Familjevåld och. totalkonsumtionen av alkohol*

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Familjevåld och. totalkonsumtionen av alkohol*"

Transkript

1 THOR NORSTROM Familjevåld och totalkonsumtionen av alkohol* Syftet med denna artikel ar au belysa den totala alkoholkonsumtionens betydeise for utvecklingen av fami1jevåld, dvs. kvinno- och bammisshandel. Med kvinnomisshandel menas har sådana fall dar en kvinna blir fysiskt misshandlad av en man som hon har (eller har haft) eu nara forhållande till, t.ex. make eller sambo. Eu synonymt begrepp har iir hustrumisshandel. Barnmisshandel avser fysisk misshandel av personer under 15 år, utford av någon vårdnadshavare (oftast en foriilder). Alkohol och våld EU stort antal studier pekar på au det finns eu samband mellan alkohol och våld. Ett återkommande fynd iir sålunda den hoga andelen giirningsman som varit alkoholpåverkade vid misshandelstillfiillet. I Kiihlhoms studie (1984), som baseras på ett riksomfauande domsmaterial, iir siffran 81 procent, medan den i Wikstroms undersokning (1985) av polisanmalda misshandelsbrou i Gavle ar 75 procent. For kvinnomisshandel rapporteras ungefiir lika stor andel berusade giirningsman som for misshandel generelit. I Kemvalls (1981) domsmaterial iir andelen 78 procent, och i en klinisk studie (Bergman et al. 1988) 77 procent. Det kan vidare noteras att aven offren for misshandel ofta iir påverkade av alkohol. Detta galler såviil misshandel generelit (Kiihlhom 1984) som kvinnomisshandel. Kemvall rapporterar att 45 procent av de kvinnliga offren var berusade; motsvarande siffra hos Bergman et al. iir 57 procent. Berusning hos kvinnan kan antas oka risken att bli offer genom att utlosa hennes egen eventuella aggression. Flera utlandska studier ger resultat som ligger i linje med vad som rapporterats ovan (se t.ex. Gelles 1974; Gayford 1975; Hilberman & Munson ; Byles 1978). Åven om de flesta misshandelsbrott utfors un-. der alkoholpåverkan, ar det bara en liten andel av alla berusningstillfiillen som leder till misshandel. Det kravs alltså något ytterligare villkor for au våld skall uppkomma. Experimentella studier erbjuder en mojlighet au identifiera sådana ytterligare villkor. Av specielit intresse har ar resultaten från Gustafsons studie (1986), som visar au alkohol tenderar au utlosa en aggressiv respons endast under den experimentsituation diir fors okspersonerna gjordes frustrerade. I litteraturen kring barnmisshandel iir alkoholfaktom ej lika framtradande. I en studie baserad * Artikeln ar en reviderad version av en rapport till AIkoholpolitiska kommissionen

2 på samtliga fall av polisanmald barnmisshandel i Stockholms polisdistrikt rapporteras 15 procent av garningsmannen ha varit berusade vid misshandelstillfallet (Ahrens & Kyhle 1983). Liknande resultat redovisas i ytterligare två svenska undersokningar (Socialstyrelsen 1969; Partanen 1981). Det kan dock noteras att en stor andel (43 procent) av misshandlarna i Ahrens' och Kyhles studie uppges ha alkoholproblem. I en utforlig genomgång av empiriska undersokningar som publicerats på engelska finner man inget stod for en koppling mellan alkohol och barnmisshandel (Orme & Rimmer 1981). Enligt forfattarna ar de studier som havdar ett sådant samband metodologiskt inadekvata. Tidsserieanalys - ett soh ah undvika selektionseffekter I foregående avsnitt redogjordes for ett antal fynd som visar att garningsmannen bakom misshandelsbrott ofta ar intoxikerade vid brottstillfallet, och att detta aven galler for kvinnomisshandel. Det ar dock osakert i vilken utstrackning dessa resultat ger stod for en kausal koppling mellan alkoholpåverkan och miss handel. Det ar ju majligt att frekvent berusning iir en del av livsmonstret hos individer som ar våldsbenagna. Ett forhållande som pekar mot att detta skulle vara fallet, ar det faktum att en stor andel av garningsmannen ar alkoholmissbrukare: 46 procent i Kiihlhorns (1984) material och 21 procent i Wikstroms (1985). Nar det galler kvinnomisshandel har invandningen mot en kausaltolkning annu storre tyngd, på så satt att garningsmannen i hogre grad an vad som galler misshandel genereilt synes vara alkoholmissbrukare. I Kemvalls (1981) studie ar prevalensen 65 procent och i den kliniska 88 procent (Bergman et al. 1988). Aven om den senare siffran kan vara påverkad av en vidare definition, tyder dessa fynd på att garningsmannen bakom kvinnomisshandel i betydande utstrackning ar alkoholmissbrukare. Att berusning ar frekvent vid misshandelstillfallet kan darmed till stor del avspegla ett normaltilistånd. Det metodologiska problem vi har att gora med har ar så kallade selektionseffekter. I det aktuella fallet skulle det kunna ta sig uttryck i att kvinnomisshandlare ar en selekterad grupp som lever under frustrerande livsvillkor, dar resurssvaghet och arbetsloshet ar kannetecknande (Kemvall 1981). Det kan inte uteslutas att det iir dessa frustrerande livsvillkor som ligger bakom såval misshandel som alkoholmissbruk och frekvent berusning. Ett satt att komma runt problemet med selektionseffekter ar att i stallet analysera sambandet mellan alkohol och våld på populationsnivå, t.ex. på basis av aggregerade tidsseriedata. Något forenklat innebiir detta att man undersoker hur frekvensen av rapporterad misshandel forandras nar totalkonsumtionen av alkohol forandras. Logiken har ar att en okning av totalkonsumtionen innebar fler berusningstillfallen; om det ar så att sj alva berusningen (under vissa betingelser) utloser miss handel, skall vi också kunna forvanta oss en okning av denna nar konsumtionen okar. Om daremot de samband på individnivå som redogjordes for ovan bara speglar selektionseffekter, och ej effekter av alkohol, kommer vi inte att få något samband mellan de aggregerade tidsserierna. Konsumtionsakningen beror ju framst på yttre (exogena) faktorer - priser, inkomster, etc. - och ej på forandringar i eventuella selektionsfaktorer (såsom frustration). (D etta kan visas analytiskt, se Norstrom 1988a). Som exempel på denna ansats kan namnas Lenkes (1990) studie av våldsbrottslighet. På basis av årsdata finner han ett statistiskt signifikant samband mellan den genomsnittliga alkoholkonsumtionen och antalet misshandelsbrott. Sambandet ar dock svagare an vad man kan forvanta sig utifrån den stora andel berusade garningsman som rapporterats ovan, vilket stader hypotesen om selektionseffekter. Aven en analys av norska tidsseriedata visar på ett samband mellan totalkonsumtion och misshandel (Skog och Bjørk 1978). Det finns dock ingen studie på populationsnivå diir man undersoker just familjevåldets eventuella samband med alkoholkonsumtion. Data Sedan 1981 gors i krirninalstatistiken en uppdelning av polisanmiilda misshandelsbrott i bl.a. foljande kategorier: om offret var kvinna eller barn (0-6 år, 7-14 år), om brottet forovades inornhusl utomhus, samt om garningsmannen var bekant med offret. Mot bakgrund av vad tidigare forsk- Nordisk AlkoholtidskriFt Vol. IO, 7993:6-312-

3 ning visat kan man ringa in barnmisshandel i kategorin: barn/inomhus/bekant, och kvinnomisshandel (hustrumisshandel) i kategorin: kvinnal inomhus/bekant. (1 statistiken finns aven en indelning i "grov" samt "annan an grov" misshandel. Då gransen mellan dessa två kategorier kan misstankas vara något godtycklig och instabil kommer endast totalmåttet att utnyttjas.) Åven om denna studie fokuserar familjevåld, ar ett jamforelsematerial av intresse. I detta syfte kommer aven data rorande totalantalet polisanmiilda misshandelsbrott att analyseras. Som mått på alkoholkonsumtionen utnyttjas forsaljningsdata från Systembolaget (liter 100 % alkohol per invånare over 14 år). Analyserna kommer att baseras på kvartals data for perioden 1981:1-1991:4 for hela riket. For kvinnomisshandel kommer aven data avseende Stockholms polisdistrikt (Stockholms kommun) att analyseras. (For barnmisshandel ar en sådan separat analys ej mojlig på grund av for få fall.) Metod Tidsserieanalys rymmer ett flertal komplikationer som, om de inte beaktas, kan ge upphov till grovt missvisande resultat. En vanlig komplikation har ar att de flesta tidsserier innehåller starka trender, vilket kan skapa skensamband: två serier kan ju utvecklas i samma (eller motsatt) riktning utan att vara kausalt kopplade till varandra. Ytterligare en komplikation ar feltermsstrukturen. (Feltermen inkluderar bl.a. forklarande variabler som lamnats utanfor modellen.) En av forutsattningarna for vanlig regressionsanalys (minsta kvadratmetoden) ar att feltermen inte har någon struktur. 1 tidsserieanalys ar ett sådant antagande inte realistiskt, framfor allt darfor att utelamnade variabler som regel ar autokorrelerade, dvs. har en struktur. Den aktuella analysen kompliceras dessutom av den sasongsvariation som betingas av att vi har att gora med kvartalsdata. De komplikationer som tagits upp har beaktas i den teknik for tidsserieanalys som har utvecklats av Box och Jenkins (1976), och som brukar benamnas ARIMA-modeller. Med hjiilp av differentiering gors tidsserierna stationara, dvs. trendfria. Detta innebar att i stallet for att analysera sambandet mellan råserierna Yt och Xt analyserar man sambandet mellan forandringarna, dvs. mellan 'lyt och 'lxt, dar 'lyt = Yt - Yt- l. Differentiering av detta slag minskar starkt risken for att skensamband skall uppstå. Ett annat vasentligt sardrag i Box-Jenkins-tekniken ar att feltermsstrukturen skattas och inkorporeras i modellen. (Genom lampligt parameterval inkorporeras på detta satt aven sasongsvariationen i modellens felterm.) Detta okar vasentligt tillforlitligheten i modellens effektestimat. For att skatta sambandet mellan alkoholkonsumtion och misshandel, estimeras en semi-iogaritmisk modeli av foljande utseende: dar M betecknar misshandel, A alkoholkonsumtion (liter 100 %) per capita (15 + ), och N feltermen (noise), som inkluderar andra faktorer. Felterms strukturen estimeras med autoregressiva och moving average-parametrar. Dessa betecknas AR(n) respektive MA(n), dar n anger av vilken ordning parametern ar. For att modellen skall anses statistiskt tillfredsstallande, kravs att residualerna ar oberoende (vitt brus). Detta avgors utifrån det diagnostiska testet Q. Operatorn V betecknar att serierna ar differentierade, t.ex. V At = At - At-l' (En alternativ filtrering ar kvartalsdifferentiering, dvs. att differentiera på lag 4 i stallet for på lag 1. Detta alternativ eliminerar dock mycket av den systematiska variansen i serierna och ger darmed ett ofordelaktigt forhållande mellan signal och brus i data.) Den funktion ella formen (semilogaritmisk) innebar att vi har en multiplikativ modeli (i motsats till en additiv). Valet av en sådan modeli reflekterar ett antagande om att alkohol i sig inte leder till misshandel, utan snarare forstarker och utloser redan existerande våldstendenser. l en semilogaritmisk modeli påverkas estimatet av effektparametern (b) av den måttenhet som anvands for den forklarande variabeln. Har ar alkohoikonsumtionen matt som genomsnitt per kvartal, vilket i genomsnitt ar 25 procent av den genomsnittliga årsforbrukningen. For att direkt kunna toika resultaten som effekter av forandringar i genomsnittskonsumtionen på årsbasis har alia estimat av alkoholeffekten dividerats med 4. Detta ger också direkt jamforbarhet med andra analyser som gjorts på basis av årsdata. For att den estime- Nordisk Alkoholtidskrift Vol. IO, 1993:6-313-

4 Figur 1. Alkoholkonsumtion per capita 15 + (heldraget) och misshandel totalt per inv. 15+ (streckat). Hela riket, ,-175 TabelI 1. Skattningar från semi-iogaritmisk modeli for misshandel (tatalt). Hela riket for perioden 1981:1-1991:4. (Standardfel inom parentes) Alkoholeffekt.099 (.011) Feltermsstruktur AR(I) AR(2) MA(4) Sox-Pierce Q* -.59 (.12) -.52 (.12).88 (.04) 20.09, p>.16 * Test for autakorrelerade residualer rade alkoholeffekten skall anses vara statistiskt signifikant (5 % nivån), skall koefficienten vara minst dubbelt så stor som standardfelet. Resultat I det foljande redovisas resultaten från de analyser som genomforts av sambanden mellan alkoholkonsumtion och de olika misshandelsindikatorerna. For hela riket har foljande serier analyserats: totala antalet fall av misshandel (per inv. over 14 år), antalet fall av kvinnomisshandel (enligt definition ovan, per inv. over 14 år), antalet fall av barnmisshandel (enligt definition ovan, per inv. under 15 år). Kvinnomisshandel har aven analyserats separat for Stockholms kommun. Effekten av alkoholkonsumtion på misshandel har i samtliga fall skattats utifrån modell (1). Misshandel totalt Vi borjar med analysen av misshandel totalt (hela riket). Som man kan se i figur 1 finns en påtaglig, positiv trend i misshandelsserien, medan konsumtionsserien har en svagt negativ trend. Detta forhållande utesluter inte en positiv relation mellan de två serierna; de långsiktiga trenderna i två serier kan mycket viil vara negativt korrelerade, medan korrelationen iseriernas kortsiktiga forandringar ar positiv (for exempel, se Norstrom 1988b; Skog 1986). Vidare kan en markerad sasongsvariation observeras, friimst i alkoholserien, men det galler aven serien for misshandel. (Detta bekraftas av univariata modellestimeringar som ej redovisas har.) Resultatet av modellskattningen visas i tabelll. Den estimerade alkoholeffekten på misshandel ar starkt signifikant, och det diagnostiska testet av residualstrukturen ar tillfredsstiillande. Den signifikanta MA(4)-parametern reflekterar sasongsvariationen i misshandelsserien. Enligt resultatet leder en liters okning i genomsnittskonsumtionen till en okning i antalet polisrapporterade fall av misshandel med ca 10 procent. Det ar vart att notera att detta resultat ar nara nog identiskt med det som Lenke (1990) rapporterar på basis av årsdata. Resultaten verkar alltså ej påverkas av datas periodicering (kvartals- eller års data), men vi vet naturligtvis inte hur generell denna slutsats ar, dvs. om den giiller aven for andra former av misshandel. Som ett diagnostiskt test har modellen aven estimerats på rådata. Resultatet avvek ej från det som rapporterats ovan. Kvinnomisshandel Den okande våldstrenden återfinns aven i serierna for kvinnomisshandel, savål for hela riket som for Stockholm (figur 2 och 3). Inte ovantat ligger nivån for kvinnomisshandel avsevart hogre i Stockholm jiimfort med hela riket. Som framgår av tabeli 2 ar den skattade effekten av alkohol på kvinnomisshandel klart signifikant och av ungefar samma styrka i hela riket som i Stockholm. Effekten ar dock svagare an den vi fann i foregående analys; medan en konsumtionsokning med en liter var forknippad med en ok

5 Figur 2. Alkoholkonsumtion per capita 15+ (heldraget) och kvinnomisshandel per inv. 15+ (streckat). Hela riket Figur 3. Alkoholkonsumtion per capita 15+ (heldraget) och kvinnomisshandel per inv. 15+ (streckat). Stockholm r = o 1.4 " E 1.3 o 1.2 o '" o = o " is: ( Figur 4. Alkoholkonsumtion per capita 15+ (heldraget) och barnmisshandel per inv. 15+ (streckat). Hela riket r :1 30 TabelI 2. Skattningar från sem i-logaritmisk modeli for kvinnomisshandel. Hela riket och Stockholm for perioden 1981: :4. (Standardfel inom parentes) Hela riket Stockholm Alkoholeffekt.032 (.015).038 (.008) Feltermsstruktur MA(l) -.24 (.10) AR(l) -.36 (.16) MA(4).62 (.11) AR(2) -.35 (.15 MA(4).30 (.18) Sox-Pierce Q* 23.25, p> , p>.96 * Test for autokorrelerade residualer TabelI 3. Skattningar från semi-iogaritmisk modeli for barnmisshandel. Hela riket for perioden 1983:4-1991:4. (Standardfel inom parentes) ning på 10 procent av misshandel totalt, ar motsvarande siffra for kvinnomisshandel 3 till 4 procent. Skattningar baserade på råserierna gav i stort sett samma resultat: koefficienterna var cirka 10 procent lagre, men fortfarande signifikanta. Alkoholeffekt Feltermsstruktur MA(l) MA(2) Sox-Pierce Q*.019 (.074) -.29 (.18) -.37 (.17) 12.27, p>.65 * Test for autokorrelerade residualer Barnmisshandel Barnmisshandeln (figur 4) ligger på en ganska stabil nivå, dock med en viss okning under den senare delen av perioden. Vi kan notera ett extremvarde (1987:1) vars orsak ar okand. Då ett sådant extremvarde helt skulle forrycka analysen har det ersatts genom interpolering (dvs. en justering från till 10.02). Vidare avslojade inspektionen av plotdiagrammet mellan alkoholkonsumtion och barnmisshandel ett par outliers (1983:1 och 1983:2), som också skulle snedvrida resultaten. Analysperioden har darfor kortats av for att omfatta 1983:4-1991:4. Till skillnad från de tidigare misshandelsindikatorerna uppvisar serien for barnmisshandel ingen sasongsvariation. (D etta bekraftas av att MA(4)-parametern i en univariat analys av serien ej ar statistiskt signifikant.) Resultaten från analysen visar att alkoholkonsumtion inte har någon statistiskt signifikant ef

6 fekt på barnmisshandel. Separata analyser av misshandelsserien for åldersgrupperna 0-6 och 7-14 år gav samma resultat, liksom analyser av råserierna. SammanfaHning och diskussion I denna artikel har vi på basis av aggregerade kvartals data analyserat sambanden mellan totalkonsumtionen av alkohol och två indikatorer på familjevåld, kvinnomisshandel respektive barnmisshandel. Enligt resultaten leder en okning av alkoholkonsumtionen med en liter (på årsbasis) till att den polisrapporterade kvinnomisshandeln okar med cirka tre procent. Analyser av data for hela riket och for Stockholm gav har konsistenta resultat. Vad galler barnmisshandel kunde dock ingen signifikant effekt av alkoholkonsumtion upptackas. I jamforande syfte innefattade analysen aven den totaia misshandeln; den visade sig ha ett starkare samband med alkohol an vad som var fallet for kvinnomisshandel. På basis av de skattade alkoholeffekterna ar det mojligt att berakna hur stor andel av misshandelsfalien som skulle vara orsakade av alkohol (s.k. etiologisk fraktion). For misshandel totalt blir denna andel cirka 40 procent, for kvinnomisshandel 15 procent (hela riket), respektive 30 procent (Stockholm). Detta stoder en tidigare diskuterad hypotes, att den vasentligt hogre andelen berusade garningsman ger en overdrive n bild av rusets bet ydelse for misshandel. Hur pass tillforlitliga ar då våra resultat? Det ar val kant att den polisrapporterade misshandeln har ett stort morkertal, dvs. bara fångar in en del av den faktiska misshandeln. Hur detta påverkar våra resultat ar beroende av morkertalets variation over tid. Detta vet vi ingenting om med siikerhet, daremot kan olika alternativ och deras konsekvenser beskrivas. Sålunda har morkertalet ingen inverkan på resultaten om det ar konstant over tid. I och med att vi anvant semi-iogaritmiska modeller forandras inte den skattade alkoholeffekten om misshandelsserien multipliceras med en godtyckligt vald faktor. En trendvis forandring i morkertalet skulle inte heller skapa några problem; trenden skulle då inkluderas i feltermen. Om det finns en kraftig, men osystematisk fluktuation i morkertalet finns risk att misshandelsserien kommer att domineras av brus, och det blir då svårt att upptacka en alkoholeffekt, aven om en sådan faktiskt existerar. Detta giiller naturligtvis i synnerhet om effekten av alkoholkonsumtion ar svag. Det ar inte otankbart att det insignifikanta sambandet mellan alkoholkonsumtion och barnmisshandel kan forklaras på detta satt. Den estimerade alkoholeffekten har implicerar en etiologisk fraktion motsvarande 10 procent, vilket ar forenligt med resultaten från individdata. Estimatet ar dock inte statistiskt signifikant p.g.a. det stora standardfelet, vilket kan vara en foljd av en kraftig fluktuation i rapporteringsbenagenheten, samt av den stora slumpvariation som betingas av att det ror sig om relativt få fall. Om variationen i morkertalet skulle vara systematisk, på så satt att den samvarierar med den forklarande variabeln (dvs. alkoholkonsumtion), skulle detta leda till en skevhet (bias) i skattningen av alkoholeffekten. Det ar dock svårt att forestiilla sig hur en korrelation mellan morkertalet och alkoholkonsumtionen skulle uppstå. Den troliga effekten av morkertalet ar alltså att det forsvagat den statistiska signifikansen i sambanden mellan alkoholkonsumtion och de olika misshandelsindikatorerna, men ej givit upphov till bias i skattningen av dessa samband. En annan potentiell felkalla ar att en utelamnad orsaksfaktor samvarierar med den forklarande variabeln. Denna samvariation behover ej vara kausal, utan kan ta sig uttryck i en gemensam sasongvariation. Effekten av den utelamnade faktorn kan då komma att absorberas av den forklarande variabeln. Sasongvariationen i alkoholkonsumtion kannetecknas av en okning under det andra och fjarde kvartalet. Om forandringar i konsumtion har en effekt på misshandel som inte ar helt forsumbar, bor vi forvanta oss ett motsvarande monster i misshandelsserien. Så ar också fallet for misshandel totalt och for kvinnomisshandel (dock ej for barnmisshandel). Frågan ar nu om man utelamnat någon plausibel orsaksfaktor som också uppvisar denna sasongvariation. En mojlig sådan faktor ar social interaktion. Sommarsemestern och julhelgen infaller ju under det andra respektive fjarde kvartalet, och man kan tanka sig att detta skulle intensifiera den sociala interaktionen såviil generellt som inom familjerna. Den okade interaktionen skulle kunna skapa fler konflikter och

7 darmed också oka sannolikheten for misshandel. De samband som vi har funnit mellan alkoholkonsumtion och misshandel skulle då, helt eller delvis, vara artefakter som uppkommit genom att alkoholkonsumtion och social interaktion har ett likartat sasongsmonster. Åven om detta resonemang inte ar helt orimligt finns det två omstandigheter som talar emot det. For det forsta ger analyser av den total a misshandeln på basis av årsdata (dar detta problem bor vara mindre aktuelit) samma resultat som nar kvartals data anvands. For det andra saknar serien for barnmisshandel den sasongvariation som man skulle forvanta sig utifrån detta resonemang. Det forefaller sålunda mindre troligt att de samband vi observerat skulle vara skenbara p.g.a. någon forsummad, bakomliggande faktor. Den eventuella alkoholeffekt på misshandel som våra analyser ar bast agnade att fånga in ar knuten till den momentana ruseffekten. Enligt Lenkes (1990) resultat, som ror misshandel generellt, ar det också denna komponent som ar den verksamma, inte det långvariga missbruket av alkohol. Åven nar det galler kvinnomisshandel pekar våra resultat på en rus effekt, men i detta sammanhang forefaller aven en effekt av kroniskt missbruk trolig. Ett direkt stod for denna hypotes ar att misshandeln i vissa fall borjar med gral om mannens drickande (Kemvall1981), vilket i sig inte forutsatter att han behover vara berusad. Missbruk i hemmet (ofta knutet till både mannen och kvinnan) bor också skapa en spanningsfylld atmosfar som kan utlosa misshandel utan att ett akut rus foreligger. Det forefaller inte otroligt att en del fall av barnmisshandel kan ha en sådan bakgrund; man kan har påminna om den hoga prevalensen alkoholmissbrukare bland garningsmannen. Våra data formår inte fånga sådana mer indirekta och långsiktiga effekter av alkoholkonsumtion, och om de faktiskt existerar ger våra resultat en underskattning av alkoholens inverkan på familjevåld, eftersom de endast uttrycker de mer kortsiktiga och momentana effekterna. REFERENSER Ahrens, U-B.& Kyhle, P.: Barnmisshandel. Sociologiska inst. Stockholms universitet. Stockholm 1983 (C-uppsats) Bergman, B. & Larsson, G. & Brismar, B. & Klang, M.: Aetiological and precipiating factors in wife battering. Acta Psychiatrica Scandinavica 77(1988): Box, G.E.P. & Jenkins, G.M.: Time Series Analysis: Foreeasting and Control. Holdens-Day, Ine., London 1976 Byles, J.A.: Violence, alcohol problems and other problems in disintegrating families. Journal of Studies on Alcohol 39(1978): Gayford, J.J.: Wife battering: a preliminary survey of 100 cases. British MedicaI Journal 1(1975): Gelles, R.J.: The Violent Home: A Study of Physical Aggression Between Husbands and Wives. Sage, Beverly Hills 1974 Gustafson, R.: Alcohol and Human Physical Aggression: The Mediating Role of Frustration. Department of Psychology. Univers it y of Uppsala (Diss.). Uppsala 1986 Hilberman, E. & Munson, K.: Sixty battered women. Victimology 2( ): Kemvall, B.: Kvinnomisshandel - en probleminventering. Sociologiska inst. Stockholms universitet 1981 (stencil) Kiihlhorn, E.: Våldet i teoretisk belysning. I: Kiihlhorn, E. & Andersson, J. & Gustavsson, J. & Knutsson, J. & Olsson, O. & Reiniusson, M.: Den svenska våldsbrottsligheten. Brå-rapport 1984:1. Brottsfiirebyggande rådet. Stockholm 1984 Lenke, 1.: Alcohol and Criminal Violence - Time Series Analyses in a Comparative Perspective. Almqvist och Wiksell, Stockholm 1990 Norstriim, T.: Deriving relative risks from aggregate data. 1. Theory. Journal of Epidemiology and Community Health 42(1988): Norstriim, T.: Real wages, alcohol consumption and mortality in Sweden European Journal of Population 4(1988): Orme, T.C. & Rimmer, J.: Alcoholism and child abuse. A review. Journal of Studies on Alcohol 42(1981): Partanen, P.: Skadlig behandling av barn i Botkyrka kommun. Sociologiska inst. Stockholms universitet. Stockholm 1981 (stencil) Skog, O.-J.: An analysis of divergent trends in alcohol consumption and economic development. Journal of Studies on Alcohol 47(1986): Skog, G.-J. & Bjørk, E.: Alkohol og voldskriminalitet: En analyse av utviklingen i Norge Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab 75(1987): 1-23 Socialstyrelsen redovisar Nr 9. En utredning om barnmisshandel. Socialstyrelsen. Stockholm 1969 Wikstriim, P.-O.: Everyday Violence in Contemporary Sweden. Situational and Ecological Aspects. Brå-rapport 1985:15. Brottsfiirebyggande rådet. Stockholm

alkoholskadeutvecklingen i Sverige*

alkoholskadeutvecklingen i Sverige* THOR NORSTROM Projektioner av alkoholskadeutvecklingen i Sverige* Hoga alkoholpriser ar ett av de viktigaste medlen i svensk alkoholpolitik for att hålla tillbaka konsumtionen. Forutsattningarna for denna

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

Alkohol och våld. Kunskapsöversikt 2014:2

Alkohol och våld. Kunskapsöversikt 2014:2 Kunskapsöversikt 2014:2 Alkohol och våld Alkohol kan vara en stämningshöjare som bidrar till trevligt och givande socialt umgänge. Men alkohol kan också kopplas till misshandel, dråp och andra våldsbrott.

Läs mer

Samband mellan alkohol och självmord på befolkningsnivå: en översikt

Samband mellan alkohol och självmord på befolkningsnivå: en översikt SUICIDOLOGI 0, ÅRG. 8, NR. Samband mellan alkohol och självmord på befolkningsnivå: en översikt Ved Thor Norström Alltsedan Durkheims klassiska arbete (Durkheim 95 [897]) har självmordstalets samband med

Läs mer

Gränshandel med alkohol och dess effekter på hälsa och produktivitet

Gränshandel med alkohol och dess effekter på hälsa och produktivitet Gränshandel med alkohol och dess effekter på hälsa och produktivitet Per Johansson, Tuomas Pekkarinen och Jouko Verho Per Johansson är professor i ekonometri vid Uppsala universitet och IFAU. per.johansson@

Läs mer

Alkohols samhällskostnad hämtad från http://can.se/sv/drogfakta/fragor-och- Svar/Alkohol/ den 2015/04/07

Alkohols samhällskostnad hämtad från http://can.se/sv/drogfakta/fragor-och- Svar/Alkohol/ den 2015/04/07 Alkohols samhällskostnad hämtad från http://can.se/sv/drogfakta/fragor-och- Svar/Alkohol/ den 2015/04/07 Hur många dricker riskabelt? I Sverige är definitionen av riskbruk: Mer än 14 standardglas per vecka

Läs mer

Misshandel. Sammanfattning

Misshandel. Sammanfattning Misshandel Misshandel AV ECKART KÜHLHORN Sammanfattning Majoriteten av de våldsbrott som polisanmäls i Sverige är misshandelsbrott. År 2003 anmäldes 65 177 sådana brott till polisen, motsvarande 726 fall

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Poolade data över tiden och över tvärsnittet. Oberoende poolade tvärsnittsdatamängder från olika tidpunkter.

Poolade data över tiden och över tvärsnittet. Oberoende poolade tvärsnittsdatamängder från olika tidpunkter. PANELDATA Poolade data över tiden och över tvärsnittet Alternativ 1: Oberoende poolade tvärsnittsdatamängder från olika tidpunkter. Oberoende stickprov dragna från stora populationer vid olika tidpunkter.

Läs mer

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING Lönebildningsrapporten 9 FÖRDJUPNING Skattning av matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden I denna fördjupning analyseras hur matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden har

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Tisdag 24 september 2013 Confirmatory Factor Analysis CFA Dagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från idag Confirmatory Factor Analysis Utveckling

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Alkoholens konsekvenser Dryckesmönster Skadliga effekter Förgiftning Beroende Kronisk sjukdom

Läs mer

Korrelation och kausalitet

Korrelation och kausalitet Korrelation och kausalitet samt lite metodologi, källkritik och vetenskapsjournalistik I tidningen ser du en artikel med rubriken "Överviktiga är sjukare". Betyder detta att övervikt orsakar dålig hälsa?

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Tentamensgenomgång och återlämning: Måndagen 9/6 kl12.00 i B413. Därefter kan skrivningarna hämtas på studentexpeditionen, plan 7 i B-huset.

Tentamensgenomgång och återlämning: Måndagen 9/6 kl12.00 i B413. Därefter kan skrivningarna hämtas på studentexpeditionen, plan 7 i B-huset. Statistiska institutionen Nicklas Pettersson Skriftlig tentamen i Finansiell Statistik Grundnivå 7.5hp, VT2014 2014-05-26 Skrivtid: 9.00-14.00 Hjälpmedel: Godkänd miniräknare utan lagrade formler eller

Läs mer

Droganvändning bland äldre

Droganvändning bland äldre Droganvändning bland äldre U-fold, Uppsala 21 januari 2015 Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Köttberget glider in pensionsåldern - med sina alkoholvanor? Presentationen

Läs mer

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden?

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Inledande reflektioner Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Upplägg: Statistiken i sig Utvecklingen, mönster vuxna

Läs mer

Bilaga 1. Kvantitativ analys

Bilaga 1. Kvantitativ analys bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0200 rir 2014:11 Bilaga 1. Kvantitativ analys Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11) Bilaga 1 Kvantitativ analys

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

ALKOHOL + VÅLD = SANT. Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010

ALKOHOL + VÅLD = SANT. Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010 ALKOHOL + VÅLD = SANT Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010 Text: Peter Moilanen Grafisk form: IOGT-NTO:s kommunikationsenhet Tryck: Sandvikens Tryckeri 2010 Alkohol

Läs mer

Säsongrensning i tidsserier.

Säsongrensning i tidsserier. Senast ändrad 200-03-23. Säsongrensning i tidsserier. Kompletterande text till kapitel.5 i Tamhane och Dunlop. Inledning. Syftet med säsongrensning är att dela upp en tidsserie i en trend u t, en säsongkomponent

Läs mer

Budspridning och transaktionskostnader

Budspridning och transaktionskostnader Budspridning och transaktionskostnader inom offentlig upphandling Mats Bergman och Johan Stake Mats Bergman är professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola och forskar främst om konkurrens- och

Läs mer

UPP-testet: Mångfald gynnas av korrektion för skönmålning. Lennart Sjöberg Rapport 2010:2

UPP-testet: Mångfald gynnas av korrektion för skönmålning. Lennart Sjöberg Rapport 2010:2 UPP-testet: Mångfald gynnas av korrektion för skönmålning Lennart Sjöberg Rapport 2010:2 Psykologisk Metod L Sjöberg AB arbetar med utveckling och användning av psykologiska test samt undersökningar av

Läs mer

Bakgrund. Problemidentifiering. Fleet Management. Utveckling av verktyg för estimering av underhållskostnader

Bakgrund. Problemidentifiering. Fleet Management. Utveckling av verktyg för estimering av underhållskostnader Fleet Management Utveckling av verktyg för estimering av underhållskostnader Isac Alenius Marcus Pettersson Produktionsekonomi, Lunds Universitet, Lunds Tekniska Högskola Den danska trafikoperatören Arriva

Läs mer

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska Innehåll I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Hypotesprövnig Statistiska analyser Parametriska analyser Icke-parametriska analyser Univariata analyser Univariata analyser

Läs mer

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott Kortanalys Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott en beskrivning utifrån misstankestatistiken och Nationella trygghetsundersökningen Gärningspersoners kön och ålder vid

Läs mer

Personlighet, genusidentitet och alkoholproblem hos kvinnor

Personlighet, genusidentitet och alkoholproblem hos kvinnor Personlighet, genusidentitet och alkoholproblem hos kvinnor Anette Östlund, med dr, leg psykolog/psykoterapeut, privatpraktiserande samt knuten till Socialmedicin, Institutionen för medicin, Sahlgrenska

Läs mer

Ungas drogvanor över tid

Ungas drogvanor över tid Ungas drogvanor över tid Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Presentationen Fokus på åk 9 och gymnasiets år 2 Utvecklingen alkoholvanor Alkohol - kohorteffekter tar man

Läs mer

Våld mot kvinnor i nära relationer En kartläggning RAPPORT 2002:14

Våld mot kvinnor i nära relationer En kartläggning RAPPORT 2002:14 Våld mot kvinnor i nära relationer En kartläggning RAPPORT 2002:14 BRÅ CENTRUM FÖR KUNSKAP OM BROTT OCH ÅTGÄRDER MOT BROTT Brottsförebyggande rådet (BRÅ) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten

Läs mer

Föreläsning 7 och 8: Regressionsanalys

Föreläsning 7 och 8: Regressionsanalys Föreläsning 7 och 8: Regressionsanalys Pär Nyman 12 september 2014 Det här är anteckningar till föreläsning 7 och 8. Båda föreläsningarna handlar om regressionsanalys, så jag slog ihop dem till ett gemensamt

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Föreläsning 7 och 8: Regressionsanalys

Föreläsning 7 och 8: Regressionsanalys Föreläsning 7 och 8: Regressionsanalys Pär Nyman 3 februari 2014 Det här är anteckningar till föreläsning 7 och 8. Båda föreläsningarna handlar om regressionsanalys, så jag slog ihop dem till ett gemensamt

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

En rapport om hur kommunerna kan öka efterfrågan på bibliotekstjänster med utgångspunkt i Kulturrådets statistik för 2005

En rapport om hur kommunerna kan öka efterfrågan på bibliotekstjänster med utgångspunkt i Kulturrådets statistik för 2005 En rapport om hur kommunerna kan öka efterfrågan på bibliotekstjänster med utgångspunkt i Kulturrådets statistik för 2005 Mars 2007 SVENSK BIBLIOTEKSFÖRENING Box 3127, 103 62 STOCKHOLM Tel: 08-545 132

Läs mer

Barnmisshandel. En kartläggning av polisanmäld misshandel av små barn. BRÅ-rapport 2000:15

Barnmisshandel. En kartläggning av polisanmäld misshandel av små barn. BRÅ-rapport 2000:15 Barnmisshandel En kartläggning av polisanmäld misshandel av små barn BRÅ-rapport 2000:15 Denna rapport kan beställas hos bokhandeln eller hos Fritzes Kundtjänst, 106 47 Stockholm. Telefon 08-690 91 90,

Läs mer

Summakonsistent säsongrensning

Summakonsistent säsongrensning Summakonsistent säsongrensning Presentation av projektarbete på SCB av Suad Elezović Statistiska institutionen,stockholms universitet 14 Oktober 2009 2009-10-14 Suad Elezović PCA/MFFM-S 1 Säsongrensning

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

Nordisk alkoholstotistik 1987-1991

Nordisk alkoholstotistik 1987-1991 Nordisk alkoholstotistik 1987-1991 Alkoholkonsumtionen i Norden Den registrerade alkoholkonsumtionen ar storst i Danmark, dar det finns betydligt fiirre pris- och distributionspolitiska restriktioner på

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Mätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum 2011-08-19 Utgåva 2

Mätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum 2011-08-19 Utgåva 2 %swedoc_nrdatumutgava_nr% Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Bild- och Funktionsmedicin Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990 900 Innehållsförteckning...

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område Bakgrund De nu aktuella SAMS-data 1, som här betecknas [A],

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Faktorer som påverkar flyttningar samt samband mellan flyttningar och folkmängd

Faktorer som påverkar flyttningar samt samband mellan flyttningar och folkmängd Faktorer som påverkar flyttningar samt samband mellan flyttningar och folkmängd STADSKONTORET AUGUSTI 2013 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Lars Lundström 2 Sid INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND 5 Metod

Läs mer

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 7 (2015-04-29) OCH INFÖR ÖVNING 8 (2015-05-04)

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 7 (2015-04-29) OCH INFÖR ÖVNING 8 (2015-05-04) LUNDS UNIVERSITET, MATEMATIKCENTRUM, MATEMATISK STATISTIK BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB ÖVNING 7 (25-4-29) OCH INFÖR ÖVNING 8 (25-5-4) Aktuella avsnitt i boken: 6.6 6.8. Lektionens mål: Du ska kunna sätta

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Sambandet mellan våld och alkoholkonsumtion hos unga

Sambandet mellan våld och alkoholkonsumtion hos unga Kriminologiska institutionen Sambandet mellan våld och alkoholkonsumtion hos unga Finns det ett samband och påverkas detta av övriga problembeteenden? Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi, kandidatkurs

Läs mer

Hur har portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet

Hur har portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet Hur har portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet förändrats över tid? nr 6 204 årgång 42 Vi är intresserade av hur portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet, dvs bedömningen av rättigheten att

Läs mer

Alkohol och våld är sedan lång tid viktiga

Alkohol och våld är sedan lång tid viktiga Artikel KALLE TRYGGVESSON SANDRA L. BULLOCK Äsch, Om unga vuxnas syn på alkohol som ursäkt för våldsamma beteenden Alkohol och våld är sedan lång tid viktiga referenser i den svenska kulturen. Trots att

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Framtidens Team AB. Seminarium Framtidens ledarskap. endagsseminarium för att få en inblick i framtidens ledarskap. 2009 Framtidens Team

Framtidens Team AB. Seminarium Framtidens ledarskap. endagsseminarium för att få en inblick i framtidens ledarskap. 2009 Framtidens Team Framtidens Team: Seminarium Framtidens ledarskap endagsseminarium för att få en inblick i framtidens ledarskap 2009 Framtidens Team 1 Framtidens ledarskap Vi tror att effektivt, modernt ledarskap kräver

Läs mer

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 20 mars 2015 9 14

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 20 mars 2015 9 14 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISK STATISTIK Tentamen för kursen Linjära statistiska modeller 20 mars 2015 9 14 Examinator: Anders Björkström, bjorks@math.su.se Återlämning: Fredag 27/3 kl 12.00, Hus 5,

Läs mer

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g Nuläget för alkoholkonsumtion och skador Narkotikaanvändning och narkotikaskador 19 april 1 Upplägg 1. Hur har alkoholkonsumtionen förändrats och hur ser det ut i ett Europeiskt perspektiv?. Alkoholskadeutvecklingen

Läs mer

Om scatterplots, orsakssamband och policy-implikationer: Vad statistiken i The Spirit Level visar (och inte visar)

Om scatterplots, orsakssamband och policy-implikationer: Vad statistiken i The Spirit Level visar (och inte visar) Om scatterplots, orsakssamband och policy-implikationer: Vad statistiken i The Spirit Level visar (och inte visar) Andreas Bergh, Lunds universitet & Ratio. Uppdaterad 15 feb. Boken The Spirit Level: Why

Läs mer

Skandias plånboksindex. September, 2013 2013-09-24

Skandias plånboksindex. September, 2013 2013-09-24 Skandias plånboksindex September, 2013 2013-09-24 1 Sammanfattning Plånboksindex för september: Hushållens optimism rasar dramatiskt Skandias senaste plånboksindex, som görs i samarbete med TNS Sifo, visar

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Men hur trovärdig är studien egentigen?

Men hur trovärdig är studien egentigen? Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor

Läs mer

EFTER REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFA

EFTER REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFA CER ING OM CENTRUM FÖR FORSKN ER EKONOMISKA RELATION RAPPORT 2013:7 N IO IS V E R R Ö F E S S E R T NYSTARTADE BOLAGS IN NDE EFTER REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFA Nystartade bolags intresse för revision efter

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 2 Äldre

Läs mer

Minnesbilder från föreläsning vid kompetenssentersamling i Stavanger den 3 november, 2010. Ulric Hermansson, FHI

Minnesbilder från föreläsning vid kompetenssentersamling i Stavanger den 3 november, 2010. Ulric Hermansson, FHI Riskdrickande Drickandet tilltar Jobbet Kollegor Chefen Kollegor upprörd Chefen upprörd Frågan är känslig för chef och medarbetare Begynnande alkoholproblem vaga signaler på arbetet Omfattande alkoholproblem

Läs mer

Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du?

Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du? Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du? Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 31 aug 2006 Utgiven av Arbetsgruppen för alkoholoch drogpolitiska

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Alkohol och våld. hur ser sambanden ut?

Alkohol och våld. hur ser sambanden ut? Seminarierapport 2014:2 Alkohol och våld hur ser sambanden ut? Det finns ett starkt samband mellan alkohol och våldsbrottslighet. Studier visar att unga löper större risk att bli indragna i gatuvåld under

Läs mer

Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft

Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft Översikt CHRISTOFFER TIGERSTEDT ESA ÖSTERBERG Alkoholskadorna är fortfarande finska men har också blivit franska Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft för vana att understryka att alkoholproblemen

Läs mer

MEDLEMSFÖRSLAG. Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer. Nordiska rådet

MEDLEMSFÖRSLAG. Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer. Nordiska rådet MEDLEMSFÖRSLAG Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer i hela Norden Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och det förekommer i alla nordiska länder. Det vanligaste

Läs mer

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? 44 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk FÖRDJUPNING Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? Löneutfallen efter 2007 års avtalsrörelse har varit överraskande låga.

Läs mer

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer

Läs mer

Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid

Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 13 Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla osäkerheter

Läs mer

Rapport om vd-löner inkomståren 2009-2010

Rapport om vd-löner inkomståren 2009-2010 Kvinnliga vd:ar under 45 år ökade sina löner med 5,4 procent 2010, vilket är mer än dubbelt så mycket som en genomsnittlig vd. Men fortfarande tjänar kvinnliga vd:ar klart mindre än manliga. Mars 2012

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Den svenska arbetslöshetsförsäkringen

Den svenska arbetslöshetsförsäkringen Statistiska Institutionen Handledare: Rolf Larsson Kandidatuppsats VT 2013 Den svenska arbetslöshetsförsäkringen En undersökning av skillnaden i genomsnittligt antal ersättningsdagar som kvinnor respektive

Läs mer

Våld mot kvinnor. En undersökning av polisens brottsutredningsverksamhet. Stiftelsen Tryggare Sverige PM 2013-11-25

Våld mot kvinnor. En undersökning av polisens brottsutredningsverksamhet. Stiftelsen Tryggare Sverige PM 2013-11-25 Våld mot kvinnor En undersökning av polisens brottsutredningsverksamhet PM 2013-11-25 Stiftelsen Tryggare Sverige Våld mot kvinnor En undersökning av polisens brottsutredningsverksamhet Adress: Stiftelsen

Läs mer

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet 8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet Sven-Eric Reuter berg När högskoleprovet infördes fanns förhoppningar om att provet skulle bidra till att minska den sociala snedrekryteringe

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Sverige ett avvikande fall?

Sverige ett avvikande fall? Sverige ett avvikande fall? Tvångsvård av personer med missbruks- eller beroendeproblem i internationell jämförelse Magnus Israelsson Avdelningen för Socialt arbete magnus.israelsson@miun.se Arne Gerdner

Läs mer

Hur delas den tillfälliga föräldraledigheten?

Hur delas den tillfälliga föräldraledigheten? Hur delas den tillfälliga föräldraledigheten? nr 5 2008 årgång 36 Jämställdhet är en ständigt aktuell fråga i den svenska debatten och ofta hamnar fördelningen av föräldraledigheten i fokus. Även om mäns

Läs mer

Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013

Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013 Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013 Publikationer Bennmarker, H., L. Calmfors och A. Larsson, Wage formation and the Swedish

Läs mer

Konjunkturkänslighet i efterfrågan på högre utbildning

Konjunkturkänslighet i efterfrågan på högre utbildning Konjunkturkänslighet i efterfrågan på högre utbildning En panelstudie av förvärvsintensitetens inverkan på andelen sökande och nybörjare Fredrik W Andersson och Eva Hagsten Fredrik W Andersson är verksam

Läs mer

Internethandel med alkohol

Internethandel med alkohol SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning Stockholms universitet Sveaplan, 106 91 Stockholm Hemsida: www.sorad.su.se Kontaktpersoner: Mats Ramstedt Ulrika Boman Internethandel med

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas

Läs mer

Ungdomars våld i samhället

Ungdomars våld i samhället Ungdomars våld i samhället Ämne: Ungdomar våld Namn: Natalie Carlberg Handledare: Erik Nilsson Klass: 9 Årtal: 2009 Sida 1 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 INLEDNING...FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2011 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Mata in data i Excel och bearbeta i SPSS

Mata in data i Excel och bearbeta i SPSS Mata in data i Excel och bearbeta i SPSS I filen enkät.pdf finns svar från fyra män taget från en stor undersökning som gjordes i början av 70- talet. Ni skall mata in dessa uppgifter på att sätt som är

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Linjära ekvationssystem. Avsnitt 1. Vi ska lära oss en metod som på ett systematiskt sätt löser alla linjära ekvationssystem. Linjära ekvationssystem

Linjära ekvationssystem. Avsnitt 1. Vi ska lära oss en metod som på ett systematiskt sätt löser alla linjära ekvationssystem. Linjära ekvationssystem Avsnitt Linjära ekvationssystem Elementära radoperationer Gausseliminering Exempel Räkneschema Exempel med exakt en lösning Exempel med parameterlösning Exempel utan lösning Slutschema Avläsa lösningen

Läs mer

Regressionsanalys av tillströmningen till svenska universitet och högskolor. Lisa Wimmerstedt i

Regressionsanalys av tillströmningen till svenska universitet och högskolor. Lisa Wimmerstedt i Regressionsanalys av tillströmningen till svenska universitet och högskolor -en studie av variationen i antalet inskrivna studenter Lisa Wimmerstedt i Syftet med Sveriges utbildningssystem är att göra

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer