Förord. Femte upplagan. Bokens disposition

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förord. Femte upplagan. Bokens disposition"

Transkript

1 Förord Denna bok handlar om internationell ekonomi och internationellt företagande och vänder sig främst till studerande i gymnasieskolan/komvux och på folkhögskolor. Boken är i första hand skriven för kursen Internationell ekonomi. Vi har i boken försökt förena nationalekonomiska och företagsekonomiska synpunkter när det gäller internationella företag. Vi tar därför upp samhällsekonomiska orsaker till och konsekvenser av utrikeshandel och direktinvesteringar samtidigt som vi behandlar hur olika förhållanden påverkar förutsättningarna för det enskilda företagets verksamhet. Man kan inte täcka in allt inom ämnet internationell ekonomi i en bok, eftersom boken då skulle bli alltför tjock eller alltför ytlig. Vi har istället valt att fokusera på ett antal områden som vi tycker är viktiga. Femte upplagan I denna femte upplaga har Internationell ekonomi genomgått en allmän översyn och uppdatering, och övningsuppgifterna har blivit fler. I femte upplagan medverkar också Jonas Christensen, aktiv komvuxlärare, som bl.a. bidragit med övningsuppgifter. I övrigt följer boken samma beprövade struktur som föregående upplaga. Alla tabeller och figurer, med några få undantag, har uppdaterats till 2004 års siffror. Dessa tabeller och figurer finner du kontinuerligt uppdaterade på bokens hemsida på Internet (www.studentlitteratur.se/internationellekonomi). Där hittar du bl.a. även länkar till internationella organisationer. Bokens disposition I kapitel 1 tas ett antal grundbegrepp upp, bl.a. förklaras skillnaderna mellan internationellt, multinationellt och transnationellt företagande. Begreppen illustreras med flera konkreta exempel ur svenskt näringsliv. I kapitel 2 förklaras varför utrikeshandel uppstår. Export ger större marknad och stordriftsfördelar, medan import ger bättre insatsvaror och skärper konkurrensen. Handel är bra för alla länder som deltar. I kapitlet tas både klassiska och senare handelsteorier upp. Observera att företag inte nationer bedriver utrikeshandel och fattar beslut därom. Förord 5

2 I kapitel 3 behandlas världshandeln med varor och tjänster. Den internationella handeln är motorn i världens utveckling och sedan länge växer den snabbare än produktionen. Marknadsekonomierna i Väst (WEST) spelar den avgörande rollen i världens ekonomi och handel. Tyngst väger Västeuropa, men också USA och Japan är gigantiska marknader. Kapitel 4 tar upp Sveriges utrikeshandel och visar den svenska ekonomins beroende av omvärlden att Sverige är starkt beroende av import och export. Färdigvaror och särskilt verkstadsprodukter dominerar alltmer den svenska utrikeshandeln. Västeuropa representerar två tredjedelar av den svenska utrikeshandeln. I kapitel 5 visas de viktigaste typerna av handelshinder. Alla länder reser importhinder i form av tullar och olika administrativa hinder. Dock har det internationella samarbetet lyckats avreglera många av hindren sedan andra världskriget. Detta sker globalt inom WTO och regionalt inom EU, medan handelsblock utanför Europa inte nått lika långt. Liberaliseringen främjar både produktionen och freden. Kapitel 6 visar hur internationella betalningar går till och vilka risker som är förknippade med dem. Därefter beskrivs valutamarknaden. Utbud/efterfrågan bestämmer priset på en valuta och påverkas av landets ekonomiska hälsa. Konvertibla mynt kallas för hårdvalutor, men alla är inte lika starka. Internationellt valutasamarbete har gått igenom flera faser. I kapitel 7 behandlas internationella kapitalrörelser. Direktinvesteringar innebär att företag gör investeringar i företag i utlandet som ger ägarkontroll. Svenska storföretag investerar utomlands för mångmiljardbelopp varje år, huvudsakligen i andra industriländer. Den största delen av utlandstillväxten har skett genom uppköp av utländska företag. Motiven för svenska företag att investera utomlands har bl.a. varit att komma närmare marknaden, undvika handelshinder och lokala politiska krav. I kapitel 8 visas olika sätt att etablera affärsverksamhet utomlands. Innan ett företag etablerar affärsverksamhet utomlands gäller det att göra en exportdiagnos dvs. bedöma företagets exportkompetens, välja marknad och marknadskanal samt upprätta en exportmarknadsplan. Marknadskanalerna kan delas in i indirekt export, export och lokal tillverkning. Vid indirekt export är det en mellanhand i hemlandet, som ombesörjer kontakten med exportmarknaden. Export kan delas upp i export utan mellan- 6 Internationell ekonomi

3 händer, export via utländska mellanhänder, exportsamverkan och export via egna försäljningsbolag. Kapitel 9 behandlar hur det är att göra affärer i främmande kulturer. I många länder är de personliga relationerna helt avgörande för affärens genomförande. Man gör bara affärer med dem man tycker om och har förtroende för. Första steget att lära sig att förstå andra kulturer är att förstå sin egen kultur. Förmågan att sätta sig in i andra människors situation, att se saker och ting ur någon annans perspektiv är en förutsättning för att klara av och arbeta i ett annat land. Det sista kapitlet, kapitel 10, utgörs av ett praktikfall, som behandlar flera av aspekterna, som tagits upp i kapitel 8 9. Det gäller att genomföra en exportdiagnos och ta ställning till hur ett mindre företag skall agera för att öka sina exportintäkter. I slutet av boken finns en kortare ordlista över centrala begrepp samt en bilaga över viktiga organisationer och en världskarta. November 2005 Claes Moberg Gunnar Palm Förord 7

4 4. Sveriges utrikeshandel Kapitlet understryker Sveriges beroende av omvärlden. Vår utrikeshandel fördelas efter varor och regioner. Betalningsbalansens poster, som kommersiella tjänster, utlandsinvesteringar och bistånd behandlas, liksom svensk handelspolitik och svenska multinationella företag

5 Allt mer förädlade varor Omkring 1870 var Sverige fortfarande ett u-land. Tre fjärdedelar av arbetskraften sysslade med jordbruk, men kunde ändå knappt försörja folket. Många utvandrade till Nordamerika. Resten fanns inom hantverk, handel och offentlig förvaltning. Läskunnigheten var låg, dödligheten hög. Industrier startade och blev nyckeln till ekonomisk utveckling. De var baserade på inhemska råvaror, särskilt skog och malm. Utländska impulser spelade också en viss roll. Britter, tyskar och valloner bidrog med kapital, sakkunskap och marknad. Gradvis under 1900-talet särskilt efter andra världskriget blev Sverige ett avancerat land med hög levnadsstandard. Vi drar nytta av den internationella arbetsfördelningen. Företagen kan koncentrera sig på sina specialiteter och sälja dem i långt större volymer än den inhemska marknaden efterfrågar. Därmed sjunker styckekostnaden och konkurrenskraften stiger. Samtidigt utgör också importen en styrkefaktor. Den medför att vi inte behöver slösa bort resurserna på sådan produktion som andra länders företag klarar bättre. I stället för att äta sura och dyra svenska apelsiner, odlade i oljeeldade växthus, får vi söta och billiga apelsiner från Sicilien. Det här resonemanget gäller inte bara privatpersoners konsumtion, utan även storföretagens förbrukning: Genom att importera bättre verktygsmaskiner, blir de bättre producenter. Sverige är ingen liten marknad, i ekonomiska termer, utan medelstor. Bland världens 200 länder ligger vi på plats 19 i ligorna för total BNP och export. Se tillbaka tusen år: slavar och pälsverk dominerade vår export, eller hundra år: timmer och järnmalm. Idag spelar råvarorna en mer blygsam roll, i morgon troligen ännu mindre. Nu dominerar verkstadsindustrin som representerar 52 % av exporten och 46 % av importen (= de två raderna Maskiner och Transportmedel i tabellen nedan). Det rör sig för övrigt inte om samma maskiner som förr, utan om gradvis mer avancerade produkter med en del tjänsteinnehåll. Skogsindustrin har gått tillbaka relativt sett men förblir viktig. Baserad på svensk råvara säljer den numera främst färdigvaran papper. Gruppen övriga färdigvaror rymmer alla möjliga produkter, t.ex. böcker, byggmaterial (men inte byggen) och möbler. Märk att tabellen över Sveriges export/im- Procentuell fördelning av Sveriges export och import 1960 Export Livsmedel & diverse råvaror 5 33 Skog: trä, massa, papper Malmer, stål, övriga metaller 9 22 Mekaniska & elektriska maskiner Transportmedel 15 9 Kemi & övriga färdigvaror 22 Summa miljarder SEK 900 Import 21 Livsmedel & diverse råvaror Bränslen Malmer, stål, övriga metaller 9 8 Textil & konfektion 5 21 Mekaniska & elektriska maskiner 34 9 Transportmedel Kemi & övriga färdigvaror 20 Summa miljarder SEK 730 Källa: SCB 4 4. Sveriges utrikeshandel 35

6 Öresundsbron, byggd av Skanska m.fl. och klar port visar skiften i procentandelar och inget annat. Mätt i kronor och löpande priser växte exporten utomordentligt snabbt, eller från 13 miljarder SEK år 1960 till 900 miljarder SEK år Den blev med andra ord 69 gånger större! Grovt räknat steg exporten åtta gånger i volym och åtta gånger i pris under perioden. Därmed ökade den 5 % per år i volym (genomsnitt) eller dubbelt så snabbt som vår totala produktion. Världshandeln expanderade ännu fortare och det gäller särskilt Västeuropa (dvs. länder jämförbara med Sverige). Exporten av tjänster är ännu begränsad. Svenska byggares projekt utomlands syns för övrigt bara delvis i statistiken. Störst i den här branschen är Skanska som köpt en rad konkurrenter under 90-talet, främst i USA. Dessa bolags lokala omsättning ingår i Skanskas koncernomsättning men utgör inte någon svensk export. På importsidan finner vi en liknande förskjutning från råvaror till förädlade industrivaror. Märk oljans ringa vikt, eller 9 % av det totala importvärde om övriga bränslen räknas in. Sverige kommer naturligtvis alltid att behöva importera vissa råvaror som saknas i landet, t.ex. citrusfrukter, kaffe, legeringsmetaller och olja, men deras relativa betydelse fortsätter sannolikt att sjunka. WEST betyder mest Sveriges viktigaste handelspartners är företag i de rika länderna. Marknaderna i västra Europa spelar en avgörande roll omkring två tredjedelar av hela vår utrikeshandel vilket har naturliga orsaker. De ligger nära, handlar tullfritt med Sverige, har stabila rättssystem och valutor, samt rymmer tekniskt avancerade (= in- 36 Internationell ekonomi

7 tressanta) kunder och leverantörer. En sådan katalog med fördelar möter de svenska företagen ingen annanstans. Därtill kommer en faktor som världskartan döljer: Var och en av Västeuropas fyra största marknader motsvarar en hel kontinent i tredje världen, mätt med total köpkraft eller produktion; se jämförelsen mellan Frankrike och Latinamerika i kapitel 3. Två industriländer utanför Europa utgör jättemarknader, nämligen USA och Japan. Sveriges handel med båda kommer säkerligen att växa och det gäller särskilt storföretagen. Dock finns svårbedömda problem i form av avstånd, handelshinder och konkurrens. Tjänster och kapital Handeln med kommersiella tjänster är betydligt mindre än handeln med varor, eller knappt en fjärdedel i Sveriges fall. Det beror på att de flesta tjänsterna är lokala till sin karaktär och inte kan flytta över gränsen. Viktiga typer av tjänstehandel är resor, transporter, försäkring, reklam, finansiering, byggentreprenader samt information som färdas elektroniskt. En del av tjänstehandeln kan vara knepig att förstå. När en svensk exportsäljare reser till Barcelona och bor på hotell, räknas detta som svensk import av tjänster. Därmed kommer vi in på de olika posterna i betalningsbalansen, ett slags resultaträkning över svenska företags och per i-topp (procent av summorna) år 2004 bland Sveriges exportländer importländer USA 10,8 Tyskland 18,8 Tyskland 10,2 Danmark 9,3 Norge 8,6 Storbritann. 7,7 Storbritann. 7,8 Norge 7,5 Danmark 6,6 Nederländ 6,8 Finland 5,7 Finland 6,2 Frankrike 4,8 Frankrike 5,5 Nederländ 4,8 Belgien 4,0 Belgien 4,6 USA 3,5 Italien 3,6 Italien 3,4 Spanien 2,9 Polen 2,6 Kina 2,1 Kina 2,4 Polen 1,8 Ryssland 2,2 Japan 1,7 Japan 2,1 Ryssland 1,5 Spanien 1,6 Canada 1,2 Irland 1,4 Schweiz 1,1 Schweiz 1,2 Australien 1,1 Österrike 1,1 Österrike 1,0 Hongkong 1,0 Indien 0,9 Estland 0,9 Summa export: Summa import: 900 miljarder SEK 730 miljarder SEK (Summor källa SCB) 4. Sveriges utrikeshandel 37

8 Sveriges betalningsbalans år 2003 miljarder SEK A Korrigerad handelsbalans Tjänstehandel (resor, licenser m.m.) + 15 Kapitalavkastning + 4 Transfereringar (bistånd, EU m.m.) 16 B Tjänstebalans + 3 C Bytesbalans (A + B) Direktinvesteringar 114 Portföljinvesteringar 73 Övriga kapitaltransfereringar + 24 Valutareservens ändring 16 D Finansiell balans 179 E Restpost + 23 F Betalningsbalans (C + D + E) 0 Valutareserv per 31 december 2003: 135 miljarder SEK Källa: Riksbanken soners transaktioner med utländska dito under ett år. Tabellen ovan visar betalningsbalansen år Tabellen är kraftigt förenklad, dels genom att några poster summerats, dels genom att den ger nettotal och inte flödenas storlek. Första posten handelsbalans, är skillnaden mellan varuexport och varuimport. Kalla inte överskottet positiv balans! Det ligger ingen ekonomisk vinst i det faktum att vi exporterade mer än vi importerade. Importen är en lika viktig motor bakom landets välstånd som exporten (se kapitel 2). Kapitalavkastning är skillnaden mellan ränta och utdelning från utlandet och motsatsen (utlänningars dito från lån till svenskar). Utlandsskulden, som inte står i tabellen, kräver ytterligare en precisering, för att undvika missförstånd. Vid slutet av år 2003 hade Sverige en nettoskuld till utlandet om 450 miljarder SEK, vilket är skillnaden mellan kort- och långfristiga utlandsfordringar samt dito utlandsskulder, hos privata och offentliga organ. Observera: förväxla inte utlandsskuld med statsskuld! Den senare är summan av offentliga sektorns skulder, där huvuddelen av långivarna är svenskar som lånat ut pengar till staten genom att köpa obligationer. Den samlade offentliga skulden vid samma årsskifte var miljarder SEK brutto så räknar internationella organisationer vilket motsvarade 59 % av BNP. Sveriges sammanlagda bistånd uppgick till 19 miljarder SEK under budgetåret = kalenderåret 2003, eller 0,8 % av BNP. En tredjedel av biståndet gick multilateralt genom organ som FN, EU och Världsbanken. Resten gick regionalt eller bilateralt till ett antal programländer (se nedan). Vår traditionellt största samarbetspartner Indien förlorade praktiskt taget all svensk, bilateral hjälp 1998 när landet skaffade kärnvapen. Begreppen Direktinvesteringar och Portföljinvesteringar definieras i kapitel 7. Restpost består dels av rena statistikfel (fel tidpunkt och därmed valutakurs när en transaktion noteras), dels av orapporterade kapitalflöden. Främsta mottagarna av svenskt bilateralt bistånd år 2003 MSEK Tanzania 604 Mozambique 441 Nicaragua 376 Västbanken/Gaza 272 Afghanistan 266 Bosnien 262 Källa: SIDA 38 Internationell ekonomi

9 Svensk handelspolitik När amerikanska och västeuropeiska statsmän började liberalisera världshandeln under decennierna efter andra världskriget, deltog Sverige först motvilligt men sedan mer aktivt. Konkurrensens demoner släpptes lösa och bidrog till rekordsnabb ekonomisk tillväxt under det gyllene kvartsseklet ( ). Därmed steg välståndet hastigt överallt, även i Sverige. Vi blev så småningom avtalspart i GATT/ WTO (se kapitel 5) och spelade en viss roll i de tre senaste förhandlingsrundorna. Frihandelsområdet EFTA tillkom under heta förhandlingar sommaren 1959, med Sverige som värd på Grand Hotel Saltsjöbaden. EFTA förlorade snart medlemmar till EG. Därför slöt Sverige frihandelsavtal med EG 1973 som betydde fri ömsesidig handel för allting utom jordbruksråvaror. År 1990 beslöt våra ledande politiker att ansöka om fullt medlemskap. Efter förhandlingar och en hetsig inhemsk debatt, höll Sverige folkomröstning i frågan Ja-sidan segrade (52 47) och vi inträdde vid början av 1995 som medlem i vad som nu kallades EU. Sedan dess för Sverige ingen egen handelspolitik, men deltar i EUs gemensamma politik. Följden av ovanstående blev att de svenska importtullarna nästan försvann: Nu uppgår de till noll inom EU/EFTA och genomsnittligen 4 % på varor från övriga världen. Övriga hinder har också blivit väsentligt mildare. Trots deklarationer till frihandelns stöd gör Sveriges regering (liksom alla andra) ibland praktiska undantag och böjer sig för särintressen. Två punkter är värda kritik: Jordbrukspolitiken är nästan lika inskränkt som förr (numera inom EU:s ram). Skyddstullar och subventioner ger externa exportörer sämre konkurrensläge och svenskarna dyrare mat än nödvändigt. Offentlig upphandling är fortfarande högst nationell i stället för rationell (här har EU hittills misslyckats). Kapitel 5 innehåller belysande exempel från svenska motorvägar. Exportföretagen Även om det finns exporterande företag i landet, enligt SCB, dominerar storföretagen i hög grad. De 12 koncernerna i tabellen på nästa sida representerar ungefär hälften av Sveriges export. Nio av dem tillhör verkstadsindustrin. Geografiskt ligger dessa företag främst inom triangeln Stockholm Göteborg Malmö. Märk skillnaden mellan export och utlandsförsäljning. Ericsson, exempelvis, noterade export om 73 miljarder SEK (exportvarornas värde vid Sveriges gräns) men mycket högre utlandsförsäljning. Leveranserna går vanligen till koncernens dotterbolag runtom i världen, där kostnaden för marknadsföring tillkommer. Dessutom säljer dotterbolagen även lokaltillverkade produkter. Omfattningen av multinationella storföretags offensiv på världsmarknaden illustreras med exemplet Atlas Copco (kapitel 1). Expansionen utomlands gemensam för alla storföretag sker delvis genom företagsköp, när någon konkurrent blir till salu. Därigenom får den svenska koncernen fabriker utanför Sverige, vilket nästan aldrig är syftet (man är främst ute efter kunderna). Med tiden glider hela koncernens 4 4. Sveriges utrikeshandel 39

10 De främsta utlandsägda industrierna och var de har säte i ABB Volvo Personvagnar Stora-Enso AstraZeneca Pharmacia & Upjohn Saab Automobile Akzo Nobel Avesta Sheffield Aga IBM Schweiz USA Finland England USA USA Nederländerna England Tyskland USA tyngdpunkt utomlands egentligen ingen kritik mot det svenska samhället utan på grund av det enkla faktum att Sverige är litet och världen är stor. Svensk produktion utomlands ligger huvudsakligen i länder med högre löner än de svenska, som framgår av kapitel 7. Det beror på att sådana länder utgör intressantare marknader och nästan definitionsmässigt effektivare producenter än andra. Totalt sysselsätter Sveriges tillverkande industri cirka personer hemma och utomlands. Av den förra summan arbetar hälften i utlandsägda bolag. De utlandsägda företagen bidrar till Sveriges sysselsättning, export, forskning och välstånd i lika hög grad som svenskägda koncerner. Sveriges största internationella koncerner år 2003, miljarder SEK Koncern Utlands- Totalförsäljning omsättning Volvo Lastvagnar 168,4 183,3 Electrolux 122,3 124,1 Ericsson 111,9 117,7 Skanska 98,1 132,9 Volvo Personbilar 87,2 101,0 SCA 78,4 85,3 Vattenfall 72,4 111,9 Securitas 54,0 58,9 H & M 49,0 53,7 Sandvik 47,5 48,8 Scania 47,1 50,6 Atlas Copco 43,8 49,6 Källa: Ekonomisk Litteratur AB Sammanfattning Utrikeshandel och specialisering utgör starka motorer bakom det svenska välståndet. De ger vår ekonomi tillväxtimpulser via både exporten och importen. Självförsörjning är i praktiken otänkbar. Råvaror förlorar betydelse och färdigvaror vinner, särskilt verkstadsprodukter. Tjänstehandeln är mycket mindre än varuhandeln. Sverige är världens 19:e exportland. Västeuropa svarar för ungefär två tredjedelar av vår utrikeshandel. Utanför Europa finns hundratals små marknader och några jättestora, främst USA. Svensk handelspolitik har blivit liberalare än förr, parallellt med trenden i övriga västvärlden. Vi har deltagit aktivt i globalt/regionalt handelssamarbete och blev EU-medlemmar Storkoncerner svarar för huvuddelen av Sveriges export, men blir gradvis allt mindre svenska i olika avseenden. 40 Internationell ekonomi

11 Instuderingsfrågor 1 Förklara varför importen är lika viktig som exporten! 2 Varför minskar oljans betydelse i Sveriges import? 3 Ta fram de främsta enskilda varorna i svensk export, med hjälp av SCB eller Exportrådet! 4 Hur mycket betyder Västeuropa i Sveriges utrikeshandel? 5 Förklara skillnaden mellan utlandsskuld och statsskuld? 6 Vilka internationella organ har hjälpt Sverige liberalisera handeln sedan andra världskriget? Fundera på 7 Varför bedriver Sverige så pass begränsad handel med USA världens största ekonomi knappt 11 % av vår export och långt mindre av vår import? Uppgifter 8 Ta reda på vilka av företagen i tabellen på s. 40 som tillhör den s.k. Wallenbergsfären. (Se ekonomisk press och årsredovisningar). 9 Hur ser din kommun eller region ut när det gäller internationell handel? Gör en sammanställning över företag med export. Vilka företag exporterar och var går exporten? Ta fram statistik från SCB och Internet. Skaffa årsredovisningar från olika svenska företag eller gå in på företagens hemsidor på Internet. 10 Sök via Internet upp några av följande organisationer, t.ex. Exportrådet, Kommerskollegium, Sida (se bokens hemsida för länkar och tips på ytterligare organisationer). Beskriv muntligt och skriftligt respektive organisation och organisationens syfte. 11 Exportkreditnämnden har bl.a. till uppgift att bistå svenska företag när dessa gör affärer i vissa länder. Beskriv EKN, och ta reda på vad slags hjälp ett svenskt företag kan få av EKN när det önskar exportera till a) Syrien b) Nigeria c) Makedonien. Vilka regler gäller? 12 Det har skett många förändringar i Sveriges utrikeshandel under efterkrigstiden, och det finns flera orsaker till detta. Försök att kort beskriva några av dessa förändringar. Bestäm den period du vill studera, och utgå gärna från några av följande punkter när du gör din beskrivning: Utrikeshandel Industristruktur Varor och tjänster EU IT-utveckling BNP Konjunktur Levnadsstandard 4 4. Sveriges utrikeshandel 41

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan)

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) s. 26: Världshandeln per produkt och region 1960 2009 2 s. 29: Världsekonomins topp-20 år 2009 3 s. 35: Sveriges export/import 2010 4 s. 37: Topp-tio

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd September 2007 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror 2012

Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Kraftigt fall i handeln med teknikvaror 2012 Exporten av teknikvaror föll med drygt 9 procent i värde Teknikvaror till ett värde av ca 520 miljarder SEK exporterades

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd April 2008 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster ökar,

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Handel med teknikvaror 2016

Handel med teknikvaror 2016 217-2-8 Handel med teknikvaror 216 Ökad teknikhandel men försämrad handelsbalans Teknikvaror till ett värde av 4 miljarder SEK exporterades från Sverige under 216, vilket är en ökning med 2 procent i värde

Läs mer

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse Frihandel ger tillväxt Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse sverige och frihandeln En allt öppnare världshandel, tillsammans med ett stabilt regelverk och fungerande samhällsinstitutioner,

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD

SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD SVENSK HANDEL 2015 SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD BUSINESS SWEDEN Mars 2015 Stockholm SVENSK TJÄNSTEEXPORT ÄR PÅ UPPGÅNG OCH SVERIGE UTGÖR EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD

Läs mer

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sammanfattande skrift av utredningen The relationship between international trade and foreign direct investments. Kommerskollegium Kommerskollegium

Läs mer

UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 En region med lång erfarenhet av utrikeshandel Sjöfart och internationell handel har präglat Göteborgsregionen i snart 400 år. Visserligen är varorna inte desamma

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag. Kommerskollegium Kommerskollegiums vision Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Fri och öppen handel med klara spelregler Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegiums uppdrag Disposition

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror

Utrikeshandel med teknikvaror Utrikeshandel med teknikvaror Ekonomisk analys 2012-03-29 Utrikeshandel med teknikvaror Svensk export och import av teknikvaror Teknikvaror till ett värde av 573 miljarder SEK exporterades från Sverige

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016 2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra

Läs mer

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige Fakta & statistik 2008 ÅrSbokSluT För SvenSk TuriSm och TuriSTnäring 2008 Tillväxtverket Stockholm,

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR Stockholm maj 2016 Sammanfattning Ekonomiska bedömningar av ett brittiskt utträde ur EU, så kallad brexit, har hittills fokuserat

Läs mer

Tullfri handel med Sydkorea

Tullfri handel med Sydkorea Tullfri handel med Sydkorea 8 september 2011, Per Anders Lorentzon Spaghetti bowl Copyright Sydsvenska Industri- och Handelskammaren 2011 1 Vad är ett frihandelsavtal? Bilateralt avtal för att gynna handeln

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram. Tullen Statistik Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram Tullen Statistik MÅNATLIGA IMPORTEN, EXPORTEN OCH HANDELSBALANSEN 2012-2016(1-9) 6 Mrd. e 5 4 3 2 1 0-1 2012 2013 2014 2015 2016 Handelsbalans Export Import

Läs mer

Tulli tiedottaa. Tullen informerar Customs Information. EXPORTVOLYMEN SJÖNK ÅR 2016 MED FYRA PROCENT Exportpriserna ökade en aning

Tulli tiedottaa. Tullen informerar Customs Information. EXPORTVOLYMEN SJÖNK ÅR 2016 MED FYRA PROCENT Exportpriserna ökade en aning Tulli tiedottaa Tullen informerar Customs Information 2.3.217 ÅRSPUBLICERING: detaljerade uppgifter EXPORTVOLYMEN SJÖNK ÅR 216 MED FYRA PROCENT Exportpriserna ökade en aning Enligt Tullens utrikeshandelsstatistik

Läs mer

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,

Läs mer

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden

Läs mer

Utrikeshandel med tjänster 2009

Utrikeshandel med tjänster 2009 Handel 211 Utrikeshandel med tjänster 2 Överskottet i utrikeshandeln med tjänster minskade år 2 Enligt Statistikcentralens slutliga uppgifter minskade överskottet från utrikeshandeln med tjänster till,

Läs mer

INVEST IN DALARNA AGENCY Dalarna s Official Inward Investment Agency

INVEST IN DALARNA AGENCY Dalarna s Official Inward Investment Agency INVEST IN DALARNA AGENCY Dalarna s Official Inward Investment Agency Attraktiva regioner, styrkor och svagheter SKNT Falun 2015 Johan Holmberg, Managing Director Copyright Invest in Dalarna Agency 2015

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram. 31.5.2016 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram. 31.5.2016 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram 31.5.2016 TULLEN Statistik 1 MÅNATLIGA IMPORTEN, EXPORTEN OCH HANDELSBALANSEN 2012-2016(1-3) 6 Mrd. e 5 4 3 2 1 0-1 -2 2012 2013 2014 2015 2016 Handelsbalans

Läs mer

INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016

INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016 INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016 Oleg Zastenker Regional Exportrådgivare I Halland Maj 2017 PHOTO CREDIT: SARA INGMAN/IMAGEBANK.SWEDEN.SE 2 När Sverige först började handla över gränserna var

Läs mer

No nation was ever ruined by trade. Benjamin Franklin. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

No nation was ever ruined by trade. Benjamin Franklin. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström No nation was ever ruined by trade. Benjamin Franklin Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Vara Världen Industrialiserade Utvecklingsländer länder Totalt 15 753 9 369 6 384 Råvaror

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Svensk tjänstehandel omfattning, utveckling och betydelse

Svensk tjänstehandel omfattning, utveckling och betydelse Svensk tjänstehandel omfattning, utveckling och betydelse Pär Hansson Tillväxtanalys och Örebro universitet SCB i Örebro 1 mars 2011 Inledning och bakgrund Tjänstesektorns internationalisering 2010 Tjänstehandel

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 30.11.2015 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 30.11.2015 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram 30.11.2015 TULLEN Statistik 1 MÅNATLIGA IMPORTEN, EXPORTEN OCH HANDELSBALANSEN 2011-2015 7 Mrd. e 6 5 4 3 2 1 0-1 -2 2011 2012 2013 2014 2015 Export Import

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2013

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2013 2013 06 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2013 Enheten för internationell 2013-06-19 Dnr: 2013/00386 handelsutveckling

Läs mer

Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina

Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina 2 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 214-6-12 Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina Sveriges exportvärde för jordbruksprodukter inklusive fisk till Ryssland och

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN Guldbröllop eller skilsmässa på gamla dar? Kommer Storbritannien att bygga vidare på sitt

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och

I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och tjänster som produceras -på vilket sätt dessa produceras

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 214 Figurer och diagram 27.2.215 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-214 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Handelsbalans

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län

Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län Stockholm, den 7 mars 2016 Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län Guldbröllop eller skilsmässa på gamla dar? Kommer Storbritannien att bygga vidare på sitt 43-åriga äktenskap

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 10,0 Sveriges bytesbalans 1998-2013 9,0 8,0 Andel av BNP (%) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln

Läs mer

Sveriges handel med Kina - fortsatta framgångar

Sveriges handel med Kina - fortsatta framgångar Promemoria Erik Widman +86 1 6532 979, 8282 erik.widman@foreign.ministry.se Delges: Enl. bif. lista Sveriges handel med Kina - fortsatta framgångar Kina har trätt fram som Sveriges viktigaste handelspartner

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Utrikeshandel med tjänster 2012

Utrikeshandel med tjänster 2012 Handel 201 Utrikeshandel med tjänster 20 Utrikeshandeln med tjänster visade ett överskott trots ökad import år 20 Enligt de slutliga uppgifterna för år 20 i Statistikcentralens statistik över utrikeshandel

Läs mer

NATIONALRÄKENSKAPERNA DEL 2 TILLVÄXT, KONJUKTUR OCH STABILISERING (S )

NATIONALRÄKENSKAPERNA DEL 2 TILLVÄXT, KONJUKTUR OCH STABILISERING (S ) NATIONALRÄKENSKAPERNA DEL 2 TILLVÄXT, KONJUKTUR OCH STABILISERING (S.125-135) NATIONALRÄKENSKAPERNA Är mätningar av ekonomins olika byggstenar Ofta är det statistikcentralen som har dessa siffror OECD

Läs mer

Svenskt näringsliv i en globaliserad värld

Svenskt näringsliv i en globaliserad värld Svenskt näringsliv i en globaliserad värld Effekter av internationaliseringen på produktivitet och sysselsättning Pär Hansson, Patrik Karpaty, Markus Lindvert, Lars Lundberg, Andreas Poldahl och Lihong

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2008

Finländska dotterbolag utomlands 2008 Företag 21 Finländska dotterbolag utomlands 28 Anställda i finländska företag utomlands var koncentrerade till EU-länderna år 28 Mätt med antalet anställda var finländska företags verksamhet utomlands

Läs mer

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad Sylvia Schwaag Serger VINNOVAs uppgift är: att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och genom utveckling

Läs mer

Svensk turismstatistik. Uppdaterad 2015-08-28 Föregående 2015-07-08

Svensk turismstatistik. Uppdaterad 2015-08-28 Föregående 2015-07-08 Svensk turismstatistik Uppdaterad 215-8-28 Föregående 215-7-8 FLYG passagerarfrekvens Juni 215 Källa: Transportstyrelsen pax fg år andel Sverige 639 212-1% 19% Europa, ank 1 125 375 2% 34% Europa, avr

Läs mer

Utrikeshandel med tjänster 2011

Utrikeshandel med tjänster 2011 Handel 20 Utrikeshandel med tjänster Överskottet i utrikeshandeln med tjänster fortsatte att öka år Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter uppgick exporten av tjänster till omkring 15,1 miljarder

Läs mer

Svensk turismstatistik

Svensk turismstatistik Svensk turismstatistik i samarbete mellan RESURS för Resor och Turism i Norden AB och TURISMnytt i Sverige AB Uppdaterad 215-1-12 Föregående 215-9-1 FLYG passagerarfrekvens Augusti 215 Källa: Transportstyrelsen

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Något om effekterna av direkta investeringar via betalningsbalansen 24 Några effekter av multinationella företag 26

Något om effekterna av direkta investeringar via betalningsbalansen 24 Några effekter av multinationella företag 26 Innehåll Förord 11 Kapitel 1. Undersökningens omfattning och genomförande 13 Syfte 13 Definitioner och avgränsningar 14 Undersökningens genomförande 18 Rapportens uppläggning 19 Fapitel 2. Utlandsinvesteringarnas

Läs mer

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Patrik Gustavsson Tingvall, Handelshögskolan i Stockholm och CESIS SCB 24 Maj 2011 FoU-utgifter internationellt Totala utgifter som Varför andel av BNP, 2008

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt särskild

Läs mer

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Leder ökade utbildningsinvesteringar till ökad produktivitet? Hur påverkas efterfrågan på kvalificerad

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Produktivitetsutveckling, investeringar och välstånd Göran Grahn

Produktivitetsutveckling, investeringar och välstånd Göran Grahn Produktivitetsutveckling, investeringar och välstånd Göran Grahn 1 BNP-tillväxt i Sverige och Euroområdet Årlig procentuell förändring 2 Produktivitet i Sverige & Euroområdet Årlig procentuell förändring

Läs mer

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar Niels Krabbe, Kommerskollegium 120330 Kommerskollegium och EU:s yttre handelspolitik Sammanställer svenska intressen,

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln Globala värdekedjor så påverkar de utrikeshandeln 1 GLOBALA VÄRDEKEDJOR 2 Innehåll Vad är globala värdekedjor? 4 Hur påverkas exportmåtten? 6 Vilken betydelse har tjänsteexporten? 8 Vilka konsekvenser

Läs mer

Utrikeshandel med tjänster 2009

Utrikeshandel med tjänster 2009 Handel 21 Utrikeshandel med tjänster 2 Preliminära resultater Överskottet i utrikeshandeln med tjänster minskade år 2 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter minskade överskottet från utrikeshandeln

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2014

Finländska dotterbolag utomlands 2014 Företag 2016 Finländska dotterbolag utomlands 201 Finländska företag utomlands, nästan 900 dotterbolag i 121 länder år 201 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Svensk turismstatistik

Svensk turismstatistik Svensk turismstatistik i samarbete mellan RESURS för Resor och Turism i Norden AB och TURISMnytt i Sverige AB Uppdaterad 215-9-1 Föregående 215-8-28 FLYG passagerarfrekvens Juli 215 Källa: Transportstyrelsen

Läs mer

Utrikeshandel med tjänster 2008

Utrikeshandel med tjänster 2008 Handel 2010 Utrikeshandel med tjänster 2008 Koncernverksamheter ökade utrikeshandeln med tjänster år 2008 Exporten och importen av tjänster ökade år 2008 enligt de slutliga uppgifterna i statistiken över

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Svensk turismstatistik

Svensk turismstatistik Svensk turismstatistik i samarbete mellan RESURS för Resor och Turism i Norden AB och TURISMnytt i Sverige AB Uppdaterad 215-12-7 Föregående 215-11-13 FLYG passagerarfrekvens Oktober 215 Källa: Transportstyrelsen

Läs mer

Direktinvesteringar 1

Direktinvesteringar 1 Direktinvesteringar 1 Direktinvesteringsflöden Diagram 1 och tabell 1 visar värdet på in- och utflöden av direktinvesteringar under 2006-2014. Inflöden redovisas som nettot av de investeringar som utländska

Läs mer

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 Sverige idag, i morgon Hägringar och därefter Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 onomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Tänkt innehåll DEN SVENSKA EKONOMISKA UTVECKLINGEN AVTALSRÖRELSEN VALET

Läs mer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer MEDDELANDE 27.5.24 FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.23 Finlands Bank samlar in data om finländska portföljinvesteringar 1 i utlandet för betalningsbalansstatistiken. Marknadsvärdet av

Läs mer

Småbolags export till tillväxtmarknader

Småbolags export till tillväxtmarknader Småbolags export till tillväxtmarknader 2 Om undersökningen Studien är baserad på intervjuer med ca. 570 nyckelpersoner, främst VD:ar, på exporterade företag med följande kriterier: Småföretag:10-49 anställda,

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer