Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga.indd

Transkript

1 Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga.indd

2 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout: Fresh Design Stockholm 2013 Med ekonomiskt stöd av Svenska Djurskyddsföreningen. 2 Se Sambandet inlaga.indd

3 Redan för flera hundra år sedan visste man att den som är grym mot djur ofta är våldsam mot människor men sedan tycks denna kunskap delvis ha fallit i glömska. Nu börjar dock detta samband återupptäckas av både forskare och praktiker. Sambandet kan enkelt formuleras så här: om ett djur är utsatt för våld finns det skäl att undersöka om andra i familjen är utsatta, och omvänt, om en person i en familj är utsatt för våld bör man undersöka om djuren är utsatta. Med denna skrift vänder vi oss till de aktörer som möter människor eller djur för att beskriva hur man kan lära sig att Se Sambandet. Under slutet av 1990-talet börjar forskare i USA studera kopplingen mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot djur i familjen och man kallar det för: The Link (eller på svenska: Sambandet). Man kunde visa att djur i hushållet ofta är våldets första offer. Mannen utövar makt och kontroll och skapar känslor av terror hos den utsatta när han är våldsam mot djuret och kvinnan anpassar sig i försöken att skydda djuret. När det gäller äldre personer med djur händer det att deras barn eller andra anhöriga hotar djuret eller nekar det omsorg, för att få pengar eller andra saker. Vidare har forskning visat att det finns en koppling mellan att barn bevittnat våld mot djur och att de själva använder våld, både medan de fortfarande är barn, som till exempel som mobbare, men också senare i livet som vuxna. 3 Se Sambandet inlaga.indd

4 Om de som möter utsatta människor eller djur utgår från detta samband blir såväl det direkta stödet till den utsatta, som det våldsförebyggande arbetet mer effektivt. Det kräver dock lokal samverkan. Enklast är att de samverkansgrupper som redan arbetar med kvinnofridsfrågor utökar gruppen med veterinärer, djurskyddshandläggare och de som jobbar ideellt med djur, till exempel på djurhem eller djurstall. I gruppen bör också företrädare för de som arbetar med äldre inkluderas. Att utvidga samverkan och skapa nätverk mellan människo- och djur vårdande yrkesgrupper är ett nytt sätt att arbeta och kan kanske upplevas som utmanande. Dock visar erfarenheter från bland annat USA, England och Nya Zeeland på positiva resultat. Man har genom samverkan förbättrat stödet till våldsutsatta kvinnor och barn samt gett deras djur en fristad utan våld. Genom samverkan kring djuren har man kommit i kontakt med fler våldsutsatta kvinnor och barn som annars skulle ha blivit utan stöd och hjälp. 4 Se Sambandet inlaga.indd

5 The Link är ett begrepp som myntats av forskare i USA och som syftar på sambandet mellan olika former av våld riktat mot olika brottsoffer och som har det gemensamt att också djur blir utsatta. Vi har valt att översätta det till: sambandet. Att inkludera djur i arbetet mot mäns våld mot kvinnor betyder att man utgår från det faktum att djur i dag betraktas som familjemedlemmar. Att husdjur betraktas som en del av familjen kan man sluta sig till utifrån vad djurägare berättar, men också genom att allt fler personer försäkrar sina djur, spenderar pengar på foder, vård av olika slag, annan utrustning, godis, hunddagis och pensionat med mera. Det är självklart en positiv utveckling för flertalet djur som på många sätt fått ett bättre liv än tidigare men att inkluderas i familjen är inte bara en fördel. I de hem där förhållandet mellan människor präglas av våld och övergrepp drabbar detta också dem. I en mening är våld mot människor och våld mot djur två sidor av samma mynt eftersom våld mot djur också innebär ett mänskligt lidande för den som tvingas bevittna övergreppen men inte har möjlighet att stoppa det. Man kan fråga sig hur stort problemet kan vara. I Sverige finns drygt smådjur som gnagare, fåglar, andra mindre djur och fiskar. Enligt Manimalisrapporten (2009) uppgår antalet hundar till , katter till och hästar till Under 2012 anmäldes enligt Brottsförebyggandet (Brå) fall av kvinnomisshandel. När det gäller dessa brott anses mörkertalet, det vill säga antalet brott som aldrig anmäls, vara särskilt högt, upp emot 4 och 5 gånger fler. Baserat på dessa fakta kan man anta att det finns många djur som lever i en familj där vardagen präglas av hot och/eller våld. 5 Se Sambandet inlaga.indd

6 När vi talar om djur eller sällskapsdjur i texten är det de djurslag vi nämnde ovan som vi syftar på. Men man bör vara medveten om att arbetande hästar och lantbrukets djur; kor, grisar, får, getter och höns också kan utsättas för våld och hot av förövaren. Vi vill klargöra att vi visserligen skriver mäns våld mot kvinnor men sambandet finns även i samkönade relationer och i relationer där någon eller båda har en transidentitet. Med äldre avser vi i första hand äldre kvinnor. Självklart kan sambandet också ge sig till känna om en heterosexuell man utsätts för våld. Nedan ger vi exempel på en del av den forskning som gjorts om sambandet. För studierna i sin helhet se; National Link Coalition är en amerikansk organisation som arbetar med att synliggöra sambandet genom att bland annat sammanställa forskning. På deras hemsida kan vissa studier läsas i sin helhet och där ges ytter ligare forskningsreferenser. Tyvärr är detta ett eftersatt forskningsområde i Sverige men inget tyder på att det skulle se annorlunda ut här. Sist i avsnittet ges referenser till svenska studier. Det har gjorts en hel del forskning på sambandet mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot djur. Ett par studier har inkluderat våld i samkönade och transpersoners relationer. Resultaten är detsamma. När det finns djur i familjen riktar förövaren ofta våld eller hot om våld mot djuret. Våldet är mångfacetterat: omsorgsbrist, vanvård, hot om våld, fysiskt våld, sexuellt våld samt våld med dödlig utgång. Det skapar skräck och maktlöshet och är ett sätt för förövaren att visa vem som har kontroll över liv och död. Våldet utövas också i barns närvaro. Det visar sig att många kvinnor stannar kvar i relationen när de inte har någon som kan ta hand om deras djur om de vill bryta upp. 6 Se Sambandet inlaga.indd

7 Djuret blir en kvarhållande faktor och kvinnan bryter inte upp för att kunna skydda djuret trots att hon borde lämna relationen. Ett par studier tar upp att de misshandlade kvinnorna berättar att deras barn, som varit i närheten när mannen utövat våld mot djur, senare själva plågat eller skadat djur. Det är således viktigt med akuta boenden för djur eller att kvinnojourer och socialtjänsten ges möjlighet att ha ett särskilt skyddat boende eller avsätter en del i det befintliga jourboendet dit kvinnor kan ta med sig djur. Många gånger är det inte lämpligt att någon från kvinnans ursprungsfamilj eller god vän tar hand om djuret. Mannen kan kräva djuret tillbaka och det sätter dessa personer i svår situation. Kvinnan har oftast dålig ekonomi och kan sällan betala för djurpensionat eller liknande. I en studie drog man slutsatsen att män som misshandlar sällskapsdjur är farligare, mer kontrollerande och använder fler former av våld än de som inte utövar våld mot djur. En studie beskriver hur man i en delstat i USA genom att lägga till en fråga om våld mot djur i riskbedömningsinstrument på en kristelefon, kunde se en klar minskning av dödligt våld mot kvinnor. Resultatet understryker vikten av att ställa frågor om våld mot djur redan i det inledande samtalet och i befintliga riskbedömningsformulär prioritera eller utöka dessa med frågor om hur familjens djur har det. Man bör komma ihåg att fråga om det har funnits djur i familjen. Djuren kan redan vara dödade eller ha försvunnit på andra sätt. Det räcker således inte med att ta reda på om det finns djur vid det aktuella tillfälle när en kvinna söker stöd eller ringer. Upptrappningen av våldet kan redan vara i ett akut skede. 7 Se Sambandet inlaga.indd

8 8 Se Sambandet inlaga.indd

9 Man har inom forskningen ställt sig frågan vad det kan ha för betydelse att som barn växa upp i en miljö där djur utsätts för våld. För barn är det en traumatisk upplevelse som de måste få hjälp att bearbeta. Det betyder att den som möter dessa barn inom ramen för sitt yrke måste ställa frågor om våld mot djur till barnen och hjälpa dem att förstå att de inte var ansvariga för djurets situation eller vad som hände med djuret. Det fanns inget de kunde göra. Forskare har ur olika perspektiv studerat vilken betydelse sambandet kan ha för att barn själva kommer att utöva våld. Många studier pekar på att en av de faktorer som bäst kan förutsäga om ett barn utvecklas till en våldsam vuxen är om barnet bevittnat våld mot djur. I flera andra studier har forskare genom att intervjua vuxna, företrädesvis män, som använt våld i sin parrelation eller mot andra människor kunnat visa att de plågat eller misshandlat djur som barn. Den här forskningen understryker vikten av att undersöka hur djur har det i en barnfamilj där mannen utövar våld mot kvinnan. Det är avgörande för barnet i den aktuella situationen som behöver stöd att bearbeta sina upplevelser, inte minst med tanke på att det kan ha negativa konsekvenser för barnets utveckling av empati och medkänsla. Att Se Sambandet i det här avseendet kan bli en viktig del i det våldsföre byggande arbetet. Det börjar göras studier om sambandet mellan våld mot djur och våld mot äldre men det är nytt forskningsområde. Ett annat eftersatt område, är sambandet när kvinnan har en funktionsnedsättning, vare sig hon har sällskapsdjur, en service- och signalhund, ledarhund eller annan vårdhund. 9 Se Sambandet inlaga.indd

10 Det finns dock några studier som visar att våldsamma barn och andra anhöriga kan skrämma äldre eller kontrollera deras tillgångar genom att hota med att låta avliva deras husdjur. Ett annat sätt som djuren används är att den äldres sällskapsdjur nekas veterinärvård av de vuxna barnen. Djur finns med i många äldres liv även på andra sätt och har stor betydelse för de personer som inte har anhöriga, de blir inte lika ensamma. Om den äldre tvingas separera från djuret vid en flytt till ett äldreboende kan det bli en traumatisk upplevelse och en form av psykisk misshandel, även om flytten innebär förbättrade livsvillkor för den äldre. Många äldre avböjer vård som innebär övernattning på sjukhus och vill inte flytta till ett serviceboende för att de känner oro för sitt djurs välfärd. Detta är något som bör uppmärksammas i en vårdplanering. Gamla som inte kan ta hand om sig själva vanvårdar ibland sina djur varför det kan vara viktigt att flytta djuren trots allt. Det händer att äldre, oftast kvinnor, blir djursamlare vilket leder till lidande för djuren och för den gamla. Här krävs särskilda stödinsatser. 10 Genom åren har man diskuterat hur samhället ska kunna förebygga våld. När man fokuserar sambandet blir två typer av förebyggande arbete tydliga. Sammantaget pekar forskningen dels på att barn och unga som upplevt våld mot djur själva kan komma att utöva våld mot djur. De löper också ökad risk att bruka våld mot andra människor, både som unga mobbare men också som våldsutövande vuxna. Dels att våld mot djur kan vara en indikator på att våld förekommer i en relation samt att våldet håller på att trappas upp. Det betyder att om mäns våld mot kvinnor upptäcks kan vi tidigt bryta våldsspiralen genom att ge stöd till barnen så att de kan bearbeta sina upplevelser och utveckla empati. Om vi använder frågor om våld mot djur i screening och riskbedömning kan vi synliggöra för kvinnan att situationen ökat i farlighet och ge henne stöd att lämna relationen i ett tidigare skede. Se Sambandet inlaga.indd

11 Juristen Helena Striwing skrev Djur som brottsoffer redan Striwing har en bred ansats och lyfter olika slags brott djur utsättas för. Hon tar bland annat upp djur som utsätts för våld i parrelationer och vilka lagrum som såväl jurister och veterinärer som socialsekreterare kan använda sig av. Sociologen Carin Holmberg gjorde en studie: Med husbondens röst 2004 där hon frågade i första hand kvinnojourer men också brottsofferjourer, om de kände till att misshandlade kvinnors djur utsätts för våld. För majoriteten av de kvinnojourerna som besvarade enkäten var det ett känt problem och de menade också att barn berättar att de sett våld mot familjens djur. I antologin Hur går hon? Om att stödja misshandlade kvinnors uppbrottsprocesser 2011, visar hon hur sambandet försvårar kvinnans uppbrottsprocess och pekar på hur socialtjänsten kan utveckla stödet till de våldsutsatta kvinnorna. Juristen Eva Diesen skriver i boken Övergrepp mot kvinnor och barn 2006 (reviderad utgåva 2013) ett kapitel där hon analyserat samtliga fall i Stockholms län som gått till domstol under ett års tid och där en kvinna misshandlats samt ett djur utsatts för våld. Hon visar att inte någon man döms för våldet mot djuret. Det beror främst på att straffsatsen för våld mot djur är låg och brottet därför konsumeras av de andra brott han utfört mot kvinnan och som har ett högre straffvärde. En konsekvens är att det inte finns tillförlitlig statistik på detta brottsområde. Diesen avslutar med att ge råd hur samverkan mellan olika yrkesgrupper kan leda till att djurens rättssäkerhet förbättras. Historikern Lisa Gålmark fokuserar bland annat i boken Skönheter och Odjur 2005 teoretiska kopplingar mellan olika slags våld, maktstrukturer och djurs utsatthet. 11 Se Sambandet inlaga.indd

12 Tidigare har våld mot djur separerats från frågor om våld mot människor. Djur har därför inte inkluderats vare sig i forskningen eller i det praktiska stödarbetet riktat till våldsutsatta kvinnor och barn. Inte heller rättsystemet har sett sambandet och inkluderat våld mot djur som en del av kvinnofrids- eller fridslagstiftningen. När man inte utgår från sambandet blir stödet mindre effektivt och istället skapas onödiga revor i de samhälleliga skyddsnäten. Genom att Se Sambandet kan en del av dessa undvikas. Grannar anmäler sällan misstankar om kvinno- eller partnermisshandel eller att barn far illa, varken till polisen eller socialtjänsten. En del gör dock anonyma anmälningar till djurskyddsinspektörer om de tror att det förekommer vanvård eller våld mot djur. En rapport om misstänkt djurmisshandel kan indikera att det finns annat våld i hemmet. Med en helhetssyn på våld samt en bra samverkan kan eventuellt våld mot andra i familjen också synliggöras. Eftersom lagstiftaren traditionellt sett inte tagit ett helhetsgrepp på frågan om våld mot samtliga familjemedlemmar kan det bli onödiga störningar i ett pågående utredningsarbete. En sådan störning är att sekretesslagstiftningen ser olika ut för olika yrkesgrupper vilket kan hindra informationsflödet mellan myndigheter. När sedan en utredning kommer vidare i systemet saknar ofta åklagare utbildning i djurskyddslagen, något som kan bidra till att fallet avskrivs trots ett gott utredningsarbete. Ett specifikt problem för djurplågeriärenden är att de kan vara både kostsamma och tidskrävande att utreda, men genom ett lågt straffvärde motiveras inte utredare till att lägga ner tillräckligt med tid på varje enskilt ärende. Av vikt i det förebyggande arbetet är att föräldrar, men också personal inom barnomsorgen och socialtjänsten inte avfärdar barns våld mot djur med: barn förstår inte att man inte får göra så, det är en utvecklingsfas eller det var bara en katt. Man ska ta dessa handlingar på allvar och prata med barnet i syfte att bryta våldsspiralen och i förekommande fall även göra en så kallad orosanmälan till social- 12 Se Sambandet inlaga.indd

13 tjänsten och eventuellt också en polisanmälan. Kanske är det en signal om att det förekommer eller har förekommit våld i hemmet. Djurp lågeri sker sällan i ett vacuum det är snarare toppen av ett isberg. När det gäller utredningar av barn som far illa sköts dessa av socialtjänsten och om brott misstänks, görs parallellt en brottsutredning av polisen. Finns det misstankar om vanvård av djur i hemmet utreds det av länsstyrelsen medan djurplågeribrott handläggs av polisen. Här vore det väsentligt att det se till att de båda utredarna samverkar och kommunicerar i ärendet eftersom det antagligen leder till en bättre utredning. 13 Se Sambandet inlaga.indd

14 14 Se Sambandet inlaga.indd

15 Nedan följer information riktad till olika yrkesgrupper om hur de på ett enkelt sätt kan använda kunskapen om Se Sambandet i sitt arbete. Ett enkelt sätt att inkludera djur i inledande samtal med en våldsutsatt person är att alltid ställa följande frågor i mötet: Finns det djur i hemmet? Har det funnits djur i hemmet? Hur behandlar de olika familjemedlemmarna djuret? Oroar du dig för ditt djurs säkerhet? I mötet med en våldsutsatt person, oavsett ålder, kön eller sexualitet, bör man utgå från att det finns ett starkt känslomässigt band mellan personen och djuret. I arbetet är det därför viktigt att väva in förståelsen att detta band kan användas som ett vapen av den som slår och utövar makt och kontroll. Det betyder rent konkret att man bör hitta lösningar som inkluderar djuret, om inte annat för att det underlättar för personen att verkligen ta steget och bryta upp från relationen. Det kan tyckas som en självklar utgångspunkt men i dagsläget ses inte kostnader för djurpensionat eller andra utgifter för ett tryggt boende för djur som en del i bidragsnormen. Kvinnan har som regel inte möjlighet att själv bekosta detta och djur får vanligtvis inte följa med till det skyddade boende på kvinnojouren på grund av allergirisken. Utifrån forskningen som refererades ovan om att ett ökat våld mot familjens djur är en av de tre faktorer som bäst kan förutse ett upptrappat våld, står det också klart att det i riskbedömingsinstrumenten bör läggas till en fråga om mannen använder mot sällskapsdjuren i familjen. Dock måste man komma ihåg att inte alla förövare brukar våld mot familjens djur. 15 Se Sambandet inlaga.indd

16 Kvinnan måste få hjälp att styrka äganderätten av djuren. Att kvinnan är den juridiska ägaren är förutsättningen för att hon utan rättsliga åtgärder ska kunna gömma och skydda djuret från förövaren. Äganderätten kan styrkas genom köpe- eller överlåtelseavtal i hennes namn, eller andra dokument i hennes namn som vaccinationsintyg. Men också om hon har sparade kvitton på att hon betalt veterinär- och foderkostnader. Om kvinnan eller barnet sett djuret utsättas för våld är det en traumatisk upplevelse. Det är viktigt att låta dem tala om sina upplevelser av maktlöshet och rädsla men också eventuella känslor av att ha svikit någon som inte kan försvara sig. Skapa kontakter och rutiner så att djuren ingår som en självklar del när ett skyddat boende planeras. Samverka med organisationer och myndigheter som arbetar med djuromsorg och djurskydd och inkludera dem i redan upparbetade samverkansgrupper. I samverkansgruppen är det av största vikt att det sker ett kunskapsutbyte så att anställda inom humansidan lär sig om djurskydd och djurplågeri och vice versa, att personer inom djursidan lär sig se uttryck för våldsutsatthet hos människor. Inte minst är det viktigt att klargöra de sekretessregler som styr respektive verksamhet. Var uppmärksam på att det kan finnas djur, oftast hundar, som faktiskt är ett hot mot kvinnans och barnens säkerhet. Samtidigt kan djuret trots sin farlighet vara utsatt för djurplågeribrott och behöva ett annat boende. I dessa fall är det bäst att kontakta polis och djurskyddsinspektör så att de kan handlägga djurskyddsdelen av ärendet. Ha kontakt med VOOV, en ideell organisation som kan hjälpa till med skyddat boende för djuret, andra djurhem, djurpensionat eller privata jourhem för djur där djuret kan vistas temporärt. Kanske är det möjligt att ha djur på en avskild del på den lokala kvinnojouren alternativt om det finns skyddade lägenheter utanför jouren dit djur kan få tillträde. 16 Se Sambandet inlaga.indd

17 Inkludera kunskap om Se Sambandet vid utbildningar och fortbildningar om stöd till våldsutsatta. Som ett mer strukturellt arbete kan man stödja förslag om att lagen om besöksförbud även bör omfatta djur. Ta som rutin att ställa frågor om sällskapsdjur och hur de behandlas av olika familjemedlemmar vid inledande samtal, remitteringar, bedömningssamtal m.m. Den typen av frågor ger ofta värdefull information om hur familjen fungerar och kan hjälpa till att identifiera olika våldsmönster men också om ytterligare personer i familjen kan vara i riskzonen för att utsättas för våld. Många barn är förtegna om vad som hänt eftersom barn inte gärna talar bakom ryggen på en förälder. Om man istället ber barnet berätta om djurets situation kan det bli en ingång till en mer utförlig berättelse. Att ensam bära djurets utsatthet känns ofta tungt och det kan vara skönt att få dela den bördan med en inkännande vuxen. Barn har ofta starka känslomässiga band till sina sällskapsdjur. Det kan användas som ett vapen mot dem vid sexuella övergrepp genom att förövaren hotar att döda eller skada djuret om barnet berättar. Ha det i åtanke vid samtal med barnet. Vid hembesök, ta som rutin att kontrollera hur djuren i hushållet mår och ställ frågor om djurens hälsa och eventuella problem. Försäkra dig om att det inte finns farliga djur i familjen som kan skada barnen. Rådgör med en djurskyddsinspektör om det uppstår problem. Överväg möjligheten att barn som skadar djur kan ha utsatts för övergrepp eller lever i ett våldsamt hem. 17 Se Sambandet inlaga.indd

18 Samverka med organisationer och myndigheter som arbetar med djuromsorg och djurskydd och inkludera dem i redan upparbetade samverkansgrupper. I samverkansgruppen är det av största vikt att det sker ett kunskapsutbyte så att de inom humansidan lär sig om djurskydd och djurplågeri och vice versa, att personer inom djursidan lär sig se uttryck för våldsutsatthet hos människor. Inte minst är det viktigt att klargöra de sekretessregler som styr respektive verksamhet. Inkludera kunskap om Se Sambandet på utbildningar om stöd till våldsutsatta barn och barn som utsätts för sexuella övergrepp men också i utbildningar om barn som utsätter andra barn för våld, som till exempel mobbing. Det finns starka känslomässiga band mellan den äldre och dennes sällskapsdjur. Djuren är familjemedlemmar och ett viktigt sällskap för den gamla. Äldre kan försumma sig själva för att de prioriterar sina sällskapsdjur. Inkludera därför frågor om djur och vem som ser till deras dagliga vård om den äldre behöver vårdinsatser, särskilt om dessa innebär att den äldre inte kan vara kvar i hemmet. Det är viktigt att inkludera djur vid bedömningssamtal för hemtjänstinsatser. Registrera om det finns någon som i ett akut läge kan ta hand om djuret. Ta som rutin vid hembesök att försäkra dig om att djuret har det bra och förhör dig om eventuella problem med sällskapsdjurens hälsa eller välbefinnande. 18 Se Sambandet inlaga.indd

19 Var uppmärksam på att den äldre kan var utsatt för våld antingen av maken eller av en annan anhörig men att våldet i första hand riktas mot djuret. Om den äldre är ekonomisk eller fysiskt oförmögen att ge lämplig vård och omsorg till djuren kontakta en djurskyddsinspektör för rådgivning. En del äldre personer, särskilt kvinnor, kan vara i riskzonen för att bli djursamlare och samtidigt bli överväldigade av ansvaret om alltför många djur. I dessa djursamlarsituationer hotas både människans och djurets välfärd. Kontakta en djurskyddsinspektör för rådgivning. Samverka med organisationer och myndigheter som arbetar med djuromsorg och djurskydd och inkludera dem i redan upparbetade samverkansgrupper. I samverkansgruppen är det av största vikt att det sker ett kunskapsutbyte så att de på humansidan lär sig om djurskydd och djurplågeri och vice versa, att personer inom djursidan lär sig se uttryck för våldsutsatthet hos människor. Inte minst är det viktigt att klargöra de sekretessregler som styr respektive verksamhet. Inkludera kunskap om Se Sambandet på utbildningar inom äldreomsorgen och inom vården rent generellt. 19 Se Sambandet inlaga.indd

20 Gå med i den lokala samverkansgruppen som arbetar mot mäns våld mot kvinnor. På det viset kommer du i kontakt med organisationer och verksamheter som jobbar med mäns våld mot kvinnor och våld i samkönade och transpersoners relationer. Men också med dem som arbetar med våld mot barn och äldre. Var tydlig med vad din verksamhet kan bidra med och lägg upp rutiner för utbyte av information. Bjud in någon som arbetar med våld i nära relationer och fortbilda personalen så att de vet vad de ska uppmärksamma. Erbjud dig att föreläsa för personal på humansidan och berätta om din roll och dina ansvarsområden. Ta som rutin att uppmärksamma om det finns utsatta barn och vuxna när du är ute på inspektion och ta dig tid att förhöra dig om hur människorna har det. Ha material från myndigheter och organisationer såsom socialtjänsten, den lokala kvinnojouren och tjejjouren samt brottsofferjouren och BRIS tillgänglig på din arbetsplats men också i bilen när du är ute på kontroller. Även hästar och lantbrukets djur utsätts för våld. Du kan också informera om Se Sambandet på hemsidan. Hjälp kvinnojouren när de vill inkludera djur i sin säkerhetsplanering och hjälpa till att söka efter tillfälliga boenden för sällskapsdjuren. Som ett mer strukturellt arbete kan man stödja förslag om att lagen om besöksförbud även bör omfatta djur, samt arbeta för en utveckling mot en obligatorisk rapportering till socialtjänsten vid misstänkta fall av missförhållanden djur utsätts för. Inkludera Se Sambandet på utbildningar både på din egen arbetsplats men också på konferenser och i andra utbildningssammanhang. 20 Se Sambandet inlaga.indd

21 21 Se Sambandet inlaga.indd

22 Det kan kännas främmande att som veterinär uppmärksamma och förhålla sig till människors utsatthet. Självklart är det inte veterinärens uppgift att arbeta med våld i nära relationer. Samtidigt är det veterinärens uppgift att uppmärksamma om djur far illa. Det betyder att det kan finnas en brygga mellan dessa två områden där veterinären kan en spela en avgörande roll både för djur och människor. Veterinären kan vara den första person utifrån som förstår att det finns i våld i en familj genom att uppmärksamma våld mot djuret. Ett problem för veterinärer är att försäkringen inte utfaller om djurägaren medvetet tillfogat djuret skador. Det är självklart en balansgång mellan att kunna vidta åtgärder för de skador som djuret har och att inte kunna hjälpa djuret om ägaren inte kan eller vill betala kostnaderna. Här kan man som veterinär registrera skadorna och anmäla dem i efterhand till den lokala djurskyddsinspektören som i sin tur får vidta åtgärder. Tänk på möjligheten att djurmisshandel kan vara en differentialdiagnos. Anamnesen kan ge ledning om avvikelser gällande kliniska förhållanden, patientens historia och information om djurägaren. Vissa typer av skador och avvikande beteenden hos djuret bör leda till en ökad misstanke om att djuret tillfogats skadorna av ägaren. Var uppmärksam på om någon djurägare återkommande låter avliva unga djur, upp till 2 år. Särskilt katter är i riskzonen för detta. Den typen av handlingar kan vara ett tecken på att djuren används som en del av det psykiska våldet riktat mot kvinnan/partnern. Det är inte ovanligt att man vänder sig till olika veterinärer både vad det gäller skadade djur och djur för avlivning för att inte dra uppmärksamhet till sig. Ha därför kontakt med andra veterinärer i området för att tidigt kunna upptäcka om en och samma djurägare upprepat kommer med skadade djur eller med djur för avlivning. 22 Se Sambandet inlaga.indd

23 Var lyhörd i situationer där du får intryck av att djurägaren är våldsutsatt, eller om barnen förefaller skadade och misskötta eller om du misstänker att en äldre person är utsatt. I dessa situationer kan det vara bra att dela på matte och husse, och ge båda parter möjlighet att berätta vad som hänt djuret utan att någon ska behöva känna sig iakttagen av den andra. Det går att göra genom att till exempel föreslå en röntgenundersökning och be den ena parten att följa med och hålla i djuret. Om du har anledning att tro att någon är utsatt hänvisa till den eller de organisationer i samverkansgruppen som du tror bäst kan hjälpa till. Ha information från myndigheter och organisationer såsom socialtjänsten, den lokala kvinnojouren, tjejjouren, brottsofferjouren och BRIS tillgängligt på kliniken. Ofta är toaletten en bra plats för den typen av information eftersom den våldsutsatta kan ta del av den utan att förövaren kan kontrollera det. Du kan också informera om Se Sambandet på hemsidan. Samverka med djurskyddsinspektörer och utveckla rutiner om hur rättsintyg kan skrivas för att ännu bättre motsvara vad som krävs för att djurskyddsinspektören ska kunna göra ett ingripande eller föreläggande. Informera dig om hur och vad som ska registreras och vad som kan sparas som bevis vid misstanke om brott. Ta reda på vad åklagarna kräver för att driva fall om misstänkt djurplågeri. Ta kontakt med och ingå i den lokala samverkansgruppen om kvinnofrid och mäns våld mot kvinnor. I samverkansgruppen är det av största vikt att det sker ett kunskapsutbyte så att de på humansidan lär sig om djurskydd och djurplågeri och vice versa, att personer inom djursidan lär sig se uttryck för våldsutsatthet hos människor. Inte minst är det viktigt att klargöra de sekretessregler som styr respektive verksamhet. 23 Se Sambandet inlaga.indd

24 Vid misstanke om grov misshandel eller misshandel av barn kan man anmäla det till polisen. Det är brott som faller under allmänt åtal, precis som våld mot kvinnor. Inkludera utbildningar om Se Sambandet i utbildnings- och fortbildningssammanhang och på konferenser. Erbjud våldsutsattas kvinnor som bor på kvinnojour reducerade kostnader för veterinärvård. Var behjälplig med att hitta eller var fosterhem för djur som inte kan stanna kvar hos djurägaren på grund av våld, exempelvis genom att ansluta dig till Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta (VOOV). Bagatellisera inte djurplågeri. Våld mot djur är en möjlighet att se bakomliggande faktorer som kan ge information om ytterligare brottslighet. Sätt dig in djurskyddslagen och djurplågerilagstiftningen, var offensiv och åtala. Ett tidigt ingripande kan förhindra ett upptrappat våld mot såväl människor som djur. Från och med 1 december 2012 finns djurplågeri med som brottskod vilket betyder att våld mot djur tydliggörs i officiell statisk. Utredningar om djurplågeri kan vara mycket komplicerade, kostsamma och tidskrävande. Utnyttja de resurser som finns, använd samverkansgruppen för att få information och utlåtanden, men också veterinär kriminalteknik. Kanske kan allvarligheten i brottet styrkas av en bedömning av gärningsmannen genom att Se Sambandet. Lyft vikten av djurplågeri som bevisvärde inför domstolsförhandlingar med utredningsrapporter, vittnesmål från andra rättegångar, domar gällande vårdnad och umgänge med barn och beslut om att omhänderta barn och psykologiska utvärderingar. 24 Se Sambandet inlaga.indd