Första e-recepten skrivs ut i Åbo De första e-recepten skrivs ut ännu i år. Åbo är först med att ta dem i bruk. Sidan 3. Nykter utan ursäkter

Transkript

1 Nr Foto Laura Vesa Utdelning Första e-recepten skrivs ut i Åbo De första e-recepten skrivs ut ännu i år. Åbo är först med att ta dem i bruk. Sidan 3 Nykter utan ursäkter Allt fler unga och vuxna tar avstånd från fyllekulturen. En del av dem är med i Kännikapinarörelsen. Sidan 10 Planer att flytta utomlands? De nya broschyrerna till dem som tänker flytta utomlands och dem som flyttar till Finland hjälper att hålla reda på sin sociala trygghet. Sidan 7 Organdonation gör skillnad Barnets språk kräver samvaro Föräldrarna spelar en viktig roll i barnens språkutveckling. Sidan Balans viktigt på äldre dagar Det är viktigt att träna balansen på äldre dagar. För dem som tränat länge kan det gå som en dans. Sidorna och 31 Pietu har kunna börja leva ett normalt tonårsliv efter att ha fått en frisk njure av sin mamma, skådespelaren Kirsimarja Järvinen. Oftast sker organtransplantationer med hjälp av organ från hjärndöda, som tidigare skrivit under ett organdonationskort. Det räddar liv. Sidan 27 Kamratskap kring prostatacancer Stöd i nöden och kamratandan håller igång prostatapatienternas förening. Sidan 28

2 2 3 FPA subventionerar årligen 14 miljoner studentluncher Kan du tänka dig att ge den värdefullaste gåvan? Vad är den värdefullaste gåva man kan ge sin närmaste? Det finns gåvor av olika slag. Man kan köpa sådana, göra sådana själv och man kan skänka sin egen tid. Någon uppskattar ett guldur, för någon annan kan ett barns teckning vara den lämpligaste gåvan eller ett samtal från en vän. Det finns också gåvor vars värde inte kan mätas. Sådana gåvor ger man frivilligt och för att man älskar sin nästa. Men sådana gåvor tänker man inte på förrän man själv eller en person som är ovärderlig för en behöver dem. Så står det i patientorganisationernas gemensamma broschyr Du är ovärderlig - En gåva till livet, som berättar om organdonation. En sådan gåva kan ge möjligheten att fortsätta ett fullvärdigt liv fastän en allvarlig sjukdom redan fört till dödens port. Fpa fakta FPA-fakta presenterar FPA:s social- och sjukförsäkringsförmåner i stora drag. Närmare uppgifter om förmånerna fås på FPA-byråerna och på På finns de vanligaste ansökningsblanketterna i utskriftsversion. Beräkningsprogram hjälper att uppskatta de egna förmånerna. På finns också lagstiftningen som FPA:s verksamhet grundar sig på. I FPA:s elektroniska självbetjäningstjänst på kan man kontrollera sina egna förmånsuppgifter och även ansöka om vissa förmåner. Man loggar in till E-tjänsten med nätbankskoder eller alternativt med EID-kort/kortläsare. Den sociala tryggheten i korthet FPA-kortet och det europeiska sjukvårdskortet... 4 Sjukvårdsersättningar... 4 Tandvårdsersättningar... 5 Läkemedelsersättningar... 5 Sjukdagpenning enligt inkomsten... 6 Rehabilitering... 7 Rehabiliteringspenning... 7 Utbildning för ungdomar med handikapp... 7 Rehabiliteringsstöd till arbetsoförmögna... 7 Reseersättningar... 9 FPA stöder företagshälsovården... 9 Kostersättning vid celiaki... 9 Alterneringsledighet med ersättning... 9 Handikappbidrag för barn och vuxna Vårdbidrag för pensionstagare Studiestöd Skolresestöd Militärunderstöd Bostadsbidrag för låginkomsttagare Föräldradaledig med dagpenning Moderskapsunderstöd - pengar eller förpackning Barnbidrag Adoptionsbidrag Stöd för vård av barn Specialvårdspenning för föräldrar till sjuka barn Omställningsskydd efter uppsägning Grundstöd för arbetslösa Grundtrygghet för pensionärer Familjepension till efterlevande Fronttillägg för veteraner Särskilt stöd till invandrare I detta nummer berättar vi om en mamma, som donerade en njure till sin son. I Finland transplanteras njurar, levrar, hjärtan, lungor, hornhinnor och vävnader. Ur patientens synpunkt är organtransplantationen det enda sättet att hållas i liv. Patienten dör om inte en ny lever, ett nytt hjärta eller en ny lunga hittas i tid. Varje år skulle personer behöva organtransplantation. De är i olika åldrar. Vem som helst av oss kan råka i den situationen. Varje år dör tiotals människor i väntan på ett lämpligt organ. Varför finns det inte tillräckligt med transplantationsorgan? Få av oss tänker på sin egen död och vad som händer med kroppen efteråt. En del har en klar åsikt om de vill bli kremerade eller inte. En del planerar till och med sina begravningar på förhand. Få kommer att tänka på organdonation, fastän förnuftet säger att man inte längre behöver sina lungor, när man är död. Om du vill hjälpa obotligt sjuka människor genom att donera dina organ så de kan använda dem efter din död, kan du framföra din vilja genom att skriva under ett organdonationskort och bära kortet med dig, t.ex. i plånboken. När organen behövs är det bråttom, så det är viktigt att kortet En ofullständig ansökan fördröjer alltid beslutet En ofullständigt ifylld förmånsansökan drar ut på handläggningstiden till och med flera veckor. Ibland får FPA in ofullständiga ansökningar. Antingen är de slarvigt ifyllda eller så fattas det bilagor. Då måste FPA begära om komplettering och tilläggsutredningar, vilket dels fördröjer behandlingen av ansökan men det gör också att den sökande får vänta längre på bostadsbidraget. Pensionstagarens bostadsbidrag kräver noggrannhet är lätt att hitta. De som skrivit under ett organdonationskort registreras inte. Om du ändrar dig, kan du när som helst förstöra kortet. Någon kan undra om en organtransplantation verkligen är till nytta eller om den bara tillfällig förlänger patientens liv. Numera lyckas organtransplantationer väl, och i Finland finns personer som redan i över 20 år kunnat leva med det transplanterade organet. Man kan beställa ett organtransplantationskort genom att ringa till Lahja Elämälle Gåva till livet servicenumret eller genom att fylla i blanketten som finns på webbadressen Kortet kan också skrivas ut från nätet. Och organdonationskort finns också att få på apotek, bensinstationer och de flesta läkarstationerna. Seija Kauppinen Till exempel bostadsbidraget för pensionstagare är avsett främst för personer över 65 år med små inkomster. Även åringar kan vara berättigade till bidraget om de har en pension som berättigar till bidraget. Bidraget kan beviljas antingen för hyres- eller ägarbostad. Bostadsbidragets storlek är beroende av boendekostnaderna, familjeförhållandena, årsinkomsten och egendomen. Villkoren för bostadsbidraget är begränsande på många sätt och därför är måste också ansökan vara deltaljerad. Det förutsätter bland annat många bilagor till ansökan. Vilka bilagor och tilläggsutredningar som behövs uppges på ansökningsblanketten. För tillfället fattar FPA beslut om bostadsbidrag för pensionstagare inom en vecka efter ansökan. Det förutsätter dock att anökan är komplett, med alla bilagor, då den lämnas in. Behandlingstiden kan dra ut till flera veckor om ansökan kräver komplettering och FPA måste kontakta pensionstagaren som är i behov av bostadsbidraget. Måltidsstödet för högskolestuderande har funnits i snart 30 år. Varje lunch subventioneras med 1,67 euro. Måltidsstödet för högskolestuderande utgör en del av det statliga subventionssystemet. I årets statsbudget är anslaget för måltidsstöd 25,4 miljoner euro. Från detta anslag får studentrestaurangernas innehavare en månatlig ersättning, som uppgår till 1,67 euro per såld studentmåltid. I fjol åt studerandena sammanlagt cirka 14 miljoner måltider i studentrestaurangerna. FPA betalar måltidsstöd till 140 restauranginnehavare, som har sammanlagt mer än 500 studentrestauranger på olika håll i landet. För att beviljas måltidsstöd måste restauranginnehavarna följa bestämmelserna och anvisningarna om måltidsstöd, säger Kari Koskinen, försäkringschef vid avdelningen för pensioner och utkomstskydd vid FPA. Han har egentligen ingenting att klaga på. Alla parter värdesätter det här systemet: studerandena, restauranginnehavarna och Folkpensionsanstalten. I praktiken är det studiestödscentralen i Jyväskylä som hos FPA verkställer systemet. Tjänstemännen som ansvarar för måltidsstödet besöker i kontrollsyfte systematiskt de olika studentrestaurangerna för att bl.a. äta i dessa. Administrationen bakom måltidsstödet är lätt och tydlig, beskriver han. Lagen om besvärsnämnden för social trygghet reviderades i början av augusti. I och med lagändringen ska handläggningen av besvär som gäller FPA:s eller arbetspensionsbolagens beslut effektiveras och besvärstiderna förkorttas till sex månader. Besvärsnämnden för social trygghet har fått kritik för att inte klara av att behandla besvär som gäller bl.a. FPA:s förmånsbeslut inom rimlig tid. Den genomsnittliga behandlingstiden har varit 13 Nästa år har det gått 30 år sedan måltidsstödet för högskolestuderande infördes. Under den ekonomiska recessionen på 1990-talet hotades anslaget för måltidsstöd av indragning. Kari Koskinen anser att inga sådana hot nu finns i sikte. Foto Nana Uitto Modernare rekommendationer månader. För att råda bot på problemen har besvärsnämnden förpliktats att sitt ändra arbetsssätt från och med början av augusti. Målet är att den genomsnittliga handläggningstiden för besvär gradvis förkortas från nuvarande 13 månader till sex månader och att rättssäkerheten för ändringssökandena blir bättre än den är i dag. Besvärsnämnden försöker också med interna åtgärder reformera handläggningen av besvär. En person som är missnöjd Statsrådets förordning om grunderna för måltidsstöd för högskolestuderande från år 2003 förutsätter att måltiderna för studerande fyller de allmänna kvalitetskraven i fråga om hälsosam och näringsrik mat. Det här var de första rekommendationerna som gavs om kvaliteten på måltiderna. Nu har de moderniserats. I rekommendationerna betonar näringsspecialisterna vid FPA nu ännu mer än förut kostens hälsoaspekter, berättar Koskinen. Rekommendationerna innehåller inga menyer; hur menyerna läggs upp är den enskilda restaurangens sak. Rekommendationerna drar upp konturerna till hur en studentmåltid som helhet borde utformas. De följer den standard som vanligen krävs i fråga om personalmåltider. I studentrestaurangerna kan produkturvalet vara mer begränsat, och måltider som tillreds av dyrare råvaror kan erbjudas mer sällan än i personalmatsalar, där prisnivån är högre. Koskinen är övertygad om att restauranginnehavarna i regel följer rekommendationerna väl. Utrymme för ökning Kari Koskinen anser att måltidsstödet utan vidare ligger i den studerandes intresse: på maximipriset 4,27 euro enligt förordningen beviljas den studerande en rabatt på 1,67 euro; en måltid kostar således 2,60 euro. Priset på en specialportion ska vara minst 5,32 och högst 6,52 euro. Rabatten beviljas också på sådana portioner. Trots prisregleringen tror jag att också restauranginnehavarna drar nytta av måltidsstödet. Förmånliga måltider lockar utan tvivel fler matgäster. I fjol hade universiteten studerande. Hösten 2007 deltog sammanlagt studerande i utbildningar som leder till yrkeshögskoleexamen. Besvärstiderna ska bli kortare Dagligen avnjuter endast cirka hälften av studerandena en subventionerad lunch i studentrestaurangerna. Enligt Kari Koskinen finns det utrymme för en ökning av antalet matgäster. De nya rekommendationerna har sänts till såväl restauranginnehavarna och högskolorna som de viktigaste studentorganisationerna. Studerandena bör få veta att restaurangerna bjuder på näringsrik, mångsidig och förmånlig mat. Rätten till subventionerade luncher kräver ingenting annat än att man är antecknad som närvarande vid ett universitet eller en högskola. Rabatten beviljas mot att studerande uppvisar sitt giltiga studentkort eller ett måltidsersättningskort från FPA. Hilkka Arola Översättning Kurt Kavander över ett beslut av FPA kan överklaga till besvärsnämnden för social trygghet med undantag för studiestödsärenden och utkomstskyddsärenden för arbetslösa. År 2007 inkom ärenden för beslut till besvärsnämnden. Justitieombudsman Riitta-Leena Paunio har påtalat att FPA och arbetspensionsbolagen försummar att överföra besvärsärenden vidare till besvärsnämnden inom de lagstadgade 30 dagarna. Det har de senaste åren ofta nämnst i klagomål till JO. Justitieombudsmannen förutsätter att organisationerna utvecklar sina system och arbetsprocesser för att hållas inom föreskrivna frister. Avvikelser från tidsfristen får ske om det för handläggningen av besväret behövs tilläggsutredningar. När tilläggsutredning införskaffas skall meddelande om saken ges till den ändringssökande. I alla händelser skall besväret inlämnas till besvärsinstansen senast 60 dagar från besvärstidens utgång. Fotoförsedda FPA-kort avskaffas FPA slutar bevilja fotoförsedda FPA-kort i oktober. De befintliga korten kan användas som tidigare och FPA kan vid behov förnya gamla kort fram till hösten Över 65-åringar som endast får pension från FPA, dvs. saknar arbetspension, kan från och med år 2009 få ett särskilt pensionstagarkort i kartong. Tillsammans med legitimation berättigar kortet till samma pensionärsrabatter som det fotoförsedda FPA-kortet. I vissa situationer kan pensionstagarkortet även beviljas personer som får pension eller annan ersättning även från annat håll än FPA. FPA beslöt avstå från det fotoförsedda FPA-kortet eftersom det inte kan räknas till FPA:s förmåner och egentliga uppgifter. Ändringarna berör inte det vanliga FPAkortet, som alla får gratis. ID- och FPA-kort i ett Det fotoförsedda FPA-kortet fungerar inte heller som officiell legitimation. Däremot kan det officiella ID-kortet, som kostar 40 euro och beviljas av polisen, förses med sjukförsäkringsuppgifter varmed det även fungerar som FPA-kort. Bekvämt med ersättning direkt Numera får vi våra läkemedelsoch privata sjukvårdsersättningar så obemärkt att många kanske inte ens registrerar att de får någon sjukförsäkringsersättning. Det är tack vare direktersättningsssystemet. Apoteken och de privata läkar- och tandläkarstationerna drar i allmänhet av sjukförsäkringsersättningen från räkningens slutsumma vid kassan. Det förutsätter att kunden visar upp sitt FPA-kort. Apoteken har tillämpat direktersättning ända sedan 1970-talet. De första privata läkar- och tandläkarstationerna införde direktersättning i slutet av 1990-talet. År 2007 betalades 57 procent av ersättningarna för läkararvoden och 64 procent av undersöknings- och vårdkostnaderna som direktersättning. På privata tandläkarstationer var andelen redan uppe i 75 procent.

3 4 5 Åbo först med att införa e-recept De elekroniska recepten tas stegvis i bruk i Åbo. Det fösta e-receptet skrivs ut och sparas i FPA:s receptcentral något tag i slutet av året. Åbo går i spetsen genom att utforma en standard för e-receptförfarandet, så att alla kommuner som använder samma datasystem smidigt ska kunna börja anända elektroniska recept. I början av nästa år börjar Kotka utveckla ett annat, parallellt, e-receptförfarande. Genom att ta e-receptcentralen i bruk stegvis kan vi undanröja alla barnsjukdomar, så att följande kommuner som kommer med i systemet slipper extra bekymmer, säger Erkki Aaltonen, från FPA. Han är projektchef för det riksomfattande hälsoarkivet KANTA (Kansallinen terveysarkisto). FPA:s receptcentral utgör en del av hälsoarkivet. Till en början kommer 1-4 hälsostationer i Åbo att skriva ut elektroniska recept. Och nästa år ska alla hälsocentraler vara kopllade till FPA:s receptcentral. Då kommer eventuellt ock-så den första privata läkarstationen med i systemet. Småningom ska e-receptförfarandet utvidgas till hela Egentliga Finlands sjukvårdskrets. I april 2011 ska hälso- och sjukvårdsvårdsenheterna i hela landet kunna använda den riksomfattande receptcentralen. I receptcentralen sparas alla e- recept och därifrån kan apoteken kan ta fram dem för att expediera läkemedlen till patienterna. Enligt Erkki Aaltonen är det viktigt att alla apotek ska kunna expediera elektroniska recept. Det råder ingen tvekan om att inte alla apotek skulle vilja vara med. När e-receptet tagits i bruk i Åbo ska åboborna kunna gå till vilket apotek i Åbo som helst och få ut sina receptmediciner där. Läkare får yrkeskort För att kunna skriva ut e-recept och utnyttja uppgifterna i receptcentralen ska hälsocentralläkarna i Åbo få ett ett bildförsett yrkeskort, ett slags certifieringskort. Patienterna behöver inte några nya kort för e-receptets skull. Däremot ska en patient som ska ta ut sina läkemedel på apoteket visa upp sitt FPA-kort precis som tidigare. Egna uppgifter via internet Patienterna ska också få tillgång till receptcentralens uppgifter om dem själva via internet. För det krävs nätbankskoder eller alternativt ett elektroniskt IDkorts och tillgång till kortläsare, liksom även FPA:s nuvarande e-tjänster.. En kund som kommer till apoteket behöver bara meddela att läkaren har skrivit ut ett e-recept och naturligtvis legitimera sig. Något annat behöver apotekskunden inte komma ihåg. Apoteket sköter resten och hittar I framtiden behöver vi inte längre rota fram pappersrecept ur byrålådorna. Redan nästa år ska åboborna få sina receptmediciner på apoteket enbart genoma tt visa upp legitimation och FPA-kortet. Foto Nana Uitto reseptet med kundens personbeteckning. Apoteket söker fram läkemedlet och gör de behövliga expedieringsanteckningarna, som sparas i receptcentralen, beskriver Aaltonen. Ur kundsynpunkt är det viktigt att uppgifterna är i säkert förvar. Kunden behöver inte gräva fram pappersrecept från byrålådan, utan de finns i receptarkivet. Från receptarkivet kan alla läkare också se vilka mediciner patienten har ordinerats tidigare. Erkki Aaltonen anser att det elektroniska receptet är tryggare än pappersreceptet, eftersom läkare kan kontrollera att patienten inte ordineras läkemedel som inte passar ihop eller samma läkemedel dubbelt. De patienter som fortsättningsvis vill ha sina läkemedelsrecept på papper kan få det, men de uppgifterna sparas inte i receptarkivet. Hilkka Arola Översatt från finska Receptet ett värdefullt papper När du har fått ett läkemedelsrecept tar du det till apoteket, som expedierar preparatet och debiterar dig på din självriskandel. FPA-andelen får apoteket andra vägar. Apotekskunden lägger sällan märke till det, men får läkemedlet till ett pris som är klart lägre än det verkliga priset - utan prut. Ersättningen har betydelse särskilt för dem, som i långa tider använder relativt dyra mediciner och som har många olika läkemedel. Grundersättningen är 42 % av medicinpriset. För många mediciner som är avsedda för behandling av svåra sjukdomar är det möjligt att få en högre ersättning, på vissa villkor 72 % eller rentav fulla 100 %, då kunden endast betalar 3 euro per köp. Två tredjedelar av alla som bor i Finland får läkemedelsersättningar varje år. Deras mediciner kostar i genomsnitt cirka 440 euro, varav kunderna själva betalar 140 euro. Som högst blir deras egenandel lite på 600 euro, varefter de får årets resterande läkemedel ersatta till fullt belopp. Varje år expedierar apoteken närmare 40 miljoner recept, dvs. mera än hundratusen recept per dag. Sjukförsäkringen ersätter cirka 33 miljoner recept. Receptets värde är 48 euro i snitt. Det handlar alltså inte om småpengar. Prisvariationerna är dock stora. Också förpackningsstorleken har betydelse. Som dyrast kan ett års medicinering med specialpreparat kosta över euro. Läkemedelsutbytet har ökat priskonkurrensen, varmed prisnivån har kunnat sjunka t.o.m. till en tiondedel av det ursprungliga. Det har skett bl.a. med vissa kolesterol-, magsårs-, och depressionsmediciner. Läkemedlet har samma effekt, fastän priset sjunker, så konsumenten får samma nytta till ett lägre pris. Ungefär hälften av recepten skrivs ut på hälsocentraler dvs. i hälsovårdens främsta led. Medelpriset på de läkemedel som hälsocentralläkare ordinerade var i fjol 39 euro, dvs. ett tiotal euro lägre än vanligt. Hälsocentralerna vårdar folksjukdomar, vars behandling kan vara förmånlig just på grund av läkemedelsutbytet. Även antibiotika och antiinflammatoriska värkmediciner är huvudsakligen förmånliga. De dyraste medicinrecepten skrivs ut av cancerläkare och neurologer. I fjol var genomsnittspriset på en cancerläkares recept 255 euro och på en neurologs recept 183 euro. Dessa läkare behandlar ofta svåra sjukdomar, så de höga kostnaderna är förståeliga. När läkemedelsbehandlingen kan ske inom den öppna vården minskar också behovet av sjukhusvård. För priset för ett vårddygn på sjukhus kan man få blodtrycksmediciner för ett helt år. Timo Klaukka forskningsprofessor, FPA Översatt från finska Luckan öppnade bro för invandrare Bridge heter Luckans nya front office för invandrare i Helsingforsregionen. Bridge erbjuder stöd i integrationsprocessen och ger information om bland annat studie-, arbets- och fritidsmöjligheter i huvudstadsregionen. Informationstjänsten är öppen måndagar och onsdagar kl eller enligt överrenskommelse. Bridge kommer även att erbjuda kulturverkstäder, seminarier och evenemang riktat både till invandrare och stamfinländare. Ytterligare information: tfn Pentti Takala död Kelan sanomats och FPA-bladets uppskattade kolumnist Pentti Takala, specialforskare vid FPAs forskningsavdelning, dog oväntat till följd av en sjukdomsattack den 1 juli på sitt sommarställe i Mouhijärvi. Pentti Takala var 60 år. Redaktionen beklagar djupt förlusten av en trevlig och sakkunnig arbetskamrat. I sina kolumner behandlade Takala familjefrågor och tidsanvändning. Fpa fakta FPA-kortet och europeiska sjukvårdskortet Alla som är fast bosatta i Finland eller som omfattas av den allmänna sjukförsärkingen får ett FPA-kort. Du behöver FPA-kortet bland annat på apotek och på läkarmotaggningar. Mot att visa upp kortet får du vanligen sjukförsäkringsersättningen direkt avdragen från läkemedelspriset eller privatläkararvodet. Du får närmare information om FPA-kortet och sjukförsäkringen på FPA-byrån, på internet i broschyren När du blir sjuk och per telefon De som flyttar till Finland för att bosätta sig i landet ska anmäla sig till FPA-byrån och ansöka om rätt till bosättningsbaserad social trygghet i Finland. Ansökan sker med blankett Y77. Om den flyttande kan omfattas av den sociala tryggheten i Finland beviljar FPA ett FPA-kort. En del sociala trygghetsförmåner kan FPA bevilja redan på basis av 4 månaders arbete i Finland. På webbplatsen och i broschyren När du flyttar till Finland finns närmare information om den bosättningsbaserade sociala tryggheten. Det europeiska sjukvårdskortet är ett intyg på att innehavaren har rätt till medicinskt nödvändig sjukvård under sin vistelse i ett annat EU- eller EES-land och i Schweiz. Vårdvillkoren varierar från land till land. Kortet gäller inte om du reser utomlands i syfte att få sjuk- eller tandvård i ett annat land. Då måste du först betala vården själv och ansöka om ersättning enligt sjukförsäkringslagen hos FPA i efterskott. Det eurpeiska sjukvårdskortet ersätter inte FPAkortet som behövs för sjukförsäkringsersättningar i Finland. Närmare information i broschyren När du blir sjuk, på webbplatsen och från FPA-byrån. Du kan också beställa kortet per telefon Sjukvårdsersättningar FPA ersätter en del av privatläkararvodena. Ersättningen är 60 % av den fastställda FPA-taxan en del av kostnader för undersökning och behandling som ordinerats av privatläkare till 75 % av FPA-taxan efter en självrisk på 13,46. Taxan är i allmänhet betydligt lägre än de verkliga vårdarvodena och avgifterna. Ersättningen motsvarar i genomsnitt % av arvodena. Statsrådet fastställer grunderna för taxorna enligt social- och hälsovårdsministeriets förslag. FPA:s taxor finns för påseende på FPA-byråerna och på (på finska). Direktersättning blir allt vanligare. Det betyder att patienten, mot att visa upp sitt FPA-kort, får sin FPA-ersättning direkt då vårdarvodet betalas på mottagningen. Man kan också ansöka om ersättningen i efterskott inom 6 månader efter betalningen. Medlemmar i arbetsplatskassor ansöker om ersättningen hos sin egen kassa. Tandvårdsersättningar FPA ersätter en del av privattandläkararvodena för tandgranskning och -vård enligt sjukförsäkringslagen. FPA ersätter inte tandvård på offentliga sjukhus, vårdinrättningar eller hälsocentraler. FPA ersätter privattandläkararvoden för undersökning och behandling till högst 60 % av taxan (i genomsnitt 40 % av arvodet). en tandgranskning i året. tandregleringar som är nödvändiga för att bota andra än tandsjukdomar. frontveteraner med Krigsarkivets intyg 100 % av tandgranskning, förebyggande vård samt kliniskt arbete i anslutning till proteser hos privat tandläkare eller tandtekniker. Egentlig tandvård ersätts till 60 % och tandtekniskt protetiskt arbete till 50% av taxan. Övrig tandvård till högst 60 % av taxan. I allmänhet får patienten ersättningen som direktersättning på mottagningen men det går också att ansöka om den efteråt hos FPA. Läkemedelsersättningar Läkemedelsersättningen för av läkare ordinerade läkemedelskostnader är vanligen 42 % av medicinpriset (grundersättning) i lägre specialersättningsklassen 72 % av medicinpriset (i samband med svåra och långvariga sjukdomar) eller i högre specialersättningsklassen 100 % efter en självrisk på 3 euro för varje läkemedel Ersättningen gäller endast läkemedel som ordinerats för behandling av sjukdom och köp för högst 3 månaders behov i taget. I samband med vissa sjukdomar kan FPA bevilja en högre specialersättning. Ansökan görs med läkarutlåtande B. Ersättningen beviljas inte retroaktivt. Begränsad grundersättning tillämpas på vissa dyra men för behandlingen betydelsefulla läkemedel. De kan endast ersättas i enlighet med statsrådets beslut och ersättningen kräver dessutom en särskild utredning som godkänts av FPA. Om läkemedelskostnaderna för en person under år 2008 ännu efter delersättningarna överstiger 643,14 euro kan FPA bevilja tilläggsersättning för årets återstående läkemedelskostnader. FPA skickar automatiskt hem ett brev med ett meddelande om tilläggsersättning när årssjälvrisken är uppnådd. Meddelandet ska visas upp på apoteket i samband med årets återstående läkemedelsköp och då betalar kunden endast en självrisk på 1,50 euro per läkemedel och köp. Närmare information på webbplatsen och i broschyren När du blir sjuk. Frågor som gäller sjukvårds- och läkemedelsersättningar besvaras på FPA-byråerna och på det svenska servicenumret För samtalet debiteras vanlig trådeller mobilsamtalasavgift.

4 6 7 Höst betyder rotsaksfest Rovan hör till mina tidigaste rotsaksminnen Mammas utmärkta metod att få sina vilda ungar på plats var att ge oss var sin sked och rovhalva. Att gröpa ur rovan tog tid, men vår ihärdighet belönades med många saftiga och läckra stunder. Det är ännu också varje vår en självklarhet att rovfröna ska sås i hopp om nya smakminnen. Gott med rotsaker? Rovan är en av våra första odlingsväxter. Den skyddade våra förfäder mot skörbjugg, eftersom den var så gott som den enda C-vitaminkällan ända fram till 1500-talet. Då kompletterades matbordet med kålen. Rovan innehåller lika mycket C-vitamin som kålroten och mandarinen (ca 40 mg//100 g). Andra rotsaker är moroten, kålroten, rödbetan, palsternackan, rädisan, rättikan, rotsellerin, pepparroten, svartroten och rotpersiljan. De innehåller endast lite energi (15-50 kcal/100 g), så de gör en åtminstone inte fet. Man kan t.ex. äta 12 medelstora morötter innan man får i sig samma energimängd som en chokladstång (200 kcal). Rotsakerna är också i övrigt verkliga hälsopaket, eftersom de innehåller rikligt med kostfibrer samt olika vitaminer och mineralämnen. Rotsaker är också billig och ekologisk mat. De kan odlas på friland åtminstone upp till Uleåborgs breddgrader och en vanlig källare duger för förvaringen. Rotsakernas resa från åkern till matbordet förbrukar bara en bråkdel av den energimängd som växthusodlade grönsaker kräver. Rotsakerna är också bättre skyddade mot luftföroreningar än bladgrönsakerna. Visserligen ingår det också vissa risker med rotsakerna. Rödbetan, kålroten och rovan kan suga upp skadliga nitrater från jorden, så de rekommenderas inte åt barn under ett år. Dessutom kan pollenallergiker även vara allergiska mot vissa rotsaker som palsternacka och selleri. Inte bara morot I Finland använder vi 10,6 kilo rotsaker per person och år. Det är bara en femtedel av den totala grönsakskonsumtionen (53 kilo/person/år). Den populäraste rotsaken är moroten, som vi äter av i 8,4 kilo per år, i genomsnitt. Av grönsakerna är det bara tomaten och gurkan som går knappt förbi i popularitet. Rödbetan utsågs nyligen till Årets grönsak Med nomineringen vill man öka kunskapen och användningen av rödbetan. Till rödbetans styrka hör god hållbarhet, en fin arom och ett mångsidigt näringsinnehåll. Den innehåller rikligt av särskilt folsyra och kalium. Numera använder vi endast drygt ett halvt kilo rödbeta per person och år och användningen är mycket ensidigt; närmast inlagd i ättika och i rosoll eller sillsallad. Blasten av unga rödbetor kan också användas i sallader på samma sätt som spenat, liksom man gör i Centraleuropa. Moroten, kålroten, rovan och rädisan är som saftigast när man tuggar sig i dem som sådana eller äter dem rårivna. Ett modernt sätt är att skära dem i långa stänger som man doppar i en god dipsås. Alla rotsaker ger pikant smak och färg till soppor, grytor och lådor, grönsaksbiffar och bröd. Rotsakerna blir också goda då man skär dem i bitar och gräddar dem tillsammans med kryddor i en ugnsform. Det lönar sig att använda mera rotsaker och vi kunde ta för vana att använda dem mångsidigare än i våra traditionella julrätter. På hösten, som nyskördade, är rotsakerna som bäst. Då är också rotsakssortimentet som störst. Nu har vi den ypperliga tiden för nya rotsaksbekantskaper. För att få smaka rotpersilja och svartrot måste man ofta odla dem själv, om inte man råkar få syn på dem t.ex. på torget eller saluhallen. Paula Hakala docent, ledande forskare, FPA Översatt från finska De senaste tillskotten i FPA:s broschyrserie heter När du flyttar utomlands och När du flyttar till Finland. Broschyrerna finns på finska, svenska, engelska och ryska. Det har blivit allt vanligare att finländare flyttar utomlands för att studera eller arbeta och även antalet utlänningar som kommer till Finland ökar av samma skäl. Mitt i flyttbestyren kommer alla inte att tänka på att flyttningen också inverkar på den sociala tryggheten i Finland. De nya informationsbroschyrerna ger i korthet information och praktiska råd till dem som planerar att flytta från eller till Finland. Genom att i god tid ta reda på sina rättigheter och skyldigheter i samband med flyttningen kan man försäkra sig om att ha en social trygghet antingen i Finland eller utomlands. Samtidigt undviker man eventuella obehagliga överraskningar senare. Anmäl alltid flyttningen till FPA Också tillfällig flyttning på högst ett år ska anmälas till FPA. Samma gäller om förhållandena förändras under utlandsvistelsen; det kan till exempel handla om att man börjar arbeta eller studera, att man upptas av den sociala tryggheten i vistelselandet eller att man flyttar tillbaka till Finland. Social trygghet hemma och utomlands FPA:s broschyrserie har i år fått nytt utseende, men också innehållet har omarbetats. Broschyrerna till dem som flyttar utomlands och dem som flyttar till Finland är nya tillskott. Till skillnad från många andra länder, inte minst inom EU, är den sociala tryggheten i Finland huvudsakligen bosättningsbaserad och dessutom beroende av hur länge man stannar utomlands. De övriga nordiska länderna utgör undantag. Om man vistas utomlands högst ett år kan man i allmänhet fortsätta att tillhöra den sociala tryggheten i finland. Något som kan krångla till det hela är att den sociala tryggheten i de flesta andra länder huvdsakligen bestäms utifrån landet där man själv eller familjens försörjare arbetar. Var man bor har då mindre betydelse. Det gäller t.ex. vanligen då man flyttar mellan EU-länder. Den sociala tryggheten regleras nämligen också av EU-lagstiftningen och internationella avtal som Finland slutit med andra länder. FPA-förmåner till utlandet En finländare som flyttar utomlands för högst ett år kan i allmänhet fortsätta att få förmåner från FPA. Det gäller bl.a. barnbidrag, moderskapsunderstöd och föräldradagpenningar från FPA till utlandet. Däremot betalar FPA inte arbetsmarknadstöd, arbetslöshetsdagpenning till utlandet om inte utlandsvistelsen gäller arbetssökning i andra EU- eller EES-länder. Olika förändringar som sker under utlandsvistelsen kan även påverka vilket lands sociala trygghet man omfattas av. T.ex. studerande kan i allmänhet få sin sociala trygghet från Fin-land även om de stannar utomlands och studerar i över ett år, men situationen kan ändras helt om studeranden börjar arbeta vid sidan om studierna. FPA:s broschyrer fås från FPAbyråerna. De finns också i pdfversion på FPA:s webbplats. Nordisk socialförsäkring på webben De som flyttar inom Norden får vägledning i socialförsäkringsfrågor genom den nordiska socialförsäkringsportal på www. nordsoc.fi. Portalen öppnades i juni i samband med det Nordiska ministerrådets möte för social- och hälsopolitik i Visby. Portalen är avsedd som hjälp för dem som planerar att flytta till ett annat nordiskt land till exempel som studerande, arbetstagare eller pensionärer. Portalen innehåller information om familjeförmåner, sjukförmåner, pensioner och arbetslöshetsförmåner i de nordiska länderna. Länkarna leder besökaren till rätt myndighet i de olika länderna. Social trygghet i fem nordiska länder Portalen ger information om den sociala tryggheten i de fem nordiska länderna, dvs. Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige, och dessutom Färöarna och Grönland. Portalen innehåller information på åtta språk, dvs. sju språk som talas i Norden och dessutom engelska. Webbplatsen har tagits fram av socialförsäkringsmyndigheterna i de nordiska länderna. Från Finland deltar FPA och Pensionsskyddscentralen. Webbplatsen har finansierats av Nordiska ministerrådet. Den nordiska socialförsäkringsportalen finns på adressen Fpa fakta Sjukdagpenning enligt inkomsten FPA kan bevilja sjukdagdpenning till åringar som på grund av sjukdom inte kan arbeta. Sjukdagpenningen är en ersättning för inkomstbortfall och den är skattefri. Den allmänna självrisktiden för sjukdagpenning är 10 dagar inklusive dagen för insjuknandet. Om arbetsgivaren betalar lön under sjukskrivningen betalar FPA sjukdagpenningen till arbetsgivaren. Sjukdagpenningens storlek bestäms vanligen enligt den inkomst som konstaterats i beskattningen efter att den justerats med lönekoefficienten. Från löneinkomsten avdras kostnaderna för inkomstens förvärvande samt 4,8 % som avdrag för arbetspensions- och arbetslöshetsavgiften. För en medelinkomsttagare motsvarar sjukdagpenningen cirka 70 % av arbetsinkomsten. Sjukdagpenningen kan också bestämmas enligt arbetsinkomsten under 6 månader strax före insjuknandet, förutsatt att dessa inkomster är minst 20 % större än de i beskattningen fastställda inkomsterna. För korttidsanställda kan sjukdagpenningen på vissa villkor också beräknas utifrån en enda månads inkomst. Företagare med FöPL-försäkring får sjukdagpenning redan efter insjuknandedagen +3 följande vardagar. Motsvarande 4 dagars karens tillämpas även på LFöPL-försäkrade. För företagare och lantbruksföretagare beräknas sjukdagpenningen enligt de i senaste beskattningen fastställda FöPL- eller LFöPL-årsinkomsterna som justerats med lönekoefficienten. FPA får dessa inkomstuppgifter direkt från skatteverket. Företagare och lantbruksföretagare kan kräva att dagpenningbeloppet beräknas enligt färskare FöPLeller LFöPL-årsinkomster om inkomsten under de senaste 6 månaderna har varit minst 20 % högre än i den senast fastställda beskattningen. Om man saknar inkomster eller inkomsterna är låga kan FPA bevilja en behovsprövad sjukdagpenning på 15,20 per vardag när arbetsoförmågan har pågått 55 dagar i följd. För arbetslösa beräknas sjukdagpenningen utgående från arbetslöshetsersättningen och för studerande enligt studiestödet. På kan man få en uppskattning av den egna sjukdagpenningen. Partiell sjukdagpenning Om sjukskrivningen pågår över 3 månader kan sjukskrivning på deltid och partiell sjukdagpenning stöda återgången till det egna arbetet. En förutsättning för partiell sjukdagpenning är att arbetstagaren före delsjukskrivningen haft sjukdagpenning i minst 60 vardagar. Under delsjukskrivningen måste både arbetstiden och inkomsten vara % lägre än vid heltidsarbete. Delsjukskrivningen bygger på ett frivilligt avtal mellan arbetstagaren och arbetsgivaren. Den partiella sjukdagpenningen är hälften av sjukdagpenningens fulla belopp. Rehabilitering Till FPAs uppgifter hör lagstadgad yrkesinriktad rehabilitering för funktionshindrade lagstadgad medicinsk rehabilitering för under 65- åringar med grava handikapp att utreda rehabiliteringsbehovet för kunder som fått sjukdagpenning från FPA i 60 vardagar, för kunder som ansöker om invaliditetspension och för kunder som har fått avslag på sin pensionsansökan övrig yrkesinriktad eller medicinsk rehabilitering enligt prövning och med anslag som riksdagen beviljar varje år. Rehabiliteringskurser som stöds av FPA hittas via adressen Rehabiliteringspenning Rehabiliteringspenningen är avsedd för personer i åldern år som deltar i heldagsrehabilitering som ordnats av exempelvis FPA, hälsovården eller företagshälsovården. Rehabiliteringen har som mål att klienten kan fortsätta i arbetslivet, återvända till arbete eller komma ut på arbetsmarknaden. Även läroavtalsutbildning kan berättiga till rehabiilteringspenning. Rehabiliteringspenningen motsvarar vanligen sjukdagpenningens belopp. En rehabklient vars rehabiliteringspenning är högst 17,47 euro/ dag kan dessutom få 8 euro/dag som ersättning för uppehälle för extra kostnader som rehabiliteringen innebär. Om klienten efter rehabiliteringen deltar i exempelvis arbetsträning eller utför arbete med kännbart lägre lön än före rehabiliteringen kan klienten ansöka om rehabiliteringsstöd som beviljas enligt prövning. Nämare information i broschyren Rehabilitering, på webbplatsen Programmet på www. fpa.fi/berakningar hjälper att uppskatta den egna rehabiliteringspenningen. Frågor om rehabilitering besvaras på servicenumret Utbildning för unga med handikapp För att undvika att ungdomar i åldern år som lider av något handikapp skall sjukpensioneras (invaliditetspension) hänvisas de i första hand till aktiv yrkesinriktad rehabilitering eller utbildning. Under den aktiva rehabiliteringen kan de unga få en rehabiliteringspenning som är minst 17,47 euro per vardag. Under mellanperioderna, då det är uppehåll i rehabiliteringen, är rehabiliteringspenningen 20 % lägre. Ungdomar i rehabilitering kan också få handikappbidrag. Rehabiliteringsstöd till arbetsoförmögna Rehabiliteringsstödet är en form av sjukpension som FPA beviljar på viss tid för att möjliggöra en återgång till arbetslivet. Tiden med rehabiliteringsstöd är i första hand avsedd för att stödtagaren skall delta i åtgärder som bevarar eller återställer arbetsförmågan eller låta undersöka sin återstående arbetsförmåga. Stödet förutsätter en behandlings- och rehabiliteringsplan.

5 8 9 Kirsimarja Järvinens tvillinggraviditet avbröts med en kraftig blödning och kejsarsnitt två månader före den beräknade nedkomsten. Två veckor efter födseln avled den ena av tvillingpojkarna. Pietu överlevde, men på grund av syrebrist fungerade bara den ena njuren och dessutom med nedsatt effekt. Medicinering och rehabili- En njurdonation blev aktrisens livs roll tering sattes in genast då Pietu fick Skådespelerskan åka hem. Det viktigaste var en proteinreducerad kost, eftersom protein be- Kirsimarja Järvinen lastar njurarna. Det gällde att exakt sprudlar av livslust i räkna ut hur mycket protein man kunde ge för att han ändå skulle fortsätta växa. rollen som en av de lättfotade kvinnorna i musikalen Cabaret på Tammerfors Teater med bara en njure. För ett knappt år sedan donerade hon sin andra njure till sin 14-åriga son. Det görs ca 200 njurtransplantationer i Finland per år. Ungefär 350 personer väntar på njurtransplantation. Varje år konstateras barn lida av en så svår njursjukdom att de inte kan leva vidare utan njurtransplantation. Efter ett år fungerar nästan 90 procent av transplantaten. Det finns patienter i Finland som har levt ett fullödigt liv i över trettio år tack vare sitt transplantat. Oftast fås njurarna från hjärndöda personer. En njure kan också doneras av en anhörig. Varje år dör tiotals människor i onödan medan de väntar på ett lämpligt transplantat. Ytterligare information: Njur- och leverförbundet tfn (09) Anhörig donator bäst När Pietu kom in i puberteten och hormonaktiviteten i hans kropp ökade konstaterades att dieten och medicineringen inte längre räckte till för att upprätthålla njurfunktionen. Läkaren ordinerade dialysbehandling tills man skulle hitta en lämplig njurdonator. I förbigående nämnde läkaren att en donation från en anhörig vore det bästa alternativet. Jag föreslog genast att man kunde undersöka mig. Undersökningarna visade att mammans njure passade. Före operationen måste Pietu ännu behandlas med hemodialys. I samband med dialysen drabbades Pietu av en bakterieinflammation, och operationen måste skjutas fram. Efter att bakterien hade besegrats, började väntan på en ny operationstid. Att ordna allting på nytt var tungt. Kirsimarja ångrade ändå aldrig sitt donationsbeslut. När jag talade med kirurgen, anestesiläkaren och den övriga personalen förstärktes min tro på att operationen skulle lyckas. Pietu var käck, trots att han blev lite otålig av allt väntande. Inför operationen behövde Kirsimarja inte ändra sina levnadsvanor. Under ett besök hos psykologen kontrollerades bara att jag går med på ingreppet av egen fri vilja. Operationen på HUCS barn- och ungdomssjukhus tog omkring fem timmar. I uppvakningsrummet trodde Pietu att vi fortfarande väntade på att opereras. Jag fingrade på mitt operationssår och försäkrade honom att vi nog redan hade blivit opererade. God mat utan begränsningar Två dagar efter operationen skulle Kirsimarja ha fått åka hem. Jag kände mig ändå litet öm i kroppen. På ryggsidan var man tvungen att kapa en del av det nedersta revbenet för att man skulle komma åt njuren så lätt som möjligt. Jag stannade på sjukhuset i fyra dagar. För operationstiden hyrde Kirsimarja och hennes man en lägenhet i Helsingfors. Sjukhuset gav oss adresser till Dialys hade blivit för tung för Pietu, som bara väger 30 kilo, tyckte mamma Kirsimarja och gav sin andra njure till sonen, som nu kan leva ett normalt tonårsliv. Borta från jobbet för organdonation? Om du donerar livsviktiga organ eller vävnader, t.ex. din ena njure, och därför blir tvungen att ta oavlönad ledighet från arbetet, kan du få sjukdagpenning från FPA. Du får då sjukdagpenningen för de hela dagar som du är förhindrad att arbeta och blir utan löneinkomst. Du ansöker om sjukdagpenninge hos FPA med blankett SV 8r, Ansökan om sjukdagpenning. olika hyreslägenheter. För hyran, liksom också för resorna, fick vi ersättning från FPA. För att balansera medicineringen höll man Pietu kvar på sjukhuset i ytterligare några veckor. Han kommer att vara tvungen att äta avstötningsmediciner livet ut. Medicinmängden minskar hela tiden. Nu tar han bara tio tabletter per dag. Mammans njure kom igång mycket väl hos Pietu. Nu får han äta vad som helst. Hans storfavoriter är biff och en ny bekantskap ägg. Pietu älskar också räkor och bläckfisk. Nu slipper vi studera näringsvärdena på varje burketikett. Också puberteten kom igång på allvar. Han har plötsligt blivit så vuxen. Tack vare att han nuförtiden sover hela nätter orkar han också idrotta mer än tidigare. Som efter en premiär Njurdonationen förändrade inte Kirsimarjas liv. Hon sjukskrevs för cirka sju veckor, och i slutet av sjukledigheten började hon redan jogga. Jag klarade ändå inte genast av alla konststycken som krävs på scenen. I övrigt kändes det litet som efter en premiär. När man väntar på något under en lång tid, tror man att allt kommer att förändras. Ändå fortsätter livet helt normalt. Genom att dela med sig av sin egen erfarenhet vill Kirsimarja ge anhöriga till njursjuka barn mod att avstå från en njure. Det är så givande att se sitt barn tillfriskna och må bättre. Familjens livskvalitet höjs, och donatorn kan leva vidare som förut. Många säger att de skulle göra vad som helst för sitt barn, men Kirsimarja Järvinen gjorde det konkret. Nog älskar man ju sitt barn minst lika mycket som sig själv. Text Iita Kettunen Foto Laura Vesa Organdonationer räddar liv Genom att underteckna ett donationskort kan vem som helst ge sitt samtycker till att ens organ och bindväv får användas för att behandla någon annan människas sjukdom och rädda liv, när man själv har dött. Det räcker med att man alltid bär kortet med dig, men det är också viktigt att berätta om för sina närstående om beslutet. I en verklig situation är det enklare för de anhöriga att ta ställning till saken om de känner till personens egen åsikt. Även minderåriga kan skriva under organdonationskort men det slutgiltiga beslutet om avskiljning av organ fattas av föräldrarna eller vårdnadshavaren. Organdonationskorten underlättar också sjukhuspersonalens arbete. Hjärndöd är ofta resultat av någon plötslig och överraskande händelse, som i många fall drabbar unga människor. Det kan vara svårt för sjukhuspersonalen att i samband med en sådan förlust närma sig de anhöriga, om det verkar som om organdonationer är främmande för dem. Donationskort på apotek och hälsocentraler Organdonationskort och broschyrer får man bland annat på apoteken, hälscentralerna och hälsostationerna samt av de organisationer vars medlemmar vårdas med hjälp av organtransplantationer. Man kan också beställa organdonationskort i gratisnumret och göra en beställning via nätet: I Finland görs idag njur-, lever-, hjärt- och lungtransplantationer, Fpa fakta Reseersättningar samt även transplantationer av ögats hornhinna. Nuförtiden lyckas transplantationerna bra. Cirka 90 procent av transplantaten fungerar ett år efter transplantationen. I Finland finns det patienter som redan levt fullvärdigt liv i över 20 år tack vare transplantationen. Brist på donatorer FPA ersätter resekostnader till närmaste sjukvårdsenhet eller till rehabilitering, då resan enligt billigaste färdsätt överstiger självrisken 9,25 euro i en riktning. För bruk av bil kan FPA ersätta 0,20 euro per kilometer med samma självrisk. En organtransplantation är i många fall den enda möjligheten att förbättra patientens hälsa och rädda dennes liv. Om en behövande patient inte får en lever-, hjärt-, eller lungtransplantation i tid avlider hon. Det råder brist på organ Resan kan gälla läkarbesök och av läkare ordinerade undersökningar och behandlingar på offentlig eller privat skjukvårdsenhet. Om patienten p.g.a. behandlingar eller rehabiliteringen måste övernatta borta hemifrån är övernattningspenningen högst 20,18 euro per natt. Om kostnaderna för sjukvårds- och rehabiliteringsresor under ett kalenderår överstiger egenandelen 157,25 euro ersätter FPA årets resterande kostnader i sin helhet. I den årliga självrisken beaktas också sådana sjukvårdsoch rehabiliteringsresor i en riktning som annars skulle falla inom ramen för självrisken. När årssjälvrisken är uppnådd skickar FPA hem ett årssjälvriskkort, förutsatt att FPA har fått resekvittona inom 6 månader efter att resorna har betalats. i Finland. Årligen avlider tiotals människor medan de väntar på ett transplantat som skulle kunna passa. Även om finländarna i princip ställer sig positivt till organdonationer visar en gallupundersökning från år 1995 att bara 14 procent av de finländare som har fyllt 15 år har skrivit under ett organdonationskort. De som arbetar med donationer hoppas att flera människor skulle skriva under organdonationskort. Vem som helst av oss kan behöva ett nytt organ i något skede av livet. Källa: Donationskort finns att få bl.a. på apotek och hälsocentraler. Frågor om reseersättningen besvaras även på FPA-byråer och på servicenumret FPA stöder företagshälsovården FPA ersätter arbetsgivare och företagare ungefär hälften av de arbetsgivarens kostnader för ordnande av god företagshälsovård. För förebyggande verksamhet är ersättningen 60 %. Den centrala målsättningen är att främja verksamhet som förebygger sjukdomar och som syftar till att upprätthålla arbets- och funktionsförmågan och samtidigt beakta de anställdas och arbetsplatsens behov. Kostersättning i samband med celiaki Om du har fyllt 16 år och har en korrekt celiakidiagnos, kan du få ersättning för kostnader som den glutenfria dieten innebär. Den skattefria ersättningen är 21 euro i månaden. Kostersättningen hör till FPA:s handikappförmåner. FPA stänger sju byråer i Helsingfors i november Sju FPA-byråer i Helsingfors stängs i slutet av november. Byråerna i Drumsö, Gamlas, Gårdsbacka, Hertonäs, Lill-Hoplax, Munkshöjden och Tölö. Kundbetjäningen i Helsingfors koncentreras därefter till FPA-byråerna i Kampen, Hagnäs, Kottby, Malm, Nordsjö och Östra centrum. Vid årsskiftet stängs ytterligare FPA-byrårrna i Hausjärvi, Jokioinen, Lammi, Hartola och Ylistaro. På en del orter koncentreras byråbetjäningen till samservicekontor med flera myndigheter på samma ställe. Byråstängningarna motiveras med att allt färre kunder Vanda och Östra Nylands FPA-distrikt slogs ihop Vanda och Östra Nylands försäkringsdistrikt heter från och med september Vanda-Borgå försäkringsdistrikt. Sammanslagningen försvagar inte kundbetjäningen, eftersom antalet FPA-byråer inte minskar. Tvärtom ska sammanslagningen förbättra kundbetjäningen genom att erbjuda ett större utbud av specialkompetens och effektivare arbete speciellt vid rustningstid. Genom att sammanslå försäkringsdistrikten Vanda och Östra Nyland ska också möjligheterna till betjäning på svenska förbättras för den svenskspråkiga Alterneringsledigt besöker kundkontoren. Allt fler sköter hellre sina ärenden per telefon eller internet. FPA har också under de senaste åren utvecklat både sin telefonservice och webbtjänsterna på adressen I allmänhet ringer inte heller kunderna längre till enskilda FPA-byråer, utan till något av kontaktcentrets servicenummer, som är indelade enligt förmånsområden. På de numren betjänar specialiserade kundrådgivare svenskspråkiga i hela landet. FPA:s 13 svenska servicenummer finns på sidan 25 i denna tidning. befolkningen i Vanda. Inom de större försäkringsdistrikten kan arbetet mellan byråerna fördelas mer ändamålsenligt. Det nya försäkringsdistriktet Vanda-Borgå omfattar 10 kommuner med närmare invånare. Försäkringsdistriktet består av städerna Vanda, Borgå och Lovisa samt kommunerna Askola, Lappträsk, Liljendal, Mörskom, Pernå, Strömfors och Sibbo. Ännu för några år sedan hade FPA över 80 försäkringsdistrikt, nu i höst finns det drygt 40 kvar. För att kunna få alterneringsledigt ska man ha varit i arbetslivet i minst 10 år. Desstuom ska man i minst ett år ha arbetat för sin nuvarande arbetsgivare. Alterneringsledigheten förutsätter att arbetsgivaren förbinder sig att i ställe anställa en arbetslös person via arbetsförmedlingen. Först då kan den alterneringslediga få alterneringsersättning från FPA. Den anställda ska själv avtala om ledigheten med sin arbetsgivare. Alterneringsledigheten är alltid minst 90 och högst 359 kalenderdagar. Alterneringsersättningen är 70 % av arbetslöshetsdagpenningen (utan barntillägg). För dem som varit i arbetslivet i minst 25 år är ersättningen 80 % av arbetslöshetsersättningen.

6 10 11 Nykter utan ursäktande förklaringar Utan brännvin låtsas man bara ha roligt? Inte alls, anser de som står bakom fylleupproret, dvs.kännikapina-rörelsen. De har gått in för att dämpa vår spritångande dryckeskultur. Det går att leva trots att man inte tar sig någon fredagsflaska eller dricker sig stupfull. Det intygar Natalia Laurila, Mikko Laakso och Janne Valkeapää. De är alla med i Kännikapina, en rörelse som bedriver sin verksamhet via Internet och som strävar efter att befria Finland från rusdyrkan. Fylleupproret har inte som mål att få finländarna att helt sluta använda alkohol. Syftet är att få folk att ifrågasätta vår dryckeskultur som idealiserar ruset, så att ingen ska vara tvungen att förklara varför han låter bli att dricka, berättar Janne Valkeapää. I dag är det bara fullständig nykterhet som betraktas som ett val, trots att också alkoholbruk är ett val som vuxna människor borde motivera inför sig själva, påminner Mikko Laakso. Fånig känsla att vara berusad Alla tre har prövat på alkohol och också varit berusade i sina yngre dagar. Erfarenheterna av alkohol har i alla fall inte varit särskilt himlastormande. Första gången jag drack var jag 18 år. Jag berusade mig för att de andra också gjorde det. Jag var verkligt besviken då ruset inte gav någon underbar känsla utan snarare fick mig att känna mig fånig. På några år mognade beslutet att helt avstå från alkohol, berättar Valkeapää. Natalia Laurila beslutade sig för nykterhet för länge sedan, men när hon fick egna barn blev hon en eldsjäl. Jag har aldrig njutit av att dricka, men när jag var yngre hände det att jag tog ett glas för att vara de andra till lags. När jag blev mor insåg jag vilka samhälleliga dimensioner mitt val har. Alkohol och barn går inte riktigt ihop: när de vuxna dricker blir barnen fösta åt sidan. Jag tillhör de människor för vilka alkohol helt enkelt inte passar. Redan några glas gör mig ledsen och nedstämd, säger Laakso. Man måste fortfarande förklara varför man inte dricker. Trion är i alla fall glad för att det inom deras närmaste krets finns människor som inte alls använder alkohol eller som gör det med måtta. Det var bättre förr? Mikko Laakso kommer ihåg att det så sent som i början av åttiotalet var sällsynt att ordningen på lokaltågen stördes av berusade. Med lågkonjunkturen blev det vanligt, och det är det fortfarande. - För ett par decennier sedan ansågs personer som gick på restaurang och drack alkohol mitt i veckan vara en aning tvivelaktiga. I samhället fanns en social kontroll och kontrollen över drickandet var effektivare också i övrigt. Nu blir ju berusade serverade precis var som helst. Laakso saknar också det gamla finländska bondesamhällets sunda inställning till alkohol: spriten hade sin givna plats på stora fester några gånger om året. Då det var tillåtet, ja till och med att rekommendera, att man drack sig berusad. Alkoholen spelade i alla fall inte en daglig roll i folks liv. Mikko Laakso (t.v.), Natalia Laurila och Janne Valkeapää går rakryggade mot idealiseringen av rusdrickandet. Representanterna för Fylleupproret tror att det faktum att alkoholen blivit mera vardaglig har lett till en situation som egentligen inte har utrymme för olika åsikter. Om man försöker säga något sådant - och det försöker man inom Fylleupproret försiktigt göra - får folk lätt en känsla av att de blir belagda med skuld för sin livsstil. Det handlar det i alla fall inte om, understryker Laakso. Janne Valkeapää har undvikit många studentfester för att superi verkar vara deras enda funktion. En flaska starkt i veckan I dag används fyra gånger mera alkohol än för 40 år sedan. År 2005 var den totala alkoholkonsumtionen omräknad till 100-procentig alkohol ungefär 10,5 liter per invånare. Det är en halv liter klart brännvin för varje finländare varje vecka. Janne Valkeapää påpekar att två av tre är riskkonsumenter av dagens unga män. Under studietiden såg han själv problemet på nära håll: i studentkretsarna flödar spriten ofta och i rikliga mängder. Natalia Laurila tycker att det allra sorgligaste är att se minderåriga berusade ute på stan. Ingen stoppar dem, ingen tar vara på dem och ingen informerar deras föräldrar. Hur ska man kunna påverka tonåringar om de som försöker göra det också själva dricker? Alla ungdomar som växer upp i vårt land är i alla fall inte likadana: de unga dricker sig inte lika ofta berusade, och andelen helt nyktra har ökat. Det hjälper ändå inte när de ungas totalkonsumtion är oförändrad och till och med har ökat inom vissa grupper. Vardagen klarar man utan sprit Vad borde man enligt företrädarna för Fylleupproret då göra för att minska idealiseringen av alkohol i Finland? Trion sänder Så dricker finländare Totalkonsumtionen omvandlad till hundraprocentig alkohol var år 2007 cirka 10,5 liter per invånare. På 1980-talet var konsumtionen omkring 7 liter och på 1990-talet något under 9 liter. En tiondedel av befolkningen dricker nästan hälften av all den alkohol som konsumeras. De som dricker mycket alkohol är 2-3 gånger mera sjuka än andra. De vanligaste sjukdomarna som orsakas av hög alkoholkonsumtion är depression, rädslor, nervsjukdomar och olika sjukdomar i magtrakten. Alkohol ligger också bakom många olycksfall. Källor: och hälsningar till alkoholindustrin och till statsmakten. Upplysning och förbud är inte de bästa metoderna, utan man borde försöka ändra på den föreställning folk har om alkoholbruk. Reklam överallt skapar en bild av att det lönar sig att använda alkohol, att det gör en populär och framgångsrik. Alkoholindustrin satsar miljoner på reklam, påpekar Valkeapää. Mikko Laakso förutspår att när de nackdelar som alkoholen medför för bl.a. hälsan och därigenom för ekonomin, när samhällets förmåga att fungera hotas, då kommer statsmakten att ta tag i frågan. Natalia Laurila tror å sin sida att förändringen börjar med de unga. Nyckeln till förändring är att det ordnas evenemang och tillställningar där man kan roa sig utan alkohol. Representanterna för Fylleupproret tycker att vi ska börja umgås på ett nytt sätt och att vi ska lära oss att stå ut med den tråkiga vardagen. Folk dränker sin ångest i sprit. Grupptillhörigheten har havererat. Folk känner sig lösryckta. Man står inte riktigt ut med vardagen. Alkohol botar ändå inte ångest, tvärtom bidrar den många gånger till att skapa ångest, konstaterar Laakso. Text Heli Sariola Foto Vaula Aunola Alkoholen har blivit vardag och det märks i gatubilden som ordningsproblem, förargar sig Mikko Laakso. Natalia Laurila skulle önska att ocks finländska unga och vuxna tillbringade mera tid med varandra istället för att försvinna för att supa på var sitt håll. Vad är Kännikapina? En rörelse som är öppen för alla och som har som mål att ifrågasätta den positiva inställning som de flesta människor har till alkohol En del av ett RAY-finansierat projekt som administreras av föreningen Nykterhetens vänner På adressen kan man visa sitt ställ ningstagande eller kanske köpa en t-tröja med finsk text mot fylleri. Löntagarens pension är ungefär 60 procent av den föregående lönen Arbetspensionerna motsvarar i snitt 60 procent av den lön som föregår pensionen. För den privata sektorns arbetspensioner satte man ursprungligen som mål, att pensionen i slutet av yrkesbanan skulle motsvara cirka 60 procent av den stabiliserade inkomste. Detta mål ser huvudsakligen ut att ha uppnåtts. För drygt tio procent av av löntagarna blev pensionsinkomsterna mindre än 50 procent av inkomstnivån före pensionen, konstaterar Hannu Uusitalo, direktör vid Pensionsskyddscentralen. Högre inom offentliga sektorn För personer som gått i pension från den offentliga sektorn var ersättningsgraden högre än för personer som gått i pension från den privata sektorn. För personer som varit företagare före pensioneringen var den genomsnittliga ersättningsgraden kring 70 procent. För dem som före pensioneringen fick utkomstskydd för arbetslösa och andra sociala förmåner var ersättningsgraden betydligt högre än för löntagare och för företagare. Nästan hälften av de arbetslösa och drygt hälften av dem som fick andra sociala förmåner fick högre pension än inkomsterna före pensioneringen. Hög ersättningsgrad betyder inte hög pension.om inkomstnivån före pensionen var väldigt låg, kan också pensionen vara låg fastän ersättningsgraden är hög, säger Hannu Uusitalo % känns lämplig Enligt olika opinionsundersökningar är en lämplig pension i förhållande till den tidigare lönen i genomsnitt procent. Enligt Arbetspensionsförsäkrarna TELAs undersökning hoppas finländarna få en pension på i genomsnitt 65 procent, men förväntar sig en pension på 49 procent. Den faktiska ersättningsgraden ser alltså ut att bli något lägre än den ersättningsgrad man önskat sig, men högre än den förväntade ersättningsgraden. I en undersökning som Pensionsskyddscentralen publicerade i fjol har man för förstagången följt upp utvecklingen och strukturförändringarna i finländarnas Fysisk aktivitet i medelåldern förebygger demens Fysisk aktivitet och en hyfsad kondition i medelålder kan förebygga demens, visar forskare Suvi Rovios avhandling. Hon disputerade vid Karolinska institutet i Stockholm i maj. Rovios undersökning som gjorts i Kuopio-Joensuuområdet, tillsammans med Folkhälsoinstitutet, visar att risken att drabbas av demens minskar om man i medelåldern sysslar med fritidsmotion minst två gånger i veckan. De som gjort det löper hela 50 procent mindre risk att insjukna i demens än de passiva i samma ålder. Motion minskar demensrisken särskilt hos dem som har Justitieförvaltningen tog i bruk nya telefonnummer inkomster utgående från flera års inkomstuppgifter på individnivå. Förutomför personer i arbete undersöktes förändringen i inkomsterna i samband med pensioneringen också för andra inkomsttagargrupper, t.ex. arbetslösa. Undersökningen baserade sig på ett tioprocents urval av alla som gick i pension år Materialet som låg till grund för undersökningen var ett stort panelurval på över en halv miljon människors inkomster mellan åren Materialet plockades ur Statistikcentralens totala statistik över inkomstfördelningen. Ersättningsgraden, dvs. den så kallade egenpensionsgraden, uträknades genom att dividera den arbets- och folkpension som en person fått år 2004 med medelinkomsten från åren Imkomsterna omfattar då både förvärvsinkomster och inkomstöverföringar. Inkomster höjdes till 2004 års nivå med hjälp av levnadskostnadsindexet. Källa: Pensionsskyddscentralen, genetisk risk att insjukna i Alzheimers sjukdom. I undersökningen deltog medelålders personer i Kuopio- och Joensuuregionen åren 1972, 1977, 1982 eller Tjugoett år senare gjordes en uppföljningsundersökning, då försökspersonerna var i åldern år. Justitieförvaltningens ämbetsverk, däribland försäkringsdomstolen, tog i somras i bruk nya telefonnummer som ger medborgarna billigare mobilsamtal. Försäkringsdomstolen är sista besvärsinstans i socialförsäkringsärenden. Det nya numret till försäkringsdomstolens växel är För ett samtal till de nya numren betalar kunden den lokalnäts- eller mobilsamtalsavgift enligt kundens eget telefonabonnemang. De gamla 010-numren (växeln fungerar parallellt med de nya. Försäkringsdomstolens övriga kontaktuppgifter ändras inte. Medborgarna kan välja vilketdera numret de ringer till. Tumregeln är att när man ringer från en trådtelefon är det förmånligare att ringa till 010-numret och från en mobiltelefon till 0100-numret. Nummerreformen gäller domstolarna, rättshjälpsbyråerna, utsökningsverken, åklagarämbeten, Konsumenttvistenämnden, Konkursombudsmannens byrå, Justitieförvaltningens servicecentral, Justitieförvaltningens datateknikcentral, Brottspåföljdsverket och Brottspåföljdsområdet utbildningscentral. Rättsregistercentralens och Dataskyddsombudsmannens tidigare 0100-servicenummer förblir som de är. Kunden betalar enbart lokalnäts- och mobiltelefonsavgiften enligt sitt abonnemang. Beroende på kundens abonnemang kostar samtalen till 0100-numren mellan 2,5 och 7 cent per minut från både fasta telefoner och mobiltelefoner. Vissa ämbetsverk använder 050-nummer i vilka samtalets pris fastställs enligt kundens eget anslutningsavtal.

7 12 13 Examen ger arbetspension redan för studietiden Sedan år 2005 drygar förvärvsarbete ut den blivande arbetspensionen redan från 18 års ålder. Dessutom jämställs fullföljda examenstudier med arbete, som ger pension. Sedan arbetspensionsreformen har utexaminerade studerande redan hunnit samla arbetspension för studietiden, uppger Pensionsskyddscentralen. Pensionsutdrag årligen Den arbetpension som har tjänat s in inom den privata sektorn framgår också av de arbetspensionsutdrag, som arbetspensionsbolagen skickar till alla åringar. Anställningar inom den offentliga sektorns arbets kommer med i pensionsutdragen inom några år. Examen förbättrar den kommande arbetspensionen som om studeranden under studiestiden hade förtjänat 588 euro i månaden. Beloppet gäller för år När pensionsförmånen i sinom tid beräknas höjs beloppen till nivån vid beräkningstidpunkten med det index som fastställs i lagen. Ansökan om pensionsförmån Så intjänas arbetspension under examensstudier Pension som betalas på basis av studier i Finland behöver inte sökas separat. Läroanstalten i Finland skall meddela FPA de avlagda examina och FPA underrättar i sin tur Pensionsskyddscentralen om de nödvändiga uppgifterna. Däremot måste de som har studerat och avlagt examen utomlands meddela den avlagda examen som berättigar till arbetspension till FPA. Det gör man med FPA:s blankett OT29. Det lönar sig också att anmäla en eventuell mellanexamen. FPA förmedlar examensuppgifterna till Pensionsskyddscentralen först året efter avlagd examen. De examina som har avlagts 2007 infördes således i förteckningen över förvärvsarbete våren Ytterligare information fås från Pensionsskyddscentralen eller internettjänsten På arbetspension.fi kan man kontrollera vilken pensionsanstalt som har hand om de enga pensionsärendena samt beställa en pensionsberäkning samt kontrollera sina anställningar. Till anställningsuppgifterna fogas också de examina som berättigar till pensionsförmånen. Om uppgifterna är bristfälliga kan man vända sig direkt till Pensionsskyddscentralen för att få de felaktiga uppgifter rättade. Examen Intjäningstid Pensionsförmån "i arbete" i år i euro/mån Högre högskoleexamen 5 44,14 Yrkeshögskoleexamen 4 25,31 Yrkesinriktad grundexamen 3 26,48 eller lägre högskoleexamen Pensionsförmånen beräknas utgående från att studierna skulle ge en inkomst på 588 euro i månaden. Källa: Studiestöd smidigast med e-ansökan Det är enklare och smidigare än förr att ansöka om studiestöd om man gör det via FPA:s e-tjänst på internet. Sedan slutet av maj har det varit möjligt att ansöka om studiestöd elektroniskt via internet. Under sommaren utnyttjade omkring 8000 nya studerande möjligheten. I augusti ökade ansökningstakten tydligt, men många av höstens nya studerande har ännu studiestödsansökan ogjord. Även om FPA fortfarande skickar hem pappersblanketter till nya studerande lönar det sig att utnyttja e-tjänsten. När vi får ansökan färdigt i elektronisk form blir handläggningen smidigare och snabbare, poängterar Jouni Parkkonen, planerare i studiestödsgruppen. FPA hoppas att e-ansökningarna ska lätta höstens ansökningsrusning. Den värsta rusningen brukar infalla i september och då får studerande räkna med att vänta på sitt studiestödsbeslut längre än vanligt. E-ansökan för nya studerande Den elektroniska ansökan är öppen för dem som ska inleda studierna och för studerande som inte tidigare har fått studiestöd. E-ansökan kan användas av högskolestuderande, studerande på andra stadiet, dvs. yrkesoch gymnasiestuderande samt utomlandsstuderande. Illustration: Katri Katajisto Med studiestödsansökan kan studerande ansöka om studiepenning, bostadstillägg och statsgaranti för studielån. E-tjänsten begär endast efter obligatoriska uppgifter och godkänner inte ansökan förrän den är komplett. FPA erbjuder studerande täckande e-tjänster. Utöver studiestödsansökan kan studerande även återbetala, annullera och upphäva sitt studiestöd elektroniskt. Av fjolårets studiestöd återbetalades redan 80 % procent via e-tjänsten. Via e-tjänsten kan studerande även se hur mycket studiestöd de redan tagit ut och sina egna inkomstgränser för studiestöd samt uppgifterna om studielån. En studerande som skickat sin studiestödsansökan till FPA kan via e-tjänsten följa med i vilket skede ansökan är, när studiestödet kommer på kontot och hur mycket. Bilagor gratis per post Om det krävs bilagor till ansökan uppger e-tjänsten vilka bilagor som behövs. En lista över bilagorna kan skrivas ut som stöd för minnet. Med listan får studerande också en avtalskod för svarsförsändelsen. Genom att anteckna koden på kuvertet, kan bilagorna skickas till FPA avgiftsfritt inom Finland. Ökar snabbt Om några år gör nog de flesta sin studiestödsansökan via nätet, gissar Jouni Parkkonen. Studiestödets e-ansökan är en av FPA:s många e-tjänster som finns på adressen Man identifierar sig antingen med sina egna nätbankskoder eller om man har tillgång till kortläsare med sitt chipförsedda ID-kort nya studerande hade ansökt om studiestöd via e-tjänsten under perioden Studiepenningen steg 15 % Studiepenningen höjdes i början av augusti med femton procent. Beroende på studerandens ålder, inkomster, familjesituation, boende och studier är studiepenningen nu euro i månaden istället för tidigare 21,86-259,01 euro. Studiepenningen är är beskattningsbar inkomst. Inklusive studielånet kan det månatliga studiestödet som högst uppgå till 799,60 euro för högskolestuderande och 747,60 euro för studerande på andra stadiet. Närmare information om studiestödet på FPA:s webbplats samt i broschyren När du studerar, som finns bådet som tryckt version och som pdf på internet. I broschyren När du studerar, som gäller läsåret ingår ett fel på sidan 24 i avsnittet, som handlar om inkomstgränser då man börjar studera eller blir färdigt mitt under året. Det står att inkomstgränsen skulle vara 600 euro istället för 660 euro. I övriga delar av broschyren är beloppen korrekta. Felet rättas i de broschyrer som trycks i början av hösten. Fpa fakta Handikappbidrag för barn och vuxna Handikappbidraget för personer under 16 år är avsett att stöda hemvården av långvarigt sjuka eller handikappade barn. FPA kan bevilja bidraget då barnet i minst 6 månader lider av en långvarig sjukdom eller ett funktionshinder som kräver vård och rehabilitering i sådan omfattning att det belastar familjen mera än ett friskt barn i samma ålder. FPA har i samarbete med sakkunnig läkare fastställt bidragsgrunderna i samband med olika sjukdomar. Bidraget är skattefritt. Handikappbidraget för personer över 16 år är avsett för personer vars funktionsförmåga är nedsatt minst 1 år p.g.a. sjukdom eller handkapp. Bidraget är en ekonomisk ersättning för anskaffning av vård, hjälp eller tjänster eller ersätta extra kostnader som handikappet orsakar. De har sjukpension eller invalidpension kan istället ansöka om vårdbidrag för pensionstagare. Grundbeloppet är 81,83 e/mån, det förhöjda handikappbidraget är 190,94 e/månad och handikappbidraget till högsta belopp 370,24 e/ månad. För att få grundbeloppet måste de särskilda kostnaderna som handikappet innebär vara minst lika stora som grundbeloppet. Handikappbidraget är skattefritt. Den retroaktiva ansökningstiden är 6 månader. Tre månaders anstaltsvård kan avbryta bidraget. Frågor om handikappbidrag besvaras på FPA:s servicenummer Vårdbidrag för pensionstagare Pensionstagare som p.g.a. sjukdom eller funktionshinder lider av nedsatt funktionsförmåga i minst ett år kan ha möjlighet till vårdbidrag för pensionstagare för att de ska kunna fortsätta att bo hemma. Vårdbidraget är avsett som ersättning för vård-, service- och andra utgifter. För att få vårdbidrag ska man bo i Finland, ha fyllt 65 år eller ha invalidpension, rehabiliteringsstöd eller individuell förtidspension antingen som folk- eller arbetspension eller ha särskilt stöd för invandrare. FPA betalar inte vårdbidrag till personer som får arbetslöshetspension, delinvalidpension, deltidspension eller ålderspension före fyllda 65 år. De kan istället ansöka om handikappbidrag. Vårdbidraget för pensionstagare är graderat utgående från behovet av hjälp i minst ett år, behovet av handledning och tillsyn samt enligt merkostnadernas storlek. det lägsta vårdbidraget är 54,80 e det förhöjda vårdbidraget 136,43 e och specialvårdbidraget 288,49 e i månaden. Vårdbidraget för pensionstagare är skattefritt. Det är möjligt att ansöka om vårdbidrag för pensionstagare elektroniskt på internet via adressen Den retroaktiva ansökningstiden är 6 månader. Studiestöd Studiestödet består av studiepenning till 17 år fyllda bostadstillägg till studerande som inte har egna barn och som bor i hyresbostad eller studerar utomlands statsborgen för studielån och räntebidrag. Studiepenningen är euro i månaden och den är beskattningsbar inkomst. Beloppet är beroende av dina studier, din ålder, boendeform och familjeförhållandena. Om du är under 20 år och yrkes- eller gymnasiestuderande utan egen familj, är din studiepenning beroende av dina föräldrars inkomster, som kan utesluta eller sänka, men också höja din studiepenning. Bostadstillägget är högst 80 % av hyran, men boendekostnader över 252 euro beaktas inte. Bostadstillägget kan vara 26,90-201,60 euro i månaden. Om du hyr din bostad av dina egna föräldrar får du högst 58,87 euro i bostadstillägg. Föräldrarnas inkomster påverkar bostadstillägget för gymnasie- och yrkesstuderande (andra stadiet) som är under 18 år och som saknar egen familj. Om du är gift eller sambo inverkar också din makes, makas eller sambos inkomster på ditt bostadstillägg. Om du har barn kan du ansöka om allmänt bostadsbidrag. Dina egna inkomster kan också utesluta studiestödet. Du ska själva hålla reda på dina inkomster och se till att du inte lyfter för mycket studiestöd i förhållande till inkomsterna. År 2008 gäller tumregeln att du får förtjäna 660 euro i månaden de månader du tar studiestöd och euro i månaden de månader du inte lyfter studiestöd. Om du tagit ut för mycket studiestöd kan du betala tillbaka det belopp som överstiger inkomstgränsen före utgången av mars följande år. Då undviker du återkrav, vilket innebär att beloppet ska betalas tillbaka höjt med 15 procent. Räntebidrag: Om du efter studierna är helt utan inkomster eller inkomsterna är små kan FPA betala räntorna för dina stastgaranterade studielån för fem halvårsperioder. Ansök om räntebidrag helst i god tild före den betalningsdag som banken uppgett, så kan FPA betala bidraget direkt till banken. Skatteavdrag: Om du har börjat studera vid högskola eller universitet tidigast hösten 2005 och därefter har tagit minst euro i studielån, kan du få ett skatteavdrag efter din examen. Avdraget motsvarar 30 procent av den låneandel som överstiger euro. Närmare information i om Studiestöd i broschyren När du studerar och på internet Frågor om studiestöd besvaras på FPA:s servicenummer På adressen får du hjälp med att uppskatta hur mycket studiestöd du kan få. Via e-tjänsten på kan du ansöka om studiestöd när du ska börja studera samt vid behov annullera och återbetala studiestöd. Åland har ett eget studiestödsystem.

8 14 15 Utländsk examen kan bromsa karriären Varje år studerar över finländare utomlands för att få en utländsk högskoleexamen. För dem som återvänder kan det vara svårare att komma in i arbetslivet än för dem som studerat i Finland. Det visar en undersökning som gjorts vid FPAs forskningsavdelning. Enkätundersökningen gjordes år Den besvarades av personer som avlagt sin högskoleexamen under åren Vanliga orsaker att studera utomlands är intresse för studier i en utländsk miljö, bättre möjligheter till en internationell karriär samt äventyrslystnad. De som studerat i Finland uppgav ofta som orsak att de inte vill resa bort från sina närmaste samt att studier utomlands är dyrt. För dem som hade utländsk examen tog det i allmänhet längre tid än för dem med finsk examen att få igång en kontinuerlig arbetskarriär i Finland. Själva uppskattade de att bristen på nätverk i Finland var den främsta orsaken. Löneskillnaderna mellan de två grupperna var små, även om de som studerat utomlands arbetade oftare med arbetsuppgifter som inte motsvarade deras utbildning. Iställt hade de oftare fast anställning. De populäraste studieländerna är Storbritannien, Sverige, Förenta Staterna och Tyskland. Examen som avläggs utomlands är oftast en handelsvetenskaplig högskoleexamen. Allt fler specialdieter utmaning för studentrestaurangerna " Rekommendationer för studentluncherna gör det lättare för oss att bygga upp helheter och att arbeta för jämn kvalitet, men smaken har också stor betydelse." Det säger Arja Kosonen, direktör för UniCafe som sköter retaurganverksamheten för Helsingfors universitets studentkårs del. Många specialdieter höjer pristrycket Det tillhör också studentrestaurangernas vardag att alla måste anstränga sig till det yttersta för att försöka beakta alla specialdieter. När rekommendationerna nästa gång ses över borde man beakta att allt inte längre passar för alla. Det betyder också att lunchpriset obönhörligen måste höjas. Studentlunchen är tänkt att täcka en tredjedel av det dagliga energibehovet. I restaurangernas kundrespons framkommer ofta att man inte klarar sig hela dagen på studentlunchen. Kosonen vill påminna om att lunchen inte är avsedd att vara mat nog för hela dagen. Måltidsstödet n fin förmån För många studerande motsvarar i alla fall den lunch man ätit i studentrestaurangen hela dagens energibehov. Ibland ser man rätt hiskeliga portioner, också om unga studerande i genomsnitt äter verkligt bra, fortsätter Kosonen. Trots allt tycker Kosonen att det är huvudsaken att måltidsstödet utnyttjas. Det är utan vidare en av de bästa förmåner som erbjuds studenterna i vårt land. Ett högre måltidsstöd skulle vara betydelsefullt både samhällsekonomiskt och med tanke på folkhälsan, säger Kosonen som hoppas att det beaktas i statsbudgeten. Endast omkring hälften av dem som studerar vid högskolorna utnyttjar måltidsstödet och äter i studentrestaurangerna. Bättre åtgång i dåliga tider Studenterna är en heterogen grupp. En stor del av dem är vuxna, de förvärvsarbetar och de har familj. De tillbringar mindre tid på campus, och därför äter de också sin lunch på annat håll. Under de senaste fem åren har antalet lunchgäster varit mycket stabilt hos oss. Mängden studentluncher brukar i alla fall öka när ekonomin börjar gå sämre. Jag tror att vi nu under hösten och våren kommer att få fler studenter som äter hos oss, funderar Kosonen. Päivi Vuorivirta Översättning Gunilla Bergström Studentlunchens sammansättning Studentluncherna går bäst åt när det är ekonomiskt dåliga tider, konstaterar Arja Kosonen, direktör för UniCafé. Foto Vaula Aunola Enligt rekommendationen om principerna för högskolemåltiderna bör en studentlunch vara sammansätt på följande sätt: En fullvärdig studentlunch ska dagligen innehålla en varmrätt med grönsaker, matdryck (mjölk/ surmjölk), bröd och smörgåsfett. En lunchmåltid för studerande bör innehålla följande: Mångsidigt med grönsaker, frukt eller bär Fiberrikt bröd (fiber minst 6 g/100 g; helst låg salthalt) Mjukt vegetabiliskt matfett och salladsdressing med vegetabilisk olja som basingrediens Potatis, ris eller pasta Kött eller fisk med låg fetthalt (fisk minst 1 2 gånger per vecka) eller någon annan källa till högklassigt protein (t.ex. bönor) Fettfria och fettfattiga mjölkprodukter Vatten som törstsläckare Essi önskar mera vegetarisk variation När höstterminen väl kommit igång väljer Laura att äta studenlunch några gånger i veckan. Laura Nikka-Laitinen studerar juridik vid Helsingfors universitet, men under sommaren, då hon arbetade på universitetet, nötte hon studentrestaurangernas bänkar nästan varje dag. Under sommaren hade hon lunchsällskap av Essi Haglund, som också arbetade på universitetet. Haglund studerar regionalvetenskap vid Tammerfors universitet, och liksom Laura kommer hon inte lika ofta att äta studentlunch när studierna kommer i gång igen. Lunchmenyn avgörande Våra universitetsstudier kräver inte kontinuerlig närvaro, och det betyder att vi inte vistas på campus. Då äter vi inte heller lunch i studentrestaurangerna, berättar Laura och Essi. Enligt dem studerar man restaurangernas menyer flitigt och fattar sedan utgående Essi Haglund (t.v.) och Laura Nikka-Laitinen äter på studentrestauranger i genomsnitt några gånger i veckan. från dem sitt beslut om lunch och restaurang. Laura Nikka-Laitinen är nöjd med de lunchalternativ som UniCafe erbjuder, men Essi Haglund som är vegetarian önskar sig fler vegetariska alternativ i Helsingfors. Jag anser att man i Helsingfors inte har satsat lika mycket på de vegetariska alternativen som på kötträtterna. I Tammerfors erbjuds vid sidan om en varm vegetarisk rätt också en sopplunch Foto Vaula Aunola som omfattar purésoppa, matig sallad och vegantillskott. Det saknas helt i Helsingfors. Här hoppas Essi på förbättringar. Päivi Vuorivirta Översättning Gunilla Bergström Lunchen ska täcka 1/3 av det dagliga energibehovet En studentmåltid ska täcka cirka 1/3 av den studerandes dagliga energibehov. Det är särskilt viktigt att se till att fettkvaliteten och fettmängden följer rekommendationerna. Den rekommenderade energimängden i en studentmåltid och näringsämnenas procentandel av energiinnehållet: Energi minst kcal (2,5 2,9 MJ) Fett 30 % Mättat fett max, 10 % Protein 15 % Kolhydrater 55 % Fpa fakta Skolresestöd för yrkesoch gymnasiestuderande FPA kan ersätta kostnaderna för dagliga skolresor för heltidsstuderande vid gymnasier och yrkesläroinrättningar då avståndet mellan den studerandes bostad och läroinrättningen är minst 10 kilometer och kostnaderna för skolresan överstiger 54 e/mån. Studerande måste alltid själva betala minst 43 e/mån för sina skolresor. Militärunderstöd Militärunderstödet tryggar utkomsten för militär- eller civiltjänstgörares anhöriga under tjänstgöringstiden. Den värnpliktiga själv kan endast få bostadsunderstöd samt sina studielåneräntor betalda om de förfaller till betalning under tjänstgöringstiden. Med värnpliktiga avses i detta sammanhang också kvinnor i frivillig vapentjänst. Som anhöriga betraktas den värnpliktigas maka, make eller sambo och gemensamma barn. Militärunderstödet är ett grundunderstöd som motsvarar full folkpension. Antalet barn påverkar beloppet bostadsunderstöd som ersätter boendeutgifter för vilka bostadsbidrag inte beviljas särskilt understöd, t.ex. för utgifter för utrustning till barnen och barnets underhållsutgifter som den värnpliktiga borde betala under värnpliktstiden. Grundunderstödet minskar om familjens inkomster efter skatt och disponibla besparingar överstiger euro per familjemedlem. Bostadsbidrag för låginkomsttagare För att trygga en skälig boendenivå också för låginkomsttagare kan FPA bevilja antingen allmänt bostadsbidrag bostadstillägg för studerande (se studiestöd) militärunderstöd i form av bostadsunderstöd eller bostadsbidrag för pensionstagare. Studerande som inte har egen familj och som bor på hyra får i allmänhet studiestödets bostadstillägg (se Studiestöd). Övriga studerande kan ansöka om allmänt bostadsbidrag. Allmänt bostadsbidrag kan beviljas ett hushåll med låga inkomster. Statsrådet fastställer årligen självriskandelen för boendekostnader enligt familjestorlek, boningsort och inkomster. Statsrådet fastställer också maximiytan enligt personantal i hushållet och maximigränsen för boendeutgifterna per kvadratmeter. På internetadressen finns ett program som hälper att uppskatta sitt eventuella bostadsbidrag. Bostadsbidrag för pensionstagare kan FPA bevilja pensionstagare med låga inkomster. De ska antingen ha fyllt 65 år eller ha sjuk-, arbetslöshets-, individuell, förtids- eller efterlevandepension eller särskilt stöd för invandrare. Deltidspensionerade, personer med förtida ålderspension eller ålderspension enligt folkpensionslagen före fyllda 65 år kan få allmänt bostadsbidrag, men inte bostadsbidrag för pensionstagare. Närmare information finns att få i broschyren När du blir pensionär och på internet Frågor om bostadsbidrag besvaras på FPA:s servicenummer Jokelatragedins offer kan få psykoterapi via FPA Händelserna i Jokela skola i Tusby i november 2007 satte i gång omfattande specialarrangemang. FPA beslöt då reservera ett särskilt anslag på euro för rehabilitering av offren och deras anhöriga. Pengarna är avsedda för psykoterapi efter det kritiska skedet. I slutet av mars fick FPA in de första ansökningarna. De sökande är huvudsakligen personer i medelåldern som på något sätt påverkades av händelserna. Kyösti Haukipuro, överläkare i Södra Finlands försäkringsdistrikt uppskattar att FPA i fortsättningen får in några ansökningar månatligen. Vi får säkert in flera ansökningar i samband med att människorna efter krisskedet får behov att övergå till det rehabiliterande fasen eller då det i ett senare skede kommer fram efterverkningar. Typiska symtom är olika slag av depression, ångest- och sömnstörningar samt rädslor, konstaterar Haukipuro. Rehabilitering till unga och vuxna FPA kan bevilja rehabilitering till Jokela skolas elever, lärare och andra anställda i skolan, elevernas familjer och anhöriga. Dessutom kan andra personer som befann sig på platsen samt deras familjer och anhöriga. FPA kan även bevilja psykoterapi till s.k. utomstående personer om de har symtom som har ett uppenbart samband till händelserna i Jokela. Den kommunala hälsocentralen bär dock ansvaret för psykoterapeutisk rehabilitering av barn under 16 år. FPA stöder psykoterapi för åriga unga och åriga vuxna. Rehabiliteringen beviljas antingen som kortvarig terapi eller som långvarig terapi i högst 3 år. FPA beviljar psykoterapi enligt samma principer och villkor som behovsprövad psykoterapi. En förutsättning för att FPA ska bevilja psykoterapi som eftervård i samband med Jokelatragedin är att vården först inleddes inom den kommunala hälsovården och att dem även omfattade krisvård i det akuta skedet. Hälsovården i kommunen anvisar de patienter som har uppenbart behov av längre terapi att söka FPA-finansierad psykoterapi. Rehabiliteringsbeslut inom en vecka FPA och Tusby kommun har kommit överens om samarbete och handlingssätt i samband med rehabilitering och det har fungerat bra, berättar Haukipuro. Tusby kommun har lyckats väl med det som hör till kommunens ansvarsområde, dvs. att ordna krisvården som också inkluderar psykiatrisk konsultation. Även hälsovården grannkommunerna har skött sin del väl då det gällt deras egna kommuninvånare. FPA-rehabiliteringen ordnas inom det egna försäkringsdistriktet, i första hand inom Mellersta Nylands försäkringsdistrikt, men även Hyvinge-Riihimäki distrikt deltar. Sakkunnigläkarens utlåtande kommer från FPA:s kretscentral. Dessa förfaringssätt har garanterat att FPA har kunnat fatta snabba beslut om rehabilitering i praktiken har det tagit ungefär en vecka, säger Haukipuro. Haukipuori säger att FPA för egen del fortfarande vill ge stöd för att de som behöver långvarig terapi för att klara sitt arbete och vardagen efter den tråkiga händelsen.

9 16 17 Att stöda ett barns språkliga utveckling är världens enklaste sak. Det kräver inga vetenskapliga, fina, svåra eller invecklade metoder. Det gäller helt enkelt att umgås med barnet dagligen. Språket utvecklas i vardagen. Dessvärre hamnar den sunda vardagen med diskussioner, pysslande och alldagliga upplevelser tillsammans med barnen nuförtiden allt oftare i skymundan. Marja-Leena Laakso, professor i barn- och utvecklingspsykologi vid Jyväskylä universitet, vill uppmana alla föräldrar att leka och läsa tillsammans med sina barn. Föräldrar till barn under fyra år kunde varje dag reservera en halv timme för att leka med barnen. De kunde sätta sig ner på golvet på samma plan som barnen och bara leka. Orsakerna till att det lönar sig är många. Förhållandet mellan föräldern och barnet stärks, likaså trygghetskänslan. Dessutom stödjer det barnets självkänsla, språkutveckling och fantasi. När barn leker börjar de också lätt tala om sådant som berör dem själva. Barn är inga svarsautomater, som genast efter dagvården är beredda att svara på frågor om hur dagen på daghemmet har varit. Men om föräldern ger sig tid att sitta ner i lugn och ro, kan barnet plötsligt under leken säga Vilhelm slog Matias idag. Sedan kan de sinsemellan diskutera vad som riktigt hände och varför samt hur situationen klarades upp. Språkkvaliteten bäst vid läsning Barnets språk utvecklas i vardagen I Finland har läsning för barnen starka traditioner; vi går till biblioteket, läser godnattsagor för barnen. I många familjer läser man flera gånger under dagens lopp. I inga andra situationer av växelverkan är språket lika högklassigt som när man läser en bok. Det stöder alla element i språkutvecklingen. Det finns ett tydligt tema som man behandlar. En enda bilderbokssida ger uppslag till många slags berättelser och utvecklar barnets fantasi. Ordförrådet växer, och också i övrigt försnabbas språkutvecklingen, berättar Laakso. Vid högläsning är också språkstrukturen bäst. Lässituationen är interaktiv och varm, om man sitter bredvid varandra eller tar barnet i famnen. Detta ger ett gynnsamt tillfälle att måna om barnets känsloliv. Dagens moderna teknik ugör dessvärre ett hot mot läsandet. Många föräldrar väljer i alla fall ut bra tv-program för sina barn, såsom muminprogrammen, som har ett rikt språk och tydligt uttal. Televisionen bjuder också på exempel på barnprogram som slår en med fasa program med otydligt tal och ett förfärligt skrikande. Laakso påminner om att televisionen aldrig motsvarar genuin växelverkan. Man kan inte räkna med att barnets språk utvecklas gynnsamt enbart utifrån tv-program inte ens om de är högklassiga. Första leendet och jollrandet är goda tecken Broschyren Ge ditt barn en gåva Anna lapsellesi lahja, som ingår i årets moderskapsförpackning, uppmuntrar familjer där föräldrarna har olika modersmål att ge sina barn två språk. Broschyren ger praktiska råd och information om hur tvåspråkighet kan påverka barnets utveckling. Antalet tvåspråkiga familjer har i och med internationaliseringen och EU-medlemskapet ökat betydligt och ökningen fortsätter. Broschyrinformationen lämpar sig Förmågan att kommunicera med barn har vi i ryggmärgen Till tvåspråkiga familjer för alla slags tvåspråkiga familjer -oberoende av språk. Moderskapsförpackningsjuyrn valde broschyren till moderskapsförpackningen på prov på Svenska Finlands Folktings initiativ. Folktinget har också finansierat broschyren, som även finns i pdf-version på folktingets webbplats På basis av kundfeedback och en kundenkät som görs i höst besluter juryn om broschyren kan finnas med även i Tillräckligt omtänksamma föräldrar läser och leker tillsammans med sina barn om än aldrig så litet som en halv timme per dag, säger Marja-Leena Laakso, professor i barn- och utvecklingspsykologi. Foto Ilkka Pietarinen En babys första leende och jollrandet utgör de första tecknen på en normal språkutveckling. Allra först irrar den nyföddas blick omkring. Sedan fäster sig blicken i hårfästet i skötarens panna, eftersom babyn letar efter kontrastytor. Efter det hittar babyn mammans och pappans ögon. Under 90 procent av den tid mamman byter blöja på babyn tittar babyn in i hennes ögon. När mamman rör sig, följer barnets lilla huvud med, och blicken är försjunken i mammans ögon. Blicken är som hos en djupt förälskad som inte kan hålla blicken borta från den andras ögon, beskriver professor Marja-Leena Laakso. Under denna intensiva ögonkontakt kommer babyn att överraskande frambringa sitt första leende i en ålder på 4 8 veckor. Det första leendet är ett viktigt tecken på att babyns utveckling har kommit i gång på allvar och på att barnet kan interagera med andra. Babyns hela kommunikationsmiljö genomgår då en oerhörd förändring. Många föräldrar börjar tala till babyn först då, säger Laakso. Om en baby inte börjar ta ögonkontakt eller le, kan det leda till en ond cirkel, där föräldern varken talar till eller lockar babyn till interaktion. Då får en baby som skulle behöva särdeles mycket uppmuntran till interaktion de facto ännu mindre uppmuntran än vanligt. Klyftan i jämförelse med en normal utveckling kan då fördjupas. Laakso är övertygad om att förmågan att ta ögonkontakt och uttrycka känslor är inlärd. En del är visserligen inledningsvis skickligare än andra på att ta kontakt och uttrycka sig. Den som är mindre skicklig behöver fler övningstillfällen. Föräldrarna borde envetet söka ögonkontakt, le och tala till babyn och inte ge upp om det inte genast ser ut att uppstå någon ögonkontakt. Det här stöder inlärningen. Laaksos undersökningar visar att 90 procent av bebisarna inte har några problem i den förspråkliga kommunikationen. Stora variationer i gränserna för det normala Strax efter ögonkontakten lär sig babyn att förstå gester och att själv gestikulera. Också ljudhärmningen kommer igång. Till en början är det mamman och pappan som härmar babyns ljud. Snart börjar babyn å sin sida härma ljud och miner i omgivningen. De vuxna uttrycker sina känslor för babyn genom överdrivna miner. Babyn memorerar situationen och lär sig på så sätt olika kommunikationsformer. Ett barn börjar jollra i en ålder på i genomsnitt sju månader. Också jollrandet är en viktig milstolpe. Om ett barn som är 10 månader inte ännu jollrar, det vill säga upprepar rytmiska ljud av konsonant-vokal-struktur kan det finnas skäl för oro för barnets språkliga utveckling. Samma gäller om barnet inte ler eller tar ögonkontakt. Om jollrandet uteblir kan man till exempel kontakta hälsovårdaren på barnrådgivningen. Laakso betonar ändå att variationerna i den normala språkutvecklingen är stora. Hon redogör för emeritus professor Paula Lyytinens undersökning om det ordförråd som ett barn producerar och förstår. Barn på ett år använder i genomsnitt cirka sju ord. En del kan använda ända upp till 60 ord, medan en stor del saknar ordförråd helt och hållet. Allt detta hör till den normala språkutvecklingen. Barn på ett och ett halvt år kan hantera i genomsnitt 70 ord, och de som har utvecklats snabbast har ett ordförråd på redan nästan 400 ord. Det är helt normalt att inte ännu säga ett enda ord vid ett och ett halvt års ålder; det här gäller till och med tvååringar, i synnerhet om barnet håller god ögonkontakt, Två språk, en familj H ur pratar man i en tvåspråkig familj? Hos familjen Metzler talar Minna oftast finska och Walther svenska med de tre barnen som går i svensk skola. Med varandra pratar Minna och Walther också svenska. I ett radhus i Ekenäs finns familjen Metzlers kök. I ett hörn sitter 11-årige Lukas vid datorn innan samtalet på svenska kommer igång kring köksbordet. Äldsta dottern Andrea, 14 år, är inte hemma men det är Edith, 7 år. Efter ett tag går barnen in i ett rum för att leka. Jag hör svenska genom dörren. Efter en stund övergår de till finska. De är konsekventa inget blandspråk här inte. Blandspråk kan bli en fälla gestikulerar, vinkar, lyfter händerna när det vill i famnen, pekar på föremål och följer med andras gester, beskriver Laakso. Jag skulle inte vara oroad om ett barn på ett och ett halvt år inte producerar riktiga ord, eftersom de andra kommunikationselementen ger vid handen att det inte är något fel på de strukturer som behövs för språket. Det är viktigt att barnet ser ut att förstå uttryck som Var är lampan?, den där bollen, för skeden till munnen osv. I det mest produktiva skedet, i cirka två och ett halvt års ålder, kan ett barn lära sig upp till 50 ord för barn i tvåspråkiga miljöer, ingetdera språket utvecklas ordentligt, säger pappa Walther, tekniker till utbildningen. Han växte själv upp i en tvåspråkig familj med en tysk mamma och en svensk pappa. Som fyraåring flyttade han till Sverige och svenskan har dominerat sen dess. Han förstår finska men talar inte språket flytande. Att han inte valt att tala tyska med barnen beror på att han har så per dag. Som mest kan barn på två och ett halvt år ha ett ordförråd på över 600 ord och som minst producerar de bara tre ord. Om ett barn på två och ett halvt år producerar bara tre ord, skulle jag nog enbart utifrån det begränsade ordförrådet oroa mig litet för språkutvecklingen. Om kommunikationen i övrigt är normal, kommer nog också orden snart. Det finns barn som bygger upp ett ganska färdigt språk i sina hjärnor och som sedan producerar långa meningar när de väl börjar prata. Lukas och Edith pratar och leker ibland på svenska, ibland på finska. lite stöd för tyskan här; sina tyska släktingarna träffar han sällan och Minna och Walther Metzler är överens om att de inte ska blandar ihop svenska och finska i samma mening i kommunikationen med barnen. Inbyggd kunskap ska stödas, inte ruckas Hos vuxna och hos äldre barn sitter kunskapen om hur man ska sköta en liten baby i ryggraden. När vi ser en baby för vi ansiktet på cirka 20 centimeters avstånd från babyns ansikte. Det faller innanför det synfält inom vilket babyn ser tydligt. När kvinnor talar till en baby gör de det med gäll röst. Vi vet att babyar hör bäst inom det frekvensområde där en kvinna talar i falsett, fortsätter professor Marja-Leena Laakso. När vi talar med en baby, gör vi kraftfulla miner: när vi vill visa tyska talar han ibland med vänner i Helsingfors men inte i Ekenäs där familjen bott i fyra år. Språkkunskaper en rikedom När Minna väntade första dottern ville hon att Walther skulle tala tyska med henne. Men det blev nog svenska. Det skulle ha blivit för mycket cirkus med tre språk i familjen, förklarar Walther. I Helsingfors där det finns knappt om helsvenska rum fick jag ofta tolka för Walther, förklarar Minna. Familjen trivs i Ekenäs och här har Minna som alltid varit språkintresserad möjlighet att prata svenska också på jobbet, med klienter hon träffar som fysioterapeut. Länge var engelska hennes starkaste språk efter finskan, och hon var bra i svenska i skolan i Esbo. Minna var hemma med alla tre barnen innan de började i svenskspråkigt steinerpedagogiskt lekis. Barnen talar flytande finska och om de har besök av kompisar och kusiner uppvuxna på finska i Helsingfors kan de tolka från finska till svenska i kontakterna med svenskspråkiga barn i Ekenäs. Men jag har aldrig pratat endast finska med barnen. Det beror på situationen. I skolsammanhang är det naturligt att jag talar svenska med dem, upplyser Minna. Under vårt samtal som går på svenska pratar hon svenska med barnen. Tidigare övergick Minna och Walther till engelska sinsemellan när de inte ville att barnen skulle förstå vad de sade, numera när barnen kan engelska, får det bli tyska. Tyskan är också aktuell som ett av de språk som Minna och Walher högläser sagor på. Text Sunniva Ekbom Foto Vidar Lindqvist att vi är bekymrade åstadkommer vi ett sorgligt ansiktsuttryck med neddragna mungipor, och när vi visar förvåning höjer vi ögonbrynen överdrivet. Vi varierar rösten kraftigt, höjer och sänker intonationen, pratar i ett långsammare tempo och upprepar ord. Det är sådant som vi inte har behövt lära oss, utan vi gör det automatiskt. Vi har en inbyggd förmåga att handskas med en baby, berättar Laakso. Om en mamma lider av förlossningsdepression eller om det förekommer problem i familjelivet, alkoholproblem eller andra stressfaktorer, utlöses inte denna automatiska biologiska mekanism. Då kan mamman bete sig totalt tanklöst utan att inse babyns behov. Laakso anser att pappornas och mammornas naturliga resurser borde stärkas. Hon betonar att föräldrarna har en inbyggd förmåga och att ingen annan kan glädja babyn och identifiera dess sinnesstämningar lika bra. Det borde inte ens välmenande släktingar särskilt lättvindigt försöka rucka på. Text Hilkka Arola Översättning Kurt Kavander

10 18 Avslöjanden Vi lever i ett samhälle fyllt av föreställningar. Det som avgör där är hur saker och ting ser ut: vår bild av händelser, föremål och människor. Vi måste alltså göra både produkter och oss själva till något som lockar andra (eventuella köpare) och till något som tilltalar ögat. Hit hör också omsorgen om Finlandsbilden. Mindre viktigt är hurudana vi är under ytan och hurudant Finland är på riktigt. Sakernas faktiska tillstånd kan också vara oönskat, till exempel en karaktär som skvallrar om benägenhet att utesluta och slå ut andra. Sanningen får inte avslöjas. I en tidning läste jag om den numera så allmänna stylingen och lärde mig att stylisten har i uppgift att skapa en bild av människan som framgångsrik, dynamisk och välbärgad. Nu är jag äntligen på det klara med hur vi ska råda bot på utslagningen: de utslagna ska stylas. Därefter kan vi nog lägga ner utkomststödet och andra motsvarande förmåner ingen behöver dem längre. Vilket härmed för kännedom meddelas den kommitté som grunnar på hur den sociala tryggheten ska reformeras. Folkpensionsanstalten kan vi ändra till Folkstylingsanstalten. Jag ser fram emot den dagen och räknar med att stylingkurser kommer att ingå i de förmåner som Folkstylingsanstaltens anställda får njuta av. En stylist som hade intervjuats för tidningsartikeln klagade på den typ av kvinnor som går till sin arbetsplats med sinne och själ vidöppna och blottlagda så att vem som helst kan läsa dem. Det skulle enligt stylisten vara klokare att välja arbetskläder som samtidigt fungerar som rollkostym och som skydd. Än en gång är jag efter min tid, men jag kan inte förstå den här tankegången. Jag tycker att det är vackert med öppna människor utan roll. Uppmaningen att inte gå omkring med öppen själ fick mig att förmoda att det i kärnan av vår modeestetiska kultur ändå finns något annat än uppskattning enbart av det yttre skalet. Ska vi anta att det i vårt innersta finns något förfärligt som borde döljas med olika typer av skyddsmurar så att andra människor som ju i grund och botten är onda inte går till anfall mot oss? Nej. Det tror jag inte också om vår kultur erbjuder ingredienser för det. Jag tror inte att vi vill dölja ondska, mörka hemligheter eller bittra och hämndlystna tankar. Det vi vill gömma är däremot det som gör oss till levande varelser: vår sårbarhet och vår svaghet. Där är den sanning som vi så desperat skyler över. Medges: kläder kan skapa säkerhet, och när håret är i ordning är allting i ordning. Ute i världen är vi stackars människor mycket skyddslösa om kolten är out och frisyren rufsig. För kännedom till min vän (ex-vän) som beskrev mitt hår som en golvmopp: på Folkstylingsanstalten är allting annorlunda. Mina oklanderligt formade lockar gör mig osårbar. Tuula Helne specialforskare, FPA Översättning Gunilla Bergström barn År 2007 föddes barn i Finland, uppger Statistikcentralen. Det är 111 barn färre än året innan. Förstföderskornas medelålder var 28,1 år, vilket är ett halvt år mera än i början av talet. Det föds i genomsnitt 1,83 barn per finländsk kvinna. Föderskornas medelålder är 30 år. Skovit dál maid sámegillii 14 skovi leat juo gárvá Fjorton av FPA:s ansökningsblanketter finns nu också på nordsamiska, som är den största samiska språkgruppe i Finland. En del av blanketterna kommer att översättas till Finlands tre samespråk, dvs. nord-, enare- och skoltsamiska. Blanketterna finns även i utskriftsversion på FPA:s finska webbplats >lomakkeet > saamenkieliset lomakkeet. Bättre familjeförmåner i nästa års budgetförslag Pappor vet för lite om familjeledigheter Nästan hälften av papporna vet inte skillnaden mellan pappa-, föräldra- och vårdledighet. Det beror på krånglig lagstiftning och främmande terminologi. Det visar uppföljningsundersökningen som gjordes som avslutning på kampanjen Pappor på familjeledighet. Kampanjen med webbsajten lyckades öka kunskapen och väcka pappornas intresse för familjeledigheter.; hälften av de färska papporna planerar nu att dela föräldraledigheten med mamman. För tillfället utnyttjar endast 12 % möjligheten. Fortsättningsvis är pappornas kunskaper om de olika alternativen bristfälliga. Inte ens de pappor som varit föräldralediga är på det klara om möjligheterna. Social- och hälsovårdsminister Liisa Hyssälä anser lagstiftningen och terminologin kring familjeledigheterna och familjeförmånerna måste göras enklare och begripligare, så barnfamiljerna förstår att utnyttja dem. Ministeriet har också planer på att förlänga pappaledigheten med ytterligare två veckor år I statens budgetförslag för år 2009 ingår vissa höjningar av FPA:s familjeförmåner. Till moderskaps- och föräldrapenningens minimidagpenning föreslås en höjning från nuvarande 15,20 euro till 21,70 euro per dag. Hemvårdsstödets vårdpenning föreslås höjas med 20 euro i månaden till 160 euro i månaden. Privatvårdsstödets vårdpenning Pappaledighetskampanjen nådde finländska pappor väl med information som de fick personligen per brev och per telefon. Familjeledigheterna diskuteras oftare än förr i medierna, i familjerna och på arbetsplatserna. Kampanjen hade som mål att ändra attityder och informera om föräldraledighetsreformen för att papporna i högre grad skulle utnyttja familjeledigheterna. Ministeriets kommunikationsdirektör Eeva Larjomaa ser utmaningar i att framöver presentera informationen i mera lättsmält form. Info på Information om föräldradagpenningar som FPA betalar under mamma-, pappa- och föräldraledigheter finns på FPA:s webbplats. och i broschyren Barnfamiljer. Med hjälp av beräkningsprogrammet på adressen kan var och en också få en uppfattning om hur stor den egna dagpenningen skulle bli och när det kan vara aktuellt med olika familjeledigheter. föreslås höjas med 22,67, varmed också den skulle vara 160 euro i månaden. Barnbidraget för det tredje barnet föreslås höjas med 10 euro till 141 euro i månaden. 19 Fpa fakta Föräldraledigheter och - dagpenningar Mammor och pappor har rätt till moderskaps, faderskaps- och föräldraledigheter utan att deras anställningsförhållanden bryts. Rättigheten grundar sig på tjänste- och kollektivavtal. Under dessa föräldraledigheter betalar FPA förädradagpenningar. Föräldradagpenningarna är moderskapspenning till mamman i 105 vardagar. Om mammans arbete utgör en hälsorisk för barnet eller modern kan hon bli mammaledig tidigare och få särskild moderskapspenning från FPA. faderskapspenning i 1-18 vardagar till en pappa som deltar i vården av barnet under moderskapseller föräldrapenningperioden. Pappor kan få en hel pappamånad genom att använda de 12 sista dagarna av föräldrapenningperioden istället för mamman och kombinera dem med 1-12 vardagar extra pappaledighet med faderskapspenning. Pappaledigheten kan tas ut när som helst inom 6 månader efter den egentliga föräldrapenningperioden. föräldrapenning i totalt 158 vardagar under föräldraledigheten till mamman eller pappan eller båda turvis. Adoptivföräldrar till barn under 7 år har rätt till föräldrapenning i högst 200 vardagar om barnet är äldre än 54 vardagar då det tas i vård. En familjen som samtidigt får flera biologiska barn eller adoptivbarn får en föräldrapenningsperiod som förlängs med ytterligare 60 vardagar för varje barn utöver ett barn. Dagarna får användas parallellt så båda föräldrarna kan vara hemma samtidigt. Föräldradagpenningarna bestäms i allmänhet på basis av de i beskattningen fastställda inkomsterna eller företagarinkomsten på samma sätt som sjukdagpenningar. Föräldrar som saknar inkomster eller har små inkomster får minst 15,20 euro/vardag i föräldrapenning. För arbetslösa motsvarar dagpenningen arbetslöshetsskyddet. En studerande förälder kan samtidigt få föräldradagpenningens minimibelopp och studiepenning. Om varken mamman eller pappan får studiepenning kan föräldradagpenningen betalas enligt arbetsinkomsterna. Dagpenningen till arbetsgivaren? Om en arbetstagare får lön under sin föräldraledighet och lönen är minst lika stor som föräldradagpenningen betalar FPA dagpenningen till arbetsgivaren, men semesterersättningen får arbetstagaren själv. Ansökan om dagpenning och semesterkostnadsersättning för föräldralediga anställda görs med blankett Y17 eller elektroniskt via Partiell föräldradagpenning Om båda föräldrarna arbetar på deltid olika tider på dygnet och turas om att ta hand om barnet kan de samtidigt vara föräldralediga på deltid och få partiell föräldrapenning. Den partiella föräldrapenningen beräknas skilt för vardera föräldern enligt de egna arbetsinkomsterna. Det är möjligt att elektroniskt ansöka om föräldradagpenningar och de flesta andra familjeförmåner via självbetjäningstjänsten på Närmare information i broschyren Barnfamiljer och på webbplatsen Frågor om familjeförmåner besvaras på servicenumret Moderskapsförpackningen eller140 euro Barnets mamma kan välja antingen en moderskapsförpackning (mammalåda) eller ett skattefritt moderskapsunderstöd på 140 euro. Familjer som på samma gång får flera barn får höjt moderskapsunderstöd. För två barn som på samma gång föds eller adopteras till familjen ger FPA ut 3 moderskapsunderstöd (1+2) och för tre barn 6 moderskapsunderstöd (1+2+3). Adoptivföräldrar har också rätt till moderskapsunderstöd förutsatt att barnet som tas i vård är under 18 år. Adoptivföräldrar kan få understödet efter att de har utsetts till adoptivföräldrar för ett barn. Ansökan om moderskapsunderstöd ska lämnas till FPA senast 2 månader före barnets beräknade födelsedatum. Adoptivföräldrar ska ansöka om moderskapsunderstöd inom 2 månader efter att de tagit emot barnet. Det är också möjligt att köpa moderskapsförpackningen för 274,15 euro + porto. På Åland sköter kommunerna moderskapsunderstödet. Frågor om moderskapsförpackningen och familjeförmåner besvaras på servicenumret Baby på väg? Sök familjeförmåner på webben Via FPA:s e-tjänst kan du ansöka om moderskapsförpackningen, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning samt barnbidrag. Du kan också följa med i vilket skede din ansökan är och se följande betalningsdatum. Logga in med dina nätbankkoder.

11 20 21 Skärpt svensk sjukpension kan krångla till det även i Finland Från början av juli begränsade Sverige sin sjukpenning till ett år. Samtidigt upphörde sjukförsäkringens tidsbegränsade sjukersättning. I Finland motsvaras sjukpenningen av sjukdagpenning och sjukersättningen av sjuk- och invalidpension. Enligt den nya lagen kan den som fyllt 30 år få sjukersättning endast om arbetsförmågan stadigvarande är nedsatt. För personer under 30 år är tidsbegränsad sjukersättning fortfarande möjlig i form av s.k. aktivitetsersättning. Den svenska sjukförsäkringens nya regler gäller också personer som bor i Finland om de har tjänat in pension i Sverige. De som den 1 juli lyfte tidsbegränsad sjukersättning från Sverige kan på ansökan få den förlängd med högst 18 månader. Det andra alternativet är att ansöka om stadigvarande sjukersättning från Sverige om man uppfyller de krav som ställs för den. Sex månader innan den tidsbegränsade sjukersättningen upphör sänder den svenska Försäkringskassan ut ett brev till dem som fortfarande får denna ersättning. I brevet finns anvisningar om hur man ska gå till väga om man vill att ersättningen ska fortsätta. Om ansökan om tidsbegränsad sjukersättning har lämnats in senast i september och ersättningen retroaktivt kan börja i juni eller tidigare, kan den svenska Försäkringskassan bevilja den enligt den gamla lagen. Nya villkor kan bli problem i Finland Rätt till sjukersättning, dvs. sjuk- eller invalidpension, från Sverige har enligt den nya lagen endast sådana personer som har fyllt 30 år och vars arbetsförmåga konstaterats vara stadigvarande nedsatt och omöjlig att förbättra genom rehabilitering, utbildning eller andra åtgärder. För personer som bor i Finland och som söker pension kan skärpningen av den svenska lagen leda till utkomstproblem om de beviljas sjukpension i Finland men ansökan förkastas i Sverige för att de där inte anses vara stadigvarande arbetsoförmögna. Enligt uppgifter från Pensionsskyddscentralen sänds från Finland drygt ansökningar om sjukersättning till Sverige varje år. I arbete via rehabiliteringskedjan Enligt den nya svenska lagen betalas sjukpenning ut för högst 364 dagar under en 15-månadersperiod. Om sjukdomen fortsätter längre än så kan den svenska Försäkringskassan på ansökan förlänga utbetalningen av sjukpenning med högst 550 dagar. Sjukpenningen sjunker om sjukdomen pågår i mera än ett år. Normalt är sjukpenningen i Sverige 80 procent av arbetsinkomsten. Den fortsatta sjukpenningen är 75 procent. Utbetalningen av sjukpenning styrs av den s.k. rehabiliteringskedjan, då man med hjälp av bl.a. rehabilitering eller utbildning söker lämpligt arbete åt den som blivit sjuk. Under de första 90 dagarna betalas sjukpenning om personen på grund av sjukdomen inte klarar av sitt normala arbete. För de 90 följande dagarna kan man få sjukpenning endast om man inte klarar av något av de arbeten som arbetsgivaren erbjuder. Efter 180 dagar betalas sjukpenning endast om man inte allas klarar av något arbete på arbetsmarknaden eller om det är sannolikt att man kan återgå till sin arbetsplats innan ett år har löpt ut. Hilkka Nakari Översättning Gunilla Bergström Ny arbetsfördelning mellan FPA-direktörerna nästa år Från början av nästa år får FPA en ny arbetsordning och samtidigt ändras direktörernas arbetsfördelning. Generaldirektörens ställning framhävs som FPAs verkställande direktör. Ansvaret för krets- och lokalförvaltningen hör till en av FPA:s styrelse utsedd direktör. Förmånerna indelas allt tydligare till hälsorelaterade förmåner respektive andra förmåner. Generaldirektör Jorma Huuhtanen ansvarar från och med nästa år för den strategiska planeringen, den operativa ledningen och utvecklamdet av verksamheten. Han förbereder FPAs verksamhets- och ekonomiplan för styrelsen, som fattar beslut, samt uppgör resultatavtal för FPA i samarbete med FPAs styrelse. Direktörerna rapporterar till generaldirektören. Under generaldirektören lyder den administrativa avdelningen och ekonomiavdelningen samt internrevisionen och FPAs överläkare. Ansvaret för krets- och lokalförvaltningens verksamhet överförs från generaldirektören till direktör Mikael Forss. En ny fältavdelning grundas, som sorterar under Forss. Avdelningens uppgifter består av planering och koordinering av verksamheten, stöd för kundbetjäningen och utveckling av kundbetjäningsprocesserna. Dessutom ansvarar Forss fortfarande för forskningsavdelningen. Alla förmåner som hänför sig till hälsa, sjukpensionerna medräknade, koncentreras till en ny avdelning (nuvarande avdelningen för hälsovård och utkomstskydd). Övriga förmåner hör till avdelningen för pensioner och utkomstskydd. Direktör Helena Pesola ansvarar för förmånsavdelningarna. Till Pesolas ansvarsområde hör också aktuarie- och statistikavdelningen. IT-avdelningen (nuvarande ITcentralen) och dataavdelningen ansvarar direktör Matti Puhakka för. Puhakka ansvarar också för personalavdelningen. Fastigheter, lokaliteter, upphandlingar och annan intern service hör till serviceavdelningen som är underställd direktör Asko Apukka. Också vuxna med uppmärksamhetsproblem behöver behandling En dålig bok, en film utan röd tråd eller en långrandig beskrivning försvagar uppmärksamheten och koncentrationen. Intresset svalnar snabbt, och tankarna flyger i väg. Det här förekommer ofta och är synnerligen välbekant för oss alla. Då handlar det om en bristande uppmärksamhet som är helt normal och som har orsakats av yttre faktorer - en oförmåga att koncentrera uppmärksamheten på det man borde. Det finns också bristande uppmärksamhet som har sina orsaker i personens inre, i den biologiska och psykiska uppbyggnaden, och som har utvecklats som ett resultat av samverkan mellan arvsmassa och miljöfaktorer. Det kan vara fråga om en kombination av koncentrationssvårigheter, hyperaktivitet, beteende enligt stundens ingivelse samt impulsivitet. Detta kallas numera aktivitets- och uppmärksamhetsstörning, ADHD. ADHD beskrevs första gången för omkring hundra år sedan. Den forskare som identifierade syndromet antog att de aktuella symtomen var en följd av bristande moralisk kontroll och otillräcklig anpassning. Han trodde i alla fall att det också fanns orsaker med ursprung i hjärnan. Något senare började störningen kallas liten hjärnskada. Numera vet man att de symptom som hänför sig till störningen börjar senast när barnet är i sjuårsåldern och att symptomen medför svårigheter i skolan, i studierna, i kamratkretsen och naturligtvis hemma. Föräldrar och syskon har svårt att förstå att barnet beter sig oberäkneligt och stökigt och att det är så svårt att ändra på det beteendet. Man vet att svårigheter som kommit i dagen under den tidiga barndomen vanligen fortsätter hela ungdomstiden och in i vuxenlivet. Sådana störningar kan förekomma hos 4-8 procent av barnen och ungdomarna, och de är vanligare hos pojkar än hos flickor. Hos vuxna har identifierad förekomst av hyperaktivitet och bristande uppmärksamhet konstaterats minska till en nivå på kanske 2-6 procent. Orsaken har ansetts vara att symptomen har ändrats när personerna blivit vuxna. Den hyperaktivitet och motoriska oro som är typisk hos barn ger vika, och en besvärande brist på uppmärksamhet samt koncentrationssvårigheter blir förhärskande. Med tiden hopar sig besvikelser och dålig framgång i studier, arbete och relationer till andra människor. Allt det i kombination med oförmåga att lösa problem i vardagen eller arbetet ökar andra svårigheter vid sidan om, till exempel drogberoende, asocialitet, ångest och depression. På grund av sådana tillhörande svårigheter som störningen medför kan det lätt gå så att grundorsaken, ADHD, inte blir identifierad. Man har också ansett att en del av de vuxna under årens lopp har vant sig vid sin grundläggande störning så till den grad att de när svårigheter dyker upp endast ger uttryck för symptom som är relaterade till störningen, exempelvis depression och ångest. Den som har bestående svårigheter att lösa vanliga problem och svårigheter att reglera sin uppmärksamhet, sitt beteende, sin kropp och sina känslor har också svårt att anpassa sig till sitt eget liv. Till exempel det att man inte kan använda sin förmåga på ett så konstruktivt sätt som man skulle önska leder till konflikter. Inom forskningen finns vissa iakttagelser enligt vilka den hyperenergi, flödande idérikedom och i synnerhet impulsivitet som hör samman med uppmärksamhetsstörningen, ibland har gynnat produktiviteten inom sådana yrken där personerna själva har kunnat reglera sina arbetstider och själva arbetet. Aktivitets- och uppmärksamhetsstörningen och de tillhörande svårigheter som brukar bli allt vanligare med ökande ålder är oftast så besvärande att vuxna inte klarar av dem på egen hand. De drabbade behöver behandling med rehabilitering som stöd. Ju tidigare barn som lider av störningen kan identifieras och styras över till effektiv behandling och stödande rehabilitering, desto bättre klarar de av att bli balanserade vuxna. Raimo Raitasalo forskningsprofessor, FPA Översättning Gunilla Bergström Fpa fakta Barnbidrag För barn som är bosatta i Finland betalar FPA månatligen barnbidrag skattefritt tills barnet fyller 17 år. Bidraget betalas vanligen till barnets vårdnadshavare. Om barnbidraget betalas till barnet självt beaktas detta barn inte i syskonförhöjningarna. För familjens barn som är berättigade till barnbidrag betalar FPA varje månad 100 för äldsta barnet 110,50 för nästäldsta andra barnet 131 för tredje barnet 151,50 fjärde barnet 172 för femte barnet och varje följande barn. Ensamstående föräldrar får ett ensamförsörjartillägg på 46,60 /månad för varje barn. Gemensam vårdnad utesluter inte tillägget men samboende får inte ensamförsärjartillägg. Ansökan om barnbidrag kan göras redan i samband med ansökan om moderskaps- och föräldradagpenningar, men också senare. Barnbidraget kan i allmänhet betalas 6 månader retroaktivt efter att FPA har fått ansökan. Adoptionsbidrag FPA betalar ett skattefritt specialbidrag till adoptivföräldrar som adopterar barn under 18 år från utlandet. Adoptionsbidraget är en engångsersättning och beloppet är beroende på barnets hemland: Estland euro Kina och Colombia euro andra länder euro. Om flera barn adopteras på samma gång betalar FPA 30 % av bidragsbeloppet för varje barn utöver ett barn. Stöd för vård av barn Ett barn har rätt till kommunal dagvård efter föräldradagpenningperioden ända tills barnet blir läropliktigt. Som alternativ till kommunal barndagvård eller av privat dagvård som köpts av kommunen kan föräldrarna välja en annan vårdform och från FPA få antingen stöd för hemvård av barn när familjen har ett barn under 3 år. stöd för privat vård av barn när familjens barn under skolåldern tas om hand av en privat dagvårdsproducent. Det kan vara ett privat daghem, en familjedagvårdare eller en person som är anställd av familjen. Familjerna kan flexibelt välja stöd för hemvård eller privatvård för olika barn. Stödet för hemvård är en vårdpenning som betalas separat för varje barn berättigat till stödet. Stödet är 294,28 e/mån för ett barn under tre år, 94,09 e/mån för varje därpå följande barn under tre år och 60,46 e/mån för barn under läropliktsåldern. FPA kan också utöver vårdpenningen betala ett vårdtillägg som är högst 168,19 /mån. Vårdtillägget betalas för endast ett barn. Adoptivföräldrar kan få stöd för hemvård också då de adopterar ett barn över 3 år. Stödet kan beviljas tills det förflutit 2 år från föräldrapenningperiodens början. Stödet upphör senast då barnet börjar skolan. Rätten till vårdtillägg och vårdtilläggets storlek beror på familjens inkomster. FPA betalar stödet till den förälder eller målsman som huvudsakligen vårdar barnet. Om barnet vårdas av någon annan än målsmannen kan stödet betalas till den. Stödet för privat vård av barn består av en vårdpenning på 137,33 e/mån per barn och ett inkomstbundet vårdtillägg på högst 134,55 e/mån och barn. Vårdpenningen och vårdtillägget betalas för varje barn som är berättigat stöd för privat vård av barn. Familjen ansöker om stödet hos FPA men FPA betalar det till dagvårdsproducenten. FPA betalar stödet för privat vård direkt till dagvårdsproducenten. Åland har eget stödsystem för vård av små barn som sköts av kommunerna. Partiell vårdpenning Föräldrar som för att ha mera tid för sitt barn väljer att arbeta högst 30 timmar i veckan kan få partiell vårdpenning då barnet är under 3 år och då barnet går i skolans lägsta klasser. Den partiella vårdpenningen är 70 euro i månaden. Om barnet omfattas av förlängd läroplikt p.g.a. sjukdom eller handikapp kan FPA bevilja partiell vårdpenning tills barnet avslutat sitt tredje skolår. Om barnets skolstart har blivit uppskjuten kan man få partiell vårdpenning om barnet deltar i förundervisning. Om båda föräldrarna under samma period arbetar på deltid för att kunna ta hand om barnet t.ex. den ena på förmiddagar och den andra på eftermiddagar, kan båda få partiell vårdpenning. Hemvårdsstöd, privatvårdsstöd och partiell vårdpenning kan beviljas 6 månader retroaktivt efter ansökan. Frågor om familjeförmåner besvaras på FPA:s servicenummer Specialvårdspenning för föräldrar till sjuka barn Specialvårdspenningen är avsedd att ersätta kortvarigt utebliven inkomst till förälder som deltar i sjukvården eller rehabiliteringen av sitt barn som är under 16 år då barnet är på sjukhus eller sjukhuspoliklinik eller även till dessa ansluten vård hemma på rehabiliterings- eller anpassningsträningskurs Om barnet är 7-15 år betalar FPA specialvårdspenning endast om barnet har en svår sjukdom och vårdas på sjukhus eller poliklinik. Specialvårdspenningen bestäms liksom sjukdagpenningen enligt förälderns arbetsinkomst. Specialvårdspenningen är beskattningsbar inkomst. Föräldrar som saknar inkomster eller har låga inkomster kan få minibeloppet 15,20 per vardag. För föräldrar som studerar eller är arbetslösa är beloppet minst lika stort som deras tidigare bidrag.

12 22 23 Sverige integrerar delvis arbetsoförmögna bättre än Finland Fpa fakta Finländare är sjukskrivna på heltid, tidsgränserna är skarpa och arbetsgivaren har ett stort ansvar. I Sverige är fler sjukskrivna men de sjuka deltar mer i arbetslivet och socialpolitiken som är mer integrerande än hos oss. Det framgår av rapporten Integration vs kompensation välfärdsstrategier kring arbetsoförmåga i Sverige och Finland, som skrivits av FPA:s forskaren Helka Hytti från Finland och Laura Hartman från Institutet för arbetsmarknadspolitisk värdering, IFAU i Sverige. År 2006 fick 13 procent av svenskarna och 9 procent av finländarna i arbetsför ålder sjukpenning eller förtidspension (sjuk- och aktivitetsersättning) på hel- eller deltid. Mönstret har varit detsamma i flera år Sverige har en högre andel sjukskrivna. En förklaring kan vara den svenska möjligheten att från början av sjukskrivningen få sjukförmåner på deltid, vilket står för en stor del av skillnaden mellan länderna. Den svenska integreringen har både för- och nackdelar Den integrerande politiken i Sverige kännetecknas utöver sjukförmåner på deltid av att funktionshindrade aktiveras med olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Dessa åtgärder riktade till funktionshindrade når 1,8 procent av den svenska befolkningen i jämförelse med 0,4 procent av den finska. En baksida av politiken är att höga ersättningsnivåer, möjlighet till deltidssjukskrivning och tillgång till särskilda handikappåtgärder skapar drivkrafter att klassa personen som sjuk eller funktionshindrad, vilket leder till överutnyttjande. Tidsgräns och arbetsgivaransvar i sjukförsäkringen påverkar den finska sjukfrånvaron Finska arbetsgivare har en betydande roll i sjukskrivningsprocessen både ekonomiskt och genom att de tillhandahåller företagshälsovård. Det skapar drivkrafter att hålla sjukfrånvaron nere, men gör det också svårare för funktionshindrade att komma in på arbetsmarknaden. Den finska ettåriga tidsgränsen för sjukdagpenning medför dessutom att personer utförsäkras, och dessa har svårt att komma tillbaka till arbete. Omfattande statistik bakom studien Rapporten ger en översikt av statistik och regelverk i sjuk- och arbetslöshetsförsäkring samt i arbetsmarknadspolitik riktad till funktionshindrade under Data har hämtats bl.a. från Folkpensionsanstalten, Försäkringskassan och Eurostat. Rapporten finns i pdf-version på webbplatsen Rapport 2008:10 Integration vs kompensation välfärdsstrategier kring arbetsoförmåga i Sverige och Finland är skriven av Helka Hytti och Laura Hartman. FPA:s forskare Pentti Honkanen: Lindrade gränser för bostadsbidrag kunde minska behovet av utkomststöd Forskare Pertti Honkanen på slutresultatet. Om en arbetslös som FPAs forskningsavdelning har kalkylmässigt testat hur olika åtgärder stöd försöker förbättra sin situation lyfter bostadsbidrag och utkomst- som gäller bidrag eller skatter inverkar på folks behov av utkomststöd. råkar stå till buds blir resultatet i genom tillfälligt arbete om sådant Hans slutsats är att sänkta inkomstgränser för bostadsbidraget kunde tat sig. Familjens ekonomiska situa- slutändan ofta ett annat än han vän- förbättra situationen. Det skulle tion blir kanske inte alls bättre. Det också uppmuntra till arbete. är inte säkert att små löneinkomster Enskilda personer och hela familjer som är beroende av minimiskyd- röra sig med, eftersom stöden krym- ökar de totala inkomster man har att det för social trygghet, till exempel per och till och med kan krävas tillbaka till följd av en liten lön. FPA:s arbetslöshetsskydd, är ofta tvungna att dessutom ty sig till det Om en arbetslös däremot får ett allmänna bostadsbidraget. Och inte heller det räcker alltid till för de ker han vanligen de här problemen. stadigvarande heltidsarbete undvi- boende- och levnadskostnader man Nivån på grundskyddet är så lågt att har, utan man ser ingen annan utväg ett heltidsarbete med normal lön är än att också ansöka om utkomststöd lönsamt i jämförelse med det. på socialbyrån. Många tvingas ansöka om Lägre skatt minst tre olika förmåner som ska vore till hjälp sökas på åtminstone två olika ställen. Och för alla förmåner gäller Den s.k. simuleringsmetod som olika förutsättningar. Eftersom det Pertti Honkanen använt sig av ger paket man har kvar i handen dessutom påverkas av beskattningen är former inverkar. Hans beräkningar möjligheter att bedöma hur olika re- systemet mycket invecklat, påpekar omfattade hushåll som fick Honkanen. bostadsbidrag i november Familjernas storlek varierade från en- Forskaren anser att det leder till problem när allt är så invecklat. personshushåll till storfamiljer. De som söker har svårt att få Familjernas främsta inkomst var en bild av hur alla stöd i kombination med beskattningen inverkar på för hemvård av barn eller en grundskydd för arbetslösa, stöd liten sjuk- eller föräldradagpenning. Bedömningen visade att två tredjedelar av hushållen, det vill säga omkring privata hushåll enligt kalkylerna, hade rätt också till utkomststöd. Bland de resultat som Honkanens färska utredning gav överraskades han mest av att det krävdes en så stor höjning av nivån på grundskyddet för att folk i väsentlig omfattning skulle bli mindre beroende av utkomststöd. Om man enbart genom inkomstöverföringar vill förbättra situationen för den befolkning som är i arbetsför ålder behövs det stora förhöjningar. För alla arbetslösa som får bostadsbidrag skulle det inte ens räcka om dagpenningen höjdes med 10 euro, dvs. 200 euro i månaden. Omkring 40 procent av dem skulle fortsättningsvis, åtminstone enligt kalkylerna, ha rätt till utkomststöd. En så pass stor förhöjning skulle säkerligen inte vara möjlig i praktiken. För många skulle nyttan av förhöjningen dessutom vara plus minus noll. Orsaken är samverkan mellan stöden. Om grunddagpenningen höjs, minskar bostadsbidraget och då är man i många fall fortfarande beroende av utkomststöd. Honkanen testade också vilken effekt en lägre beskattning av låginkomsttagare skulle få. Resultatet blev i det närmaste detsamma. Genom att lätta på beskattningen av små inkomster och sociala förmåner skulle man kunna minska beroendet av utkomststöd. Men också då skulle mycket stora ändringar krävas för att situationen skulle bli idealisk och utkomstskydd behövs endast i undantagsfall. Stadigvarande arbete via snuttjobb? Forskare Pertti Honkanen anser att den viktigaste socialskyddsreformen vore att förbättra sysselsättningsläget. Arbetsmarknaden borde ändras så att åtminstone en betydande del av dem som är beroende av grundskyddet skulle komma in på arbetsmarknaden. Foto Nana Uitto Att ändra förutsättningarna för bostadsbidrag är enligt forskaren en mera lovande metod. Om bestämmelserna ändrades så att inkomsterna inte lika kraftigt inverkade på bostadsbidragets belopp, skulle inte utkomststöd behövas så ofta som nu. En sådan lindring skulle dessutom kunna uppmuntra till arbete, eftersom den också skulle förbättra den ekonomiska ställningen för familjer som får löneinkomster. Bostadsbidraget begränsar sig inte till enbart arbetslösa, utan också låginkomsttagare med arbete kan få det. Om det för arbetslöshetsskyddet, bostadsbidraget och utkomstskyddet inte gällde en mångdubbel och lika sträng inkomstprövning som i dag, skulle det vara mera lönsamt att ta emot också korta perioder av arbete. Via dem kunde en del av de arbetslösa få in en fot på arbetsmarknaden och kanske också få ett stadigvarande arbete. Har SATA-kommittén lösningar på problemen? Eftersom folk borde sporras till arbete kan en höjning av grundskyddet anses vara en delvis misslyckad lösning. En sådan höjning är i alla fall nödvändig, eftersom den skulle göra socialskyddets struktur enklare. Höjningen skulle i likhet med lindrigare inkomstgränser för bostadsbidraget medföra kostnader för samhället, men samtidigt skulle pengar sparas på utkomststödet. Också med tanke på att folk ska uppmuntras att arbeta borde beroendet av utkomststöd i vilket fall som helst minskas. Forskaren hoppas att socialoch hälsovårdsministeriets SA- TA-kommitté, som arbetar för att reformera den sociala tryggheten, kommer med förslag till hur de här problemen ska lösas. Kommittén har utlovat de första reformerna till hösten. Text Hilkka Arola Foto Nana Uitto Översättning Gunilla Bergström När du blir arbetslös Omställningsskydd efter uppsägning Anställda som blir uppsagda på ekonomiska eller produktionsrelaterade grunder kan få ett tillägg för sysselsättningsplan eller alternativt en förhöjningsdel till grunddagpenningen eller utbildningsstöd. Både förhöjningsdelens och tilläggets fulla belopp är 4,21 euro/dag, men de kan inte betalas samtidigt. Det primära stödet är tillägget för uppgjord sysselsättningsplan. Förhöjningsdelen eller tillägget kan inte betalas i samband med arbetsmarknadsstöd. Företagare får varken tillägg för sysselsättningsplan eller grunddagpenningens förhöjningsdel. Grundtrygghet för arbetslösa Grunddagpenningen, utbildningsstödet och arbetsmarknadsstödet för åriga arbetslösa arbetssökande är som högst 24,51euro per dag. Den betalas för 5 dagar i veckan. Barntillägget är för ett barn 4,64 euro, för två 6,82 euro och för tre eller flera barn 8,79 euro per dag. Grunddagpenning kan beviljas arbetslösa som uppfyller arbetsvillkoret och inte hör till någon arbetslöshetskassa. Den betalas för 5 dagar i veckan högst 500 dagar och räknas som beskattningsbar inkomst. Av en person som för första gången söker arbetslöshetsersättning förutsätter arbetsvillkoret minst 10 månader arbete under de senaste 28 månaderna som föregått arbetslösheten. För en person som redan tidigare har fått arbetslöshetsersättning är arbetsvillkoret endast 8 månader arbete under de senaste 24 månaderna. För företagare är arbetsvillkoret strängare och företagsverksamheten bör ha upphört. Arbetsmarknadsstöd kan även beviljas arbetslösa som inte uppfyller arbetsvillkoret och arbetssökande som redan fått arbetslöshetsdagpenning den maximala tiden, dvs. i 500 dagar. Inget arbetsmarknadsstöd beviljas under 25-åringar som saknar yrkesutbildning och som inte heller har deltagit i arbetsmarknadsutbildning eller arbetspraktik. Arbetsmarknadsstödet är behovsprövat: nästan alla inkomster och sociala förmåner som den arbetslöse själv eller makan/maken har inverkar på hur stort arbetsmarknadsstödet blir. Från inkomsterna avdras förutom utgifterna för inkomstens förvärvande även 536 /mån från makans/ makens inkomster. Om man har fått grunddagpenning och/eller inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning innan man börjar få arbetsmarknadsstöd påverkar partnerns inkomster inte beloppet under de första 180 dagarna. Samma gäller arbetslösa som fyllt 55 år och som uppfyllt arbetsvillkoret före arbetslösheten eller deltar i arbetspraktik, arbetskraftspolitisk utbildning eller rehabilitering. FPA kan betala jämkat arbetsmarknadsstöd till arbetssökande som arbetar på deltid eller endast sporadiskt under en två veckors period. Utbildningsstödet är en möjlighet för arbetslösa som före arbetslöshetsperioden har haft arbete i 10 månader under två års tid då de inleder arbetskraftsutbildning som arbetsförmedlingen hänvisat. FPA betalar stödet som grundstöd, arbetslöshetskassorna betalar utbildningsstödet som förtjänststöd till sina medlemmar. Dessutom kan FPA betala stöd för uppehälle till den som deltar i utbildningen. Ansökan om arbetslöshetstrygghet kan göras då man anmäler sig som arbetslös arbetssökande till arbetskraftsbyrån. Integrationsstöd för invandrare FPA betalar integrationsstöd, som motsvarar arbetsmarknadsstödet, till invandrare och flyktingar under den tid som de integreras i Finland. Även utkomststöd, som beviljas av kommunen, kan höra ihop med integrationsstödet. Resestöd för att inleda arbete En arbetslös person som får ett heltidsarbete utanför sin pendlingsregion kan utöver sin lön i högst 4 månader få ett resestöd som motsvarar fullt arbetsmarknadsstöd. Resestödet förutsätter att arbetsförhållandet pågår i minst 2 månader och det betalas för högst 4 månader. Arbetsförmedlingen kan ytterligare bevilja behovsprövat rörlighetsunderstöd på högst 700 euro. Det kan beviljas till personer som ingår i sysselsättningsprogram eller som har rätt till arbetsmarknadsstöd och som tar emot arbete utanför den egna pendlingsregionen. Närmare information om social trygghet i samband med arbetslöshet fås i broschyren När du blir arbetslös och på internet www. fpa.fi. Frågor besvaras på servicenumret Arbetslösa arbetssökande kan meddela sina arbetslöshetsdagar elektroniskt via FPA:s e-tjänst på Man loggar in med sina nätbankskoder. På Åland har arbetsförmedlingen hand om dessa arbetslöshetsförmåner. FPA:s riksomfattande servicenummer för arbetslösa betjänar må-fre kl Ett samtal kostar lokalnäts- eller mobilsamtalsavgiften utan tilläggsavgifter. När FPA har beviljat dig arbetsmarknadsstöd eller grunddagpenning ska du med fyra veckors mellanrum anmäla din arbetslöshetstid till FPA (blankett TT2). Det är enkelt att göra anmälan på nätet.

13 24 25 Viktigt värna om balansen Det är viktigt att undersöka och träna balansen hos äldre, poängterar fysioterapeut Gerd Laxåback medan hon undersöker Hans Skogs, 87, balans. Pensionären Hans Skog står på en balansplatta med blicken stadigt framför sig. Han befinner sig i ett undersökningsrum i Karleby universitetscenter Chydenius. Gerd Laxåback mäter balansen med HURlabs anordning för att ta reda på hurudan balans Skog har när han står på ett mjukt underlag och samtidigt blickar åt sidorna, uppåt och nedåt. Laxåback kontrollerar om Skog kan hålla balansen utan att vackla. Det här är en undersökning som mäter den statiska balansen. Sedan testar Laxåback med HUR-styrkeutrustningen Skogs maximala isometriska styrka i de främre lårmusklerna. När Skog sträcker ut knäet visar mätaren muskelstyrkan. Muskelstyrkan ska vara lika stor som personens vikt, det vill säga en person som väger 80 kg borde ha 80 i muskelstyrka för att höra till den grupp som enligt vår undersökning inte faller, säger Laxåback. Hans Skog resultat är ännu bättre; kroppsvikten dubbelt upp. Sedan stiger han åtta gånger upp på en testpall medan Laxåback tar tid. Testet visar den funktionella balansen. Den är viktig när man sköter olika sysslor i hemmet, till exempel när man lyfter eller flyttar saker och inte kan ta stöd med hjälp av armarna. Hemtjänstkunder i undersökningen Undersökningarna som Hans Skog går igenom hör ihop med Palso-projektet, som i början av år 2007 inleddes inom universitetscentret Chydenius enhet för hälsovetenskaper i samarbete med lokala företagare. Inom projektet mättes funktionsförmågan hos år gamla hemtjänstkunder i Karleby. De 95 deltagarna intervjuades bland annat om de hade använt hjälpmedel för att röra sig, om de hade fallit, fått svindelanfall och använt mediciner. Många gick med hjälp av käpp eller rollator. Vissa hade fallit, konstaterar Laxåback. Skog är i bra skick och han har fallit en gång. Jag halkade på vintern. I vanliga fall använder jag halkskydd på skorna, men då hade jag inte dem på. Mitt vänstra ben är svagare än det högra. Jag klarar i alla fall av att skida om vintrarna och att åka rullskidor om somrarna. Jag fungerar också som närståendevårdare för min hustru, och då klarar jag av att bära och lyfta när så behövs, Fysioterapeut Gerd Laxåback ger anvisningar till Hans Skog när den isometriska muskelstyrkan ska mätas. säger Skog. Efter testet berättar Laxåback om testresultaten för Skog och ger dem också på papper så han kan ta dem med sig hem. Så har Laxåback gjort med alla som deltagit i undersökningen. Mediciner kan orsaka svindel De intervjuade använde i genomsnitt fler än nio mediciner. En del av dem var läkemedel som påverkar det centrala nervsystemet. I en jämförelsegrupp i Australien använde personerna i medeltal endast 4,5 mediciner. Bland åldringarna borde mediciner som inverkar på det centrala nervsystemet systematiskt minskas, eftersom en vanlig biverkning av de här preparaten är svindel och därmed fallolyckor, säger Laxåback. Hos de intervjuade kontrollerades också vikt och längd, fysisk kondition, syn och reaktionsförmåga. De som hade fallit hade lägre viktindex och de var spädare än de som inte hade fallit. När en gammal människa går ner i vikt är det oftast muskelmassa som försvinner. Då blir musklerna svagare, konstaterar Laxåback. Balansundersökning blir vanlig Eftersom antalet äldre ökar hela tiden borde det utvecklas metoder och utrustning som kan användas för rehabilitering och för bedömning hur effektiv rehabiliteringen är. Vi borde kunna förhindra att de äldres fysiska funktionsförmåga försämras och att fallrisken ökar. Följderna av fallolyckorna är dyra för samhället och tunga för dem som drabbas, konstaterar Palsos projektchef, filosofie doktor Magnus Björkgren. Med finansiering av EU och utrustningstillverkare har Palso-projektet utvecklat en metod för hur den fysiska funktionsförmågan kan undersökas. Konceptet kan kopieras både i hemlandet och utomlands och utnyttjas för olika specialiteter inom den specialiserade sjukvården, exempelvis för remisspraxis inom neurologi eller fysiatri. I framtiden kan den kanske göras tillgänglig också för allmänheten och användas som ett test av funktionsförmågan. När någon faller måste orsaken utredas noggrant. Då behövs en ingående analys. Därför strävar vi efter att få med också en geriatriker i WELMED, som uppföljningsprojektet till Palso kallas, säger Björkgren. Träning minskade risken för fall I ett projekt som föregick Palso utvecklade Laxåback ett balansträningskoncept för äldre. Det byggde på individuella analyser och testresultat. Enligt tidigare undersökningar minskar träning risken för fallolyckor med procent. Exempelvis att stiga upp på och ned från en 20 cm hög bänk eller på ett trappsteg i hemmet gör balansen bättre och fallrisken mindre. Man kan börja med att lyfta foten och hålla i sig i ledstången tills man känner att man klarar det utan stöd, säger Laxåback. Hon jämförde resultaten för dem som hade fallit med resultaten för dem som inte hade gjort det. De som hade fallit hade flera egenskaper som ökar fallrisken, exempelvis 12 kg sämre lårmuskelstyrka än de som inte hade fallit. Också den isärförande muskelstyrkan (abductor) i höften var 10 kg svagare hos personer som hade fallit än hos dem som inte hade fallit. De som hade fallit vacklade Rädsla att falla ökar risken Olika program som ska förhindra fallolyckor har vanligen koncentrerat sig på att minska de fysiska riskerna. På sistone har man också mera börjat undersöka den risk som psykiska faktorer, till exempel depression, medför. Noora Sjösten har i sin doktorsavhandling i hälsovetenskaper analyserat vilka effekter ett omfattande program som skulle förhindra fall hade på psykiska riskfaktorer för fall, depressionssymptom och rädsla för att falla. I undersökningen deltog 591 frivilliga personer under åren De var minst 65 år gamla och bosatta i Björneborg. Alla hade fallit minst en gång under ett år. Personerna i försöksgruppen erbjöds ett årslångt och omfattande program som skulle förhindra fall, medan personerna i kontrollgruppen bara en gång fick råd om hur de skulle undvika fall och benbrott. I det omfattande programmet ingick en kartläggning av risker som sjukdomar, synproblem, medicinering och psykiska faktorer. Kartläggningen gjordes av en geriatriker. De som skulle undersökas fick individuella råd, bl.a. om hur viktig kalciumrik näring är, om hur fall kan undvikas och om hur benbrott kan förhindras exempelvis med hjälp av höftskydd. De hade också gymnastik i grupp två gånger i månaden och deltog en gång i månaden i psykosociala gruppaktiviteter och föreläsningar om ämnen med anknytning till fall. Gymnastik hemma och utredning av riskfaktorerna i hemmet hörde också till. också mera i sidled än de som inte fallit. Vissa av de personer som använt hjälpmedel för att röra sig behövde stöd redan under tiden för testet, som varade en halv minut. Senast när en människa får behov av hjälpmedel och alltid efter operationer, exelvis efter en protesoperation, bör den få anvisningar om gymnastik- och balansövningar. Det verkar för tillfället vara så att de som blivit opererade själva ska förstå att höra sig för om om rehabiliteringsmöjligheterna, för sådana erbjuds inte alltid automatiskt, säger Laxåback. Balansundersökningen borde inte få stanna vid en undersökning, utan de som har fått resultat och goda råd ska i framför allt själva ta ansvar för träningen. Vi ger testresultaten och träningsanvisningarna också till hemvårdspersonalen för kännedom. Det är ju självklart att det lönar sig att förhindra fall, både ur samhällets och ur individens synvinkel, säger Björkgren. Text Marjut Reivilä Foto Anne Yrjänä Översättning Gunilla Bergström Undersökningen visade att det genom rådgivning en enda gång går att uppnå nästan samma nytta som genom ett omfattande program som kräver stora resurser. Depression och rädsla för fall ökar risken för fall och benbrott hos äldre. Följden kan bli en ond cirkel. De dagliga aktiviteterna och de sociala relationerna kan begränsas, den fysiska funktionsförmågan kan försvagas och det självständiga livet kan försämras. Sjösten konstaterade att det omfattande programmet som betonade motion och som syftade till att förhindra fall förbättrade humöret hos män och hos personer över 75 år. Det hade ingen inverkan på depression, inte på kvinnorna och inte på humöret hos personer som var år gamla. Rädslan för fall minskade inte vare sig hos dem som deltog i det omfattande programmet eller hos dem som tillhörde kontrollgruppen. Marjut Reivilä FPA har obetalda folkpensioner innestående I vårens datakörning hittade FPA ett rekordantal personer som kan ha rätt till en liten folkpension, men som inte ansökt om pensionen Under sommarens lopp kontaktade FPA-byråerna de berörda och fick in av ett stort antal ansökningar om folkpension. En del av de sökande har fått sitt folkpensionsbeslut, men på grund av den stora ansökningsmängden har FPA inte hunnit behandla alla ansökningar. FPA gör årligen datakörningar för att hitta dem som inte förstått att ansöka om folkpension. I år hittades i datakörningen ett rekordantal, hela personer, som torde ha rätt till folkpension, men som inte ansökt om folkpension. Det ökade antalet sannolika folkpensionstagare beror dels på folkpensionens nivåhöjning, som gjordes , dels på att kommunernas dyrotsklassificering samtidigt slopades och på att det minsta folkpensionsbelopp som betalas upp har höjts. Dessa lagändringar har gjort att FPA nu kan betala folkpension till personer med högre arbetspension än tidigare. Ofta handlar det dock om en liten folkpension, eftersom de sökande också har andra pensioner som tryggar utkomsten. FPA betalar folkpension för högst ett halvår i efterskott. Då FPA betalar ut folkpension en retroaktiv engångsbetalning är förskottsinnehållningen undantagsvis 40 % i enlighet med skatteförvaltningens anvisningar. Om folkpensionen som betalas ut månatligen understiger 150 euro görs ingen förskottsinnehållning från folkpensionen, utan skatteandelen dras av från arbetspensionen. FPA betjänar på svenska per telefon vardagar kl 8-18 Arbetslös Barnfamilj Pensionär Sjuk Studerande Värnpliktig Efterlevande Bostadsbidrag Rehabilitering Handikappbidrag Flyttning till/från Finland FPA-kort Övriga ärenden Ett samtal till kontaktcentrets servicenummer kostar lokalnäts- eller mobilsamtalsavgiften. Hilkka Nakari Nytt nordiskt skatteavtal ska förhindra dubbelbeskattning Det nordiska skatteavtalet från år 1996 ändras för att undvika dubbelbeskattning av av inkomst och förmögenhet. Ur Finlands synvinkel är den viktigaste reformen en avräkningsmetod för att undvika dubbelbeskatning av pensioner. Ändringen gäller personer som blir allmänt skattskyldiga i Finland efter den 4 april Ändringen gäller även personer som redan är bosatta i Finland men börjar få pensionsinkomst från något annat nordiskt land först senare. Efter det att bestämmelserna i protokollet börjat tillämpas beskattas deras pensioner från ett annat nordiskt land i Finland och den utländska skatten dras av (avräknas) från den skatt som i Finland ska tas ut på denna pension. Genom protokollet ändras de bestämmelser som gäller beskattning av dividend, försäljningsvinst, pension och inkomster från arbete ombord på luftfartyg samt ömsesidigt avtalsförfarande. De nordiska länderna underteckande avtalsprotokollet den 4 april. Avtalet måste ännu godkännas av riksdagen. Närmare information på adressen

14 26 Närståendevårdare och deras vårdbehövande på samma rehabiliteringskurs På en gemensam rehabiliteringskurs kan både närståendevårdaren och den vårdbehövande anhöriga ta det lugnt. De får vara tillsammans, men ändå loss från vardagsrutinerna. För 72-åriga Ritva Piispanen innebär vardagen ett enda flängande. Hon är närståendevårdare till sin 93-åriga mamma, Toini Minkkinen, som lider av Alzheimers sjukdom. För båda fyllde den gemensamma rehabiliteringskursen ett verkligt behov. Ritva Piispanen njöt av fint sommarväder på Rokua rehabiliteringscenter tillsammans med sin 93-åriga mamma Toini Minkkiinen. Till vardags går dottern fyra gånger om dagen och tar hand om sin mamma som bor på ett servicehus i Uleåborg. Det här är rekreation och en lättnad för mig. Mamma är också nöjd och njuter. För mig är det skönt att allt är färdigt. Det känns bra att emellanåt komma loss från vardagsrutinerna, berättar Ritva Piispanen. Målgrupp 65+ Kursens målgrupp är över 65- åriga närståendevårdare, som tar hand om en nära anhörig med minnesstörningar. Kursens innehåll är ett resultat av samarbete mellan anhörigvårdare i föreningen Oulunseudun omaishoitajat ja läheiset ry, FPA och Rokua rehabiliteringsscenter. För Ritva Piispanen är situationen så till vida speciell att hon inte bor tillsammans med sin mor. Modern bor på Tuira servicecenter i Uleåborg, där Ritva Piispanen besöker och vårdar sin mamma fyra gånger om dagen. Alternativet hade varit att köpa tjänsterna av staden. Jag är enda barnet och därför var det ett ganska enkelt beslut att ta hand om mamma. Jag lagar hennes frukost, en varm rätt ett-tvåtiden och någon bit fem-sextiden. På kvällen kommer jag ännu för att hjälpa mamma i säng för natten. I början av året genomgick mamma Toini en bröstcanceroperation och hon fick strålbehandling. Rehabiliteringskursen kom lämpligt eftersom konvalescenten ännu behöver mycket extra vård och uppmärksamhet. Mamma är nöjd när jag är tillgänglig hela tiden. För mig själv är det lugnande att se att hon sover nätterna förvånansvärt bra. Samtal hjälper Orvokki Ojala från Pudasjärvi är sin mans närståendevårdare. Av kursen förväntade hon sig omväxling i livet och möjlighet att möta andra människor i samma situation. Hemma sitter min man bara och tittar ut genom fönstret och rör sig mycket lite. När vi promenerar här i de långa korridorerna och på stranden, går vi under en vecka mera än på ett helt år hemma, berättar Orvokki Ojala. Redan att komma utanför hemmets väggar och själva resan är uppiggande. Närståendevårdarens dagar blir lätt likadana och småningom vill de egna hobbyna inte längre bli av. Under rehabiliteringsveckan har Ojala speciellt njutit av vattengympan och promenaderna på stranden. Hemma blir det inte längre av att gå en länk eller vattengymnastik. Det senaste året har jag inte kunnat lämna Lauri ensam längre tider. Därför var det viktigt att vi kunde delta i rehabilitering tillsammans. Åtskiljs i egna grupper På förmiddagarna skiljs närståendevårdarna och deras vårdbehövande anhöriga åt till sina egna grupper för tre timmar. Orvokki Ojala hade önskat ännu lite längre ledigt från anhörigvårdarens ansvar. Hemma vill min man hela tiden veta var jag finns. Han blir orolig om jag är borta. Jag kan sticka mig ut på ärenden, när jag berättar vart jag går och hur länge jag dröjer. Närståendevårdarna samlades i små grupper för att fundera på hur de kunde ordna vardagen och olika lösningar som kunde underlätta det dagliga livet. Ojala anser att samtalen är till hjälp. Ändå saknade jag mest mera samtal på tumanhand med läkaren och psykologen. Man vill inte tala om precis allt så alla hör, och man vill ju inte heller belasta andra anhörigvårdare med sina egna bekymmer. Text Riitta Ahonen Foto Mika Ahonen Översättning från finska Ytterligare information om Närståendevårdare och vänner - Förbundet rf, Det behövs flera rehabiliteringskurser där närståendevårdare och deras vårdbehövande närmaste kan delta samtidigt, anser rehabiliteringsplanerare Salla Jämsén. Förändringar smyger in i närståendevårdarens liv Den gemensamma rehabiliteringskursen för närståendevårdare och deras vårdbehövande är unik. Initativet till kursen kom från anhörigvårdarna själva. Tanken är att anhörigvårdarna ska orka i sitt viktiga arbete så länge som möjligt. Vi försöker hitta resurserna, säger Salla Jämsén, rehabiliteringsplanerare för föreningen Oulun seudun omaishoitajat ja läheiset. Närståendevårdarna signalerade att de önskade rehabilitering eller anpassningskurser, men de hade problem med att få sina vårdbehövande anhöriga placerade under tiden. Den gemensamma kursen är viktig för att anhörigvårdaren ska kunna slappna av och sluta funder hur deras vårdbehövande nära mår, säger Jämsén. Ibland försöker närståendevårdarna hålla vardagen så likadan som möjligt som före insjuknandet. En vacker dag kan anhörigvårdaren inte annat än konstatera sig vara slutkörd. Livet har på ett lömskt sätt blivit något helt annat. Ofta blir närståendevårdaren tvungen att ge upp sin egen tid och sina egna hobbyn också vänskapskretsen blir inskränkt. Till slut kan parförhållandet ha förändrats till ett vårdförhållande, konstaterar Jämsén. Kursen hjälper närståendevårdare och även den vårdbehövande att se saker ur närståendevårdarens perspektiv, dvs. hur hon eller han ska orka och få styrka för att orka fortsätta. Båda parterna måste må bra, för att den andra ska ha det bra. Sådana här kurser skulle behövas även i fortsättningen, säger Jämsén. Rehabiliteringskursen ordnades med FPAs stöd, så den var gratis för deltagarna. Orvokki Ojala njöt av vattengympan. Hennes make Lauri Ojala drog sig till en början för att gå i vattnet. Dyrare klientavgifter i social- och hälsovården Klientavgifterna för social- och hälsovård steg i augusti. Samtidigt höjdes vissa inkomstgränser som ligger till grund för avgifterna. Vissa av avgifterna har inte justerats på flera år. Höjningen av dagvårdsavgifterna grundar sig på en lag medan höjningen av övriga avgifter baserar sig på statsrådets förordning. Samtidigt kopplades inkomstgränserna och avgifterna till index. HVC-avgiften steg 3,60 euro Maximibeloppet för den årsavgift som tas för läkarbesök på kommunala hälsovårdscentraler höjdes från 22 euro till 25,60 euro. Om den som utnyttjar tjänsten inte betalar årsavgift kan en besöksavgift på 12,80 euro tas av personen för varje besök. Som alternativ till årsavgiften kan hälsovårdscentralen ta besöksavgift för de tre första besöken under kalenderåret. Också då är besöksavgiften 12,80 euro. Maximibeloppet för sjukhusens poliklinikavgift har stigit från 22 euro till 25,60 euro per besök. Ett dagkirurgiskt ingrepp kostar högst 83,90 euro (tidigare 72 euro). Dyrare kommunal tandvård Inom den offentliga hälsovården är avgifterna för undersökning och vård av mun och tänder uppdelade på en grundavgift och separata avgifter för behandling och undersökning. Grundavgiften för vårdbesök indelas i tre kategorier. Den maximala grundavgiften för besök hos en munhygienist är 7 euro. Grundavgiften för besök hos tandläkare har stigit från 7 till 9 euro och för besök hos specialtandläkare från 11 till 13 euro. För outnyttjad besökstid som inte har avbokats har bötesavgiften stigit från 27 till 31,50 euro. Intyg eller utlåtande av läkare eller tandläkare kostar 31,50. Priset för ett sådant läkarintyg som behövs för körkortet är högst 38 euro. Av personer i kortvarig anstaltsvård kan högst 14 (tidigare 12) euro per vårddygn tas för vård och uppehälle i en psykiatrisk verksamhetsenhet och högst 30,30 (tidigare 26) euro per vårddygn för annan kortvarig anstaltsvård. För rehabiliteringsvård som ges handikappade i form av anstaltsvård eller för rehabiliteringsvård som ges som specialomsorger om utvecklingsstörda kan högst 10,50 (tidigare 9) euro tas per vårddygn. Avgifterna kopplas till index I fortsättningen kommer hälsovårdsavgifterna att knytas till folkpensionsindexet, eftersom det bäst återspeglar hur inkomsterna och betalningsförmågan utvecklats för de största grupperna av användare - pensionärer och arbetslösa med små inkomster. De inkomstgränser som ligger till grund för månadsavgiften inom hemtjänsten justeras framöver enligt ändringarna i arbetspensionsindexet. Indexjusteringarna görs vartannat år och de justerade avgifterna träder i kraft vid årets början. Den första justeringen genomförs vid ingången av år Avgiftstaket oförändrat För klientavgifterna inom den kommunala hälsovården gäller ett avgiftstak på 590 euro per kalenderår. Det här taket har nu inte höjts. När avgiftstaket har nåtts får patienten under resten av året tjänsterna inom den öppna vården avgiftsfritt. Samtidigt sjunker avgiften för ett vårddygn i kortvarig anstaltsvård till 12 euro. Avgifterna för barn under 18 år beaktas när försörjarens avgiftstak räknas ut. När avgiftstaket räknas fram beaktas avgifter som patienten själv betalat för hälsocentralens läkartjänster, fysioterapi, serievård, sjukhusens poliklinikavgifter, avgifter för dagkirurgi och avgifter för kortvarig anstaltsvård på anstalter både inom hälso- och socialvården. Till avgiftstaket hänförs inte exempelvis avgifter för tandvård, sjuktransport eller läkarintyg, inte heller inkomstrelaterade avgifter, t.ex. månadsavgifter för långvarig anstaltsvård. Patienten måste själv hålla reda på när avgiftstaket nås. För ändamålet delar kommunens hälsovårdscentral ut uppföljningskort och anvisningar. Källa: Social- och hälsovårdsministeriet, Översättning Gunilla Bergström Klient kan anhålla om befrielse från avgifter Personer i en dålig ekonomisk situation kan få rabatt på vissa av kommunernas social- och hälsovårdsavgifter eller helt befrias från dem. Det förutsätter dock att de själva anhåller om sänkt avgift med en fritt formulerad ansökan hos. Sänkt avgift eller befrielse kan beviljas avgifter som bestäms utifrån klientens inkomster, till dem hör bl.a. avgifterna för långvård, hemtjänst, hemsjukvård och barndagvård. Anhållan om sänkt avgift görs som en fritt formulerad ansökan. Möjligheten till befrielse från klientavgifter grundar sig på lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården, som trädde i kraft år

15 28 29 Prostatacancerförening ger nya patienter kamratstöd Cancer var något alldeles nytt för mig. Jag undrade, om livet skulle ta slut nu, vid femtio, berättar eftermarknadschef Matti Löfman. För tillfället är Matti Löfman frisk och tillbaka i arbetslivet. För honom, liksom för många andra, har prostatacanderpatienternas stödförening - Eturauhassyöpäpotilaiden tukiyhdisys ERSY varit det viktigaste stödet under tillfrisknandet. Prostatacancer upplevs som en skam för en man, något man håller hemligt. En del män klarar inte ens av att berätta om sjukdomen för sina hustrur, konstaterar Löfman. Varje år insjuknar cirka män i prostatacancer. För tillfället har vi cirka prostatacancerpatienter i Finland. Behandlingsresultaten har blivit bättre och numera är det få som dör i sjukdomen. Min prostatacancer konstaterades för 1,5 år sedan. Jag fick snabbt en operationstid och var sjukskriven i tre månader. När jag lämnade sjukhuset blev jag varnad för depression. Efter en stor operation lär kroppen lätt reagera med depression som försvar, berättar Löfman. Däremot fick jag ingen information om vart jag skull vända mig för att få stöd om jag drabbades av depression. Då googlade min hustru "prostatacancer" och hittade föreningen ERSY. ERSY är min första erfarenhet av stöd från andra människor i samma situation. Genast när jag ringde dit fick jag tröstande information, berömmer Löfman. Att tala hjälper faktiskt, fastän jag i början var rädd för att berätta om min egen situation. Männen som är aktiva i föreningen gör ett mycket värdefullt arbete. Stödgrupp snabbt ihop Den hjälpande telfonen är en av ERSYs verskamhetsformer. De som svarar har själva upplevet cancern. Vi fungerar inom Helsingfors Universits Centralsjukhus (HUCS) område, men telefonen utvidgar vårt verksamhetsområde. Vi får samtal från olika delar av Finland och till och med från andra länder som t.ex. Spanien och Australien, berättar Unto Sirkiä. Ofta är det hustrun som ringer först, innan mannen har lyckats samla sig. Prostatacancern är en prövning för den manliga självkänslan, och felaktig information från omgivningen gör inte saken bättre. Enligt Matti Löfman jämförs man med För Matti Löfman (t.h.) är ERSY den första erfaranheter av stöd från andra i samma situation. Unto Sirkiä (t.v.) och Ole Mäkelä (mitten) har redan i flera år fungerat som stödpersoner för patientkamrater. Foto Nana Uitto en eunuck när han har ett operationsärr framtill. När jag jourerar i den hjälpande telefonen tar jag telefonen med mig till nattduksbordet, berättar Sirkiä. Jag tillfrisknade själv för tio år sedan och det är en glädje att kunna berätta det för nya skrämda patienter. Att kunna ge stöd är en fin sak för båda parterna. Sirkiä kom med i stödverksamheten, då en patientkamrat som han inte kände sedan tidigare kom och hälsade på honom till sjukhuset efter operationen. Före operationen hade jag talat med några andra patientkamrater som gav mig mycket hjälp och stöd. Efter det kändes det naturligt att själv komma med i verksamheten, berättar Sirkiä som är pensionerad. När en ny patient kontaktar föreningen lyckas karlarna på tvåtre timmar sammankalla ett gäng män som har erfarenhet av olika behandlingsalternativ. Fem procent ärftligt Fem procent av prostatacancerfallen är ärftliga. Min son har också haft prostatacancer, berättar Ole Mäkelä. "Om du insjuknar ska du berätta det för din bror eller son. Om din pappa har prostatacancer hör du till riskgruppen, om även din bror har insjuknat är det bara en tidsfråga" står det i ERSYs broschyr. Till de första symtomen hör ett tätare urineringsbehov, flera gånger även på natten. Jag började planera mina rutter enligt var det finns en toalett, berättar Matti Löfman. Det kan också förekomma smärtor i nedre buken, i ryggen och i sidan. Men mycket ofta är prostatacancern symtomfri. PSAprovet antyder om det är skäl att fortsätta undersökningarna för att eventuellt konstatera cancer. Testtillfälle varje vecka Vi tar dehär proven på vårt kontor en gång i veckan. Eftersom PSA-halten i blodet kan stiga också av sex och cyklande, så efter de aktiviteterna lönar det sig att vänta ett dygn innan man kommer till testet, berättar Mäkelä. Det finns många olika sätt att behandla prostatacancer. Patienten måste välja mellan dem. När jag själv hade insjuknat kallade läkaren mig till mottagninen. Efter att ha sagt goddag, konstaterade han att jag har cancer. Så började han räkna upp behandligsalternativen och bad mig välja. Jag var på mottagningen i tre minuter. Efter cancerbeskedet var jag alldeles virrig, men måste fatta beslut, berättar Unto Sirkiä om ett exempel på total brist på empati inom hälsovården. Insamlig för operationsrobot Männen berättar om patientkamrater vars operationer inte riktigt lyckats. En man blev inkontinent. Han kom med på vår teaterresa, men höll avstånd till oss andra. När en annan operation botat besvären, slöt han sig till oss igen, berättar männen. Misslyckade operationer kan också leda till att mannen isolerar sig av skam. Därför har ERSY inlett en stor insamling för att få ihop till en operationsrobot som kostar två miljoner euro. Med hjälp av operationsroboten kan man slippa inkontinensbesvären nästan helt och erektionsstörningar förekommar ytterst sällan. Med operationsroboten minskar blodförlusten rejält, operationstiden förkortas till en tredjedel och dagarna på sjukhus minskar från sex till två dagar. Inom EU finns det cirka 150 sådana operationsrobotar; 27 i Italien, åtta i Spanien, över åtta i Sverige. Prostatacancern är vanligast i Finland. Ändå har vi ingen operationsrobot, förvånar sig männen. Själva har de aldrig nytta av operationsroboten, men gör insamlingen för de blivande prostatacancerpatienterna. Efter operationen förbättras livskvaliteten avsevärt, konstaterar männen. Ole Mäkelä jämför ERSYs verksamhet med krigveteranernas verksamhet. Han upplever att föreningen genomsyras av samma brödraskap och kamratanda. Själv kommer jag att tänka på att även i detta fall har sjukdom gett upphov till hälsa och skapar fortsättningsvis något sunt, som vi inte har för mycket av i vårt samhälle; stöd, omsorg och gemenskap. Tuula-Maria Ahonen Översättning från finska Ytterligare information om prostatacancer: Cancerorganisationerna ERSY (på finska) Bildkryss 2/ Rätta lösningen Pristagare 30 euro Birgitta Ek, Dragsfjärd 24 euro Yrjans Edel, Vasa 17 euro Eivor Rosenqvist, Borgå 17 euro Rolf Dahlqvist, Lojo 17 euro Christer Forsström, Nedervetil Underbart är kort eller långt Hur kommer det sig att timmarna flyger iväg när vi har mycket att göra men att minuterna i tandläkarens väntrum sniglar sig fram? Och vad betyder det att tiden inte räcker till? Vad är tid egentligen? I sin bok Tid skriver Stefan Klein att det inte är de yttre omständigheterna utan vår egen tidsupplevelse som bestämmer om vi är i otakt med tiden. Svårigheten ligger inte i att vi har ont om tid, problemet är att vi inte kan handskas med den. Vi måste lära oss att välja och att välja bort. Kalendern och klockan är nog bra som hjälpmedel, men de ska inte styra oss. Samhället behöver en ny tidskultur i stället för att hålla fast vid en takt för alla borde vi acceptera att alla människor behöver få följa sin egen rytm. Fysiken visar att det inte finns någon absolut tid. Tidsmåttet är alltid beroende av den som mäter eller upplever tiden. Och vår upplevelse av den inre tiden har inte så mycket med klockan att göra. Känslan för klockans tid är inte medfödd utan mödosamt inlärd, och vi har olika svårt att följa den. Tidiga morgnar har ansetts ha guld i mun och den som inte glatt skuttar ur sängen och genast är produktiv blir lätt beskylld för att lida av lättja och andra karaktärsstörningar. Eftersom samhället är inrättat efter morgonmänniskornas rytm lever kvällsmänniskorna med en social jetlag, och får ofta betala ett högt pris i form av sjukdom. Forskningen har visat att vi faktiskt har olika dygnsrytm, och att man inte själv kan välja om man ska vara kvällspigg eller morgonpigg. Det gäller att hitta sin egen rytm, och att få följa den, för att kunna jobba bra utan att pressa sig för hårt. Stefan Klein: Tid Natur och Kultur 2008 Det är stress som leder till tidsbrist, inte tvärtom. Stress uppstår när man förlorar kontrollen. Om man själv får bestämma över sin tid är det lättare att stå ut med hög belastning, då räcker tiden till. Samhällstakten måste förändras, skriver Klein, men också på det privata planet kan vi lära oss handskas bättre med tiden. Han ger i boken en rad råd för att vi ska förstå kroppens egen rytm, och förstå hur varseblivningen och tänkandet fungerar. Stefan Klein är tysk vetenskapsjournalist och författare. Lyckoformeln, vad vetenskapen kan lära oss om lycka har blivit en internationell bestseller. Den visar hur vi kan öva upp vår naturliga fallenhet för lycka, ungefär som vi kan lära oss ett nytt språk. Kleins styrka är förmågan att göra forskningsresultat lättillgängliga. Han skriver om högintressanta ämnen, flytande och med en torr humor och många hänvisningar till litteratur och film. I Tid sammanfattar han vad vetenskapen kan lära oss om tid, och på köpet om minnet och uppmärksamheten. Här får man hjälp att hantera sina erfarenheter av tidsbrist och svikande minne, och kanske får man på köpet bättre tålamod med sig själv och blir mindre stressad. Förklaringen till varför en enda samhällstakt inte kan passa alla är också högst tänkvärd. Boken skulle vara riktigt bra om författaren förutom att vara kunnig vore något mera vis. Han har en ibland diskutabel syn på kvinnors och mäns olikheter, och då han tar exempel från sin egen privilegierade värld blir de inte träffsäkra för alla läsare. Till exempel åskådliggör han köksarbetets krav på överblick med problemet att lista ut var städerskan har lagt kastrullocket. För de flesta ligger ju svårigheterna på en något annan nivå. Petra Nykvist Fpa fakta Grundtrygghet för pensionärer Det finländska pensionsskyddet bygger i första hand på arbetspensioner. Folkpensionen är avsedd att trygga en minimiutkomst när arbetspensionen är liten eller saknas helt. Till folkpensionerna räknas sjukpension (tidigare invaliditetspension) för åringar åringar får i allmänhet inte pension utan istället utreds deras möjligheter till yrkesinriktad rehabilitering. individuell förtidspension för under 65-åringar som är födda år 1943 eller tidigare arbetslöshetspension för personer födda 1949 eller tidigare och som är år ålderspension från 65 år. Ålderspension kan tas ut i förtid vid 62 års ålder. Personer födda 1944 eller tidigare har undantagsvis rätt till förtidspension tidigare. Folkpensionens fulla belopp är för ensamstående 558,46 e/mån. För gifta och sambor är det fulla beloppet lägre, 495,35 e/mån. För dem som har bott utomlands eller som har förtidspension kan folkpensionens fulla belopp vara lägre. Folkpensionens fulla belopp är avsett som minimiutkomst för en person som saknar arbetspension eller vars arbetspension (inklusive eventuell familjepension från arbetspensionssystemet) är högst 49,29 e/mån. Folkpensionsandelen sjunker då arbetspensionen utan skatteavdrag överstiger 49,29 e/mån. Ansökan om folkpension och arbetspension kan göras samtidigt på samma blankett. Ansökan kan göras samtidigt eller skilt och ansökan kan skickas antingen till FPA eller arbetspensionsbolaget. Ålderspensionsansökan kan även göras elektroniskt via FPA:s etjänst Det är skäl att ansöka om ålderspension 2-3 månader före pensionsåldern. Invalidpensionen kan sökas i god tid innan sjukdagpenningen upphör och arbetslöshetspension några månader innan pensionen kan börja. Barnförhöjning för barn under 16 år FPA beviljar en barnförhöjning för barn som är under 16 år. Barnförhöjningen är 19,48 e per barn och månad och den är skattefri. Ansökan görs i allmänhet i samband med pensionsansökan men på skild blankett. Den retroaktiva ansökningstiden är 6 månader. Närmare information om FPA-pensionerna finns i broschyren När du blir pensionär och på internetadressen Frågor som gäller pensioner besvaras på servicenumret för samtalet debiteras vanlig lokalnäts- eller mobilsamtalsavgift utan extra kostnader.

16 30 31 Foto Vivianne Budsko-Lommi Jazzbalett upp i åldrarna Det var hösten 1966 som Susann och Mona började dansa jazzbalett i Tamara Rasmussen Institutet, som numera finns i Kabelfabriken. Där dansar Susann och Mona två mornar per vecka. Jag berättade inte vart jag var på väg när jag skulle iväg på jazzbalettslektionen. Det kändes då som en fånig hobby. Som så här gammal behöver man inte skämmas, säger Mona Hedman, 79 år. Under sina yrkesverksamma år jobbade hon som arkitekt med byrån hemma. Mona hade klippt ut Tamaras annons ur tidningen och förvarade den ett år i plånboken innan hon kom iväg till kursen. Hon tyckte dansskolans logo såg så trevlig ut men var inte på det klara med vad jazzbalett var. Susann Stolpe, 82 år, var hemmafru på den tiden och kände inte Mona från tidigare. Sen starten har de följts åt på samma danstimmar. Av alla som började dansa på 1960-talet är det bara de två kvar. Nya har kommit till. En av dem är en 71 årig dam som också dansar salsa och deltar i sex olika danskurser. En annan dansar samba. Jazzbalett var en helt okänd dans i Finland tills Tamara Rasmussen införde jazzbalett i sin dansskola. Efter hennes död är det hennes dotter Vivianne Budsko-Lommi som tagit över och det är också hon som drar morgontimmarna vars deltagare känner hon bra sen många år tillbaka. Förr om åren kunde dansserierna vara mycket långa och Vivianne berömmer de här seniordansarnas goda minne. De påpekar genast om jag ändrar på stegen i serierna. Jazzbalett håller kroppen rörlig och smidig, även om åren känns i knäna. Timmarna börjar med vanliga balettövningar - första och andra position, plié etc. Mona har ont i ryggen, men det hindrar henne inte från att dansa jazzbalett. Susann har blivit titthålsopererad i sitt ena knä. Också i dag kan timmarna ackompanjeras av levande musik om Viviannes kompis kommer och spelar. Att dansa till musik från cd-skivor går också bra - till Count Basies musik och annat svängigt. Snabba stegserier är bra motion för hjärnan, förklarar Susann och jämför dansintresset med att lösa korsord. Dansen är förstås också bra för figuren. På skoj vägde jag mig före en lektion. Efter vägde jag 300 g mindre. Så mycket svettas man, men kanske inte lika mycket som tidigare. Dansen är anpassad till vårt lite långsammare tempo. Åldersvariationen är rätt stor i gruppen, år. Gruppen är sammansvetsad. Alla dan- Jazzdansen håller Susann Stolpe och Mona Hedman i form, har gjort det i mer än 40 år. Det var också jazzdansen som sammanförde dem. Foto Nana Uitto sare känner varandra vid namn och om frånvarotimmarna för någon blir många ringer man och frågar hur det står till. Jämna födelsedagar firas med champagne och tårta. Så firar jag varje födelsedag, tillägger Susann i egenskap av den äldsta i gruppen. Dansskolans jul- och vårfester med dansuppvisning är bra för gruppsammanhållningen. Vi finns med för att entusiasmera de unga dansarna, säger Mona och Susann. Dans ska man helst börja med i yngre år än i pensionsåldern. Monas femåriga barnbarn har redan dansat jazzbalett i ett och ett halvt år. När Mona och Susann var barn var möjligheterna att ta danslektioner få. Båda provade på plastisk dans. Men det var inte alls lika roligt som jazzbalett! Gympa kom istället. Och båda tycker om att promenera, cykla och skida. Men dansen kräver att man skärper tanken. Hela kroppen rör på sig och man orkar så mycket bättre i vardagen! Sunniva Ekbom Fpa fakta Bildkryss Lösningarna till Bildkrysset sänds senast den till FPA-bladets redaktion, PB 450, Helsingfors. Märk kuvertet med Bild kryss 3. De fem först öppnade ku verten med rätta lösningar be lönas med 30 euro, 24 euro och tre pris om 17 euro. Namn... Ålder... Adress Telefon... E-post... FPA-statistik i fickformat År 2007 betalade FPA ut 10,5 miljarder euro i olika förmåner. Sjukförsäkringsutgifterna var störst och utgjorde en tredjedel av alla förmånsutgifter. I medeltal betalade FPA i fjol ut nästan euro per invånare i olika sjukförsäkringsersättningar. Pensionernas andel av förmånsutgifterna var 27 procent. Bland annat dessa uppgifter framgår av FPA:s senaste fickstatistik, som utkom i maj. Fickstatistiken, som är ett litet kompakt häfte, är avgiftsfri och den publiceras årligen på finska, svenska och engelska. Den finns också på FPA:s webbplats på adressen fi/statistik > Statistik på webben > Fickstatistik. Familjepension till efterlevande Till efterlevande efter personer som bodde i Finland då de avled kan FPA betala allmän familjepension för att garantera en grundtrygghet för de avlidnas änkor eller änklingar under 65 år som uppfyller de lagstadgade villkoren. Villkoren är bl.a. att äktenskapet är ingått innan förmånslåtaren fyllde 65 år och om den efterlevande och förmånslåtaren inte hade gemensamma barn, att den efterlevande var under 50 år då äktenskapet ingicks men över 50 år vid vid förmånslåtarens död. Äktenskapet bör ha varat minst 5 år. Barn under 18 år (barnpension). Barnpension kan även betalas till heltidsstuderande ungdomar i åldern år. Till FPAs efterlevandepension hör en begynnelsepension som betalas ut i 6 månader efter makens eller makans död. Därefter betalas, beroende på familjeförhållandena och inkomsterna, en fortsättningspension. Beloppet motsvarar folkpension, men det påverkas även av änkans övriga pensioner, inkomster och förmögenhet. Barnpension betalas oberoende av inkomsterna. Grundbeloppet 53 e/månad. Till ett barn under 18-år kan beroende på barnets övriga familjeoch försörjningspensioner även betalas ett kompletteringsbelopp på högst 80,16 e/mån. Ett barn som förlorat båda föräldrarna har rätt till två grundbelopp och kompletteringsbelopp. Särskilt stöd till invandrare Invandrare som varit fast bosatta i Finland i 5 år kan ha möjlighet att få särskilt stöd till invandrare om de saknar rätt till full folkpension har fyllt 65 år eller är under 65 år men arbetsoförmögna Det fulla beloppet av det särskilda stödet till invandrare motsvarar folkpensionens fulla belopp, men beloppet påverkas av sökandens och makens nästan alla disponibla nettoinkomster. Bostadsbidrag, barnbidrag och vårdbidrag avdras inte från det särskilda stödet. Fronttillägg för veteraner Män och kvinnor som är bosatta i Finland och som har tilldelats frontmannatecken, fronttjänsttecken, fronttecken eller veterantecken kan få ett skattefritt fronttillägg på 43,63 euro/mån från FPA. De som får folkpension får dessutom ett skattefritt extra fronttillägg, som vanligen är 25 % av det folkpensionsbelopp som överstiger 90,22 /mån. En veteran som saknar arbetspension eller har en ytterst liten sådan får det extra fronttillägget till en större andel än 25 % av folkpensionen. Som högst, då arbetspension saknas, är extra fronttillägget 45 % av folkpensionen. Det högsta möjliga extra fronttillägget är 210,71 e/mån för ensamstående och 182,31e/ månad för gifta. Minröjare har rätt till ett tillägg motsvarande fronttillägget, men inte till extra fronttillägg. Fronttillägg kan också betalas till veteraner som bor utomlands om de fått något av dessa tecken. Tillägget förutsätter intyg från Krigsarkivet över att personen deltagit i minröjningsuppgifter åren

17 Distribution Illustration Annika Mannström Offentligt meddelande till alla svenskspråkiga och tvåspråkiga hushåll. Årgång 36 Utgivare Folkpensionsanstalten Upplaga ex. FPA-bladet utkommer 4 gånger i året. Nästa nummer utkommer i november Chefredaktör Seija Kauppinen Redaktionssekreterare informatör Tua Kyrklund tel Redaktionsassistent Christel Stenström tel E-post: fornamn.efternamn@kela.fi Natur- och kulturupplevelser kan komplettera medicinen Varför blir vi sjuka? Och vad gör oss friska? Svaren är inte självklara. 60 procent av alla sjukdomar kan inte förklaras genom enkla samband. Ärftliga faktorer samverkar med miljö och livsstil, och de vanliga medicinska åtgärderna med syntetiska piller från apoteket tycks uppenbarligen inte räcka till för att lösa problemen med ohälsa. Särskilt otillräcklig tycks medicinen vara när det gäller stressrelaterade sjukdomar. Länge har man pratat om att det behövs en bättre helhetssyn på hälsa och sjukdom, men det har tagit tid för den tvärvetenskapliga forskningen att få luft under vingarna. I början av sommaren ordnade Tvärvetenskapligt forum för hälsostudier vid Högskolan i Gävle en konferens om helhetssyn och integrativ medicin, det vill säga hur man vid sidan av skolmedicinen kan ta in fungerande alternativa och komplementära metoder i sjukvården. Den integrativa medicinen kan göra vården effektivare, och på köpet både billigare och mer miljövänlig. WHO har uppmanat varje land att utveckla en policy för integrativ medicin. Den integrativa medicinen avvisar inte skolmedicinen, och accepterar inte okritiskt de alternativa metoderna. Svensk forskning om vilka alternativa metoder som faktiskt är verksamma pågår sedan ett par år tillbaka på Karolinska institutet. Komplementära metoder kan vara sådant som akupunktur, massage och naturläkemedel men också att utöva kultur och vistas i naturen. Som friskvård fungerar det, och allt fler studier visar att kultur och natur kan användas terapeutiskt. Man har till exempel fått goda resultat av musikterapi när det gäller smärtlindring, och inom demensvården. Men de tröga systemen gör att metoderna bara långsamt tas in i sjukvården. Sång minskar stress Töres Theorell är i Sverige känd för sin forskning om hur arbetsmiljön påverkar hälsan, nu utvecklar han metoder för att mäta sambandet mellan kultur och hälsa. På konferensen berättade han varför sång och musik upplevs som lugnande eller uppiggande, man kan visa att de påverkar puls, andning och halten av stresshormon. Särskilt välgörande är det att sjunga själv, helst i kör. Effekterna är både biologiska och psykologiska, men det är individuellt hur stor effekten blir. Det fungerar bäst om man själv är aktiv och det måste vara frivilligt. Blir man kommenderad att sjunga i kör uteblir den goda effekten. Djur i vården Kerstin Uvnäs Moberg har i sin forskning om beröring utgått från kontakten mellan mödrar och små barn. Genom att klargöra vad som händer kemiskt i kroppen vid beröring har hon också bevisat nyttan av till exempel massage, och gett en förklaring till varför människor mår bra av att umgås med djur. Hur man kan ta in djur i vården är föremål för ett växande intresse. Välgörande trädgårdar Att vistas i naturen eller i en trädgård påverkar hälsan gynnsamt, det kan användas både förebyggande och rehabiliterande. Den svenska forskningen om trädgårdar och hälsa leds av Patrik Grahn vid Sveriges lantbruksuniversitet. Han och hans team har utvecklat Alnarps rehabiliteringsträdgårdar. Det finns också många andra terapeutiska trädgårdar, och ännu fler är under uppbyggnad. Ett utmattat beslutssystem är överbelastat av krav, störningar och ofullbordade saker, säger Patrik Grahn. Den bästa återhämtningen får man i en miljö med mjuk stimulans utan störningsmoment. Trädgårdsterapin påskyndar tillfrisknandet och har bevisligen positiva effekter på blodtrycket och koncentrationsförmågan. I rehabiliteringsträdgårdarna får patienterna vila och återhämta sig, och det leder till nyorientering. I trädgården blir det lättare att vara närvarande i nuet. Efter terapin i Alnarp har 75 procent av de långtidssjukskrivna för värk och utmattning återgått till heltidsarbete. Petra Nykvist Postadress: PB 450, Helsingfors tel För samtal till FPAs 0206-nummer debiteras vanlig samtalsavgift. Redaktionen svarar endast för beställt material. Distributionen sköts av Suomen Suoramainonta som under perioden besvarar frågor om utdelningen på svenska på numret (09) Distributionsstörningar kan även anmälas med webbblanketten på adressen på adressen Jakeluhuomautukset voi lähettää yllä olevassa nettiosoitteessa olevalla lomakkeella tai soittamalla suomenkieliseen puhelinpalveluun (09) Taltidningen FPA-bladet kan beställas som taltidning från Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf, Nylandsgatan 25 A 6, Helsingfors, tfn (09) /Tina Dunderfelt. Tryckeri Keski-Uusimaa, Tusby 2008 ISSN