Dränering och grundgrävning vid medeltidsborgen Aranäs

Transkript

1 UV ÖST RAPPORT 2007:71 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Dränering och grundgrävning vid medeltidsborgen Aranäs RAÄ 9 och 12, Årnäs säteri (Årnäs 2:1) Forshems socken, Götene kommun Västergötland Dnr Magnus Stibéus

2 UV ÖST RAPPORT 2007:71 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Dränering och grundgrävning vid medeltidsborgen Aranäs RAÄ 9 och 12 Årnäs säteri (Årnäs 2:1) Forshems socken, Götene kommun Västergötland Dnr Magnus Stibéus 1

3 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Öst Roxengatan 7, Linköping Tel Fax Omslagsbild Stora bilden visar schakt 6, medan de mindre visar delar av schakt 3. Några tiotal meter söder om schakt 6 undersöktes omfattande bebyggelse åren Foto Lars Lundqvist. Produktion/grafisk form Britt Lundberg Grafik Lars Östlin Foto Lars Lundqvist, Magnus Stibéus Utskrift UV Öst, Linköping 2007 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/ Riksantikvarieämbetet UV Öst, Rapport 2007:71 ISSN

4 VÄRMLAND NORGE DA LS BOH ND LA Vänern Aranäs ÄN USL Vättern VÄSTERGÖTL AN D Göte Innehåll HA LL Sammanfattning AN 5 Bakgrund Syfte 5 5 D Kulturmiljö 5 Målsättning och frågeställningar 6 Metod och genomförande Resultat 7 Referenser Litteratur 8 8 Övriga referenser 8 Administrativa uppgifter Fig 1. Karta över Västsverige med platsen för undersökningen markerad. 6 8 Bilaga 1. Schaktbeskrivningar 9 3

5 Fig 2. Utdrag ur den analoga Blå kartan med undersökningen markerad. Skala 1: Schakt 1 Schakt 3? Raseringslager Vallgrav Rest av stenläggning Nedgrävning tal? Vallgrav Schakt 2 und Schakt 4 Stenrad Schakt m Schakt 6 Fig 3. Plan över området för de grävda schakten. På planen har en del av de nu gjorda iakttagelserna markerats. Planen visar även de schakt och provgropar som tidigare grävts i området. Plan av Lars Lundqvist. Skala 1:500. 4

6 Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Dränering och grundgrävning vid medeltidsborgen Aranäs Sammanfattning Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Öst, genomförde i början av juni 2007 en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning vid Årnäs säteri i Götene kommun, Västergötland. Dagens huvudbyggnad ligger på norra delen av ett näs, omedelbart väster om den medeltida borgens huvudbyggnad. På gårdsområdet har det funnits bebyggelse från åtminstone 1200-talet och framåt. De aktuella antikvariska insatserna föranleddes av dels dräneringsarbeten i anslutning till huvudbyggnadens hushörn, dels en grundgrävning för en utbyggnad på byggnadens norra sida. Gustaf och Honorine Ekman, Årnäs, ansökte om tillstånd för markingreppen och bekostade även den del av den arkeologiska förundersökningen, som inte omfattades av Länsstyrelsens bidrag till kulturmiljövård (enligt stöd av 10 förordningen 1993:379). I samtliga schakt dokumenterades kulturlagerrester och i ett par av schakten fanns delar av stenläggningar bevarade och möjligen lämningar av en syllstensrad. Samtliga dessa lämningar tillhörde bebyggelse från tiden före dagens herrgård (före slutet av 1700-talet). Påträffade äldre lämningar undersöktes och dokumenterades, varför de aktuella dränerings- och grundgrävningsarbetena inte bedömdes kräva några ytterligare antikvariska insatser. Bakgrund Under 2003 påbörjades restaureringsarbeten vid Årnäs säteri. Dessa arbeten har föranlett behov av en rad olika markarbeten. Nu var det aktuellt med dels dräneringsarbeten i anslutning till huvudbyggnadens hushörn, dels en grundgrävning för en utbyggnad på byggnadens norra sida. Dräneringsarbetena innebar att fyra smalare schakt (i medeltal ca 0,6 m breda och ca 0,6 m djupa från dagens markyta) skulle grävas utifrån husets hörn. De västra schakten skulle leda ner vatten mot den lägre terrängen. De två östra schakten avslutades dels i den medeltida vallgraven, dels med en stenkista. Den senare skulle vara ca 1,5x1,5 m stor och drygt en meter djup. Nedgrävningen för grunden innebar att en kvadratisk yta skulle schaktas ner till ca 0,5 m:s djup utmed husets nordvästra del. Syfte Schaktningsarbetena innebar att medeltida kulturlager och konstruktioner kunde komma att beröras. Länsstyrelsens bedömning var att de planerade arbetena kunde genomföras som en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning. Därigenom fanns det också en möjlighet att styra arbetet så att fornlämning berördes i så liten utsträckning som möjligt, t ex medeltida grunder och andra äldre konstruktioner. Eventuella berörda lämningar skulle dokumenteras arkeologiskt. Kulturmiljö Under perioderna och utfördes undersökningar av det forna borgområdet vid Årnäs säteri. De senare undersökningarna skedde inom ramen för det så kallade Aranäsprojektet som finansierats av Harald och Gustaf Ekmans stiftelse för kulturminnesvård och miljövård. Västergötlands Museum svarade för det antikvariska huvudmannaskapet under fältarbetena och i samband med ansökan om grävningstillstånd tillställt Läns- 5

7 styrelsen projektprogram och undersökningsplaner. Undersökningarna har gett en delvis ny bild av Aranäsborgen vilket inte minst inneburit antikvariska konsekvenser. Bland annat har borglämningar från slutet av tal påvisats inom ett betydligt större område än vad som tidigare varit känt. Lämningar från fyra sten-/tegelhus är undersökta inom dagens trädgård, öster om den nuvarande huvudbyggnaden. År 2003 genomfördes två mindre underökningar vid Årnäs, som en följd av de pågående restaureringsarbetena. Vid den ena dokumenterades bl a en tidigare okänd vallgrav omedelbart öster om huvudbyggnaden. Dessutom kunde viktiga iakttagelser göras för att ytterligare få en bild av det medeltida borgområdets topografi. År 2005 gjordes provgrävningar i de schaktmassor, som lagts upp öster om huvudborgen (hus 1) i samband med Bror Schnittgers undersökningar i början av 1900-talet. Undersökningarna 2005 gjordes som ett led i restaureringarna av borgområdet och syftet var bl a att kontrollera de tidigare grävningarnas metodik. I nuläget pågår bearbetning och publicering av resultaten. Hittills publicerat är undersökningsresultat från åren 1999 och 2000, medan rapporten för åren 2001, 2003 och 2005 kommer att tryckas under Även skyltmaterial samt en utställning har producerats. Som avslutning planeras en publikation kring de samlade resultaten (Lundqvist & Stibéus 1999, 2003 och 2007). Målsättning och frågeställningar Tidigare har endast begränsade provundersökningar gjorts vid själva herrgårdsbyggnaden. År 1999 öppnades 4 kvadratmeter upp söder om herrgårdens södra entré. I schaktet fanns en stenpackning eller stenfundament som bedömdes vara som yngst 1600-tal. Eventuella arkeologiska lämningar bedöms ge värdefull information om hur marken runt nuvarande herrgårdsbyggnad använts. Det gäller inte minst de hittills okända epokerna på Årnäs, det vill säga talen. Tidigare undersökningar har främst gett en bild av bebyggelsen under sent 1200-tal och 1300-talet och hur Årnäs-bebyggelsen gestaltades under senmedeltid och renässans är idag mer eller mindre okänt. Målsättningen med den arkeologiska förundersökningen var att identifiera eventuella bevarade äldre lämningar, tolka och dokumentera dessa samt sätta in resultaten i ett kulturhistoriskt sammanhang avseende Årnäs som helhet. En målsättning var att belysa om det finns murar efter rivna byggnader samt om det fanns kulturlager med sådan bevaringsgrad och ålder att de hade en potential som arkeologiskt arkiv. Det ansågs nödvändigt att försöka datera och funktionsbestämma de lämningar som påträffades. Vidare var det angeläget att få ytterligare underlag för att rekonstruera topografin på platsen under medeltiden. Exempel på frågor var t ex: Finns det spår av ej kända byggnader inom området? Är det möjligt att identifiera vallgravarnas utsträckning? Metod och genomförande Sex schakt grävdes inom området (schakt 1 6). Det nordvästra schaktet, schakt 1, utgjorde dels schaktningar för en mindre utbyggnad, dels schaktningar för dränering. Schakten 2 4 grävdes också i anslutning till herrgårdens flyglar, vilka uppfördes på 1850-talet. Det femte schaktet grävdes inom parkmark i öster och utgjorde en avslutning av dräneringsschaktet 4. Schakt 6 grävdes för en mindre häckplantering, söder om schakt 5. Befintlig singel eller gräs togs först bort med grävmaskin varefter tunna jordskikt schaktades av ner till arkeologiskt intressanta lager. I samband med schaktningen genomsöktes lagren med både metalldetektor och handgrävning (stickprov). Detta för att avgöra deras ålder och karaktär. Dateringar gjordes utifrån fynd och genom jämförelser med tidigare undersökta delar av borgkomplexet. Dokumentationen gjordes med handritade planer, vilka senare digitaliserats, lagrats och registreras i Intrasis. Undersökta områden dokumenterades även med digitalfoton. 6

8 Resultat De västra schakten (1 och 2) saknade spår av bebyggelse och här hade utfyllnader gjorts, troligen efter medeltid. I schakt 2 fanns rester av en uppriven stenläggning i form av kullerstenar. Denna kan emellertid också vara eftermedeltida. Schakten i öster innehöll spår av flera aktiviteter. I det nordöstra schaktet (schakt 3) dokumenterades en stenläggning, som åtminstone var äldre än den befintliga bebyggelsen. Det kan inte uteslutas att den varit i bruk under medeltid. En nedgrävning med enstaka skärvor yngre rödgods ( tal) fanns österut i schaktet. Östligaste delen av schaktet innehöll ett raseringslager med mycket bränt material. Lagret var stratigrafiskt äldre än den befintliga herrgården, men yngre än stenläggningen och nedgrävningen. I schakt 4 dokumenterades ett tunt, odaterat, kulturlager. I schakt 5, som grävdes i parkens västra del, dokumenterades en stenläggning. I schaktets västra del fanns några större stenar i nord-sydlig linje, samt en större sten i nordväst. Det är möjligt att det var nordöstra hörnet i en byggnad på syllstensgrund, men det kan inte heller uteslutas att stenarna ingått i stenläggningarna på området. Schakt 6 grävdes till ett djup av ca 0,4 m (matjordens tjocklek). Enstaka stenar i schaktbotten kan vara rester av stenläggningar. Sammanfattningsvis kan en del iakttagelser göras: Det förefaller som en brand drabbat bebyggelsen på platsen innan den nuvarande herrgården uppfördes (före ca 1790). Raseringslager dokumenterades bl a i en provruta strax i norr år 1999 (Lundqvist & Stibéus 1999 s 97). Östra delen av området är utfyllt. En stor del av dessa arbeten kan vara gjorda efter medeltiden. En provruta år 1999 i rundelns västra kant (söder om herrgården) visade att marklagren var kraftigare på östsidan (Lundqvist & Stibéus 1999 s 99). I det östligaste schaktet (schakt 5) fanns några större stenar, vilka kan ha ingått i en enklare träbyggnad (syllstenar). Vid provgrävningen år 1999 dokumenterades stenläggningar strax söderut (Lundqvist & Stibéus 1999 s 104). I dessa fanns inslag av större stenar, men det kräver mer ingående analyser av materialet innan det är möjligt att härleda lämningarna som rester av bebyggelse. Det är också svårt att närmare datera dessa stenläggningar. År 2003 påträffades en förmodad vallgrav i öst-västlig orientering, öster om huvudbyggnaden (Lundqvist & Stibéus 2007). I schakt 3 saknades spår av vallgrav, varför vallgraven antingen har fortsatt västerut eller vikit av mot norr i området mellan schakten 1 och 3. Linköping den 7 juni 2007 Magnus Stibéus 7

9 Referenser Litteratur Lundqvist, L. & Stibéus, M Aranäsborgen. Arkeologisk undersökning En förstudie kring en medeltida borg i Västergötland. Aranäsprojektet. Lundqvist, L. & Stibéus, M Aranäsborgen. Arkeologisk undersökning Aranäsprojketet. Övriga referenser Lundqvist, L. & Stibéus, M Aranäsborgen. Arkeologiska undersökningar 2001, 2003 och 2005 (manus). Administrativa uppgifter Län: Västra Götaland Landskap: Västergötland Kommun: Götene Socken: Forshem Plats: Årnäs Fornlämning: 9 och 12 Läge: Ekonomiskt kartblad 9D 1e Undersökningens mittpunkt: X , Y Koordinatsystem: Lokalt Riksantikvarieämbetet dnr: Länsstyrelsen dnr: Länsstyrelsen beslutsdatum: Projektnummer: Intrasisprojekt: V1999:1000 Rapportnummer: 2007:71 Ansvariga arkeologer: Lars Lundqvist och Magnus Stibéus Beställare: Länsstyrelsen i Västra Götaland Kostnadsansvarig: Gustaf och Honorine Ekman Undersökningstid: Undersökt yta: 25 m 2 Arkivhandlingar: Förvaras på ATA, Riksantikvarieämbetet Stockholm. Fynd: Inga fynd togs tillvara. 8

10 Bilaga 1. Schaktbeskrivningar Fig 4. Schakt 1 från norr med stenkonstruktion. Foto Lars Lundqvist. Schakt 1 Schaktet grävdes i vid herrgårdens nordvästra del. Området var söndergrävt i sen tid, bl a när en källarnedgång inrättades. Närmast herrgårdsgrunden fanns ett område med större stenar (0,2 05 m stora). De här stenarna kan troligen sättas i samband med uppförandet av grundmuren för dagens herrgård. De översta ca 0,6 meterna i schaktet bestod av sentida påförda massor, som t ex ren sand. Ett sandigt, humöst, myllalager fanns därunder (i östra delen av schaktet) och detta var som mest ca 0,2 m tjockt. Lagret kan karakteriseras som ett kulturlager, men det är troligen eftermedeltida. Lagret täckte ett grusigare lager med en del mindre stenar. Överytan på lagret fanns således närmare 1 m under dagens markyta. Det här lagret hade en steril karaktär, men det innehöll en del enstaka tegelflis. Schakt 2 Schaktet grävdes utmed husets sydvästra del. Delen närmast huvudbygganden var omrört ner till steril nivå. Ett område med uppriven stenläggning fanns utmed södra delen av flygelutbyggnaden. Stenarna låg delvis i ett humöst, sotinblandat, mylllager. Det här lagret var ca 0,2 m kraftigt och fanns fanns 0,4 m under dagens markyta. En större sten (0,4 m) låg mitt i schaktet. Den sterila sanden/grusen fanns ca 0,7 m under dagens markyta. Södra delen av schaktet var skadat bl a genom nedgrävning för åskledare och telekabel. 9

11 Fig 5. Stenläggning i schakt 2. Foto Magnus Stibéus. Fig 6. Schakt 4 från sydost. Foto Magnus Stibéus. 10

12 Schakt 3 Det här schaktet grävdes utmed husets nordöstra del. Östra delen av schaktet grävdes till vissa delar inom ytor som undersöktes år 2003 (Lundqvist & Stibéus 2007). Nu grävdes emellertid schaktet till steril nivå. Västligaste delen av schaktet innehöll sentida massor och i schaktet fanns även nedgrävning för en elkabel. Inom en ca 2 m lång sträcka fanns en bevarad stenläggning, bestående av 0,2 0,3 m stora stenar. Stenläggningen låg ca 0,3 m under dagens markyta. En nedgrävning (0,5 m stor) fanns öster om stenläggningen. Nedgrävningen var troligen grävd genom stenläggningen. Tre skärvor yngre rödgods fanns i fyllningen, som bestod av brun humös sand. Nedgrävningen täcktes i sin tur av ett raseringslager som fanns i schaktets östra del. Raseringen innehöll tegelflis, stenat och bränt material. Lagret, som var upp till 0,5 m kraftigt, var eftermedeltida. Ett kompakt lerlager låg ovanpå den sterila moränen i öster. Leran kan ha varit naturligt förekommande. Schakt 4 Schaktet grävdes utmed husets sydöstra del. Ett ca 0,1 m tunt kulturlager (brun mylla) fanns utmed schaktets östra del. Schaktets västra del innehöll påförda massor, som hamnat där i och med att flygeln uppfördes i mitten av 1800-talet. Den sterila moränen fanns ca 0,3 m under dagens markyta. I östra delen av schaktet fanns kompakt lera, vilken möjligen var steril. Schakt 5 Det här schaktet grävdes inne i parkområdet och här skulle en stenkista anläggas. Vatten skulle ledas hit från schakt 4. Området mellan dessa schakt undersöktes år 2003 (Lundqvist & Stibéus 2007). Östra delen av schaktet var skadat genom en nedgrävd vattenledning. De centrala delarna av schaktet innehöll rester av stenläggning, som fanns ca 0,4 m under dagens markyta. Merparten av stenmaterialet bestod av ca 0,1 0,2 m stora stenar. I västra delen av schaktet fanns en rad med tre-fyra stenar, vilka var något större än övriga stenar. En större sten låg nordväst om denna rad och det är möjligt att de bildade en konstruktion, som t ex ett hushörn i en enklare träbyggnad. Denna tolkning är emellertid mycket osäker. Den sterila moränen fanns ca 0,5 m under dagens markyta. Fig 7. Stenkonstruktion i schakt 5. Foto Magnus Stibéus. 11