5.2 KVINNOMISSHANDEL OCH VÅLD I PARFÖRHÅLLANDE 5.3 AMERIKANSK LITTERATUR OM MANSMISSHANDEL OCH PARVÅLD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "5.2 KVINNOMISSHANDEL OCH VÅLD I PARFÖRHÅLLANDE 5.3 AMERIKANSK LITTERATUR OM MANSMISSHANDEL OCH PARVÅLD"

Transkript

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND 2. SYFTE 3.1 INTERVJUMETOD 3.2 BEGRÄNSNINGAR 3.3 GENOMFÖRANDE 3.4 VÅR DEFINITION AV MISSHANDEL 4. LAGEN OM FRIDSBROTT 5. LITTERATURSTUDIE 5.1 MANS- OCH KVINNOIDENTITET "Men män då" av Åke Holmström "Männens röster" av Barbro Lennéer-Axelson "XY Om mannens identitet" av Elisabeth Badinter "Vildmannen" av Richard Rohr "Kvinnoidentitet" av Gunilla Fredelius m fl "Femininum-Maskulinum" av Nancy Chodorow 5.2 KVINNOMISSHANDEL OCH VÅLD I PARFÖRHÅLLANDE "Kvinnomisshandel" av Barbro Ottoson Hindberg "Våld i parförhållande" av Gitt Rosander-Gerhardsson 5.3 AMERIKANSK LITTERATUR OM MANSMISSHANDEL OCH PARVÅLD "The Violent Home" av Richard J. Gelles "Intimate Violence" av Richard J. Gelles "Behind Closed Doors" av Straus, Gelles, Steinmetz "Abused men" av Philip W. Cook 6. INTERVJUER MED PROFESSIONELLA 6.1 POLISINSPEKTÖR TOMMY HOFF HOS SKÖVDEPOLISEN 6.2 FAMILJERÅDGIVNINGEN I SKÖVDE, ANN-MARIE FURHOFF 6.3 MANSJOUREN I SKÖVDE 6.4 KRISCENTRUM FÖR MÄN I GÖTEBORG 7.1 INTERVJU MED HENRIK, Vår upplevelse av intervjun med Henrik 7.2 INTERVJU MED MARTIN, Vår upplevelse av intervjun med Martin 7.3 INTERVJU MED PETER, Vår upplevelse av intervjun med Peter 1

2 8. ANALYS 8.1 Lagen om fridsbrott 8.2 Mans- och kvinnoidentitet 8.3 Kvinnomisshandel och våld i parförhållandet 8.4 Amerikansk litteratur om mansmisshandel och parvåld 8.5 Intervjuer med professionella 8.6 Intervjuer med män 9. SLUTSATSER 10. ÅTGÄRDSFÖRSLAG 1. Bakgrund Vi har valt att skriva en uppsats om misshandlade män. Misshandel av kvinnor har varit ett stort debattämne i samhället under lång tid och det finns oerhört mycket litteratur och artiklar om ämnet. Vi vill dock vända på resonemanget och uppmärksamma ett fenomen som inte fått så mycket utrymme. Män som blir misshandlade av sina kvinnor. Vi utgår ifrån att fenomenet i sig finns, men att det ofta är ett dolt och tabubelagt problem. När vi diskuterar ämnet med andra måste vi definiera vem mannen blir misshandlad av och vad vi menar med mansmisshandel. Det förekommer nästan aldrig när kvinnomisshandel diskuteras, där det förutsätts att det är mannen som misshandlar sin kvinna. Vad vi funderar på är om det i situationer av kvinnomisshandel finns inslag av dubbelsidigt våld, men där strålkastaren bara riktas åt ett håll. Vi vill också möta våra egna fördomar kring ämnet. I samhället finns en skämtsam jargong om män som domineras av en stark hustru. Den här bilden av kuvade män får vi från TV och tidningar. Lilla Fridolf och Åsa-Nisse är tydliga exempel på det. Vi har också funderingar kring kvinnors ökade aggression, varför det verkar vara så och om detta kan sammanfalla med mansmisshandel. Om mansidentiteten som sådan är mer diffus idag och därmed påverkar misshandel av män är ytterligare en fundering. Vi undrar även om det finns skillnader och likheter mellan kvinnlig och manlig misshandel. 2. Syfte Uppsatsens syfte är att: - visa att mansmisshandel förekommer - orientera sig i ämnet mansmisshandel för att få ökad kunskap och förståelse - utröna vilka kunskaper professionella besitter i fråga om ämnet - ta reda på orsaker till misshandel - få kunskap om skillnader och likheter i kvinnlig respektive manlig misshandel 3. Metod Uppsatsen kommer vi i första hand att utforma som en undersökning av företeelsen mansmisshandel och inte som ett mätinstrument av förekomsten. Uppsatsen kommer att vara kvalitativ av explorativ karaktär och till största del baseras på litteraturstudier och intervjuer med personer som har skilda kunskaper om ämnet och arbetar med det på olika sätt. Vi har tänkt att studiebesök hos professionella ska få lägga grunden till vår undersökning och att de ytterligare får forma våra frågeställningar. Vi känner att vi är okunniga inom området så erfarenheter från exempelvis familjerådgivning, mansjour och polis kan hjälpa oss att starta 2

3 arbetet och ge oss ett bredare perspektiv. Vi tänker eventuellt titta på om olika instanser kommer i kontakt med olika typer av problematik och misshandel. Vi vill även komma i kontakt med män som lever eller har levt med den här problematiken för att få en förståelse av upplevelse och bemötande. Detta för att få en nyanserad bild av företeelsen. Litteraturen inom ämnet är nästan enbart amerikansk och en del av arbetet är att ta reda på om det beror på annorlunda kultur eller om fenomenet inte är uppmärksammat här. För att få ett vidare perspektiv kommer vi att studera litteratur som handlar om mansidentitet. Vi kommer att använda oss av litteratur om kvinnomisshandel för att tillskansa oss en förkunskap om misshandelsrelationer och för att urskilja eventuella mönster. Vi vill få en inblick i de kriterier och definitioner som används för att förklara kvinnomisshandel. Eftersom ämnet mansmisshandel inte är kartlagt i någon större utsträckning i Sverige kommer vi att få studera det utifrån flera perspektiv. 3.1 Intervjumetod Under våra studiebesök kommer verksamhetens arbetsuppgifter vara avgörande för vilka frågor vi ställer samtidigt som de får möjlighet att beskriva sina erfarenheter utifrån sin yrkeskunskap. Vi vill få en kännedom om vad de professionella vet om mansmisshandel och hur de bemöter den problematiken. Vi hoppas även på att studiebesöken kan ge oss uppslag om hur vi kan gå vidare med arbetet och andra viktiga instanser och personer. Det vi diskuterar kommer vi att göra en sammanställning av och låta respektive verksamhet ta del av och godkänna. För att få en nyanserad bild av mansmisshandel och för att levandegöra vill vi försöka få en möjlighet att intervjua män som lever eller har levt i en relation med misshandel. Det är också ett tillfälle att på ett bättre sätt försöka förstå innebörden av att leva i den utsattheten. I huvudsak kommer våra intervjuer att hålla en informell linje. Vi kommer att ha några större frågor med en fokuserad inriktning att ha vår utgång i, men som samtidigt är öppna. Eftersom ämnet är känsligt är det viktigt att vi anpassar frågorna och följer intervjupersonerna samtidigt som vi är lyhörda för deras gränser så inte integriteten kränks. Efter intervjuerna kommer vi att skicka ut en sammanställning till de berörda personerna för att ge dem tillfälle att komma med synpunkter och godkänna det skrivna. 3.2 Begränsningar Vår uppsats inriktar sig på män som blivit misshandlade av kvinnor i äktenskapsliknande förhållanden. Misshandeln kan vara både fysisk och psykisk, men det ska ha förekommit något inslag av fysisk misshandel. Åldersmässigt har vi valt män mellan 20 och 60 år. Det med tanke på att förhållanden och identitet är stabilare över 20 år och gränsen vid 60 år är bestämd för att minimera möjligheten till åldersrelaterade sjukdomar. Vi kommer inte att utföra statistiska sammanställningar i arbetet, utan visa att mansmisshandel existerar och belysa den problematiken. Vi har valt att fokusera arbetet på männen och deras upplevelser och därmed valt bort kvinnorna som misshandlar. Bilden av kvinnorna kommer dock till viss del in i litteraturstudien. Litteraturen kommer främst att beröra amerikanska familjer och är inte helt tillförlitlig på svenska förhållanden. 3.3 Genomförande När vi startade vår uppsats var vår intention att lägga störst vikt vid intervjuer av professionella och män som blivit misshandlade av sina kvinnor. Under arbetets gång har vi 3

4 funnit betydligt mer litteratur om mansmisshandel än vad vi trodde existerade. Med stor hjälp av Internet och sociologen/kvinnomisshandelsforskaren Lena Widding-Hedin har det visat sig att forskning om mansmisshandel finns, men inte i Sverige vad vi har erfarit. Efter mycket sökning har vi funnit och läst relevant amerikansk litteratur där delar av eller hela böcker har berört mansmisshandel. Flertalet böcker inbegriper familjevåld i olika konstellationer och vi har då valt delar vi funnit intressanta och av relevans för vårt arbete. Enligt Lena Widding- Hedin går det att göra jämförelser mellan amerikanska förhållanden och svenska så länge man är noga med att redogöra för vilken population undersökningen är gjord utifrån. Vi har också utgått från litteratur om män, mansidentitet och kvinnomisshandel som tanken var från början. Det gör att perspektivet vidgas och att vår förståelse blir större för olika aspekter av misshandelsproblematiken. Därtill har vi även gjort en dykning ner i juridiken för att få en kunskap om hur dessa ärenden behandlas och vad de döms utifrån. Vi beskriver i arbetet en ny lag som används i misshandelsfall. Vi har sammanställningar från tre studiebesök vi gjort hos professionella; mansjour, familjerådgivning och polisen. Eftersom det inte finns några undersökningar gjorda i Sverige om mansmisshandel ville vi göra intervjuer med män som blivit misshandlade för att öka vår förståelse för den utsatta situation de har levt i och för att få deras upplevelse. Vi har, med god hjälp från Mansjouren, Skaraborg lyckats med att hitta tre män som varit intresserade av att bli intervjuade. Eftersom ämnet är känsligt har vi fått gå varsamt tillväga i vårt sökande av män till våra intervjuer. De intervjuer och studiebesök vi gjort bygger till stor del på en god relation med intervjupersonerna och trovärdighet av oss och vad vi gör. Det har krävts tid att skapa kontakter där tillit har vuxit fram och där vi har känt oss tillräckligt bekväma i vår position som intervjuare. Det har också erfordrats mycket tid och arbete angående sökning av litteratur om mansmisshandel. Många böcker finns endast i ett exemplar i landet. Till detta har den centrala delen av vår litteraturstudie varit skriven på engelska. I början av uppsatsskrivandet förmodade vi att familjerådgivning och polis hade mer kunskap och arbetade mer med mansmisshandel än vad som var fallet. Vi hade dock intressanta och givande diskussioner där som vi ska redovisa. Under studiebesöket på Mansjouren Skaraborg kom vi in även på andra mansfrågor nära vårt uppsatsämne som vårdnadstvister och umgänge. Vi kände att vi fick mer information där än vad vi kan använda i vårt arbete. 3.4 Vår definition av misshandel Att man som person blir utsatt av någon annan för en kränkning som kan vara både fysisk och psykisk. Det ligger i varje persons avgörande vad som upplevs som en kränkning. Psykisk misshandel kan bestå av hot både med och utan tillhygge. Hotet kan bestå av hot mot individens hälsa eller hot mot självkänslan samt även hot mot närstående. Att slå mot någon utan att träffa eller slå bredvid men även att slå sönder saker kan upplevas lika mycket som ett hot som att faktiskt få ta emot slagen. Detta handlar om att försätta någon i ett tillstånd av rädsla. Att på olika sätt inskränka personens självbestämmande och handlingsförmåga måste också räknas som psykisk misshandel. 4

5 Fysisk misshandel består av att knuffa, sparka, slå (med eller utan tillhygge) nypa, riva och bita med syfte att skada. Det är inte avgörande att det blir märken, blånader eller svullnader för att kalla det misshandel. Med denna vida definition är vi fullt medvetna om att det är svårt att avgöra misshandelsärenden. I de flesta fall måste någon form av bevis finnas. Samtidigt är det inte alltid fall som måste avgöras juridiskt utan det kan handla om en upplevelse hos individen av att vara misshandlad som inte ska negligeras. Personlighet och tidigare erfarenheter spelar naturligtvis in i den bedömning individen själv gör av vad som är misshandel. 4. Lagen om fridsbrott Som en del i uppsatsen vill vi redogöra och utforska hur man dömer misshandelsbrott. Från och med 1998 finns en ny lag i brottsbalken som gör det möjligt att peka på upprepade händelser och ej enbart enskilda händelser som lagen endast möjliggjorde förut. Propositionsförslaget genomfördes ej med den formulering som var tänkt. Lagtexten som är fastställd är förändrad. Vi har sökt efter utskottsbetänkanden för att hitta en motivering till att man vänder på texten och i fastställd lag ej har kvinnofridsbrottet i första stycket. Vi har sökt på internet (rixlex) och genom bibliotek för att hitta rätt betänkande men vi har ej lyckats med att hitta en motivering för denna förändring. Kvinnofrid del A, prop1995:60. Brottbalken, kapitel 4, 4a En man som mot en närstående eller tidigare närstående kvinna använder våld eller hot om våld eller utsätter henne för annan fysisk eller psykisk påverkan, ägnad att varaktigt kränka kvinnans integritet och skada hennes självkänsla, döms för kvinnofridsbrott till fängelse i lägst ett och högst sex år. Om en man handlar som anges i första stycket mot en annan man eller om en kvinna handlar så mot en annan kvinna eller mot en man döms för fridsbrott till straff som där anges. Kvinnofrid del B Den socialt konstruerade kvinnomisshandeln Lägenhetsbråk kvinna/man Våldet är extremt och frekvent Misshandeln inkluderar allt från en örfil till extremt våld. Kvinnan är offer, mannen är förövare. Polisen måste på plats definiera förövaren, ej bestämt a priori. Kvinnan är passiv mottagare av slag, sparkar mm. Polisen kan inte alltid avgöra vem som blivit slagen då skadorna ibland är osynliga. Det förekommer att kvinnan själv har slagit mannen. Kvinnan vill att mannen ska gripas, om inte uttryckligen så alltid "innerst inne".gripas Kvinnan vill inte alltid att mannen ska gripas. I propositionen diskuteras att beskrivningen av kvinnomisshandel är en social konstruktion och att verklighetsbeskrivningarna kan se annorlunda ut. Den högra kolumnen är en rimligare beskrivning av vad polisen möter. Kvinnomisshandel ligger under ärendekod lägenhetsbråk och det kan innebära i stort sett vad som helst från flera män som slåss till en högljudd 5

6 argumentation. En risk med den socialt konstruerade bilden är att alla misshandlade kvinnor inte passar in och därför inte får hjälp eller annan hjälp än hon vill ha. Sveriges rikes lag, Lag 1998:393, Brottsbalken, kapitel 4, 4a Den som begår brottsliga gärningar enligt 3,4 eller 6 kap. mot en närstående eller tidigare närstående person, döms, om gärningarna varit ett led i en upprepad kränkning av personens integritet och varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla, för grov fridskränkning till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Har gärningar som anges i första stycket begåtts av en man mot en kvinna som han är eller har varit gift med eller som han bor eller har bott tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden, skall istället dömas för grov kvinnofridskränkning till samma straff. Kap 3: Om brott mot liv och hälsa (mord och misshandel) Kap 4: Om brott mot frihet och frid (frihetsberövande och ofredande) Kap 6: Om stöld, rån och andra tillgreppsbrott 5. Litteraturstudie 5.1 Mans- och kvinnoidentitet Vi vill genom följande litteratur se vad som är manligt och kvinnligt, vad som anses vara mansidentitet och hur denna ser ut idag. I botten har vi en tanke om att det är svårt att vara man idag när identiteten är oklar och dessutom ännu svårare när man blir "ansatt"(ofredad) av kvinnor och då förväntas vara stark och motståndskraftig. Vi vill också skapa oss en grund för de utgångspunkter som man använder sig av för de män som misshandlar sina kvinnor och se om det är möjligt att vända på problematiken. En del av den amerikanska litteraturen tar dessutom särskilt upp ämnet misshandlade män "Men män då" av Åke Holmström Åke Holmström är leg. psykolog och har sedan 1986 arbetat på Kriscentrum för män i Göteborg. Han har också arbetat inom socialtjänst, vuxenpsykiatri och behandlingsinstitutioner med terapi, utbildning och förändringsarbete. Män måste hela tiden omedvetet erövra känslan av manlighet och denna manlighet kan alltid ifrågasättas. Ju sämre självkänsla en pojke eller man har desto mer ängsligt upptagen blir han av var gränserna går mellan manligt och kvinnligt. Det är väsentligt för pojkens självkänsla att en god fadersgestalt finns som själv accepterar sina manliga och kvinnliga sidor. För flickor fortsätter mamman att vara både kärleks -och identifikationsobjekt efter symbiosen. För pojkar fortsätter mamman att vara kärleksobjekt och pappan verkar som identifikationsobjekt. Pojken vill efterlikna pappan som är av samma kön. Pojken måste då separera från modern och därigenom ta avstånd från det han förknippar med kvinnlighet. Manlighet bli på så sätt det som inte kvinnlighet. Pojkens identitetsutveckling försvåras då han ej har fadern lika känslomässigt nära som flickor har modern. Flickor gör ej samma växling ifråga om identifikationsobjekt som pojkar. Därigenom grundlägger flickor en förmåga att känna igen sig i andra och utveckla lyhördhet och blir mer relationsinriktade än pojkar. Pojkar måste i stället omedvetet utveckla olika försvar mot känslor av beroende och att förneka dem. När män bygger upp sin identitet på förnekande, utvecklar de starkare jag gränser för att tränga bort identifieringen av modern. Detta är en sorg som en närvarande 6

7 fader måste avhjälpa. För pojkar finns inte samma introduktion till manlighet som menstruationen hjälper flickor. Stor betydelse för utvecklingen av manlighet har de kulturella föreställningarna om manliga ideal som lärs in medvetet och omedvetet, t.ex. behärskning och kontroll. Idag vill många män inte längre anpassa sig till en delvis förlegad mansroll. De vill hellre förändra den. Det finns stora olikheter i mäns och kvinnors sätt att uttrycka sig och män tycker att det är det "kvinnliga språket" som har mest värde och sätter mannen i underläge. I den manliga världen finns en form av "äktenskaplig tystnadsplikt" som är främmande för kvinnor. Män vill inte avslöja svårigheter i äktenskap eller samliv för utomstående. Det kan tolkas som en manlig brist eller uttryck för behov av kontroll, men kan också tolkas som en positiv manlig syn och förväntan på ömsesidig tillit och lojalitet. Det finns också en "manlig konkurrens" som gör att män inte vill visa sig sårbara och svaga inför män och kvinnor. "Behovet av kontroll" hindrar män också från att visa mänskliga brister. Det kan bedömas som en brist i personligheten. "Rädslan att bli uppfattad som homosexuell" hindrar intimitet mellan män. "Det finns också en avsaknad av förebilder för manlig öppenhet och ömhet." Den vanligaste anledningen till samlevnadsproblem uppger männen enligt boken vara brist i kommunikationen. Enligt författaren beroende på att män talar om så olika ämnen med andra män och sin kvinna. När traditionella normer för manligt och kvinnligt luckras upp, blir det så mycket mer att förhandla om, att få konflikter och maktkamper om. Från 60-talet har skilsmässorna ökat med 100%. Kvinnors inträde på arbetsmarknaden har varit den avgörande betydelsen. Manskulturen och mansrollen har dock inte förändrats i takt med kvinnofrigörelsen. Detta frestar på den äktenskapliga anpassningen. Bidrag och den nuvarande barnomsorgen har gjort det lättare att vara ensamstående med barn. Nya moraliska värderingar har bidragit till en mindre social utstötning vid skilsmässa. Männen gör i regel fler förluster vid en skilsmässa. Barnen följer med modern och ensamheten blir större för män på grund av färre vänskapsrelationer. Varje familj har sitt speciella sätt att handskas med känslor. Vissa känslor uppfattas som bra andra som dåliga. Dessa känslomässiga attityder signalerar vi till andra och vi väljer även partner som stämmer in i vårt eget sätt att hantera känslor. I våra äktenskap agerar vi enligt den uppfostran vi fått och på personliga erfarenheter. Vi styrs av ideal från det förgångna. Många gånger ett slutet kontrakt med gamla förebilder, i stället för att göra nya överenskommelser och ömsesidigt försöka uppfylla varandras realistiska behov med en möjlighet till egen personlig mognad. Typiska drag för män är att inte öppet vilja, kunna, tordas ta upp diskussioner om missnöjdhet i äktenskapet, av rädsla att "förstöra" relationen ännu mer. De dolda överenskommelsernas makt kvarstår just för att de är dolda. Det finns ingen möjlighet att förstå egna handlingar och känslor om vi lever med undermedvetna regler och val. "När myten att kvinnorna skulle stå vid spisen och föda barn togs bort, glömde alla att mannen som tyst och stark också var en myt". De nya samlevnadsidealen som bland annat kretsar kring jämställdhet mellan könen, har utvecklats till personliga konflikter. Männen börjar nu att kämpa för sin jämställdhet med en egen, självständig far-barn-kontakt och delat föräldraskap. 7

8 5.1.2 "Männens röster" av Barbro Lennéer-Axelson Barbro Lennéer-Axelson är lärare och forskare i psykologi vid Institutionen för Socialt Arbete, Göteborgs Universitet. Hon är också vice ordförande i RFSU och är medarbetare regelbundet i boktidningen OTTAR. Hon är även verksam som familjeterapeut. Barbro Lennéer-Axelson tror att förr när kvinnan bedömdes som svag var normerna att aldrig slå en kvinna starkare än idag. Hon talar även om jämställdhetsideologin som något som tar bort männens beskyddarmentalitet och att detta tar bort spärren när det gäller att aldrig slå en kvinna. Män med dålig självkänsla och ordfattigdom använder sin fysiska överlägsenhet att markera sin manlighet. Barbro Tägtström refererar till Kernberg som säger att dagens kvinna hotar männen med sin styrka. Detta ökar enligt honom kärleksrelationens aggressiva komponenter. Ytterligare en faktor som underlättar för mannen att se misshandel som ett slagsmål i samspel är när kvinnan slagit tillbaka som självförsvar eller när kvinnan börjat upptrappningen av ett gräl med att t ex ge mannen en örfil. Samtidigt är det sannolikt att nutida kvinnor slår tillbaka. På Kriscentrum för män i Göteborg har en undersökning gjorts och därifrån redovisas att 34% av männen är negativa till jämställdhet på det sätt som kvinnor vill ha den, 8 % är positiva. Ett exempel omnämns där mannen säger att ingen vet hur de praktiska problemen ska lösas, vem som ska göra vad. Man vet inte vilka krav man ska ställa på varandra. 24 % anser att kvinnor har blivit besvärligare. Männen anser att kvinnor är bråkigare, tuffare, lägger sig i och har tagit över negativa delar av mansrollen "XY Om mannens identitet" av Elisabeth Badinter Elisabeth Badinter är en internationellt känd feministisk filosof och historiker som undervisar i Paris. Det maskulina är inte på förhand givet utan måste byggas upp, "tillverkas" som en produkt. Tidigare var dominansen det yttersta kriteriet på manlig identitet, men är nu mer otydlig. Mansrollen har tidigare varit i kris i samband med kvinnans frigörelse. Men s studies - (Experter på mansrollen i USA) är eniga om att det ej finns ett allmängiltigt maskulint mönster. De bestrider biologins primära roll och ser det maskulina som en tankekonstruktion som ska rättfärdiga den manliga dominansen. Vad återstår av manligheten om mannen makt försvinner? Kan man säga att den naturliga aggressiviteten hos män bara är en myt? I många kulturer kan man inte se den form av aggressivitet vi har här i västerlandet över huvud taget. Många gånger definierar man manlighet som "det som ej är kvinnligt". Hur pojkar inte ska vara för att vara maskulina. Pojken måste inrikta sig på differentiering i förhållande till mamman och att vara olik henne och hennes kvinnlighet. Det är en nödvändig förutsättning för att det ska uppstå en känsla av samhörighet med män. Pojkens maskulinitet mognar senare än kvinnans femininnitet. Den är också svåruppnåelig och skör. Mannen kan man också säga är det svagare könet och inte det starka. Redan som foster är det ömtåligare både fysiskt och psykiskt och livet ut drabbar dödligheten hankönet hårdare. Det kanske är därför som 8

9 författaren citerar Helen Hacker: "I allmänhet är manligheten viktigare för män än kvinnligheten är för kvinnor". Flickan blir kvinna genom en naturlig initiering, menstruationen. Pojken måste genomgå en inlärningsprocess och bygga upp sin manlighet. Manligheten uppnås genom en utkämpad strid med sig själv, som ofta innebär kroppslig och själslig smärta. I vårt samhälle finns inte de initieringsriter för pojkar, som är vanliga i andra kulturer. Riterna är ofta till för att rena pojkarna från allt kvinnligt och därigenom göra deras manlighet säkrare och tryggare. Det närmaste initieringsriter vi kan se i västerlandet är i de militära förbanden med järnhård disciplin, uttröttande fysisk träning, hån och förödmjukelser. Under industrialiseringen blev fadersplikterna mindre när fadern arbetade utanför hemmet. Modern blev då viktigast i uppfostringen av båda könen. Industrisamhället fjärmade fadern från sonen och sköt en bräcka i den patriarkaliska makten. I stället för kroppsstyrka och heder betonas framgång, pengar och ett prestigefullt arbete och gör därmed faderns frånvaro berättigad. Det är svårt för en pappa att få rätt avstånd till sin son om han är otillgänglig. Många pojkar i vårt industrisamhälle har inte fadern som identifikationsmodell. Filmhjältar, idrottsledare och kompisar har övertagit den rollen. Den traditionella manligheten beskrivs ofta i positiva termer som status, framgång, uthållighet och självständighet, men i allt större grad som ett motsatsförhållande till kvinnlighet. "Att vara karl betyder att inte vara kvinnlig, att inte vara homosexuell, att inte vara foglig, beroende, undergiven", att inte vara impotent i samröret med kvinnor". Men s studies säger att maskulinitet ofta hänger nära samman med att en del av jaget kraftigt undertrycks. "Följden blir en splittrad, sönderhackad man, som inte har känt sig hel sedan den första perioden av sitt liv tillsammans med sin mamma." Genom att ställa könen i ett motsatsförhållande till varandra och särskilja en del av sitt jag, styckar man sönder sig själv. Många menar att det finns egenskaper som är utmärkande för det ena könet som det andra saknar. Aggressiviteten är en sådan egenskap som skulle vara utpräglad manlig och medkänslan i huvudsak kvinnlig. Även om kulturen ofta har lärt kvinnorna mer att rikta den inåt är aggressiviteten en mänsklig drift. Både män och kvinnor påverkas av hur mycket våld det finns i omgivningen, men kanske att de uttrycker den olika. Aggressivitet behöver inte heller vara något destruktivt, utan kan också betyda överlevnad, aktivitet och skapande "Vildmannen" av Richard Rohr Richard Rohr är franciskanerpräst i USA men arbetar också socialt och har föreläsningar för män om "sökandet efter genuin manlighet". Han använder sig av C G Jungs psykologi i sin lära. I förordet talar Andreas Ebert om kvinnogruppernas framfart och då hur kyrkan och dess lära gungar i sina maktstrukturer eftersom kyrkan är ett patriarkaliskt system. Han efterlyser männens självreflexion och det är den röda tråden boken igenom. Kvinnorna har hunnit längre med detta säger han. Männens hinder är enligt honom en manlig rädsla och att en öppen antifeminism vore riskabel med risk för att bli utbuad av kvinnorörelsen. Att ordet manlighet är negativt laddat och ibland ett skällsord framhåller han. Boken är uppbyggd med fyra av Rohrs föreläsningar med var sitt kapitel och även om dessa är religiöst inriktade är boken tänkvärd. 9

10 I det första av dessa kapitel diskuterar Richard Rohr far och sonrelationen som en relation ofta i konflikt. Han tror att det beror på den industriella revolutionen. Innan följde pojkarna sin far och tog del av vad han gjorde i jordbruket. Redan från början som liten pojke var man viktig och fyllde en funktion. "Han visste att han var viktig - han behövde inte hålla på ett helt liv och försöka köpa eller förtjäna sitt värde. Från första början fanns det ett område där han hörde hemma, fick förtroende, blev erkänd och kunde använda och utveckla sin begåvning." Som en följd av industrialismen lämnade männen hemmet och därmed sönerna när de gick till arbetet. Det bildade ett vakuum i själen hos många män, där misstro mot sin egen manlighet, misstro mot fadern, misstro mot auktoriteter och rädsla för sin egen sexualitet utvecklades. Rohr jämför olika kulturer och säger att han i Afrika mött 14-åriga pojkar med ett självmedvetenhet och säkerhet som i vårt samhälle knappt finns hos män i 35-årsåldern. I Japan uppfostras barnen nästan helt av mödrarna och när pojkarna har blivit män så anser han att det leder till att männen försöker få "manlig energi" av varandra därav deras hängivenhet mot företaget och varandra. Att Gud skapade människan till sin avbild, till man och kvinna betyder enligt Rohr att Gud är helheten och man och kvinna kompletterar och blir en helhet istället för motsatser. Detta går ihop med hans synsätt att först måste mannen göra "resan till det kvinnliga" inom sig för att kunna göra "resan till den djupa manligheten". Manlighet uppnås inte utan att erkänna sin kvinnlighet "Kvinnoidentitet" av Gunilla Fredelius m fl Gunilla Fredelius, Patricia Klein Frithiof är psykologer och psykoterapeuter och Ingrid Ursing är kvinnoläkare med psykosocial och psykosomatisk inriktning. De har tillsammans skrivit denna bok som handlar om kvinnopsykologi men även skildrar männens utveckling. Vrede som är ändamålsenlig kan uttryckas med eller utan ord. Vreden är en information om att något är fel och utgör kraft att ändra situationen. Att inte få visa vrede ger problem. Männen är de som får visa vrede. Kvinnor anses som onormala om de höjer rösten. Det diskuteras i boken att det finns en rädsla för kvinnlig vrede och att denna rädsla är ett sätt att hålla kvinnor tillbaka i sina känsloyttringar. Som en ytterligare del i rädslan nämns även spädbarnstiden och kopplingen till moderns makt som då "uppfattades som ett hot mot vår existens" av barnet. Att undertrycka sin vrede ska hos kvinnan framkalla en känsla av att faktiskt vara så destruktiv som omvärlden är rädd för, eftersom man inom sig lagrar all vrede. Uppdämd ilska bryter ibland fram och kvinnor får bekräftelse på att de är hysteriska. Eftersom kvinnan känner att den direkta orsaken inte är tillräcklig för utbrottet tar hon tillbaks och "ordningen återställs". Pojkar får inte uttrycka sin vrede direkt och omedelbart speciellt inte mot fadern, ändå fostras pojkar till att handla aggressivt. De blir rädda för att inte vara aggressiva. Man kan då bli utslagen eller sedd som flickaktig. Identiteten byggs på ett motsatsförhållande till flickor. Fäder retas ofta med sina pojkar med de får då inte uttrycka vrede mot sin far. När pojken blir arg känner han olika känslor som: vrede, förödmjukelse, sårbarhet, oförmåga och isolering. Alla dessa känslor förtrycks och översätts till en aggressiv handling. För att hantera sin vrede så deltar pojkarna i organiserade lekar och idrotter. Män omvandlar känslor till aggressivitet och är som mest aggressiva när de är rädda, kränkta, sårbara och ensamma. Misshandel kan förekomma när kvinnan talar om separation eller när hon vill göra något utan mannen. 10

11 Sammanfattningsvis kan man säga att kvinnor förtränger och män omvandlar vreden med alla dess andra känslor till handlingar "Femininum-Maskulinum" av Nancy Chodorow Nancy Chodorow är en amerikansk professor i sociologi samt expert på psykoanalytisk teori. Modersfunktionen, manlighet och kapitalism Det moderna kapitalistiska samhället och en isolerad kärnfamilj ger pojken en bild av en överlägsen mansidentitet. När familjen består av modern och en far som är mindre delaktig i familj och fostran skapar det antingen en idealiserad bild av fadern som en kompensation eller så undergrävs hans roll. Genom att göra fadern så idealiserad blir det svårare för pojken att uppnå manlighet eftersom en kvinna "fyller föräldrafunktionen gentemot honom". Könsidentiteten byggs på att förneka modern som står för regression och en bristande självständighet. Pojken måste alltså förneka modern och nedvärdera det kvinnliga. Att vissa saker anses manliga och överlägsna och att kvinnans ekonomiska och sociala bidrag inte kan mätas med mannens är viktiga för den manliga identiteten. Det finns en ambivalens hos pojken eftersom han finner kvinnan skrämmande men ändå förförisk och attraktiv, därför utvecklar männen mekanismer för att bemästra rädslan och för att slippa ge upp kvinnan. Flickan behöver inte på samma sätt förneka modern eftersom de är av samma kön. 5.2 Kvinnomisshandel och våld i parförhållande "Kvinnomisshandel" av Barbro Ottoson Hindberg Barbro Ottoson Hindberg har varit sekreterare i Socialdepartementets arbetsgrupp för stöd och hjälp åt misshandlade kvinnor. Det sociala arvet är en stor del av orsakerna i en misshandelsrelation. Barn som växer upp i familjer där våld används blir ofta själva våldsamma. Barn som misshandlas blir ofta själva barnmisshandlare. Pojkar som sett fadern misshandla modern blir ofta själva kvinnomisshandlare. Flickor som sett modern misshandlas blir ofta själva misshandlade som vuxna. Men detta är inte en tillräcklig förklaring eftersom det inte alltid är så. En kvinna som stannar i en misshandelsrelation har enligt Johan Cullberg mycket dålig självkänsla och en del kvinnor uppfattar det inte som kränkande eftersom de bär på ett så djupt självförakt. Ett utmärkande drag för många misshandlande män är aggressionshämningar. Mannen håller igen och är snäll tills allt brister när tyngden blir för stor. Som en orsak tas även barnets och då pojkens beroende av mamman (som han måste frigöra sig ifrån till skillnad från flickan) upp som en dubbelhet som är svår att hantera. Manligheten blir bestämd av förnekade relationer medan den kvinnliga personligheten får sin bestämning via relationer till andra. Mannen ser enligt Herb Goldberg (professor i psykologi i Kalifornien) kvinnan som sin livlina och källan till kraft. Mannens bindningar gör att han värjer sig mot närhet och bindningar till kvinnan, för bryts hans försvar blir mannen så starkt bunden att det blir ett totalberoende av kvinnan. Är dessutom mannen sviken, övergiven och utlämnad under sina första år grundlägger det ett raseri mot kvinnor enligt Johan Cullberg. 11

12 Edmund Dahlström (prostitutionsutredningen) förklarar aggressiviteten hos män med att män är rädda i de lägen de inte kan kontrollera och att pojkar pressas till att använda sin aggressivitet när de är rädda. Män ska inte känna utan handla. "De har ständigt fått se och höra att män skall vara beredda att slåss och försvara sig när de blir angripna. Visserligen blir män sällan direkt fysiskt angripna av kvinnor, men på det psykiska planet kan de ändå uppleva sig som angripna och hotade." När kvinnan är på väg bort från mannen väcks hans förtvivlan och vrede. Män som misshandlar försöker då skära av alla kvinnans kontakter och umgänge. "Män som sitter fast i sin traditionella mansroll upplever kvinnokampen som hotfull, skrämmande och obegriplig. Deras manlighet och alla privilegier som är förknippade med den gamla mansrollen hotas och de känner inte till något annat sätt att förhålla sig till kvinnan än det de har, dvs. ett förhållande där mannen är den dominerande. Hans osäkerhet tillåter inte en mer jämlik relation." Psykiskt våld kan variera från hot, skymford, kränkande behandling, inskränkning av kvinnans frihet, förtryck och paranoid misstänksamhet. Mannen kan trycka ned kvinnan genom att alltid tala om att hon inte kan något, inte duger, att hon är dum, ful, dålig i sängen osv. Det förekommer även försök att få kvinnan att tro att hon har mist förståndet. Isoleringen gör också att kvinnan inte får några andra budskap än dessa. Misshandelsdebatten har i första hand handlat om grovt fysiskt våld men psykisk misshandel kan vara nog så nedbrytande för kvinnan "Våld i parförhållande" av Gitt Rosander-Gerhardsson Margareta Hydén har varit delaktig i en undersökning om hur familjerådgivare uppfattar den här sortens problematik och vad de kommer i kontakt med. Hon säger att det har skrivits väldigt lite "om hur den misshandlade kvinnan och den misshandlande mannen själva uppfattar och benämner våldshändelsen. Olika förklaringsmodeller till kvinnomisshandel som tas upp i boken: Traditionellt våld där man framförallt visar på att våld är ett beteende som är inlärt inom familjen, vilket då kallas det sociala arvets våld. Detta är en individuell nivå och man säger att mannen har en osäkerhet, låg självkänsla och ett beroende av kvinnor. Vad som kan vara anledningen till våldet är att mannen känt sig hotad som man eller upplever en brist på kontroll vilket kan härröras till kvinnans frigörelse. För att förklara kvinnornas situation och varför de inte lämnar männen sägs ibland vara att utsatta kvinnor har ett dåligt självförtroende. Förklaringen på det kan vara att det är en följd av våldet de utsatts för. De teorier som har varit det centrala det senaste decenniet är könsmaktsperspektivet. Om man ser orsakerna ur ett socialpsykologiskt perspektiv tittar man på samspelet och visar på att när parternas kommunikation inte fungerar blir våldet "den sista utvägen". Nätverket, arbetslöshet och boendevillkoren är något som också anses bidra till våld. Att inte ha ett nätverk eller att vara rotlös i samhället kan bidra. Även massmedierna pekas ut som en grogrund för att våldet mot kvinnor ökar. Detta beror då på att våld och sexualitet sammankopplas. Alkohol är en uppstartande faktor när det gäller våld och självklart också i nära relationer. 12

13 Normaliseringsprocessen kan exempelvis vara att två personer lär sig olika strategier för att handskas med våldet. Föreställningsvärlden införlivar våldet som en del av livet och skapar ett sätt på hur man ska förhålla sig till det. Det finns många orsaker till att den kvinna som utsätts inte förmår att gå ur relationen. En förhoppning att den andre partnerns bra sidor ska öka i omfattning är en del. Mellan de perioder som präglas av våld är det "innerlighet och värme" som överväger i förhållandet. När kvinnan blir kontrollerad genom att mannen förhindrar kontakter med andra blir även hon påverkad psykiskt "så att hennes referensramar förändras". Hon känner sig onormal och uppfattar mannen som normal. Detta gör att hon försöker förklara våldet med rationella förklaringar. Ovanpå detta finns en rädsla för mannens våld och hur en separation påverkar barnen. Ofta finns det en känsla av att "när jag har honom nära har jag en viss kontroll på situationen". Det som nämns när det gäller orsaker som får kvinnan att lämna mannen är ett förlorat hopp om äktenskapet, längtan efter ett nytt liv och kvinnans rädsla. I familjerådgivningens enkätundersökning definieras våld som "allt från knuffar, ta hårt i, hålla fast, örfilar, hot med någon form av vapen etc". När det gäller den kunskap som finns om kvinnomisshandel så delar Margareta Hydén upp den i olika rubriker. Det första är att kunskapen startar med en period av att "det finns". Man börjar under 1970-talet att uppmärksamma och diskutera kvinnomisshandel med USA och England som föregångare. Den andra perioden som nämns är att "Det är upprörande" vilket innebär att ämnet får stor uppmärksamhet och media bidrar till att ämnet blir väldebatterat. Ideologiska frågor står i förgrunden och kvinnojoursrörelsen bildas. Den tredje delen och där vi står nu är "handlingskraft". Problemet har synliggjorts och de professionella utvecklar metoder för att hjälpa par i dessa förhållanden. När det gäller familjevåld är det svårt för polisen att utreda. Två berättelser bidrar till att det blir en bedömning om trovärdighet. Samtidigt dömer domstolen inte på långvarigt lidande utan bara enskilda händelser. Vem som helst slår inte utan det är en speciell person. Det är skillnad mellan att leva med t. ex en paranoid och en "vanlig" man. Ett exempel som nämns är ett tillfälle där en kvinna bodde på kvinnohus och där man talade om för henne att inte ha samtal med mannen, men där de ändå "i smyg" gick till familjerådgivningen. När kvinnan kommit dithän att hon kunde se mannens goda och dåliga sidor kunde hon också lämna honom. Det kvinnliga våldet utgår ifrån två olika situationer där initiativet kommer från kvinnan och där mannen slår tillbaka men inte har en "personlig drivkraft bakom slagen". Man utgår ifrån att den kvinnan inte känner rädsla. Det förekommer också att mannen inte slår tillbaka. "Detta är lika destruktivt som manligt våld, men tycks ha en annan dynamik. När detta förekommer finns inte försoningsfasen och det är en stor skam för båda parter och dessutom bryter det mot vår kulturs förväntningar. Orsaker som nämns är att "kvinnan känner sig icke - sedd som kvinna och blir desperat". Det är också kanske så att mannen inte lever upp till vad hon anser vara en man och han blir "svagare och svagare inför hennes våld". 13

14 Att en kvinna anger att hon använt grovt våld mot sin man medan han knappt märkt det har förekommit. Det som mannen känner sig kränkt av är ett annat beteende. Mannen i detta fall var inte rädd men det fanns exempel där mannen "var livrädd för att bli dödad i sömnen". När det rör sig om ömsesidigt våld anges det att droger inte är ovanliga. Konfliktlösningsmönstret består av våldsamhet. Enligt den enkät som gjorts är det i 23 % av fallen båda som slåss. Kvinnan är inte här heller rädd för våldet om det inte ökar. Mannen är normalt sett starkare och ökar våldet uppstår rädsla. Som bakomliggande orsaker till denna form av våld talar man om en övergivenhetskänsla hos båda parter. Ursprungsfamiljerna visar ofta på brister i omvårdnaden. 5.3 Amerikansk litteratur om mansmisshandel och parvåld "The Violent Home" av Richard J. Gelles Richard J. Gelles var när den här boken skrevs assisterande professor i sociologi på Rhode Islands universitetet. Boken baseras på en studie som Gelles gjorde om familjevåld på 70- talet. Studien innefattar 80 familjer där hälften av de intervjuade var kända för att använda våld av antingen polis eller socialtjänst Vad är våld? Många yrkesmän har tills nyligen ignorerat parvåld. Örfilar och hot har inte ansetts som våld utan som normalt i samhället där det funnits en konflikt. Forskningen börjar närma sig parvåld mer efter att länge ha varit tabu. Våld i familjer är ett signifikant fenomen i familjelivet. När det gäller både mord och överfall är kvinnor mer benägna än män att angripa någon de har en intim relation till. Familjevåld är mycket utbrett om örfilar, knuffande mm räknas in. Eftersom extrema former av våld (mord ex) förekommer så frekvent är det troligt att mindre extremt våld är väldigt vanligt. Fysiskt våld beskrivs i boken som: slå, smälla, daska, knuffa, skuffa, stöta. Familjevåld måste skiljas ut från annat våld. Det är ett annorlunda fenomen vad gäller status, roller och kön, som mer har att göra med kön och ålder än intressen och kompetens. Samhället ser familjen som en institution där kärlek och solidaritet ska finnas, men det är också en av de få grupper där rätt ges att använda fysiskt våld. Ett långvarigt åtagande, med en hög nivå av känslomässigt involverande gör att familjevåld är så utbrett. Känslomässiga konsekvenser av frustration, av hopp och av vardaglig stress mellan viktiga och komplexa relationer. Det finns olika typer av fysiskt våld, variationer i förhållande till sammanhanget. I förhållande till betydelsen av händelsen för både de inblandade, familjen och hur familjemedlemmarna värderar olika våldshändelser kom en undersökning fram till att 20% medelklassfamiljer och 40% arbetarklassfamiljer använde våld i Amerika. Männen var mer våldsamma än kvinnorna, men kvinnorna var långt ifrån passiva. I högvåldsfamiljer tenderar det dubbelsidiga våldet vara större. I lågvåldsfamiljer är oftast mannen aggressorn. Männen använder sig själva medan kvinnorna slår med ett hårt objekt. I vissa familjer var en del våldsincidenter betraktat som normala och legitima. I en annan undersökning visades det att en femtedel av amerikanerna tycker att "slapping one`s spouse" 14

15 är helt i sin ordning vid vissa tillfällen. Det är accepterat pga att han/hon förtjänar att bli slagen. Fler kvinnor än män tycker att de förtjänar stryk och accepterar det efteråt. Ofta är det ett tillåtande klimat av familjemedlemmarna. Kvinnorna ser det som normalt att bli slagna för att de till ex gnäller. De skapar då själva våldet och förtjänar det. Kvinnor normaliserar våldet om de tycker att de är orsak till våldet, om de kan helas efteråt och för att mannens press lindras. ( Föräldrar som slår sina barn normaliserar våldet - många föräldrar säger att bestraffningen sårar dem mer än barnen.). En källa till familjekonflikter är barnens uppfostran - om bestraffningar. Män hotade mer om våld, om självmord och slog sönder i undersökningen. Kvinnor vägrade männen sex, hotade att ringa polisen och att ta barnen. Volcanic Violence: illegitimt våld som inte är godkänt av offret. Kommer från när locket lagts på under lång tid av stress, spänning, tryck och frustration och det sker då en explosion. Leder ofta till allvarliga incidenter av våld. Några kvinnor blev våldsamma mot sina män när de varit hemma under en lång period. Att vara så isolerade gjorde de frustrerade och detta kunde leda till våld. Protective reaction violence är vanligtvis kvinnligt våld. Hon slår sin man innan han attackerar henne eller efteråt som självförsvar. Detta våld tenderar att eskalera eftersom kvinnorna ofta tar till vapen/hårt objekt för att stävja svår misshandel. Ensidigt våld beskrivs i boken som våld av mannen mot kvinnan. Det är mer legitimt att mannen tar ut sin aggressivitet på kvinnan eller väggar och föremål. Hustrun, den kulturellt, passiva kvinnan kan bara "koka" eller kasta tallrikar. Hon är inte tillåten att slå sin man. Det finns indikationer på att om man inte slår tillbaka fortsätter misshandeln lättare. Tre dimensioner av våld: 1a) Om våldet i sig är målet = expressiv: tappa kontrollen ej kunna kontrollera temperament 1b) Om våldet ska få någon att utföra något eller ändra sitt beteende = instrumentell: lära en läxa, slå i förstånd, ett behov finns. 2) Legitimt våld i vissa sociala grupper i samhället och illegitimt våld. 3) Offrets roll: offret kan bidra/påverka till sin situation - provocera. Var våldet sker Våld mellan familjemedlemmar sker oftast i hemmet. Mest i köket, sedan sovrum och vardagsrum. Sovrummet är det?dödligaste? rummet, men kvinnor är oftast angripare med dödlig utgång i köket. Det är det ställe där den mesta familjeinteraktionen görs, måltider är ofta konfliktfyllda. Familjevåldet sker oftast i hemmet, dels för att det är där familjesamspelet äger rum och dels för att man inte behöver hålla skenet uppe av att familjelivet är harmoniskt och konfliktfritt. Men i familjen grundas också livet och identiteten. Frustrationen byggs upp under middagstid där både män och kvinnor klagar på en jobbig dag och barnen är stökiga. Senare på kvällen när barnen har gått och lagt sig och diskussioner förs över ekonomi mm kan det trappas upp. Den idealiserade bilden av familjeharmoni, kärlek och gemenskap vid stora högtider kan leda till spänningar och stor ekonomisk börda. För att undvika rykte och skam sker oftast våldshändelserna när ingen är i närheten förutom barnen. Våld och alkohol Våldsamma situationer i familjer är mer än andra typer av våld starkt förknippat med alkohol. Mycket tyder på att alkohol är en stor orsak till våld. Kvinnor beskriver sina män som Dr. Jekyll/Mr Hyde. Andra säger att i vissa kulturer kan man inte se något sådant samband. 15

16 Alkohol kan användas till förnekelse, att man inte var sig själv och då inte heller ansvarig. Hela familjen kan använda sig av alkoholen "till att normalisera sig själva trots våldet och lägga skulden på alkoholen som en sjukdom". Problemet är inte våldet utan alkoholen. Individer kan dricka alkohol för att ha en ursäkt till att bli våldsam - "time out" från normer och vardagens krav. Kvinnor ursäktar sina män med att de aldrig skulle slå när de är nyktra. Vilka använder våld Äktenskapsvåld är mer vanligt i lägre nivåer av den sociala strukturen. I vissa grupper/subkulturer finns normer, värderingar som tillåter våld. Våld används när andra lösningar brister. En familjemedlen med lite prestige, pengar och makt har större frustration och tar oftare till våld. Av kvinnorna är det de med mycket låg och mycket hög status som är mest våldsamma. Stressfaktorer som kan orsaka våld är: låg utbildning, arbetslöshet, lågstatusarbete och brist på ekonomiska resurser. Undersökningar angående social struktur och familjevåld kan ses från strukturell, kulturell och resursteorier. Många av de våldsamma familjerna är socialt isolerade från grannar och vänner. En viktig fråga är om det är konflikter som leder till våld som leder till isolering eller om det är isolering som leder till familjevåld. Boken förespråkar det sista. Om man är isolerad finns ingen att vända sig till för hjälp och råd, vilket kan leda till konflikt och våld. Våld är mest vanligt när mannen är i underläge (utbildning, status) och inte kan fullgöra sin plikt som försörjare. Det blir en källa till frustration. Mannens roll blir utmanad både som man och far. Våldets orsaker I de flesta fall av fysiskt våld i boken låg orsaken i offrets verbala beteende. Ett kontinuum av kritik på barnuppfostran, alkoholbruk, gamla konflikter mm. Den närhet och intimitet som äktenskapet ger gör att offret kan komma åt partnerns mest känsliga punkter. Dessa ömma punkter kan ofta härledas till uppväxten. Offret är den som får skadorna även om det var hon/han som startade våldet. Familjen, mer än någon annan social institution, är den primära mekanismen för att lära ut normer, värderingar och våld. Barn identifierar sig med sina (misshandlande) föräldrar och lär sig att våld kan lösa frustration. Varje gång ett barn blir straffat med våld, lär det sig att våld är ett "godkänt" sätt att använda/bete sig. Det gäller även föräldrarnas våld mot varandra. Våldet blir på så sätt ett inlärt beteende. De sätt som familjevåldet uttrycks på går igen generation efter generation. Barn lär sig hur de ska slå, vad de ska slå med, vad effekten/påverkan blir och vilka omständigheter som är lämpliga för våld. En studie säger att vad som betecknas som "godkänt" våld kan relateras till erfarenheter som gjorts som barn.. Att ha observerat våld eller ha varit offer själv kan leda till att man godkänner våld mellan familjemedlemmar. Godkännande av våldet kan göra att dessa värderingar används till att rättfärdiga och förklara incidenter av familjevåld. Denna studie av 80 familjer gör gällande att våld förekommer mest i familjer som står lågt i rang, där mannen har låg yrkesstatus. Familjer som lider av mest spänningar har minst resurser att klara av det. Teorier om våld: frustration - aggression, inlärning, självattityden, resurser. I termer av kulturell teori om våld säger boken att normer och värderingar som godkänner våld och leder till en "subkultur av våld", uppstår från den underliggande sociala strukturen. 16

17 5.3.2 "Intimate Violence" av Richard J. Gelles Den här boken inriktar sig mest på våld mot barn, kvinnor, syskon, ungdomar, äldre och homosexuella, men tar upp några myter som hindrar förståelsen av familjevåld och som kan vara intressanta i detta arbete. Boken utgår också från amerikanska förhållanden. Fram till 60 -talet ansågs familjevåld som ett ovanligt fenomen. Ända in i talet tror många att utomhus är det mest utsatta stället, men det är troligare att man blir dödad, misshandlad och attackerad i sitt eget hem än någon annanstans. Det är också vanligt att tro att familjevåld är begränsat till mentalt sjuka personer. Den amerikanske sociologen Murray Straus (1980) menar att mindre än 10% av familjevåldet är utfört av någon med mental sjukdom eller psykiatriska problem. Myten om att familjevåld är begränsat till arbetar- och underklass kan det ligga en viss sanning i. Forskare har funnit mer rapporterat våld i lägre klasser. Dessa familjer blir också lättare stämplade som våldsamma oavsett om det är en korrekt bedömning eller inte. Att barn som är utsatta för våld själva blir våldsverkare är också till viss del sant. Det är riktigt att många som har varit utsatta för våld som barn använder sig av våld själva som vuxna, men det är att förenkla orsakssambanden. Det kan också leda till att man "ser" våld där det inte finns, som en konsekvens av en barndom med våld, där det kan följa en falsk stämplingseffekt. Misshandlade kvinnor går med på misshandeln och/eller är ansvariga för den; annars skulle de gå. När man ser till att många lever i en beroendeställning, med litet socialt nätverk och kanske inget arbete, är det inte förvånande att många stannar kvar i förhållandet. När det gäller män är risken stor att de måste lämna sina barn eftersom kvinnan oftast får vårdnaden. Många studier visar att ett samband finns mellan alkohol och våld som gäller både offret och den som utövar våldet. De studier som gjorts i andra kulturer visar dock att hur människor reagerar på alkohol varierar från kultur till kultur. Mycket beror på hur människorna själva tror att alkoholen påverkar dem. I vår kultur är det ett faktum hos många att alkoholen frigör våldstendenser, ett "time-out" från regler, värderingar och beteende. Alkoholen används då för att rättfärdiga våldsbeteendet. Våld och kärlek kan inte samexistera i familjer. Den största delen lever många familjer utan våld och våldet kanske får utlopp varannan månad. Många som växer upp lär sig att det är accepterat att slå dem de älskar. Teorier som förklarar familjevåld Psykiatrisk/personlighetsteori: mentalsjuk, psykopatologisk, sociopatologisk, alkohol- och drogmissbruk mm. Denna teori tilltalar många eftersom de inte vill erkänna att familjevåld är ett mönster i familjerelationer. Vi vill inte se vår egen potential som misshandlare eller att några av våra egna handlingar är våldsamma. Social situation/stress och copingteori: strukturell stress: sambandet mellan låg inkomst och familjevåld indikerar att en central faktor till grund för våldet är ekonomiska resurser. Den strukturella stressen kommer sig av låg inkomst, arbetslöshet, begränsade utbildningsresurser 17

18 och sjukdom. Kombinerat med en kulturell tillåtelse för våld leder detta till att våld ses som ett medel att klara den strukturella stressen. Social inlärningsteori: I sin familj möter man ofta den första erfarenheten av våld och det överförs från generation till generation. Alla offer växer dock inte upp och blir våldsamma själva, men sannolikheten ökar betydligt. I denna miljö lär sig människor inte bara våldstekniker, utan också sociala och moraliska försvar för beteendet. Resursteori: Ju mer resurser; socialt, personligt och ekonomiskt någon förfogar över, desto mer kraft kan han eller hon uppbåda. Någon med låg utbildning, låg arbetsstatus och inkomst kan använda sig av våld för att upprätthålla en dominant position. Feminismteori: Feminister ser hustrumisshandel som mer likt andra former av våld mot kvinnor (som våldtäkt), än barnmisshandel och annat familjevåld. Det centrala här är att ekonomiska, sociala och historiska processer arbetar direkt och indirekt för att stödja patriarkalisk social ordning och familjestruktur. Kvinnomisshandel är en mekanism för att upprätthålla en underordnad ställning "Behind Closed Doors" av Straus, Gelles, Steinmetz Murray Straus är professor i sociologi, Richard Gelles är ordförande i sociologiska departementet på Rhode Islands universitet och Suzan Steinmetz professor på College of Home Economics på universitetet i Delaware. Boken är tryckt 1980 och tar upp både mansoch kvinnovåld, barnmisshandel, barns våld mot vuxna och våld mellan barn i familjer gjordes en undersökning med 960 män och kvinnor familjer varav hade barn mellan 3 och 16 som bodde hemma. Varje år utför en av sex par en våldshandling mot sin partner. Våldet är indelat i olika nivåer där "grovt våld" är den nedre delen. Det är också indelat i om det har hänt under senaste året eller någon gång under hela förhållandet. Senaste år förekommit våldsform 7% 16% kasta något på partnern 13% 24% knuffa, ta tag, skuffa 7% 18% smälla till 6% 10% sparka, bita eller slå med knytnäve 2% 6% stryk/"spöa upp" 2% 5% hota med kniv eller pistol 1% 4% nyttja kniv eller pistol 5% 10% slog eller försökte slå med tillhygge Traditionellt sett anses män vara mer våldsamma än kvinnor. Likt andra stereotyper är det säkert en viss sanning i detta men långt ifrån hela sanningen. En av åtta män hade utfört en våldsam handling under undersökningsåret och lika många kvinnor hade attackerat sina män. Den vanligaste situationen är där bägge använder våld. Kvinnorna slänger dubbelt så ofta saker på männen än tvärtom. Att sparka och slå med föremål är vanligare bland kvinnor. Männen däremot knuffar, skuffar, smäller till, slåss och använder kniv eller pistol. 18

19 Kvinno- och mansmisshandel är till viss del ansett att vara "normalt våld". Våldsamma handlingar är ett sätt för familjemedlemmarna att relatera till varandra och de tänker inte på att det är våld. En av 22 kvinnor/fruar hade attackerat sina män så illa att det klassas som "allvarligt våld". En av 26 kvinnor är utsatta varje år. Förvånansvärt är mansmisshandel högre inom alla sociala skikt. 28% av männen och 23% av kvinnorna ser våld som något normalt i ett förhållande. Konflikter handlar i första hand om i storleksordning: hushållssysslor, sex, umgänge, pengar och barn. Orsaker som anges för våldet är bl a att de som sett föräldrarna slåss slår själva och det gäller 1/3 av de undersökta. Undersökningen visar att det inte är någon skillnad om det är mamma eller pappa som varit våldsam och det har samma effekt både på son och dotter. Över 90% av alla amerikaner slår sina barn. Barn lär sig att de som älskar dig mest också slår dig. Det är inte bara en upprepning av beteendet när man tar med sig våld in i sin "vuxenfamilj" utan också en "familjär känsla". Även om det är obehagligt är det välbekant. De som inte blev slagna som tonåringar hade minst våldsamma förhållande till sin partner. Att varit slagen som tonåring ökar sannolikheten att slå sin man/fru. Undersökningen visar att det är en liten variation mellan olika geografiska regioner i landet. Man har delat upp människorna i svarta, vita eller andra(orientaliska, amerikanska indianer mm) grupper. Mansmisshandel är vanligast bland minoriteter. Det är dubbelt så vanligt i svarta familjer som vita. Hustrumisshandel är fyra gånger vanligare hos svarta än vita. Män och kvinnor utan religiös anknytning har en aning högre nivå när det gäller att använda våld mot sin man. Män som blir slagna är lika utsatta med eller utan religiös anknytning. Mansmisshandel är lägst bland protestanter och högst bland religiösa minoritetsgrupper. Judiska kvinnor som i övrigt lever i de minst våldsamma hemmen har dubbelt så stor andel i att slå sina män och lika stor som religiösa minoritetsgrupper. Det är vanligast med våld i parförhållanden om personerna är 30 år eller under. Mest våldsamma mot partnern är de kvinnor som inte avslutat högstadiet. Att jämföra med kan nämnas att de mest våldsamma mödrarna är de som avslutat högstadiet. Enligt studien kan inte psykisk hälsa förhindra familjevåld om en person är ung, fattig och arbetslös. Om man "botade" det psykologiska hade det ingen verkan om personerna kom tillbaka till samma miljö och villkor. I extrema fall kan våld vara nödvändigt. Som exempel nämns där det är allvarliga problem mellan man och fru. Mannen vägrar att lyssna eller förstår inte budskapet eller ignorerar ibland i flera år. I ren desperation slänger frun något på honom eller slår honom. Detta är en så chockartad upplevelse att mannen inte kan ignorera problemen. Våld är ett typiskt tecken på att de konstruktiva sätten att lösa konflikter inte fungerar. Vad som är karaktäristiskt för kvinnor som utför mansmisshandel är att: Hon har bestraffats fysiskt av föräldrarna vid en ålder av 13 år eller äldre av fadern. Hon växte upp i en familj där modern slog fadern. Hon arbetar som?manual worker?. Typiskt för män som misshandlar sina kvinnor: Mannen är dominant i familjebeslut. 19

20 Kvinnan är hemmafru. Mannen är väldigt orolig över den ekonomiska tryggheten "Abused men" av Philip W. Cook Philip W. Cook har tidigare varit journalist och chef över nyhetsradion i Texas och Oregon. Han har också varit ankare och reporter på ett par olika tv-kanaler. Detta är den första boken som enbart behandlar misshandlade män. Tidigare forskning Den första moderna boken om kvinnomisshandel kom 1974, samtidigt som de moderna kvinnorörelserna mot familjevåld startade. Straus, Gelles och Steinmetz är ledande inom området och ett 30-tal studier bekräftar deras forskning. En undersökning gjord redan 1979 av Ninosoff och Bitman visade att 25% män och 16.5% kvinnor har blivit misshandlade av sin partner. Kvinnor är mer benägna att rapportera egna våldsaktioner än män som inte ser lika allvarligt på våld, förnekar eller är mer accepterande. Män förminskar också våldet mot dem själva. Resultatet blir det samma oavsett om våldet drabbat dem själva eller om de har utfört våldsaktionen. Senaste resultatet från National Family Survey visar att 3.8% av amerikanska män attackerar sina hustrur och 4.6% av hustrurna attackerar männen allvarligt. Enligt Straus attackerar lika många kvinnor som män sina makar utan att själva blivit slagna. Wolfgangs(1975) undersökning om mord visar att kvinnor använder sig av knivar eller liknande föremål och kastar saker fyra gånger mer än män som mer använder sig själva. Straus menar att detta är det rapporterade våldet. Det mesta våldet där kvinnor attackerar män är dock lindrigt, utan vapen och rapporteras inte. Det är inte bara de fysiska skadorna som är viktiga att uppmärksamma, utan även den skada som görs mot självkänslan. Misshandel bidrar också till alkohol- och drogmissbruk, självmordsförsök och depression. Det bidrar likaledes till att nästa generation använder våld. Gelles, Straus och Steinmetz menar att om kvinnornas föräldrar var våldsamma finns en mycket högre risk att de slår sina egna män än de vars föräldrar inte var våldsamma. Detta upp till 600% mer. Även unga par använder våld. Barnen i dess familjer lär sig att det är ett accepterat beteende och en typ av våld driver lättare fram andra typer av våld som t ex barnmisshandel. Många tror att det är svårare för kvinnor att lämna sina män av ekonomiska skäl, men som Steinmetz uttrycker " om mannen lämnar sin familj, är han fortfarande ansvarig för visst ekonomiskt stöd till familjen", sämre levnadsstandard" mm". Männen förlorar i de flesta fall vårdnaden om barnen, åtminstone den dagliga kontakten och det kan vara en orsak till att inte lämna en våldsbenägen relation. Som offer känner de att kvinnan har total makt och kontroll och att uppbrytningen betyder ett nederlag. I en studie som heter Are Women Always Less Aggressive Than Men, gjord för att jämföra aggressiva tendenser hos män och kvinnor, säger författarna (Frodi, Macaulay, Ropert-Thome 1977) att deras resultat visar att kvinnor inte har mindre tendenser än män att bli fysiskt aggressiva. De skillnader som finns beror mer på sociala krafter än biologiska. En annan studie visade att östrogen var en källa till aggressiva tendenser. Orsaker till att det är svårt att berätta och lämna förhållandet. Både när det gäller män och kvinnor är det vanligt att dölja sina skador, förneka misshandel och att skylla på andra orsaker. Att vara offer för misshandel innebär stor skam och kan vara 20

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21 Pipersgatan 33 112 28 Stockholm 08-17 82 00 info@mfj.se www.mfj.se Org nr 802407-2160 Plusgiro 590517-9 Idéplattform Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck.

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck. Vilka är vi? och förtryck. är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld Fryshuset har en särställning inom Sveriges ideella sektor med verksamheter i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat

Läs mer

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut (NACS), familjeterapeut, psykoterapeut (VALVIRA) Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen Föräldraskap

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till HANDLEDNING I skuggan av våldet är en film om barns utsatthet i familjer där våld förekommer. En film om barn som växer upp i ett hem där mamman utsätts för våld av pappan, om en grupp barn som ofta glöms

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri TÖI ROLLSPL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri Ordlista fundera uppleva åsidosatt övergiven pressad meningsfullt betydelsefullt spänning samtycke vårdnad befrielse överansträngd påverka uttrycka sina känslor

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel Denna handledning är tänkt som ett hjälpmedel för dig som förbereder visning av En fyrkantig himmel. Om filmen ska visas för ungdomar behöver man förbereda

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning.

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. LIKABEHANDLINGSPLAN Förskola: Lilla Verkstan Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. På vår förskola ska alla känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för den man är. I

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR På en timme ingalill roos Tidigare utgivning Energitjuvar Kärlekens energi Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Ingalill Roos 2012

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

Villig av Christina Wahldén

Villig av Christina Wahldén 1 Villig av Christina Wahldén Som ett slutord till boken skriver Christina Wahldén så här: "Min första bok Kort kjol kom ut för sexton år sedan. Den är fortfarande den av mina böcker som är mest utlånad,

Läs mer

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT En kortfattad vägledning kring arbete och bemötande av personer med intellektuell funktionsnedsättning som utsätts för hedersrelaterat

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det 1 Poly så funkar det Text: Johanna Mannung & RFSU Redigering och layout: Anna Knöfel Magnusson Illustration: Eva Fallström RFSU 2009 2 Poly kärlek till fler än en Att vara polyamorös innebär att ha förmågan

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Förändringspsykologi För att förstå varför vissa agerar som de gör måste vi först förstå de psykologiska grunderna vid en förändring.

Förändringspsykologi För att förstå varför vissa agerar som de gör måste vi först förstå de psykologiska grunderna vid en förändring. Förändringspsykologi För att förstå varför vissa agerar som de gör måste vi först förstå de psykologiska grunderna vid en förändring. Förändringspsykologi omfattar kunskapen om vad som gör människor benägna

Läs mer

Professionellt bemötande av aggressivt beteende. Juridiska och etiska grunder

Professionellt bemötande av aggressivt beteende. Juridiska och etiska grunder Professionellt bemötande av aggressivt beteende Juridiska och etiska grunder När riskerar man som arbetstagare att utsättas för våld eller hot om våld? Handhar värden Makt eller myndighet Möter människor

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Beslutad av kommunfullmäktige den 26 april 2010, 39. Inledning Mäns våld mot kvinnor har erkänts som ett grundläggande brott mot mänskliga

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Skilsmässor nu och då!

Skilsmässor nu och då! Sida 1 (6) Skilsmässor nu och då! Att skilja sig är att gå på okänd mark. I alla fall om man inte gjort det förr. För omgivningen ser det ut som det hänt över en natt för de inblandade har processen ofta

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER Riktlinjer våld i nära relationer Våld i nära relationer är en bred och värdeneutral samlingsbenämning för allt våld som sker mellan personer som står varandra nära. Syftet med riktlinjerna

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Anhörigprogrammet. www.markebjer.se info@markebjer.se tel 0739-123 456

Anhörigprogrammet. www.markebjer.se info@markebjer.se tel 0739-123 456 Anhörigprogrammet Anhörigprogrammet hos Councelling by Markebjer riktar sig till dig som lever, och för dig som har levt, i en familj där någon är beroende av alkohol eller droger. Ett alkohol- och drogberoende

Läs mer

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Förskolans ledning tar avstånd till alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Det viktigaste arbetet mot mobbing, trakasserier,

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012 Barn och unga som lever med våld v i hemmet Göteborg 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet Våld i nära n relationer

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 Innehållsförteckning Likabehandlingsarbetet på Snömannen 2015... 4 Syfte med planen:... 4 Lpfö 98 sid 4 Förskolans värdegrund och uppdrag... 4 Vad säger

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer