SKOG&SJÖ NYSÄTERSOMRÅDET

Transkript

1 SKOG&SJÖ NYSÄTERSOMRÅDET R A M B E S K R I V N I N G V ä x t - o c h m a r k g e s t a l t n i n g S B C o c h S W E C O F F N S A r k i t e k t e r 1

2 ALLMÄNT ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER Exempel på blockmur och trappa med trappstenar och stenmjöl. Befintliga block från entreprenaden tas omhand och används. Skydd av naturmark Markprojektering ska utföras och godkännas av beställare innan markarbeten påbörjas. Ingen körning, uppställning av motorfordon och materialupplag tillåts på naturmark som ska bevaras. Detsamma gäller för ytor ovanpå bevarade träds rotzon. Om detta i något fall måste frångås, inhämtas särskilt tillstånd från beställaren. Uppställning av maskiner, materialupplag, transporter osv skall, om möjligt ske på områden som skall återfyllas eller schaktas. Övrig mark skall skyddas från intrång och skador. Särskilt känsliga markområden definieras på plats i samråd med beställaren och skyddas genom avspärrning. Entreprenören skall utföra tillfälligt skydd av befintliga träd med stängsel som sätts upp 1 m utanför kronans dropplinje. Skyddsanordningar underhålls under hela entreprenadtiden. Vite av träd skall utgå enligt överenskommelse med beställaren. Träd som fällts ska om möjligt tillvaratas inom entreprenaden, för ökad biologisk mångfald. Träd som ej kan användas skall bortforslas och tas omhand av entreprenören. Jordschaktning närmare än 5 m från vegetation som ska bevaras skall utföras med försiktighet så att rötter inte skadas. Sår som uppkommer på rötter skall behandlas, grova rötter sågas och smalare rötter skäras av till ett rent snitt. Kapade rötter skall omgående skyddas mot uttorkning med en blandning av kompost, torv och sand som hålls på plats med hjälp av en markskiva mineralull eller motsvarande. Markskivan tas bort vid återfyllning. Skadad mark återskapas enligt särskild anvisning. Rivet material inom entreprenaden bortforslas och omhändertas av entreprenören på ett miljöriktigt sätt. Ju mer bef. naturmark som skyddas desto mindre nyanläggning krävs. Allmän höjdsättning Erforderlig kompletterande inmätning, avvägning och dokumentation av tomter och anslutande mark, vägar och gator skall utföras. Detta för att säkerställa fullgod avvattning av grund- och dagvatten till anlagda diken, infiltrationsstråk och dagvattenbrunnar. Området skall fungera även vid ett 100-årsregn och då ska vattnet kunna rinna av uppe på markytan, fram mot lägre belägna partier utan att vattnet skadar någon byggnad eller anläggning. Inga instängda lågpartier får finnas. Tak- och vägvatten skall i största möjliga utsträckning ledas över infiltrationsvänliga ytor. Höjdsättning utförs så att markytan lutar ordentligt ut från husen. Marken skall ha en lutning från huset av 1:20. Det är önskvärt att marken tre meter ut från fasad ligger ca 15 centimeter lägre än vid husliv. Detta är undantaget uteplatser och entréer där ytan är mer anpassad till färdigt golv och lutar mindre ut från huset. Anpassning av höjder skall också göras till den av kommunen planerade och anlagda vägen. Föreslagna plushöjder är preliminära och kan komma att ändras. Släntlutning anpassas till jordens hållfasthet och till grundvattenförhållanden. Där jordmassorna måste förankras för att inte rasa ut sker detta med kokosmattor i kombination med lämplig, jordbindande vegetation. Höjdskillnader tas omhand genom slänter och terrassering av marken med hjälp av kallmurad natursten, se exempel. Planteringar används för att ytterligare ta ner höjdskillnaderna och ge ett mjukare mer naturanpassat utseende. Material Hårdgjorda ytor ska bestå av asfalt, stenmjöl, skiffer och armeringsplattor av betong, se exempel. Trappor, murar, tramp- och trappstenar ska bestå av gnejseller granitsten. I första hand används befintligt naturstensmaterial från entreprenadområdet. Andelen hårdgjord yta bör begränsas så mycket som möjligt för att säkerställa god infiltration av dagvatten. Vy över områdets närmiljö 2 V ä x t - o c h m a r k g e s t a l t n i n g

3 SKOG&SJÖ NYSÄTERSOMRÅDET ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER Planteringsytor skall anläggas med befintlig jord i första hand. Inget övrigt material från rivna ytor får förekomma. Jord som tillförs utifrån ska godkännas av beställaren innan den beställs. För lagning av skogsmarksytor och för surjordsplanteringar krävs specialtillverkad jord enligt recept. Jordleverantör ska vara Hasselfors. Entreprenören skall uppvisa kopia av orderbekräftelse på beställning av föreskrivet jordmaterial senast 10 dagar innan växtbädden anläggs. Växtmaterial Växtmaterial väljes utifrån växtplatsens betingelser. Härdigt material med rätt proviniens ska användas. Ett lämpligt material för stora marktäckande partier är örtpluggplantor och färdig äng från t.ex. Veg Tech. Träd som planteras i grupp sätts tätt, ca 3-4 m för björk, 3 m för rönn och 5 m för ek och fågelbär. Detta för att de ska få rätt karaktär och snabbare tillväxt. Träden stammas upp efterhand för att få raka genomgående stammar och slutet krontak. Plantskoleväxter skall uppfylla fordringarna enl. GRO:s (Gröna näringens riksorganisation) plantskolesektions Kvalitetsregler för plantskoleväxter. Eventuella E- plantor skall vara försedda med E-certifikat. Om Dagvatten omhändertas och avleds först och främst på markytan E-material finns skall det användas. Entreprenören skall uppvisa kopia av orderbekräftelse på beställning av föreskrivet växtmaterial senast 10 dagar innan plantering sker. Växter skall omedelbart efter leverans till byggplats täckas och skyddas mot uttorkning. Växter med klump eller behållare skall doppas. Spritning av grenverk och rötter utförs så att växterna inte torkar ut. Växter som inte kan planteras inom 24 timmar, leveransdagen inräknad, skall placeras på skuggig plats som hålls jämnt fuktig vid torr och blåsig väderlek. Växter skall vattnas efter behov. Växter med klump ställs i vatten före plantering så länge att vatten hinner tränga in i hela klumpen (ca 2 timmar). Vid plantering skall rotsystemet bredas ut och väl rymmas i planteringsgropen. Planteringsdjupet skall om inget annat anges vara lika med planteringsdjupet i plantskolan. Innan all jord återfylls kring planterad växt ska den vattnas i sådan omfattning att jorden dels sluter väl till rotsystem eller klump och dels blir väl genomfuktad. Efter plantering: Alla etiketter, band och liknande på växterna skall borttagas. Dagvatten En lokal fördröjning av dagvattnet skall ske inom området och storleken på den dagvattenmängd som får avledas till planerat vattenmagasin är 560 liter/s. I denna vattenmängd ingår även dräneringsvatten från husgrundsdräneringar. Principerna för dagvattensystemet är att avleda vattnet på markytan. Vidare samla upp, fördröja och i viss mån infiltrera dagvattnet i dagvattenstråk av olika karaktär, bland annat utnyttjas befintlig bäck som skall grävas om. Bäcken anpassas till husplaceringar, parkeringar, vägar och nivåkurvor så att lagom fall erhålls. Överskottsvattnet leds vidare till vattenmagasinet. VA All VA-dragning inom fastigheten ingår i entreprenaden. Spillvattenpump, dimensionerad för att klara spillvatten för 4 tvättrum och WC/dusch, skall ingå. Anslutningspunkt för VA finns i fastighetsgräns. Belysning Belysning skall uppföras med erforderlig ljusstyrka och som passar väl med områdets gestaltningsmål. Se A och E handlingar. ALLMÄNT Vegetation som förekommer naturligt i området används i första hand för att bygga upp marken runt husen. Här ses exempel på liljekonvalj, tuvtåtel och örnbräken. V ä x t - o c h m a r k g e s t a l t n i n g 3

4 TECKENFÖRKLARING VEGETATIONSTYPER Skogsmark Öppen skogsmark Ängsmark Hällmark Byggnader Kör- och eller gångyta Bäck, översilningsyta Bef. träd som, ska sparas Tilläggsplanteringar Speciellt skyddsvärt område 4 V ä x t - o c h m a r k g e s t a l t n i n g

5 SKOG&SJÖ NYSÄTERSOMRÅDET BESKRIVNING Skogsmark Skogen karaktäriseras av att träden står ganska tätt och därmed skuggar undervegetationen. Träd Här ska tall, björk och ek i första hand användas som överståndare. Marktäckare Här används marktäckare som kambräken, Blechnum spicant, myskmadra, Gallium odoratum, och liljekonvalj, Convallaria majalis. Dessa planteras i stora sammanhängande sjok där vegetationen skadats eller måste nyanläggas. Uppstickande grupper av tuvtåtel, Deschampsia cespitosa, och strutbräken, Matteuccia struthiopteris, kan användas som accenter för ökad variation. Plantorna sätts tätt för att förhindra ogrässpridning och etablering av nässlor och maskros. På torrare, sandigare mark och där jordskiktet är lätt och tunt används blåbärsris, Vaccinium myrtillus och mjölon, Arctostaphylos uva-ursi. Öppen skogsmark/ hedmark Den öppnare skogsmarken har tallblandskogen som sin förebild och då gärna en magrare variant. Träd Här ska tall, björk och ek användas som överståndare. Träd planteras i mindre grupper för att undvika solitärutveckling. Buskar Buskskiktet är sparsamt med endast ett fåtal arter som planteras invid huskroppar och terrasser och som rumsskapare och avskiljare. Främst används enar som solitärer i landskapet men även pärlrönn, Sorbus koehneana fk Ås E, och carmensitarönn, Sorbus commixta Carmencita E, harmonierar fint med omgivande vegetation och kan med fördel placeras i anslutning till entréer. Kaprifol planteras på enstaka platser i annan vegetation och lämnas att breda ut sig ovanpå murkrön och annan vegetation. Marktäckare Markvegetationen består främst av blåbärsris och ljung som planteras i stora sammanhängande sjok. Både höstljung Calluna vulgaris och vårljung Erica carnea används för att skapa variation och förlänga blomningstiden. Uppstickare i form av tuvtåtel, Deschampsia cespitosa planteras i grupper vid entréer och i något friskare partier. Runt entréer och på flackare mark kan vitsippa, Anemone nemorosa planteras i marktäckande mattor. Grupper av örnbräken Pteridium aquilinum kan planteras in mot hus i sjok och i grupper i naturmarken för ytterligare variation. På mindre hårt belastade stigar och gångvägar kan backtimjan, Thymus serpyllum, sylnarv, Sagina subulata och krypkotula, Leptinella squalida planteras i fogar och mellan trampstenar för en större naturmarkseffekt. Trappstenar med krypkotula Trappstenar med krypkotula Örnbräken Blåbärsris Marktäckande en Ljungmatta V ä x t - o c h m a r k g e s t a l t n i n g VEGETATIONSTYPER Exempel på anlagda ormbunksytor i park, från St Petersburg, Ryssland. Exempel på öppen skogsmark. 5

6 VEGETATIONSTYPER BESKRIVNING Hällmark Hällmarken har större inslag av berg i dagen och brantare lutning än övrig mark. Träd Här ska främst tall och björk användas som överståndare. Buskar Endast enstaka enar bör användas i buskskiktet. Marktäckare Markskiktet bör mestadels beså av ljung, men kan ha partier av kruståtel, Deschampsia flexuosa, och backtimjan. Hällmarken Skiss bäcken Exempel på anlagda äng i park, från St Petersburg, Ryssland. Äng Ängen karaktäriseras av flackare mark. Här har marken en ökad kulturmarksprägel. Träd Här kan ökad frihet finnas i valet av överståndare. Varje gård kan ha sin trädart för att skapa variation. Från norr mot söder kan trädarterna fågelbär, hägg, rönn, ek och björk användas på gårdarna framför entré. Träd planteras som solitärer eller i mindre grupper om tre. Buskar Buskskiktet kan bestå av rossorter som t ex äppelros, Rosa rubiginosa, och fläder, Sambucus nigra, för högre buskage och bukettapel, Malus sargentii, och smultronschersmin, Philadelphus x polyanthus Mont Blanc, för medelhöga buskage. Pimpinellros, Rosa pimpinellifolia, och marktäckande en, Juniperus communis Kantarell E, för låga buskage. Enen skall utgöra ca 15 % av total planteringsyta. Även buskage byggs upp på ett organiskt sätt med mindre grupper. Lägre buskar står framför högre. Mot söder och öster bör ökad inblandning av arter ur den öppna skogsmarken ske för att skapa en naturlig övergång dvs solitärer av en och mindre grupper av rönn. Marktäckare Här bör markskiktet bestå av färdig äng från t ex Veg Tech. Förslagsvis 6704 för mager kalkfattig jord. Det är viktigt att använda en typ som passar bra i den befintliga jorden. Skötselkrav Ängen sköts genom att den slås och växtdelarna fraktas bort så att näringsinnehållet i jorden inte ökar och ängsväxterna därmed konkurreras ut av nässlor och maskros. På ytorna som definierats för äng kan flackare partier vara lämpade för klippt gräsmatta. Dessa ytor kan därmed användas av de boende för lek och spel. Högflöde Lågflöde Exempel på anlagd äng Bäck Befintlig bäck flyttas till nytt läge. Bäckens genomskärningsarea utformas som två V-former med smal del centriskt placerad för lågflöden. Bäckbottnen tätas med månggraderat material typ 0-40 mm. I bäckfåran utläggs större stenar/block, upp till 0,5 m diameter för uppbromsning och riktningsförändring av vattenflödet. Mellan stenarna avtätas med 0-40 mm krossgrus. Bäckravinen byggs upp av befintlig naturstensblock från platsen. Bäcken kan korsas med hjälp av strategiskt placerade trampstenar eller större hällar som läggs över bäcken. Växtmaterial Strandkanterna kan planteras med strutbräken Matteuccia struthiopteris, tuvtåtel och alpklematis, Clematis alpina. Sektion bäcken Dagvatten skall i möjligaste mån avledas på markytan, här ses exempel på bäck. 6 V ä x t - o c h m a r k g e s t a l t n i n g

7 SKOG&SJÖ NYSÄTERSOMRÅDET DETALJSKISSER slänter/murar Principlösning: Principlösningar vad gäller markbeläggning, murar, höjdsättning, exakt val av växtmaterial vad gäller kvaliteter, placering etc måste studeras i detalj, situationsanpassas och lösas i fortsatt projektering. Höjdskillnader tas upp med vanliga slänter i flackare partier, med kokosmattor i kombination med växtlighet som binder jorden i brantare sluttningar. På vissa platser ska höjdupptagnigen ske med murade terrasser. Mur: Alla murar skall bestå av kallmurad natursten. Bef sten i området skall användas så långt det är möjligt. Murarna byggs upp av stenar i varierande storlekar enligt referensbilder nedan. Stenar med liten dimension (< 15 cm) ska dock inte användas. Murar skall anslutas och anpassas till topografi och vegetation på ett naturligt sätt så att placeringen i landskapet inte upplevs som sökt. Växtmaterial, exempel: Ljung och örnbräken planteras som pluggplantor i täta bestånd eller köpes i färdig matta från t ex Veg Tech. Enen ska vara Juniperus communis Kantarell E som bildar fina marktäckande bestånd. Detalj på släntupptagning med stödmur och plantering A A A A-A enkel sektion, exempel på släntupptagning med mur A Stödmurar Örnbräken Krypande en Ljungmatta Intilliggande hushörn Intilliggande entréyta Krypande en Stödmur ca 0,75 m Örnbräken Stödmur ca 0,5 m SLÄNTER/MURAR Föreslaget växtmaterial. Exempel på mur som tar upp höjdskillnad vid hus V ä x t - o c h m a r k g e s t a l t n i n g 7

8 TRAPPOR/STRÅK TRAPPOR/STRÅK Trappor: Åsnetrappor byggs upp med stenmjöl och trappstenar av natursten, se referensbilder. Vanliga trappor byggs upp med trappstenar av natursten, se referensbilder. Stenmaterialet ska vara granit eller gnejs. Angöringsgator till byggnader skall ha stenmjölsbeläggning enligt exemplet ovan. Trappräcken och barriär skall utföras i varmförzinkat plattstål 10 x 70 mm, se exempel detaljskiss, och enligt princip för balkongräcke på A-handling. Räcken förses med glasfyllning vid behov för att klara barnsäkerheten. Gångstigar/inkörsgator: Beläggs med stenmjöl, enligt referensbild. Ytan skall vara kompakt för att vara framkomlig för handikappade men ändå genomsläpplig för viss infiltration av vatten. Inga kantstenar ska användas. Formerna skall vara mjukt organiska och anpassas till vegetation och topografi. Anslutning mot naturmarken skall göras på ett omsorgsfullt sätt. Exempel på trappor i varierande släntlutning. Vanliga trappor varieras med åsnetrappor, vilket skapar möjliga vilplan. Höjdsättning skall utföras så att inga lågpunkter bildas där vatten blir stående. Vatten från gång- och inkörsgator skall avledas till omgivande naturmark och infiltreras eller avledas till anlagt dagvattensystem. Alla stenmjölsytor ska vara väl underbyggda. Gångar som kan användas för angörande trafik skall underbyggas och dimensioneras för att klara personbilar, ambulanser och mindre snöröjningsfordon. I vissa fall kan inkörsgatorna behöva dimensioneras för större utryckningsfordon. Erforderlig dimensionering bör utredas vidare i projekteringsarbetet. Exempel på trappa med trappsteg i natursten och anslutande stenmjölsgångar. Trappan anpassas om möjligt till naturlig terräng och topografi. Detaljskiss trappräcke 8 V ä x t - o c h m a r k g e s t a l t n i n g

9 SKOG&SJÖ NYSÄTERSOMRÅDET LOKALGATA OCH VÄNDZONER vid entréer Gatuutformning Lokalgatan som går genom området ska vara belagd med asfalt. Gatan ska skeva med terrängen mot väster, ca 2% för att uppnå god avrinning. Väster om gatan läggs ett dränerande stråk av makadam som omhändertar vägvattnet. På grund av terrängens lutning läggs ett dränerande stråk även på vägens östra sida för att undvika överisning av vägen och samtidigt öka infiltrationsytan. Parkeringsytorna på vägens östra sida höjdsätts så att dagvattnet leds till detta stråk istället för att rinna över vägbanan. Vattenstråk utmed gatan utformas som en mjukt skålad gräsyta med dränerande material och med en dräneringsledning i botten. Växtmaterial Gräsblandning på makadamsträng längs väg bör ha stor andel utlöpande rödsvingel, minst 50%, som genom sitt kraftiga rotsystem binder jorden och förhindrar erosion. Inblandning kan bestå av till exempel; ängsgröe, rödven, engelskt rajgräs, turftimotej, hårdsvingel och fårsvingel. Vändytor På några av husens infarter krävs att det finns utrymme och möjlighet att vända en personbil för att man ska kunna angöra husen och ta sig därifrån utan att backa. Dessa ytor tar upp en större markyta. Ytorna ska harmoniera med områdets övriga markbehandling samt ge utrymme för viss infiltration. De skall därför byggas upp av armeringsplattor av betong. Växtmaterial Som marktäckare i armeringsplattorna används kattfot, sylnarv eller timjan beroende på den omgivande växtlighetens karaktär. Sektion av lokalgata, som lutar åt väster, med gräsklädda infiltrerande makadamsträngar intill. V ä x t - o c h m a r k g e s t a l t n i n g Blockmur Armerad växtlighet Stenmjöl Enkel planskiss över vändytan med anslutande entréytor Vändyta ca 10 x 7 m Väl underbyggd natursten vid entré GATA/VÄNDYTA Exempel sylnarv Exempel armeringsplattor av betong här med gräs. 9

10 PARKERINGSYTOR PARKERINGSYTOR Principlösning: Principlösningar vad gäller markbeläggning, murar, höjdsättning, exakt val av växtmaterial vad gäller kvaliteter, placering etc måste studeras i detalj, situationsanpassas och lösas i fortsatt projektering. Exempel på parkeringsstolpar och parkering mot mur. Markbeläggning: Parkeringsytorna beläggs med stenmjöl. Parkeringsrutorna markeras med hjälp av stolpar längs parkeringsytan framför varannan ruta. Trästolpar skall vara i azobé och förses med siffror, se foto. Den stora ytan bryts upp med hjälp av mindre planteringsytor med träd. Här ansluter gångvägarna från hyresrättshusen. Trampstenar i planteringsytan skall vara av granit eller gnejs. Mur: Det ska alltid finnas en liten stenmur vid infarten till varje P-yta. Infarten skall vara 3 m bred. P-platsmarkör i form av stolpar Stenmjölsbelagda parkeringsplatser Blockmur Stenmjölsyta Planteringsyta med träd och marktäckare Blockmur Exempel parkeringsstolpe Exempel på parkeringsyta av stenmjöl Parkeringsytor, skiss uppbyggnad 10 V ä x t - o c h m a r k g e s t a l t n i n g

11 SKOG&SJÖ NYSÄTERSOMRÅDET PARKERINGSYTOR Växtmaterial Parkeringen höjdsätts så att vatten inte blir stående på planteringsytor utan avleds till omgivande mark. Planteringsyta som markerar gångstig till varje hus byggs upp enligt följande: Träd: Som trädmaterial används björk och rönn. Träd som planteras i vegetationsyta sätts tätt, ca 3 m för björk, 2,5-3 m för rönn. Detta för att de ska få rätt karaktär och snabbare tillväxt. På vissa ytor kan flerstammig rönn användas för variation. Träden stammas upp efterhand för att få raka genomgående stammar och slutet krontak. Marktäckare: Som marktäckare används backtimjan, krypkotula och kattfot, som planteras tätt och täcker marken runt trampstenarna. Kattfot och sten Detaljskiss planteringsyta i parkering Tramphällar av granit V ä x t - o c h m a r k g e s t a l t n i n g Stenmjölsyta Belysning Marktäckare, backtimjan Planterade träd Trampstenar av granit eller gnejs i marktäckare, t ex kattfot Belysning, pollare PARKERINGSYTOR Anslutande trappa och gångar utformas enligt exempel ovan. Björk i en matta av backtimjan 11

12 HYRESRÄTT Skogsmarken bevaras och skyddas så långt det är möjligt Dränering med marktäckare Slänt tas omhand med kokosmatta och plantering Dränering med marktäckare Parkeringsyta av stenmjöl Blandbuskage Sparad mark från koloniområde Anlagd äng med möjlighet till slaget gräs Dagvattenbäcken Anlagd äng Anlagd äng Blandbuskage Anlagd äng Mur i vinkel och träd vid entré Mur markerar entré till parkeringsyta Gårdsrum och gaturum förstärks med buskage Områdets entré markeras med en trädgrupp och mur i vinkel

13 SKOG&SJÖ NYSÄTERSOMRÅDET HYRESRÄTT Principlösning: Principlösningar vad gäller markbeläggning, murar, höjdsättning, exakt val av växtmaterial vad gäller kvaliteter, placering etc måste studeras i detalj, situationsanpassas och lösas i fortsatt projektering. Markbeläggning: Gång- och körytor skall vara av stenmjöl enligt ovan. Entrépartier beläggs med natursten i form av skiffer, enl skiss. Vändytor, eller ytor som löper risk att skadas av trafik skall utföras av armerat gräs i betongplattor, eller annan armerad växtlighet i god harmoni med omgivande växtmaterial, se avsnitt om vändzoner på sida nio. Vid plantering in mot huskropp skall fasaden och planteringsytan åtskiljas av ett 30 cm brett singelstråk som skyddar fasaden mot fukt. Mur: Det ska alltid finnas en vinklad blockmur som markerar infart till varje hus samt förstärker rumskänslan hos husets gårdsplan. Muren anpassas i längd till terräng Samplantering med ros och en. Mur vid gräsyta med mindre träd och topografi och anslutning mot mark skall göras med omsorg. Berg: Vid sprängningsarbetet skall hänsyn tas till bergets naturliga sprickbildningar så att berget faller ut i sin naturliga struktur. Vid krön och hyllor kan sprängningspartier lagas i med vegetation. Växtmaterial Se även översiktskarta på sida fyra, med tillhörande beskrivning. Träd: Det ska alltid finnas ett träd eller en trädgrupp som markerar infart till varje hus samt förstärker rumskänslan hos husets gårdsplan. Träd som planteras i grupp sätts tätt, ca 3-4 m för björk, 2,5-3 m för rönn och 5-6 m för ek och fågelbär. Detta för att de ska få rätt karaktär och snabbare tillväxt. Träden stammas upp efterhand för att få raka genomgående stammar och slutet krontak. Buskar: Husen förses med en zon med marktäckare och/eller friväxande blandbuskage närmast fasaderna som ger de boende ett litet avstånd till förbipasserande samt förstärker gårdens rumslighet. Fläder Plantering längs fasad byggs upp av rosor och en, förslagsvis pimpinellros Rosa pimpinellifolia, en i form av Juniperus communis Kantarell E och uppstickare i form av äppleros, Rosa rubiginosa fk Hoburgen E och pelaren Juniperus communis Vemboö. Gårdsplanen ramas även in av blandbuskage. Parkeringsytan avgränsas med blandbuskage uppbyggt av smultronschersmin och bukettapel med enstaka inslag av fläder. Marktäckare: Vid entrén används liljekonvalj som marktäckare. I övrigt skall den befintliga naturmarken sparas i största möjliga utsträckning. Där marken skadats anläggs färdig äng med pluggplantor enligt beskrivning ovan. Den flackare gräsytan framför huset klipps och kan användas för lek och spel m m. Bakom husen måste dränering lösas med grunt skåldike och ibland även makadam. Marktäckare blir här murgröna och eller skogsklematis Clematis viticella som planteras i anlagda gropar och får sprida sig över ytan. Dagvattenhantering på ängsområdet, bäcken har en annan karaktär. Bukettapel HYRESRÄTT Exempel pimpinellros Liljekonvalj V ä x t - o c h m a r k g e s t a l t n i n g 13

14 BOSTADSRÄTT Parkeringsyta av stenmjöl Parkeringsyta av stenmjöl Parkeringsytor ramas in av vegetation Träd som ska bevaras Mindre trädgrupp markerar områdets början Dränerande skikt mellan hus Spaljerad klätterväxt mot gavel Träd som ska bevaras Spaljerad klätterväxt mot uteplats Stenmurar som ramar in uppfart Släntlösning vid entré Spaljerad klätterväxt mot gavel Spaljerad klätterväxt mot gavel Dagvattenhantering i öppen bäck

15 SKOG&SJÖ NYSÄTERSOMRÅDET BOSTADSRÄTT Principlösning: Principlösningar vad gäller markbeläggning, murar, höjdsättning, exakt val av växtmaterial vad gäller kvaliteter, placering etc måste studeras i detalj, situationsanpassas och lösas i fortsatt projektering. Markbeläggning: Markbeläggning på gång- och körvägar skall vara stenmjöl. Markbeläggning på icke körbara entréytor skall vara skiffer. På övriga entréytor skall beläggningen vara stenmjöl. Vid plantering in mot huskropp skall fasaden och planteringsytan åtskiljas av ett 30 cm brett singelstråk som skyddar fasaden mot fukt Örnbräken Exempel på murar och spaljerad kaprifol Växtmaterial: Se även karta med vegetationstyper på sida fyra, med tillhörande beskrivning. Träd: Som träd i området används de som definierats i vegetationstyper ovan, se plan och växtbeskrivning på sida fyra och framåt. I anslutning till varje entré skall det finnas ett litet flerstammigt, något uppstammat mindre buskträd, de boende bör kunna välja mellan carmencitarönn och praktrönn, samt om de vill ha flerstam eller uppstammat exemplar. Buskar: P-ytor skall ramas in med friväxande buskage. Entrémarkör vid bostadshusen ska vara pelaren, Juniperus communis Vemboö E. Klängväxter: Som klängväxt mot gavlar i öster används sidenklematis, Clematis x fargesoides Summer snow, eller vildkaprifol, Lonicera periclymenum. Utseplatser skall avskärmas mot granne med spaljérad kaprifol. Pelaren Skifferyta Marktäckare: Som inramning runt parkeringsytor används marktäckare. Valet av marktäckare skall baseras på växtplatsens förutsättningar. Soltillgång, jordmån och vattentillgång. Hänsyn skall även tas till omgivande vegetation. Marktäckare ska även användas in mot huskroppen vid entréer och runt uteplatser. Vitsippa, örnbräken eller kambräken (vintergrön). Om planteringsytan vid huset lutar kraftigt (och därmed blir torr) bör dessa bytas ut mot ljung och gräsplanteringar. Prydnadsgräs med skogskaraktär som darrgräs, Briza media, älväxing, Sesleria caerulea och tuvtåtel kan skapa fina effekter tillsammans med ljung. Kambräken Ljung och gräs BOSTADSRÄTT Exempel på spaljerad kaprifol Exempel vitsippsmatta V ä x t - o c h m a r k g e s t a l t n i n g 15

16 ÄGANDERÄTT Dagvattenbäck Naturmark bevaras så långt det är möjligt Slänt tilläggplanteras med träd Trädgård anläggs med skogskaraktär Flerstammigt träd mot gaturum

17 SKOG&SJÖ NYSÄTERSOMRÅDET ÄGANDERÄTT Principlösning: Principlösningar vad gäller markbeläggning, murar, höjdsättning, exakt val av växtmaterial vad gäller kvaliteter, placering etc måste studeras i detalj, situationsanpassas och lösas i fortsatt projektering. Markbeläggning Garageuppfarter beläggs med stenmjöl. Entréyta framför ytterdörr beläggs med skiffer. Trappa ner mot skogstomt byggs upp av trä, enligt samma princip och med samma material som trädäcket. Vid plantering in mot huskropp skall fasaden och planteringsytan åtskiljas av ett 30 cm brett singelstråk som skyddar fasaden mot fukt. Växtmaterial Se även översiktskarta på sida fyra, med tillhörande beskrivning. Träd: Varje husägare ska tilldelas ett träd som planteras i planteringsyta sydöst om entrén. Förslagsvis kan husägaren välja mellan trädsorterna praktrönn, Sorbus Decora, eller pärlhägg, Prunus grayana fk Göteborg E vilka båda är små prydnadsbuskträd med skogskaraktär. Träden skall vara flerstammiga och något uppstammade. Träden placeras oregelbundet i planteringsytan för att skapa variation mot gaturummet, se plan på sida fyra. Klängväxter: Som klängväxt mot gata i öster används sidenklematis, Clematis x fargesoides Summer snow, eller vildkaprifol, Lonicera periclymenum. Mot längre husvägg i norrläge används murgröna, Hedera helix, som klarar det skuggiga läget och ger liv åt fasaden. Marktäckare: Som marktäckare i rabatt under träd och intill klätterväxt används ormöga, Omphalodes verna (vit eller blåblommig). Murgröna Detaljskiss entré Villa Pärlhägg Ormöga Spaljerad kaprifol eller klematis Natursten (Skiffer) Trädäck Blockmur Flerstammigt prydnadsträd Ormöga Prydnadsgräs Trappa av trä Stenmjölsyta Murgröna mot norrvägg Praktrönn ÄGANDERÄTT Sidenklematis Ormöga V ä x t - o c h m a r k g e s t a l t n i n g 17

18 LEKMATERIAL LEKPLATSEN Karaktär Lekplatsen skall ha naturmarkskaraktär och smälta väl in i omgivande landskap. Lekredskap i bjärta kulörer ska undvikas. I första hand skall leken kunna utvecklas med hjälp av växt- och naturmaterial som förekommer på platsen. Det ska finnas trampstenar, omkullfallna träd etc. Bäcken med dagvatten kommer att löpa i anslutning till lekplatsen och därigenom berikas leken av vattenelementet. Sand är ett formbart material som stimulerar kreativiteten, en rejäl sandlåda är därför ett viktigt inslag. Exempel på lekplats i Köpenhamn, anlagd enbart med gamla trädstammar och bark. Lekplatsen skall utformas i enlighet med gällande säkerhetsföreskrifter. Lekredskap Grövre ekar som måste avverkas inom entreprenaden barkas och används som lekmaterial. Stammarna förankras väl i sandytan. Även befintliga stenblock kan användas för detta ändamål. En enkel gungställning eller en rutsch kan tillåtas om dessa färg och formmässigt anpassas till naturmarksanslaget. En rutsch skall i så fall anläggas i befintlig slänt och på så sätt ta tillvara landskapets lekvärden. För övriga lekredskap rekommenderas tillverkare SIK- Holz som säljes via slottsbro. Sandlådesargen kan byggas av befintliga stenblock. Gammal trädstam Lekredskap anpassat till naturmarkskaraktär Rutsch i slänt genom blommande trädkronor. 18 V ä x t - o c h m a r k g e s t a l t n i n g

19

20