Utveckling av en svensk påverkansplattform för nanosäkerhet och nanomaterial
|
|
- Gunnar Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utveckling av en svensk påverkansplattform för nanosäkerhet och nanomaterial Rapport 2: Strategi och handlingsplan för ökat svenskt deltagande i H2020 NMBP VINNOVA
2 Utveckling av en svensk påverkansplattform för nanosäkerhet och nanomaterial Rapport 2: Strategi och handlingsplan för ökat svenskt deltagande i H2020 NMBP VINNOVA Rune Karlsson, NordMiljö AB Åsalie Hartmanis, SwedNanoTech Rudolf Reuther, NordMiljö AB Layout: Stina Bergström 2015
3 Förkortningar Innehållsförteckning Summary 4 Bakgrund 5 Svensk nanoteknisk forskning 5 Strategier och initiativ Sverige, EU och internationellt 5 Nationell nivå 5 Europeisk nivå 6 Lagstiftning och regler 7 Prioriterad europeisk nanosäkerhetsforskning 8 Nanomaterial på marknaden 9 Kommunikation och dissemination 9 Strategi och handlingsplan för säker hantering 9 Allmänna rekommendationer 10 Specifika rekommendationer 11 Arbetssätt för påverkan av NMBP H2020 programmet 14 Påverkan av arbetsprogrammet NMBP WP Generell påverkan av kommande H2020 NMBP arbetsprogram 15 Referenser 17 AFA Arbetsmarknadens Försäkringsaktiebolag CTH Chalmers Tekniska Högskola DG RTD Directorate-General for Research and Innovation EC European Commission FAS Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap FORMAS Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande FP Framework Programme GU Göteborgs universitet H2020 Horizon 2020/Horisont 2020 KI Karolinska Institutet KTH Kungliga Tekniska Högskolan IVL Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning LU Lunds universitet NMP Nano, material och produktion NMBP Nanotechnologies, Advanced Materials, Biotechnology, and Advanced Manufacturing and Processing RA Riskanalys LCA Livscykelanalys HES Human, environmental, safety OECD Organisation for Economic Cooperation and Development NSC NanoSafety Cluster ISO International Organization for Standardization ETP Europeisk teknikplattform KET Key Enabling Technology ELSA Etiska, legala och sociala aspekter NIOSH National Institute for Occupational Safety and Health SIS Swedish Standards Institute SMF Små och medelstora företag SLU Statens Lantbruksuniversitet SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (tidigare Statens Provningsanstalt) KEMI Kemikalieinspektionen REACH Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals TK Teknisk Kommittee UU Uppsala universitet 5
4 Summary NordMiljö AB and SwedNanoTech have been commissioned by VINNOVA to develop an advocacy platform Nanosafety and nanomaterials to influence the upcoming Horizon 2020 (H2020) calls for proposals and work programs, especially in the NMBP work program, so they are better suited to Swedish interests and thus increasing Swedish participation in them. The purpose of this report is to identify a national strategy and action plan to establish and implement the advocacy platform. 7
5 Svensk nanoteknisk forskning I projektrapport 1 redovisas för första gången en detaljerad kartläggning av svensk forskning och utveckling omkring nanoteknik framför allt med hänsyn till säkerhetsfrågor och de viktigaste resultater från den här rapporten sammanfattas här en gång till. Nationell nivå När det gäller finansiering har nanoteknik och nanosäkerhetsforskningen i Sverige framförallt stötts av Mistra, Formas, FAS, Vetenskapsrådet, AFA Försäkring och Hjärt-Lungfonden. De viktigaste universiteten/forskningsinstituten har varit CTH, GU, KTH, KI, LU, Örebro Universitet, SLU, UU, Umeå Universitet, Totalförsvarets forskningsinstitut och IVL. De från ett svenskt perspektiv viktigaste forskningsområdena med nationell finansiering, omfattar bl a: Bakgrund Nanotekniken har pekats ut som en s.k. möjliggörande teknik (eng. key enabling technology ). Som sådan anses den vara till stor nytta för samhället och medför nya arbetstillfällen och ökad konkurrenskraft för industrin. Nanoteknik kan bidra till anmärkningsvärda tekniska framsteg och innovationer inom många branscher. Utvecklingen av nanotekniken kommer sannolikt att ha mycket stor betydelse för utveckling och innovation under överskådlig framtid. Det finns dock en pågående vetenskaplig och politisk debatt om potentiella risker för nanomaterial och nanoteknik (1,2,3). En generell nationell handlingplan för säker användning och hantering av nanomaterial har presenterats i den statliga utredningen Säker utveckling! (4). För att nanoteknikinnova tioner ska kunna utveckla sin fulla potential, måste hela värdekedjan vara säker, från hantering av nanomaterial, via tillverkning av produkter som innehåller dessa material, säkerhet vid användning och deras sluthantering, dvs säkerhetsaspekten behöver genomsyra hela livscykeln. NordMiljö AB och SwedNanoTech har fått i uppdrag av VINNOVA att utveckla en påverkansplattform Nanosäkerhet och nanomaterial för att påverka de kommande Horisont 2020 (H2020) utlysningarna och arbetsprogrammen, speciellt inom NMBP, så att de bättre passar svenska intressen och på så sätt öka svensk deltagande i dessa. Syftet med denna rapport är att identifiera en nationell strategi och handlingsplan för att etablera och implementera påverkansplattformen. Utveckling av nanoteknik för miljösanering, t ex använding av nanostrukturer för vattenrening Nya karakteriseringmetoder för att mäta nanopartiklar i miljön Testning av nanomaterials miljötoxicitet Miljö- och resurskonsekvensbedömning av grafen och nanocellulosa Hälsoeffekter av nanomaterial, bland annat på immunförsvaret, lungceller, modellering av toxikokinetiska egenskaper av nanopartiklar, interaktion mellan nanopartiklar och biologiska vätskor, biologisk nedbrytning av kolnanorör Utveckling av exponeringsscenarier för nanomaterial i miljön Förekomst av nanopartiklar i arbetsmiljö och exponering vid tillverkning, samt provtagningstekniker och dosuppskattningar Hållbarhet och sociala aspekter av nanoteknologier En del forskning finns också omkring hälsoeffekter av nanopartiklar/ultrafina partiklar både intentionellt tillverkade men även härhörande från andra källar framförallt trafikrelaterade luftföroreningar: exponeringsbedömningar av ultrafina partiklar, analys av hälsoeffekter av partikulära luftföroreningar, sambandet mellan luftföroreningar och hjärt-kärlsjukdom. Forskning inom etiska, legala och sociala aspekter (ELSA) av nanoteknik och innovation innefattar kommunikation och beskrivning av framtida tillämpningar av kunskap, både i form av löften och möjligheter och i form av risker och hot. 8 9
6 Europeisk nivå Sveriges deltagande inom nanosäkerhetsprojekt under EU FP6 och FP7 omfattar akademin, forskningsinstitut och även SMFs. Från akademin återfinns deltagare från UU, KI, KTH, GU och LU representerade. Forskningsinstituten företräds av SP. Fyra SMFs deltar: Attana AB, Nanologica AB, NordMiljö AB och Polymer Factory AB. EU forskning där svenska partner deltar omfattar bl.a: Etik och vetenskapskommunikation för nanoteknikutveckling Tillämpning av REACH för nanomaterial Utveckla av referensmetoder för riskidentifiering, riskbedömning och LCA Utveckling av metrologiska metoder Nya metoder för karakterisering av luftburna nanopartiklar på arbetsplatser Inverkan av nanomaterial på immunsystemet Omvandling och effekter av nanopartiklar i miljön Testning av nanomaterial ur lagstiftningssynpunkt Styrning av utvecklingen för nya nanomaterial baserat på nuvarande kunskap om risker för hälsa och miljö Databasutveckling och ontologiramverk för design av nanomaterial Utveckla EC definitionen av nanomaterial baserat på standardiserade metoder Nya lösningar för hållbar livscykel och design Etablera grundläggande förståelse för mekanismerna bakom interaktioner med levande system och miljön Utveckla säkerhetsklassificering genom förståelse av interaktioner med levande organismer Samordning av EUs forskning och utveckling inom nanosäkerhet. Relevant lagstiftning och regler Kemikalieinspektionen har på eget initiativ introducerat ett myndighetsforum med bred täckning och samlad kunskap om aktiviteter på de olika myndigheterna som berörs av nanoteknik (5). Det första mötet arrangerades 2011 och vid detta tillfälle deltog representanter för 17 statliga myndigheter såsom Arbetsmiljöverket, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Naturvårdsverket och Försvarsmaketen. Generellt gäller att reglering och lagstiftning utformas gemensamt för EU-länderna och man försöker så långt det är möjligt att undvika nationella särlösningar. Anpassning av olika lagstiftningar till nanomaterial är ett högt prioriterat område i kemikalie-, livsmedels-, växtskydds-, biocid-, kosmetikaoch läkemedelslagstiftningarna samt arbetsmiljölagstiftningen. Kemikalier regleras generellt genom REACH (6) och CLP (7). Denna lagstiftning gäller även för nanomaterial och processen att anpassa gällande regler till nanomaterial är långtifrån att bli klar. REACH i nuvarande form är inte anpassat för att kunna ta hand om nanomaterial på ett tillfredsställande sätt (8). Därför har Kemikalieinspektionen kommit fram med ett eget utkast till förslag till en förordning för nanomaterial som kan användas för att göra ändringar i REACH (9). När det gäller säker hantering av nanomaterial i arbetsmiljö så finns det inga specifika svenska riktlinjer för arbete med nanomaterial utan Arbetsmiljöverket hänvisar till brittiska, tyska eller US amerikanska riktlinjer (se referens 10, 11 och 12). Allmänt gäller som för alla farliga kemikalier försiktighetsprincipen. Prioriterad europeisk nanosäkerhetsforskning I rapporten NanoSafety in Europe (13) utvecklas några forskningsprioriteringar och praktiska åtgärder för att uppnå målen för en säker utveckling av nanoteknologin i Europa fram till Följande åtgärder föreslås i rapporten: 1. Förstå egenskaper av nanomaterial och celler/organismer, som driver nano-bio interaktioner. 2. Utveckla kunskap, metoder och verktyg för att utveckla konceptet safe-by-design som skall tillämpas vid syntes/tillverkning av nya och uppkommande nanomaterial och nanoprodukter inom både den vetenskapliga världen och industrin. 3. Utveckla nya analysmetoder för exakta mätningar av nanopartiklar under realistiska exponeringsförhållande, i naturliga matrix, konsumentprodukter och livsmedel. 4. Skapa riktlinjer och metoder för att avgöra om ett specifikt material kan definieras som nanomaterial eller inte. Utveckla lättanvända instrument och tillhörande protokoll för specifika mätningar. Utveckla överenskomna deskriptorer för komplexa icke-sfäriska nanopartiklar i nanostrukturer. 5. Utveckla instrument för att kunna separera tillverkade från bakgrunds nanomaterial. 6. Utveckla dos/responssamband för de identifierade relevanta deskriptorerna /parametrarna. 7. Bemästra nanosäkerhetsfrågorna för 1: a generationens nanomaterial. 8. Ta itu med de frågor som är förknippade med den andra och tredje generationens nanomaterial och komplexa produkter som innehåller nanomaterial samt utveckla metoder som kan mäta stabilitet och nedbrytbarhet under livscykeln. 9. Utveckla verktyg för korrekt riskbedömning som bygger på livscykelanalys, där nanosäkerhetsfrågorna vid utveckling av nanomaterial behöver beaktas från syntes och tillverkning tills de är uttjänta
7 Nanomaterial på marknaden Det finns ett flertal försök och webverktyg att skapa nationella register (bland annat i Belgien, Frankrike, och Danmark) för nanomaterial och nanoprodukter som finns ute på marknaden idag (t.ex. Inget av dessa kan anses heltäckande, då de ofta fyller olika funktioner. Några är avsedda att besvara arbetsmiljöfrågor, andra riktar sig till konsumenter medan ytterligare några är avsedda att användas av myndigheter för spårbarhet. Det är obestridligt att det finns stora kunskapsluckor både när det gäller frågan om vilka nanomaterial som finns på den europeiska marknaden och var de finns. Det är också oklart vilka risker som är kopplade till dess tillverkning och användning. Detta hämmar en effektiv riskhantering med avseende på konsumenter, yrkesanvändare och miljön, och därigenom en säker utveckling och innovation. Kommunikation och information God kommunikation och transparens är en viktig förutsättning för att tekniken ska uppfattas som legitim och för att säkerställa en bred acceptans. Men god kommunikation behövs mellan samtliga intressenter (allmänheten, myndigheter, näringslivet, organisationer och forskning) som bidrar till och drar nytta av utvecklingen av nanomaterial eller nanoteknik. Idag saknas en bred samhällsdebatt i Sverige om nanoteknologi och betydelsen den kan ha för den framtida utvecklingen. Men en sådan behövs så att alla ska ha möjlighet att ta till sig aktuell information och bidra till en innovativ och säker utveckling. Utan balanserad och öppen dialog och kunskapsutbyte mellan alla berörda departement, myndigheter, forskare, företag, allmänheten, media, organisationer och andra intressenter motverkas också ambitionen att bygga upp, samordna och sprida kunskap om nanomaterial och nanoteknik på nationell nivå, som i sin tur skulle gynna och stödja svenska nyckelaktörer och deras inflytande på internationell och framför allt på EU nivå
8 Strategi och handlingsplan för etablering av påverkansplattform I de workshops som hållits i projektet har det tydligt framkommit att det behövs en påverkansplattform för Horisont 2020 som riktas mot nanosäkerhet och nanomaterial och som samordnar forskning och samverkan mellan företag, universitet och högskolor, forskningsinstitut och offentlig verksamhet. Målet för denna plattform är att påverka inriktningen på kommande arbetsprogram i EU ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020, genom att föra fram svenska prioriteringar och behovsformuleringar i de olika instanserna där arbetsprogrammen bereds och på så sätt tydligt positionera svenska styrkeområden på europeisk nivå. Samtidigt är det en styrka att representanter från akademi, företag och forskningsinstitut har ett gemensamt plattform för att diskutera alla dessa frågor nationellt, utveckla och formulera gemensamma mål, visioner och behov inom nanoteknologi och säkerhet och på så sätt tydlig förbättra förutsättningarna för svenska aktörer att påverka kommande arbetsprogram inom Horisont I de perioder då H2020 programmet löper, träffas styrgruppen av påverkansplattformen som har etablerats en gång per år för en workshop. Svenska deltagare i de olika European Technology Platforms följer och deltar i plattformarnas fortlöpande arbete att identifiera och samla svenska prioriteringar och positionera svenska styrkeområden på europeisk nivå. När kommande arbetsprogram utarbetas (programmet för 2018/2019), delges gruppen information så att plattformen kan ge tydliga rekommendationer ur ett svenskt perspektiv via de kanaler som har etablerats. Plattformen har under denna period flera möten och konsultationer för att regelbundet uppdatera och samordna informationsflöde och kommunikation mellan de olika aktörerna för att kunna förankra plattformen med relevanta grupper (t.ex. rådgivande grupper, programkommittèer etc.) inom EU-kommissionen och relevanta H2020 påverkansvägar, och på så sätt säkerställa att svenska synpunkter synliggörs på högsta möjliga nivå. Allmänna rekommendationer för nationella prioriteringar och intressen Här sammanfattas nationella prioriteringar, styrkeområden, behov och intressen som har identifierats under första perioden och som ska samordnas och kommuniceras av påverkansplattformen på europeisk nivå för att öka svensk inflytande vad gäller framtida arbetsprogram inom Horisont 2020, framförallt NMBP. Öka kunskapen om nanomaterialens hälso- och miljörisker På ett nationellt plan behöver utökade resurser avsättas för forskning om utveckling av test- och riskbedömningsmetodik i samordning med andra länder. En avgörande faktor är att riskerna i arbetsmiljön behöver uppmärksammas i högre grad. Nanomaterial behöver beaktas ur ett livscykelperspektiv, 14
9 inklusive avfallsledet. Vad gäller forskning och utveckling med fokus på innovativa nanomaterial, ska potentiella hälso- och miljörisker beaktas på ett tidigt stadium. Överblick och spridning av information omkring hälso- och miljörisker Kunskapsläget ska inventeras och uppdateras fortlöpande vad gäller hälso- och miljöeffekter, etiska och sociala aspekter. Underlätta och stärka samverkan och kunskapsöverföringen mellan svenska forskargrupper. Kunskap om hälso- och miljörisker samt etiska aspekter förmedlas parallellt med den tekniska kunskapen i all högre utbildning. Myndigheternas personal får utbildning och kontinuerlig kompetensutveckling om nanomaterial och deras potentiella hälso- och miljörisker. Kommunikation och samverkan Stärka hållbar och säker innovation: öka kunskapsöverföringen mellan forskare och företag rörande hälso- och miljösäkerhet av nanomaterial samt hur sådana aspekter kan integreras i företagens tekniska utvecklingsarbete. Dialogen mellan myndigheter och företag, organisationer och andra intressenter behöver stärkas, särskilt vad gäller utformning av vägledningsdokument och regler. Behov av ökade resurser på kommunikation och dialog med allmänheten, företag, miljö- och konsumentorganisationer och andra intressenter om fördelar och potentiella risker. Utveckling av regelverket Berörda myndigheter ska verka för en revidering/anpassning av Reach, EU:s kemikalieförordning. Ökad kunskap om produkter som redan är på marknaden. En inventering av produkter på marknaden som innehåller nanomaterial genomförs. Ansvarig myndighet (Kemikalieinspektionen) får i uppdrag att utreda hur skyldigheten att lämna information om förekomst av nanomaterial vid registrering i produktregistret kan utformas. Specifika rekommendationer Parallellt med den tekniska utvecklingen av nya material måste vi lära oss att hantera de nya materialen för att undvika potentiellt farliga situationer under materialets hela livscykel. Samverkan med EU och OECD är viktig och nödvändig. Sverige behöver i större utsträckning delta i den pågående processen genom olika expertmyndigheter, med ett nationellt perspektiv på vad som utgör rimliga säkerhetsnivåer och preventiva skyddsåtgärder. Samverkan och kunskapsöverföring behöver också samordnas mellan industri, myndigheter och forskning. Mycket av de data som behöver tas fram behöver komma från industrin som har kunskap om tillverkningsprocesser etc. Utveckling av metoder behöver ske i samverkan med forskning och myndigheter. 17
10 I allmänhet brister kommunikationen i Sverige när det gäller kunskap om nanomaterial, till stor del beroende på att kunskapen saknas i mottagarledet. T.ex. vet inte kommunerna hur de ska hantera frågor kring nanomaterial i yttre miljö och arbetsmiljö. Det är svårt för ett litet företag att kommunicera med kommunerna eftersom de själva får driva sina frågor, det finns inga standardiserade tester eller riktlinjer och detta leder redan idag till försenad utveckling av nya nanomaterial och dess tillämpningar. Ytterligare resurser behöver satsas på att stärka kunskapsöverföringen mellan forskare och företag samt hur sådana aspekter kan integreras i företagens tekniska prioriteringar och produktutveckling. Kommunikationen ska fokusera på fördelar och potentiella risker med nanomaterial och nanoteknik. Dialogen mellan de statliga myndigheterna och företag, organisationer och andra intressenter behöver stärkas, särskilt vad gäller utformning av vägledningsdokument, regler och lagstiftning. En dialog med berörda delar av näringslivet, akademin och privata forskningsfinansiärer, behöver inledas för att ta fram en handlingsplan för hur integration mellan innovation och potentiella hälso- och miljöeffekter med nanomaterial kan etableras redan på ett tidigt stadium vid satsningar på forskning och utveckling. Det är viktigt att visa att säkerhet är en av de drivande krafter bakom innovation. På lång sikt är detta nödvändigt för marknadens acceptans av nya nanoprodukter. Idag saknas i allmänhet konkteta direktiv och mätbara målsättningar med innovation från näringsdepartementet. Det har konstaterades att det arbete som satts igång genom plattformsprojektet är viktigt för Sverige och många i nätverket som har etablerats omkring plattformen vill att detta utvecklas. Sveriges deltagande i EU-projekt i allmänhet kan bli avsevärt större och nationellt behöver vi ta chansen att påverka och delta mer aktivt. Nederländerna är jämförevis ett litet land att jämföra med Sverige, men till skillnad från Sverige så finansieras huvuddelen av all FoU via EU, medan det i Sverige rör det sig fortfarande om ca 20 %. Det svenska systemet behöver effektiviseras för att mobilisera de stora forskningsresurser Sverige har och genom att förbättra förutsättningar som underlättar deltagandet, t.ex. genom att det ska vara lättare att hitta partner och få en effektiv och praktisk vägledning under ansökningaprocessen. VINNOVAs assistans skulle behöva förbättras, då det idag krävs mycket energi och engagemang av företag och andra partners för att kunna delta. Det finns några forskare och andra intressenter i Sverige som är mycket erfarna och framgångsrika när det gäller EU ansökningar. Ett förslag är att intervjua dessa för att få en bild (best practice) av hur vi kan effektivisera det svenska systemet så att Sverige kan vara med på samma villkor som övriga länder. Sverige och övriga norden, som skulle tas tillvara på för att få till fler studier av exponering av nanomaterial i olika tillverkningsmiljön längs olika produktkedjor och livscyklar. ELSA frågor anses i allmänhet som en viktig punkt. I synnerhet diskuterades ett förslag inom påverkansplattformen att mäta exponeringsnivåer på arbetsplatser där tillverkning och bearbetning sker av de nya materialen. Ett specifikt nanomaterial som nämndes är kolnanorör speciellt som de i vissa fall har likheter med asbest. Möjligheten att samarbeta med partner i norden (Danmark, Norge, Finland), dela erfarenhet och resurser, och komma överens om en gemensam syn diskuterades. Målet vore att skapa ny kunskap om ELSA aspekter som kan bidra till att skapa en nytt säkerhetstänkande och riskparadigm när det gäller en hållbar utveckling av nanoteknologin. Sverige skulle kunna ta ledningen på EU nivå även vad gäller standardisering av nanoteknologi användning, såsom att bedöma hälsoeffekter av nanopartiklar, beskriva egenskaper och definiera vad som är nanopartikel. Vi har avsevärd kunskap och erfarenhet inom detta område. SP är Sveriges internationell framstående metrologiska institut och aktiva i olika projekt kring standardisering av metoder. Ett exempel är projektet EU NANOMAG där SP tittar på magnetiska nanopartiklar och olika sätt att karakterisera dem. Även standardisering av in vitro tester för att utvärdera för nanopartiklar för att utvärdera deras toxicitet. Även SIS arbetar aktivt för standardisering inom TK516 Nanoteknik. Överhuvudtaget arbetar svenska SMFs proaktivt tillsammans med akademin för att ny forskning omsätts i framtida innovationer och nya arbetsplats. Identifiering av SMFs som kan växa med hjälp av samarbete med akademin vi processen som har initierats av paverkansplattformen är en viktig delmoment inom detta. Hitta en hållbara lösningar för finansiering av projekt som kan överbrygga Valley of Death. Konkretisera företagens behov, i relation till deras utvecklingsfas, med hjälp av industrialiseringscoacher. Genom att ytterligare samordna, underlätta och stärka kommunikation och samverkan mellan svenska forskare kommer plattformen att bidra till ett ökat nätverksbyggande över disciplingränser och utveckling av starka forskningsmiljöer. Detta tillsammans med bra och kvalificerad stöd vid konkreta ansökningar till NMBP H2020, t.ex från VINNOVA, skulle bidra till att öka svenska forskningsansökningars konkurrenskraft internationellt och därmed till ett ökat deltagande i det europeiska ramprogrammet. Detta skulle vara av betydelse såväl för innovation och teknisk utveckling samt för förutsättningarna för riskbedömning och riskhantering. I de nordiska länderna finns en öppenhet och transparens hos företag, vilka erbjuder unika möjligheter att undersöka t.ex. arbetsmiljöförhållanden. Att göra exponeringsstudier på företag är hög prioriterad i 18 19
11 Arbetssätt för påverkan av NMBP H2020 programmet Påverkan av arbetsprogrammet NMBP WP Inom ramen för arbetsprogrammet NMBP Nanotechnologies, Advanced Materials, Biotechnology, and Advanced Manufacturing and Processing har vi framförallt mobiliserat nätverket för att påverka kommande proiriteringar (call topics) inom NMBP programmet genom Expertgruppen för nanoteknologi (High level group on nanotechnology), där Sverige representeras av Åsalie Hartmanis, SwedNanoTech. Arbetet har inriktats på att få in synpunkter på det område som direkt påverkar nanosäkerhet och riskbedömning av nanomaterial: Actions to support developments in, and acceptance of, nanotechnologies, advanced materials and biotechnology - Science-based risk assessment and management of nanotechnologies, advanced materials and biotechnologies. Under denna rubrik har fyra enskilda ämnestitlar (calls) föreslagits. Nedan redovisas svenska kommentarer till dessa ämnestitlar: 1. Analytical tools in support of nanosafety risk assessment (Analytiska verktyg som underlag för att bedöma riskerna av nanomaterial) Aktuella utmaningar omfattar utveckling av nya instrument (ofta kombinerade sådana) och metodik. Analytiska verktyg måste integreras med utvecklingen av teststrategier för att bedöma risker och inkludera flera exponeringsscenarier. Detta måste även omfatta en analys av de interna doserna som människor exponeras för. Riskanalys vid yrkesmässig exponering bör behandlas specifikt, eftersom de högsta exponeringsdoserna förväntas i dessa miljöer. 2. Promoting safe innovation through consolidation and networking of nanosafety centres (Främja säker innovation genom konsolidering och samarbete mellan nanosäkerhetscentra) Viktigt att konsolidera befintliga nätverk från ett livscykelperspektiv. Främja utbildning och medvetenhet bland blivande nanoingenjörer men även andra studenter som i framtiden kommer att utveckla eller använda nanomaterial till exempel läkarstudenter. Särskild uppmärksamhet bör ägnas centra som är specialiserat på yrkesmässig exponering och riskanalys, speciellt de som har tillgång till arbetsplatser där nanometerial produceras, hanteras och återvinnas/förstörs. Detta är avgörande för ett effektivt utnyttjande av vetenskapliga data och validering av metoder. Alla samhällsområden kan dra nytta av detta arbetssätt. 21
12 3. Framework and strategies for nanomaterial characterisation, classification, grouping and readacross for risk analysis (Ramar och strategier för karakterisering, klassificering, gruppering och betydelse av kemis struktur för riskanalys av nanomaterial) Betona vikten av att utveckla klassificeringen för en relativt liten undergrupp av viktiga nanomaterial, där denna sedan kan successivt breddas. Förutom riskanalys, är även livscykelanalys viktig och bör ingå. Dra slutsatser, sortera efter potentiell risk och agera utifrån den kunskap vi har och skapa workshop om resultaten. Tydliga struktur/egenskapsrelationer behövs för ett antal nanomaterialklasser för att påskynda en säker innovationsprocess. Detta måste integreras med exponeringsscenarier och riskanalys. Riskanalys vid yrkesmässig exponering bör behandlas specifikt, eftersom de högsta exponeringsdoser förväntas i dessa miljöer. Strategierna kan omfatta design och implementering av säkerhetskultur och försiktighetsåtgärder vid utvecklingen av industriella produktions- och återvinningssystem där nanomaterial tillverkas och bearbetas. Möjliga exponeringsvägar behöver undersökas. Vilka är de fysikalisk-kemiska egenskaperna vid realistisk exponering? När är exponering en risk? Användning, arbetsmiljön, avfallshantering eller miljön. De mekanismer som gör nanomaterial till en möjlig risk behöver undersökas. 4. Advanced and realistic models for nanomaterial toxicity testing (Avancerade och realistiska modeller för att testa toxiciteten av nanomaterial) Omfattningen av utlysningen behöver utvidgas. Man behöver utarbeta en bedömningsschema som har många likheter med läkemedelsutveckling. In vitro experiment behöver kombineras med in vivo djurförsök. Dessa modellsystem in vitro och in vivo bör uppdateras, även om många av de diagnostiska metoderna från läkemedelsscreening kan användas. Lämplig märkning av nanomatertial för identifiering i levande celler behövs som en del av utvecklingen av modellsystemet. Sättet att gå framåt är Adverse Outcome Pathways (AOPS) applicerade på väl karakteriserade batterier av humana cellmodeller och förankrade med fallstudier för validering. I alla områden av toxikologi är det önskvärt att ha bättre in vitro-modeller. I det här fallet skulle det vara mer önskvärt att försöka katalogisera vilken typ av tester in vitro toxicitets som är av störst betydelse för nanosäkerhet. Både klassiska och helt nya in vitro-tester bör övervägas. Generell påverkan av kommande H2020 NMBP arbetsprogram Förslagen på innehållet i de fyra utlysningarna från NMBP inom Science-based risk assessment and management (Vetenskapligt baserad riskbedömning och riskhantering) är alla tagna från EUs nanosäkerhetskluster (NanoSafety Cluster - NSC) strategiska forskningsagenda (11). NSC förväntas även i framtiden vara den mest betydande europeiska plattformen att komma med förslag till utlysningstext i kommande arbetsprogram vad gäller nanosäkerhet och utveckling av nya nanomaterial. Nanosäkerhetsklustret är ett DG RTD NMP initiativ för att maximera synergieffekterna mellan FP6, FP7 och H2020 projekt inom miljö, hälsa, säkerhet och tar hänsyn till alla aspekter av nanosäkerhet inklusive toxikologi, ekotoxikologi, exponeringsbedömning, mekanismer för interaktion, riskbedömning och standardisering. Inom nanosäkerhetsklusteret finns åtta (8) arbetsgrupper: material, fara, exponering, database, risk, modellering, information och systembiologi. Därför är det viktigt att medlemmar i plattformsnätverket engagerar sig aktivt i någon av de åtta arbetsgrupperna. Samtidigt är det viktigt att svenska deltagare även deltar i andra europeiska plattformar som kan påverka framtida nanosäkerhet och materialutveckling. Detta gäller t ex teknikplattformarna inom Nanomedicin (ETP Nanomedicine) och Hållbar Kemi (ETP SusChem) och offentligt-privata partnerskap såsom Framtidens Fabriker (PPP FoF) och Hållbar processindustri (PPP SPIRE). Hur väljer man då det bästa sättet att påverka i allmänhet? För att säkerställa den bästa effekten, föreslår plattformen det följande tillvägagångssättet: Kontinuerligt disseminera icke-konfidentiell information om NMBP WP arbetsprogrammet som håller på att förberedas till medlemmarna i nätverketuppmuntra samarbete och stödja svenska partner för deltagande i kommande NMBP arbetsprogram Ge medlemmarna i nätverket möjlighet att aktivt engagera sig i någon av arbetsgrupperna inom NSC men även inom andra europeiska teknologiplattformar som NanoFutures, EUMat, SUSChem Samverka med övriga svenska påverkansplattformar för att effektivisera deltagandet i de europeiska teknikplattformarna och för att framföra en koordinerad svensk syn. Arbeta formellt genom att få in synpunkter via nationella medlemmar och experter i beredningsgrupperna (Programkommittén, NMP rådgivande grupp, Expertgruppen för nanoteknologi, europeiska teknikplattformar osv) om behovet av att inkludera svenska synpunkter och styrkeområden i kommande utlysningar Författa ett strategidokument (position paper) från ett svenskt perspektiv om nanosäkerhet men även med synpunkter från nordiska och europeiska kollegor och generaldirektoratet för NMP I samarbete med andra nordiska och europeiska forskare påverka möjligheten att inkludera nanosäkerhetsforskning inom andra arbetsprogram förutom NMP Arbeta för att inkludera 1-2 nya utlysningar inom svenska/nordiska styrkeområden inom NMP programmet Kontinuerligt uppdatera plattformens Project place där medlemmar har tillgång till information som rör plattformens arbete Arrangera workshops åtminstone en gång per år för alla medlemmar i plattformen 22 23
13 Slutsatser Svenska aktörer och intressenter behöver ta en betydligt mer aktiv roll i H2020 än vad som varit fallet i de tidigare EUprogrammen. Genom att delta i hela processen, från arbetet i teknologiplattformar, över de olika beslutsorgannen, bör det gå att påverka innehållet så att det bättre passar svenska aktörer. Arbetet med att påverka forskningsprogrammen i EU är en långsiktig process och arbestgruppen är därför fast besluten att detta arbete ska fortsätta. Gruppen har under projektperioden också spelat in synpunkter direkt till kommissionen för arbetsprogrammet för Genom projektet har gruppen dels fått insikt i hur påverkansarbetet ska iscensättas för att få önskad effekt, dels arbetat fram en handlingsplan för att hantera kommande arbetsprogram. 25
14 Referenser 1. EU NAP, ; EU Nanotechnology Action Plan eu/research/industrial_technologies/pdf/nano_action_plan_en.pdf 2. NNE Sep 2012; Nature Nanotech Editorial, September 2012; 3. NNE Feb 2013; Nature Nanotech Editorial February, 2013; 4. Säker utveckling! Nationell handlingsplan för säker användning och hantering av nanomaterial. Statens offentliga utredningar, SOU 2013:70 5. Kemikalieinspektionens PM: Swedish agencies and nanomaterial: Activities and development, PM4/12 6. Study to support the Impact Assessment of relevant regulatory options for nanomaterials in the framework of REACH, Matrix Insight Ltd, 31st March Regulation on classification, labelling and packaging (CLP) of substances and mixtures, Regulation (EC) No 1272/ EC (2012) 572; European Commission 2nd Regulatory Review of REACH. com(2012)_572.pdf 9. Kemikalieinspektionens utkast till nanoförordning ( Nanoteknik-och-nanomaterial/) Substances/Nanotechnology/Nanotechnology.html Nanosafety in Europe : Towards Safe and Sustainable Nanomaterials and Nanotechnology Innovations. Finnish Institute of Occupational Health, 2013;
15
SweNanoSafe. Nationell plattform för nanosäkerhet vid Swetox. Avfallsrådet 27 september 2017
1 SweNanoSafe Nationell plattform för nanosäkerhet vid Swetox Avfallsrådet 27 september 2017 1 2 Vad är nanomaterial? 1 100 nanometer Flak, nålformiga strukturer, partiklar Nya egenskaper; elektriska,
Läs merNationell Plattform för Nanosäkerhet vid Swetox
Nationell Plattform för Nanosäkerhet vid Swetox Plan 2016-2018 Inledning Swetox är ett forskningscentrum där elva av Sveriges största universitet samverkar genom ett konsortium inom området kemikalier,
Läs merMedtech4Health. Teknikens roll i dagens och framtidens hälso-, sjukvård och omsorg. Ett strategisk forsknings- och innovationsprogram
Medtech4Health Teknikens roll i dagens och framtidens hälso-, sjukvård och omsorg Ett strategisk forsknings- och innovationsprogram 2016-01-11 Henrik Mindedal, MedTech West MED STÖD FRÅN Vision Medicinteknisk
Läs merMeddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:
EU KOMMISSIONENS STANDARDISERINGSPAKET: MEDDELANDE OCH FÖRORDNING HUVUDINNEHÅLL Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem
Läs merUppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.
Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.
Läs merSå jobbar vi för forskningsmedel till energieffektiva byggnader i EU. E2B2s årskonferens 29 jan 2015 Johan Skarendahl, Kristina Mjörnell
Så jobbar vi för forskningsmedel till energieffektiva byggnader i EU E2B2s årskonferens 29 jan 2015 Johan Skarendahl, Kristina Mjörnell Hela Horizon 2020, blåmarkerat=samhällsbyggnadsrelevant Excellent
Läs merStora risker med små partiklar - om hälsorisker med nanomaterial - riskbedömning och lagstiftning
Stora risker med små partiklar - om hälsorisker med nanomaterial - riskbedömning och lagstiftning Maria Wallén, toxikolog Avdelningen Reach Kemikalieinspektionen Nationellt miljömedicinskt möte 2008 Karolinska
Läs merVINNOVAs planering inför Horizon Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober
VINNOVAs planering inför Horizon 2020 Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober Bakgrund Bild 2 FP7:s betydelse för svensk FoI Million SEK Swedish Research Council FP7 VINNOVA Swedish Energy Agency FORMAS
Läs merStatligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien
I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch
Läs merUtlysning - pre proposals Mistra Environmental Nanotechnology
Stockholm 2013 01 24 Utlysning - pre proposals Mistra Environmental Nanotechnology Program Utlyst belopp Mistra Environmental Nanotechnology 40 MSEK (maxbelopp) under 4 år Programförslag Mistra tillhanda
Läs merFarliga ämnen i våra vatten lagstiftning och initiativ
Farliga ämnen i våra vatten lagstiftning och initiativ Eva Sandberg Internationella enheten Avdelningen för Utveckling av lagstiftning och andra styrmedel Kemikalieinspektionen Det handlar om. Lagstiftning
Läs merUppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet
Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska
Läs merFallstudier inom Formas ansvarsområde
Fallstudier inom Formas ansvarsområde Formas uppdrag inom analys och utvärdering Regeringen uppdrar Formas att: utvärdera den forskning och utveckling som rådet har fördelat medel till, i utvärderingen
Läs merHUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA?
HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? Europa blir en allt viktigare arena för FoU. EUs sjunde ramprogram har snart avverkat sitt första år och lockar med över 400 miljarder kronor i projektpengar. För
Läs merPlattform för Strategi 2020
HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs merRemiss: En svensk strategi fö r standardisering
Remiss: En svensk strategi fö r standardisering Varför en svensk strategi för standardisering? Sverige behöver en nationell strategi för standardisering. Utan en tydlig gemensam målsättning riskerar vi
Läs merReach bakgrund, syfte, mål och prioriteringar
Reach bakgrund, syfte, mål och prioriteringar Föredrag vid Reach-rådets seminarium 12 september 2013 Mona Blomdin Persson Kemikalieinspektionen Reach-förordningen Registration, Evaluation, Authorisation
Läs merHandlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017
Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta
Läs merTa steget in i SIS värld
Ta steget in i SIS värld Innehåll Vår värld är din värld 5 Vad är en standard och standardisering? 7 Det här är SIS 9 Nyttan med standarder 11 Internationell standardisering 13 Standardiseringsarbete
Läs merMikael Hedelind. Mikael Hedelind, ABB Corporate Research
Mikael Hedelind Mikael Hedelind, ABB Corporate Research Mikael Hedelind, ABB Corporate Research, Västerås EC H2020 och FP7 Lärdommar från första ansökningarna January 28, 2015 Slide 2 Introduktion Disclaimer:
Läs merKommittédirektiv. En nationell handlingsplan för säker användning och hantering av nanomaterial. Dir. 2012:89
Kommittédirektiv En nationell handlingsplan för säker användning och hantering av nanomaterial Dir. 2012:89 Beslut vid regeringssammanträde den 6 september 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska
Läs merThe Swedish Biotechnology Industry Organization
The Swedish Biotechnology Industry Organization Karin Aase, PhD Projektledare SME Life Science Support Office karin.aase@swedenbio.com 0704-71 63 28 www.swedenbio.com/fp7 SwedenBIO och svensk life science
Läs merUppdrag att göra en analys av forskning som kan bidra till att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö
FORMAS Regeringsbeslut 2014-06-26 In/ut:2014-07-02 1:19 Dnr: 2014-1731 Handl: M2014/1594/Ke Anna Vikström Miljödepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111
Läs merStrategiska innovationsområden
Strategiska innovationsområden 5 mars 2013 Bild 1 Program 10.00 11.00 Presentation 11.00 12.00 Öppna frågor Bild 2 1 SIO syftet med satsningen Utlysning SIOprogram Utlysning nya agendor inom SIO Vad vi
Läs merfinansieringsmöjligheter
LIGHTers andra utlysning 2014 Övriga nationella och internationella finansieringsmöjligheter Cecilia Ramberg, Swerea Boel Wadman, Swerea Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Utlysning inom SIO LIGHTer
Läs merInternationell strategi
Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en
Läs merLet s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland
Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet
Läs merEURAMET/iMERA. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Inbjudan till Nationellt Informationsmöte om Kvalitetssäkrad Mätteknik.
EURAMET/iMERA Inbjudan till Nationellt Informationsmöte om Kvalitetssäkrad Mätteknik 5 februari 2008 Gothia Towers, Göteborg (Sweden) SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Inledning Sverige Eurachem
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 13 januari 2016 (OR. en)
Europeiska unionens råd Bryssel den 13 januari 2016 (OR. en) 5215/16 FÖLJENOT från: Europeiska kommissionen inkom den: 12 januari 2016 till: Komm. dok. nr: D041721/03 Ärende: Rådets generalsekretariat
Läs merUtlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt
Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt 2014-01-18 www.lighterarena.se 1 Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Utlysning inom SIO LIGHTer 30/1-31/3 2014 Utlysningstexten är ett utkast ej för
Läs merSvenskt ramprogramsdeltagande i en internationell jämförelse. Tomas Åström
Svenskt ramprogramsdeltagande i en internationell jämförelse Tomas Åström tomas.astrom@faugert.se 070-517 86 21 Empiri i tre delar 2 Referenserna Åström T et al. (2017): Norwegian participation in Horizon
Läs merNationella påverkansplattformar för ökat deltagande i Horisont 2020
UTLYSNING 1 (13) Datum Diarienummer 2015-04-23 2014-00985 Reviderad Nationella påverkansplattformar för ökat deltagande i Horisont 2020 En utlysning inom programmet för ökad EU-samverkan 2 (13) 1 Finansiärerna
Läs merAkademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik
Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet
Läs merVattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten
Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten Fortsatt arbete med Vattenvisionen: Nationell påverkansplattform för Horisont 2020 SIO ansökan Varför en Vattenplattform?
Läs merInformationsträff om LIGHTer första officiella utlysning Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Tema: industriförankrade utvecklingsprojekt
LIGHTer inbjuder till Informationsträff om LIGHTer första officiella utlysning Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Tema: industriförankrade utvecklingsprojekt Uppstartsmöte om EULIGHTer En påverkansplattform
Läs merVad jag behöver känna till för att använda PRIO. Farliga ämnen i min bransch? Att tänka efter före ofta lönsammare än sanera i efterhand
Vad jag behöver känna till för att använda PRIO Erik Gravenfors PRIO-utbildning 2008-04-09 Farliga ämnen i min bransch? Att tänka efter före ofta lönsammare än sanera i efterhand 1 Miljöbalken kapitel
Läs merKemikalieinspektionens förslag till Miljömålsrådets gemensamma åtgärdslista
4.2.2.a H15-00127 Utveckling av lagstiftning och andra styrmedel Helena Bergström Senior utredare Kemikalieinspektionens förslag till Miljömålsrådets gemensamma åtgärdslista 2017-2019 Kemikalieinspektionens
Läs merDigital strategi. Järfälla För- och grundskolor
Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande
Läs merBilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010
Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät
Läs merHorizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer?
Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer? Judit Wefer, Enheten för EU-relationer Bild 1 Varför europeiskt samarbete? Resurser Forskningens behov Forskningsexcellence Gemensamma behov Bild 2 Bn 2007
Läs merVi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation
vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika
Läs merBakgrund. Kemikalieinspektionen. Datum
Förslag om att inrätta samordningsgrupp för myndighetschefer så att kemikaliehot kan upptäckas tidigare samt förslag till instruktionsändring avseende Toxikologiska rådets roll Kemikalieinspektionen föreslår
Läs merPlattform för samarbete - en beskrivning av processarbetet kopplat till strukturfonderna
Plattform för samarbete - en beskrivning av processarbetet kopplat till strukturfonderna Inledning Det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet bygger på att resurser satsas på insatser som ska ge bestående
Läs merInitiativ för att stärka handeln. En strategisk forskningsagenda
Initiativ för att stärka handeln En strategisk forskningsagenda Om Handelsrådet Handelsrådet är en kollektivavtalsstiftelse med övergripande syfte att förena parterna inom handeln i en strävan att stärka
Läs merYttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)
YTTRANDE 1/5 Kulturdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Region Östergötland har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på EU på hemmaplan
Läs merHållbar efterbehandling NICOLE s vision
Hållbar efterbehandling NICOLE s vision Bertil Grundfelt Nätverket Renare Marks vårmöte Göteborg 28-29 Mars 2012 www.nicole.org 1 Innehåll Historisk återblick Nicole s definition av Hållbar Efterbehandling
Läs merLinnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet
Linnéstöd Pär Omling GD Vetenskapsrådet Prop 2004/05:80 Forskningspropositionen 2006-2008 Statens särskilda ansvar: Forskningens frihet Grundforskning Forskarutbildning Statens övergripande målsättningar:
Läs merPrevent Arbetsmiljö i samverkan Svenskt Näringsliv, LO & PTK
Prevent Arbetsmiljö i samverkan Svenskt Näringsliv, LO & PTK Regler och nytt Kemikalieinspektionen Arbetsmiljöverket Naturvårdsverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Statens folkhälsoinstitutet
Läs merStrategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4
Läs merÖverenskommelse. innovationsupphandling
Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.
Läs merHur gör man en ansökan till Horisont 2020 11 december 2013 Jenny Holgersson, Red Energy Experts AB Clas Tegerstrand, Sustainable Business Mälardalen
Hur gör man en ansökan till Horisont 2020 11 december 2013 Jenny Holgersson, Red Energy Experts AB Clas Tegerstrand, Sustainable Business Mälardalen Steg 1 hitta utlysningen! Dokument som följer med utlysningen
Läs merKOST, FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA - EN EUROPEISK HANDLINGSPLATTFORM
15.3.2005 KOST, FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA - EN EUROPEISK HANDLINGSPLATTFORM 1 - Problemet Medborgarna i Europeiska unionen rör sig för litet och konsumerar för mycket: för mycket energi, för många kalorier,
Läs merUppdrag att etablera en funktion för Testbädd Sverige
Regeringen Proj. n r VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM A k 2017-05- 1 2 Regeringsbeslut I 3 2017-05-04 N2017/03280/IFK Näringsdepartementet D/Dnr 2QIT-02nt-l Verket för innovationssystem 101 58 Stockholm Uppdrag
Läs mer250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA
250 år av erfarenhet Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 2005 För tio år sedan iphone finns inte Spotify finns inte YouTube finns inte World of Warcraft finns inte Fler känner till
Läs merPåverkansarbete inom Horisont 2020
Påverkansarbete inom Horisont 2020 Maria Wästfelt ledamot programkommittén inom området för hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande Svensk organisation, hälsoutmaningen programkommittén Horizon
Läs merVINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI
VINNOVAs roll i strukturfonderna Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI Uppdrag: Nationella programmet Regeringen uppdrar åt Tillväxtverket, Energimyndigheten och Verket för innovationssystem
Läs merSTRATEGI FÖR FORSKNING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
STRATEGI FÖR FORSKNING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2018-2024 REGIONALA FORSKNINGSRÅDET SAMVERKANSNÄMNDEN, UPPSALA-ÖREBRO SJUKVÅRDSREGION Upprättare: Katarina Wijk, föreståndare RFR Strategi för forskning
Läs merUtveckling av en svensk påverkansplattform för nanosäkerhet och nanomaterial
Utveckling av en svensk påverkansplattform för nanosäkerhet och nanomaterial Rapport 1: Kartläggning av svensk kompetens, behov och prioriteringar VINNOVA 2014-01744 Utveckling av en svensk påverkansplattform
Läs merVINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07
VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.
Läs merINDUSTRINYTTA PÅ VETENSKAPLIG GRUND
INDUSTRINYTTA PÅ VETENSKAPLIG GRUND Peter Bökmark peter.bokmark@ri.se 27 Mars 2019 Research Institutes of Sweden Material and Production RISE IVF 2 Ägarens uppdrag till RISE Industriforskningsinstituten
Läs merMikroplaster i kosmetiska produkter och andra kemiska produkter ett regeringsuppdrag.
2018-08-15 1(6) Miljö- och Energidepartementet Att: Jerker Forssell 103 33 Stockholm E-post: m.registrator@regeringskansliet.se, jerker.forssell@regeringskansliet.se Remissyttrande Mikroplaster i kosmetiska
Läs merUtlysningen Kompetenscentrum 2020 En utlysning inom Kompetenscentrumprogrammet.
Utlysningen Kompetenscentrum 2020 En utlysning inom Kompetenscentrumprogrammet www.vinnova.se/kompetenscentrum Om Vinnova Myndighet under Näringsdepartementet Stockholm, Bryssel och Silicon Valley 200
Läs merKemikalieinspektionens regeringsuppdrag om PFAS - förslag till begränsningar och andra åtgärder
Kemikalieinspektionens regeringsuppdrag om PFAS - förslag till begränsningar och andra åtgärder Jenny Ivarsson Renare Mark 2017-02-02 Bakgrund Regeringens kemikalieproposition 2013* Göran Enanders utredning
Läs mer3. European Institute of Technology (EIT) - Allmän inriktning
Promemoria 2007-06-14 Näringsdepartementet Beata Matusiak Telefon 08 405 12 15 Mobil 070-639 48 28 E-post beata.matusiak@enterprise.ministry.se UKommenterad dagordning inför möte i konkurrenskraftsrådet
Läs merNANOTOXIKOLOGI: OM MÖJLIGA HÄLSORISKER MED NANOMATERIAL
NANTXIKLGI: M MÖJLIGA HÄLSRISKER MED NANMATERIAL Prof. Bengt Fadeel Enheten för Molekylär Toxikologi Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Stockholm Nano: en nanopartikels storlek förhåller
Läs merSmart industri. en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet. Foto: ABB
Smart industri en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Foto: ABB Industrin är större än de producerande företagen Insatsproduktion Företagstjänster Transporter Finansiering Industriföretag 550 000
Läs merHandlingsplan. Strategi för ökad internationalisering
Handlingsplan genomförande Strategi för ökad internationalisering Skara kommun 2017-01-23 Inledning Skara kommuns strategi för ökad internationalisering uttrycker kommunens ambition och vilja till att
Läs merIndustriell plattform för leverantörer
Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin
Läs merOrdförande Bengt Fadeel, Karolinska Institutet
Expertpanelen Ordförande Bengt Fadeel, Karolinska Institutet Bengt Fadeel är leg. läkare och professor i medicinsk inflammationsforskning samt chef för enheten för molekylär toxikologi vid Institutet för
Läs merStrategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap
Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024
Läs merPresentation 4: Hur kan jag veta om nanomaterial finns på min arbetsplats? www.nanodiode.eu
Presentation 4: Hur kan jag veta om nanomaterial finns på min arbetsplats? www.nanodiode.eu EU-lagstiftning om hälsa och säkerhet (1) Huvudsaklig europeisk lagstiftning som stödjer arbetstagarskydd mot
Läs merUtmaningar med forskningsprogram - Möjligheter - SME och produktperspektiv
Utmaningar med forskningsprogram - Möjligheter - SME och produktperspektiv Jaan Haabma Basesoft Open Systems AB jaan@basesoft.se www.basesoft.se Möjligheter Realisera nya behov / krav hos användare Finansiering
Läs merSyfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning
utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar
Läs mer6535/15 CJS/cs 1 DG B 3A. Europeiska unionens råd. Bryssel den 27 februari 2015 (OR. en) 6535/15 SOC 98 EMPL 46
Europeiska unionens råd Bryssel den 27 februari 2015 (OR. en) 6535/15 SOC 98 EMPL 46 NOT från: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I) till: Rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård
Läs merLinnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse
Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad
Läs merEY:s uppdrag gällande analys av stödfunktionerna vid SLUs akademi i Alnarp
EY:s uppdrag gällande analys av stödfunktionerna vid SLUs akademi i Alnarp 2015 Innehållsförteckning Innehåll Bakgrund 3 Omfattning och projektplan 5 EY:s syn på stödfunktioner 10 Projektbemanning 14 Sida
Läs merUtbildningsplan för masterprogrammet i toxikologi 4TX15
Utbildningsplan för masterprogrammet i 4TX15 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2007-11-07 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18 1. Basdata 1.1. Programkod 4TX15 1.2. Programmets namn Masterprogrammet
Läs merVärldsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola
Världsledande transportforskning i näringslivssamverkan Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Bakgrund Transportforskning Rekommenderade ansökningar inom utlysningen Strategiska forskningsområden:
Läs merMiljöforskningsanslaget vår modell för samverkan mellan forskning och miljöförvaltning
Miljöforskningsanslaget vår modell för samverkan mellan forskning och miljöförvaltning Ny kunskap driver miljöarbetet framåt För att hantera samhällets utmaningar är det viktigt att statsförvaltningen
Läs merUoH strategisk samverkan SUHF
UoH strategisk samverkan SUHF 2014-12-05 VINNOVAs insatser för utveckling av kunskapstriangeln Förslag på modell för att mäta samverkan Stödja UoHs egna initiativ för strategisk samverkan IK och stöd i
Läs merProduktion2030. Strategiskt innovationsprogram för hållbar produktion i Sverige Cecilia Warrol, programchef
Produktion2030 Strategiskt innovationsprogram för hållbar produktion i Sverige Cecilia Warrol, programchef Ett strategiskt innovationsprogram, 2013-20 Vision: 2030 är Sverige förstahandsvalet för resurseffektiv
Läs merDen nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen
Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness
Läs merUtmaningsdriven innovation strategier och prioriteringar
Utmaningsdriven innovation strategier och prioriteringar Peter Eriksson Chefsstrateg VINNOVA VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt Bild 2 1 Varför ny strategi Sverige i världen
Läs merInformation kring VG2020 och strategisk styrning
Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar
Läs merKORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS
KORTVERSION Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 1 ITS kan bidra till att lösa utmaningarna i transportsystemet Effektiva och robusta transportsystem är en förutsättning
Läs merInnovationsarbete inom Landstinget i Östergötland
1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen
Läs merSammanställning över resultat inom IMPACT
Sammanställning över resultat inom IMPACT 2019-02-01 VISION - Svensk initiativkraft, nyckelkompetenser och stark innovationsinfrastruktur - en självklar partner i paneuropeiska projektkonsortier MÅL Ökad
Läs merUppdraget ska omfatta följande insatser för att nå etappmålet:
Regeringsbeslut I:3 2014-04-16 S2014/3530/FS (delvis) Socialdepartementet Läkemedelsverket Box 26 751 03 Uppsala Uppdrag om fördjupad analys av olika handlingsalternativ för att nå etappmålet om miljöhänsyn
Läs merKB:s samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer Sidnummer 1
KB:s samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer Sidnummer 1 KB:s regleringsbrev 2017 Samordning av arbete kring öppen tillgång Kungl. biblioteket ska samordna arbetet med införande
Läs merCMB:s FORSKNINGSSATSNING
CMB:s FORSKNINGSSATSNING TILL PER ERIK JOSEPHSONS MINNE 5 miljoner per år i 5 år till forskning och innovation NU BYGGER VI VIDARE Sedan 2011 har CMB genomfört en framgångsrik uppväxling av verksamheten
Läs merREMISSVAR. Remissvar som rör betänkandet Säker utveckling! Nationell handlingsplan för säker användning och hantering av nanomaterial (SOU 2013:70)
Utveckling av lagstiftning och andra styrmedel Urban Boije af Gennäs Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar som rör betänkandet Säker utveckling! Nationell handlingsplan för säker användning och
Läs merLandstingsrådsberedningen 2014-02-19 LS 1401-0039
Stockholms läns landsting i (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1401-0039 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 14*03-04 000 1 7 * Yttrande över Säker utveckling! Nationell handlingsplan
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM7. Meddelande om förnyad strategi för EU:s industripolitik. Sammanfattning. Näringsdepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om förnyad strategi för EU:s industripolitik Näringsdepartementet 2017-10-17 KOM (2017) 479 Communication from the Commission to the European Parliament, the
Läs merInternationell strategi. för Gävle kommun
Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com
Läs mer2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab:
Bilaga A. Arbetsordning för styrning och ledning av SciLifeLab Kap. 1. Inledning 1 Nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning (Science for Life Laboratory, SciLifeLab) är ett nationellt resurscentrum
Läs mersvenska universitet och högskolor genom Miles Davies Grants & Careers Office Karolinska Institutet
Interimsutvärdering av FP7 Reflektioner från svenska universitet och högskolor genom Miles Davies Grants & Careers Office Karolinska Institutet Universitet och högskolor i referensgruppen Två representanter
Läs merEU:s ramprogram för forskning. Ulla Mortensen SIK Institutet för livsmedel och bioteknik
EU:s ramprogram för forskning Ulla Mortensen SIK Institutet för livsmedel och bioteknik Gemensam forskning inom EU sedan 25 år Ramprogram Period Budget, M FP1 1984-1987 3 800 FP2 1987-1991 5 400 FP3 1990-1994
Läs merERA-MIN Joint Call 2013 Sustainable and responsible supply of primary resources
ERA-MIN Joint Call 2013 Sustainable and responsible supply of primary resources Rickard Sundvall VINNOVA 28 maj 2013 Slide 1 Vad är ERA-MIN? ERA-MIN är ett 4-årigt europeiskt initiativ (ERA-NET) för koordination
Läs merKoncernkontoret Avdelning regional utveckling
Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Magnus Jörgel Näringslivsutvecklare 0706-676208 Magnus.jorgel@skane.se PM Datum 2014-01-23 Dnr 1301845 1 (5) Utveckling av den Internationella Innovationsstrategin
Läs mer