En Sverıgeberättelse på dıalekt. Rapport om attraktıonskraft och platsmarknadsförıng på lokal och regıonal nıvå.

Transkript

1 En Sverıgeberättelse på dıalekt. Rapport om attraktıonskraft och platsmarknadsförıng på lokal och regıonal nıvå.

2 1 (14) Sammanfattning: behoven och möjligheterna är gemensamma Ett av Svenska institutets (SI) uppdrag är att lägga grunden för långsiktiga relationer mellan Sverige och andra länder i syfte att öka omvärldens förtroende för Sverige. På så sätt underlättar vi för företag, universitet, kulturinstitutioner, kommuner och andra som är beroende av Sveriges attraktionskraft. En Sverigeberättelse på dialekt har tagits fram för att öka kunskapen avseende vilka behov och förutsättningar svenska kommuner och regioner har inom attraktionskraft och platsmarknadsföring. Detta är av vikt för SI:s fortsatta arbete med frågorna och kan samtidigt ytterligare utveckla samarbeten i gemensamma frågor, vilket vi tror kan ge ökat genomslag för Sverige internationellt. Genom djupintervjuer med ca 80 respondenter har vi belyst tre frågeställningar: - Vilka är de viktigaste behoven av internationalisering som du ser på lokal eller regional nivå? - Hur arbetar ni med profilområdena innovation, kreativitet, hållbarhet och samhälle, som lyfts fram i den nationella strategin för Sverigebilden? - Vilka särskilda styrkor ser du i ditt lokalsamhälle eller region som du vill lyfta fram för utländska målgrupper? Rapporten tydliggör att begreppen innovation, kreativitet och talang är centrala för samtliga respondenter, men att de tolkas olika beroende på respondenternas förkunskaper och uppdrag. Trots dessa skillnader i begreppsapparat, finns en gemensam problemformulering, där det största behovet är att attrahera någon form av talanger i form av studenter och arbetskraft, samt investeringar. Våra resultat styrker också något som många aktörer lyft tidigare, det vill säga att det finns brister i Sveriges förutsättningar för internationell attraktionskraft. Initiativ har tagits för att åtgärda flera av de tydligaste utmaningarna, men fortfarande kvarstår centrala hinder för attraktionskraft. Våra resultat visar också på gemensamma styrkor, framförallt med koppling till innovation, kreativitet och livskvalitet i dess bredaste definitioner. Vi drar slutsatsen att behoven och styrkorna trots varierande terminologi - är gemensamma i så hög grad att det skulle kunna gå att få ökat genomslag för Sveriges internationella attraktionskraft genom att samverka mer mellan lokal, regional och nationell nivå.

3 2 (14) Innehållsförteckning: Sammanfattning: behoven och möjligheterna är gemensamma... 1 Innehållsförteckning:... 2 Bakgrund: varför har SI tagit fram En Sverigeberättelse på dialekt?... 3 Förklaring av Sverigebildsstrategin... 4 Metod och begränsningar... 4 Tre centrala begrepp: talang, innovation och kreativitet... 6 Talang... 6 Innovation... 7 Kreativitet... 7 Gemensamma behov: attraktion av talang och investeringar... 8 Det finns konkreta hinder för attraktionskraft... 8 Tydligare prioriteringar efterfrågas... 8 Det finns behov av mer samordning... 9 Gemensamma styrkor: innovation, kreativitet och livskvalitet Innovation och kreativitet ses som starka områden Hållbarhet och samhällsfrågor är grundförutsättningar Att lyfta fram livskvalitet ses som både en styrka och en fallgrop Öppet och välkomnande men konkreta hinder för integration kvarstår Slutsatser och medskick... 12

4 3 (14) Bakgrund: varför har SI tagit fram En Sverigeberättelse på dialekt? Ett av SI:s uppdrag är att lägga grunden för långsiktiga relationer mellan Sverige och andra länder genom att på olika sätt visa på svenska erfarenheter och styrkor. På så sätt skapas ett förtroende som bland annat underlättar för företag, universitet, kulturinstitutioner, kommuner och andra som är beroende av Sveriges attraktionskraft. SI samverkar sedan flera år med departement och statliga organisationer inom Nämnden för Sverigefrämjande i Utlandet (NSU). Nämnden ska genom samverkan säkerställa en enhetlig kommunikation inom besöksnäringarna, handelsfrämjandet och den grundläggande Sverigekommunikationen utifrån en gemensam strategi för Sverigebilden. Gemensamma metoder för uppföljning och utvärdering håller på att utvecklas. Ett nära samarbete kring analys av hur målgrupper utomlands ser på Sverige pågår inom gruppen 1. Genom NSU finns ett nära samarbete på nationell nivå. Men trots detta finnas det risk att viktiga perspektiv går förlorade. Ett sådant exempel är kopplingen till lokala och regionala initiativ. Privata och offentliga aktörer på lokal och regional nivå genomför idag en mängd strategier och kommunikationsinsatser inom den egna platsmarknadsföringen. De bygger ofta på god detaljkunskap om lokala behov och specifik lokal potentialen. Ofta sker initiativen i god samverkan med nationella aktörer inom främjandet. Vår mening är inte att de initiativen inte behövs, eller ska minska. Däremot tror vi att det skulle kunna gå att få ökat genomslag genom att samverka ännu mer både horisontellt och vertikalt mellan lokala, regionala och nationella parter. För att uppnå detta behövs en gemensam syn på potential och utmaningar. En Sverigeberättelse på dialekt har tagits fram som arbetsmaterial för SI:s egna vidare arbete i frågorna, och som diskussionsunderlag för ett samtal mellan nationella, regionala och lokala parter i syfte att identifiera sådana gemensamma frågor och möjligheter. Slutligen: denna rapport lyfter fram upplevelser och bedömningar hos respondenterna. De faktiska behoven och styrkorna, som de analyserats av andra aktörer, bör självklart tas med i ett vidare arbete. 1 För mer information om arbetet inom NSU, Sverigebildsanalys och Sverigebildsstrategi besök

5 4 (14) Förklaring av Sverigebildsstrategin I Sverigebildsstrategin som tagits fram inom ramen för NSU formuleras en vision för nationsvarumärket Sverige: I en värld med stora utmaningar fungerar Sveriges fria och öppna samhälle som ett drivhus för innovation och samskapande. Sverigebildsstrategin innehåller även fyra profilområden vad som är unikt med Sverige och Sverigebilden och det värde och den nytta som Sverige kan erbjuda. De fyra profilområdena är innovation, kreativitet, samhälle och hållbarhet. Det är områden där Sverige är starkt, vilket bekräftas av många internationella undersökningar. Det är dessa områden vi frågat respondenterna hur de förhåller sig till. Metod och begränsningar Intervjuerna i En Sverigeberättelse på dialekt har genomförts mellan april-juni Undersökningen består av djupintervjuer med ca 80 respondenter Skåne, Västra Götaland, Kronoberg, Kalmar, Gotland, Östergötland, Stockholm-Mälardalsregionen och Västerbotten. Kompletterande samtal har även förts i Dalarna. Intervjupersonerna har valts utifrån sin professionella kapacitet och erfarenhet. De representerar i många fall organisationer med särskild relevans för SI, men det finns även respondenter som valts utifrån personliga meriter i form av god lokalkännedom eller specifik kunskap inom något av profilområdena i Sverigebildsstrategin. För att få ett resultat som i så stor utsträckning som möjligt tar med både styrkor och svagheter i respektive geografisk region, har respondenterna uppmuntrats att svara både utifrån personliga uppfattningar och utifrån prioriteringarna hos respektive organisation. För att säkerställa svarens kvalitet har intervjupersonerna garanterats anonymitet i sammanställning och analys. Detta gör att urvalet av citat i denna rapport har redigerats för att behålla kärnbudskapet men inte göra respektive respondent lätt identifierbar. Att intervjupersonerna uppmuntrats till personliga reflektioner ökar självklart graden av subjektivitet i svaren, vilket gör att svaren i lägre grad blir officiella uttalanden från respektive region och kommun. Vi bedömer dock att vinsterna överväger denna nackdel, eftersom vi på så sätt skapat utrymme för respondenterna att föra även kritiska resonemang. Intervjuerna har tagit formen av informella samtal, med frågor inom tre tematiska områden:

6 5 (14) Lokala behov: vilka är de viktigaste internationaliseringsfrågorna och hur förhåller man sig till dem, samt var ser man att den nationella nivån kan tillföra ett mervärde Lokal identitet och Sverigebilden: vad är reaktionerna på profilområdena innovation, kreativitet, hållbarhet och samhälle i Sverigebildsstrategin och hur manifesteras de lokalt Lokala förutsättningar: vad är unikt att lyfta fram kring den plats man representerar För att få en god helhetssyn, har vi inte begränsat oss till att fråga om de sakområden där SI har ett uppdrag, utan ställt frågor med bäring på alla typer av internationella relationer på kommunal och regional nivå: handels- och investeringsfrämjande, besöksnäring, och talangattraktion. Detta gör att vissa svar berör andra myndigheter och organisationer i högre grad än SI. Samtidigt är en god kännedom om de sammantagna förutsättningarna för attraktionskraft en förutsättning för SI:s breda uppdrag. SI har sedan tidigare ett väletablerat samarbete med högskolor och universitet runt om i Sverige. Vi har därför valt att inte fokusera på representanter för högskolevärden i denna undersökning. Intervjuerna har sammanställts till en rapport per geografisk region och sedan aggregerats. Följande rapport presenterar en analys av totalresultaten, inte nedbrutet per geografisk region. Intervjusvaren har behandlats och analyserats av SI:s medarbetare. Vi vill därför framhålla att de slutsatser som presenteras i denna rapport är SI:s tolkningar och därför inte ska tas som uttryck för en officiell linje från de intervjuade personerna eller de organisatiläggningoner de representerar. Arbetet med rapporten En Sverigeberättelse på dialekt har utförts av Agnes Gudmundson Lidbeck (red), Ninni Luthin-Kärling och Victoria Jacobsson på SI.

7 6 (14) Tre centrala begrepp: talang, innovation och kreativitet Behoven och förutsättningarna i regioner och lokalsamhällen varierar kraftigt, framförallt beroende på demografi och näringslivets struktur. Trots detta lyfter respondenterna fram snarlika mål och vägar framåt. Förenklat kan det uttryckas som en önskan att behålla eller utöka sin befolkning och för att nå detta strävar man efter ett dynamiskt näringsliv som kan skapa sysselsättning för människor med skilda kompetenser. I stort sett samtliga respondenter verkar anse att talangattraktion, innovation och kreativitet är nycklar för framtida utveckling. Detta gäller både urbana regioner och landsbygd, både regioner med kulturella och kreativa näringar och de med traditionell basindustri. Vid första anblick kan det verka märkligt att samsynen är så stor givet variationerna mellan regionerna. När vi sett närmare på svaren har det också blivit tydligt att det som först kan verka som en hög grad av enighet, i själva verket rymmer många olika tolkningar av allmänt förekommande begrepp. Bakom orden talang, innovation och kreativitet ser vi flera skilda verkligheter. I följande stycken försöker vi därför klargöra en definition som tar till vara på den minsta gemensamma nämnaren i svaren och redogöra för hur vi på SI använder begreppen framåt i denna rapport. Talang Talang har olika betydelse för respondenterna utifrån deras uppdrag. Vissa menar studenter och forskare, andra arbetskraft, andra grupper med vissa typer av intressen eller färdigheter exempelvis kreativa personer. Det användes både för personer som redan finns i Sverige och utländska målgrupper. Vissa respondenter önskar attrahera personer med specifik kompetens för att säkra att ett särskilt företag stannar på orten eller för att kunna upprätthålla offentlig service. Andra ser begreppet ur ett mer visionärt perspektiv, med målet att skapa exempelvis dynamiska miljöer för entreprenörer. Dessa respondenter uttrycker behov av att attrahera personer med en viss typ av värderingar och intressen, snarare än specifika kompetenser. Nedan använder vi talang i sin absolut vidaste betydelse, det vill säga: individer eller grupper av individer som har eller kan utveckla de kompetenser och/eller värderingar som behövs för att säkra en positiv utveckling i enlighet med den lokala eller regionala visionen.

8 7 (14) Vi begränsar oss alltså inte till den vanliga definitionen av talang som personer med en viss grad av högre utbildning, då detta kan förbise relevanta grupper inom till exempel det kreativa området. Innovation Innovation är ett område som är relevant för majoriteten av respondenterna. Det är samtidigt den term som flest har svårt att förhålla sig till. Respondenternas invändningar faller ut i två huvudsakliga grupper. För det första finns de som anser att det gått inflation i begreppet innovation, som anser att ordet är för slitet eller för diffust. För det andra finns det en stor grupp respondenter som tycker att innovation är en för snäv term, som inte täcker in helheten i det system eller den utveckling man vill beskriva. De vill poängtera att innovation utanför den strikt tekniska sfären, eller utanför de etablerade innovationssystemen. I båda fallen leder det till att respondenterna istället talar om företagsamhet, nytänkande, social innovation, entreprenörskap eller uppfinnaranda, eller ger mer sammansatta beskrivningar. Trots detta gör vi tolkningen att olikheterna i första hand är en semantisk fråga. Nytänkande och problemlösning är trots begreppsförvirringen något som huvuddelen av respondenterna identifierar som både positivt och nödvändigt. Det anses vara en förutsättning för att behålla konkurrenskraften i näringslivet och för utveckling av samhället i övrigt. Därför använder vi fortsatt begreppet innovation i betydelsen Förlopp genom vilket nya idéer, beteenden och tillvägagångssätt vinner insteg i ett samhälle och sedan sprids där. 2 Helt enkelt: ett lösningsfokuserat angreppssätt på tekniska-, sociala-, hållbarhetsmässiga- och andra utmaningar. Kreativitet Begreppet kreativitet har även det många innebörder för respondenterna. Det används för att beskriva ett spektrum som löper från entreprenörskap och företagsamhet, via specifika kulturella och kreativa näringar, till konst och kulturarv. Samtliga respondenter lyfter fram kreativitet som något attraktivt och hittar sätt att vinkla sina lokala och regionala berättelser för att kunna placera den egna miljön någonstans på detta kreativa spektrum. 2 Nationalencyklopedins definition

9 8 (14) Vi väljer även här att använda termen i sin bredaste betydelse och innefatta alla typer av skapande och uttryck, både i koppling till näringslivs- och kulturfrågor. Slutligen kan vi konstatera att begreppen innovation och kreativitet genom sina många tolkningar ligger nära varandra för många respondenter och att det är svårt att tala om dem oberoende av varandra. Gemensamma behov: attraktion av talang och investeringar Som vi konstaterat är de lokala förutsättningarna väldigt olika. Ändå talar respondenterna återkommande om samma två problemområden. Demografi är det ena. Arbetsmarknad det andra. Kortfattat står man inför olika grader av något eller bägge av nedanstående problem: - Ett starkt lokalt näringsliv men svårighet att attrahera rätt talanger, vilket skapar oro för möjligheterna att behålla företagen på sikt eller utveckla näringslivet vidare - Ett svagt lokalt näringsliv och därför svårt att attrahera och hålla kvar rätt talanger Konsekvenserna av båda situationerna sträcker sig självfallet långt utanför näringslivets ramar och kan leda till en negativ spiral där både livskvalitet på orten, och möjligheterna till offentlig service, försämras. Lösningen på dessa problem anses ligger dels i att attrahera talanger till de arbetstillfällen som redan finns i närområdet, dels skapa nya arbetstillfällen genom exempelvis investeringar och besöksnäring. Övrig internationell kommunikation ses som medel att nå dessa resultat. Det finns konkreta hinder för attraktionskraft I frågan om attraktionskraft för talanger och investeringar finns en mängd konkreta problem som spelar in men som inte rör platsmarknadsföring gentemot utländska målgrupper, utan de faktiska förutsättningarna på plats. Några exempel är sysselsättning för medföljande, fysisk tillgänglighet i form av infrastruktur, i viss mån skattesituation och lönebildning, samt bostadsfrågan. Många lyfter även fram integrationsfrågor som ett hinder för platsens attraktionskraft. Tydligare prioriteringar efterfrågas Det finns också utmaningar inom själva kommunikationen av Sverige som investerings- och talangdestination internationellt. Framförallt efterfrågas tydligare prioriteringar och samordning samt ökad synlighet för lokala och regionala aktörer inom ramen för nationellt främjande. Medan man är i huvudsak nöjd med samverkan med nationella aktörer ser man samtidigt utrymme för ännu mer samarbete och samordning.

10 9 (14) Då talangperspektivet upplevs som så centralt för en majoritet av respondenterna, önskar man tydligare spetssatsningar på denna målgrupp i syfte att förändra deras bild av Sverige som karriär- och studieland. Utan att ha helt färdiga idéer om alternativa arenor, menar många att riktade satsningar på student- och arbetskraftsinvandring skulle välkomnas. Här spelar självklart de ovan diskuterade skillnaderna i förståelsen av begreppet talang en stor roll. Vissa respondenter har en mycket tydlig bild av en eller några yrkeskompetenser som behöver attraheras för att upprätthålla förutsättningar för service eller specifika företag. De vet därför exakt vilka arenor de behöver synas på för att locka dessa och har ofta en tydlig bild av vilken typ av specifik information som behövs för att attrahera dem. Andra respondenter hoppas attrahera en typ av entreprenör/kreatör/innovatör. De lägger generellt större vikt vid en grundberättelse om Sverige som en attraktiv plats för personer med dessa karaktärsdrag eller värderingar. Inom besöksnäringen upplever man att den nationella nivån fungerar väl och att det nödvändiga utvecklingsarbetet framförallt ligger lokalt och då handlar om att öka kvaliteten. Däremot önskar man ytterligare nationella satsningar på att attrahera t.ex. konvent och internationella konferenser. De ses som intressanta inte bara för deras kortsiktiga effekter på ekonomin utan främst för att de kan ge ökad synlighet för potentiella talanger. Här vill vi dock poängtera att forskning kring mötesindustrin pekar på att det kan finnas en överskattning av de positiva konsekvenserna för attraktionskraften på lång sikt. Det finns behov av mer samordning Respondenterna upplever sig överlag ha relativt goda möjligheter att hantera investeringsförfrågningar när de väl kommit till region eller kommun, men ser en utmaning i att man inte har tillräckligt med muskler för att identifiera och bearbeta potentiella investerare och etableringar. Som en respondent uttryckte det: Vi är en liten stad och har inte råd med dålig service är någon på kommunen otrevlig så träffar man den på Hemköp på kvällen. Det där smittar av sig, och det går fort att få svar hos oss. Kom de väl hit skulle jag bara fråga när de vill ha bygglov, går imorgon bra? Många relaterar till exempel på lyckat investeringsfrämjande främst till etaberingen av Facebook i Luleå och uttrycker önskan om liknande storskaliga satsningar i sin egen region eller kommun, gärna i brett samarbete.

11 10 (14) Ett intressant resultat är att regionerna och kommunera genomgående har en helhetssyn på investeringsfrämjandet och den internationella bearbetningen. Inga svar lyfter fram en konkurrens mellan orter. Istället är den dominerande inställningen att något som är bra för en del av Sverige också är bra för en annan även om man självklart skulle bli allra gladast över en investering i den egna kommunen/regionen. Detta helhetsperspektiv sträcker sig även utanför Sveriges gränser, särskilt i regioner som ligger nära gränsen mot Norge, Finland eller Danmark. Många upplever en viss nordisk eller skandinavisk tillhörighet som gör att samarbeten med parter över gränserna till och med kan framstå som mer relevanta än samarbeten med nationella aktörer med säte i huvudstaden. Samtidigt lyfter många förbättrad infrastruktur som en mycket viktig aspekt för att kunna säkerställa ett flöde av arbetskraft och arbetstillfällen mellan olika orter lokalt, regionalt och nationellt. Vad gäller tillgängligheten för utländska målgrupper lyfter flera respondenter fram vikten av internationellt flyg. Gemensamma styrkor: innovation, kreativitet och livskvalitet Kortfattat pekar våra resultat på att man vill förmedla att Sverige är en plats där man kan kombinera livskvalitet med en stimulerande karriär i framkant av respektive bransch. Innovation och kreativitet ses som starka områden Sverigebildsstrategin lyfter fram profilområdena innovation, kreativitet, samhälle och hållbarhet. Sammantaget landar alla dessa profilområden väl i jämförelse med de berättelser som man vill lyfta fram på regional och lokal nivå. De starkaste av dessa men också de mest komplexa ligger i gränslandet mellan innovation och kreativitet. Merparten av de tillfrågade intervjupersonerna har fört resonemang kring ett starkt lokalt erbjudande i dessa frågor men vi påminner om att få väljer just ordet innovation. För att bättre spegla den unika lokala profilen väljer man ord som företagsamhet, eller uppfinningsanda. Digitalisering, bredbandspenetration och liknande begrepp upplevs som starkt bidragande orsaker till attraktionskraft både för människor och för investeringar. Detta är också en fråga som många respondenter uppger att man arbetar intensivt med. I fråga om digitalisering ser man att det kan fungera på två sätt i den lokala berättelsen. Dels är det en fördel att lyfta fram i direkt marknadsföring av regionen/lokalsamhället. Men det har också skapat en stor rad intressanta initiativ

12 11 (14) och projekt som man vill berätta om, exempelvis hur det kan skapa möjligheter till samhällsservice även i glesbefolkade bygder. Hållbarhet och samhällsfrågor är grundförutsättningar Få respondenter har visat en särskild entusiasm för begreppen Hållbarhet och Samhälle inom profilområdena. Det har lett till att vi i vissa fall ställt direkta följdfrågor kring hur man ser på de frågorna. Svaren har då genomgående fallit inom två kategorier: - I det första fallet anser man att dessa är grundförutsättningar för all annan utveckling och alltså inget man särskilt väljer att lyfta fram - I det andra fallet anser man att de frågorna ligger på en så övergripande/abstrakt nivå att de är svåra att relatera till satsningar på specifikt regional/lokal nivå I fråga om hållbarhet har det även funnits fall av skepsis då man upplever att berättelsen om det hållbara Sverige och framförallt hållbar innovation/clean Tech inte klarar att leverera i enlighet med de förväntningar som skapas av att aktivt lyfta fram området i internationell marknadsföring. Helt enkelt att svenska små och medelstora företag på området har svårt att ta emot eventuellt ökande efterfrågan på området. Till skillnad från hållbarhet är miljö ett område som många återkommer till i frågorna om platsens lokala förutsättningar i form av livskvalitet, se vidare nedan. Att lyfta fram livskvalitet ses som både en styrka och en fallgrop Sammantaget visar samtliga respondenter stor stolthet över den livskvalitet som regionen eller lokalsamhället erbjuder. Många berättar att livskvalitet är en avgörande anledning till att de själva valt att leva på respektive ort. Samtidigt uttrycker man oro över att ett alltför för stort fokus på just de mjuka värdena i livskvalitet skapar fel bild i relation till de talanger man behöver attrahera. SI:s intervjupersoner är till stor del varit högkvalificerade, konkurrensmässiga personer som av olika skäl valt att leva och verka på mindre orter. Flera av dem uttryckte dock ett bekymmer för att det faktum att man väljer att arbeta på en mindre ort kan göra att man uppfattas som mindre kompetent. Som en intervjuperson uttryckte det: Jag flyttade hem från Kina för att jag kunde få ett mer spännande jobb här, där jag dessutom hinner hämta på dagis. Inte bara för att få hämta på dagis. Hen gav uttryck för ett behov av att lyfta möjligheterna att utvecklas professionellt i lika hög grad som de mjuka värdena som förknippas med livskvaltiet.

13 12 (14) En annan respondent förtydligade den motsättning man upplever ännu tydligare. Hen representerar en ort med mycket hög livskvalitet, som tidigare konsekvent lyfts fram i profileringen av orten. Nackdelen med detta är att man framförallt attraherat en äldre befolkning, som visserligen har god ekonomi, men som inte upplevs bidra till den kreativa, innovativa miljö man behöver skapa för att fortsätta den lokala utvecklingen. Hen exemplifierar Vi kan inte bara visa bilder på silverblonda par i badrock. Kanske ska vi inte visa en enda sådan bild, trots att vi har en underbar strand. Något som genomgående lyfts fram är enkelheten i vardagen, det vill säga sådant som korta avstånd, tillgång till natur på nära håll, och hanterbarheten i det lilla samhället. Många respondenter sätter detta i relation till digitalisering och tillgänglighet, t.ex. att man kan få både landsbygdens/den lilla ortens fördelar och genom digital kommunikation även ta del av ett rikt kulturutbud. Ekonomi är en annan aspekt som många väljer att lyfta fram: exemplifierat med sådant som boende, konsumtion och framförallt tid. Att ha tid att leva ett gott liv utan att dra ned på levnadsstandard, är något som många av respondenterna tror skulle kunna attrahera även utländska målgrupper. Vissa respondenter har specifikt lyft svensk jämställdhet, då framförallt kvinnors möjligheter att arbeta och samtidigt ha familj, som något som de tror kan attrahera talanger. Öppet och välkomnande men konkreta hinder för integration kvarstår Ett stort antal respondenter lyfter fram en lokal öppenhet för nya människor som en tillgång. Skälen till öppenheten varierar: vi har 365 ideella föreningar, så det är lätt att träffa folk säger en respondent, medan andra säger vi har en tradition av att vara öppna mot det nya eftersom vi är få behöver vi alla hjälpas åt. I samtal om öppenhet och välkomnande är det återigen många respondenter som konstaterar att attityderna är välkomnande men att det finns konkreta hinder - som exempelvis arbetstillfällen för medföljande och boende som överväger fördelarna med ett samhälle som är öppet. Slutsatser och medskick Sammantaget är bilden att attraktionskraft för investeringar och talanger är de mest centrala frågorna för regioner och kommuner gentemot utländska målgrupper och det område där man framförallt ser ett stort behov av ökad kraftsamling på nationell nivå. Det finns uppenbara kopplingar mellan att attrahera de fyra subgrupperna inom talang: studenter, forskare, traditionell arbetskraft och fria kreatörer, och ett antal

14 13 (14) hinder som inte faller tydligt inom det ena eller andra åtgärdsområdet. Därför lyfter flera respondenter behovet av en samverkan i en kvadrupel helix av offentlig sektor, högskolevärld, den privata sektorn och sociala entreprenörer. Berättelsen om Sverige som innovativt och kreativit skapar störst engagemang. Samtidigt är det där vi gör analysen att risken för otydlighet och/eller ineffektivt resursanvändande blir störst på grund av att många aktörer agerar parallellt med till viss del olika berättelser och budskap mot samma målgrupp. Balansgången mellan att lyfta fram en hög livskvalitet och ett intressant näringsliv med karriärmöjligheter är något som många respondenter reflekterat kring och där det kan finnas potentiella målkonflikter och kommunikationsutmaningar. Inom området livskvalitet ryms dock en stor potential om vi ser det i konkreta termer. Ren luft, möjligheten att kombinera förvärvsarbete och familj, sjukförsäkring och dylikt kan vara mycket attraktivt för många utländska målgrupper. Önskemålen kring en förstärkt attraktionskraft är många, och flera av dem ligger utanför ramen för Sverigeberättelsen utomlands. Det rör istället de faktiska förutsättningarna på plats: möjligheten för medföljande att få jobb och komma in i ett socialt sammanhang, ekonomiska och praktiska villkor, boende och infrastruktur. Att åtgärda dessa hinder är en förutsättning för att verkligen lyckas med satsningar på attraktionskraft., vilket även tidigare lyfts av många aktörer och kvarstår som relevant. Vi instämmer i tidigare bedömningar att detta är frågor där aktörerna skulle vinna på ökad samordning. Utifrån SI:s uppdrag och verksamhet är kommunikation kring talangattraktion, innovation och kreativitet potentiella områden för att undersöka möjligheterna till mer gemensamma aktiviteter mellan det nationella, regionala och lokala planet. Vi vill skapa former för samverkan och prioritering inom talangattraktion SI och övriga nationella aktörer med uppdrag relaterade till attraktionskraft bör tillsammans med regioner och kommuner vidareutveckla den kommunikationen om Sverige som bra land att bo och verka i. I detta bör ingå: - Fördjupat analysarbete av Sveriges konkurrensfördelar gentemot målgruppen talang - Former för samfinansiering av nya verktyg för marknadsföring av Sverige som studie- och arbetsdestination, exempelvis stipendier, gemensamma nätverk för alumner, samt eventuellt satsningar inom mötesindustrin Vi vill skapa en gemensam berättelse om det innovativa och kreativa Sverige

15 14 (14) SI och övriga nationella aktörer med uppdrag relaterade till attraktionskraft bör tillsammans med regioner och kommuner fortsätta och ytterligare systematisera det pågående arbetet med en sammanhållande berättelse om det innovativa och kreativa Sverige, som både visar på gemensamma styrkor och lyfter mångfalden av dynamiska miljöer. Arbetet bör resultera i: - Gemensam kunskap om Sveriges konkurrensfördelar inom innovation och kreativitet hos företrädare på lokal, regional och nationell nivå - Förfinade verktyg för att stödja regioner och lokala aktörer i att berätta om det innovativa och kreativa Sverige - Tydligare synlighet för regioner och lokalsamhällen i den övergripande kommunikationen av det innovativa och kreativa Sverige Vi vill peka på brister i grundförutsättningarna för att attrahera talanger En intensifierad kommunikation om Sverige som en bra plats att bo, studera och arbeta på ställer konkreta krav på att kunna ta emot en ökad efterfrågan. I slutändan är det de faktiska möjligheterna och villkoren som kommer att avgöra om man kommer hit eller inte, när tanken väl har väckts. Därför måste man på lokal, regional och nationell nivå adressera de konkreta hinder som kan finnas för Sveriges attraktionskraft. Frågor om hinder för attraktionskraft har tidigare lyfts, och en mängd initiativ har tagits för förbättringar. Dock kvarstår utmaningar. Genom att aktörer med uppdrag i relation till Sveriges attraktionskraft gemensamt och strukturerat lyfter dessa frågeställningar på nytt, kan vi skapa utrymme för förändringar. SI vill därför: - Utöka arbetet med att studera Sveriges fördelar och nackdelar gentemot målgruppen talanger - Skapa en bred koalition av nationella aktörer för att lyfta de konkreta hindren för attraktionskraft till nationell nivå SI kommer under hösten 2014 arbeta vidare med frågorna ovan i syfte att ytterligare vidareutveckla kommunikationen om Sverige gentemot internationella målgrupper.