D-UPPSATS. Distriktssköterskors upplevelser i möten med misshandlade kvinnor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "D-UPPSATS. Distriktssköterskors upplevelser i möten med misshandlade kvinnor"

Transkript

1 D-UPPSATS 2008:132 Distriktssköterskors upplevelser i möten med misshandlade kvinnor En intervjustudie Anna Gamvik, Cecilia Lundberg Luleå tekniska universitet D-uppsats Omvårdnad Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Omvårdnad 2008:132 - ISSN: ISRN: LTU-DUPP--08/132--SE

2 Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad Distriktssköterskors upplevelser i möten med misshandlade kvinnor Domestic violence primary health care nurses experiences of meeting the exposed women En intervjustudie Anna Gamvik Cecilia Lundberg Specialistsjuksköterska med inriktning mot Distriktsvård 75 hp Omvårdnad D Examensarbete specialistprogrammet 15 hp Höstterminen 2008 Handledare Lisa Skär Kursledare: Stefan Sävenstedt

3 Distriktssköterskors upplevelser i möten med misshandlade kvinnor Domestic violence primary health care nurses experiences of meeting the exposed women En intervjustudie Anna Gamvik och Cecilia Lundberg Luleå Tekniska Universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad Handledare: Lisa Skär ABSTRAKT Under de senaste decennierna har mäns våld mot kvinnor blivit allt mer uppmärksammat. Det är ett samhällsproblem och de senaste åren har det blivit ett folkhälsoproblem. Våldet mot kvinnor uppskattas kosta det svenska samhället cirka tre miljarder kronor varje år. Våldet sker oftast i hemmet och i majoriteten av fallen är den misstänkte förövaren en man som kvinnan har eller har haft en nära relation till. Så länge vi accepterar att mannen i relationen har rättigheter som kvinnan inte har, kommer denna norm och därmed även våldet att fortsätta. Vårt arbete fokuserar på distriktssköterskors upplevelser i möten med misshandlade kvinnor. Sju distriktssköterskor har intervjuats och materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet beskriver distriktssköterskornas oro i mötet med kvinnorna. De anser att deras kunskaper, inom området kvinnomisshandel, är högst bristfälliga. Distriktssköterskorna anser att det säkert är många kvinnor som mår dåligt, där det finns våld med i bilden som de tror sig missa. De upptäcker endast de uppenbara fallen och följaktligen förbises mindre tydlig fysisk och psykisk misshandel. Det finns en enighet om att frågan om misshandel är viktig, men det beskrivs som en svår fråga att ställa. Att inte veta hur man ska formulera och ställa frågan tycks vara ett stort hinder för många distriktssköterskor. Vår slutsats är att distriktssköterskorna inte vet hur de ska hantera problemet. Det saknas en samsyn och gemensamma strategier på arbetsplatsen för att våga ta sig tid att lyssna. Det behövs riktade fortbildningsinsatser för att kunna möta problematiken i vardagen. Nyckelord: kvinnomisshandel, våld i nära relationer, distriktssköterskor

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 1 Historisk överblick... 1 Förekomst... 2 Rättsväsendet... 2 Konsekvenser av misshandeln... 3 De utsatta kvinnornas möte med hälso- och sjukvården... 3 Syfte... 5 METODBESKRIVNING... 5 Deltagare... 5 Datainsamling... 6 Analys... 6 Forskningsetiska aspekter... 7 RESULTAT... 8 Det svåra mötet... 8 Att möta kvinnan... 9 Att vara öppen och lyssna... 9 Att misstänka att kvinnan blivit misshandlad Att känna maktlöshet Att behöva tid och stöd från kollegor Att dokumentation kring misshandeln är komplicerat Att känna brist på kunskap och möjligheter till förbättring DISKUSSION Metodiska överväganden Slutsats REFERENSLISTA BILAGOR 1-4

5 BAKGRUND I Sverige har mäns våld mot kvinnor de senaste decennierna blivit allt mer uppmärksammat som ett samhällsproblem och de senaste åren även som ett folkhälsoproblem. Antalet kvinnor som misshandlats eller hotats har i det närmaste fördubblats sedan början på 1980-talet (Socialstyrelsen, 2005). Kvinnomisshandeln uppskattas kosta det svenska samhället cirka tre miljarder kronor varje år (Socialstyrelsen, 2006). Våld förekommer inom alla kombinationer av nära relationer till exempel i homosexuella förhållanden eller föräldrar/barn relationer. Historisk överblick Våld mot kvinnor är ett problem som funnits länge och som återfinns över hela världen. Under historiens gång har kvinnor, enligt lag, varit underordnade männen och det krävdes att de uppträdde på ett sätt som uppvisade mannens ställning. Våld mot kvinnor som förekom inom familjen och inom äktenskapet var tidigare inte ett brott i samhällets ögon. Det har därmed inte heller funnits något rättsligt skydd för dessa kvinnor. Så sent som på 1990-talet tog ett flertal stater i USA ställning mot kvinnovåldet, som då började ses som ett globalt problem. Förenta Nationernas generalförsamling antog år 1993 deklarationen om avskaffandet av våld mot kvinnor, där de åtar sig att aktivt arbeta mot varje handling av kvinnospecifikt våld. Införandet av en skärpt lagstiftning, med bland annat brottet grov kvinnofridskränkning, markerar att våld mot kvinnor i nära relationer, är ett allvarligt brott. Trots detta finns det naturligtvis mycket kvar att arbeta med. Mycket av det arbete som sker kring kvinnovåldet utförs av kvinnojourer men även forskningen är av betydelse för att få en förståelse för varför våld mot kvinnor sker (Heimer & Posse, 2003). Eliasson och Ellegrim (2006) visar att många av de män som är våldsutövare, men även de utsatta kvinnorna, har vuxit upp i familjer där det har förekommit våld. Faktorer på den individuella nivån ses som huvudorsaker till våldet. Grunden till detta kan ofta härröras från mannens självkänsla och osäkerhet i sin mansroll. Jämställdhetslagar till trots, så finns det på en kulturell nivå, en uppfattning att män är överlägsna kvinnor. Dessa outtalade normer blir en omedveten del av människans bild av omvärlden. På så sätt uppfattas kvinnofientliga värderingar, som något naturligt, hos både män och kvinnor. Trots att det finns ett förbud mot att bruka våld mot sin partner så förlåts ofta mannen av sin omgivning för något enstaka övertramp. En kvinna som frångått den accepterade kvinnobilden och uppfattas som alltför dominant, självständig eller provocerande kan anses vara indirekt ansvarig för våldet. Det

6 finns med andra ord en outtalad norm i samhället om hur kvinnor bör uppföra sig, normen innefattar dock inte män. Så länge vi accepterar att mannen i relationen har rättigheter som kvinnan inte har, kommer denna norm och därmed även våldet att fortsätta (Eliasson & Ellegrim, 2006). Förekomst Det finns ett stort mörkertal och det är svårt att få fram korrekta siffror på förekomsten av misshandel mot kvinnor. Enligt brottsförebyggande rådet (BRÅ) gjordes år 2006, anmälningar i Sverige direkt kopplat till misshandel av kvinnor över 15 år. I 72 % av fallen är det någon kvinnan känner, som misshandlar henne. Varje år avlider ca 30 kvinnor till följd av dödligt våld. BRÅ anser att dessa anmälningar bara är toppen på ett isberg, att siffrorna bara visar 20-25% av allt våld som sker mot kvinnor (BRÅ, 2007). Genomsnittligt sker 185 fall av misshandel/dag. En ökning av antalet misshandelsfall kan ses på helger, precis efter löning och vid storhelger (bilaga 1)(Peterson, 2007). Forskning visar att risken ökar för att kvinnan ska utsättas för allvarliga skador eller dödligt våld, då kvinnan har lämnat relationen eller när förövaren tror att kvinnan ska lämna relationen (Widding-Hedin, 1997). Rättsväsendet I många länder i Europa är misshandel förbjuden, men fysisk bestraffning av kvinnan i begränsad omfattning är fortfarande tillåten. Lagar om våld mot kvinnor i hemmet finns i flertalet länder utöver Europa och Nordamerika. Även i länder där det är långt kvar till jämställdhet, som Spanien och Indien, förbjuder man fysiskt våld mot kvinnor i familjen. I vissa länder är respekten för privata förhållanden ett hinder i kampen mot kvinnovåldet, då lagstiftningen i dessa länder har högre status än kvinnors rätt till liv och hälsa. Det finns dock ingen nation som tillåter oreglerat våld mot kvinnor (Eliasson, 1997). Enligt svensk lag (SFS, 1999:845) kan mannen dömas till bland annat grov kvinnofridskränkning. Detta är en ny brottskategori från år 1998, som avser upprepade kränkningar såsom misshandel, hot, tvång, frihetsberövande, hemfridsbrott, sexuellt tvång av kvinnan där förövaren är en man i en nära relation. I rapporten från BRÅ (2000) skrivs att Genom den nya bestämmelsen ska upprepade fall av sådana brott bedömas tillsammans och resultera i ett strängare straff än vad de enskilda gärningarna bedömda var och en för sig skulle medföra. Männen kan också bli dömda för misshandel, detta som en del i domen kvinnofridskränkning, just för att misshandeln varit systematisk (BRÅ, 2000). 2

7 Det finns även lagar som reglerar distriktssköterskans arbete kring de misshandlade kvinnorna. Patientjournallagen (1985:562) styr hanteringen av patientjournalen, när en patient vårdas eller genomgår behandling inom hälso- och sjukvården skall en patientjournal finnas. Hantering av journaler kräver goda rutiner och skall hanteras säkert, endast behörig vårdpersonal har rätt att läsa den. Patienten har själv rätt att läsa sin journal samt erhålla en kopia av journalhandlingen. Journalhandlingen kan användas vid rättsliga och försäkringsmässiga samband för att bevisa dokumenterade skador (ibid). Enligt sekretesslagen (1980:100) skall hälso- och sjukvårdspersonal bryta sekretessen och lämna uppgifter till polis och åklagarmyndigheten, vid misstanke om brott som ger annat straff än böter t ex vid dråp, mord, grov misshandel och våldtäkt. Konsekvenser av misshandeln Våldets konsekvenser visar sig både i fysiska och psykiska besvär hos de utsatta kvinnorna. De psykiska symtom som nämns är irritation, oro, sömnproblem, kraftlöshet, nedstämdhet, självmordstankar och dåligt minne. De fysiska symtomen kan vara huvudvärk, magbesvär, illamående/kräkningar, domningar i extremiteter, hjärtklappning, yrsel, värk och rikliga svettningar utan föregående ansträngning (Lundgren, Heimer, Westerstrand, Kalliokoski, 2001). Våld mot kvinnor drabbar även barnen i familjen. Under senare tid har samhället börjat uppmärksamma detta skadliga våld som barnen får uppleva när mamma blir slagen. Barnen är många gånger närvarande under misshandeln och hemmet som ska vara en trygg plats blir ett ställe där de mest skrämmande händelser utspelar sig. Att vara vittne till våld mot sin mamma, kan vara skadligt i samma grad som om barnet själv blir utsatt för misshandel. Barnen löper ökad risk för psykiska störningar, som depression och dåliga resultat i skolan. En del barn visar symtom på post traumatic stress disorder (PTSD), som kan yttra sig som sängvätning, hyperkänslighet, koncentrationssvårigheter och apati. När barnen mår dåligt ökar den psykiska stressen ytterligare för den utsatta kvinnan. Det är viktigt att ge dessa kvinnor psykosocialt stöd för att förebygga ohälsa hos både kvinnan och barnen (Almqvist & Broberg, 2004). De utsatta kvinnornas möte med hälso- och sjukvården En stor andel av de misshandlade kvinnorna vänder sig till hälso- och sjukvården för att få 3

8 hjälp. Många av dessa kvinnor söker psykiatrisk hjälp (Lundgren et al., 2001), men när det handlar om fysiska skador, många gånger relativt allvarliga, söker de medicinsk hjälp (Lundgren, 2004). Många gånger är det traumatiska händelser som de utsatta kvinnorna återger, vilket kan framkalla starka känslor hos vårdpersonalen. De våldsutsatta kvinnorna är beroende av personalens professionella stöd och hjälp, då flertalet inte själv klarar av att hantera de problem som hindrar dem från att gå vidare i livet (Shipway, 2004). I en Australiensk studie (Bates, Hancock & Peterkin, 2001) framkommer det att kvinnor med tidigare erfarenheter av vården avskräcktes att söka hjälp då de visste att väntetiden kunde bli långdragen. Den känslomässiga stressen ökade när de sökte hjälp på grund av den märkbara bristen på kompetens hos personalen. Kvinnorna blev frustrerade och irriterade av att berätta vad som hänt för flera olika personalkategorier. De var däremot beredda att avslöja misshandeln om de blev tillfrågade i en lugn och trygg miljö (ibid). När kvinnorna sedan gjort avslöjandet var det viktigt att vårdpersonalen inte dikterade för dem hur de skulle lösa situationen, utan att de kom med vägledning. Kvinnorna måste själva ta tag i problemet med hjälp och stöd från vårdpersonalen (Chang, Cluss, Ranieri, Hawker, Buranosky & Dado, 2005). I socialstyrelsens kunskapsöversikt om våldsutsatta kvinnor (Socialstyrelsen, 2003) framgår att all vårdpersonal är skyldig att känna igen och förstå våldet, vara lyhörd och erbjuda stöd och behandling till den misshandlade kvinnan. Trots detta har hälso- och sjukvården endast i en liten utsträckning uppmärksammat de våldsutsatta kvinnorna. Vidare menar Socialstyrelsen (2003) att det är lämpligt med ett handlingsprogram som ger stöd till hälsooch sjukvårdspersonalen. Genom handlingsprogrammet får personalen kunskap om hur ett gott bemötande och omhändertagande av misshandlade kvinnor kan skapa möjlighet till förändring i misshandelsrelationen. Samarbete mellan olika myndigheter och organisationer är av betydelse för ett framgångsrikt arbete. Det är en förutsättning för patienten, i detta fall den våldsutsatta kvinnan, att få en heltäckande och god vård (ibid). Vårdpersonalen anser att de har en bristfällig utbildning och liten erfarenhet kring detta ämne. Det gör det svårt att veta vad som ska sägas och göras i mötet med den misshandlade kvinnan. Det finns heller inte tillräckliga kunskaper om vilka resurser som finns i samhället (Varjavand, Cohen, Gracelyn & Novack, 2004). Viktigt är att distriktssköterskor har 4

9 kunskaper om förekomsten av våld mot kvinnor, symtomen och vilka konsekvenser det kan leda till. Vikten av bemötande kan göra att kvinnan vågar berätta om sin situation, detta skall man vara medveten om, att var man än jobbar så kan man träffa på dessa kvinnor (Socialstyrelsen, 2003). Hälso- och sjukvårdens personal har en unik möjlighet att upptäcka och identifiera våld mot kvinnor. De har inte bara denna möjlighet, utan enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982: 763) även ett ansvar att ge vård av god kvalitet för att tillgodose patientens behov av trygghet i vården. Våld mot kvinnor ses idag som ett folkhälsoproblem. Våldet kan ge både fysiska och psykiska konsekvenser hos den utsatta kvinnan, likväl som att även barnen i familjen kan ta skada. Det gäller att som vårdpersonal ha kunskap och vara uppmärksam på dessa symtom, för att kunna hjälpa dessa utsatta kvinnor. Vårt intresse för kvinnofrågor ledde fram till valet av inriktning i arbetet. Vi har valt att fokusera manligt våld mot kvinnor och hur distriktssköterskan upplever dessa möten med de utsatta kvinnorna. Syfte Syftet med denna studie är att beskriva distriktssköterskors upplevelser i möten med misshandlade kvinnor. METODBESKRIVNING Då studien syftar till att beskriva distriktssköterskornas upplevelser, användes en kvalitativ forskningsintervju. Denna kvalitativa forskningsmetod kan enligt Polit och Beck (2004) användas för att utforska och utveckla förståelse för olika fenomen. Datainsamlingen bygger på intervjuer, som ger en narrativ information, det vill säga berättande svar från den intervjuades erfarenheter. Kvalitativa undersökningar baseras på kunskap om människan som endast är möjligt genom att beskriva mänskliga erfarenheter, sådant som upplevs av människan själv. Den kvalitativa ansatsen är lämplig för att få beskrivningar av den intervjuades livsvärld (Polit & Beck, 2004). Deltagare Inklusionskriterierna var att deltagarna skulle vara distriktssköterskor, med det menas sjuksköterskor med specialistutbildning inom distriktsvård och som jobbar inom primärvården. De skulle även ha erfarenhet av möten med misshandlade kvinnor. 5

10 Definitionen kvinnomisshandel som användes var enligt Widding-Hedin (1997) våld som utförs av en man mot en kvinna som han har eller har haft en nära relation till. Misshandeln kan vara fysisk, psykisk och/eller sexuell. Våldet upprepas och upptrappas inom förhållandet. Sju kvinnliga distriktssköterskor i ålder mellan år deltog i studien. Samtliga var verksamma inom yrket och arbetade vid fyra vårdcentraler i norra Sverige. Antal verksamma år som distriktssköterska sträckte sig mellan 4-12år. I vilken utsträckning de hade erfarenheter av möten med misshandlade kvinnor varierade från någon enstaka gång till relativt stor omfattning. På samma sätt varierade tidaspekten, från att ha träffat dessa för flera år sedan till jämförelsevis nya erfarenheter. Datainsamling Verksamhetscheferna på de utvalda vårdcentralerna tillfrågades personligen och försågs med ett informationsbrev gällande bland annat syftet med intervjuerna (bilaga 3). När vi erhållit godkännande från verksamhetscheferna till att utföra intervjuerna, ombads verksamhetschefen att överlämna ett informationsbrev till distriktssköterskorna (bilaga 4). De fick ta del av informationsbreven och genom underskrift lämna sitt samtycke att delta i studien. Deltagandet var frivilligt och de kunde när som helst avbryta intervjun. De distriktssköterskor som var intresserade av att delta kontaktades via telefon för att komma överens om tid och plats för intervjun. Deltagarna fick själva välja var de skulle bli intervjuade. Intervjuerna gjordes enskilt på var sitt håll av författarna. De spelades in på band och skrevs därefter ned ordagrant innan analysprocessen. Intervjuernas mål var att samla in så mycket information som möjligt. Den muntliga dialogen under forskningsintervjun förvandlades sedan till en textmassa som tolkades. Varje intervju är ett unikt samspel mellan två personer som till en början är främlingar. I den kvalitativa intervjutekniken är frågorna inte standardiserade utan formar sig efterhand när man ser vilka frågor som kan vara av relevans och betydelse för studien. Som grund användes en frågeguide (bilaga 2). Med detta intervjusätt tillåts intervjuaren att forma och utveckla sina frågor för att berika studien (Polit & Beck, 2004). Analys Analysen är gjord enligt Burnard (1991;1996) vilket innebär en analysprocess som ger en detaljerad och systematisk förteckning av kategorier och frågor som berörts under 6

11 intervjuerna. Kategorier slås samman och ett kategorisystem skapas. Att läsa en textmassa innebär enligt Burnard (1996) att tolka densamma. Detta kan ske på ett ytligt plan då orden läses och förstås. Det kan också ske på ett djupare plan då forskaren måste förstå innebörden i det lästa, det vill säga djuptolkning. I analysen söks den underliggande meningen i texten, latent innehållsanalys enligt Downe-Wamboldt (1992), för en djupare förståelse av erfarenheterna. När samtliga intervjuer var utskrivna lästes varje intervju i sin helhet ett flertal gånger av bägge författarna. Anteckningar gjordes fortlöpande under läsningen för att få en känsla av helheten och innehållet i texten. De meningsenheter som motsvarade studiens syfte markerades av de båda författarna på var sitt håll och jämfördes sedan med varandra. Därefter följde kondensering av dessa meningsenheter för att få fram kärnan ur innehållet. Att-satser bildades av de kondenserade meningsenheterna och fördes in i en tabell. Tabellen sorterades så att de meningsenheterna med liknande innebörd fördes samman och texten lästes återigen igenom för att få en helhetskänsla och förståelse för de grundläggande särdragen i texten. Här gjordes en reducering av antalet kategorier med närliggande innebörd. Handledaren följde fortlöpande med under arbetets gång och skapande ett oberoende kategorisystem som senare jämfördes och diskuterades med författarna. Innan den slutgiltiga listan med kategorisystem godtogs, föregicks detta av ytterligare diskussion. Under skrivandet återgick författarna till originalbandinspelningarna och till de kompletta utskrifterna av intervjuerna för att förhålla sig närmare det ursprungliga innehållet och innebörden. Texten bearbetades under det fortsatta analysarbetet med frågor som: vad säger texten mig? Vad handlar texten om? Vad menar distriktssköterskan? Vad betyder detta? Med frågornas hjälp ges möjligheten till ett större djup i den latenta analysen (Down-Wambold, 1992). Forskningsetiska aspekter Det finns risk att intervjudeltagaren utelämnar sig för mycket under samtalen och att tala om sina tidigare erfarenheter i ett känsligt ämne kan enligt Kvale (1997) leda till känslan av obehag. Då detta är ett känsligt ämne, kom vi att finnas tillgängliga efter intervjun för samtal, samt att vi lämnade uppgifter till deltagarna om de ville kontakta oss efter intervjun via telefon eller e-post. Deltagandet var frivilligt och de kunde när som helst avbryta intervjun. De inspelade och utskrivna intervjuerna förvarades inlåst och endast författarna och handledaren hade tillgång till materialet. Deltagarnas identitet kan ej identifieras i den färdiga uppsatsen. Deltagarna blev alla informerade om att den färdiga studien kommer att finnas 7

12 tillgänglig på Luleå tekniska universitets databas. Studien är granskad och godkänd av etikgruppen på Luleå tekniska universitet. Negativa aspekter gällande denna studie är att ämnesvalet är känsligt för många personer. Positivt är att vi med denna studie ökar kunskapen hos distriktssköterskor och annan vårdpersonal om hur de skall bemöta dessa kvinnor. Vi anser därmed att fördelarna överväger nackdelarna. RESULTAT Tabell 1. Översikt av huvudkategorier och underkategorier Huvudkategorier Underkategorier Det svåra mötet Att möta kvinnan Att vara öppen och lyssna Att misstänka att kvinnan blivit misshandlad Att känna maktlöshet Att behöva tid och stöd från kollegor Att dokumentation kring misshandeln är komplicerat Att känna brist på kunskap och möjligheter till förbättring Det svåra mötet Denna huvudkategori innehåller följande underkategorier: Att möta kvinnan; Att vara öppen och lyssna; Att misstänka att kvinnan blivit misshandlad. Huvudkategorin beskriver att distriktssköterskorna upplevde mötet med de misshandlade kvinnorna som svårt. En viktig aspekt i dessa möten är kommunikation, samtidigt är det en svårighet då det inte alltid var uppenbart att kvinnan var misshandlad. Att känna misstankar i mötet med kvinnan, beskrivs som en känsla i magen och många gånger visar sig denna misstanke stämma. 8

13 Att möta kvinnan I möten med de misshandlade kvinnorna beskrev många distriktssköterskor att det var svårt att veta hur de skulle hantera dessa möten. Det var många gånger känsloladdat för både kvinnorna och distriktssköterskorna. Distriktssköterskorna beskrev även upplevelsen av att de många gånger inte kunde hjälpa dessa kvinnor eftersom, det inte alltid var uppenbart att de blivit misshandlade. Att inte kunna ge dem den hjälp de behövde, innan problemen blev uppenbara och uttalade, beskrivs som påfrestande. De är säkert många kvinnor med högt blodtryck som kommer hit och mår dåligt, kanske finns de våld där med Vid vissa möten var förövaren närvarande när kvinnan sökte hjälp, vilket ytterligare försvårade och gav distriktssköterskorna en obehagskänsla. Distriktssköterskorna upplevde även hopplöshet när kvinnan kom från ett mindre samhälle och kände distriktssköterskan sedan tidigare. En distriktssköterska berättar: ja, man vet ju inte hur det kommer att gå, men man måste ju försöka ge en positiv bild att det kommer att lösa sig till det bästa Att vara öppen och lyssna Resultatet beskriver att det var viktigt att kommunicera med kvinnan. Att ställa en direkt fråga till en kvinna som kom till vårdcentralen om att hon blivit misshandlad, upplevde distriktssköterskorna som svårt, även om alla var eniga att det var en viktigt fråga att ställa. Vissa kände inga svårigheter att prata och fråga om misshandel, de beskrev att det var jämförbart med att fråga om alkohol, men betonade vikten av att vara öppen och att det tar tid att lära sig att ställa dessa känsliga frågor. De underströk även betydelsen av att kunna hantera svaren de fick från kvinnorna. Denna medvetenhet till trots, var det flera av distriktssköterskorna som inte frågade om misshandel, även då det fanns misstanke om detta. Anledningen var svårigheten att formulera själva frågan, brist på erfarenhet och rädsla för svaret. det är svårt att fråga om kvinnan säger: jag mår dåligt. Ska jag då fråga: varför söker du mig, har du blivit slagen? 9

14 Distriktssköterskorna upplevde det betydelsefullt att lyssna på vad kvinnan hade att berätta. Kvinnorna som sökte hjälp bar ofta på starka känslor och många gånger hade de tagit lång tid på sig innan de vågade erkänna för sig själva att de faktiskt var misshandlade. Att engagera sig i kvinnornas våldsproblematik skapade en olustkänsla, osäkerhet och oro hos distriktssköterskorna. Samtidigt gav det en tillfredsställelse att få möjlighet att hjälpa dessa kvinnor. Distriktssköterskorna berättade att de vid mötet ofta fick hantera en ilska som kvinnorna bar på och som relaterades till att de upplevde att de förlorat tid innan de till slut sökt sig till vårdcentralen för att få hjälp. Det är ett laddat möte, mmm, kvinnan är oftast arg, när hon kommer hit så är hon oftast arg, så att säga Jag tror också att det ska gå ganska långt innan de våga erkänna att dom blivit slagna Distriktssköterskorna erfor att det var ovanligt att kvinnorna spontant berättade att de blivit misshandlade. En distriktssköterska berättade om en kvinna som kom tillsammans med sin svärmor till mottagningen. Efter att svärmodern på distriktssköterskans uppmaning hade lämnat rummet, berättade den unga kvinnan att hon blev misshandlad i hemmet och hur länge det hade pågått, utan att hon behövde ställa frågan. Distriktssköterskan upplevde att om tillfället och relationen mellan vårdpersonal och den vårdsökande var den rätta så kunde kvinnorna självmant berätta vad som hänt när de sökte vård. Distriktssköterskorna uppfattade det viktigt att se och uppmärksamma de utsatta kvinnorna eftersom, om de uppmärksammats vid ett tidigare tillfälle, kunde kvinnan vid nästa möte berätta om misshandeln. satt hon utanför mitt rum och man kunde nästan se på hållningen eller ska jag säga bristen på hållning, axlarna hängde och blicken var riktad mot golvet sen när hon kom in till mig och vi började prata, så var det som att allt bara släppte Att misstänka att kvinnan blivit misshandlad Det finns kvinnor som söker vård upprepade gånger, där det kan visa sig att våld ligger bakom deras problem. Att inte vara hundra procent säker på att kvinnan blivit misshandlad gjorde att distriktssköterskan tvivlade på sin känsla, att allting inte riktigt stämde. Misstankarna förekom, både vid mottagningen och i samband med BVC- kontroller. Att misstänka 10

15 misshandel beskrevs som en känsla i magen, en känsla av att det kvinnan sa inte stämde. Distriktssköterskorna berättade att kvinnans rädsla kan kännas i hela rummet och genom att fånga upp denna känsla, kan de få en förnimmelse av att allt inte står rätt till. då kände jag av hennes rädsla "Det var ett tryck i stämningen, min magkänsla sa att det var någonting som inte stämde" Det visade sig att distriktssköterskorna tror på sin magkänsla. Finns det misstankar att någon blir misshandlad så tror distriktssköterskorna att de många gånger har rätt. Samarbetet med andra yrkeskategorier kan vara till hjälp vid misstanken om misshandel. Detta berättade en distriktssköterska som kontaktades av barnmorskan angående en patient. Där det visade sig att de båda hade misstankar om kvinnovåld i relationen, vilket då stärkte deras känsla och gjorde att de konfronterade kvinnan. Distriktssköterskan berättade även om samarbetade med skolpersonal, som skildras vid ett tillfälle där distriktssköterskan misstänkte att de vuxna kvinnorna i en invandrarfamilj hölls inlåsta, av sin far och man. Vid konfrontation nekade familjen, men distriktssköterskan var inte nöjd med svaret. Hon tyckte inte att det verkade stämma, eftersom samma misstankar även inkommit från skolan om denna familj. Ytterligare ett exempel på hur misstankar kan stärkas är rykten. I detta fall har distriktssköterskan hört rykten att det pågick kvinnomisshandel i ett av husen i byn. När kvinnan kom för en rutinkontroll så fann distriktssköterskan ett stort antal blåmärken på hennes kropp. Då distriktssköterskan även hört andra tala om att det förekom kvinnomisshandel, så stärktes hennes misstankar. men i det fallet så frågade jag eftersom ryktet gick på byn Distriktssköterskorna berättade att de har upplevt alla möjliga och omöjlig varianter av bortförklaringar om hur blåmärken och andra skador uppkommit. Alla var överens om att kvinnorna är bra på bortförklaringar, även om det inte alltid verkade stämma överens med åkommorna som kvinnorna sökte för. Bortförklaringarna kunde handla om att de hade cyklat omkull, varit ute i skogen med hunden, ramlat, men även ren ilska kunde komma som svar på frågan om hur blåmärkena hade uppkommit. 11

16 Dom döljer de ju så länge dom kan. Dom kan ju säga det är ju bara ett blåmärke, dom kvinnorna är jättesvåra En skrämmande stor del av kvinnorna, som distriktssköterskorna berättade om, återvände och förlät de män som misshandlat dem. Det finns även de som ändrat sig och tagit tillbaka sitt erkännande eller ändrat händelseförloppet i efterhand, trots uppenbara tecken på fysiskt våld. Förnekelsen och bortförklaringar menar distriktssköterskorna, infann sig eftersom kvinnorna inte hade kommit till det stadiet där de var beredda att lämna mannen. Det gav distriktssköterskorna känslan av att de inte alltid kunde ge de utsatta kvinnorna den hjälp de behövde. "en kvinna hittats vid älven, misshandlad och i det närmaste okontaktbar, men det sjuka är ju att när dom som hittade henne, ville hjälpa så att hon kom till sjukhuset, så lyckades hon ändå haspla ur sig någon bortförklaring och att hon absolut inte ville göra någon polisanmälan" Att känna maktlöshet Denna huvudkategori innehåller följande underkategorier; Att behöva tid och stöd från kollegor; Att dokumentation kring misshandeln är komplicerat och Att känna brist på kunskap och möjligheter till förbättring. Huvudkategorin beskriver att distriktssköterskorna känner maktlöshet i det känsloladdade mötet med den misshandlade kvinnan. Maktlösheten grundar sig till stor del i den bristande kunskap, som distriktssköterskorna erfar att de har i ämnet. Mötet är ofta väldigt tidskrävande och det kräver omstrukturering och omprioritering från verksamhetsledningen. Maktlösheten visar sig även i frågan kring dokumentationen, speciellt i de fall då kvinnan inte erkänner att hon blivit misshandlad. För att bättre kunna ta hand om och uppmärksamma dessa kvinnor, anses det behövas en mer kontinuerlig utbildning. Att behöva tid och stöd från kollegor Majoriteten av distriktssköterskorna erfor att de kunde bli friställda från sitt arbete om det kom in en misshandlad kvinna eftersom ett sådant möte kräver att de får omprioritera hela sitt arbete. Distriktssköterskorna berättade att de har ett flexibelt jobb, men upplever oftast att det är mycket att göra och de kändes tryggt att veta att de kunde ta sig tid med den utsatta kvinnan. 12

17 jag hoppas ju att arbetskamraterna och ledningen ställer upp och omfördelar om det behövs det tror jag faktiskt att dom skulle göra En del av distriktssköterskorna nämnde dock bristen på tid som ett problem. Att det utgjorde ett hinder för att tala om och fråga om våldsproblematik. Den stora arbetsbelastningen leder till att distriktssköterskorna upplever att de tvingas prioritera andra göromål för att kunna hantera arbetsuppgifterna. Ja om man skall göra denna fråga till rutin så måste man ju också ha tiden för att lyssna på svaret Att dokumentation kring misshandeln är komplicerat Distriktssköterskorna beskriver vikten av dokumentation och berättar att det pågår en diskussion om ett nytt sökord i journalen, våld, men i dagsläget är inget bestämt. De tror att detta kanske kan underlätta dokumentationen. Det är speciellt komplicerat när de gäller misstanke om misshandel. De flesta vill vara säkra innan de dokumenterar i journalen, exempelvis ett erkännande från kvinnan, eftersom journalen följer kvinnan livet ut. tänk om man har fel och patienten vill ha ett utdrag av journalen. Jag skulle nog vilja vara säker innan jag signerade journalen En distriktssköterska nämner att hon skriver det konkreta: att hon frågat kvinnan om det förekommer misshandel, men inga fler detaljer. De berättar att det är läkaren som skall dokumentera skadorna inför en eventuell anmälan och att de därför bokar in kvinnorna direkt till läkaren. I dessa fall fanns erkännande och kvinnorna har själva sökt vård. "Eller kanske att jag skrev under hud om blåmärkena och att kvinnan sa att de var från att hon ramlat hemma i trappen. Men inte att jag skrev att jag trodde de berodde på våld" Att känna brist på kunskap och möjligheter till förbättring Ingen kunskap som distriktssköterskorna fått under utbildningen, ansåg de kom till nytta när de väl befann sig i situationen. När de inte visste vad som borde sägas eller göras i mötet med 13

18 den misshandlade kvinnan, blev resultatet en oroskänsla och att de kände sig osäkra. Distriktssköterskorna uppfattar sig inte uppdaterade kring vilka rutiner som gäller, många berättar hur de i efterhand läst på och även fördjupat sina kunskaper i ämnet. under utbildningen kan jag inte komma ihåg att vi fick någon undervisning alls i ämnet När distriktssköterskorna kände avsaknad av kunskap, vidareförmedlade de kontakt till andra instanser som kvinnojourer, socialkontor eller kollegor med större erfarenhet om misshandlade kvinnor. Det framkom att det skiljer sig mellan distriktssköterskornas uppfattning och kunskap om förekomsten av kvinnomisshandel. Vissa tror sig inte alls möta dessa kvinnor i sitt arbete, eftersom de anser att problemet inte är så vanligt förekommande. Tycker att man ska lägga krutet på annat. Det är en viktig grupp att ta hand om, men de är så sällan jag träffar denna patientgrupp, så jag prioriterar andra saker som jag möter i mitt dagliga arbete De distriktssköterskorna som ej ansåg sig träffa på kvinnomisshandel särskilt ofta, menar att när kvinnorna behöver hjälp så vänder de sig inte till vårdcentralen utan till kvinnojouren. De påpekar även att misshandeln inte alltid äger rum på dagtid, när vårdcentralen håller öppet och att det istället blir akutmottagningen som träffar dessa kvinnor. Distriktssköterskorna berättade att det många gånger är alkohol med i bilden, när misshandeln äger rum och därmed sker de oftare på kvällar, nätter och helger. I kontrast till detta berättade andra att de troligtvis stöter på dessa kvinnor mycket oftare än de kan tänka sig, kanske dagligen. Attityden kring ämnet visar sig även i hur de prioriterar sitt arbete och inom vilka områden de söker efter ny kunskap. Med en positiv inställning visar en distriktssköterska att man klarar sig långt med att vara medmänniska i mötet med de utsatta kvinnorna, att lyssna, trots bristen på kunskap. i den situationen jag berättade om kändes de mest som jag bara fanns där, det räckte långt då Distriktssköterskorna kommer med förslag som att till exempel regelbundet gå igenom styrdokument för att hålla sig uppdaterade. Genom utbildning och att göra frågorna kring våld i nära relationer till rutin, kan de kanske hitta fler kvinnor som far illa. Distriktssköterskornas 14

19 inställning är att det regelbundet behövs ny kunskap och erfarenhet, eftersom erfarenhet och kunskap gör det lättare inför en helhetsbedömning av kvinnans totala situation. De menar att de därmed skulle kunna ge de utsatta kvinnorna ett bättre bemötande. Även ett närmare samarbete mellan olika instanser, tillexempel kvinnojourerna önskas av distriktssköterskorna. DISKUSSION Resultatet visar att distriktssköterskorna upplever det som ett känsloladdat möte som är svårt att hantera. Det personliga engagemanget för de misshandlade kvinnorna skapar oro och olustkänslor. Häggblom och Möller (2006) beskriver samma företeelse, att sjuksköterskorna känner skräck när de möter utsatta kvinnor. Woodtli (2001) menar att det är angeläget att inte ta kvinnans problem och projicerade känslor personligt. Resultatet i denna studie belyser vikten av en väl fungerande kommunikation med den utsatta kvinnan och distriktssköterskorna upplever det som betydelsefullt att lyssna på vad kvinnan hade att berätta. Att ställa och formulera en direkt fråga framkom som svårt, även om alla var eniga om att det är en viktig fråga att ställa. Att inte veta hur de ställer frågan om misshandel framkommer i flera studier som ett hinder för vårdpersonalen att bemöta de utsatta kvinnorna (Ellis, 1999; Heinzer & Krimm, 2002; Gutmanis, Beynon, Tutty, Wathen & MacMillan, 2007). Resultatet i denna studie visar att misstänka misshandel beskrivs som en diffus känsla i magen, en känsla av att det kvinnan säger inte stämmer. Häggblom och Möller (2006) berättar också om denna magkänsla och att den utgör grunden till om våldsämnet tas upp eller ej. Resultatet visar att kvinnorna ibland tar tillbaka sina erkännanden och ändrar historien efterhand, vilket även Dienemann (2005) beskriver, att när kvinnorna väl hade mod att berätta så måste hjälpinsatserna komma fort då modet inte håller i sig så länge. Frustration framkommer i denna studie, som en återkommande känsla i de fall där kvinnan inte ta emot hjälp och då de återvände till den våldsamma relationen. Dessa känslor av frustration, ilska och hjälplöshet beskrivs även i andra studier (Davis & Harsh, 2001; Corbally, 2001; Henderson, 2001; Häggblom & Möller, 2006). Det skiljer sig i distriktssköterskornas uppfattning om förekomsten av kvinnomisshandel. Vissa tror sig inte alls möta dessa kvinnor, då andra menade att de troligtvis stöter på de utsatta kvinnorna dagligen i sitt arbete. Attityden kring ämnet ger sig även uttryck i hur de 15

20 prioriterar sitt arbete och inom vilka områden de söker efter ny kunskap. Resultatet stämmer överens med Henderson (2001) där somliga sjuksköterskor ansåg sig se misshandlade kvinnor dagligen medan andra inte alls träffade på dem i sitt arbete. Henderson beskriver vidare att detta beror på sjuksköterskans eget intresse av att hjälpa dessa kvinnor. Resultatet i denna studie visar att oavsett utbildning kände de sig inte bekväm i mötet med kvinnan som blivit misshandlad och det finns en osäkerhet kring vilka rutiner som gäller. På många vårdcentraler finns det styrdokument och riktlinjer men distriktssköterskorna är inte uppdaterade på dessa. Detta leder till att de undviker att ta upp frågan om misshandel. Att misshandel skapar oro visar även Henderson (2001) som menar att det bidrar till att ämnet inte berörs och att frågan om våld undviks. Henderson (2001) och Lutenbacher, Cohen och Mitzel (2002) finner samma okunskap hos sjuksköterskor, om hur de ska agera och att de saknar rutiner och riktlinjer. Flertalet av distriktssköterskorna i denna studie ansåg sig ej ha tillräcklig utbildning kring kvinnomisshandel, vare sig från grund- eller vidareutbildningen. Somliga påpekade en total avsaknad av detta i sin utbildning. Bristen på utbildning framkommer även i andra studier (Häggblom, Hallberg & Möller, 2005; Häggblom & Möller, 2006; Moore, Zaccaro & Parsons, 1998) och det är endast ett fåtal som har fått kunskap om kvinnomisshandel genom sin grundutbildning till sjuksköterska (Häggblom et al., 2005; Hinderliter, Doughty, Delany, Rogers Pitula & Campell, 2003). Det beskrivs även skillnader mellan vidareutbildningarna i mängden kunskap och utbildning som studenten får med sig ut i arbetslivet (Hinderliter et al., 2003). Återkommande i resultatet av denna studie är distriktssköterskornas inställning till behovet av mer regelbunden utbildning och genomgångar av aktuella riktlinjer och rutiner. Med mer kunskap och erfarenhet antas det lättare att göra en helhetsbedömning av kvinnans totala situation. De menar att de därmed skulle kunna ge de utsatta kvinnorna ett bättre bemötande. Behovet av utbildning framkommer i flertalet tidigare studier (Bates & Brown, 1998; Woodtli, 2000; Henderson, 2001; Davila, 2006). Hinderliter et al. (2003) visar att mer utbildning gör att de känner sig mer redo att möta misshandlade kvinnor. Utbildning är enligt Cambell, Pliska, Taylor och Sheridan (1994) nödvändigt för att vara mer uppmärksam på tecken och förberedda på att fråga om våld. I Häggblom et. al. (2005) berättade sjuksköterskorna om vad som dokumenterades när de hade varit våld i nära relationer: skador, psykiskt hälsotillstånd och kvinnans relation med förövaren. Resultatet visar att dokumentationen kring misshandel upplevdes som svår. 16

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög Bilaga 2 Författare: Häggblom, A. & Dreyer Fredriksen, S-T. Der bliver ofte stille - sygeplejerskers möde med kvinder, som har vaeret udsat for vold Tidsskrift: Klinisk Sygeplejer Årtal: 2011 Författare:

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas?

Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas? Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas? Anna Berglund, Elisabeth Tönnesen Varför ska frågan

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

relationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV

relationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Våld i nära n relationer Borås s den 22 mars-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare,

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Övergiven. ttad? Götalandsregionens kompetenscentrum om våld. relationer. Eva Wendt och Viveka Enander VKV

Övergiven. ttad? Götalandsregionens kompetenscentrum om våld. relationer. Eva Wendt och Viveka Enander VKV Övergiven eller stöttad ttad? En intervjustudie från - Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Eva Wendt och Viveka Enander Våldsutsatta kvinnors erfarenheter, uppfattningar

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp.

Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp. Sahlgrenska akademin Forskningsplan Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp. BAKGRUND Enligt Svenska hjärt- lungräddningsregistret (Herlitz, 2012) har antalet personer som överlevt

Läs mer

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping Mansrådgivningen Jönköping - ett alternativ till våld i nära relationer Dan Rosenqvist Leg. psykolog 0703-92 32 29 Kjell Nordén Skötare/leg. psykoterapeut 036-10 25 13 Mansrådgivningen Jönköping Få kontakt

Läs mer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer Social resursförvaltning Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer 2014 2018 www.goteborg.se Innehåll Det här är en kortversion av Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer. I september 2015

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK Att fråga om våld Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK Våld - ett hot mot kvinnors hälsa Världsbanken: World Develop Report 1993: Global

Läs mer

Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer.

Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer. Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer. Denna rättssociologiska undersökning handlar om relationen mellan rättsregler och sociala normer som är relevanta för

Läs mer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Datum 1 (6) Anne-Li Gustafsson, 2138 Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Målgrupp: Chef, företagshälsovården och HR-funktionen Våld i nära relationer en arbetsgivarfråga

Läs mer

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Ett viktigt steg för att färre barn och ungdomar ska utsättas för misshandel, sexuella övergrepp och omsorgssvikt är att vi upptäcker de som är utsatta. Det handlar

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

2013-05-06. Våld i nära relationer

2013-05-06. Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Expert, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat

Läs mer

Sjuksköterskors upplevelse av att ställa frågan om våld i nära relationer till kvinnor på en akutmottagning

Sjuksköterskors upplevelse av att ställa frågan om våld i nära relationer till kvinnor på en akutmottagning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Sjuksköterskors upplevelse av att ställa frågan om våld i nära relationer till kvinnor på en akutmottagning - En kvalitativ studie Författare

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

DIVISION Närsjukvård

DIVISION Närsjukvård Att fråga om våld i nära relation Begreppet våld i nära relation Våld i nära relation innefattar allt våld som inträffar inom familjen eller av någon som man står i beroendeställning till eller någon man

Läs mer

Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar

Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar - en enkätundersökning bland kvinnor på mödravårdcentralen i Åtvidaberg om hälsa och kränkningar Camilla Forsberg Åtvidabergs

Läs mer

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Positive care experiences are dependent on individual staff action Dawn Brooker Vad döljer sig bakom tidningsrubrikerna?

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24 Engelsk benämning Ämne Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Caring

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Policy och handlingsplan vid våld och hot i Orust kommun

Policy och handlingsplan vid våld och hot i Orust kommun FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.4) Policy och handlingsplan vid våld och hot i Orust kommun Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Säkerhet Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av KS 2006-05-03 74 Revisions datum

Läs mer

Plan vid hot och våld Ådalsskolan

Plan vid hot och våld Ådalsskolan Plan vid hot och våld Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 8 Innehåll Syfte... 3 Styrdokument... 3 Avgränsning... 3 Definitioner... 3 Ansvar... 3 Polisanmälan... 4 Bryt den akuta situationen.... 4 Våld eller

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Omvårdnad av misshandlade kvinnor ur ett sjuksköterskeperspektiv

Omvårdnad av misshandlade kvinnor ur ett sjuksköterskeperspektiv Omvårdnad av misshandlade kvinnor ur ett sjuksköterskeperspektiv Birgitta Hansson Therese Hansson Anja Meldegren Sjuksköterskeprogrammet 120 p Omvårdnad 41-60 p Vt 2007 Sektionen för Hälsa och Samhälle

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer En delrapport om rutiner och behov för upptäckt och åtgärder inom akutsjukvården i Stockholms läns landsting RAPPORT 2015:8 Citera gärna Centrum för epidemiologi och samhällsmedicins

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon Kvinnors erfarenhet av våld Karin Örmon 20160417 Definition mäns våld mot kvinnor (FN) alla former av könsrelaterat våld som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada alternativt lidande för kvinnor,

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

ST-projekt. Linda Andersson. Handledare Docent Malin André. Jag tycker man ska fråga: hur har du det hemma i din relation?

ST-projekt. Linda Andersson. Handledare Docent Malin André. Jag tycker man ska fråga: hur har du det hemma i din relation? ST-projekt Linda Andersson Handledare Docent Malin André Jag tycker man ska fråga: hur har du det hemma i din relation? Våld mot kvinnor samband med framtida hälsa? Sammanfattning Detta är ett ämne som

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-13 5 INLEDNING Enligt Jämställdhetslagen och Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1993:17 ska arbetsgivaren

Läs mer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer Bilaga Dnr 3.1-0532/2011 Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer 2012 2014 Förslag september 2011 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR Förord

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön

Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön 1 Författningssamling Antagen av kommunstyrelsen: 5 december 2006 Reviderad: Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön Inledning Denna policy med handlingsplan

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Trakasserier och kränkande särbehandling

Trakasserier och kränkande särbehandling Trakasserier och kränkande särbehandling Alla medarbetare i Lunds kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö där alla möts av respekt. I detta ingår att inte utsättas för kränkande särbehandling, sexuella

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för

Läs mer

Utredning. Våld i nära relationer

Utredning. Våld i nära relationer Utredning Våld i nära relationer Umeå kommun 2014 1 Inledning Under fem månader har en kartläggning kring våld i nära relationer genomförts i Umeå kommun. Utredningen har finansierats av medel från Socialstyrelsen.

Läs mer

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Verksamhet Tidsperiod som VFU omfattat Studerande, personnummer Studerande, namn Bemötande, kommunikation, förhållningssätt

Läs mer

Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan

Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Vårterminen, 2009 Rapport nr. 553 Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan Eva Lindholm Abstract År 2008 anmäldes 1375 våldtäkter

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset policyoch handlingsplan mot sexuella trakasserier

Sahlgrenska Universitets sjukhuset policyoch handlingsplan mot sexuella trakasserier Sahlgrenska Universitets sjukhuset policyoch handlingsplan mot sexuella trakasserier Denna policy och handlingsplan för att förebygga och motverka sexuella trakasserier på arbetsplatsen är ett av flera

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Medicinska vårdadministratören och sekretessen

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Medicinska vårdadministratören och sekretessen YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Medicinska vårdadministratören och sekretessen Examensarbete 35 poäng Författare: Mia Käck Handledare: Doris Karlsson Våren 2015 SAMMANFATTNING

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2002-01-29 Dnr Adm 06449/2001 Remissvar AB 4

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2002-01-29 Dnr Adm 06449/2001 Remissvar AB 4 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2002-01-29 Dnr Adm 06449/2001 Remissvar AB 4 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster 103 33 STOCKHOLM SOU 2001:72 Barnmisshandel - Att förebygga och åtgärda. Slutbetänkande

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller

Läs mer

DET FÅR INTE FÖREKOMMA Sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor utsatta för fysisk misshandel

DET FÅR INTE FÖREKOMMA Sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor utsatta för fysisk misshandel Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Utbildningsprogram för sjuksköterskor Kurs VOC 453 Ht 2006 Examensarbete 10 poäng DET FÅR INTE FÖREKOMMA Sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor

Läs mer

Våldet går inte i pension. För dig som vill veta mer

Våldet går inte i pension. För dig som vill veta mer Våldet går inte i pension För dig som vill veta mer Studiematerial Trygghet som saknas- om våld och övergrepp mot äldre Brottsofferjouren, Studieförbundet Vuxenskolan och Sveriges Pensionärsförbund har

Läs mer

Frågor om vålds utsatthet ur primärvårdsperspektiv

Frågor om vålds utsatthet ur primärvårdsperspektiv Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Frågor om vålds utsatthet ur primärvårdsperspektiv Elisabeth Tönnesen Frågor om våldsutsatthet ur primärvårdsperspektiv

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014 Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014 Utarbetad enligt Skol- och fritidsförvaltningens (SFF) riktlinjer. Innehållsförteckning Innehållsförteckning

Läs mer

Våld i nära relationer med fokus på barnet

Våld i nära relationer med fokus på barnet Kunskapscentrum för barnhälsovård Våld i nära relationer med fokus på barnet Andreas Andersson, leg psykolog Pernilla Arvidsson, socionom leg psykoterapeut Projektets syfte Uppmärksamma barn som upplever

Läs mer

Arbetsområdet. Mäns våld mot kvinnor i nära relation. Nationellt centrum för kvinnofrid (Regeringens förordning SFS 2006:1072)

Arbetsområdet. Mäns våld mot kvinnor i nära relation. Nationellt centrum för kvinnofrid (Regeringens förordning SFS 2006:1072) Mäns våld mot kvinnor i nära relation - Förekomst, förklaringsmodeller och konsekvenser för kvinnor Vidareutbildning för stödjare inom BOJ September 2010 Lina Ploug Utbildningssamordnare Nationellt centrum

Läs mer