STÖD ÅT MISSHANDLADE KVINNOR OCH DERAS
|
|
- Viktoria Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1(13) NORDMALINGS KOMMUN HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD ÅT MISSHANDLADE KVINNOR OCH DERAS FAMILJER Dnr 09/SN Socialnämnden den 24 februari 2009, 56 Kommunfullmäktige den 22 juni 2009, 39
2 2(13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning. 3 - Lagstiftning - Samverkansgrupp Vad ska och kan Socialtjänsten göra?. 4 - Rutiner för socialsekreterare - Barnen Kvinnan - Mannen - Skydd åt barnet/barnen..6 - Skydd åt kvinnan Anmälningsskyldighet till socialtjänsten.7 - Utredning barnet - Utredning kvinnan - Utredning mannen.. 8 Rutinschema för polis och åklagare...9 Rutiner Hälsocentralen...10 Stöd utanför kommunen.12 - Familjerådgivningen - Centrum mot våld - Barnahus - Kvinnofridsmottagningen - Mansmottagningen mot våld - Kvinnojouren.13 - Kvinnofridslinjen - Brottsofferjouren - Hjälp genom fackliga organisationer - Kvinnofridsportalen
3 3(13) Inledning Lagstiftning Regeringen har i proposition 2006/07:38 föreslagit ett förtydligande av socialtjänstens ansvar för insatser för brottsoffer, främst våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Ändringen i lagtexten innebär att socialnämnden ska, i stället för tidigare bör, särskilt beakta att våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld kan vara i behov av stöd och hjälp. Lagändringen trädde i kraft den 1 juli För att öka kommunernas förutsättningar att leva upp till den ambitionshöjning som regeringen presenterade tilldelas särskilda utvecklingsmedel. Uppdraget ska slutredovisas den 1 juni kap 11 SoL Socialnämnden ska verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp. Socialnämnden ska härvid särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. OBS!! Är hotet riktat mot mannen gäller handlingsplanen omvänt! Samverkansgrupp Samverkansgruppen för misshandlade kvinnor består av representanter från socialtjänsten, polisen och hälsocentralen. Vi träffas ett par gånger per år. Socialtjänsten är sammankallande. Det nu presenterade handlingsprogrammet ska kompletteras och revideras när behov föreligger. Syftet med detta handlingsprogram är att höja medvetandenivån och kunskapen i den aktuella problematiken hos myndigheter och andra organisationer som berörs av denna problematik. Den ska kunna fungera som en lathund för hur olika samverkansmyndigheter ska agera. Syftet är också att få till stånd ett fungerande samarbete mellan aktuella myndigheter och organisationer. För varje myndighet eller organisation ska finnas en kontaktperson att vända sig till när problem behöver diskuteras. Socialtjänsten: Pirjo Johansson Thomas Dahlberg Polismyndigheten: Anders Wikman Vårdcentralen: Verksamhetschef
4 4(13) Vad ska och kan Socialtjänsten göra? Rutiner för socialsekreterare I misshandelsärenden som aktualiseras under kontorstid ska anmälan lämnas till socialförvaltningens individ- och familjeomsorg. Ärendet fördelas till handläggare. I dessa ärenden ska alltid två handläggare arbeta. Om ärendet aktualiseras under icke kontorstid ska polismyndighet kontaktas som i sin tur via socialnämndens ordförande och/eller socialchef och verksamhetschef kontakta socialsekreterare. Samråd alltid med polis, antingen den lokala eller polismyndigheten i Umeå. Fråga om barn funnits med vid våldssituationerna och gör en omedelbar bedömning kring barnets situation här och nu, eventuellt behov av akut skydd, stöd och omhändertagande. Samtala med parterna var för sig. Avgör om kvinnan behöver tolk och använd då aldrig släkting. Kontakta tolkförmedlingen. Hjälp kvinnan att komma till akuten för att få skador omsedda, fotograferade och dokumenterade. Mannen ska inte närvara vid undersökningen. Det är bra om kvinnan kan bli inlagd ett dygn, bl a för att t ex blåmärken inte är synliga förrän efter ett dygn. Begär att läkaren skriver ett läkarintyg. Journalanteckningar räcker inte för ett rättsintyg. Stöd kvinnan i att göra polisanmälan. Det måste vara hennes eget beslut, men erbjud dig att sitta med som stöd. Sekretesslagen gör att socialtjänsten inte kan polisanmäla mot kvinnans vilja. Endast vid mycket allvarliga brott som ger fängelse i 2 år eller mer har socialtjänsten i likhet med hälso- och sjukvården, rätt att utan den hjälpsökande kvinnans medgivande polisanmäla misstanke om brott. Ordna annan bostad för kvinnan och eventuella barn. Använd helst inte hotell och pensionat, anlita kvinnojouren eller nära vänner och släktingar i första hand. Försäkra dig om att kvinnan har någon att samtala med då det är viktigt att kvinnan inte lämnas ensam. Samtala med mannen om händelsen, drogernas roll, rädslan. Vid behov erbjud eventuell avgiftning. Samtalen med mannen bör om det är möjligt utföras av en man. Erbjud fortsatt kontakt från socialtjänsten.
5 5(13) Barnen När vi kommer i kontakt med kvinnan måste vi alltid ställa oss frågan: Finns det barn i denna miljö? Att ha sett sin mamma bli misshandlad kan jämställas med att barnet självt blivit utsatt för övergrepp och misshandel. I och med att kvinnan befunnit sig i en situation inte helt olik tortyroffrens och med tiden blivit nedbruten, kan det innebära att hon inte har förmåga att även se sina barns utsatthet. Att se sin mamma bli misshandlad indikerar en allvarlig risk att utvecklas ogynnsamt. Barnen kan behöva skydd utanför hemmet i ett akut skede och även hjälp och behandling i syfte att bearbeta upplevelser och intryck. Kvinnan Den utsatta kvinnan ska bemötas på ett respektfullt och stödjande sätt. Hon är i regel skuldtyngd och ser inte sällan den uppkomna situationen som hennes fel. Det är viktigt att påminna sig våldsspiralens konsekvenser och att det kommer att kräva mycket tid för att kvinnan ska kunna förändra sin självbild. Hon kan behöva akut skydd för sig och barnen. Hon kan behöva hjälp till sjukvården för att få skador omsedda och dokumenterade. Hon kan behöva hjälp till bostad, eventuell flytt till annan kommun. Hon kan behöva byta identitet. Hon kan behöva kontinuerlig kontakt med socialsekreterare, och det är viktigt att hon får behålla kontakten med samma socialsekreterare över tid för att få stöd i sin utveckling. Hon ska inte ha samma socialsekreterare som mannen och i regel heller inte gå i parsamtal. För många kvinnor och unga flickor med invandrarbakgrund gäller ofta en alldeles särskild problematik. Invandrarfamiljer känner inte sällan ett utanförskap och en rädsla för myndigheter. Ska socialsekreterare hjälpa den utsatta flickan/kvinnan är det också viktigt att få en relation till övriga familjemedlemmar. Det svenska samhället ska aldrig acceptera våldet. Socialsekreteraren ska i arbetet med familjen visa på det oacceptabla i våldet. Rådgör gärna med BUP: flyktingspecialister i dessa svåra familjeärenden. Mannen Även om mannens brott mot kvinnan aldrig går att försvara, är det viktigt att undersöka på vilket sätt mannen kan behöva hjälp. Han har rätt till stöd och hjälp, kontinuerlig kontakt hos socialsekreterare eller annan behandlare. Mannen kan må bra av att prata enskilt om sina upplevelser och om det är möjligt med en manlig samtalskontakt. Forskning och erfarenheter från socialarbetare, psykoterapeuter m fl pekar på att det är ett onormalt stort kontrollbehov som utlöser att mannen misshandlar kvinnan. Ur detta perspektiv bör vi motivera även honom att söka hjälp för att förändra sitt beteende och sin självkänsla. Han kan ha missbruksproblem, vilket han har rätt att få hjälp med. För en man med invandrarbakgrund kan det vara viktigt att förtydliga den svenska lagstiftningen och brottet i att bruka våld och att hjälpa honom att hitta sin roll i det svenska samhället.
6 6(13) Skydd åt barnet/barnen Om barnet/barnen behöver akut skydd undersök möjligheterna i deras nätverk. Dagmamma, släkting, vän, förskola för att möjliggöra mammans kontakter med socialtjänst, sjukvård och polis i akutskedet. Placering tillsammans med mamman hos kvinnojouren i Umeå. Om barnen för kortare tid ska placeras utan mamman, undersök åter möjligheterna i deras naturliga nätverk eller sedan tidigare nyttjat familjehem. Samtala med/lyssna till barnen och bedöm om de behöver ytterligare samtalsstöd (BUP) eller någon annan hjälp utöver det socialsekreterare har möjlighet att ge. Om båda föräldrarna är vårdnadshavare till minderåriga barn kan vi inte neka att informera fadern på vilken adress barnen befinner sig, om det inte är förknippat med stor fara eller att barnen bor tillsammans med mamman på skyddad adress. LVUplacering kan bli aktuell om bedömningen är att barnen behöver skyddas från fadern som vårdnadshavare. Skydd åt kvinnan Vid behov skall akut boende ordnas för kvinnan. Undersök om hon känner till Kvinnojouren och vill ha deras hjälp. Om kvinnan behöver hämta personliga tillhörigheter så låt henne inte gå ensam. I akuta skedet kan kvinnan vara i behov av ekonomisk hjälp. Mannen kan ha tagit över ekonomin i hemmet. Formella biståndsbeslut enligt 4 kap1 och 2 SoL tas i samband med handläggning i ärenden som rör insatser och ekonomisk hjälp. Information ges om möjligheten till skydd, besöksförbud, skyddad adress, hemligt telefonnummer, telefonsvarare. Trygghetspaket för utom- och inomhusbruk kan efter ansökan lånas av polisen i de flesta fall. Hos skattemyndigheten kan kvinnan vid ny adress få spärrmarkering som skydd. Upprepa informationen vid olika tillfällen. Hjälp henne med det praktiska om hon inte orkar själv.
7 Anmälningsskyldighet till socialtjänsten 7(13) Utredning - barnet Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd ska anmäla detta till nämnden, enligt 14 kap 1 SoL. Det räcker att det finns grundad anledning att misstänka detta. Det är socialnämndens ansvar att utreda om förhållandena är sådana att ett ingripande till skydd för barnet behövs. Utredning skall inledas omgående enligt 11 kap 1 SoL. Klargör utredningens syfte och hur den kommer att gå till. Skilj på vårdnadshavare och icke vårdnadshavare. Kartlägg barnens situation, föräldrarnas omsorgsförmåga samt barnens behov av insatser. Det är viktigt att våldet i familjen stoppas och att barnen får prata om den ambivalens de känner inför föräldrarna. Det är lika omskakande för barnen att se sin mamma misshandlas som om de själva misshandlas. Lyssna till och samtala med de äldre barnen om den troliga hjälplöshet och skam de upplevt. Utredning kvinnan Samtala med kvinnan utan mannens närvaro. Glöm inte kvinnans samtycke till utredning om det gäller henne själv. Samtala först kring det kortsiktiga perspektivet. Skynda inte på henne genom att tala om för henne att hon ska lämna mannen, utan vänta tills hon själv är mogen för beslut. Utred kvinnans situation och behov av mer långsiktig hjälp och stöd. Tänk på att mannen kan ha hotat med att barnen kommer att tas ifrån kvinnan och att hon kan vara rädd att han nu ska lyckas. Tänk på att kvinnan är i kris, var tydlig och att information kan behöva upprepas. Ge kvinnan ordentligt med tid att berätta om det som hänt. Poängtera att det är förbjudet i lag att slå och hota. Tala om för henne att misshandeln inte är hennes fel.
8 8(13) Utredning mannen Samtala med mannen separat och gärna med manlig samtalskontakt. Gäller utredningen mannen krävs hans samtycke till denna. Samtala med mannen om händelsen, eventuella droger, rädslan etc. Undersök om han vill ha hjälp. Praktisk hjälp eller samtalsstöd hos socialsekreterare, familjerådgivning, psykiatri, kontaktperson, eller stöd för att komma ifrån sitt eventuella missbruk kan erbjudas. Är han orolig för barnen kan det hjälpa om man talar om för honom att barnen och hustrun har det bra. Erbjud fortsatt stöd eller erbjud kontakt med mansjouren.
9 9(13) Rutinschema för polis och åklagare Syftet med polisutredningen är att utreda vem som skäligen kan misstänkas för brott, om tillräckliga skäl föreligger för åtal och förbered målet så att bevisningen kan läggas fram i ett sammanhang för domstolen. Det är därför angeläget att polisanmälan görs på ett tidigt stadium så att den misstänkte inte kan påverka utgångsläget för polisutredningen. Denne kan förstöra bevismaterial, påverka den utsatta kvinnan, vittnen och övriga som kan lämna uppgifter om övergreppet. Polisutredning kan också tillföra socialnämnden underlag för åtgärder som kan medföra att övergrepp mot kvinnan inte upprepas. Polisutredningen leds av åklagare som kopplas in i ett tidigt stadium. Ofta tas den första kontakten med jourhavande åklagare via telefon direkt på platsen för brottet och direktiv för utredningen inhämtas. Polisen strävar att påbörja sin utredning när anmälan skett och utförs av kvalificerad polispersonal. Vid förhör ska ett förhörsvittne närvara. När den som skall höras är en kvinna bör ett kvinnligt vittne anlitas om det görs och lämpligen kan ske. Förhören tas som regel upp med bandspelare eller om det är möjligt genom filminspelning. Platsen för brottet dokumenteras genom skiss, fotografi eller filminspelning. Vid förhören går det påstådda händelseförloppet igenom i detalj och relationen mellan kvinnan (målsägaren) och mannen (den misstänkte) undersöks. Det är därför ofta ofrånkomligt att kvinnan utsätts för många och svåra frågor. För kvinnans tilltro till de brottsutredande myndigheterna är det viktiga att hon förstår varför dessa frågor måste ställas och att hon inte utsätts för onödigt lidande. Som ett led i att ge den våldsutsatta kvinnan bättre hjälp och stöd i samband med polisutredningen har polisen en författningsgrundad skyldighet att informera kvinnan om att åklagaren under vissa förutsättningar kan föra talan om enskilt anspråk om möjligheterna att få ersättning enligt brottskadelagen. de regler för att förordna målsägandebiträde de regler som gäller för meddelande av besöksförbud. reglerna för stödperson om möjligheterna att få allmän rättshjälp och rådgivning vilka myndigheter, organisationer och andra som kan lämna stöd hjälp. de regler som gäller för att erhålla larmutrustning s k trygghetspaket. Dessutom skall kvinnan tillfrågas om hon vill bli underrättad om beslut i ärendet, t ex -att förundersökning inte skall inledas -att inledd förundersökning skall läggas ned -att åtal inte skall väckas -tidpunkt för huvudförhandling i målet -dom i målet Om det är påkallat att kvinna också underrättas om en anhållen eller häktad person avviker. Den som hör under polisutredning i brottsmål har rätt till ersättning för inställelse. Ersättning kan utgå för bl a resekostnader, kostnad för minskad inkomst eller annan ekonomisk förlust.
10 10(13) Kvinnan (målsägaren) måste själv begära sådan ersättning inom 2 veckor från förhöret. Rättsintyg skall begäras hos den läkare som undersökt kvinnans skador från misshandeln eller övergreppet. När polisen är klar med förhören av målsägande, misstänkt och eventuella vittnen underställs materialet åklagaren. Denne beslutar då om den misstänkte skall friges eller kvarhållas. Åklagaren är även den som beslutar om åtal. Telefon till polisen i Umeå: Larm 112
11 RUTINER HÄLSOCENTRALEN 11(13) Läkarundersökning Läkarens undersökning skall omfatta: Anamnes - noggrann, utan närvaro av anhörig. Iakttag stor försiktighet med upplysning från anhörig, då denne kan vara vållande till misshandeln; - Kroppsundersökning - noggrann, hela kroppsytan ska undersökas. - Alla skador - även de som inte behandlas ska dokumenteras. - Färgfotografering - av yttre skador, helfigur och närbilder. Se spec rutiner för detta på vård, kamera finns på hälsocentralen, hos sekreterarna, som har behörighet att lagra bilder, och att beställa utdrag på CD-skiva. - Tid för återbesök ska alltid ges för att framhålla allvaret i den misshandel kvinnan blivit utsatt för. - Kläderna undersöks i syfte att finna spår eller skador som är av betydelse för bedömning vid eventuell rättslig prövning. - Sexuellt övergrepp eller misstanke om det - akut remiss till gynekolog. - Om sjukskrivning är aktuellt, undvik diagnos som kan skada kvinnan, t ex misshandel. Kom ihåg - Att sexuella övergrepp är vanliga vid misshandel - Att det är vanligt med slag och sparkar mot huvudet vid misshandel - Att de psykiska följderna ofta är minst lika svåra som de fysiska. Även ett psykosocialt omhändertagande är därför av största vikt, i första hand genom snabb kuratorskontakt. - Om patienten vägrar undersökning så får den inte genomföras. Observera också - Att det är vanligt att den misshandlade kvinnan ger vilseledande uppgifter om skadornas uppkomst bl a av rädsla för förövaren och på grund av skam. Observera Att dokumentation av mindre, ej behandlingskrävande skador också är av stor vikt då de kan ge besked om våldets art. Vid t ex sexuella övergrepp kan greppmärken eller blåmärken på lårens insidor, på halsen eller sätesregionen förekomma. Ange också om skadorna kan överensstämma med uppgivet uppkomstsätt. Ange om skadorna varit livshotande samt om risk för framtida fysiska och psykiska men bedöms föreligga.
12 12(13) STÖD UTANFÖR KOMMUNEN Familjerådgivningen Kommunen har ingen egen familjerådgivning utan har avtal med Umeå kommun. Familjerådgivningen har som uppgift att bedriva samtalsbehandling med vuxna par i samlevnadskonflikter/kriser. Verksamheten har stark sekretess, är frivillig och erbjuder de sökande möjlighet att vara anonyma. De har också som arbetsuppgift att informera och förmedla kunskap om normala livskriser och samlevnadsproblem samt att handleda och ge konsultation. Målsättningen är att verka för konstruktiva lösningar av problem och konflikter i samlevnaden, söka förhindra destruktiva skilsmässor/separationer och stödja gemensamt föräldraansvar i de fall samlevnaden upphör. Familjerådgivningen i Umeå finns på adress: Renmarkstorget 6 och kan nås på telefon 090/ Centrum mot våld Där ingår verksamheterna Barnahus, Kvinnofridsmottagningen samt Mansmottagningen mot våld. Det är en verksamhet som erbjuder både våldsutsatta kvinnor och barn samlade myndighetsinsatser samt våldsutövande män samtalsbehandling. Barnahus På Barnahus får barnet träffa alla professionella under samma tak i en trygg och barnvänlig miljö. Barnet får samlade stödinsatser i form av möten med personal från BUP (barn- och ungdomspsykiatri), socialsekreterare, polis och läkare. För mer information telefon Kvinnofridsmottagningen På Kvinnofridsmottagningen kan en våldsutsatt kvinna, på en lättillgänglig och trygg plats, få ett samlat myndighetsstöd anpassade efter sina behov. Om det finns barn erbjuds även dessa stöd. Kvinnan kan få samtalsstöd, hjälp med frågor om ekonomi och boende, hjälp med samordning av olika myndighetsinsatser, träffa läkare, föräldrastöd och göra en polisanmälan. Telefon , mail kvinnofrid@umea.se. Du kan vara anonym. Mansmottagning mot våld Har en man svårt att kontrollera sin ilska, har använt någon form av våld mot sin partner och inte vill göra det igen kan han få hjälp hos mansmottagningen, telefon Du erbjuds individuella samtal eller gruppverksamhet.
13 13(13) Kvinnojouren Kvinnojouren i Umeå är en ideell organisation. De kan ge akut boende och skydd från misshandlaren. Kvinnojouren kan man nå på telefon 090/ när du vill. Man kan även vara anonym och samtalen blir inte heller registrerade. Kvinnofridslinjen Stödtelefon för dig som upplevt hot och våld. tel Brottsofferjouren Brottsofferjouren är en ideell organisation, religiöst och politiskt obunden, alltså ingen myndighet. Den består av stödpersoner som har viss utbildning i att hjälpa människor som varit utsatta för chockartade upplevelser som t ex våldsbrott. Deras råd, stöd och hjälp är kostnadsfri. Stödpersonerna har avgett tysthetslöfte. Du når jouren på tel , eller på adress Ridvägen 10 (Polishuset). Hjälp genom fackliga organisationer Kontakta ditt fackförbund för att få information om vilka stödinsatser de har att erbjuda. Se även
Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn
2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva
Läs merHANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD ÅT MISSHANDLADE KVINNOR OCH DERAS FAMILJER
Sidan 1 av (18) Gällande 22 augusti 2011 HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD ÅT MISSHANDLADE KVINNOR OCH DERAS FAMILJER Sidan 2 av (18) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID INLEDNING 3 RUTINER FÖR SOCIALKONTORET 4-6 RUTINSCHEMA
Läs merRåd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden
Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det
Läs merGÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER
Ändrad 2006-05-04 Sida 1 (9) Senast reviderad: 2007-12-03 Senast reviderad av: Fredrik Bordahl Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER
Läs merGemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO
KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL
Läs merSocialtjänsten, sjukvården, kvinnojouren, polisen, kriminalvården och åklagarmyndigheten i Luleå och Bodens kommuner.
VÅLD MOT KVINNOR Många kvinnor orkar inte och vågar inte söka hjälp när de blir misshandlade. Men många vet inte heller vart de kan vända sig eller vilken hjälp som går att få. Det här är en vägledning
Läs merHandlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer
Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka
Läs merRutin ärendes aktualisering anmälan
Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad
Läs merOm ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)
Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar
Läs merHandlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa
Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa Handlingsplanen antagen i november 2014 Det finns ett länkat kunskapsunderlag som stöd Varje verksamhet måste uppdatera / arbeta
Läs merHandlingsprogram för Arvidsjaur
Våld mot kvinnor Handlingsprogram för Arvidsjaur Norrbottens läns landsting Polisen Antaget av kommunfullmäktige 2005-04-25 37. Arvidsjaurs kommun INLEDNING Varje år utsätts tiotusentals kvinnor i Sverige
Läs merHandlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76
Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och
Läs merTINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL
TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner
Läs merStoppa mäns våld mot kvinnor
Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren
Läs merTrakasserier och kränkande särbehandling
Trakasserier och kränkande särbehandling Alla medarbetare i Lunds kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö där alla möts av respekt. I detta ingår att inte utsättas för kränkande särbehandling, sexuella
Läs merVÅLD I NÄRA RELATIONER
VÅLD I NÄRA RELATIONER En liten broschyr om vilken hjälp som går att få i Ljungby, Markaryd och Älmhult Det berör oss alla Är du kvinna, man, ungdom, barn som blir utsatt för någon form av våld av någon
Läs merRutin omhändertagande enligt 6 LVU
Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens
Läs merVåld i nära relation Myndigheterna i Jokkmokk informerar
Våld i nära relation Myndigheterna i Jokkmokk informerar Det berör oss alla! Den här broschyren har vi tagit fram för till stöd för den som lever med våld eller hot eller som känner rädsla för hot och
Läs merJuridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar
bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merFörslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar
Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största
Läs merAnpassa utredningar efter barnens behov
myndighetssamverkan då det finns misstanke om att barn utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp Anpassa utredningar efter barnens behov En handbok för er som vill arbeta med Barnsamråd 1 Handboken
Läs merSKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?
SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter
Läs merBakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn
Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting
Läs merBasnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,
Läs merTill dig som har anmält ett brott
6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till
Läs merHEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR
HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL
Läs merBRA information till alla ledare/anställda i KSS
KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet
Läs merBasnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Den här skriften vänder sig till dig som är anställd inom verksamhet i Gävleborgs län vars arbete berör barn och ungdomar. En informationsskrift från Barnahus
Läs merKVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN
Handlingsprogram KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN Upprättat i samarbete med Primärvården, Polismyndigheten samt Socialtjänsten Gemensamma mål och utgångspunkter Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett mångfacetterat
Läs merAnsökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser
2009-03-18 Länsstyrelsen i Stockholms län Sociala enheten Box 22067 104 22 Stockholm Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser Projekt: Barncentrum nordost I samverkan mellan kommunerna Täby, Vallentuna,
Läs merVarningssignaler och råd
Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.
Läs merRiktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation
Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahuset Familjen Helsingborg
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn En informationsskrift från Barnahuset Familjen Helsingborg Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och
Läs merKvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver någon att tala med.
Kvinnojouren i Mark är en ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs merMarianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg
Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer
Läs merDomstolarna och mäns våld mot kvinnor
Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna
Läs merKvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används:
STYRDOKUMENT DATUM 2015-11-09 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver ska
Läs merHandlingsprogram Mäns våld mot kvinnor och barn som bevittnat våld
Handlingsprogram Mäns våld mot kvinnor och barn som bevittnat våld Vindeln, Vännäs och Bjurholms kommuner i samarbete med Hälsocentralen Tre Älvar Antagen i Socialnämnden 2011-06-22 2 Innehållsförteckning
Läs merSOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014
2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merSenaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att
Läs merVåld i nära relationer
(M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter
Läs merHot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd
Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet
Läs merKansliet. Susann Swärd
2017-08-10 Kansliet Susann Swärd Anmälningsplikten vid misstanke om att barn far illa ANMÄLAN AV MISSTANKE OM BARN SOM FAR ILLA... 2 1.1 SÅ HÄR GÖR DU EN ANMÄLAN... 3 1.2 MÖJLIGHET ATT STÄLLA FRÅGOR...
Läs merVåga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell
Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn
Läs merEn hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.
En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att
Läs merGemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter
Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en
Läs merÅtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?
Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:
Läs merKommunledningskontoret. Handbok. Är dina medarbetare utsatt för våld i nära relationer?
Kommunledningskontoret Handbok Är dina medarbetare utsatt för våld i nära relationer? 3 1 Det fjärde jämställdhetspolitiska målet Mäns våld mot kvinnor ska upphöra 1 Denna handbok vänder sig till alla
Läs merHAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT?
HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT? Kan någon hjälpa mig? Hur lång tid tar en rättegång? När preskriberas brottet? Kan jag åtalas för förtal? Det här dokumentet är framtaget för att guida dig om du har
Läs merAnmäl vid misstanke om barn far illa
Anmäl vid misstanke om barn far illa Anmäl genast till socialnämnden i barnets hemkommun om vid: fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld vanvård eller försumlig behandling hedersrelaterat våld eller annat
Läs merKarlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm
Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd
Läs mer4. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR
4. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR 4.1 Målsättning och handlingsprogram Målsättning Målsättningen är, i enlighet med riksdagens beslut om kvinnofridsreformen, att medverka i arbetet för ett professionellt
Läs merRutin utredning 11:1 barn
Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,
Läs merKvalitetssäkring för barnavårdsutredningar
1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2011-01-01 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som använts: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver
Läs merRiktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden
modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merVåld i nära relationer
1 (9) Våld i nära relationer Här kan du få hjälp! Arbetsgruppen för Familjefrid i Höör Maj 2011 Höörs kommun: Social sektor Box 53 243 21 Höör Besöksadress: Södergatan 28 Höör Tel: 0413-280 00 Fax: 0413-207
Läs merJag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?
Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk
Läs merSocialtjänsten inledde en utredning i anledning av anmälan.
BESLUT Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2011-05-30 Dnr 2133-2010 Sid 1 (6) Fråga om en socialnämnds skyldighet att göra en polisanmälan om misstänkt sexuellt övergrepp mot barn Bakgrund Den 16
Läs merHandlingsprogram Mäns våld mot kvinnor och barn som bevittnat våld
Handlingsprogram Mäns våld mot kvinnor och barn som bevittnat våld Vindeln, Vännäs och Bjurholms kommuner i samarbete med Hälsocentralen Tre Älvar Antagen av ON, Bjurholms kommun 2011-04-06 2 Innehållsförteckning
Läs merStyrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande
Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn
Läs merSVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa
SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning
Läs merGrundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic
Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic De grundläggande bestämmelserna om myndigheternas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in
Läs merEva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer
HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva
Läs merEn hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.
En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan
Läs merBarnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott
Barnahus Huddinge Botkyrka För unga som utsatts för brott Vilka kommer till Barnahus? Till Barnahus kommer barn och unga, 0 till 18 år, som kan ha utsatts för brott. Det kan till exempel handla om att
Läs merNya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4
Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården,
Läs merBarnahusmodellen En samordningsmodell för åländska myndigheter
Barnahusmodellen En samordningsmodell för åländska myndigheter Kommunens ungdomsenheten Tallbacken 3. Barnahuset 3.2 Samordningsmodell för myndigheterna vid misstanke om våld mot barn POLISEN KOMMUNENS
Läs merVåld i nära relationer
SIDAN 1 Våld i nära relationer Projekt i Skarpnäck och Farsta stadsdelsförvaltningar 2010-12-01-2012-11-30 Ett stort folkhälsoproblem I 73 % av antalet anmälda fall av kvinnomisshandel har kvinnan känt
Läs mervåld i nära relationer
våld i nära relationer En liten broschyr om vilken hjälp som går att få i Ljungby, Markaryd och Älmhult Det berör oss alla Är du kvinna, man, ungdom, barn som blir utsatt för någon form av våld av någon
Läs merMisstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014
Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De
Läs merFÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN
FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett
Läs merVåld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011
Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta
Läs merHandlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga
Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram
Läs merRiktlinjer vid misstanke om att barn far illa
Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer
Läs merTill dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens
Till dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens barn- och ungdomsenhet Informationsmaterial från socialtjänstens barn- och ungdomsenhet På barn- och ungdomsenheten inom Socialförvaltningen
Läs merHandlingsprogram mot familjerelaterat våld
Handlingsprogram mot familjerelaterat våld Skärholmens stadsdelsnämnd 2009 2 Värdegrund Handlingsprogrammets grundvärdering är att det är samhällets ansvar att skydda personer utsatta för våld i nära relation.
Läs merKVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor
SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...
Läs merRätten till kvinnofrid
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Rätten till kvinnofrid Socialtjänstens insatser för våldsutsatta kvinnor i län Meddelande 2001: 29 701-0792-1997 Förord Länsstyrelsen är den regionala tillsynsmyndigheten
Läs merMeddelandeblad. Januari 2005
Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten
Läs merBarntandvårdsdagar 2006 i Jönköping
Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från
Läs merBemötandeguide för anställda inom hälso- och sjukvården
Bemötandeguide för anställda inom hälso- och sjukvården Avdelningen funktionshinder och delaktighet har gjort Bemötandeguiden i samarbete med representanter från hälso- och sjukvården och handikapporganisationen
Läs merKlicka här för att ändra format
Klicka här för att ändra format Målbeskrivning föreskrifter Sammanhållen författning inom hela området våld i nära relationer för socialtjänst och hälso- sjukvård, utifrån brottsofferbestämmelserna 1 oktober
Läs merVåld i nära relationer en folkhälsofråga
Våld i nära relationer en folkhälsofråga Kerstin Bynander och Lina Blombergsson Kommittédirektiv Uppdrag samla och stödja berörda myndigheter och organisationer för att öka effektiviteten, kvaliteten och
Läs merFörslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck
Serviceförvaltningen Staben Tjänsteutlåtande Dnr 1.1.5-729/2016 Sida 1 (5) 2016-11-04 Handläggare Lars Ericsson Telefon: 08 508 11 818 Till Servicenämnden 2016-11-22 Förslag till program mot våld i nära
Läs merSocialtjänstlag (2001:453)
Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete
Läs merStockholm den 1 juni 2007 R-2007/0326. Till Justitiedepartementet. Ju2007/1311/KRIM
R-2007/0326 Stockholm den 1 juni 2007 Till Justitiedepartementet Ju2007/1311/KRIM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 14 februari 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Målsägandebiträdet
Läs merDet försummade barnet
Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk
Läs merVåld i nära relationer 2013
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2013-06-04 SN 2013/0301 0480-450885 Socialnämnden Våld i nära relationer 2013 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta handlingsplan
Läs merAtt anmäla oro till socialtjänsten
Att anmäla oro till socialtjänsten www.upplands-bro.se Foto: Emese/Shutterstock.com Om anmälningsskyldigheten I kontakten med barn och familjer lägger vi ibland märke till saker som inte verkar stå rätt
Läs merAtt anmäla oro för barn
Att anmäla oro för barn Reviderad 2017-10-09 Alla som arbetar med barn har en avgörande roll i att uppmärksamma barn som kan behöva samhällets stöd eller skydd. Att göra en anmälan kan kännas svårt liksom
Läs merHot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd
Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm
Läs merSamverkansrutiner. kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel
Samverkansrutiner kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel Antagna i december 2003 Samverkansrutiner kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel. Antagna i december 2003 ISSN 1103-8209,
Läs mer