Är kvinnor mer riskavvikande än män? En studie om könsskillnader i bilförsäkringsomfattning

Transkript

1 Är kvinnor mer riskavvikande än män? En studie om könsskillnader i bilförsäkringsomfattning Authors: Karin Lindgren Civilekonomprogrammet Tutor: Examiner: Subject: Level and semester: Ali Ahmed Dominque Anxo Economics Bachelor, Spring 2011

2 LINNÉUNIVERSITETET, VÅREN 2011 Är Kvinnor Mer Riskavvikande Än Män? En studie om könsskillnader i bilförsäkringsomfattning Författare: Karin Lindgren Kandidatuppsats i Nationalekonomi, 2NA00E Linnéuniversitetet Ekonomihögskolan Våren 2011 Handledare: Ali Ahmed Examinator: Dominique Anxo

3 Är kvinnor mer riskavvikande än män? 2 Sammanfattning Tidigare studier har påvisat skillnader mellan män och kvinnors riskbenägenhet. Syftet för detta arbete är att studera könsskillnader för ett faktiskt sakförhållande. De hypoteser som formulerats ämnar undersöka hur variabeln kvinna påverkar sannolikheten att inneha en viss försäkringsomfattning för bilar eller välja en hög kontra låg självrisk. I studien används en linjär sannolikhetsmodell vilken appliceras på data med information om bilförsäkringsomfattning för ett försäkringsbolag som är verksamt i Kronobergs län i södra Sverige. Resultatet av studien är att det förekommer skillnader mellan män och kvinnors sannolikhet att inneha delkasko samt kaskoförsäkring där kvinnor har större benägenhet att inneha respektive försäkringsomfattning. Detta indikerar att kvinnor i större utsträckning är riskavvikande än män. Vidare påvisas det att individer i takt med stigande ålder blir mer riskavvikande.

4 Är kvinnor mer riskavvikande än män? 3 1. Inledning Litteraturöversikt Abstrakta experiment Kontextuella experiment Fältbaserade experiment Teorier och hypoteser Emotion Övertro Risk som hot eller utmaning Hypoteser Data och metod Försäkringens uppbyggnad Statistiskt underlag Statistisk metod Resultat Resultat för delkaskoförsäkring Resultat för kaskoförsäkring Resultat för självrisk Diskussion Referenser... 33

5 Är kvinnor mer riskavvikande än män? 4 1. Inledning Riskteori är ett område inom ekonomisk teori som angränsar till och även härleds från social vetenskap. Riskteori behandlar bland annat de preferenser individer har då de ställs inför ett riskfyllt scenario och det finns generellt sett tre typer av riskpreferenser att finna hos individer: riskmotståndare, riskneutral samt riskälskare. En uppfattning inom teorin är att kvinnor tenderar att i högre utsträckning än män vara riskmotståndare. Tidigare forskning har också påvisat dessa skillnader vilka indikerar att kvinnor är mindre riskbenägna än män och i större utsträckning vill försäkra sig mot risk. Att teckna en försäkring innebär att individen väljer en säker finansiell förlust (premie) framför en finansiell förlust med, för individen, okänd sannolikhet (skada). Med detta som utgångspunkt ämnar denna studie se närmare på könsskillnader i riskbenägenhet vilken utvärderas i en faktisk situation, på bilförsäkringsdata. För ett försäkringsbolag behandlas riskteori som ett medel för att klassificera sina kunder efter kategorins risknivå. En ung man, boende i tätort kommer generellt att ha en högre premie än en äldre kvinna boende på landsbygd. Detta beror på den risk som försäkringsbolaget skall bära och baseras på en rad olika utmärkande parametrar. Oftast grundas klassificeringen av risknivå på skadestatistik, vilket innebär att en yngre man har större sannolikhet att vara involverad eller vållande till en trafikolycka än en yngre kvinna. På detta sätt skattas och beräknas risken vilken ligger till grund för den försäkringspremie försäkringstagaren skall betala för att ha sitt fordon försäkrat. Den faktiska sannolikheten för att en skada inträffar är inte densamme som individens uppfattning av sannolikheten, då individens preferenser kring risk i hög grad styr dess perception av olika förlustscenarion. Då det påträffats skillnader i tidigare studier mellan män och kvinnors riskbenägenhet finns det teorier som ger en förklaring till detta. De teorier som omnämns i detta arbete är: Emotion, Övertro samt Risk som hot eller utmaning. Differens i riskbenägenhet som förklaras genom teorin Emotion är att kvinnor upplever intensivare känslor då de ställs inför en riskfylld situation. Om detta förhållande existerar kan det leda till att kvinnors rädsla inför ett negativt utfall leder till att de undviker risk i större utsträckning än män. Övertro är ytterligare en teori som tillhandahåller en förklaring till skillnader i riskbenägenhet mellan män och kvinnor. Teorin föreslår att män besitter ett större övermod och har större tilltro till sitt eget beslutsfattande, jämfört med kvinnor. Om män är säkrare på att få ett gynnsamt utfall från en riskfylld situation är också sannolikheten större att de väljer att delta i ett spel och att risk är något som lockar. Slutligen är den tredje teorin som

6 Är kvinnor mer riskavvikande än män? 5 omnämns i denna uppsats Risk som hot eller utmaning, vilken föreslår att kvinnor tenderar att se risk som en fara medan män ser risk som en möjlighet. Könskillnader i uppfattningen om risk ses som ett resultat av olika drivkrafter. De försäkringsdata som ligger till grund för studien är försäkringsdata, hämtad från ett försäkringsbolag i Kronobergs län och är ett utdrag ur bolagets motorförsäkringsregister. Genom en kombination av teori om könsskillnader i riskbenägenhet och reell försäkringsdata skall detta arbete utröna huruvida teorin går att påvisa i det statistiska underlag som ligger till grund för studien. Könsskillnader i riskbenägenhet ska testas utifrån följande hypoteser 1 : Hypotes 1: Det förekommer könsskillnader i sannolikheten att teckna en delkaskoförsäkring. Hypotes 2: Det förekommer könsskillnader i sannolikheten att teckna en kaskoförsäkring. Hypotes 3: Det förekommer skillnader mellan män och kvinnor vad gäller val av vagnskadesjälvrisk (hög eller låg). Utifrån dessa hypoteser skall det fastställas huruvida det förekommer skillnader som är könsrelaterade. Andra förklarande variabler kommer också utvärderas såsom ålder på försäkringstagaren, bilens ålder samt körsträcka. Även om forskning kring riskbenägenhet har gjorts inom en rad områden är denna studie unik i sin utformning med reell statistik från försäkringsbolag som grund. Uppbyggnaden av denna uppsats är enligt följande: i avsnitt 2 presenteras tidigare studier där abstrakta experiment, kontextuella experiment och fältbaserade studier presenteras. I avsnitt 3 presenteras dels definition av riskaversion och teoretiska förklaringar till könsskillnader, dels utförligare förklaringar av hypoteser som är till grund för detta arbete. Avsnitt 4 behandlar data och metod där läsaren ges förståelse för försäkringens uppbyggnad, det statistiska underlag som ligger till grund för studien samt den metod som ska användas i regressionen. Avsnitt 5 visar de resultat som 1 Försäkringens moment som tas upp i denna studie är trafikförsäkring, Delkaskoförsäkring (även benämnt halvförsäkring) samt Kaskoförsäkring (även betitlad helförsäkring). Trafikförsäkring är skydd för skador på alla föremål utanför fordonet inklusive person i och utanför bilen. Delkaskoförsäkring utgör ett grundläggande försäkringsskydd för de skador som kan inträffa och Kaskoförsäkring omfattar skador på det egna fordonet. Utförligare beskrivning av försäkringens uppbyggnad ges i avsnitt 4.1

7 Är kvinnor mer riskavvikande än män? 6 påträffats genom regression och resultaten diskuteras även här för respektive hypotes. Slutligen förs i avsnitt 6 en avslutande diskussion för studien. 2. Litteraturöversikt För att synliggöra tidigare experiment inom området inleds denna uppsats med en litteraturöversikt. 2 Många av de beslut individer fattar involverar risk och genom laboratoriska och fältbaserade experiment har forskare inom framförallt nationalekonomi och psykologi sökt belysa skillnader mellan olika människors beslutsfattande och beteende. I de laboratoriska experimenten är det generella resultatet att kvinnor i högre utsträckning är riskaversa, jämfört med män. Dock finns det också studier som visar att sådana könsskillnader inte existerar. Resultaten av de fältbaserade experimenten är i linje med de generella resultaten från laboratoriska experiment, men även här står avvikelser att finna Abstrakta experiment Det abstrakta experimentet innebär att deltagaren genom hypotetiska frågeställningar får bedöma eller visa sitt förfaringssätt i en given situation. Genom denna metod ämnas riskbenägenhet i förhållande till kön studeras. Studierna är merendels baserade på fiktiva spelscenarion där deltagaren kan ställas inför ett rent förtjänstscenario, alternativt inför ett förtjänst- och förlustscenario. Levin, Snyder & Chapman (1988) genomförde ett experiment där de ställde 101 deltagare inför ett fiktivt spelscenario där dessa fick välja om de skulle acceptera respektive 18 enskilda spel. Spelen varierade i initial investering, vinstbelopp, sannolikhet och utförandeform i termer av vinst och förlust. Levin, Snyder & Chapmans studie visade en signifikant skillnad mellan hur många män respektive kvinnor som i genomsnitt accepterade att delta i ett spel. Brinig (1995) genomförde ett experiment med små insatser med 300 frivilliga deltagare från en grundskola, en gymnasieskola och från ett center för fortbildning som fick välja ett av tre spel vilka alla gick ut på att dra en vinnande boll från en av tre urnor. En urna innehöll ett litet pris med 90 procents sannolikhet för vinst, en annan urna innehöll ett något större pris med 20 procents sannolikhet för vinst och en tredje urna innehöll ett stort pris med 5 procents sannolikhet för vinst. Alla priser bestod av godis. Brinigs studie visade att inga könskillnader kunde påvisas i deltagarnas val av risknivå men när kön interagerade med ålder blev dock 2 För en mer utförlig litteraturöversikt rekommenderas: Men, Women and risk aversion: Experimental evidence av Eckel & Grossman (2008).

8 Är kvinnor mer riskavvikande än män? 7 skillnader signifikanta i syfte att förutsäga risktagande. I Brinigs studie nådde skillnaderna i riskpreferenser sin topp när individen var i en ålder runt 30 år. En studie som också ämnat utvärdera hur ålder och kön interagerar i risktagande är en studie av Harbaugh, Krause & Vesterlund (2002). De 234 deltagarna (bestående av barn, tonåringar och vuxna) ställdes inför 14 olika val mellan ett säkert utfall, ingen förlust, och ett lotteri. Harbaugh, Krause & Vesterlunds utformning av experimentet var avsedd att vara särskilt användarvänligt för barn, då de potentiella vinsterna varierade i direkt relation till ålder. De 14 valen var lika fördelade mellan sju val inom förlustområdet och lika andel inom vinstområdet. För att mäta riskaversion presenterades tre val som framställdes som samma spel, dock med skillnaden att det säkra alternativet växlade mellan att vara mindre än, lika med eller större än det förväntade värdet av spelet. Denna studie påvisade inget samband mellan kön och riskaversion som var följdriktigt eller signifikant. I kontrast till Brinigs studie ändrades inte resultatet av att beakta interaktion mellan kön och ålder. Eckel & Grossman (2002) genomförde en studie där 148 collagestudenter ställdes inför fem spel och blev ombedda att välja vilket av de fem spelen deltagarna ville spela. Alla val var utformade som enkla spel med två utfall med lika stor sannolikhet. Ett av spelen innefattade ett säkert utfall och de fyra återstående innefattade utdelning och risk som var linjärt ökande. Eckel & Grossman visade i sin studie att både i spel med förlust samt i spel utan förlust framgick en signifikant skillnad mellan män och kvinnor i riskaversion. Generellt indikerar de studier som hitintills utförts att kvinnor är mer riskaversa än män (Eckel & Grossman, 2008) men då det finns kontextuella skillnader i experimenten kan en exakt jämförelse mellan experimenten inte låta sig göras Kontextuella experiment I ett kontextuellt experiment ställs försökspersonen inför ett scenario som är kopplat till verkligheten. Frågeställningen är inte hypotetiskt utan förbinds till ett reellt sammanhang såsom ett investeringsbeslut. Schubert et al. (2000) genomförde en studie i syfte att belysa riskaversion och osäkerhet. De 64 deltagarna fick välja mellan tre lotterier. De tre lotterierna hade olika information om sannolikhet: ett spel med ren risk, det andra med viss osäkerhet och det tredje lotteriet hade stor osäkerhet. Författarna ville studera huruvida det förekom könsskillnader i val av lotteri då informationen om sannolikt utfall var begränsad. Deltagarna fick också välja försäkring mot förlust. Schubert et al. fann att kvinnorna som ingick i studien generellt var emot osäkerhet

9 Är kvinnor mer riskavvikande än män? 8 (inom förtjänstområdet) och att deras motvilja gentemot risk ökade med osäkerheten. Dock visade det sig att när investeringen var formulerad som ett försäkringsbeslut (förlustområdet) sökte kvinnor risk i högre grad än män. Gysler, Kruse & Schubert (2002) genomförde en tudelad studie av riskpreferenser och i vilken grad preferenser influerades av osäkerhet. Mått på osäkerhet var i studien deltagarens kunskap om finansiella marknader och grad av övertro på finansiellt beslutsfattande. I första delen av experimentet utvärderades deltagarna i avseende på deras kunskap om finansiella marknader och förtroende för den egna beslutfattningsförmågan. Detta genererade sedan ett mått på individens kunskap och övertro. I andra delen av experimentet skapade författarna försökspersonernas certainty equivalent 3 för tolv lotterier. Fyra lotterier var baserade på fonder som utfärdats av en schweizisk bank, vidare var fyra av lotterierna virtuellt simulerade ömsesidiga fonder och de resterande fyra lotterierna var standardlotterier med känd sannolikhet för deras utfall. För alla tolv lotterier fick deltagarna slå vad om huruvida fondernas marknadspris skulle öka dagligen med 0,5 procent. Författarna fann att det inte framgick några skillnader mellan män och kvinnor i riskpreferenser. Dock, när författarna kontrollerade faktorerna kompetens, kunskap och övertro visade sig kvinnor vara mer ovilliga att ta risker, men deras riskaversion minskade i takt med att deras kompetens ökade. Denna interaktion mellan kompetens och riskaversion verkade i motsatt riktning för män; mäns riskaversion ökade i takt med kompetensen. Powell & Ansic (1997) har undersökt risktagande i två sammanhang; försäkring och valutahandel. I studien av försäkring fick 126 försökspersoner ta tolv olika försäkringsbeslut. Deltagaren gavs en första förmögenhet inför varje beslut och fick därefter information om att det fanns tre möjliga händelseförlopp: ingen förlust, halva förmögenheten förloras (skada inträffar) och hela förmögenheten går förlorad (katastrof). Deltagaren fick därpå välja ett av fem alternativ: ingen försäkring, skadeförsäkring, försäkring för katastrof, katastrof- och skadeförsäkring samt att avstå från alla alternativ. Antingen varierade priset på försäkring, förmögenhet eller nivå av risk mellan de 12 olika försäkringsbesluten. Studien visade att kvinnor i större utsträckning tecknade försäkring och köpte dessutom mer omfattande försäkringsskydd. Vidare i studien av valutamarknaden hittade författarna bevis för att kvinnorna föreföll vara mer riskaversa. 3 Det garanterade belopp (utan osäkerhet) som en person ser som likvärdigt (i nytta) med en riskabel tillgång.

10 Är kvinnor mer riskavvikande än män? 9 Det visar sig att i de kontextuella experimenten tenderar slutsatser och resultat variera, beroende på sammanhang. Det är svårt att dra generella slutsatser vilket också överensstämmer med de resultat som visats inom psykologistudier. Dessa tenderar att visa att attityder mot risk varierar över sammanhang. Värt att nämna är att kvinnor inom vissa studier också tenderar vara mer känsliga för experimentets utformning och att detta kan utgöra en del av förklaringen till skillnader i resultat (Croson & Gneezy, Gender Differences in Preferences, 2009) Fältbaserade experiment I kontrast till laboratoriska experiment, vilka utgörs av kontextuella experiment och abstrakta experiment, är de fältbaserade studierna baserade på observerat beteende hos individer i faktiska situationer. Det generella resultatet från de laboratoriska experimenten är att kvinnor är mer riskaversa än män och vidare överrensstämmer även detta med de resultat som visats genom fältbaserade studier. Johnson & Powell (1994) kunde genom att studera faktiskt vadslagning på hästar och hundar påvisa att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan män och kvinnors kvalité i beslutsfattande, mätt i vinstbenägenhet. Dock visade studien att män var mer riskbenägna i sitt vadslagningsbeteende: män hade i genomsnitt större insatser och gjorde fler vad med högre risk. Jianakoplos & Bernasek (1998) studerade investeringsbeteende hos ensamstående män, ensamstående kvinnor och gifta par genom uppgifter från Survey of Consumer Finances. 4 Genom att låta den beroende variabeln vara andelen av riskfyllda tillgångar i förhållande till förmögenhet och sedan kontrollera för andra faktorer såsom antal barn, utbildning, ålder och husägande kunde forskarna ådagalägga att ensamstående kvinnor i högre grad var riskaversa än ensamstående män. I en liknande studie som gjordes av Sundén & Surette (1998) användes data från 1992 och 1995 års Survey of Consumer Finances i syfte att undersöka könskillnader i allokeringen av tillgångar i en pensionsplan. Författarna undersökte fördelningen av tillgångar placerade i mestadels aktier, obligationer eller i bäggedera. I sin studie finner Sundén & Surette ett signifikant samband mellan kön och civilstånd i förhållande till hur tillgångarna placeras. Det som studien visade var att gifta män var mindre riskbenägna än ogifta män och detsamma gällde för kvinnor - gifta kvinnor var mindre 4 Undersökning som genomförs kontinuerligt om de allmänna ekonomiska förhållandena i de amerikanska hushållen, sponsrad av Federal Reserve Board.

11 Är kvinnor mer riskavvikande än män? 10 riskbenägna än ogifta kvinnor. Vidare visade studien att ogifta män var mer riskbenägna än ogifta kvinnor. Även Dwyer, Gilkeson & List (2002) undersökte i sin studie investeringsbeslut och eventuella skillnader mellan män och kvinnor. Deras data baserades på en undersökning bland 200 fondplacerare. Undersökningen visade att det fanns könsskillnader i risktagande. De kunde också påvisa att utifrån deras data var utbildning och inkomst variabler som påverkade signifikansnivån av könsskillnader, närmare bestämt att skillnader i riskbenägenhet minskade genom att även inkludera utbildning och välstånd i modellen. Detta indikerade att investerare med högre välstånd och högre utbildning tog fler riskfyllda beslut än deras motparter med lägre utbildning och lägre välstånd. Vidare kontrollerade studien investeringskunskap i finansiella marknader och investeringar där det visade sig att könsskillnader blev mindre signifikanta då detta inkluderades i modellen. Författarnas slutsats av studien var att de riskskillnader som beskrivs i litteraturen och andra experiment i stor utsträckning kan förklaras av skillnader i kunskap. I ett historiskt perspektiv visas liknande resultat. Genom att kontrollera för kunskapsnivå blir könsskillnader mindre signifikanta. Rutterford & Maltby (2007) genomförde en studie med syfte att anbringa kvinnors investeringsbeteende i en historisk kontext. Studien baserades på olika fallstudier av engelska kvinnors investeringar under sent 1700-tal fram till tidigt tal. Studien visade att kvinnor var mindre riskbenägna än män. Dock reducerades detta förhållande markant när författarna kontrollerade för välstånd, utbildning och civilstatus. På grund av historiska förhållanden och ett patriarkaliskt samhälle utvärderades kvinnor i den kontext de verkade, genom familj, relationer och välstånd och författarna argumenterade för att vidare studier närmare skall studera kvinnor i detta sammanhang för att bedöma i vilken utsträckning kvinnor är risksökande eller riskmotståndare. Rutterford & Maltby hävdade också att en utvärdering av kvinnor och investeringsbeslut som rör exempelvis pensionsfonder inte visar hela bilden av kvinnors riskbenägenhet. En sammanfattning av de fältbaserade studierna visar ett likriktigt resultat där kvinnor tenderar att vara mindre riskbenägna än män. Dock visar studierna vidare att om man kontrollerar för utbildning och kunskap så minskar dessa skillnader mellan könen.

12 Är kvinnor mer riskavvikande än män? Teorier och hypoteser 3.1. Definition av riskaversion För att precisera riskaversion bör individens attityd gentemot risk definieras, vilket enklast görs genom att utgå från individens nyttofunktion. Låt vara en individs nyttofunktion över olika lotterier. Betrakta ett enkelt lotteri som (,, ), där är sannolikheten att utfallet inträffar. En individ sägs då vara en riskavers person om ( ) > ( ). Låt oss ta ett exempel med ett lotteri med endast två möjliga utfall: (, (1 ) ). Anta nu att en individ ges möjlighet till ett val mellan en säker tillgång med ett värde lika med ( ) = + (1 ) och lotteriet. Vi kan även uttrycka dessa alternativ som följande: ( ) = ( + (1 ) ) ( ) = ( ) + (1 ) ( ) En individ definieras således som en riskavers person om det för individen gäller att ( ) > ( ) för alla. Detta är ekvivalent med att < 0. Med andra ord är en konkav funktion för en individ som är riskavers. Ju större bågformighet har desto mer riskavers är en individ. Ett välkänt mått på storleken av riskaversion eller nyttofunktionens bågformighet är Arrow- Pratt-måttet för absolut riskaversion (Arrow, 1965; Pratt, 1964). Arrow-Pratt-måttet för absolut riskaversion ges av = där ett större på innebär högre riskaversion. I de studier som diskuterats tidigare har det visats att det finns skillnader i män och kvinnors riskbenägenhet. Anta att är den genomsnittliga riskaversionen för alla män och att är den genomsnittliga riskaversionen för alla kvinnor. Då föreslår den tidigare empiriska litteraturen att < Med andra ord att kvinnor i genomsnitt är mer riskavvikande än män. Här skall nu tre teorier behandlas som predikterar just detta och som underbygger ovanstående påstående.

13 Är kvinnor mer riskavvikande än män? Emotion En teori om könsskillnader i riskbenägenhet utgår från den omedelbara känslan som individen upplever då denne möter en riskfylld situation. I en studie från 2001 undersökte Loewenstein et al. individens känslomässiga reaktion då denne mött en riskfylld situation. Undersökningen ämnade främst se till de direkta, instinktiva känslor människor känner. Författarna argumenterade för att de känslor individer känner reflexbetonat bättre kan utvärdera riskbeteende än då ett djupare, kognitivt resonemang ligger till grund för bedömningen. Vidare visade en studie av Grossman och Wood (1993) att när individer ställdes inför samma riskfyllda situation kände kvinnor i högre utsträckning rädsla, samtidigt som män kände aggression. Att individer upplever olika känslor inför samma sakläge kan leda till att de också bedömer den faktiska sannolikheten olika. Lerner et al. (2003) undersökte i sin studie människors känslor efter terrordådet den 11 september 2001, och kunde visa att män i högre utsträckning reagerat genom att känna aggression och kvinnor genom att känna rädsla. Studien visade också att rädsla ökade uppskattad risk hos individen - ilska gjorde det motsatta. Lerner et al. konstaterade i sin studie att män var mer pessimistiska i sin bedömning av risk samt att differenser i känslor kunde förklara upp mot 80 procent av könsskillnaderna. Slutligen är de slutsatser som kan dras från studien relevanta för förståelsen av människors agerande: om kvinnor, relativt till män, bedömer ett spel vara mer riskfyllt kommer kvinnor också att agera utifrån detta och deras beteende kommer att vara mindre riskbenäget. Det samlade resultatet av studier visar inte enbart att kvinnor och män upplever olika känslor då de möter en riskfylld situation, utan också att kvinnor upplever känslor mer intensivt (Harshman & Paivio, 1987). Vidare betyder detta att en starkare känslomässig upplevelse, framförallt inför negativa konsekvenser av ett beslut, påverkar individens nytta av ett riskfyllt val. Genom studier såsom gjorda av Brody (1993) och Fujita et al. (1991) påvisas att kvinnor meddelat att de känt en större rädsla och mer intensiv ängslighet inför negativa utfall Övertro En annan teori om könsskillnader i riskaversion bygger på skillnader i övertro. Människors tilltro till sina egna bedömningar anges genom litteraturen vara alltför stort i relation till själva sakförhållandet (Croson & Gneezy, Gender Differences in Preferences, 2009). Både män och kvinnor överskattar sin förmåga att bedöma utfall i en oviss situation, där dock män i högre

14 Är kvinnor mer riskavvikande än män? 13 grad överskattar sin förmåga för ett framgångsrikt utfall (Lichtenstein, Fischhoff, & Philips, 1982). Estes & Hosseini (1988) genomförde en studie där de bad deltagarna investera i ett fiktivt företag. Först fick deltagarna bedöma andel att investera och sedan göra en bedömning av hur säkra de var på sitt beslut. Ett signifikant resultat av studien var att kvinnor var mindre säkra på sina investeringsbeslut än män. Att män besitter större övertro på den egna förmågan påvisar även Niederle & Vesterlund (2007) i sin studie där deltagarna i experimentet först fick lösa ett antal matematiska uppgifter utan tidspress och sedan lösa uppgifter i en tävlingsinriktad turnering. Studien visade att även om det inte fanns skillnader i män och kvinnors prestationer valde fler män än kvinnor att delta i den tävlingsinriktade delen av experimentet. Niederle & Vesterlund skriver i sin rapport att skillnaden mellan andelen män och kvinnor som valde att gå vidare till det tävlingsinriktade momentet inte förklaras av prestation och risk. Författarna anser att studien visade att män drevs av ett övermod vilket ledde till att de lockades av konkurrens och kvinnor undandrog sig en konkurrensinriktad miljö. Om män var säkrare att bli vinnare av ett spel var också sannolikheten större att de valde att acceptera ett deltagande Risk som hot eller utmaning I hitintills nämnda teorierna som förklarat skillnader i riskpreferenser mellan män och kvinnor har känslor och övertro behandlats. Teori kring emotion handlar om individens känslomässiga inställning till risk och dess övertro på tilliten till det egna beslutsfattandet. Ännu en infallsvinkel till att förklara skillnader mellan män och kvinnors i riskpreferenser är den tolkning individen gör av en riskfylld situation, alltså om situationen tolkas som en utmaning (möjlighet) eller ett hot (fara). Arch (1993) visade genom sin studie resultat som indikerade att män och kvinnor tolkar situationer olika. Enligt studien så såg män en riskfylld situation som en möjlighet, vilket bidrog till att fler män valde att delta. Samma situation upplevdes av kvinnor som en fara vilket uppmuntrade individen till att undvika ett deltagande. Att kvinnor upplevde en situation som ett hot berodde inte på könsskillnader i prestationer, förmåga eller begär att utföra en uppgift, argumenterar Arch. Snarare kunde skillnaderna ses som ett resultat av olika drivkrafter. Män är mer stimulerade av tävling och egostimulerande situationer (Block, 1983). Kvinnor stimuleras inte av dessa faktorer i samma utsträckning.

15 Är kvinnor mer riskavvikande än män? Hypoteser I de teorier och studier som presenterats framgår det att det finns skillnader mellan män och kvinnors agerande och perception av en riskfylld situation och teorierna pekar på att kvinnor är mer riskaversa. Baserade på dessa prediktioner ska tre specifika hypoteser testas. Hypoteserna kommer att testas på försäkringsstatistik för bilförsäkring från ett svenskt försäkringsbolag. Statistiken innehåller information om försäkringsomfattning, bilens ålder, miltal, kön och ålder på försäkringstagare samt självrisknivå 5. De tre huvudsakliga hypoteser som ska testas är följande: Hypotes 1: Det förekommer könsskillnader i sannolikheten att teckna en delkaskoförsäkring. Således testas följande forskningsfråga: Förekommer det skillnader i riskbenägenhet som är könsrelaterade? För detta syfte används det statistiska underlaget i syfte att jämföra kvinnors och mäns benägenhet att skydda sig mot den risk som en delkaskoförsäkring täcker. En högre benägenhet hos kvinnor att teckna halvförsäkring kan indikera att kvinnor i högre utsträckning är riskaversa. Hypotes 2: Det förekommer könsskillnader i sannolikheten att teckna en kaskoförsäkring. Den forskningsfråga som ska testas är liknande forskningsfrågan i hypotes 1. För detta syfte görs en regression där den beroende variabeln är kaskoförsäkring, givet att bilens ålder är mindre än tre år samt att försäkringstagaren innehar delkaskoförsäkring. Män och kvinnors riskbenägenhet ämnas utvärderas. Hypotes 3: Det förekommer skillnader mellan män och kvinnor vad gäller val av vagnskadesjälvrisk (hög eller låg). Följande forskningsfråga ska testas: Om kvinnor är mindre riskbenägna: kommer de att välja en lägre självrisk till följd av att de tror att det är stor sannolikhet för att en skada inträffar? Ett kriterium för val av vagnskadesjälvrisk är att försäkringstagaren tecknat vagnskadeförsäkring. I den tillgängliga datan finns två nivåer: kr eller kr, det vill säga den självrisk försäkringstagaren ska betala då föraren av fordonet vållat det egna fordonet skada. En lägre 5 Utförligare beskrivning av försäkringens uppbyggnad samt de beroende och oberoende variablerna ges i efterföljande avsnitt.

16 Är kvinnor mer riskavvikande än män? 15 självrisk medför en marginellt högre premie men kan indikera försäkringstagarens ekonomiska välstånd samt uppfattning om sannolikheten för att en skada kommer att inträffa. 4. Data och metod 4.1. Försäkringens uppbyggnad I Sverige är fordon som är i trafik och registrerade hos transportstyrelsen ålagda enligt lag att ha en giltig trafikförsäkring. Trafikförsäkringen är alltså obligatorisk och ska ersätta alla skador utanför fordonet (andra fordon, vägbana, lyktstolpar, vägskyltar etcetera) samt personskador av både förare, passagerare och andra som kan vara inblandade i en olycka. Genom att därför vidare betrakta de ytterligare försäkringar en fordonsägare kan teckna bör könsskillnader kunna utvärderas. En försäkringstagare kan, utöver trafikförsäkring, teckna halvförsäkring (även betitlad delkaskoförsäkring), kaskoförsäkring (vagnskadeförsäkring och delkaskoförsäkring) samt andra tilläggsförsäkringar (såsom rätt till hyrbil, självriskreducering vid viltolycka etcetera). Delkaskoförsäkringen innehåller följande försäkringsskydd: Brand-, glas-, räddnings-, rättsskydds- och stöldförsäkring. Den utgör ett grundläggande skydd för de skador som kan inträffa. Kaskoförsäkring innefattar delkaskoförsäkring och vagnskadeförsäkring. Vagnskadeförsäkringen är ett ekonomiskt skydd för skador på det egna fordonet. Då en yttre olyckshändelse inträffar täcker denna försäkring den ekonomiska förlust som uppstår för försäkringstagaren i form av antingen reparation eller inlösen, då reparation inte är ekonomiskt lönsamt. Vagnskadegaranti finns på de flesta fordon som säljs i Sverige från återförsäljare och innebär att ett fordon automatiskt omfattas av en vagnskadeförsäkring då bilen är yngre än tre år. Premie är den fasta kostnaden (säker förlust) en person väljer att betala för att skydda sig mot en risk (osäker förlust). Försäkringsgivarens premiesättning är en klassificering av försäkringstagaren där olika variabler påverkar sannolikheten för att en skada inträffar. Vanliga deterministiska variabler är geografiskt område, körkortsår, kön och fordonets effekt. Premien påverkas av den självrisknivå försäkringstagaren väljer på vagnskadeförsäkringen, i detta fall eller kr. En högre självrisk medför en marginellt lägre premie. Då trafikförsäkringen är obligatoriskt kan försäkringstagaren inte välja bort denna kostnad (men har möjligheten att välja det bolag där premien är lägst) och att ytterligare teckna en delkaskoförsäkring medför oftast en kostnad på endast några hundra kronor per år. Kostnaden

17 Är kvinnor mer riskavvikande än män? 16 för vagnskadeförsäkring beror på en rad olika faktorer men försäkringstagaren kan påverka premien genom självrisknivå, vald körsträcka samt att vara skadefri (inte vållande till trafikolycka) Statistiskt underlag Den statistik som utgör underlag till detta arbete är ett utdrag för försäkringstagare med ett försäkrat fordon från ett försäkringsbolag som är verksamt i Kronobergs län. Med hänsyn till bolagets och kundernas integritet och gällande sekretessregler publiceras inte fler preciserande uppgifter. Att respektera företagets sekretessregler var ett villkor från bolagets sida för att de skulle lämna ut sin statistik. Det statistiska underlaget utgörs av ett utdrag ur bolagets motorförsäkringsregister där variablerna kön på försäkringstagaren, försäkringstagarens ålder, fordonets ålder, körsträcka, fordonets effekt 6 samt försäkringsomfattning och självrisknivå framgår. I undersökningen finns cirka observationer. Med hänsyn till formulerade hypoteser är den beroende variabeln för den första hypotesen delkasko, för den andra hypotesen är den beroende variabeln kasko och för den tredje hypotesen är den beroende variabeln självrisk för vagnskadeföresäkring. De beroende och de förklarande (oberoende) variablerna är presenterade i Tabell 1. Tabell 1 Beroende och oberoende variabler i denna studie Variabel Förklaring Beroende variabler Delkasko 1 om delkaskoförsäkring, 0 annars Kasko 1 om vagnskadeförsäkring och delkaskoförsäkring, 0 annars Självrisk 1 om självrisk för vagnskada kr, 0 om självrisk kr Oberoende variabler Kvinna 1 om försäkringstagaren är kvinna; 0 annars Ålder Försäkringstagarens ålder uttryckt i antal år Bilålder Fordonets ålder uttryckt i antal år Max om försäkringstagaren kör max mil per år; 0 annars* Max om försäkringstagaren kör max mil per år; 0 annars Max om försäkringstagaren kör max mil per år; 0 annars Max om försäkringstagaren kör max mil per år; 0 annars Över om försäkringstagaren kör över mil per år, 0 annars * Används som referens i analysen och utesluts därför i regressionerna. 6 Regressionerna har gjorts där variabeln effekt inkluderats men då variabeln uppvisar konstifika värden kan denna variabel vara missvisande. Samtidigt var resultaten i regressionen oförändrade av huruvida variabeln inkluderats eller exkluderats. Därför presenteras resultaten utan denna variabel.

18 Är kvinnor mer riskavvikande än män? 17 Det statistiska underlaget utgörs av observationer. I Tabell 2 presenteras medelvärden för de beroende och oberoende variablerna, standardfel och antal observationer i respektive kategori. Tabell 2 Deskriptiv statistik Variabel Män Kvinnor Alla Delkasko 0,93 (0,249) ,96 (0,195) ,94 (0,232) Kasko 0,67 (0,469) ,72 (0,45) ,69 (0,463) Självrisk 0,34 (0,474) ,25 (0,433) ,31 (0,462) Ålder 54,03 (16,172) ,74 (15,773) ,59 (16,047) Bilålder 10,84 (7,353) ,12 (5,984) ,59 (6,92) Max1000 0,41 (0,492) ,49 (0,5) ,44 (0,496) Max1500 0,37 (0,484) ,34 (0,474) ,36 (0,481) Max2000 0,14 (0,347) ,11 (0,314) ,13 (0,336) Max2500 0,04 (0,197) ,03 (0,173) ,04 (0,189) Över2500 0,03 (0,181) ,02 (0,148) ,03 (0,171) Anmärkning: Medelvärde för respektive variabel, standardfel i parantes. Antal observationer i kursiv stil.

19 Är kvinnor mer riskavvikande än män? 18 Den beroende variabeln delkasko innebär att försäkringstagaren har tecknat en trafikförsäkring samt delkaskoförsäkring på fordonet. I detta underlag har 93 procent av de manliga bilägarna delkaskoförsäkring, 96 procent av de kvinnliga och medelvärdet för alla observationer är 94 procent. En kaskoförsäkring definieras i underlaget som en försäkring där trafik-, delkasko- samt vagnskadeförsäkring ingår. Då vagnskadegaranti ingår på en bil som är mindre än tre år gammal behöver försäkringstagaren inte teckna en vagnskadeförsäkring, det ingår en vagnskadegaranti på bilen. Detta måste beaktas i regressionen och de observationer som inkluderas är därför de observationer där de tre försäkringsmomenten ingår och där bilen är äldre än tre år. Kasko är en variabel som är lika med 1 om bilen har delkaskoförsäkring, vagnskadeförsäkring samt är äldre än tre år, annars 0. Den tredje beroende variabel är självrisk, vilken beskriver om försäkringstagaren valt kronor (självrisk = 0) eller kronor (självrisk = 1) i vagnskadesjälvrisk. En högre självrisk innebär en lägre premie men också att försäkringstagaren måste stå för en högre kostnad i form av självrisk om en skada inträffar. I aktuellt underlag har 34 procent av männen med kaskoförsäkring valt en självrisk på kronor, 25 procent av kvinnorna har gjort samma val och totalt har 31 procent av män och kvinnor valt en självrisk på kronor. I listan framgår att medelåldern är något högre för män än för kvinnor i det statistiska underlaget. Medelvärde för bilålder är också marginellt högre för män än för kvinnor. Körsträcka kan tolkas som en procent av det totala antalet i gruppen. Trettiosju procent av männen kör som mest mil per år, 34 procent av kvinnorna kör som mest mil och totalt är det 36 procent av män och kvinnor som valt en körsträcka på max 1500 mil. En körsträcka på max 1000 mil, max 2000 mil, max 2500 mil samt en körsträcka över 2500 mil kan tolkas på liknande sätt i Tabell Statistisk metod I denna studie ska huvudsakligen tre hypoteser testas. Dessa motiverades teoretiskt och presenterades i avsnitt 3. Hypoteserna kommer att testas genom linjära sannolikhetsmodeller 7. Modellerna har utformats med hänsyn till formulerade hypoteser och för varje hypotes skapas 7 samtliga modeller som estimerats genom LPM har även estimerats genom en Logit modell för att kontrollera att resultaten är robusta. Samma resultat var att finna i dessa körningar.

20 Är kvinnor mer riskavvikande än män? 19 fyra modeller. Den första modellen för respektive hypotes beskriver vilken påverkan variabeln kvinna har på försäkringsomfattning eller självrisknivå. Vidare inkluderas i den andra modellen ålder och bilålder som förklarande variabler för att kontrollera hur detta påverkar sannolikheten att teckna en delkasko- eller kaskoförsäkring så väl som att välja högre självrisk. Den tredje modellen inkluderar även variabler som beskriver vald körsträcka och hur detta eventuellt påverkar sannolikheten för respektive beroende variabel. Den fjärde och sista modellen inkluderar även interaktioner mellan kvinna och ålder, kvinna och bilålder samt kvinna och olika körsträckor. Formellt skattas följande fyra modeller för respektive hypotes. (1): = + + (2): = + + Å + Å + å + å + (3): = + + Å + Å + å + å Ö (4): = + + Å + Å + å + å Ö Å + å Ö I modellerna kommer vara lika med delkasko, kasko eller självrisk beroende på vilken beroendevariabel som fokuseras på och respektive hypotes. 5. Resultat 5.1. Resultat för delkaskoförsäkring I Tabell 3 framgår det att alla variabler som inkluderats är signifikanta och relevanta för regressionen. Även de förklarande variabler som har ytterst liten effekt på sannolikheten att inneha aktuell försäkring uppvisar en hög signifikansnivå, vilket kan förklaras genom storleken på det statistiska underlaget. Det blir således viktigt att diskutera om de signifikanta resultaten är ekonomiskt signifikanta eller ej. Med andra ord är det viktigt att titta på storleken på koefficienterna. Variabeln kvinna är positiv i alla modeller vilket överrensstämmer med rådande teori vilken gör gällande att kvinnor i högre utsträckning än män är riskaversa och dessutom tenderar att teckna mer omfattande försäkring.

21 Är kvinnor mer riskavvikande än män? 20 Tabell 3 Sannolikheten för att innehava en delkaskoförsäkring som en funktion av andra förklarande variabler Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4 Kvinna 0,026*** (0,003) 0,022*** (0,003) 0,026*** (0,003) 0,067*** (0,011) Ålder 0,006*** 0,005*** 0,005*** Ålder 2-0,000*** -0,000*** -0,000*** Bilålder -0,150*** -0,140*** -0,140*** Bilålder 2 0,000*** 0,000*** 0,000*** Max1500 0,037*** (0,003) 0,049*** (0,004) Max2000 0,036*** (0,004) 0,045*** (0,005) Max2500 0,035*** (0,007) 0,045*** (0,008) Över2500 0,022** (0,008) 0,034*** (0,009) Kvinna Ålder -0,001*** Kvinna Bilålder 0,001** Kvinna Max1500-0,035*** (0,006) Kvinna Max2000-0,028*** (0,009) Kvinna Max2500-0,032** (0,015) Kvinna Över2500-0,041* (0,017) Konstant 0,934*** (0,002) 0,876*** (0,013) 0,860*** (0,013) 0,845*** (0,014) R 2 0,030 0,118 0,123 0,125 N Anmärkning: Standardfel i parantes. Alla regressioner är linjära sannolikhetsmodeller. *** p < 0,01, ** p < 0,05, * p < 0,10

22 Är kvinnor mer riskavvikande än män? 21 I den första modellen där endast variabeln kvinna är inkluderad framgår det att vara kvinna har en positiv påverkan på sannolikheten för att inneha en delkaskoförsäkring. Koefficienten för kvinna visar att det är 2,6 procentenheter större sannolikhet att försäkringstagaren är i besittning av delkaskförsäkring om denna är kvinna. Genom att vidare studera de andra modellerna där fler variabler inkluderas ändras koefficienten för kvinna något. I de första tre modellerna är påverkan av variabeln kvinna runt cirka 2 till 3 procentenheter. I den fjärde modellen, vilken även inkluderar interaktionsvariabler är påverkan något större. I den fjärde modellen är sannolikheten att inneha en delkaskoförsäkring 6,7 procentenheter högre för kvinnor än för män. Det är alltså relevant att beakta huruvida försäkringstagaren är man eller kvinna. Resultaten är således ekonomiskt signifikanta och i linje med forskningshypotesen. Variabeln ålder är signifikant för alla modeller där den inkluderats. Koefficienten uppvisar en positiv inverkan på sannolikheten att ha delkaskoförsäkring. Värdet på 0,5 till 0,6 procentenheter, beroende på modell och andra inkluderade variabler, visar att om ålder på försäkringstagaren ökar med ett år ökar sannolikheten att ha delkaskoförsäkring med cirka 0,5 procentenheter, alltså till synes en marginell skillnad. Emellertid visar det sig att då en jämförelse görs mellan en individ som är 30 år och en annan individ som är 50 år visar variabeln ålder att sannolikheten för en 50-åring i jämförelse med en 30-åring är 10 procentenheter större. I likhet med variabeln kvinna visar även variabeln ålder en likriktighet med teorin som framför att individer blir mer riskaversa i takt med stigande ålder. Variabeln ålder i kvadrat är signifikant men påverkar inte sannolikheten för den beroende variabeln i större utsträckning, värdet på 0 procentenheter tolkas som att ålder har ett nästintill linjärt samband med sannolikheten för att ha en delkaskoförsäkring. Koefficienten för bilålder uppvisar förväntat värde: det är rationellt att anta att sannolikheten för att teckna ytterligare försäkringar utöver den obligatoriska trafikförsäkringen har ett negativt samband med bilens ålder. En bil har en kontinuerlig värdeminskning och därmed minskar den finansiella förlusten i samband med skada för en försäkringstagare. Alltså minskar försäkringstagarens incitament för att teckna delkaskoförsäkring ju äldre fordonet är. Dock är det värt att beakta att delkaskoförsäkringen innefattar ett försäkringsskydd för bärgning vilket troligen kan behövas då bilen är äldre och har en mindre pålitlig drift, alltså kan det hypotetiskt sett finnas ett positivt samband mellan bilens ålder och

23 Är kvinnor mer riskavvikande än män? 22 delkaskoförsäkring. Vidare visar det sig att av de förklarande variablerna som inkluderats i tre av de fyra modellerna är det också bilålder som i störst utsträckning påverkar sannolikheten för att inneha en delkaskoförsäkring. Genom att uppmärksamma den tredje och fjärde modellen där koefficienten uppvisar ett värde på -0,140 kan följande tolkning göras: Om bilåldern ökar med ett år minskar sannolikheten att försäkringstagaren innehar en delkaskoförsäkring med 14 procentenheter. Variablerna för körsträcka, närmare bestämt max1500, max2000 och max2500 och över2500 har ett positivt samband med sannolikheten för att inneha en delkaskoförsäkring. Variabeln max1000 är referensvariabeln och är inkluderad i interceptet. En implicit förväntning av körsträcka är att ju längre en försäkringstagare kör varje år desto större benägenhet torde finnas för att inneha delkaskoförsäkring, fordonet är mer i trafik. Dock visar koefficienterna för körsträcka inte denna logiska ordningsföljd. En körsträcka på max 1500 mil påverkar sannolikheten för att inneha delkaskoförsäkring i högre utsträckning än en körsträcka på över mil. Detta gäller för tredje och fjärde modellen där körsträcka är inkluderat. Att de olika körklasserna inte följer en logisk ordningsföljd kan vara ett resultat av det faktum att premien påverkas positivt av en högre körsträcka. Premien är alltså dyrare om försäkringstagaren väljer en högre körsträcka. Att inte ange ett korrekt värde för den körsträcka försäkringstagaren kör varje år påverkar det statistiska underlaget och kan leda till att koefficienterna i viss mån är missvisande för den tolkning som görs av verkligheten och försäkringstagarnas riskbenägenhet. För att tolka koefficienterna explicit används den fjärde modellen som exempel där en körsträcka på max mil har en positiv inverkan på sannolikheten att inneha en delkaskoförsäkring med 4,9 procentenheter. En körsträcka på max mil samt en körsträcka på max mil påverkar sannolikheten att inneha en delkaskoförsäkring i samma utsträckning, det vill säga att respektive koefficient uppvisar ett värde på 0,045 i den fjärde modellen. Detta tolkas som att en körsträcka på mil respektive mil påverkar sannolikheten med 4,4 procentenheter att inneha en delkaskoförsäkring. En körsträcka över mil påverkar sannolikheten för den beroende variabeln med 3,4 procentenheter. I den fjärde modellen har interaktionsvariabler inkluderats. Interaktionen mellan variablerna kvinna och ålder svarar på frågan om kvinnors benägenhet att inneha en delkaskoförsäkring förändras ju äldre de blir. Som nämnts innan påverkar variabeln kvinna sannolikheten positivt för den beroende variabeln, likaledes uppvisar variabeln ålder denna påverkan i positiv riktning. Äldre kvinnor har alltså större sannolikhet att inneha en delkaskoförsäkring än yngre

24 Är kvinnor mer riskavvikande än män? 23 män. Dock visar interaktionskoefficienten att ålderseffekten är lägre för kvinnor än för män, kvinnoeffekten avtar med stigande ålder. Interaktionskoefficienten visar att kvinnors riskaversion avtar i takt med stigande ålder med 0,1 procentenheter. Interaktionen mellan variablerna kvinna och bilålder svarar på frågan om kvinnors benägenhet att skaffa försäkring förändras ju äldre bil de har. Variabeln kvinna har en positiv inverkan på sannolikheten för den beroende variabeln, variabeln bilålder har en stark negativ inverkan. Interaktionskoefficienten visar att effekten av kvinna ökar i takt med stigande bilålder med 0,1 procentenheter. Det finns fyra interaktionsvariabler för körsträcka som visar att kvinnor som kör någon av de högre körsträckorna har lägre sannolikhet än referensgruppen som kör max 1000 mil att inneha en delkaskoförsäkring. I samtliga modeller är variabeln kvinna ekonomiskt signifikant. Det framgår att denna variabel har en påverkan på sannolikheten för att ha en delkaskoförsäkring. Bilålder påverkar också i stor utsträckning sannolikheten, likaså ålder där sannolikheten ökar med 0,5 procentenheter för varje extra år försäkringstagarens ålder ökar. Den formulerade hypotesen antog att det förekom skillnader mellan män och kvinnors sannolikhet att teckna delkaskoförsäkring. I det statistiska underlaget och genom de regressioner som gjorts framgår att kvinnor har större benägenhet att inneha delkaskoförsäkring än män och därmed förkastas nollhypotesen att det inte finns några könsskillnader i att teckna delkaskoförsäkring. 5.2 Resultat för kaskoförsäkring I likhet med föregående modeller i Tabell 3 uppvisar Tabell 4, för den andra hypotesen, snarlika resultat. Merparten av variablerna har en hög signifikansnivå och liknande påverkan på sannolikheten för den beroende variabeln. Villkor för samtliga modeller i denna hypotes är att fordonet inte har vagnskadegaranti, alltså är över 3 år gammalt, samt att delkaskoförsäkring finns. En kaskoförsäkring innebär som tidigare nämnt att försäkringstagaren tecknat trafikförsäkring, delkaskoförsäkring samt vagnskadeförsäkring. Villkoret som gäller för delkasko i den hypotes som här testas har ställts upp för att kunna inkludera relevant data och inte de observationer där information eventuellt saknas angående delkasko. Variabeln kvinna påverkar sannolikheten att inneha kaskoförsäkring positivt. I den första modellen (modell 5) observeras ett värde på 2,7 procentenheter. I den fjärde modellen (modell 8) är påverkan större, 4 procentenheter.

25 Är kvinnor mer riskavvikande än män? 24 Tabell 4 Sannolikheten för att innehava en kaskoförsäkring som en funktion av andra förklarande variabler Modell 5 Modell 6 Modell 7 Modell 8 Kvinna 0,027*** (0,005) 0,023*** (0,005) 0,026*** (0,005) 0,040* (0,023) Ålder 0,007*** (0,001) 0,006*** (0,001) 0,006*** (0,001) Ålder 2-0,000*** -0,000*** -0,000*** Bilålder -0,025*** (0,001) -0,024*** (0,001) -0,023*** (0,001) Bilålder 2 0,000*** 0,000*** 0,000*** Max1500 0,038*** (0,006) 0,052*** (0,007) Max2000 0,032*** (0,008) 0,048*** (0,010) Max2500 0,028** (0,014) 0,045** (0,016) Över2500 0,000 (0,015) 0,010 (0,018) Kvinna Ålder 0,000 Kvinna Bilålder -0,002* (0,001) Kvinna Max1500-0,033** (0,012) Kvinna Max2000-0,040** (0,017) Kvinna Max2500-0,043 (0,029) Kvinna Över ,023 (0,015) Konstant 0,773*** (0,003) 0,782*** (0,025) 0,766*** (0,026) 0,761*** (0,027) R 2 0,001 0,073 0,074 0,075 N Anmärkning: Standardfel i parantes. Alla regressioner är linjära sannolikhetsmodeller. *** p <0,01, ** p < 0,05, * p <0,10