förhoppningsvis har förtroende för personalen. Facket måste veta vad jouren står för, hur den arbetar, vilka resurser den har, finns det personal, finns det bostäder, och så vidare. De flesta kvinnojourer i landet är möjliga att nå, de har jourtid. En del jourer har dock inte möjlighet att alltid stå till pass. Det handlar i grunden om resurser. Kvinnojourerna spelar en mycket viktig roll för utsatta kvinnor. Jourerna ikläder sig ofta uppgifter som kommunens socialtjänst inte åtar sig. Det är inget särskilt vågat påstående att säga att samhället i dag inte fullt ut tar sitt ansvar för att stöda de medborgare som utsätts för brott. Innan kvinnojourernas frivilliga verksamheter började i landet fanns inte skyddat boende, stödboende och andra stödformer i kommuners regi. Kvinnojourerna är ett resultat av att det saknades något i den kommunala omsorgen. Tyvärr är en slutsats att: finns det ingen kvinnojour i kommunen, så finns det inget utvecklat stöd till utsatta kvinnor. Till det ska sägas att kvaliteten på kvinnojourernas arbete vet vi inte särskilt mycket om. Elisebeth: Ju mer aktiva kommunalarna blir i dessa frågor, desto mer kunskaper får facket om hur den egna kommunen fungerar, eventuella brister eller andra tillkortakommanden. Det blir i sig kunskaper som blir basen för fackliga och politiska ageranden för att skapa bättre villkor i kommun, för medlemmarna och övriga kommuninvånare. DISKUTER A Omkring hundra kommuner saknar egen, lokal, kvinnojour. Att bilda en kvinnojour kan vara en angelägen facklig och politisk fråga att driva. En stor del av de svenska kommunerna saknar fortfarande en handlingsplan för bemötande av misshandlade kvinnor. Finns det en kvinnojour i er kommun? Om det finns en jour, vilka kontakter har ni? Om de är bra hur har ni skapat samarbetet? Vilka former har samarbetet? Om de är dåliga går de att förbättra? Har er kommun en handlingsplan för bemötande av misshandlade kvinnor? Om det inte finns en handlingsplan, tänker ni agera fackligt (och politiskt) för att kommunen ska formulera och anta en plan? 19

20 Alla kvinnor är välkomna På hemsidan finns telefonnummer till alla kvinnojourer i Sverige. SKR, Sveriges Kvinnojourers Riksförbund, arbetar på flera plan mot alla former av våld: fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt. SKR prioriterar arbetet med att synliggöra barnens situation och olika grupper av kvinnor och deras särskilda behov. SKR vill särskilt uppmärksamma följande gruppers utsatthet och behov av stöd och hjälp: Barn som lever med våldet som en del av vardagen. Tonårsflickor som blir slagna, hotade eller sexuellt utnyttjade. Kvinnor med utländsk bakgrund, som varit i Sverige kort tid och som saknar eget socialt nätverk och blir utsatta för våld. Kvinnor utsatta för så kallat hedersrelaterat våld och hot. Lesbiska kvinnor, som utsatts för våld av sin partner. Kvinnor med drogberoende och utsatta för våld. Äldre kvinnor, utsatta för våld. Endast ett fåtal söker hjälp och stöd. Kvinnor med fysiskt eller psykiskt funktionshinder, utsatta för våld av anhöriga och/eller vårdare. 20

21 Ungas värderingar familjens och skolans ansvar Våra barn tillbringar minst tolv år i grundskolan och gymnasiet. Det mentala landskapet i skolan under dessa år spelar många gånger en avgörande roll för de sociala värderingar som ympas in i ungdomarna; inte minst gäller det könsroller i vid mening. Skolan har ett entydigt demokratiuppdrag: jämställdhet, människors lika värde, personlig integritet, respekt för andras åsikter, att umgås utan våld. Det grundläggande ansvaret för barns och ungdomars fostran ligger dock hos föräldrarna. Det är en orimlig attityd att denna uppgift (att fostra och skapa värderingar) kan överlämnas till någon annan, till skolan. Myndighetsåldern inträffar vid 18, samma år som de flesta lämnar den grundläggande utbildningen. DISKUTER A Hur tycker ni att skolorna på er ort sköter det demokratiska uppdraget? De uppfattningar ni nu för fram i diskussionen, bygger de på egna erfarenheter eller är de hörsägen? Hur reagerar/agerar ni när ni får höra att era döttrar eller andra flickor kallas fittor, horor, luder av pojkar på skolorna? Varifrån tror ni att glåpordspojkarna har fått sina förnedrande beteenden? Hur reagerar ni när ni hör pojkar säga: Äsch, det betyder inget, bara nåt man säger? Eller flickor konstatera: Äsch, man vänjer sig? Den manliga könsrollen är uppenbarligen ett problem. Vilka erfarenheter har ni av skolans sätt att hantera dessa frågor? Vilken roll anser ni att skolan bör ha? Ta ett ordentligt tag i diskussionen om föräldraroller, fostraransvar, vuxenförebilder och föräldrar som värderingsskapare! Glöm inte att prägling av värderingar och attityder sker tidigt under uppväxten. Hur tycker ni att era förskolor fungerar vad gäller personalens attityder till flickors och pojkars roller? 21

22 Våldet mot kvinnor kostar samhället stora summor Att komma ut och kunna och våga tala om vilket liv man lever. Att erkänna för sig själv att man är utsatt för våld, att man är drabbad, är ofta mycket svårt. Hos omgivningen handlar det om ett stort mått av psykologi. Vi talar om skam och rädsla, som är mycket svårt och plågsamt att hantera för alla människor och särskilt för kvinnor som förnedras och utsätts för övergrepp. Carola Löfstrand, en av de ansvariga för frågor om mäns våld mot kvinnor, hos Kommunal sektion 10 i Nyköping. Läs mer Någon att prata med folder från Kommunal, Folksam och Sveriges kvinnojourers riksförbund Jag sa att jag hade en mardröm, en animerad dokumentärfilm, 19 min, samt studiehäfte, Sveriges kvinnojourers riksförbund Mäns våld mot kvinnor i nära relationer, Sveriges kommuner och landsting Ingen ser oss, film 40 min, Sveriges kvinnojourers riksförbund I december 2006 presenterade Socialstyrelsen en rapport om samhällets kostnader för mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Syftet med studien är dels att beräkna de totala kostnaderna, dels att genom studien öka kunskapen och medvetenheten om våldets förekomst och omfattning för att kunna angripa det på ett konstruktivt sätt. Socialstyrelsen markerar svårigheterna att få grepp om kostnaderna beroende på brist på data och osäkra data. Källor för studien har främst varit officiell statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå), Epidemiologiskt centrum, Statistiska centralbyrån (SCB) och en enkät till kvinnooch brottsofferjourerna. Elis Envall, utredare på Socialstyrelsen, säger att Vi riskerar att förringa eller dölja delar av problemet och dess konsekvenser om vi helt avstår från att göra en uppskattning för att vi inte har ett säkert och heltäckande datamaterial. Utgångspunkterna är att cirka kvinnor varje år drabbas av våld i nära relationer. 16 kvinnor dödas varje år och ytterligare en kvinna begår självmord efter att ha utsatts för våld. Utredarna har antagit att i genomsnitt 4 män begår självmord varje år på grund av att de dödat sin partner eller före detta partner. Med dessa bakgrunder och antaganden uppskattas de samhällsekonomiska kostnaderna till mellan 2,7 3,3 miljarder kronor varje år. De största direkta posterna rör rättsväsendet och socialtjänsten. Den största indirekta posten handlar om värdet av produktionsbortfallet. Kostnader som inte har kunnat beräknas rör tandvård, läkemedel, barnens skador, smärta och lidande, psykiatrisk vård. Internationella studier visar att dessa senare kostnader kan uppgå till mycket stora belopp. Socialstyrelsen skriver i sin sammanfattning: Vi kan visa på relativt omfattande utvecklingsbehov för att möjliggöra en bättre och säkrare förståelse av problemet och för att man i framtiden ska kunna göra utvärderingar av samhällets insatser. Vill du vet mer detaljer i rapporten gå in på hemsidan AVSLUTANDE DISKUSSIONSFRÅGOR: Hur kan ni i er sektion engagera er för att lyfta frågor om mäns våld mot kvinnor på samhälls- och kulturell nivå? Hur vill ni möta och stötta utsatta kvinnor? Hur kan ni på ett bra sätt erbjuda kvinnor någon att prata med? Hur kan männen aktivera sig i dessa frågor? T ex i mansjourer, eller? 22

Mäns våld mot kvinnor Så kan vi jobba för att motverka kvinnovåld

Mäns våld mot kvinnor Så kan vi jobba för att motverka kvinnovåld Mäns våld mot kvinnor Så kan vi jobba för att motverka kvinnovåld Han älskar ju faktiskt mig Det är mitt fel att jag blir slagen Det är jag som inte sköter mig Det är inte honom jag skyddar det är mig

Läs mer

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Du har rätt till ett liv fritt från våld!

Du har rätt till ett liv fritt från våld! Blir du utsatt? Du har rätt till ett liv fritt från våld! Det är numera väl dokumenterat, både i forskning och annan litteratur, att det våld som män riktar mot kvinnor ofta har sitt ursprung i och finner

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Våldet går inte i pension. För dig som vill veta mer

Våldet går inte i pension. För dig som vill veta mer Våldet går inte i pension För dig som vill veta mer Studiematerial Trygghet som saknas- om våld och övergrepp mot äldre Brottsofferjouren, Studieförbundet Vuxenskolan och Sveriges Pensionärsförbund har

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION

VÅLD I NÄRA RELATION VÅLD I NÄRA RELATION RIKTLINJE FÖR HANTERING VID MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE SAMT HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Biståndskontoret

Läs mer

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp Att diskutera i din organisation Till dig som är ledare eller aktiv i styrelsen Det händer att barn och unga utsätts för sexuella kränkningar

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Kvinnors rätt till trygghet

Kvinnors rätt till trygghet Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Det kan vara svårt att prata om svartsjuka och våld i nära relationer. Vad är okej och inte i en relation? Vad kan

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Mäns våld mot kvinnor

Mäns våld mot kvinnor Mäns våld mot kvinnor Vision Mäns våld mot kvinnor ska upphöra och kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Vad är våld? Våld är varje handling riktad

Läs mer

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck

Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck Enskild motion MP2207 Motion till riksdagen 2018/19:2748 av Åsa Lindhagen m.fl. (MP) Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför? Våld i nära relation Hur ser det ut? Vem, när och varför? www.karlskoga.se Våld är ett svårt ord vem vill För oss är det viktigt att skilja på person och handling. Inget blir bättre av att man stämplar

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med 1 Se Sambandet! Forskning visar att det finns samband mellan våld mot djur och våld mot människor. Det formuleras

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med ÖRS och Riksidrottsförbundets värderingar om glädje

Läs mer

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Publicerad 2016-02-15 Hedersvåld. Melissa är en av många flickor som under uppväxten kontrollerades av sina föräldrar. Efter åratal av kontroll, hot och våld

Läs mer

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76 Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och

Läs mer

Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning

Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning Reviderad 2013-04-29 Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning Inledning Vem som helst kan drabbas av våld och övergrepp eller någon annan brottslig handling. Men vissa grupper är särskilt

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3228 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot äldre Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Åklagarmyndigheten

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största

Läs mer

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda

Läs mer

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott.

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Det är betydligt vanligare att kvinnor känner sig otrygga när de går ensamma hem sent på

Läs mer

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck.

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck. Vilka är vi? och förtryck. är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld Fryshuset har en särställning inom Sveriges ideella sektor med verksamheter i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Social resursförvaltning. Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0901/16

Social resursförvaltning. Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0901/16 Social resursförvaltning Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-11-23 Diarienummer 0901/16 Social utveckling Lotta Lidén Lundgren Telefon 031-367 94 54 E-post: lotta.liden@socialresurs.goteborg.se Återkoppling

Läs mer

Kommittédirektiv. Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning. Dir.

Kommittédirektiv. Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning. Dir. Kommittédirektiv Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning Dir. 2011:44 Beslut vid regeringssammanträde den 31 maj 2011 Sammanfattning En särskild

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Liten guide till kvinnofridsfrågor

Liten guide till kvinnofridsfrågor Hit kan man vända sig om man vill prata med någon: Brottsofferjouren: 013-10 44 00 Ungdomsmottagningen: www.umo.se Mansmottagningen: 013-20 68 90 Socialtjänsten: 0120-83 211, efter 17: 0703-27 86 24 Polisen:

Läs mer

2013-05-06. Våld i nära relationer

2013-05-06. Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

FILMGUIDE. för samtal och diskussion. En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min

FILMGUIDE. för samtal och diskussion. En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min FILMGUIDE för samtal och diskussion En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min Filmproducent och distributör: Film and Tell Kontakt: info@filmandtell.com 08-55

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial GENDER diskutera könsroller Handledarmaterial Till ledaren Det här materialet är tänkt att ge en inblick i kvinnans situation världen över. Genom att visa bildspelet och sedan ha diskussionsgrupper hoppas

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR)

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR) Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR) GILTIG UNDER PERIODEN 2017-2019 Social- och arbetsmarknadsnämnden 2016-12-13 Innehåll...3 Inledning...3 Bakgrund...4 Handlingsplanens syfte och målsättning...4

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Dina erfarenheter av separation sedan den förra enkäten

Dina erfarenheter av separation sedan den förra enkäten Dina erfarenheter av separation sedan den förra enkäten Alla frågor i den här enkäten gäller perioden mellan den förra enkäten och nu. Vi har tagit emot den förra enkäten av dig den 8 december 2002. Så

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD Handlingsprogram Uppdaterad 2015-01-01 1 Vision Skellefteå strävar efter att vara en kommun där mänskliga rättigheter omfattar alla och där barn, ungdomar

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Folkbokföringen (SOU 2009:75) Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är en feministisk

Läs mer

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck BOXHOLMS KOMMUN Barn-och utbildningsförvaltningen Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck Skriven av Boxholms skolkuratorer i samarbete med Socialtjänsten 2012-09-06

Läs mer

Handlingsprogram mot familjerelaterat våld

Handlingsprogram mot familjerelaterat våld Handlingsprogram mot familjerelaterat våld Skärholmens stadsdelsnämnd 2009 2 Värdegrund Handlingsprogrammets grundvärdering är att det är samhällets ansvar att skydda personer utsatta för våld i nära relation.

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige SOU 2015:55 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60)

Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer: Ju2016/06811/L5 Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) Sammanfattning Centerkvinnorna

Läs mer

Våld i nära relation

Våld i nära relation Våld i nära relation Våld och förtryck i olika former Fysiskt våld är varje form av oönskad fysisk beröring och handling som uppfattas som obehag, orsakar fysisk smärta eller skadar dig. Sexuellt våld

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Hur bildar jag en lokalgrupp? Hur bildar jag en lokalgrupp? Innehåll Vilka är vi? Så här gör du för att starta en lokalgrupp Hur går det första mötet till? Det lokala årsmötet Vad kan vi som lokalgrupp göra? Hur finansierar vi verksamheten?

Läs mer

Riktlinjer för Våld i nära relation

Riktlinjer för Våld i nära relation Riktlinjer för Våld i nära relation Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderad Riktlinjer Vård- och omsorgsnämnden 2017-03-01 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Katarina Haddon Castor, G/VOK/Ledning/

Läs mer

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? 38 Träff6. Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? Mål för den sjätte träffen är att få kunskap om vart jag vänder mig om mina rättigheter kränkts få kunskap om hur jag kan anmäla diskriminering

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Utbildare, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Motion om kvinnofridsteamets verksamhet. KS 2014-213

Motion om kvinnofridsteamets verksamhet. KS 2014-213 kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-10-14 288 Motion om kvinnofridsteamets verksamhet. KS 2014-213 KS KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta

Läs mer