KonsumentMakt. Lex Bonnier uteblir: Ensidigt utbud för mediekonsumenten

Transkript

1 KonsumentMakt NYHETSBREV FRÅN SVERIGES KONSUMENTRÅD NR 7-8 DECEMBER 2001 Ledare: Inger Persson / ordförande Stora förändringar på Konsumentrådet Ännu ett år lider mot sitt slut. Ett år som varit minst sagt omtumlande både för Konsumentrådet och för mig som ordförande. Den ständiga bristen på pengar och jagande efter finansiering, har lagt en skugga över verksamheten även detta år. Idéer och visioner har präntats ned på papper och hoppfulla projektansökningar har sänts iväg för handläggning, precis som tidigare år. Men plötsligt stannade världen och något märkligt hände! Avslag, avslag och avslag. Vi fick avslag på allt och av tre insända projektansökningar kvarstod noll projekt. Det var då luften gick ur oss, och mitt i den ljuva svenska sommarvärmen insåg vi att Konsumentrådet stod inför akuta ekonomiska problem. Nu måste något radikalt hända, och vi måste anpassa oss till budgetramarna. Jobbigt, men dessvärre absolut nödvändigt. Konsumentrådets styrelse var enade när beslutet togs om att minska personalen med en person. Livsmedelsexperten sades upp på grund av arbetsbrist. Och som en yttersta konsekvens av detta beslut så meddelade också vår generalsekreterare att hon kommer att lämna rådet. Nu har några månader gått, kraften är på väg tillbaka. Två nya projektidéer har lanserats, en ny generalsekretare är på väg in. I början av nästa år flyttar vi in i nya lokaler. Budgeten inför nästa år är i balans. Som Konsumentrådets ordförande känner jag mig nu glad, förväntansfull och ivrig att få möta nästa års nya utmaningar. Lex Bonnier uteblir: Ensidigt utbud för mediekonsumenten Sverige har till skillnad från en rad andra europeiska länder, som Danmark, Finland, Tyskland, Frankrike och Storbritannien ingen konkurrenslagstiftning som går att använda på medieföretag eller särskilda medielagar. En ny mediekoncentrationslag eller den så kallade lex Bonnier skulle ändra på detta, var det meningen. (Smeknamnet hänsyftar förstås på den synnerligen dominerande ställning som innehas av familjen Bonnier på den svenska mediemarknaden.) Kulturminister Marita Ulvskog hade för avsikt att lägga fram ett lagförslag i november och en proposition förväntades bli klar till i december. Förslaget byggde på mediekoncentrationskommitténs utredning från 1999 där man föreslog att konkurrenslagens förbud mot företagskoncentrationer skulle kunna tillämpas på delar av mediesektorn förutsatt att mångfalden och det fria meningsutbytet inte hämmades. Foto: Stig Hammarstedt/Pressens bild I Sverige finns en konkurrenslag som på en rad områden ska garantera oss som konsumenter ett brett utbud till ett rimligt pris. Dock ej som mediekonsumenter. Men efter stort motstånd från de borgerliga partierna där bland annat moderaten Anders Björck till och med har hotat med folkomröstning tvingas nu kulturministern dra tillbaka sitt lagförslag. Sedan tidigare var även folkpartiet och kristdemokraterna negativa och på slutet ryktades det att även centern skulle ha fått kalla fötter vilket fick kulturministern att dra öronen åt sig. Nu lär det dröja innan Sverige får någon konkurrenslagstiftning på det här området. En sådan kräver nämligen grundlagsändring eftersom förändringar krävs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen och detta kräver i sin tur två riksdagsbeslut med ett mellanliggande val. Det är olyckligt att det inte gått att få ett brett stöd för att även vi skall ha tydliga regler på ett område där utvecklingen under de senaste åren är djupt oroande, säger Marita Ulvskog i ett pressmeddelande. SVERKER BJÖRK

2 Sidan 2 KonsumentMakt nr 7-8 december 2001 Sveriges Konsumentråd Konsumentrådet är en fristående, partipolitiskt obunden samarbetsorganisation för organisationer som i sin verksamhet företräder medlemmarnas konsumentintressen. Konsumentrådet består av 21 medlemsorganisationer. Ordförande: Inger Persson Generalsekreterare: Marie Sälmark Kansli: Christine Blomgren, assistent Cecilia Helderyd, projektledare Jens Henriksson, internationell sekreterare Maria Holmkvist, informationsansvarig Irma Österberg, assistent Kansliets e-postadresser: christine.blomgren@konsument.a.se cecilia.helderyd@konsument.a.se jens.henriksson@konsument.a.se maria.holmkvist@konsument.a.se marie.salmark@konsument.a.se Medlemsorganisationer: Arbetarnas Bildningsförbund, ABF De Handikappades Riksförbund, DHR Riksförbundet FUB Halmstads Konsumentråd Handikappförbundens Samarbetsorgan, HSO Hushållningssällskapens förbund Hyresgästernas Riksförbund Kilen Konsumentinstitutet Läkemedel & Hälsa Konsumentföreningen Väst Konsumentgillesförbundet Konsumentgruppen i Nyköping Kooperativa Förbundet, KF Landsorganisationen i Sverige, LO Pensionärernas Riksorganisation, PRO Riksförbundet Hem och Samhälle Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige, SIOS Samverkansforum för kvinnor i Sverige, SAMS Studieförbundet Vuxenskolan, SV Sveriges Pensionärsförbund, SPF Synskadades Riksförbund, SRF Tjänstemännens Centralorganisation, TCO KRÖNIKA / MARIE SÄLMARK: Konsumentrådet tar plats i debatten I mars 1997 gjorde jag ett reportage för TV4:s Nyhetsmorgon om genmodifierad mat. Nyhetsbrevet från Sveriges Konsumentråd uppmärksammade mig på den debatt som mest fördes utomlands och som kanske kunde väckas till liv här hemma. Maicen Ekman, generalsekreterare, intervjuade jag i rådets vackra lokaler vid Norra Bantorget. Hon ställde krav på märkning av all mat och redogjorde för Konsumentrådets policy om genmat och berättade om det internationella arbetet. Äntligen, tänkte jag (på samma sätt som alla journalister gör), äntligen en bred konsumentorganisation som kan uttala sig i alla frågor där slagkraftiga och oberoende kommentarer behövs. Inom bara några få månader var jag själv en del av Konsumentrådet. Drygt fyra år senare kan jag bara konstatera att det varit mycket lärorikt, roligt och stimulerande att ha varit aktiv i den svenska konsumentrörelsen. Att tiden bara rinner iväg klagar vi ibland ofta på, men när jag nu packar flyttlådorna och minns: bojkotten av TV3 och Kanal 5, arbetet med allmännyttiga tjänster, boken Från mylla till mage, Turid Ströms antibiotikarapport till EKOSOK, standardiseringsprojektet, Undersök & Påverka, genteknikprojektet på Långbergsskolan, konsumentmässan, barn- & reklamprojektet och mycket, mycket mer, så undrar jag faktiskt hur tiden egentligen räckte till? Nu finns ingen väg tillbaka, Sveriges Konsumentråd tar både plats och när så behövs kommandot i den konsumentpolitiska debatten. Många engagerade medlemsorganisationer, ett starkt kansli och en trygg finansiering är garantin för framgång. Ny generalsekreterare KonsumentMakt ges ut av Sveriges Konsumentråd Barnhusgatan 22 III Stockholm Tel: Fax: E-post: info@konsument.a.se Internet: Ansvarig utgivare: Inger Persson Redaktör: Maria Holmkvist Sveriges Konsumentråd Får citeras med angivande av källa. Tryckt av Tryckeri AB Framåt, Göteborg B-Post. Distribution: Posten AB Efter årsskiftet tillträder Charlotte Hedin som ny generalsekreterare för Sveriges Konsumentråd efter Marie Sälmark. Charlotte Hedin kommer närmast från Regeringskansliet där hon sedan sex år tillbaka har arbetat med konsumentpolitiska frågor på nationell och internationell nivå. Charlotte har också organisationsbakgrund och har bl.a. varit ordförande för ungdomsorganisationen Unga Allergiker Marie Sälmark går vidare till Westander Publicitet & Påverkan där hon bland annat kommer att arbeta som PR-konsult.

3 Grönbok om konsumentskydd För att få i gång en diskussion om det framtida konsumentskyddet har EU-kommissionen antagit en grönbok om konsumentskydd. Mycket förenklat presenteras två alternativa förslag för det framtida konsumentskyddet på den inre marknaden. Det ena går ut på att med hjälp av en ramlagstiftning åstadkomma en harmonisering av marknadslagstiftningen i de enskilda medlems- länderna. Denna modell är attraktiv till sin utformning, men frågan är om tillräcklig nivå på konsumentskyddet kan uppnås? Det andra alternativet som presenteras innebär att man fortsätter att reglera den europeiska marknaden med sektorspecifika lagar på ytterligare områden, dvs. i princip som man hittills arbetat. Detta förfarande har ansetts komplicerat samt ineffektivt. KonsumentMakt nr 7-8 december 2001 Sidan 3 Konsumentrådet prioriterar arbetet med att påverka den framtida marknadslagstiftningen och kommer redan under december att presentera sina synpunkter för den svenska regeringen, EU-kommissionen och den europeiska konsumentrörelsen. Sista datum för remissvar till EU-kommissionen är den 15 januari JENS HENRIKSSON EU:s framtida styrelseformer Vitboken om EU:s framtida styrelseformer presenterades under sensommaren och har till målsättning att förstärka demokratin genom att ta fram nya sätt att arbeta och besluta inom ett framtida utvidgat EU. Resultatet av vitboken är också centralt för hur konsumentpolitiken ska kunna utformas i framtiden. Självfallet har EU:s styrelseformer en vid samhällelig betydelse även utanför konsumentområdet. Men konsumentfrågorna kräver effektiva styrformer, lagstiftning och övervakning och därmed är arbetet med vitboken centralt för konsumentorganisationerna. Dessutom skall enligt Amsterdamfördragets artikel 153 konsumentfrågorna införlivas i alla övriga politikområden. EU:s styrelseformer påverkar hur införlivningen kan åstadkommas. Europas konsumentorganisa-tioner ses som viktiga aktörer i EU:s framtida demokratiska struktur och medborgarnas stora förtroende för konsumentorganisationerna borgar för att konsumentorganisationernas roll ytterligare förstärks i det framtida europeiska samarbetet. JENS HENRIKSSON EU-fakta: GRÖNBOK Grönböcker är meddelanden som utfärdas av kommissionen inom ett specifikt politiskt område. De utgör i första hand dokument som vänder sig till intresserade parter, organisationer och individer, vilka inbjuds att delta i debatter och samråd om grönbokens innehåll. I några fall kan de stimulera till en efterföljande lagstiftning. VITBOK Vitböcker är dokument som innehåller förslag till gemenskapsåtgärder inom ett särskilt politikområde. Ofta kommer en vitbok som en uppföljning av samråd runt en grönbok. Medan grönböckerna presenterar en rad idéer som förs fram till offentlig diskussion och debatt, innehåller vitböckerna en rad officiella förslag och bidrar till att utveckla politiken.

4 Sidan 4 KonsumentMakt nr 7-8 december 2001 Konsumtionskritik som provocerar Den 24 november gick den så kallade Buy Nothing Day eller En Köpfri Dag som den kallas i Sverige av stapeln. Tanken med denna dag är att vi ska begrunda vad och hur mycket vi egentligen handlar och hur det påverkar omvärlden. Det är The Media Foundation i Vancouver som ligger bakom denna eftertankens högtidsdag, strategiskt inprickad dagen efter Thanksgiving, som är lika med startskottet för julhandeln i USA. The Media Foundation är kanske mest känt för antireklam-tidningen Adbusters. Man arrangerar också en tv-fri vecka, TVturnoffweek, en gång varje år. I Sverige äger En Köpfri Dag rum den sista lördagen i november, i år var det den 24 november, exakt en månad före julafton. (I år råkade denna dag ironiskt nog infalla just den helg barnfilmen Harry Potter hade premiär, en film som åtföljs av en kommersiell bombmatta av prylar, souvenirer och spel.) Shopping mot terrorism? The Media Foundation lanserade Buy Nothing Day Sakta men säkert har man vunnit mer och mer uppmärksamhet världen över, särskilt sedan man 1996 flyttade dagen från sitt ursprungliga datum i september. Men i år har man fått extra motstånd eftersom president George W Bush gått ut stort med att det i kampen mot terrorismen är en patriotisk plikt att handla. Vi ska visa dem genom att shoppa och hålla världsekonomin igång är tankegången. (Se där ett lysande exempel på det nya landskap vi rör oss i efter den 11 september som Naomi Klein talade om i förra numret av KonsumentMakt.) De tre stora amerikanska tv-bolagen CBS, Fox och NBC har ställt sig bakom detta resonemang och vägrade sända reklam för Buy Nothing Day. De har också, föga förvånande, vägrat sända reklamen för den tv-fria veckan. De säger alltså nej, på ideologisk grund, trots att the Media Foundation förstås betalar som alla andra och följer samma regler som andra annonsörer. De menar också att det strider mot deras egna intressen med ett anti-kommersiellt budskap. Bara CNN av de stora tv-bolagen har gått med på att sända 30- sekunderssnutten. Konsumtionsfasta Idén med Buy Nothing Day är alltså att vi för en stund, under en 24 timmars konsumtionsfasta, ska stanna upp och fundera över västvärldens mass-konsumtion ur såväl etiskt, miljömässigt som socialt perspektiv. Det är till exempel ett tillfälle att begrunda att västvärlden (dvs. Nordamerika och Västeuropa) består av 20 procent av världens totala befolkning men förbrukar 80 procent av Foto: Fredrik Persson/Pressens bild jordens naturtillgångar och producerar samma andel drivhusgaser. Vårt levnadssätt exploaterar såväl miljön som fattiga länders arbetskraft och resurser, enligt arrangörerna. På det personliga planet handlar det om att för en dag motstå köpsuget och fundera över behovet av att hela tiden köpa nytt, nytt, nytt. Svenskt motstånd Motståndet mot den här dagen har anhängare också i Sverige. Alla möjliga argument mot denna dag av eftertanke har florerat i svensk press. På Svenska Dagbladets ledarsida (24/11) lyckades man få det till att det i själva verket var en förolämpning mot alla de människor på vår jord som inte lider av överkonsumtion. I tidningen Metro (26/11) menade en krönikör att överkonsumtion ju inte kan vara nåt större problem eftersom en majo-

5 ritet av Sveriges barnfamiljer inte har råd att åka på en riktig semester Före detta reklamare The Media Foundation startade sin verksamhet Grundare är estländaren, numera kanadensaren, Kalle Lasn, en före detta reklamare som beslutade sig för att göra upp med sitt förflutna eftersom han ansåg att reklamindustrin inte bryr sig om vilka produkter de exponerar och vad det kan leda till. Förutom att leda the Media Foundation har Kalle Lasn utkommit med boken Culture Jam som fått visst genomslag. Där framför han bland annat teorin om Elvis som en avskräckande spegelbild av den västliga överkonsumtionsmänniskan. Elvis lever, alltså. Läs mer om Buy Nothing Day på och En Köpfri Dag på På den senare sajten finns bl a en checklista för eftertanke innan du ger dig ut och shoppar. SVERKER BJÖRK sverker.bjork@swipnet.se Amerikanska konsumenter om bestrålning och genmat I efterdyningarna av 11 september har amerikanska konsumenter blivit mer intresserade av maten bestrålas. Motivet för detta är att många är rädda för terroristdåd riktade mot livsmedelskedjor. Den amerikanska supermarketkedjan Traders Joe har beslutat att ta bort alla produkter med genförändrade råvaror ur sitt sortiment. Detta som ett resultat av Greenpeace och andra miljöorganisationers opinionsarbete. Debatten i USA har tidigare lett till att andra amerikanska livsmedelskedjor tagit bort genmaten från hyllorna eller börjat gå igenom sitt sortiment. (Källa: ICA-nyheter) KonsumentMakt nr 7-8 december 2001 Sidan 5 Etisk nämnd granskar matreklam Bedömningsnämnden för kost-hälsainformation eller BKH, är namnet på livsmedelsbranschens nystartade organ för granskning av reklam för livsmedel med hälsopåståenden. Nämnden ska bedöma om reklam för mat som påstås ha hälsofördelar överensstämmer med god marknadsföringssed. BHK tar också emot anmälningar som rör märkning av dessa livsmedels hälsoeffekter. Anmälningar kan göras av enskilda konsumenter, organisationer, företag eller myndigheter. Nämnden har som de flesta branschorgan som ska sanera dålig marknadsföring inte några sanktionsmöjligheter utan kommer att göra offentliga utlåtanden om inkomna anmälningar. Livsmedelsbranschen har sedan tidigare ett egenåtgärdsprogram som kräver att produkter som marknadsförs med hälsopåståenden måste kunna styrka dessa genom vetenskapliga studier. BHK kommer att kontrollera hur egenåtgärdsprogrammet efterlevs när de tar itu med anmälningar mot reklam och märkning. I nämnden finns representanter från KF, LRF, Livsmedelsföretagen, Svensk Handel, Livsmedelshandlareförbundet, Sveriges konsumenter i samverkan och Sveriges Konsumentråd samt vetenskapliga experter. Sveriges Konsumentråd representeras av livsmedelsgruppens ordförande, Louise Ungerth. Den vetenskapliga granskningen samordnas av SNF, Swedish Nutrition Foundation. Den som vill anmäla oseriös reklam som gäller livsmedels hälsofördelar kan inom en snar framtid göra detta via Konsumentrådets webbplats, MARIA HOLMKVIST holmkvist@konsument.a.se Gott Nytt År önskar Konsumentrådets styrelse och kansli

6 Sidan 6 KonsumentMakt nr 7-8 december 2001 ALTERNATIV TILL KOMMUNAL KONSUMENTRÅDGIVNING I JÄMTLAND: Föreningslivet räddade konsumentvägledningen i Östersund För tre år sedan lades den kommunala konsumentvägledningen i Östersund ner. Men för ett år sedan återuppstod vägledningen efter påtryckningar från aktiva konsumentorganisationer i kommunen. Östersunds kommun fick då en ovanlig lösning på konsumentvägledningsproblemet man köper tjänsten per timme av den ekonomiska föreningen Kooperativet Bykontoret Lit. Vägledaren Ingrid Krylén sitter i Bykontorets lokaler i Lit, två mil från Östersund. Men samtalen till henne kopplas via kommunens växel, så för konsumenterna blir det ingen skillnad. Foto: Peter Hoelstad/Pressens bild Vill besöka skolorna Så har Ingrid Krylén jobbat i ett år nu, och hon har ett år kvar på kontraktet. Kommunen har köpt 500 timmars konsumentvägledning per år av Bykontoret. Det gör att Ingrid Krylén kan ha öppet för telefonrådgivning två timmar per dag varje vardag. Nackdelen är ju att jag aldrig har tid med uppsökande verksamhet, säger Ingrid Krylén. Jag har inte tid att åka ut till skolorna, som jag annars gärna skulle vilja göra. En del besök hos företag i kommunen har Ingrid Krylén gjort, men då har hon gjort det utöver sin arbetstid och tagit betalt av företagen: Företagen har råd att betala tycker jag, men av skolorna vill jag inte ta betalt. Och jag kan inte hålla på och åka runt gratis till skolorna på min fritid. En dag i månaden sitter Ingrid Krylén i sändning i lokalradion, Radio Jämtland. De sändningarna har gjort mycket för att öka kännedomen om konsumentvägledningen, och gör naturligtvis också att några konsumenter kan få svar på sina frågor utan att behöva ringa till vägledningen.

7 KonsumentMakt nr 7-8 december 2001 Sidan 7 Alltfler ringer vägledaren Att vägledningen är populär hos kommuninvånarna har Ingrid Krylén fått många bevis på, och antalet samtal till henne ökar stadigt. Dessutom har invånarna i andra kommuner i länet, som saknar konsumentrådgivning, upptäckt att hon finns, och ringer gärna. Men deras samtal måste jag ju avvisa, säger Ingrid Krylén. Jag säger att de i stället ska trycka på sina egna politiker så att det blir konsumentvägledning också i deras hemkommuner. Jag har kontakter med Kommunförbundets länsavdelning i den här frågan, och hoppas på positivt agerande från deras sida. Ingrid Krylén var tidigare aktiv i Konsumentrådet i Östersund och jobbade för att få tillbaka vägledningen i kommunen. Men sitt engagemang i rådet fick hon släppa när hon själv fick tjänsten som konsumentvägledare. Jag jobbade hårt för att vi skulle få tillbaka vägledningen, säger Ingrid Krylén. Hushållsekonomisk rådgivning finns ju i kommunen, den är de skyldiga att ha. Men det räcker inte. Konsumentrådgivning gäller ju så mycket annat. Nu har jag mest reklamationer, främst gäller det bilar och mobiltelefoner. Så här i juletider kommer förstås också frågor om öppet köp och bytesrätt. Antalet samtal ökar hela tiden när jag senast räknade, i oktober månad, hade jag 159 stycken. Östersunds konsumentråd vill utöka Konsumentrådet i Östersund fortsätter sitt arbete, och nöjer sig inte med att vägledningen kommit tillbaka på deltid. Jan-Erik Tedemar, som jobbar på LO i Östersund, är ordförande i konsumentrådet. Han berättar att när vägledningen togs bort blev det nästan genast diskussioner om att försöka få tillbaka den. Vi gick ut med en intresseanmälan till olika organisationer om att bilda ett lokalt råd för att lyfta fram konsumentfrågorna, säger Jan-Erik Tedemar. Det blev direkta ja-svar från bland andra studieförbunden, Kooperativa konsumentföreningen, PRO och Frösöns konsumentgille. Konsumentrådet bildades för två år sedan, först med en interimsstyrelse, men den 13 september 2000 konstituerades rådet formellt med en ordinarie styrelse. En månad senare började Ingrid Krylén sin tjänst. Vi har väl inte varit så aktiva i rådet hittills, erkänner Jan-Erik Tedemar. Vi har använt det här året för att hitta våra arbetsformer. Men vi har ordnat ett seminarium om barn och reklam med föreläsare från Sveriges Konsumentråd och en träff med riksdagsman Rune Berglund som informerade om den konsumentpolitiska propositionen. Blivande medlemmar i Sveriges Konsumentråd Östersunds konsumentråd har också beslutat om att söka medlemskap i Sveriges Konsumentråd från och med Naturligtvis hoppas man på att medlemskapet ska medföra ytterligare uppsving för konsumentfrågorna i kommunen. Hittills har vi enbart positiva erfarenheter av lösningen med Bykontoret i Lit och Ingrid Kryléns arbete, säger Jan-Erik Tedemar. Men tjänsten skulle så klart behöva utökas. Halva befolkningen i Jämtlands län bor ju i Östersund, så nog behövs det en konsumentvägledare på heltid alltid! INGRID JACOBSSON Fira elsäkert! Jul, nyår och trettondagen våra elapparater går varma när vi frossar i matlagning, tv-tittande och allsköns stök. Här har ni några elsäkerhetstips från SEMKO att begrunda: I köket Spisen: Om en kastrull kokar torrt och överhettas kan fläktfiltret antändas. Risken är större om filtret är fett och smutsigt. Mikrovågsugnen: Den klarar inte hur små kvantiteter som helst. Den kan bli punktvis överhettad och antända. Diskmaskinen: Akta lucklåsen på diskmaskinen för fukt och vatten. Diska inte engångsmaterial i diskmaskin. Det kan antändas mot elementen i maskin. I tvättstugan: Tvättmaskinen: Häll aldrig lösningsmedel i tvättmaskin. Torktumlaren: Löst dun i torktumlaren är inte bra. Lägg kudden eller jackan i en tät stark påse. Inför helgfirandet: Ha aldrig levande ljus och krukväxter eller annat brännbart på TV:n. Enligt SEMKO beror i princip allatv-bränder av att det kommit in brännbart material i apparaten. Det kanske räcker med ett torrt blad från en kruka. Se över jordfelsbrytare och brandvarnare inför julen! INGRID LODÉN Konsumentrådets styrelse

8 Sidan 8 KonsumentMakt nr 7-8 december 2001 SAXAT UR RIKSDAGSDEBATTEN OM REGERINGENS FÖRSLAG TILL KONSUMENTPOLITISKT HANDLINGSPLAN : Berit Adolfsson, moderaterna: Hela 84 olika yrkanden är ställda i detta betänkande. Det visar att frågorna är intressanta för politikerna. Jag är inte så säker på att medborgarna är lika intresserade. De flesta konsumenter vet vad de vill handla och kan ta reda på produktens kvalifikationer, och förhoppningsvis finns det några människor kvar som kan säga nej till ett erbjudande på grund av att de inte har råd att köpa produkten eller tjänsten. Det är för de andra som denna politik gäller. Om en vuxen normalbegåvad människa överbeskyddas och inte får göra sina egna misstag hindras den från att utvecklas och lära sig och därmed även från att träna på att bli bättre. Hur skulle det se ut om föräldrar aldrig gav barnen en chans att lära sig att stå för sina egna handlingar? Då skulle de förbli barn och behöva föräldrarnas skydd hela livet. Sådant är inte livet, och sådan bör inte heller konsumentpolitiken vara. Reservation nr 9 gäller ideella organisationer. Vi anser att statens insatser inte ska ökas, utan gradvis tonas ned för att konsumentsammanslutningar av olika slag ska kunna bildas, växa och ta på sig större uppgifter. Det finns flera sidor på Internet att tillgå kostnadsfritt, bland annat Consumer Intelligence och Spara Pengar, men dessa underkänns eftersom de betjänar båda kontrahenterna i vad som kallas marknaden. Tanja Linderborg, vänsterpartiet: Från moderaterna har det framhållits att de föreslagna åtgärderna styr över konsumenternas fria val vilket av dem tolkas som förmynderi. Vänsterpartiet delar inte den inställningen. Jag ser i stället att konsumentpolitikens huvuduppgift är att skapa en grund för förtroende genom öppenhet och kommunikation med konsumenter, producenter, oss politiker, föreningsliv och andra intresserade. Det är alltså en ständigt pågående process, ett samtal om vilket innehåll konsumentpolitiken ska ha. De frivilliga organisationerna är i det här sammanhanget oerhört viktiga aktörer, inte bara här hemma i Sverige utan också i olika internationella forum. Men organisationerna måste få förstärkta resurser för sitt arbete. Vi har skrivit i betänkandet på sikt. I min föreställningsvärld är på sikt redan inför nästa budgetförhandling. Karin Jeppsson, socialdemokraterna: Reservationerna som behandlar de ideella organisationerna kan avslås därför att det idag finns alla möjligheter för de frivilliga organisationerna att arbeta aktivt i den riktning som de själva önskar. Det avsätts mera pengar till dessa organisationer jag tänker då på de 10 miljoner som avsatts till ett ungdomsprojekt. Från utskottets sida anser vi också att det bör övervägas om det ekonomiska stödet kan öka. Vi är på intet sätt oense om behovet av de frivilliga organisationernas arbete.

9 KonsumentMakt nr 7-8 december 2001 Sidan 9 Viviann Gerdin, centerpartiet: Fru talman! Dagens konsumtionsutbud ställer stora krav på konsumenterna för att de ska kunna göra rätt val anpassat till plånbok, funktion och miljö. En av grundförutsättningarna för att människor ska kunna göra ett bra val är att de får god information inför sina köp. Att redan i grundskolan ge barn och ungdomar bra konsumentundervisning är en mycket viktig förberedelse inför vuxenlivet. Konsumentundervisning som ges i skolan ska vara ett naturligt inslag och bör därför brytas ned på ämnesområden och i princip finnas med i varje ämne. Hushållning med resurser, återvinning och källsortering bör gå som en grön tråd genom undervisning och information. Så om ideella organisationer. Frågan om sund och säker mat löses inte enbart genom myndigheter och lagstiftning, utan det måste även till starka civila konsumentorganisationer som kan driva på utvecklingen. Centerpartiet anser därför att det bör undersökas om en del av pengarna till Konsumentverket kan omfördelas för att stödja konsumenternas egna organisationer. regeringe måste bli bättre på att ta till vara det som finns hos de ideella organisationerna, folkrörelserna och naturligtvis den enskilda individen. Maria Wetterstrand, miljöpartiet: När det gäller målen för konsumentpolitiken tycker vi i princip att de är bra; det är bra att man sätter upp mål. Vi skulle vilja komplettera det mål som gäller miljön med att också lägga in etiska hänsyn i det målet. Men då skulle det inte vara ett miljömål utan ett så kallat hållbarhetsmål, där man också tar in etiska hänsyn. På samma sätt är vi glada över att man uttalar sig positivt om stärkta resurser för frivilligorganisationer. Vi har förutsatt i budgeten att 3 miljoner också ska användas till ett permanent ökat anslag till ideella organisationer. Jag blir lite bekymrad när jag hör en del företrädare här säga att detta ska ske först på sikt. Jag trodde vi var överens om att det skulle ske redan nästa år. Läs samtliga inlägg i debatten på riksdagens webbplats: Klicka på Debatt & beslut/rixlex i menyn till vänster.

10 Sidan 10 KonsumentMakt nr 7-8 december 2001 Importerad mat oroar konsumenterna i EU:s ansökarländer Varför har inte EU ett grundfördrag som har sin utgångspunkt i folkviljan som den amerikanska konstitutionen med We the people? Och kan man lita på livsmedel från EU-länderna? Dessa frågor ställde deltagarna vid en tre dagar lång konferens i Berlin om EU:s utvidgning som Sveriges Konsumentråd deltog i nyligen. Frågeställaren som ville se ett grundfördrag motiverade sin fråga med det avstånd som medborgarna i Europa allt som oftast ger uttryck för när det gäller förhållandet till Europeiska unionen. Hur det civila samhället ska kunna vara med och påverka och delta i EU:s utvidgning var en annan viktig fråga som engagerade de 150 representanterna från ett stort antal organisationer både i medlemsländerna och ansökarländerna. Svaret är varken självklart eller lätt. Ökade tvivel Det är många som anser att de ideella organisationerna i ansökarländerna okritiskt ska anamma sina regeringars budskap om det positiva med medlemskapet. I ett land som Rumänien skulle enligt uppgift 80 procent rösta ja till EU idag. Men i Polen börjar människor tveka, säger en konferensdeltagare till Konsumentrådets generalsekreterare Marie Sälmark. Hon ledde en av konferensens arbetsgrupper om konsumenternas köp över gränserna. Men än så länge är det nog inget som människor i allmänhet funderar över i ansökarländerna. Mer handlar det om man kan lita på den importerade maten till exempel, säger Marie Sälmark. Tryggast med inhemsk mat I hennes arbetsgrupp uttryckte representanter från flera olika länder en och samma åsikt; man litar på sina inhemska livsmedel. Det som är importerat från EUländerna anses ofta vara lite farligt, konstgjort och fyllt med kemiska tillsatser. Det är ju samma oro som vi svenska konsumenter känner inför importerad mat, konstaterar Marie Sälmark. Det viktigaste resultatet från Berlinkonferensen är att flera nätverk kommer att byggas upp med organisationer både från ansökar- och medlemsländerna. Att de ideella organisationerna är en kraft som inget samhälle kan vara förutan, går inte att ta miste på, säger Marie Sälmark.

11 KonsumentMakt nr 7-8 december 2001 Sidan 11 DEBATT: Starka varumärken i Sverige bland manliga höginkomsttagare Nyligen redovisade tidningen Veckans affärer en varumärkesundersökning som visade att Arla, Volvo och Kalles Kaviar rankas högst bland våra tryggaste folkhemsprodukter. Informationen om undersökningen kunde många av oss ta del av i landets tidningar svenskar med en årsinkomst över kronor tillfrågades och de var till största delen män (74%) över 45 år (62%) med ett starkt intresse för sport, motion och bilar. För att få fram vilka 242 varumärken som skulle undersökas frågade man chefer i svenskt näringsliv vilka de ansåg vara starkast. Av de utvalda varumärkena att döma kan jag misstänka att denna chefsgrupp också består till största delen av män. Kvinnliga konsumenter räknas inte Intresset för varumärken verkar vara mycket stort och det förvånar mig att utredarna väljer att fokusera på manliga konsumenter och exkludera kvinnliga konsumenter, en stor grupp av Sveriges normalinkomsttagare. Företagen borde vara medvetna om att många av de varumärken som finns med på listan över de 100 starkaste i första hand kan förknippas med män och inte kvinnor. Man kan ställa sig frågan om H&M skulle ha hamnat på plats 80 och Porsche på plats 41 om man tillfrågat en bredare grupp av konsumenter med en lägre inkomst. I årets undersökning har man också tagit med de politiska partierna och låtit dem bedömas på samma sätt som företagens varumärken. Resultatet är inte så nedslående, eftersom urvalet kan förklara ett högre förtroende för moderaterna än övriga partier. För att balansera denna undersökning föreslår jag att Konsumentrådet genomför den här typen av analyser årligen, som inkluderar ett bredare urval av landets konsumenter! Hotat förtroende Chefredaktören Weje Sanden, på Veckans Affärer har En lektion i relationer som rubrik för sin ledare i omnämnt nummer. Han tar upp att vårt förhållande till varumärken har stora likheter med relationer mellan människor. Han menar att om förtroenden ska stärkas måste de odlas och underhållas. Hör man inte av sig till sina kompisar så slutar de snart att ringa. Det borde Foto: Lena Granefelt/Bildhuset man verkligen ha tänkt på när man valde att ringa upp en sådan snäv målgrupp som jag förmodar är tidningens egen läsarkrets. En viktig poäng i hans resonemang är att företagen inte ska tro att de äger sina varumärken det är kunderna som ger dem existensberättigande och fattar köpbeslut. Detta vill jag gärna stryka under. Jag föreslår följande namnförslag för den här typen av undersökningar som tidningen Veckans affärer fått hjälp att basunera ut: Starka varumärken i Sverige bland manliga höginkomsttagare. ANKI ELKEN Ordförande för SAMS Samverkansforum för kvinnor i Sverige

12 POSTTIDNING B Avsändare: Sveriges Konsumentråd Barnhusgatan 22, 3 tr Stockholm Internationellt Lägre bankavgifter för uttag och överföringar inom EU Sveriges konsumenter kan se fram emot lägre avgifter för betalningar över gränserna. Ministerrådet för inre marknads- och konsumentfrågor beslutade i slutet av november att avgifter för betalningar inom euroområdet inte får överstiga priset för nationella betalningar. Sverige kommer antagligen att följa beslutet trots att vi inte går över till euro vid detta årsskifte. Konsumentrådet har länge argumenterat mot höga bankavgifter och det här beslutet undanröjer oskäliga avgifter inom euroområdet, anser Konsumentrådets internationelle sekreterare Jens Henriksson. EU-kommissionen har under lång tid uppmanat bankerna att underlätta för gränsöverskridande handel genom att harmonisera avgifterna för betalningar oavsett i vilket EU land du väljer att handla i. Bankerna har inte hörsammat konsumenternas och EUkomissionens krav och mot denna bakgrund har kommissionen snabbt presenterat detta lagförslag som nu accepterats av ministerrådet och formellt ska godkännas av europaparlamentet i januari. Bakgrunden till beslutet är en rapport som visat att det är avsevärt mycket dyrare att föra över pengar mellan EU-länder än inom nationsgränserna. Enligt samma rapport är svenska banker näst dyrast i EU och tar längst tid på sig att överföra pengar till ett annat EUland. Tanken är att det lagom till nästa sommarsemester, 1 juli 2002, ska bli billigare att ta ut pengar i bankomat i andra EU-länder. EU parlamentet överraskar om spamming Konsumentrådet har slagits för att konsumenterna ska skyddas mot oönskad e-postreklam. Det är otillåtet att sända oönskad reklam per fax, SMS och automatiska uppringningssystem och det bör gälla också för e-post. EUparlamentet har i november vid sin andra behandling av frågan överraskat med att se annorlunda på konsumentskyddet då reklammediet är e-post. Den europeiska marknaden skulle därmed inte få likalydande regler för spam vilket hotar att underminera konsumenternas förtroende för e-handeln och dess aktörer. Näringslivets starka lobby har hävdat att konsumenternas krav att själva få bestämma vilken reklam de erhåller är ett hot mot den växande e- handeln. Sveriges Konsumentråd anser tvärtemot att ett gott konsumentskydd stärker konsumenternas förtroende för e-handel. Vår förhoppning är att ministerrådet för telekommunikation ska gå emot parlamentets ställningstagande och förorda ett harmoniserat skydd på den europeiska marknaden för reklam via e-post, så kallat opt-in. Standarder för alla Konsumentrådet har deltagit framgångsrikt i arbetet med en internationell guide för att inkludera äldre och funktionshindrades behov i standardiseringsarbetet. Guiden heter ISO/IEC Guide 71 Guidlines for standards developers to address the needs of older persons and persons with disabilities. Guiden publicerades i november och kan beställas från SIS förlag. Konsumentrörelsen jublar: Ministerrådet för soft opt-in vid elektronisk marknadsföring Ministerrådet för telekommunikation har nått en överenskommelse vad det gäller direktivet för datasäkerhet vid elektronisk kommunikation. De har tagit ställning för soft opt-in som regel för elektronisk marknadsföring, vilket innebär att oönskad reklam via e-post, sms, fax eller telefon generellt förbjuds. Undantaget är när företagen erhållit personuppgifter från konsumenten själv. Men konsumenter som skickat uppgifter om sig själva har ändå rätt att avsäga sig reklamen via opt-out. BEUC:s Jim Murray menar att denna lösning kan säkra konsumentens rätt att själv välja om man vill ta emot reklam eller ej. Denna valfrihet är en grundläggande konsumenträttighet som nu fått ett stärkt skydd av ministerrådet. Murray hoppas att EU-parlementet nu, när ärendet återvänder till deras bord, följer ministerrådets exempel och uttalar sig för soft opt-in.