Familjevåld och. totalkonsumtionen av alkohol*

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Familjevåld och. totalkonsumtionen av alkohol*"

Transkript

1 THOR NORSTROM Familjevåld och totalkonsumtionen av alkohol* Syftet med denna artikel ar au belysa den totala alkoholkonsumtionens betydeise for utvecklingen av fami1jevåld, dvs. kvinno- och bammisshandel. Med kvinnomisshandel menas har sådana fall dar en kvinna blir fysiskt misshandlad av en man som hon har (eller har haft) eu nara forhållande till, t.ex. make eller sambo. Eu synonymt begrepp har iir hustrumisshandel. Barnmisshandel avser fysisk misshandel av personer under 15 år, utford av någon vårdnadshavare (oftast en foriilder). Alkohol och våld EU stort antal studier pekar på au det finns eu samband mellan alkohol och våld. Ett återkommande fynd iir sålunda den hoga andelen giirningsman som varit alkoholpåverkade vid misshandelstillfiillet. I Kiihlhoms studie (1984), som baseras på ett riksomfauande domsmaterial, iir siffran 81 procent, medan den i Wikstroms undersokning (1985) av polisanmalda misshandelsbrou i Gavle ar 75 procent. For kvinnomisshandel rapporteras ungefiir lika stor andel berusade giirningsman som for misshandel generelit. I Kemvalls (1981) domsmaterial iir andelen 78 procent, och i en klinisk studie (Bergman et al. 1988) 77 procent. Det kan vidare noteras att aven offren for misshandel ofta iir påverkade av alkohol. Detta galler såviil misshandel generelit (Kiihlhom 1984) som kvinnomisshandel. Kemvall rapporterar att 45 procent av de kvinnliga offren var berusade; motsvarande siffra hos Bergman et al. iir 57 procent. Berusning hos kvinnan kan antas oka risken att bli offer genom att utlosa hennes egen eventuella aggression. Flera utlandska studier ger resultat som ligger i linje med vad som rapporterats ovan (se t.ex. Gelles 1974; Gayford 1975; Hilberman & Munson ; Byles 1978). Åven om de flesta misshandelsbrott utfors un-. der alkoholpåverkan, ar det bara en liten andel av alla berusningstillfiillen som leder till misshandel. Det kravs alltså något ytterligare villkor for au våld skall uppkomma. Experimentella studier erbjuder en mojlighet au identifiera sådana ytterligare villkor. Av specielit intresse har ar resultaten från Gustafsons studie (1986), som visar au alkohol tenderar au utlosa en aggressiv respons endast under den experimentsituation diir fors okspersonerna gjordes frustrerade. I litteraturen kring barnmisshandel iir alkoholfaktom ej lika framtradande. I en studie baserad * Artikeln ar en reviderad version av en rapport till AIkoholpolitiska kommissionen

2 på samtliga fall av polisanmald barnmisshandel i Stockholms polisdistrikt rapporteras 15 procent av garningsmannen ha varit berusade vid misshandelstillfallet (Ahrens & Kyhle 1983). Liknande resultat redovisas i ytterligare två svenska undersokningar (Socialstyrelsen 1969; Partanen 1981). Det kan dock noteras att en stor andel (43 procent) av misshandlarna i Ahrens' och Kyhles studie uppges ha alkoholproblem. I en utforlig genomgång av empiriska undersokningar som publicerats på engelska finner man inget stod for en koppling mellan alkohol och barnmisshandel (Orme & Rimmer 1981). Enligt forfattarna ar de studier som havdar ett sådant samband metodologiskt inadekvata. Tidsserieanalys - ett soh ah undvika selektionseffekter I foregående avsnitt redogjordes for ett antal fynd som visar att garningsmannen bakom misshandelsbrott ofta ar intoxikerade vid brottstillfallet, och att detta aven galler for kvinnomisshandel. Det ar dock osakert i vilken utstrackning dessa resultat ger stod for en kausal koppling mellan alkoholpåverkan och miss handel. Det ar ju majligt att frekvent berusning iir en del av livsmonstret hos individer som ar våldsbenagna. Ett forhållande som pekar mot att detta skulle vara fallet, ar det faktum att en stor andel av garningsmannen ar alkoholmissbrukare: 46 procent i Kiihlhorns (1984) material och 21 procent i Wikstroms (1985). Nar det galler kvinnomisshandel har invandningen mot en kausaltolkning annu storre tyngd, på så satt att garningsmannen i hogre grad an vad som galler misshandel genereilt synes vara alkoholmissbrukare. I Kemvalls (1981) studie ar prevalensen 65 procent och i den kliniska 88 procent (Bergman et al. 1988). Aven om den senare siffran kan vara påverkad av en vidare definition, tyder dessa fynd på att garningsmannen bakom kvinnomisshandel i betydande utstrackning ar alkoholmissbrukare. Att berusning ar frekvent vid misshandelstillfallet kan darmed till stor del avspegla ett normaltilistånd. Det metodologiska problem vi har att gora med har ar så kallade selektionseffekter. I det aktuella fallet skulle det kunna ta sig uttryck i att kvinnomisshandlare ar en selekterad grupp som lever under frustrerande livsvillkor, dar resurssvaghet och arbetsloshet ar kannetecknande (Kemvall 1981). Det kan inte uteslutas att det iir dessa frustrerande livsvillkor som ligger bakom såval misshandel som alkoholmissbruk och frekvent berusning. Ett satt att komma runt problemet med selektionseffekter ar att i stallet analysera sambandet mellan alkohol och våld på populationsnivå, t.ex. på basis av aggregerade tidsseriedata. Något forenklat innebiir detta att man undersoker hur frekvensen av rapporterad misshandel forandras nar totalkonsumtionen av alkohol forandras. Logiken har ar att en okning av totalkonsumtionen innebar fler berusningstillfallen; om det ar så att sj alva berusningen (under vissa betingelser) utloser miss handel, skall vi också kunna forvanta oss en okning av denna nar konsumtionen okar. Om daremot de samband på individnivå som redogjordes for ovan bara speglar selektionseffekter, och ej effekter av alkohol, kommer vi inte att få något samband mellan de aggregerade tidsserierna. Konsumtionsakningen beror ju framst på yttre (exogena) faktorer - priser, inkomster, etc. - och ej på forandringar i eventuella selektionsfaktorer (såsom frustration). (D etta kan visas analytiskt, se Norstrom 1988a). Som exempel på denna ansats kan namnas Lenkes (1990) studie av våldsbrottslighet. På basis av årsdata finner han ett statistiskt signifikant samband mellan den genomsnittliga alkoholkonsumtionen och antalet misshandelsbrott. Sambandet ar dock svagare an vad man kan forvanta sig utifrån den stora andel berusade garningsman som rapporterats ovan, vilket stader hypotesen om selektionseffekter. Aven en analys av norska tidsseriedata visar på ett samband mellan totalkonsumtion och misshandel (Skog och Bjørk 1978). Det finns dock ingen studie på populationsnivå diir man undersoker just familjevåldets eventuella samband med alkoholkonsumtion. Data Sedan 1981 gors i krirninalstatistiken en uppdelning av polisanmiilda misshandelsbrott i bl.a. foljande kategorier: om offret var kvinna eller barn (0-6 år, 7-14 år), om brottet forovades inornhusl utomhus, samt om garningsmannen var bekant med offret. Mot bakgrund av vad tidigare forsk- Nordisk AlkoholtidskriFt Vol. IO, 7993:6-312-

3 ning visat kan man ringa in barnmisshandel i kategorin: barn/inomhus/bekant, och kvinnomisshandel (hustrumisshandel) i kategorin: kvinnal inomhus/bekant. (1 statistiken finns aven en indelning i "grov" samt "annan an grov" misshandel. Då gransen mellan dessa två kategorier kan misstankas vara något godtycklig och instabil kommer endast totalmåttet att utnyttjas.) Åven om denna studie fokuserar familjevåld, ar ett jamforelsematerial av intresse. I detta syfte kommer aven data rorande totalantalet polisanmiilda misshandelsbrott att analyseras. Som mått på alkoholkonsumtionen utnyttjas forsaljningsdata från Systembolaget (liter 100 % alkohol per invånare over 14 år). Analyserna kommer att baseras på kvartals data for perioden 1981:1-1991:4 for hela riket. For kvinnomisshandel kommer aven data avseende Stockholms polisdistrikt (Stockholms kommun) att analyseras. (For barnmisshandel ar en sådan separat analys ej mojlig på grund av for få fall.) Metod Tidsserieanalys rymmer ett flertal komplikationer som, om de inte beaktas, kan ge upphov till grovt missvisande resultat. En vanlig komplikation har ar att de flesta tidsserier innehåller starka trender, vilket kan skapa skensamband: två serier kan ju utvecklas i samma (eller motsatt) riktning utan att vara kausalt kopplade till varandra. Ytterligare en komplikation ar feltermsstrukturen. (Feltermen inkluderar bl.a. forklarande variabler som lamnats utanfor modellen.) En av forutsattningarna for vanlig regressionsanalys (minsta kvadratmetoden) ar att feltermen inte har någon struktur. 1 tidsserieanalys ar ett sådant antagande inte realistiskt, framfor allt darfor att utelamnade variabler som regel ar autokorrelerade, dvs. har en struktur. Den aktuella analysen kompliceras dessutom av den sasongsvariation som betingas av att vi har att gora med kvartalsdata. De komplikationer som tagits upp har beaktas i den teknik for tidsserieanalys som har utvecklats av Box och Jenkins (1976), och som brukar benamnas ARIMA-modeller. Med hjiilp av differentiering gors tidsserierna stationara, dvs. trendfria. Detta innebar att i stallet for att analysera sambandet mellan råserierna Yt och Xt analyserar man sambandet mellan forandringarna, dvs. mellan 'lyt och 'lxt, dar 'lyt = Yt - Yt- l. Differentiering av detta slag minskar starkt risken for att skensamband skall uppstå. Ett annat vasentligt sardrag i Box-Jenkins-tekniken ar att feltermsstrukturen skattas och inkorporeras i modellen. (Genom lampligt parameterval inkorporeras på detta satt aven sasongsvariationen i modellens felterm.) Detta okar vasentligt tillforlitligheten i modellens effektestimat. For att skatta sambandet mellan alkoholkonsumtion och misshandel, estimeras en semi-iogaritmisk modeli av foljande utseende: dar M betecknar misshandel, A alkoholkonsumtion (liter 100 %) per capita (15 + ), och N feltermen (noise), som inkluderar andra faktorer. Felterms strukturen estimeras med autoregressiva och moving average-parametrar. Dessa betecknas AR(n) respektive MA(n), dar n anger av vilken ordning parametern ar. For att modellen skall anses statistiskt tillfredsstallande, kravs att residualerna ar oberoende (vitt brus). Detta avgors utifrån det diagnostiska testet Q. Operatorn V betecknar att serierna ar differentierade, t.ex. V At = At - At-l' (En alternativ filtrering ar kvartalsdifferentiering, dvs. att differentiera på lag 4 i stallet for på lag 1. Detta alternativ eliminerar dock mycket av den systematiska variansen i serierna och ger darmed ett ofordelaktigt forhållande mellan signal och brus i data.) Den funktion ella formen (semilogaritmisk) innebar att vi har en multiplikativ modeli (i motsats till en additiv). Valet av en sådan modeli reflekterar ett antagande om att alkohol i sig inte leder till misshandel, utan snarare forstarker och utloser redan existerande våldstendenser. l en semilogaritmisk modeli påverkas estimatet av effektparametern (b) av den måttenhet som anvands for den forklarande variabeln. Har ar alkohoikonsumtionen matt som genomsnitt per kvartal, vilket i genomsnitt ar 25 procent av den genomsnittliga årsforbrukningen. For att direkt kunna toika resultaten som effekter av forandringar i genomsnittskonsumtionen på årsbasis har alia estimat av alkoholeffekten dividerats med 4. Detta ger också direkt jamforbarhet med andra analyser som gjorts på basis av årsdata. For att den estime- Nordisk Alkoholtidskrift Vol. IO, 1993:6-313-

4 Figur 1. Alkoholkonsumtion per capita 15 + (heldraget) och misshandel totalt per inv. 15+ (streckat). Hela riket, ,-175 TabelI 1. Skattningar från semi-iogaritmisk modeli for misshandel (tatalt). Hela riket for perioden 1981:1-1991:4. (Standardfel inom parentes) Alkoholeffekt.099 (.011) Feltermsstruktur AR(I) AR(2) MA(4) Sox-Pierce Q* -.59 (.12) -.52 (.12).88 (.04) 20.09, p>.16 * Test for autakorrelerade residualer rade alkoholeffekten skall anses vara statistiskt signifikant (5 % nivån), skall koefficienten vara minst dubbelt så stor som standardfelet. Resultat I det foljande redovisas resultaten från de analyser som genomforts av sambanden mellan alkoholkonsumtion och de olika misshandelsindikatorerna. For hela riket har foljande serier analyserats: totala antalet fall av misshandel (per inv. over 14 år), antalet fall av kvinnomisshandel (enligt definition ovan, per inv. over 14 år), antalet fall av barnmisshandel (enligt definition ovan, per inv. under 15 år). Kvinnomisshandel har aven analyserats separat for Stockholms kommun. Effekten av alkoholkonsumtion på misshandel har i samtliga fall skattats utifrån modell (1). Misshandel totalt Vi borjar med analysen av misshandel totalt (hela riket). Som man kan se i figur 1 finns en påtaglig, positiv trend i misshandelsserien, medan konsumtionsserien har en svagt negativ trend. Detta forhållande utesluter inte en positiv relation mellan de två serierna; de långsiktiga trenderna i två serier kan mycket viil vara negativt korrelerade, medan korrelationen iseriernas kortsiktiga forandringar ar positiv (for exempel, se Norstrom 1988b; Skog 1986). Vidare kan en markerad sasongsvariation observeras, friimst i alkoholserien, men det galler aven serien for misshandel. (Detta bekraftas av univariata modellestimeringar som ej redovisas har.) Resultatet av modellskattningen visas i tabelll. Den estimerade alkoholeffekten på misshandel ar starkt signifikant, och det diagnostiska testet av residualstrukturen ar tillfredsstiillande. Den signifikanta MA(4)-parametern reflekterar sasongsvariationen i misshandelsserien. Enligt resultatet leder en liters okning i genomsnittskonsumtionen till en okning i antalet polisrapporterade fall av misshandel med ca 10 procent. Det ar vart att notera att detta resultat ar nara nog identiskt med det som Lenke (1990) rapporterar på basis av årsdata. Resultaten verkar alltså ej påverkas av datas periodicering (kvartals- eller års data), men vi vet naturligtvis inte hur generell denna slutsats ar, dvs. om den giiller aven for andra former av misshandel. Som ett diagnostiskt test har modellen aven estimerats på rådata. Resultatet avvek ej från det som rapporterats ovan. Kvinnomisshandel Den okande våldstrenden återfinns aven i serierna for kvinnomisshandel, savål for hela riket som for Stockholm (figur 2 och 3). Inte ovantat ligger nivån for kvinnomisshandel avsevart hogre i Stockholm jiimfort med hela riket. Som framgår av tabeli 2 ar den skattade effekten av alkohol på kvinnomisshandel klart signifikant och av ungefar samma styrka i hela riket som i Stockholm. Effekten ar dock svagare an den vi fann i foregående analys; medan en konsumtionsokning med en liter var forknippad med en ok

5 Figur 2. Alkoholkonsumtion per capita 15+ (heldraget) och kvinnomisshandel per inv. 15+ (streckat). Hela riket Figur 3. Alkoholkonsumtion per capita 15+ (heldraget) och kvinnomisshandel per inv. 15+ (streckat). Stockholm r = o 1.4 " E 1.3 o 1.2 o '" o = o " is: ( Figur 4. Alkoholkonsumtion per capita 15+ (heldraget) och barnmisshandel per inv. 15+ (streckat). Hela riket r :1 30 TabelI 2. Skattningar från sem i-logaritmisk modeli for kvinnomisshandel. Hela riket och Stockholm for perioden 1981: :4. (Standardfel inom parentes) Hela riket Stockholm Alkoholeffekt.032 (.015).038 (.008) Feltermsstruktur MA(l) -.24 (.10) AR(l) -.36 (.16) MA(4).62 (.11) AR(2) -.35 (.15 MA(4).30 (.18) Sox-Pierce Q* 23.25, p> , p>.96 * Test for autokorrelerade residualer TabelI 3. Skattningar från semi-iogaritmisk modeli for barnmisshandel. Hela riket for perioden 1983:4-1991:4. (Standardfel inom parentes) ning på 10 procent av misshandel totalt, ar motsvarande siffra for kvinnomisshandel 3 till 4 procent. Skattningar baserade på råserierna gav i stort sett samma resultat: koefficienterna var cirka 10 procent lagre, men fortfarande signifikanta. Alkoholeffekt Feltermsstruktur MA(l) MA(2) Sox-Pierce Q*.019 (.074) -.29 (.18) -.37 (.17) 12.27, p>.65 * Test for autokorrelerade residualer Barnmisshandel Barnmisshandeln (figur 4) ligger på en ganska stabil nivå, dock med en viss okning under den senare delen av perioden. Vi kan notera ett extremvarde (1987:1) vars orsak ar okand. Då ett sådant extremvarde helt skulle forrycka analysen har det ersatts genom interpolering (dvs. en justering från till 10.02). Vidare avslojade inspektionen av plotdiagrammet mellan alkoholkonsumtion och barnmisshandel ett par outliers (1983:1 och 1983:2), som också skulle snedvrida resultaten. Analysperioden har darfor kortats av for att omfatta 1983:4-1991:4. Till skillnad från de tidigare misshandelsindikatorerna uppvisar serien for barnmisshandel ingen sasongsvariation. (D etta bekraftas av att MA(4)-parametern i en univariat analys av serien ej ar statistiskt signifikant.) Resultaten från analysen visar att alkoholkonsumtion inte har någon statistiskt signifikant ef

6 fekt på barnmisshandel. Separata analyser av misshandelsserien for åldersgrupperna 0-6 och 7-14 år gav samma resultat, liksom analyser av råserierna. SammanfaHning och diskussion I denna artikel har vi på basis av aggregerade kvartals data analyserat sambanden mellan totalkonsumtionen av alkohol och två indikatorer på familjevåld, kvinnomisshandel respektive barnmisshandel. Enligt resultaten leder en okning av alkoholkonsumtionen med en liter (på årsbasis) till att den polisrapporterade kvinnomisshandeln okar med cirka tre procent. Analyser av data for hela riket och for Stockholm gav har konsistenta resultat. Vad galler barnmisshandel kunde dock ingen signifikant effekt av alkoholkonsumtion upptackas. I jamforande syfte innefattade analysen aven den totaia misshandeln; den visade sig ha ett starkare samband med alkohol an vad som var fallet for kvinnomisshandel. På basis av de skattade alkoholeffekterna ar det mojligt att berakna hur stor andel av misshandelsfalien som skulle vara orsakade av alkohol (s.k. etiologisk fraktion). For misshandel totalt blir denna andel cirka 40 procent, for kvinnomisshandel 15 procent (hela riket), respektive 30 procent (Stockholm). Detta stoder en tidigare diskuterad hypotes, att den vasentligt hogre andelen berusade garningsman ger en overdrive n bild av rusets bet ydelse for misshandel. Hur pass tillforlitliga ar då våra resultat? Det ar val kant att den polisrapporterade misshandeln har ett stort morkertal, dvs. bara fångar in en del av den faktiska misshandeln. Hur detta påverkar våra resultat ar beroende av morkertalets variation over tid. Detta vet vi ingenting om med siikerhet, daremot kan olika alternativ och deras konsekvenser beskrivas. Sålunda har morkertalet ingen inverkan på resultaten om det ar konstant over tid. I och med att vi anvant semi-iogaritmiska modeller forandras inte den skattade alkoholeffekten om misshandelsserien multipliceras med en godtyckligt vald faktor. En trendvis forandring i morkertalet skulle inte heller skapa några problem; trenden skulle då inkluderas i feltermen. Om det finns en kraftig, men osystematisk fluktuation i morkertalet finns risk att misshandelsserien kommer att domineras av brus, och det blir då svårt att upptacka en alkoholeffekt, aven om en sådan faktiskt existerar. Detta giiller naturligtvis i synnerhet om effekten av alkoholkonsumtion ar svag. Det ar inte otankbart att det insignifikanta sambandet mellan alkoholkonsumtion och barnmisshandel kan forklaras på detta satt. Den estimerade alkoholeffekten har implicerar en etiologisk fraktion motsvarande 10 procent, vilket ar forenligt med resultaten från individdata. Estimatet ar dock inte statistiskt signifikant p.g.a. det stora standardfelet, vilket kan vara en foljd av en kraftig fluktuation i rapporteringsbenagenheten, samt av den stora slumpvariation som betingas av att det ror sig om relativt få fall. Om variationen i morkertalet skulle vara systematisk, på så satt att den samvarierar med den forklarande variabeln (dvs. alkoholkonsumtion), skulle detta leda till en skevhet (bias) i skattningen av alkoholeffekten. Det ar dock svårt att forestiilla sig hur en korrelation mellan morkertalet och alkoholkonsumtionen skulle uppstå. Den troliga effekten av morkertalet ar alltså att det forsvagat den statistiska signifikansen i sambanden mellan alkoholkonsumtion och de olika misshandelsindikatorerna, men ej givit upphov till bias i skattningen av dessa samband. En annan potentiell felkalla ar att en utelamnad orsaksfaktor samvarierar med den forklarande variabeln. Denna samvariation behover ej vara kausal, utan kan ta sig uttryck i en gemensam sasongvariation. Effekten av den utelamnade faktorn kan då komma att absorberas av den forklarande variabeln. Sasongvariationen i alkoholkonsumtion kannetecknas av en okning under det andra och fjarde kvartalet. Om forandringar i konsumtion har en effekt på misshandel som inte ar helt forsumbar, bor vi forvanta oss ett motsvarande monster i misshandelsserien. Så ar också fallet for misshandel totalt och for kvinnomisshandel (dock ej for barnmisshandel). Frågan ar nu om man utelamnat någon plausibel orsaksfaktor som också uppvisar denna sasongvariation. En mojlig sådan faktor ar social interaktion. Sommarsemestern och julhelgen infaller ju under det andra respektive fjarde kvartalet, och man kan tanka sig att detta skulle intensifiera den sociala interaktionen såviil generellt som inom familjerna. Den okade interaktionen skulle kunna skapa fler konflikter och

7 darmed också oka sannolikheten for misshandel. De samband som vi har funnit mellan alkoholkonsumtion och misshandel skulle då, helt eller delvis, vara artefakter som uppkommit genom att alkoholkonsumtion och social interaktion har ett likartat sasongsmonster. Åven om detta resonemang inte ar helt orimligt finns det två omstandigheter som talar emot det. For det forsta ger analyser av den total a misshandeln på basis av årsdata (dar detta problem bor vara mindre aktuelit) samma resultat som nar kvartals data anvands. For det andra saknar serien for barnmisshandel den sasongvariation som man skulle forvanta sig utifrån detta resonemang. Det forefaller sålunda mindre troligt att de samband vi observerat skulle vara skenbara p.g.a. någon forsummad, bakomliggande faktor. Den eventuella alkoholeffekt på misshandel som våra analyser ar bast agnade att fånga in ar knuten till den momentana ruseffekten. Enligt Lenkes (1990) resultat, som ror misshandel generellt, ar det också denna komponent som ar den verksamma, inte det långvariga missbruket av alkohol. Åven nar det galler kvinnomisshandel pekar våra resultat på en rus effekt, men i detta sammanhang forefaller aven en effekt av kroniskt missbruk trolig. Ett direkt stod for denna hypotes ar att misshandeln i vissa fall borjar med gral om mannens drickande (Kemvall1981), vilket i sig inte forutsatter att han behover vara berusad. Missbruk i hemmet (ofta knutet till både mannen och kvinnan) bor också skapa en spanningsfylld atmosfar som kan utlosa misshandel utan att ett akut rus foreligger. Det forefaller inte otroligt att en del fall av barnmisshandel kan ha en sådan bakgrund; man kan har påminna om den hoga prevalensen alkoholmissbrukare bland garningsmannen. Våra data formår inte fånga sådana mer indirekta och långsiktiga effekter av alkoholkonsumtion, och om de faktiskt existerar ger våra resultat en underskattning av alkoholens inverkan på familjevåld, eftersom de endast uttrycker de mer kortsiktiga och momentana effekterna. REFERENSER Ahrens, U-B.& Kyhle, P.: Barnmisshandel. Sociologiska inst. Stockholms universitet. Stockholm 1983 (C-uppsats) Bergman, B. & Larsson, G. & Brismar, B. & Klang, M.: Aetiological and precipiating factors in wife battering. Acta Psychiatrica Scandinavica 77(1988): Box, G.E.P. & Jenkins, G.M.: Time Series Analysis: Foreeasting and Control. Holdens-Day, Ine., London 1976 Byles, J.A.: Violence, alcohol problems and other problems in disintegrating families. Journal of Studies on Alcohol 39(1978): Gayford, J.J.: Wife battering: a preliminary survey of 100 cases. British MedicaI Journal 1(1975): Gelles, R.J.: The Violent Home: A Study of Physical Aggression Between Husbands and Wives. Sage, Beverly Hills 1974 Gustafson, R.: Alcohol and Human Physical Aggression: The Mediating Role of Frustration. Department of Psychology. Univers it y of Uppsala (Diss.). Uppsala 1986 Hilberman, E. & Munson, K.: Sixty battered women. Victimology 2( ): Kemvall, B.: Kvinnomisshandel - en probleminventering. Sociologiska inst. Stockholms universitet 1981 (stencil) Kiihlhorn, E.: Våldet i teoretisk belysning. I: Kiihlhorn, E. & Andersson, J. & Gustavsson, J. & Knutsson, J. & Olsson, O. & Reiniusson, M.: Den svenska våldsbrottsligheten. Brå-rapport 1984:1. Brottsfiirebyggande rådet. Stockholm 1984 Lenke, 1.: Alcohol and Criminal Violence - Time Series Analyses in a Comparative Perspective. Almqvist och Wiksell, Stockholm 1990 Norstriim, T.: Deriving relative risks from aggregate data. 1. Theory. Journal of Epidemiology and Community Health 42(1988): Norstriim, T.: Real wages, alcohol consumption and mortality in Sweden European Journal of Population 4(1988): Orme, T.C. & Rimmer, J.: Alcoholism and child abuse. A review. Journal of Studies on Alcohol 42(1981): Partanen, P.: Skadlig behandling av barn i Botkyrka kommun. Sociologiska inst. Stockholms universitet. Stockholm 1981 (stencil) Skog, O.-J.: An analysis of divergent trends in alcohol consumption and economic development. Journal of Studies on Alcohol 47(1986): Skog, G.-J. & Bjørk, E.: Alkohol og voldskriminalitet: En analyse av utviklingen i Norge Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab 75(1987): 1-23 Socialstyrelsen redovisar Nr 9. En utredning om barnmisshandel. Socialstyrelsen. Stockholm 1969 Wikstriim, P.-O.: Everyday Violence in Contemporary Sweden. Situational and Ecological Aspects. Brå-rapport 1985:15. Brottsfiirebyggande rådet. Stockholm

alkoholskadeutvecklingen i Sverige*

alkoholskadeutvecklingen i Sverige* THOR NORSTROM Projektioner av alkoholskadeutvecklingen i Sverige* Hoga alkoholpriser ar ett av de viktigaste medlen i svensk alkoholpolitik for att hålla tillbaka konsumtionen. Forutsattningarna for denna

Läs mer

Effekter av lördagsöppna systembolagsbutiker. Uppföljning av de första tio månaderna. 1 Bakgrund och utvärderingens uppläggning

Effekter av lördagsöppna systembolagsbutiker. Uppföljning av de första tio månaderna. 1 Bakgrund och utvärderingens uppläggning Effekter av lördagsöppna systembolagsbutiker. Uppföljning av de första tio månaderna av Thor Norström 1 & Ole-Jørgen Skog 2 Mars 2001 1 Bakgrund och utvärderingens uppläggning I enlighet med riksdagens

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

EFFEKTER AV LÖRDAGSÖPPNA SYSTEMBOLAGSBUTIKER. UPPFÖLJNING AV DE FÖRSTA 17 MÅNADERNA

EFFEKTER AV LÖRDAGSÖPPNA SYSTEMBOLAGSBUTIKER. UPPFÖLJNING AV DE FÖRSTA 17 MÅNADERNA EFFEKTER AV LÖRDAGSÖPPNA SYSTEMBOLAGSBUTIKER. UPPFÖLJNING AV DE FÖRSTA 17 MÅNADERNA AV Thor Norström * & Ole-Jørgen Skog ** * Institutet för social forskning STOCKHOLMS UNIVERSITET ** Senter for høyere

Läs mer

Alkohol och våld. Kunskapsöversikt 2014:2

Alkohol och våld. Kunskapsöversikt 2014:2 Kunskapsöversikt 2014:2 Alkohol och våld Alkohol kan vara en stämningshöjare som bidrar till trevligt och givande socialt umgänge. Men alkohol kan också kopplas till misshandel, dråp och andra våldsbrott.

Läs mer

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler

Läs mer

ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR. Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO

ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR. Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO Text: Bo Högstedt Grafisk form: IOGT-NTO:s kommunikationsenhet Tryck: Sandvikens Tryckeri 2010 Inledning Vem vågar

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

Föreläsning 7 och 8: Regressionsanalys

Föreläsning 7 och 8: Regressionsanalys Föreläsning 7 och 8: Pär Nyman par.nyman@statsvet.uu.se 12 september 2014-1 - Vårt viktigaste verktyg för kvantitativa studier. Kan användas till det mesta, men svarar oftast på frågor om kausala samband.

Läs mer

Poolade data över tiden och över tvärsnittet. Oberoende poolade tvärsnittsdatamängder från olika tidpunkter.

Poolade data över tiden och över tvärsnittet. Oberoende poolade tvärsnittsdatamängder från olika tidpunkter. PANELDATA Poolade data över tiden och över tvärsnittet Alternativ 1: Oberoende poolade tvärsnittsdatamängder från olika tidpunkter. Oberoende stickprov dragna från stora populationer vid olika tidpunkter.

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Det är skillnad på sprit, vin och starköl Det är skillnad på sprit, vin och starköl Sören Holmberg och Lennart Weibull slutet av april 9 sände Sveriges Radios redaktion Kaliber ett program om I alkohol

Läs mer

Gränshandel med alkohol och dess effekter på hälsa och produktivitet

Gränshandel med alkohol och dess effekter på hälsa och produktivitet Gränshandel med alkohol och dess effekter på hälsa och produktivitet Per Johansson, Tuomas Pekkarinen och Jouko Verho Per Johansson är professor i ekonometri vid Uppsala universitet och IFAU. per.johansson@

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Rör det sig i toppen? Platsbyten i förmögenhetsrangordningen

Rör det sig i toppen? Platsbyten i förmögenhetsrangordningen Rör det sig i toppen? Platsbyten i förmögenhetsrangordningen Stefan Hochguertel och Henry Ohlsson Stefan Hochguertel är Associate Professor vid VU University, Amsterdam, och affilierad till Uppsala Center

Läs mer

Linjär regressionsanalys. Wieland Wermke

Linjär regressionsanalys. Wieland Wermke + Linjär regressionsanalys Wieland Wermke + Regressionsanalys n Analys av samband mellan variabler (x,y) n Ökad kunskap om x (oberoende variabel) leder till ökad kunskap om y (beroende variabel) n Utifrån

Läs mer

Sociala relationer och upplevelse av ensamhet

Sociala relationer och upplevelse av ensamhet Äldres levnadsförhållanden Sociala relationer och upplevelse av ensamhet Kapitel 20 Sociala relationer och upplevelse av ensamhet av Mikael Nordenmark 20.1 Inledning Detta kapitel analyserar vad olika

Läs mer

Dekomponering av löneskillnader

Dekomponering av löneskillnader Lönebildningsrapporten 2013 133 FÖRDJUPNING Dekomponering av löneskillnader Den här fördjupningen ger en detaljerad beskrivning av dekomponeringen av skillnader i genomsnittlig lön. Först beskrivs metoden

Läs mer

SKOTSKA REGERINGENS STÄLLNING TILL MINIMIPRIS PER ENHET AV ALKOHOL

SKOTSKA REGERINGENS STÄLLNING TILL MINIMIPRIS PER ENHET AV ALKOHOL SKOTSKA REGERINGENS STÄLLNING TILL MINIMIPRIS PER ENHET AV ALKOHOL 1.1.1 Inledning 1. Den skotska regeringen framlägger förslag att införa ett Minimipris Per Enhet Av Alkohol så att den skada som görs

Läs mer

Regressions- och Tidsserieanalys - F7

Regressions- och Tidsserieanalys - F7 Regressions- och Tidsserieanalys - F7 Tidsserieregression, kap 6.1-6.4 Linda Wänström Linköpings universitet November 25 Wänström (Linköpings universitet) F7 November 25 1 / 28 Tidsserieregressionsanalys

Läs mer

Sammanfattning och kommentar

Sammanfattning och kommentar Sammanfattning och kommentar De data som redovisats här har publicerats tidigare i samband med respektive års ordinarie studier i nian (görs varje år) och sexan (vartannat), men då inte analyserats eller

Läs mer

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Mattias Friström Aktuell brottsstatistik om mäns våld

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING Lönebildningsrapporten 9 FÖRDJUPNING Skattning av matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden I denna fördjupning analyseras hur matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden har

Läs mer

Misshandel. Sammanfattning

Misshandel. Sammanfattning Misshandel Misshandel AV ECKART KÜHLHORN Sammanfattning Majoriteten av de våldsbrott som polisanmäls i Sverige är misshandelsbrott. År 2003 anmäldes 65 177 sådana brott till polisen, motsvarande 726 fall

Läs mer

Kvartalsrapport 2013:3

Kvartalsrapport 2013:3 Kvartalsrapport 213:3 Uppföljning av brottsutvecklingen i Nordvästra Skåne Polismyndigheten i Skåne, Polisområde Nordvästra Skåne Underrättelsesektionen 213-1-3 RAPPORT 2 (3) Kvartalsrapport 213:3 Uppdrag

Läs mer

Sammanfattning. Skolverket (2005). 3

Sammanfattning. Skolverket (2005). 3 Sammanfattning Kommunerna ansvarar för en betydande del av samhällets välfärdstjänster genom att tillhandahålla olika typer av omsorg, socialtjänst, utbildning, kultur- och fritidsverksamheter med mera.

Läs mer

Tillämpad statistik (A5), HT15 Föreläsning 22: Tidsserieanalys I

Tillämpad statistik (A5), HT15 Föreläsning 22: Tidsserieanalys I Tillämpad statistik (A5), HT15 Föreläsning 22: Tidsserieanalys I Sebastian Andersson Statistiska institutionen Senast uppdaterad: 15 december 2015 Data kan generellt sett delas in i tre kategorier: 1 Tvärsnittsdata:

Läs mer

Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön

Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön Uppgift 1 Deskripitiv statistik Lön Variabeln Lön är en kvotvariabel, även om vi knappast kommer att uppleva några negativa värden. Det är sannolikt vår intressantaste variabel i undersökningen, och mot

Läs mer

Alkohols samhällskostnad hämtad från http://can.se/sv/drogfakta/fragor-och- Svar/Alkohol/ den 2015/04/07

Alkohols samhällskostnad hämtad från http://can.se/sv/drogfakta/fragor-och- Svar/Alkohol/ den 2015/04/07 Alkohols samhällskostnad hämtad från http://can.se/sv/drogfakta/fragor-och- Svar/Alkohol/ den 2015/04/07 Hur många dricker riskabelt? I Sverige är definitionen av riskbruk: Mer än 14 standardglas per vecka

Läs mer

Bilaga 1. Kvantitativ analys

Bilaga 1. Kvantitativ analys bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0200 rir 2014:11 Bilaga 1. Kvantitativ analys Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11) Bilaga 1 Kvantitativ analys

Läs mer

732G60 - Statistiska Metoder. Trafikolyckor Statistik

732G60 - Statistiska Metoder. Trafikolyckor Statistik 732G60 - Statistiska Metoder Trafikolyckor Statistik Projektarbete Grupp 2 Linköpings Universitet VT2011 En framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken Albin Bernholtz, albbe876

Läs mer

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden?

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Inledande reflektioner Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Upplägg: Statistiken i sig Utvecklingen, mönster vuxna

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Att dra slutsatser från det insamlade materialet. Två metoder: 1. att generalisera från en mindre grupp mot en större grupp

Läs mer

Samband mellan alkohol och självmord på befolkningsnivå: en översikt

Samband mellan alkohol och självmord på befolkningsnivå: en översikt SUICIDOLOGI 0, ÅRG. 8, NR. Samband mellan alkohol och självmord på befolkningsnivå: en översikt Ved Thor Norström Alltsedan Durkheims klassiska arbete (Durkheim 95 [897]) har självmordstalets samband med

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

Working Paper Series

Working Paper Series Working Paper Series 2008:5 Sambandet mellan arbetslöshetstid och sökaktivitet Susanna Okeke Susanna.Okeke@arbetsformedlingen.se Working papers kan laddas ned från www.arbetsformedlingen.se Arbetsförmedlingens

Läs mer

Korrelation kausalitet. ˆ Y =bx +a KAPITEL 6: LINEAR REGRESSION: PREDICTION

Korrelation kausalitet. ˆ Y =bx +a KAPITEL 6: LINEAR REGRESSION: PREDICTION KAPITEL 6: LINEAR REGRESSION: PREDICTION Prediktion att estimera "poäng" på en variabel (Y), kriteriet, på basis av kunskap om "poäng" på en annan variabel (X), prediktorn. Prediktion heter med ett annat

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Personer med missbruk/beroendeproblematik Katarina Andréasson 2015-03-17 o 18 Alkohol och våld BRÅs Nationella trygghetsundersökning (BRÅ, 2012) 74 % av männen som utsatts för misshandel

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Tisdag 24 september 2013 Confirmatory Factor Analysis CFA Dagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från idag Confirmatory Factor Analysis Utveckling

Läs mer

Statistik och epidemiologi T5

Statistik och epidemiologi T5 Statistik och epidemiologi T5 Anna Axmon Biostatistiker Yrkes- och miljömedicin Dagens föreläsning Fördjupning av hypotesprövning Repetition av p-värde och konfidensintervall Tester för ytterligare situationer

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2015

Inkomstfördelning och välfärd 2015 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2015:5 Publicerad: 5-11-2015 Sanna Roos, vik. statistiker, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2015 I korthet - Ålands välfärdsnivå

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

Kapitel 17: HETEROSKEDASTICITET, ROBUSTA STANDARDFEL OCH VIKTNING

Kapitel 17: HETEROSKEDASTICITET, ROBUSTA STANDARDFEL OCH VIKTNING Kapitel 17: HETEROSKEDASTICITET, ROBUSTA STANDARDFEL OCH VIKTNING När vi gör en regressionsanalys så bygger denna på vissa antaganden: Vi antar att vi dragit ett slumpmässigt sampel från en population

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober Fredrik Söderqvist Epidemiolog Tel: 021-174670 E-post: fredrik.soderqvist@ltv.se Andel elever i skolår 9 10 9 8 7 6 5 4 Mår bra eller mycket bra 1995 1998 2001

Läs mer

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1(6) PCA/MIH Johan Löfgren 2016-11-10 Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1 Inledning Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterar varje år statistik över elevprestationer

Läs mer

ALKOHOL + VÅLD = SANT. Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010

ALKOHOL + VÅLD = SANT. Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010 ALKOHOL + VÅLD = SANT Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010 Text: Peter Moilanen Grafisk form: IOGT-NTO:s kommunikationsenhet Tryck: Sandvikens Tryckeri 2010 Alkohol

Läs mer

Verksamhetsutvärdering av Mattecentrum

Verksamhetsutvärdering av Mattecentrum Verksamhetsutvärdering av Mattecentrum April 2016 www.numbersanalytics.se info@numbersanalytics.se Presskontakt: Oskar Eriksson, 0732 096657 oskar@numbersanalytics.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...

Läs mer

Hemuppgift 2 ARMA-modeller

Hemuppgift 2 ARMA-modeller Lunds Universitet Ekonomihögskolan Statistiska Institutionen STAB 13 VT11 Hemuppgift 2 ARMA-modeller 1 Inledning Denna hemuppgift är uppdelad i två delar. I den första ska ni med hjälp av olika simuleringar

Läs mer

Det ar ett val kant faktum att den registrerade. i Sverige Alkoholkonsumtionens morkertal THOR NORSTROM

Det ar ett val kant faktum att den registrerade. i Sverige Alkoholkonsumtionens morkertal THOR NORSTROM D Studiens syfte ar att skatta utvecklingen i den oregistrerade alkoholkonsumtionen i Sverige under perioden 1960-1994. Skattningen baseras på diskrepansen mellan den observerade alkoholskadeutvecklingen

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller

Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller Johan Svensson Folkhälsomyndigheten 25/11, nätverksträff Bakgrund (trenderna i konsumtion) Hur ser det ut internationellt?

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Alkoholrelaterade problem spelar det någon roll varifrån alkoholen kommer?

Alkoholrelaterade problem spelar det någon roll varifrån alkoholen kommer? SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkoholoch drogforskning Alkoholrelaterade problem spelar det någon roll varifrån alkoholen kommer? Thor Norström Mats Ramstedt Forskningsrapport nr. 51 SoRAD, Stockholm

Läs mer

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska Innehåll I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Hypotesprövnig Statistiska analyser Parametriska analyser Icke-parametriska analyser Univariata analyser Univariata analyser

Läs mer

Hur reagerar väljare på skatteförändringar?

Hur reagerar väljare på skatteförändringar? Hur reagerar väljare på skatteförändringar? nr 1 2013 årgång 41 I den här artikeln undersöker vi hur väljare reagerar på förändrade skatter när de röstar. Vi finner att vänstermajoriteter straffas om de

Läs mer

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott Kortanalys Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott en beskrivning utifrån misstankestatistiken och Nationella trygghetsundersökningen Gärningspersoners kön och ålder vid

Läs mer

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Mats Ramstedt Problem för omgivningen - ett återkommande perspektiv

Läs mer

Ett långt liv i välstånd

Ett långt liv i välstånd Ett långt liv i välstånd Fredrik Segerfeldt och Fabian Wallen juli, 2004 Livslängd, spädbarnsdödlighet och ekonomiskt välstånd 1 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 2. Sverige... 5 3. Rika länder...

Läs mer

Alkoholrelaterade motortrafikolyckor i Skåne

Alkoholrelaterade motortrafikolyckor i Skåne Alkoholrelaterade motortrafikolyckor i Skåne Kostnader för hälso- och sjukvård, 2005 Johan Jarl, Doktorand 1 Johan.Jarl@med.lu.se Henrik Ohlsson, Doktorand, Epidemiolog 1,2 Henrik.Ohlsson@skane.se Ulf

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Mätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum 2011-08-19 Utgåva 2

Mätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum 2011-08-19 Utgåva 2 %swedoc_nrdatumutgava_nr% Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Bild- och Funktionsmedicin Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990 900 Innehållsförteckning...

Läs mer

Modell för löneökningar

Modell för löneökningar Lönebildningsrapporten 13 35 FÖRDJUPNING Modell för löneökningar I denna fördjupning redovisas och analyseras en modell för löneökningar. De centralt avtalade löneökningarna förklarar en stor del av den

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind Bild 1 Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Jag heter Karolina Eldelind och arbetar som hälsoplanerare inom, Landstinget i Uppsala län.

Läs mer

Tentamen Tillämpad statistik A5 (15hp)

Tentamen Tillämpad statistik A5 (15hp) Uppsala universitet Statistiska institutionen A5 2014-08-26 Tentamen Tillämpad statistik A5 (15hp) 2014-08-26 UPPLYSNINGAR A. Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare Formelsamlingar: A4/A8 Tabell- och formelsamling

Läs mer

Multipel regression och Partiella korrelationer

Multipel regression och Partiella korrelationer Multipel regression och Partiella korrelationer Joakim Westerlund Kom ihåg bakomliggande variabelproblemet: Temperatur Jackförsäljning Oljeförbrukning Bakomliggande variabelproblemet kan, som tidigare

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

Validering av befolkningsprognos för Vilhelmina. Att göra en befolknings-prognos i raps

Validering av befolkningsprognos för Vilhelmina. Att göra en befolknings-prognos i raps Validering av befolkningsprognos för Vilhelmina Befolkningsprognoser Att beräkna befolkningsprognoser är svårt. Även om alla parametrar är perfekt uträknade efter vad som har hänt och vad som man rimligen

Läs mer

TENTAMEN I STATISTIK B,

TENTAMEN I STATISTIK B, 732G7 Tentamen. hp TENTAMEN I STATISTIK B, 24-2- Skrivtid: kl: -2 Tillåtna hjälpmedel: Ett A4-blad med egna handskrivna anteckningar samt räknedosa Jourhavande lärare: Lotta Hallberg Betygsgränser: Tentamen

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:3

Policy Brief Nummer 2014:3 Policy Brief Nummer 2014:3 Kan gårdsstöden sänka arbetslösheten? Stöden inom jordbrukspolitikens första pelare är stora och har som främsta syfte att höja inkomsterna i jordbruket. En förhoppning är att

Läs mer

Facit till Extra övningsuppgifter

Facit till Extra övningsuppgifter LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för datavetenskap Statistik, ANd 732G71 STATISTIK B, 8hp Civilekonomprogrammet, t3, Ht 09 Extra övningsuppgifter Facit till Extra övningsuppgifter 1. Modellen är en

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2008 Statistiska institutionen Linda Wänström

STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2008 Statistiska institutionen Linda Wänström 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2008 Statistiska institutionen Linda Wänström Skriftlig tentamen på momentet Statistisk dataanalys III (SDA III) 3 högskolepoäng, ingående i kursen Undersökningsmetodik och

Läs mer

Narkotikarelaterad dödlighet i Stockholms län 1994-2012. Anna Fugelstad, Mats Ramstedt RAPPORT NR 54. - Om den aktuella utvecklingen med fokus på 2012

Narkotikarelaterad dödlighet i Stockholms län 1994-2012. Anna Fugelstad, Mats Ramstedt RAPPORT NR 54. - Om den aktuella utvecklingen med fokus på 2012 Narkotikarelaterad dödlighet i Stockholms län 1994-2012 - Om den aktuella utvecklingen med fokus på 2012 Anna Fugelstad, Mats Ramstedt RAPPORT NR 54 2 STADs rapportserie, 2013 Rapport nummer 54 ISSN: 1654-7497

Läs mer

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 20 mars 2015 9 14

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 20 mars 2015 9 14 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISK STATISTIK Tentamen för kursen Linjära statistiska modeller 20 mars 2015 9 14 Examinator: Anders Björkström, bjorks@math.su.se Återlämning: Fredag 27/3 kl 12.00, Hus 5,

Läs mer

Droganvändning bland äldre

Droganvändning bland äldre Droganvändning bland äldre U-fold, Uppsala 21 januari 2015 Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Köttberget glider in pensionsåldern - med sina alkoholvanor? Presentationen

Läs mer

IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX 2013. Mer återhållsam attityd till berusning

IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX 2013. Mer återhållsam attityd till berusning IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX Mer återhållsam attityd till berusning Innehåll 1. Förord 2. IQs Alkoholindex - sammanfattning 3. Resultat IQs Alkoholindex, - 5. Fördjupad analys 8. Vilka är återhållsamma

Läs mer

Stockholmsenkäten 2010

Stockholmsenkäten 2010 SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR PREVENTIONSCENTRUM -EUROPAFORUM TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 3.2-0487/2010 SID 1 (5) 2010-09-28 Handläggare: Olavi

Läs mer

SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I

SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I Jimmy Olsson Föreläsning 14 13 december 2016 1 / 20 Idag χ 2 -metoden Test av given fördelning Homogenitetstest 2 / 20 Idag χ 2 -metoden Test av given fördelning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 Fått arbete Under september påbörjade 890 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1 Översikt Experimentell metodik Vad är ett kognitionspsykologiskt experiment? Metod Planering och genomförande av experiment Risker för att misslyckas Saker man måste tänka på och tolkning av data 2 Människan

Läs mer

Korrelation och kausalitet

Korrelation och kausalitet Korrelation och kausalitet samt lite metodologi, källkritik och vetenskapsjournalistik I tidningen ser du en artikel med rubriken "Överviktiga är sjukare". Betyder detta att övervikt orsakar dålig hälsa?

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges

Läs mer

Räkneövning 5. Sebastian Andersson Statistiska institutionen Uppsala universitet 7 januari För Uppgift 2 kan man med fördel ta hjälp av Minitab.

Räkneövning 5. Sebastian Andersson Statistiska institutionen Uppsala universitet 7 januari För Uppgift 2 kan man med fördel ta hjälp av Minitab. Räkneövning 5 Sebastian Andersson Statistiska institutionen Uppsala universitet 7 januari 016 1 Om uppgifterna För Uppgift kan man med fördel ta hjälp av Minitab. I de fall en figur för tidsserien efterfrågas

Läs mer

Vad Betyder måtten MAPE, MAD och MSD?

Vad Betyder måtten MAPE, MAD och MSD? Vad Betyder måtten MAPE, MAD och MSD? Alla tre är mått på hur bra anpassningen är och kan användas för att jämföra olika modeller. Den modell som har lägst MAPE, MAD och/eller MSD har bäst anpassning.

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet

6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet 6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet Sven-Eric Reuterberg Vadar det egentligen som säger att man skallförvänta sig samma genomsnittliga resultat för manliga och kvinnliga

Läs mer

Personer lagförda för brott år 2000

Personer lagförda för brott år 2000 Personer lagförda för brott år 2000 Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik). Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna följa utvecklingen

Läs mer

Arbetstidsförkortning, löner och arbetslöshet en studie på svenska individdata *

Arbetstidsförkortning, löner och arbetslöshet en studie på svenska individdata * OSKAR NORDSTRÖM SKANS Arbetstidsförkortning, löner och arbetslöshet en studie på svenska individdata * Artikeln syftar till att studera långsiktiga effekter på arbetslösheten av en allmän arbetstidsförkortning.

Läs mer

Perspektiv på den låga inflationen

Perspektiv på den låga inflationen Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev

Läs mer

KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3. Hur påverkas vi av andras drickande?

KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3. Hur påverkas vi av andras drickande? KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3 Hur påverkas vi av andras drickande? Hur påverkas vi av andras drickande? Att alkohol skadar den som dricker är allmänt känt. Men alkoholens skadeverkningar drabbar många fler

Läs mer

Tentamensgenomgång och återlämning: Måndagen 24/2 kl16.00 i B497. Därefter kan skrivningarna hämtas på studentexpeditionen, plan 7 i B-huset.

Tentamensgenomgång och återlämning: Måndagen 24/2 kl16.00 i B497. Därefter kan skrivningarna hämtas på studentexpeditionen, plan 7 i B-huset. Statistiska institutionen Nicklas Pettersson Skriftlig tentamen i Finansiell Statistik Grundnivå 7.5hp, HT2013 2014-02-07 Skrivtid: 13.00-18.00 Hjälpmedel: Godkänd miniräknare utan lagrade formler eller

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 126:2 2006

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 126:2 2006 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 126:2 2006 Per Simonsson, Bidrag till familjens ekonomiska historia. Inflytande över konsumtionen inom svenska hushåll under 1900-talet, Diss, Stockholm Studies in Economic

Läs mer

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402

Läs mer