Fo c us Inland By g ga ny tt på la n d et. arkitekturprogram med råd och rekommendationer

Transkript

1 Fo c us Inland By g ga ny tt på la n d et arkitekturprogram med råd och rekommendationer Halmstad kommun Byggnadskontoret 2004

2 Nya bostadshus på landsbygden i Halmstad arkitekturprogram med råd och rekommendationer FÖRORD Det halländska landskapet har sin egen speciella karaktär. De vackra dalgångarna längs åarna Viskan, Ätran, Nissan och Lagan, (kända från grundskolans Vi ska Äta Ni ska Laga) där tidigt kvarnar och kraftverk utnyttjat vattnets energi och gett förutsättningar för industriutveckling är det starkaste karaktärsskapande inslaget. Mellan dalgångarna omväxlar skogsbygd med öppna slättlandskap och längs kusten ligger städerna Kungsbacka, Varberg, Falkenberg, Halmstad och Laholm. Bebyggelsen i Halland har utgått från platsens förutsättningar och följt lokal byggnadstraditionen så länge man byggt med platsbyggd teknik. I dag produceras emellertid en stor del av bostadshusen som typhus i industriell byggnadsprocess. Den lokala särarten riskerar att gå förlorad och därmed de särdrag som ger Halland dess karaktär och egenart. Mot denna bakgrund arbetar i dag Hallands kommuner tillsammans med Länsstyrelsen i Halland och Movium vid Alnarps Lantbruksuniversitet med arkitekturprogram i projektet Focus Inland, som en fortsättning på Hus vid Hav för att tydliggöra det specifika i Hallands bebyggelse och lämna råd och riktlinjer för utveckling av landsbygdens nya byggnader. Denna skrift riktar sig till alla dem, som ämnar bygga bostadshus på landsbygden i Halmstad och skall ses som inspirationskälla vid val av hustyp, materialval och färgsättning av nya hus på landsbygden i Halland. Arkitekturprogrammet har tagits fram vid Byggnadskontoret, Halmstads kommun av Ulrica Johansson, arkitekturstuderande vid A-sektionen, Chalmers tekniska högskola, i samverkan med arkitekt SAR/MSA Karin Palm och landskapsarkitekt LAR/MSA Eva Uddenberg, Focus Inland- projektet. I arbetet har även arkitekter SAR/ MSA Marie Ganslandt och Karl-Henrik Widén, fysisk planerare FP/MSA Karoline Lindén och byggnadsinspektör Ingemar Trönnér medverkat. Handledare har varit stadsarkitekt SAR/MSA Birgitta Kyrö Mattsson. Arbetet med programmet har även gjorts i samverkan med arkitekturstuderande Martina Pihl, som för stadskontorets i Halmstad räkning tagit fram programmet Råd och riktlinjer för lokalisering av ny kompletterande bebyggelse på landsbygden. Arkitekturprogrammet föreslås antas av Byggnadsnämnden i Halmstad under hösten Halmstads kommun, Byggnadskontoret i september Birgitta Kyrö Mattsson Sid 7, foto överst och teckning: Lars Nilsson Sid 15, foto nederst till vänster: Karoline Lindén Sid 16, foto interiör och hus med halmtak: Lars Nilsson

3 INNEHÅLL 3 Bygga nytt med avstamp i traditionen 4 Landskap 5 Slätt 5 Brytningsbygd 5 Skog 6 Byggnader 7 Gruppera husen 8 När du ska måla huset 9 Färgförslag 9 Färg på detaljer 9 Färgtradition 10 Röda hus 11 Bruna hus 12 Gula hus 13 Gröna hus 14 Svarta hus 15 Gråa hus 16 Begränsa formerna 16 Proportioner & våningar 16 Bryt ner i enheter 16 Planlösning 18 Sockel 18 Fasader 19 Träkonstruktioner utomhus 19 Färgtyper 20 Tak 22 Fönster 22 Entréparti 22 Detaljer 24 Byggnadsdelar & tillbyggnader 25 Större tillbyggnader 26 Grundläggning 27 Isolering 27 Ventilation 27 Uppvärmning 28 Tomten 29 Hitta plats i landskapet 29 Att bygga i byar 29 Vatten & avlopp 30 Tomtens utformning

4 bygga nytt med avstamp i traditionen Fram till mitten av 1800-talet var bondgårdarna grå, som denna ryggåsstuga. Röda stugor hör till den svenska byggnadstraditionen. Hallandslängan var lång och smal. I Hallands öppna landskap uppfördes kringbygda gårdar för att skydda mot vindar. Både bebyggelse och landskap förändras hela tiden. Idag är det i allt större utsträckning hästar och golfbanor som håller marken öppen. Husen ligger ofta med skogen i ryggen och har utsikt över fälten. Äldre olönsamma gårdar har omvandlats till hästgårdar. Vår egen tid måste också få lämna avtryck! 2

5 bygga nytt med avstamp i traditionen Bygga nytt med avstamp i traditionen Med detta häfte vill vi inspirera till ny bebyggelse som visar respekt för både landskapet, den lantliga byggnadstraditionen, och samtidigt tillför nya värden. Ett nytt hus får gärna berätta att det är nytt men om platsen ska få en känsla av kontinuitet bör det även anknyta till de lokala byggnadstraditionerna. En äldre miljö upplevs ofta som harmonisk och enhetlig, trots att husen sinsemellan kan vara uppförda under en lång period. Det enhetliga finns i gårdsformen, byggnadsmaterialen och färgsättningen. Idag håller husbyggandet med regionala särdrag på att försvinna, och ersättas med prefabricerad byggnader som ser likadana ut i hela landet. Bondesamhällets arkitektur såg olika ut beroende på var i Sverige man befann sig. Inom en bygd var byggnaderna däremot relativt likartade och anpassade till platsen. Visst förekom det en mängd varianter, men grundtyperna var lika. Hallandslängan var lång och smal. Och dessutom låg för att få lä av vegetationen. I Hallands och Skånes öppna landskap uppfördes kringbygda gårdar för att skydda mot vindar. Husets ingång var vänd mot gårdsplanen. I Halland fick den fyrlängade Skånegården en mer oregelbunden form och förlorade så småningom en länga. Den trelängade gården var dessutom bättre lämpad när stora maskiner började användas i jordbruket. I Halland var gårdsplanen inte uppdelad i en man- och fägård, som i de nordligare delarna av landet. Traditionellt har gårdar placerats där det var klimatmässigt lämpligt, det vill säga på självdränerad mark, med mycket sol och fördelaktiga vindförhållanden, ofta i utkanten av slätterna invid en höjd. Den bördiga marken användes till odling. Före 1800-talets skiften låg bebyggelsen samlad i byar, men rationaliseringen av jordbruket fick den följden att hus och gårdar flyttades ut på ägorna, och att det blev långt mellan grannarna. Nya gammeldags typhus ser ofta likadana ut i hela landet och är inte anpassade till den specifika platsen. Idag kan byggnadsmaterial och inspiration hämtas långväga ifrån. Om dessa utvecklingsmöjligheter används på ett oreflekterat sätt kan landsbygdens karaktär gå förlorade. Ett hus som passar vid Medelhavet gör sig inte i skogsbygden kring Halmstad - sök istället inspiration i landskapet och den traditionella bebyggelsen. Både landskapet och bebyggelsens karaktär förändras med tiden. Jordbruket har industrialiserats, de mindre gårdarna har lagts ner eller omvandlats till hästgårdar eller lagts samman till större enheter. Det kvarvarande öppna landskapet består av åkrar. I allt större utsträckning är det hästar och golfbanor som håller marken öppen i Halmstad kommun. Skogsbruket breder succesivt ut sig och på olönsam jordbruksmark planteras löv- och granskog. Även bostäder byggs på den odlingsbara marken. Innebörden av att bo på landet har drastiskt förändrats. Det är inte längre jordbruket man lever av. De flesta pendlar till jobb, skola och aktiviteter, men har valt att bo på landet för att man uppskattar lugnet, utsikten ochnärhet till djur och natur. Förändringar är nödvändiga för att landsbygden ska leva vidare och vår egen tid måste också få lämna avtryck. Nya levnadsvillkor behöver finna nya boendeformer! 3

6 landskap LANDSKAP Jordbruksanknytningen har format de flacka slätterna. Övergången från det flacka kulturlandskapet till de massiva skogarna ger Halmstad ett visuellt tilltalande inland med omväxlande, öppna och slutna landskapsrum, och långa och korta siktlinjer. I inlandet urskiljs tre landskapstyper; Slätt Brytningsbygd Skog Genom dessa landskapstyper flyter åarna - lugnt mitt på slätten eller i raviner och slingrande dalgångar i skogen. Vattenkraften i åarna och kommunikationsstråken i dalgångarna har bidragit till tätorternas framväxt där. Längs ådalarna finns möjlighet till ett lantligt boende med mycket goda pendlingsmöjligheter till Halmstad. I brytningsbygden mellan skog och slätt är terrrängen kuperad och landskapsrummen avskilda. Skogsbygden dominerar i östra delarna av kommunen. Den täta vegetationen ger ett mörkare intryck jämfört med brytningbygden och slättena. Åarna och ådalarna sträcker sig genom de andra landskapstyperna. Landskapet i ådalarna växlar mellan öppet och slutet. 4

7 landskap Slätt Brytningsbygd Skog Det flacka odlings- och beteslandskapet breder ut sig mellan de skogsklädda åsarna. Landskapsrummen är storskaliga och siktlinjerna långa. Landskapets växlar över året i olika gula och gröna färger, och i den öppna jorden finns nyanser av rött och brunt. Vägarna i odlingslandskapet har ibland tvära kast, vilket är en följd av skifterna då nya vägar underordnades de strikta geometriska ägorna. Motorvägen i nordsydlig riktning är ett modernt stråk och en barriär på slätten. Väster om motorvägen övergår jordbrukslandskapet i kustslätt. (Bebyggelse i kustområdet finns beskrivet i Hus vid Hav.) Slätternas bebyggelse är utspridd. Husen ligger ofta i utkanten av slätterna med skogen i ryggen och utblickar över fälten. Gårdar har även placerats centralt på ägorna, på den mark som var sämre för odling. I Halland uppfördes slutna gårdar som skydd mot vindar. Slätterna som karaktäriseras av långa siktlinjer är visuellt känsliga för ingrepp. Stor vikt bör läggas vid att utforma och anpassa byggnaderna till landskapet. Ny bebyggelse bör ansluta till befintliga husgrupper eller placeras längs markerade inslag i terrängen så att inte horisontlinjen förändras. I brytningsbygden mellan slätt och skog är terrängen kuperad. Siklinjerna är omväxlande långa och korta. Höjderna erbjuder ibland storslagna vyer över jordbrukslandskap och trädtoppar. Odlingslandskapet är uppdelat i mindre landskapsrum som hålls ihop av slingrande vägar. Åkrarna fortsätter upp på höjderna där vegetationen successivt tar över. Bebyggelsen ligger för det mesta utmed vegetationsridåer och nära vägarna. Gårdsbildningen är mer upplöst jämfört med den i slättlandskapet. Ibland är bostadshus och ladugård placerade på skilda sidor om vägen. Den kuperade terrängen erbjuder självdränerade och vindskyddade platser. Eftersom terrängen är kuperad och landskapsrummen avskilda från varandra, är det möjligt att placera in ny bebyggelse utan att landskapets karaktär drastiskt förändras. Husen bör i första hand läggas intill vegetationsridåer och höjder. I skogstraktena i öster är vegetationen tätare och högre. Siktlinjerna är korta. Skogsnäring präglar landskapet. Barrskogarna ger ett mörkare färgintryck än brytningsbygden, vilket ytterligare förstärks av skuggor. Skogsbeklädda åsar sträcker sig också över brytningsbygden ut i de öppna landskapet. De slingrande dalgångarna längs Nissan, Suseån och Fylleån är tydliga avbrott i den höga skogen. Mindre sjöar ligger utspridda i hela skogsbygden. I skogsbygden är det glest mellan husen, som för de mesta ligger i dalgångarna och i de gläntor med lövskogsinslag som lättar upp granskogarna. Ju mer vegetation ju tåligare är landskapet eftersom ingreppen döljs nedanför trädtopparna. Därför är det ofta lättast att acceptera ny bebyggelse i skogstrakterna. Men skogsbygd intill en slätt eller längs en ås kan dock påtagligt förändras av ny bebyggelse, varför det där krävs större varsamhet. Hus på slätten ligger med skogen i ryggen, eller ute på ägorna, då ofta med trädridåer intill huset. Hus i brytningsbygd har ofta placerats så att de har skydd av vegetation och samtidigt utblickar. I skogsbygden ligger husen för det mesta i lövskogsinslagen och intill öppna markytor. 5

8 BYGGNADER Husen bör underordna sig landskapet. Vackra, genomtänkta hus blir då smycken i landskapet. Husets formuttryck bör begränsas. Enkla rätvinkliga volymer är oftast vackrast och står sig i längden. Färg är ett starkt gestaltningsmedel. Med en genomtänkt färgsättning anpassad till landskapet och husets karaktär, tillförs något positivt till hela bygden. Även materialvalen spelar en stor roll för upplevelsen av huset. Grundregeln är att använda ett begränsat antal material och undvika material som försöker efterlikna ett annat. Välj naturliga och sunda material som inte tär på icke förnyelsebara resurser och som inte har hälsofarliga effekter Det finns inga helt underhållsfria material. Ta reda på hur byggnadsmaterialet kommer att åldras, och välj material som åldras vackert och är möjliga att underhålla. Ursprungligen byggde man sina hus av de material som fanns på platsen; trä, sten och halm. Husen var förankrade i trakten och fungerade bra ihop med naturens färgskala. Att även idag sträva efter att använda lokala material samt utgå från naturen som färgpalett är en god idé, som skapar harmoni mellan byggnad och landskap. Enkla husvolymer är ofta vackra och får karaktär med färg. Välj hus efter tomten - enkla volymer kan kombineras till en spännande helhet. Med äkta och sunda material och färger som harmonierar med landskapet, förankras huset på platsen. Hus som gömmer sig i landskapet - byggnaderna bör inte placeras så att horisontlinjen bryts. 6

9 Gruppera husen Den traditionella bebyggelsen hade en byggnad för varje funktion. Byggnadsformen och detaljeringsgraden berättade om byggnadens funktion. Låt detta inspirera dagens bygge på landet! Tänk igenom vilka andra byggnader än själva bostadshuset som kommer att behövas; garage, förråd, växthus, gäststuga, lekstuga etc. Att bygga ett fristående garage är en bra början. Placera gärna de olika byggnadsvolymerna så att en kringbygd gård skapas. Byggnaderna ska ligga ganska nära varandra, men behöver inte bara vara räta vinklar - anpassa efter terrängen och sol- och vindförhållandena. Det är viktigt att byggnaderna inte skuggar varandra onödigt mycket. Tänk också på vilka utsikter du får, och ta hänsyn till eventuella grannars utblickar. Förutom att stärka sambandet med den traditionella bebyggelsen, skapas med en kringbygd gårdsplan en trevlig innegård som kan vara ett alternativ till altan, samt erbjuda ett fördelaktigt odlingsklimat. Garage och uthus bör underordna sig boningshuset och vara betydligt mindre. Låt inte garaget stå i blickfånget lägg det gärna en bit in på tomten, och var sparsam med fönsterinramning och annan utsmyckning på garage och uthus. Genom att dela upp huset i flera volymer skapas ett trevligt rum i trädgården. Smala volymer är enklare att placera in i landskapet och fungerar bra ihop med äldre hus. Tänk på grannens utblickar. Här har grannen utsikt mellan de båda husvolymerna. Placera gärna garaget en bit in på tomten och låt det underordna sig bostadshuset. Den traditionella bebyggelsen bestod av flera byggnader - låt detta inspirera ditt nybygge! 7

10 byggnader När du ska måla huset... Välj en färg som harmonierar med landskapet, se färgskalan intill. Prata med grannarna, ditt hus är grannarnas utsikt. Titta på vackert färgsatta hus och mät in deras egenfärg med färgprover som läggs direkt mot fasaden. faluröd brun grön gul svart grå Förslag på färger som passar bra i det halländska landskapet. (Se vidare de följande sidorna.) Kom ihåg att färgen oftast blir intensivare och klarare på fasaden än som ett litet färgprov smutsiga färgprov blir ofta behagliga och vackra som fasadfärger. Använd gärna andra färger än vitt till detaljer. Provmåla större ytor, gärna över ett hörn. Ta reda på hur färgmaterialet du funderar på kommer att se ut om fem eller tio år vilket underhåll kommer att behövas? Starka färger som blått förekommer i naturen endast som accenter. Använd starka färger endast till detaljer! Titta på andra hus som du tycker ha vacker färg och mät in fasadfärgen med färgprover. Färgprover har koder enligt systemet NCS. Slamfärg, täckande oljefärger och järnvitrolstrykning ger vackra ytor som passar på hus på landet. Diskutera uppmålade provytor med Byggnadskontorets arkitekter. Ljusa hus syns tydligt mot naturens grönska. Vit färg bör brytas för att bli behaglig på fasaden. Även om bostadshuset inte är falurött kan det passa att måla uthuset med traditionell rödfärg. 8

11 Färgförslag Färg på detaljer På landsbygden bör byggnad och omgivning bilda en harmonisk helhet. Ett hus är alltid en del i ett större sammanhang, och när man väljer färg till sitt hus måste man ta hänsyn till detta. Färgsättning är alltså ett stort ansvar! Utgå från naturens palett är en god idé - falurött, brunt, grönt, gult, svart och grått harmonierar med den halländska naturens färger, som många gånger är förvånansvärt mörka. Ett ljust hus mot en mörkare omgivning kommer att dra blickar till sig oavsett vilken kulörton det har eftersom kontrasten mot omgivningen blir stor. Riktigt starka kulörer finns bara undantagsvis i naturen - därför blir ett hus som målas i en stark kulör alltid iögonfallande. Använd starkare kulörer endast till detaljer, som t. ex. dörrar. För att huset ska få den kulör man önskar rekomderas provmålning av en större yta. Färgen bli intensivare och klarare på fasaden än som ett litet färgprov. Smutsiga färgprov blir därför ofta vackra som fasadfärger. Måla inte bostadshusets över- och undervåning i olika färger, - det ger ett splittrat intryck som inte passar på landet. Visserligen har äldre ladugårdar utförts i olika färger och material men de äldre bostadshusen var färgenhetliga. Med färg kan man framhäva vackra detaljer på huset! Färgen på detaljerna har stor betydelse för hur hela huset upplevs. Ljusa detaljer på ett mörkare hus blir blickfång på fasaden. Men om för många detaljer målas vita eller i annan ljus färg, finns risk att de ljusa inslagen tar över huset, och resultatet blir oroligt. Var därför sparsam med det vita. Om du ändå vill ha vitt - bryt gärna t. ex. med grågult. Husknutar bör bara markeras med avvikande färg om huset har en traditionell och enkel form. Var mer sparsam med att markera detaljer på garage och uthus eftersom detaljeringsraden bör skilja mellan bostadshus och garage. Låt likt traditionen bostadshuset vara finast. Färgtradition Före industrialismens genombrott användes naturens egna färgämnen och material. Husen harmonierade med miljöns egen färgskala. Idag har de äldre jordpigmenten ersatts av syntetiska motsvarigheter, och det är möjligt att i princip framställa vilka färger som helst. Traditioner har fått stå tillbaka för modets växlingar, men många alkyder i starka kulörer är direkt olämpligt som fasadfärger. Rödfärgade stugor tillhör den svenska byggnadstraditionen. Rött var från början det exklusiva teglets färg, men så småningom började förnäma träbyggnader rödmålas. Rödfärgen gav status och skyddade mot röta. Först vid 1800-talets mitt blev landsbygdens hus röda, först bara boningshus men så småningom även ladugårdar och uthus. De röda husen fick gulgrå detaljer som skulle imitera sten. Vita detaljer blev vanligt runt 1900, då rödfärgen fick ett uppsving med den nationalromantiska rörelsen som idylliserade landsbygdens röda stuga med vita knutar. Senare togs även den ljusa, och framförallt gula, stenhusfärgsättningen upp på bondgårdarna. Bostadshusen målades då i ljusa kulörer med linoljefärg, men ekonomibyggnaderna fortsatte att vara röda. Även idag kan det passa att måla uthuset med traditionell rödfärg även om bostadhuset har en annan färg. 9

12 Röda hus Rödfärgade hus tillhör det svenska kulturlandskapet och passar bra ihop med naturen eftersom mättnaden i det röda och naturens grönska är ungefär samma. Färgprovet ska ser brunt ut för att ger ett vackert rött hus. Använd helst traditionell slamfärg. Äkta rödfärg har motsvarande NCS-kod ca Y80R Ljus faluröd har ca Y70R Den klassiska röda stugan med vita knutar Falurött passar bra ihop med naturens gröna. Den röda slamfärgen är typisk för landet. I naturen finns röda nyanser. Gröna dörrar har varit vanligt i Halland. Så här vackert blir det röda huset med ockragula detaljer. Detaljfärger som passar till ett rött hus. 10

13 ca Y70R ger ett mörkbrunt hus ca Y70R ger ett ljusbrunt hus Bruna hus Bruna hus har ganska kort tradition, den som på 1800-talet hade råd att måla sitt hus valde hellre rött eller gult. Bruna hus passar bra in i skogsbygder och kan ge en känsla av ursprung. Färgprovet ska vara brungrått för att huset ska uppfattas som brunt. Faluterra är en rödbrun slamfärg. Bruna hus med vita fönster blev vanliga i början av 1900-talet med nationalromantiken. Brunt kan ge en känsla av ursprung Brunt förankra huset på platsen. Bruna hus kan smygas in i landskapet, på avstånd syns mest de ljusa detaljerna. Detaljfärger som passar till ett brunt hus. 11

14 Gula hus När oljefärgen introducerades blev många herrgårdar gula. Gula hus är idag en vanlig syn i hela Sverige. Var noga med att hitta en nyans som inte blir skrikig utan spelar bra mot landskapets färger. ca Y20R ger ett ljusgult hus ca 2030-Y20R ger ett klargult hus ca Y30R ger ett gulbrunt hus Gul färg blir alltid starakare på fasaden. Ett vackert gult hus med mjukt markerade detaljer. Gula hus har spritt sig till landet. Gult finns rikligt i naturen, slätterna växlar över året i olika gulgröna nyanser. Ockragult finns som slamfärg. Från början avsåg gula trähus att imitera den gula färgen på putsade hus. Detaljfärger som passar till ett gult hus. 12

15 Gröna hus ca G30Y ger ett skogsgrönt hus ca G30Y ger ett dämpat grönt hus Tidigare var grönt dyrt och användes mestadels till detaljer. Gröna hus harmonierar med landsbygdens odlingsoch skogslandskap om den gröna färgen har en hel del gult i sig. Färgprovet bör upplevas smutsigt gulgrönt för att ger ett vackert grönt hus. Det finns massor av gröna färger, men bara ett fåtal blir snygga på hus. En lyckad färgkombination. Den gröna färgen blir mindre gulaktig på fasaden än som färgprov. Detaljfärger som passar till ett grönt hus. 13

16 Svarta hus Svarta hus har knappast någon tradition i Sverige, men eftersom det är ljushetskontrasten, mättnaden, i färgen som är det avgörande för om ett hus kommer att smälta in eller sticka ut, är det på landet lättare att smyga in ett svart hus än ett vitt. Om svartheten i färgen är mer än 85, kommer fasaden att uppfattas som svart oavsett kulörton. Falusvart motsvarar ca R Mörka färger kan förminska en volym. Svarta hus harmonierar med landskapets mättade färger. Rött tegeltak blir vacket på ett svart hus. Färgen på detaljerna har stor betydelse för hur huset uppfattas. Detaljfärger som passar till svarta hus 14

17 Gråa hus ca Y20R ger ett varmt grått hus ca Y20R ger ett neutralt mörkgrått hus Om huset ska upplevas neutralt grått krävs en varm grå färg. Järnvitrolbestrykning av nytt virke ger vackra silvergrå hus, och är ett bra alternativ till de som önskar en neutral färg som inte återfinns inom det faluröda spektrumet. Grå är den äldsta husfärgen. Naturens gråa har en viss gulhet. Järnvitrolbestrykning ger ett vackert åldrat hus som passar bra ihop med naturen. Gråa hus kan ge en känsla av ursprung. Om färgen på fasaden ska bli neutralt grå bör man välja ett färgprov som är varmt grått. Detaljfärger som passar till gråa hus 15

18 Smala gavlar ger huset karaktär av reslighet. Visst är det möjligt att inrymma ett modernt boende i ett smalt hus! Smala volymer har ofta fina ljusförhållanden. Interiör från huset brevid. Nytt hus med traditionellt halmtak - exteriören tar avstamp i hallnadslängan. En liten stuga kan vara nästan fyrkantig, men ett större fyrkantigt hus upplevs ofta som klumpigt. Genom att bryta ner en större huskropp i mindre volymer känns huset smidigare och kan placeras in i en miljö med småskalig karaktär. 16

19 Begränsa formerna Välj enkla rätvinkliga husvolymer. Förhållandet mellan höjd och bredd samt typ av tak och takvinklar, ger huset karaktär och är ofta det som skiljer hus i olika delar av landet. Om man vill ta upp det traditionellt halländska huset ska man bygga långa och smala volymer, inte bredare än fem meter. En tydlig huvudform, tex lång och smal som hallandslängan, ger byggnaden en stark karaktär. Långsmala volymer ger ett nättare intryck, är enklare att placera in i terrängen, och är därför att föredra framför klossartade hus. En mindre stuga tål att vara fyrkantigare, men om stugan oreflekterat förstoras erhålls en klumpig hybrid med överdimensionerat tak. Om man inte vill ha ett långsmalt hus är ett vinkelhus (L-form) ett bra alternativ. Komplicerade husvolymer, som tex Y-form, bör undvikas. Var försiktig med spännande vinklar - de ger lätt ett oroligt intryck Låt inte inglasade uterum, eller andra påbyggnader och tillbyggnader dominera över själva huset. Undvik indragningar för uteplats och balkong - eftersom de förstör formen och ofta är onödiga. Proportioner & våningar Enplanshus med förhöjt väggliv möjliggör inredning av vinden, och passar ofta bra tillsammans med äldre hus. Bygg gärna tvåvåningshus där landskapsförhållandena så medger. Tvåvåningshus är bra ur ekologisk synvinkel då värmen utnyttjas effektivare än i ett enplanshus. Tvåvåningshusen bör ha ett flackare tak jämfört med 1½ plans huset. Ur ekologisk synvinkel är även souterränghus som borrar ner sig i marken bra eftersom souterrängvåningen får jordvärme, och följer terrängen. Bryt ner i enheter Genom att bryta ner en stor huskropp i flera mindre och smalare enheter kan den nya bebyggelsen lättare smygas in i landskapet, även på kuperade tomter. I områden med småskalig karaktär är flera mindre husvolymer att föredra framför en stor huskropp. Planlösning Det är inte bara den totala bostadsytan som avgör om ett hus upplevs rymligt. Med en väl genomtänkt planlösning sparas mycket yta. Överytor betyder onödigt stort uppvärmningsbehov. Tänk redan från början igenom hur de lika rummen ska användas och hur rummen hänger samman. Lägg rum med mindre värmekrav mot norr. Planera fönstersättningen så att det är möjligt se tvärs genom flera rum och så att utemiljön kan upplevas även när man är inne i huset. Hur ljuset faller i ett rum kan vara avgörande för vilken stämning rummet får. Med flera mindre byggnadskroppar kan huset lättare inordnas i landskpet. 17

20 Sockel Sockeln är husets klack! Nya hus med platta på mark har ofta för låga sockelar för att passa in i lantliga miljöer. Sockeln bör utformas diskret och helst behållas grå. Om marken sluttar kan sockelhöjden varieras för att ta upp nivåskillnader. Om panelen dras ner ända till marken kan huset se nedtryckt ut, dessutom ökar risken för fuktskador. Äldre byggnader brukar ha vackra naturstenssocklar, vilka bör bevaras. Fasader Stående träpanel är det traditionsenliga fasadmaterialet som passar bra i landskapet. Träpanel är också ett miljömässigt bra fasadmaterial. Från början användes panel för att skydda stommen. Äldre tiders panel med lockläkt ger ett lättare och ljusare intryck än breda lockbrädor, och väljs med fördel även idag. Använd gärna hyvlat virke till panelen på bostadshuset om det ska målas med linoljefärg. (se färgtyper) Omfattningar och lister ger karaktär åt trähus; stående panel brukar nedtill vid sockeln avslutas med en snedställd offerbräda som skyddar panelen mot fukt. Att behandla offerbrädan som en vacker detalj även på nya hus, är en god idé. Likaså att skärpa till gaveltriangeln, genom en horisontell markering för att förtydliga formen, även om det inte är byggnadstekniskt motiverat. Offerbräda, vindskiva och läkt är utsatta byggnadsdelar som behöver underhållas med några års intervaller. Om hela väggytorna är i samma färg och material ser huset högre ut och passar bättre ihop med de äldre slanka husen. Olika material på fasaden kan ger intryck av ladugård och förvränga proportionernt. Puts- och tegelfasader, speciellt vitt mexitegel, upplevs ibland som främmande på bostadshus på landet. Vill man ha ett putsat hus på landet idag bör man tänka efter en gång till. Inslag av trä gör det putsade huset mer lantligt. Undvik plåt på fasader eftersom det ger intryck av industri. Hela ytor i samma färg och material ger ett resligt hus. Även sockeln bidrar här till att huset upplevs som smäckert. 18

21 Träkonstruktioner utomhus Färgtyper Oskyddat ändträ skadas lätt av fukt och bör täckas med liggande trä. Försök undvika direkt kontakt mellan trä och fuktig mark. Välj gärna ett virke av god kvalitet som är lämpat för utomhusbruk, t. ex. ek. Traditionellt för att skydda mot röta har trätjära, linolja, järnvitrol och slamfärg använts. Av miljöhansyn bör man minska behovet av tryckimpregnerat trä eller välja impregneringsmedel med låg miljöpåverkan. Ibland får man acceptera att trä behöver bytas ut med några års mellanrum. Så kallade offerbrädor bör därför vara konstruerade så att de är lätta att ersätta med nya. Om gaveltriangeln markeras med en horisontell skarv förstärks formen, vilket är fint. Stående träpanel är det traditionsenliga fasadmaterialet i Halland. Med järnvitrolbehandling blir panelen snabbt så här vackert silvergrå. Färgskiktets utseende - blankt eller matt - påverkar hur panelen upplevs. Valet av färgtyp avgör hur panelen kommer att se ut om några år och vilket underhåll som är möjligt. Slamfärg ger en matt yta och skyddar träet mot röta. För att färgen ska fästa krävs en grövre yta. Tryckimpregnerat virke måste ha varit utsatt för väder och vind ett tag innan det går att måla med slamfärg. Slamfärg är vattenbaserad och ger ett ganska svagt färgsikt som tillåter träet att andas. En slamfärgsmålad yta åldras vackert och är enkel att bättra på. Det går dock inte att måla med slamfärg ovanpå fasader som tidigare målats med oljeeller alkydfärg. Den vanligast slamfärgen är faluröd men det finns också brungula och gröna kulörer. Det färggivande ämnet i traditionell rödfärg är järnoxid, vilket finns rikligt i lerjorden kring Halmstad. Traditionell salmfärg, faluröd, är den färg som har längst tradition i Sverige. Linoljefärg ger en blank eller halvblank yta som mattas av med åren. Linoljefärg målas med fördel på hyvlat virke. Färgskiktet håller sig relativt rent och flagnar inte. Färgen visar träets struktur och kan enkelt bättras på. Linoljefärg har god inträngningsförmåga i trä, och bör målas i tunna skikt och torka mellan strykningarna. Utvändig målning med linoljefärg har lång tradition i Sverige. Alkydfärg är besläktad med linoljefärg, men alkydfärg är tjockare och döljer trästrukturen. Den torkar fortare och mattas av långsammare och har sämre förmåga att tränga in i trä. När färgskiktet blir gammalt kan problem med sprickning och flagning uppstå. Med åren brukar en vitaktig hinna bildas ovanpå färgskiktet, men den går enkelt att tvätta bort. Vissa bruna och gröna kulörer av alkyd- och linoljefärg har en tendens att förändras kraftigt med tiden. Akrylat- och latexfärg (plastfärger) lägger sig som en hinna utanpå träet och släpper inte igenom fukt, varför det finns risk för fuktskador. Plastbaserade färger ger ett fylligt färgskikt med synliga penselränder. Färgskiktet är motståndskraftigt mot väder och vind. Ytan mattas av långsammare och bibehåller sin kulör längre än de övriga färgtypern, men en åldrad yta som fortfarande är blank ser ofta onaturligt plastig ut. Akrylatoch latexfärg är arbetskrävande den dag man vill ha bort färgen för att måla om. Järnvitrol skyddar mot röta, och är ett sätt att snabbt få gråfärgning av nytt virke. 19

22 Tegeltak åldras med charm. Sadeltak bör vara förstahandsalternativ för nya hus på landet. Halmtak är ett alternativ. Papptak passar på små byggnader. Fibercementplattor ger ett nätt tak. På en mindre byggnad brukar ett pulpettak bli bra. Om plåt väljs som taktäckningmaterial bör man välja falsad plåt eller pannplåt. 20

23 Takform & lutning Taket har lika stor betydelse för husets utseende som fasaderna! På bostadshus på landet passar ofta ett symmetriskt sadeltak bäst. Brant taklutning i kombination med bred gavel ger en oproportionellt stor takyta i förhållande till väggarna. På smala husvolymer blir taken inte lika framträdande. Likaså om taklutningen är flackare. Tvåvåningshus bör generellt ha flackare taklutning än ett enplanshus. Om huset förses med förhöjt väggliv möjliggörs inredning av vinden, trots flack taklutning. Pulpettak, snedtak, rymmer mindre isolering men kan vara att föredra på mindre byggnader och tillbyggnader. Ett allt för avancerat tak på en liten byggnad ser lätt klumpigt ut. Platta tak är dåligt anpassade till det halländska klimatet. Valmade tak bör undvikas - de har inga funktionella fördelar och ger en en större takyta som tynger ner huset, vilket inte passar in på landet intill äldre resliga hus med sadeltak. Takfot & taksprång Takfoten och taksprånget är mötet mellan fasad och tak. Ett överdrivet stort taksprång tynger ner huset, skuggar fasaden och interiören samt gör att huset ser bredare ut. Med ett mindre och nättare taksprång får huset däremot mer upplevt höjd och lätthet.takfoten bör ges en ganska enkel utformning och inte byggas in i en låda. Genomtänkt utformad kan takfoten bli en vacker detalj på huset! Takmaterial Oglanserat rött tegel har hittills varit det dominerande takmaterialet och är lika användbart på bostadshus idag. Tegel är överlägset på att åldras vackert. Betongpannor bör betraktas som ett andrahandsalternativ eftersom de inte åldras lika vackert som tegel. Om betongpannor ändå väljs bör de vara röda. Fibercementplattor började användas för att ersätta först skiffer och senare eternit. Fibercementplattor är tåliga mot väder och vind och passar på stora takfall. Plåttak kan se väldigt olika ut. Om huset ska ha plåttak, välj helst en äldre plåttyp som falsad plåt, pannplåt, eller till mindre byggnader - sinuskorruderad plåt. Undvik de nyare plåttyperna som trapetskorruderad och tegelmönstrad plåt, vilka inte alls passar in i lantliga miljöer. Ett plåttak bör helst vara rött, grönt eller grått. Undvik svart samt ljusa färger som reflekterar mycket ljus. Papp är ett enkelt takmaterial som används främst på tak med flack lutning. Papp passar ofta bra till enklare uthus. Halm och vass kräver brant taklutning för att fungera och ha bra isoleringsförmåga, men särskilda åtgärder för brandskydd måste vidtas. Sedumtak, är ett modernt gröntak med sedumväxter och mossor. 21

24 Låt huset ha mer väggyta än fönster. Fönsterna ger karaktär åt fasaden och sätter stämningen i rummen. Här har fönsterna placerats på samma höjd så att spröjsarna linjerar. Att markera entrédörren har lång tradition. Gröna dörrar har varit en vanlig syn i Halland. Om man vill ha in ljus genom entrépartiet brukar fönster övanför dörren eller fönster i dörren bli fint. Använd gärna naturstensblock till trappor. Takfoten kan bli en vacker detalj som framhävs istället för vindskivan. Ge gärna ditt hus personliga detaljer. Det enkla är ofta det vackraste. Fäst gärna belysningsarmaturerna på husväggen istället för att ha fristående stolpar. 22

25 Fönster Fönstersättningen är avgörande för interiörens upplevelse och fasadens karaktär. Men också ur energisynpunkt är fönstersättningen väsentlig, varför huset bör orienteras så att flertalet fönster är riktade mot söder så att värmetillskott erhålls. Det är en kvalitet att ha fönster i olika vädersträck och fönster även på gaveln, vilket saknas på en del hus som inte är utformade just för din tomt. Smala volymer har ofta fina ljusförhållanden, medan breda hus får en mörkare kärna. Håll dig till ett fåtal olika fönsterformer! Undvik stora glasade partier, de speglar omgivningen och kan uppfattas som svarta eller vita hål. Det behövs förvånande lite fönster för att få ljusa rum och det är knappast någon mening med stora fönster om persiennerna är nere för jämnan. Vill man ha ett bred fönsteryta kan ett tre- eller fyrluftsfönster eller fönster över hörn vara ett bra alternativ. Spröjsar och mittpost differentierar ljuset vackert och gör att fönstret blir en yta ihop med fasaden. Fönsterinfästningen, mittpost och spröjsar bör vara av trä, undvik plast och aluminium. Fönster i liv med fasaden ger ett smäckert utseende. Vägg ovanför fönstrer ger intryck av rymd. Låt fönsteromfattningen vara enkel. Bilda inte fönsterband - det hör samman med storskalig bebyggelse. Nya fönster, t.ex. treglasfönster ger betydligt mindre värmeförluster än äldre. Entréparti Ytterdörren, det första mötet med huset, kan utformas med extra omsorg. Ytterdörren har traditionellt ofta målats i en avvikande färg. Äldre dörrar är ofta utformade som pardörrar, vilket man även kan göra idag. Tak över entrépariet är praktiskt och skyddar dörren. Skyddet bör stämma överrens med husets formspråk, och gärna utformas nätt. Om man vill ha in ljus genom entrépartiet ger fönster i dörren eller ovanför dörren bättre ljus än smala sidofönster. Detaljer Det viktigaste är att noga anpassa detaljerna till helheten, och inte tynga ner huset med för mycket utsmyckning. Förr berättade graden av utsmyckning om byggnadens funktion och status. De rikare gårdarna hade mest utsmyckning, och uthus uppfördes helt utan dekoration. Ta avstamp i traditionen och låt bostadshuset vara finast med flest detaljer, och utforma garaget enklare! På landet passar det bättre med belysningsarmaturer som fästs på huset än fristående lyktstolpar som brukar förknippas med stadsmiljö. Många gånger är det de enkla, men väl genomtänkta detaljern, som blir allra vackrast. 23

26 Byggnadsdelar och tillbyggnader Byggnadsdelar och tillägg, som burspråk, takkupor och farstukvist måste anpassas efter husets proportioner, former och material. Takkupor Takkupor för in ljus till ovanvåningen, och ökar den användbara ytan, men bör inte vara för stora och dominerande. Vanligast är att takkupor har sluttande tak men takkupor kan också ha sadeltak eller valmade tak. Veranda och farstukvist Rätt anpassade är veranda och farstukvist livgivande och praktiska tillägg. En veranda kan utformas så att den skär in i taket eller ansluter under takfoten. Altan och balkong Behandla ute- och innemiljön som en helhet och försök få eventuell altan eller balkong att naturligt ansluta till huset. Altaner och terrasser bör ha kontakt med marken. Undvik terrasser på höga plintar och uteplatser skapade av indragningar. Balkong ska helst placeras på långsidan eftersom gavelbalkonger, så kallade joddlarbalkonger, inte har någon tradition på landbygden i Halland. Uterum och lusthus Inglasat uterum kan förlänga sommarsäsongen och fånga in solvärme. Söder är den vanligaste placeringen men även andra vädersträck kan användas. Uterum bör placeras indragna från gaveln så att husets ursprungliga volym framträder. Uterummet bör inte sträcka sig utmed hela långsidan. Om huset är av trä bör även uterummet uppföras av trä. Ett enkelt pulpettak eller flackt sadeltak brukar vara lämpligt. Taket ska ansluta under den äldre takfoten. Tänk på att uterum försämra ljusförhållandena i huset. Friliggande lusthus eller en skyddad innegård är trevliga alternativ. Särskilt på äldre hus är dessa alternativen oftast att föredra framför en lådformad utbyggnad. Uterum bör få samma karaktär som huset. Låt fasadmaterialet i huset återkomma i uterummet. 24

27 Större tillbyggnader Uterum bör ansluta under takfoten och placeras indraget från gaveln. Byggnadsdelar som takupor blir med rätt dimensionering något som som ger huset karaktär av reslighet. Det finns många sätt att bygga ut. Anlita helst fackman för att diskutera vilken tillbyggnad som är lämplig på just ditt hus. Undvik generellt att bygga till genom att bredda huset. Tillbyggnad bör placeras indragen från gavel/hushörn ca 0,5 meter. Universalregeln är att en tillbyggnad inte ska ta över huset låt huset behålla sin karaktär! Garage, förråd, gässtuga etc bör vara friliggande byggnader. En tillbyggnad av själva huset kan antingen utformas för att smälta ihop med huset, eller tydligt redovisa att den är ett senaretillägg. Oavsett vilket man väljer bör tillbyggnaden vara noga anpassad efter det ursprungliga husets volym och proportioner. Friliggande tillbyggnad Med en friliggande tillbyggnad, tex en gäststuga på tomten, förstärks gårdskaraktären, vilket är trevligt på landsbygden. Inredning av vinden Om huset är byggt med förhöjt väggliv kan vinden inredas när det uppstår behov av ett extra rum. Kopplade tillbyggnader Förlängning av huskroppen eller tillägg i form av vinkelbyggnad, är generellt de bästa alternativen om tillbyggnaden ska kopplas ihop med huset. Gör inte vinkelbyggnaden för bred. Om det av praktiska skäl inte går att förlänga huset eller lägga till en vinkelbyggnad, är en tillbyggnad med mellanled ett alternativ. En mellanled kan också användas för att koppla ihop två befintliga byggnader. 25

28 Grundläggning Större delen av Halmstads inland är moränjord, vilket är bra byggmark då den har god bärighet, och dagvattnet infiltreras i marken utan problem. En bra dränering runt hela huset är nödvändig för att slippa problem med markfukt. Marken kring huset bör luta från huset så att regnvattnet naturligt leds bort. Val av grundläggningsmetod ska ske utifrån den specifika tomtens förutsättningar. Platta på mark Torpargrund Platta på mark Platta på mark med god isolering och kapilärbrytande skikt, är idag den vanligaste grundläggningsmetoden. På en tomt med nivåskillnader kan man behöva flera plattor. Mindre nivåskillnader tas då upp av murad sockel. Platta på mark gjuts ovanpå dränering och isolering. Torpargrund Torpargrund innebär att huset vilar på grundmurar som når en bit ovanför markytan. För att undvika fuktskador bör kryputrymmet vara väl ventilerat och dränerat, eventuellt också isolerat. Fördelarna med torpargrund är att den inte kräver plant underlag och är möjlig för självbyggaren. Plintar Om tomten är bergig eller har stora nivåskillnader kan det vara lämpligt att uppföra huset på plintar. Med plintgrundläggning är det möjligt att spara natur ända intill huset. Plintar 26

29 Isolering En väl tilltagen isolering är en god investering, och en förutsättning för ett energisnålt hus. Takets isolering är speciellt viktig för att huset ska hålla kvar värme. De vanligaste isoleringsmaterialen är idag mineralull och cellplast, men det finns även bra organiska isoleringsmaterial som belastar miljön betydligt mindre! Dit hör träspån och cellulosafiber. Cellulosafiber tillverkas av returpapper eller trä som mals ner till ull. Utanpå isoleringsmaterialet krävs ett vindskydd för att isoleringen ska skydda mot blåst. På insidan om isoleringen behövs en ångspärr som hindrar fuktig luft från att tränga ut i byggnaden och kondensera. Ventilalation Huset behöver en väl fungerande ventilation. Ventilationssystemet bör samverka med byggnadens förmåga att lagra värme. Värmen som går ut via ventilation kan återanvändas genom att värmeväxla den med tilluften eller genom att installera en frånluftsvärmepump. Uppvärmning Även om huset är välisolerat behöver det värmas upp. Och varmvatten behövs. Energikostnaden utgör en betydande del av husets livstidskostnad. Bergvärme och solvärme har blivit möjliga värmekällor för den som bygger nytt. I ett aktivt solvärmesystem fångas solvärme in via solfångare och sprids i huset via ett rörsystem. Ännu så länge kan inte solenergi ensam stå för uppvärmning utan behöver kombineras med någon typ av förbränning, t. ex. ved eller pellet. Solen som passiv värmekälla bör utnyttjas. Detta sker genom att orientera huset så att flest fönster är söderorienterade och genom att lägga de rum man vill ha varmast mot söder. När solen lyser in ska annan uppvärmning miskas om solvärmen ska utnyttjas till fullo. Ur energisynpunkt är ett tvåvåningshus bra eftersom värme stiger. I en tvåvåningsvolym utnyttjas värmen effektivare. Svart absorberar dessutom värme. För att huset ska behållas uppvärmt krävs ordentligt med isolering, inklusive i taket. Låt solen värma ditt hus! Orientera huset mot söder och isolera väl. 27

30 tomten TOMTEN Hus, tomt och kringliggande landskap bör bildar en harmonisk helhet. Ta redan från början med trädgården i planeringen. Utnyttja de förutsättningar som naturen ger, t. ex. nivåskillnader som en tillgång att tillvarata i stället för att göra om tomten till plan yta. När man lokaliserar ny bebyggelse kan det vara av betydelse att studera hur de äldre husen ligger i landskapet och hur tomterna har utformats. Gläntor som öppna sig mot söder är gynsamma platser att bygga på. Sök ett läge i landskapet där huset får skydd av vegetation och topografi. Ny bebyggelse bör inte synas ovanför trädtopparna. 28

31 tomten Hitta plats i landskapet Att bygga i byar - skifta tillbaka Bygg inte stads eller villakvarter på landet. Försök att bevara landsbygdens lantliga karaktär! Vid avstyckning av tomt ska man utöver landskapsanpassning tänka på att ett hus på landet kräver större tomt jämfört med en villatomt i stan. Träng inte in ett hus på en tomt! Den traditionella placeringen av hus och tomt är på självdränerad mark med mycket sol och goda vindförhållanden, vilket bör vara ledande även för nya hus Sök tomtlägen längs skogspartier och höjder så att huset får stöd och skydd av terrängen. Låt inte huset sticka upp ovanför trädtopparna. Tänk på utblickarna, och bygg inte igen utsikten för eventuella grannar. Återanvänd gärna gamla tomter och få kanske växter eller ett uthus på köpet. Välj ett hus som harmonierar med landskapet, och bygg med terrängen istället för att bygga bort den. Låt terrängen styra var på tomten huset placeras. Smala volymer kan lättare placeras in i kuperad terräng. Huset bör placeras så att längdriktning följer markens nivålinjer. På en tomt med stora nivåskillnader kan det vara lämpligt att dela upp huset i flera volymer. Undvik att schakta eller fylla ut mark - utnyttja de förutsättningar tomten ger som något positivt. Tänk redan från början igenom var på tomten eventuella tillbyggnader kan placeras. Innan skiftesreformerna var bebyggelse samlad i byar. Idag finns mycket att vinna på att åter samla bebyggelsen - att skifta tillbaka till byar. Det blir lättare att ordna med service som kollektivtrafik, skolskjuts, ledningsdragning och gemensamt vatten och avlopp. Samlad bebyggelse innebär vidare att husen estetiskt får stöd av varandra, samt en bättre hushållning med markresurserna. Att bo en by kan givetvis även ha sociala fördelar. De bebyggelsegrupper med bykaraktär som finns i Halmstads inland ligger ofta i brytningsbygdens mindre landskapsrum längs ådalarna. Husens inbördes gruppering och placering i förhållande till vägen bidrar till byns karaktär. Vid nybygge i en by bör man försöka hitta en tomt som passar in i mönstret och komplettera där det eventuellt har uppstått luckor i bebyggelsen. Det nya huset bör utformas med hänsyn till de äldre husens formspråk, skala, material, färgsättning och gårdsbildning. Vatten & avlopp Vid lokalisering av ny bebyggelse måste vatten och avlopps frågan gå att lösa på ett bra sätt. Om det inte finns kommunalt vatten och avlopp kan en egen brunn och avloppsrening vara lösningen. Eventuella grannars vattentäkter får inte påverkas negativt. Närhet till djurhållning och annan verksamhet måste också beaktas vid nybygge. Diskutetra vatten- och avloppsfrågor och närhet till djurhållning med Miljö- och hälsoskyddskontoret. 29

32 tomten Entrén till tomten kan markeras med en vacker grind, eller t. ex. fristående stolpar. Vindskyddade rum i trädgården är ofta trevligt. Att plantera vårdträd på gården bidrar till att skapa variation mellan sol och skugga på tomten och stärker sambandet med den äldre bebyggelsen. Inhägnad av tomten brukar inte behövas på landet, men om så andå är fallet, använd gärna ett enkelt utformat staket. Undvik stora hårda ytor på tomten. Gräs, grus eller plattor kan med fördel används med fördel till gångar och körbanor. 30

33 tomten Tomtens utformning Låt landskapet fortsätta in på tomten genom att spara träd och buskage. Tänk på att det tar lång tid för ett träd att bli stort, och att skydda utvald växtlighet under bygget är ett billigt sätt att snabbt få en grönskande tomt. Komplettera med växter som finns naturligt på platsen. Förutom att skydda mot vindar och insyn bidrar vegetation till att förankra huset på platsen. Att plantera ett vårdträd på gården eller vid entrén är en gammal sedvänja som kan plockas upp även i ett nybygge. En platt gräsmatta på landsbygden ger ett konstlat intryck. Spara tomtens ojämnheter - de kan användas för att skapa mysiga rum i trädgården. Hela tomten behöver heller inte vara gräsmatta. Någon del kan få vara naturtomt eller ängsmark, det är vackert och enkelt att sköta, samtidigt som det gynnar en levande natur. Inhägnad av tomten är ofta onödig om man har naturen som granne. Låt buskage och träddungar fungera som naturliga tomtavskiljare. Om tomten ändå behöver ramas in, använd enkelt utformade staket och gärdsgårdar. Undvik att måla staket vita eftersom vitt syns tydligt i naturen. En varierad inhägnad bestående av t. ex. både buskage och staket ger ett livligt och naturligt intryck. Variation kan också skapas med en vacker grind som samspelar med husets karaktär. Låt inte de hårdgjorda ytorna på tomten bli för stora och dominerande. Välj gärna plattor, grus eller gräs till körbanor och gångar. Försök i första hand att lokalisera ditt nya hus så att vägomläggningar inte behövs. Om det är möjligt, samordna gärna din utfart via annan befintlig vä. En ny utfart till allmän väg måste ha god sikt och får inte ligga för nära annan utfart. Tillstånd från Vägverket krävs. Lämpliga växter i det hallänska lanskapet: Fruktträd Oxel Syrén Häggmistel Ölandstok Hägg Haggtorn Kornell Björk Kastanj Lind Fågelbär För råd om vegetationsplanering - ta kontakt med landskapsarkitekt. Låt vegetationen bli naturlig tomtavskiljare. Fördelen med träd är att de skyddar mot stark sommarsol men släpper igenom vintersolen när löven har fallit. 31

34 DU KAN... 1 Söka förhandsbesked 2 Bygglov 3 Ansöka om dispens från strandskyddet (om du vill bygga nära vatten) Ansökan ställs till Byggnadsnämden, Halmstad kommun Box Halmstads Tel Ansöka om fastighetsbildning på kommunala lantmäterimyndigheten