Volvofinans Risk- och kapitalhantering. information enligt Pelare 3

Transkript

1 Volvofinans Risk- och kapitalhantering information enligt Pelare

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund Information om AB Volvofinans och Volvofinansgruppen Riskhantering KREDITRISK MARKNADSRISK OPERATIVA RISKER LIKVIDITETSRISK STRATEGISKA RISKER RYKTESRISKER Information om kapitalbas och kapitalkrav kapitalhantering Information om kreditrisk 2 (20)

3 Bakgrund Från och med 2007 gäller nya kapitaltäckningsregler enligt lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar (kapitaltäckningslagen) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar (kapitaltäckningsföreskriften). Volvofinans ansökte i december 2007 om att från och med den 1 januari 2009, för sin hushållsportfölj, få använda intern riskklassificeringsmetod för beräkning av kapitalkrav för kreditrisk. Finansinspektionen behandlar ansökan under Informationen om företagets kapitaltäckning i detta dokument avser sådan information som ska lämnas minst årligen enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering (FFFS 2007:5). Information om AB Volvofinans och Volvofinansgruppen AB Volvofinans, med organisationsnummer , är ett auktoriserat kreditmarknadsbolag och moderbolag i en koncern bestående av bl.a. Volvofinans Konto Bank AB och Volvofinans IT AB. AB Volvofinans samt kreditmarknadsbolaget Volvofinans Konto Bank AB samt Volvofinans IT AB utgör en finansiell företagsgrupp. Vid upprättande av koncernredovisningen samt gruppredovisningen konsolideras Volvofinans Konto Bank AB och Volvofinans IT fullständigt i Volvofinans. Riskhantering I verksamhet uppstår olika typer av risker som kreditrisker, marknadsrisker, operativa risker, likviditetsrisker, strategiska risker och ryktesrisker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har företagets styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i företaget, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Företagets styrelse har det övergripande ansvaret för företagets riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Företagets riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som företaget har i sin verksamhet, samt att för dessa bestämma lämpliga begränsningar (limiter) och säkerställa att det finns effektiva interna kontrollsystem. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar företaget förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I företaget finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören. Funktionens uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. 3 (20)

4 Volvofinans verksamhet kännetecknas av en låg riskprofil och riskhantering bedrivs genom förebyggande åtgärder som syftar till att förhindra eller begränsa såväl risker som skadeverkningar. Då finansiella produkter erbjuds kunderna vägs risk mot förväntad avkastning inom ramen för företagets avkastningskrav. Risktagandet är kontrollerat. Några spekulativa inslag i verksamheten får inte förekomma. Volvofinans har en låg risktolerans och har definierat påverkan av en riskhändelse på ett års resultat enligt en bestämd skala. Skalan har använts som en utgångspunkt för att bedöma om ytterligare kapital bör hållas utöver minimikapitalet. Volvofinans ambition är att ratingen hos Moody s för långfristig finansiering inte ska vara lägre än A3 och inte lägre än P-2 för kortfristig finansiering. För att Volvofinans ska vara tillräckligt starka i marknadens ögon har Volvofinans en ambition att alltid ha en kapitalbas som uppgår till minst 110% av det interna kapitalbehovet. Kreditrisk Med kreditrisk avses den risk som vid varje tillfälle bedöms föreligga att Volvofinans motparter av en eller annan orsak inte fullgör sina åtaganden med avseende på betalning med anledning av olika former av ingångna avtal. Dessa avtal kan utgöras av olika former av penningförsträckning, leasing, garantier eller placeringar. Styrelsen har det övergripande ansvaret för företagets kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika befattningshavare. Företagets kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Trots att kreditrisken utgör företagets största riskexponering är företagets kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis mycket små. Kreditgivningen hos Volvoåterförsäljarna sker efter en kreditriskbedömning i det av Volvofinans tillhandahållna kreditbedömningsverktyget VF Score. VF Score är ett egenutvecklat internt riskklassificeringsverktyg där externt tillhandahållen ekonomisk information tillsammans med intern kreditinformation om kunden processas genom egenutvecklade scorekort och regelverk för att slutligen utmynna i en riskklassificering av kunden. Verktyget producerar en kreditrekommendation, som utgörs av endera beviljning, prövning eller avslag, baserat på scoreingpoäng och regelverk. På grundval av rekommendationen och övrig känd information om kunden fattas ett kreditbeslut som innebär att krediten antingen beviljas eller avslås av den instans som i enlighet med respektive enhets kreditbeviljningsinstruktion har rätt att fatta beslut. Kreditgivning avseende lån och leasing, ska vara selektiv i så måtto att kreditkunderna ska vara av så hög kvalitet att kreditförlusterna kan hållas på en försumbar nivå. Kvalitetskravet får aldrig åsidosättas i syfte att nå hög kreditvolym. Den kreditgivning där AB Volvofinans tar direktrisk på motparten utgörs framförallt av vagnparksfinansiering, genom finansiell eller operationell leasing, för medelstora och stora företag. Kreditkvalitén står i fokus, varför affärer, efter noggrann kreditprövning, endast görs med finansiellt stabila företag. Volvofinans har under 2007 utvecklat ett scorekort och regelverk i VF Score för expertbaserad bedömning av större företag. Kreditgivning avseende kontokredit ska riskavvägas på så sätt att kreditförlusterna över tiden inte överstiger en procent av utlåningen. Kreditgivning sker via ett begränsat antal produkter och till begränsade kreditbelopp och efter systematisk kreditprövning. Kreditansökningar bedöms i kreditbedömningsverktyget VF Score (se ovan). 4 (20)

5 Inom ramen för Volvofinans interna riskklassificeringssystem (IRK) kommer egna estimat av de ingående riskdimensionerna kvantifieras för sin kapitaltäckning och riskhantering. IRK-metoden mäts i tre olika riskdimensioner; sannolikhet för fallissemang (PD), förlust givet fallissemang (LGD) samt exponeringsbelopp (EAD). Vid beräkning av exponeringsbeloppet för exponeringar utanför balansräkningen estimeras även en konverteringsfaktor (KF). För hushållsexponeringar beräknar man först risken för varje enskild exponering, med statistiska riskmodeller, vilket är en del av riskmodelleringen. Därefter delas exponeringarna in i riskklasser för varje riskdimension. En riskklass består därmed av ett visst antal exponeringar med likartad riskprofil och risknivå vilka också har genomgått en enhetlig riskprocess. Denna process benämns av Volvofinans som riskklassificering. För företagsexponeringar har en expertbaserad riskklassificeringsmodell utvecklats som används för riskklassificering på företagsmotpartsnivå. För varje riskklass beräknas ett riskestimat som beskriver medelrisken för riskklassen. Riskestimatet för riskklassen inkluderar en säkerhetsmarginal som ska ta hänsyn till osäkerhet i data, datakvalitet samt datatillgång. Riskestimaten för riskklassen konjunkturjusteras dessutom; PD ska avspegla genomsnittet av en ekonomisk cykel och LGD/KF ska avspegla en lågkonjunktur. Denna process benämns av Volvofinanskoncernen som riskklassestimering. Företagets rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker bl a med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. MOTPARTSRISK Motpartsrisk uppstår när Volvofinans har ingått derivatkontrakt med en motpart. Volvofinans derivatkontrakt består av ränteswappar, valutaränteswappar och ränteoptioner. Exponeringens storlek motsvaras av marknadsvärdet och varierar således med förändringar i marknadsräntor och valutakurser. Om kontraktet har ett positivt marknadsvärde betyder fallissemang hos motparten en förlust för Volvofinans. För att begränsa Volvofinans risk finns avtal om nettning med samtliga derivatmotparter. Nettningsavtal innebär att alla derivatkontrakt, både positiva och negativa, med en och samma motpart kvittas vid fallissemang. Motparterna består av enbart nordiska banker. För att ta hänsyn till risken för att avvecklingsbeloppet skiljer sig från Volvofinans bedömda marknadsvärde vid fallissemang görs ett tillägg till värdet på exponeringen. Schabloner beroende av den underliggande tillgångens karaktär och kontraktets löptid bestämmer beräkningen av tilläggen. Tilläggsbeloppet beräknas med utgångspunkt i nominella belopp, både på kontrakt med positivt värde och de med negativt värde. Volvofinans exponeringsbelopp för motpartsrisk i derivatavtal uppgick vid årsskiftet till Tkr. Tilläggsbeloppet beräknades till Tkr. KONCENTRATIONSRISK Volvofinans definition på kreditkoncentrationsrisk avser 1) stora exponeringar mot kund eller grupper av kunder med inbördes anknytning 2) större exponeringar mot grupper av motparter där sannolikheten för fallissemang sammanhänger med faktorer som typ av bransch, geografiskt område etc. samt 3) koncentration inom en viss säkerhetstyp som t ex ett visst bilmärke. Volvofinans portfölj är av en mindre väldiversifierad då portföljen till stor del består av bilfinansiering, vilket medför en koncentration mot säkerhetstypen bil. Vidare är Volvofinans aktiviteter koncentrerade till den svenska marknaden. Under 2007 har Volvofinans implementerat ett system som möjliggör för Volvofinans att på ett enkelt sätt få en bild av det samlade motpartsengagemangen. 5 (20)

6 Marknadsrisk RÄNTERISK I ÖVRIG VERKSAMHET Volvofinans definierar ränterisk som den nuvarande och framtida risken att räntenettot går ner på grund av en ogynnsam förändring i räntan. Ränterisker uppstår i allmänhet när räntebindningstider för tillgångar och skulder ej sammanfaller. Volvofinans eftersträvar att minimera denna ränterisk genom att anpassa räntebindningen i upplåningen till den i utlåningen. I de fall Volvofinans bedömer att upplåning med lång räntebindningstid är fördelaktig används ränteswapsavtal för denna anpassning, vidare används swapavtal i de fall utlåning sker till fast ränta. Volvofinans erbjuder också kunder finansiering till rörlig ränta med räntetak. I de fall kunder väljer detta alternativ hanteras ränterisken genom att Volvofinans köper motsvarande räntetaksavtal på portföljnivå. Volvofinans Finanspolicy anger i vilken utsträckning ränterisk får förekomma. Policyn uppdateras vid behov och beslutas av styrelsen. Ränterisken rapporteras löpande till styrelsen. Volvofinans stresstestar ränterisken genom en gap-analys som visar påverkan på Volvofinans räntenetto under en period av 12 månader vid en omedelbar parallellförflyttning av räntekurvan med en procentenhet. Finanspolicyn föreskriver limiter för hur stor denna påverkan får vara i förhållande till resultatet och hur stora gapen får vara för respektive tidsperiod. Volvofinanskoncernens ränterisk uppgick per till 54,1 mkr vilket motsvarar 1,9 % av kapitalbasen. Vid beräkningen har det egna kapitalet inklusive obeskattade reserver placerats i den sista tidsperioden Räntebindningstider för koncernens räntebärande tillgångar och skulder Nominella belopp i Mkr < 1 mån 1-3 mån 3-6 mån 6-12 mån 1-3 år 3-5 år > 5 år Utan bindning Totalt Räntebärande tillgångar Räntebärande skulder Eget kapital Derivatinstrument (nom belopp) Summa Kumulativ exponering Räntebindningstider för koncernens räntebärande tillgångar och skulder Nominella belopp i Mkr < 1 mån 1-3 mån 3-6 mån 6-12 mån 1-3 år 3-5 år > 5 år Utan bindning Totalt Räntebärande tillgångar Räntebärande skulder Eget kapital Derivatinstrument (nom belopp) Summa Kumulativ exponering (20)

7 VALUTARISK Volvofinans upplåning görs i normalfallet i svenska kronor, vilket medför att Volvofinans inte blir exponerat för valutakursrörelser. I de fall finansiering i utländsk valuta är fördelaktig ska valutarisken elimineras med ränte- och valutaswapavtal vilket medför att all upplåning i utländsk valuta är kurssäkrad. Utlåning i utländsk valuta förekommer ej. Exponeringsbeloppet för valutarisken var vid årsskiftet 0. AKTIERISK I ÖVRIG VERKSAMHET Aktieinnehavet i övrig verksamhet utgörs av onoterade aktier värderade till anskaffningsvärde i enlighet med anskaffningsvärdemetoden. Aktierisk i övrig verksamhet Belopp i Tkr Balansräkningsvärde Verkligt värde Totalt orealiserad vinst eller förlust Operativa risker Med operativ risk avses risken för förlust till följd av: Icke ändamålsenliga eller misslyckade interna processer Mänskliga fel Felaktiga system Externa händelser I definitionen inkluderas legal risk. Volvofinans operativa risker har delats upp i följande områden; Interna oegentligheter, Extern brottslighet, Anställningsförhållanden och arbetsmiljö, Affärsförhållanden, Avbrott och störning i verksamhet och system, Transaktionshantering och processtyrning, Teknik samt Medarbetare/organisation. Operativa risker finns i all verksamhet inom koncernen och i samverkan med externa parter. För att identifiera operativa risker i koncernen har riskidentifierings- och självutvärderingsworkshops genomförts med ledande befattningshavare. Alla identifierade operativa risker kategoriserades efter hantering och eventuell påverkan och klassas in i låg risk, medel risk, medelhög risk och hög risk. De operativa risker som identifierades bedömdes alla ha en låg eller medel risk. 7 (20)

8 Hanteringen av Volvofinans Operativa risker regleras i Volvofinans Policy för Operativa risker. Till hjälp att hantera operativa risker finns även Volvofinans IQ-handbok (Internal Quality) innehållande: Riktlinjer för Intern styrning och kontroll Policys och manualer beslutade av Volvofinans styrelse Rollbeskrivningar Säkerhetshandbok Målsättningen är att skaderiskerna ska elimineras alternativt förebyggas, begränsas och/eller kompenseras genom medvetet och organiserat arbetssätt med styrdokument, policys och processer för hantering av operativa risker. Hantering av operativ risk är en löpande process som utförs med stöd av verktyg såsom självutvärdering och incidentrapportering för att fånga redan inträffade incidenter och med vars stöd, identifiering, bevakning och åtgärdande av operativa risker utförs. Volvofinans styrelse och företagsledning har det övergripande ansvaret för operativ risk och ansvarar därmed för att skapa en god riskmedvetenhet inom Volvofinans. Affärsområdena/Avdelningarna är primärt ansvariga för hantering av operativa risker i den egna verksamheten. Alla anställda i Volvofinans har ansvaret att skydda de tillgångar företaget förvaltar mot skada, missbruk eller förlust. Incidenter rapporteras till chef eller IT/Support. Säkerhetschef ansvarar för att sammanställa alla inrapporterade incidenter samt utföra en analys av vilka incidenter som behöver åtgärdas. Volvofinans riskkontrollenhet är ansvarig för uppföljning och kontroll av operativa risker. Riskkontrollenheten ansvarar också för sammanställning och rapportering till VD. Riskkontrollenheten ansvarar även för att följa upp riskbegränsande åtgärder från självutvärderingarna samt att bevaka förändringar i verksamheten som kan utgöra en förändring i exponering mot operativ risk. LIKVIDITETSRISK Likviditetsrisk är risken att betalningsåtaganden vid förfall inte kan infrias utan att kostnaden för betalningsmedel ökar avsevärt, eller i ett värsta scenario, inte kan infrias alls. Likviditetsrisk uppstår när utlåning och upplåning har skilda löptider. När utlåningen har längre löptid än upplåningen måste refinansiering göras flera gånger. Om behovet av refinansiering under en enskild dag blir betydande, eller kapitalmarknaden blir illikvid, kan detta resultera i likviditetsbrist. Volvofinans likviditetsrisk hanteras i enlighet med Volvofinans Finanspolicy. Finanspolicyn beskriver Volvofinans policy avseende finansiella risker, däribland likviditetsrisk, samt anger i vilken utsträckning likviditetsrisk får förekomma. Policyn uppdateras efter behov och skall presenteras för styrelsen för beslut. Volvofinans VD ansvarar för att policyn uppdateras. Finanspolicyn är ett grundläggande dokument för finansavdelningens verksamhet men finns tillgänglig för all personal inom Volvofinanskoncernen. Volvofinans verksamhet kräver löpande en god tillgång till marknadsupplåning. Som beredskap för perioder med sämre möjligheter till refinansiering, har Volvofinans avtalat om kort- och långfristiga kreditfaciliteter s k back-up linor med i huvudsak kärnbanker. Dessa linor är normalt inte utnyttjade, förutom för dagslån, och uppgår per till 10,1 Mdr kr. Utnyttjande kan ske samma dag med upp till 3 Mdr kr, annars 2-3 bankdagar efter begäran. Avtalen innehåller inte så kallade Material Adverse Change (MAC) klausuler och inte heller några finansiella förpliktelser (Financial covenants) som kan förhindra utnyttjande. Utöver kreditfaciliteter med banker har ett avtal tecknats med Volvofinans ägare om likviditetstillskott på upp till 1,2 Mdr kr i händelse av väsentliga likviditetsproblem. 8 (20)

9 Vidare så strävar Volvofinans efter att diversifiera sina upplåningskällor avseende såväl upplåningsformer som geografiska marknader. Löptiden på upplåningen (inklusive eget kapital) ska matchas med löptiden på utlåningen. Matchningen ska mätas genom gapanalys där förfallostrukturen på utlåningen jämförs med förfallostrukturen på upplåningen vid ett antal givna tidpunkter. Då avvikelse från fullständig matchning uppkommer ska denna avvikelse rymmas inom det i Finanspolicyn angivna maxvärdet Likviditetsexponering Kontraktuellt återstående löptid - Koncern Nominella belopp i mkr < 3 mån 3-12 mån 1-3 år 3-5 år > 5 år Summa Finansiella tillgångar Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten & leasing Summa Finansiella skulder Skulder till kreditinstitut Upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Efterställda skulder Summa Kassaflöde netto Outnyttjade kreditfaciliteter Likviditetsgap Analysen ovan inkluderar ej räntor och avgifter Likviditetsexponering Kontraktuellt återstående löptid - Koncern Nominella belopp i mkr < 3 mån 3-12 mån 1-3 år 3-5 år > 5 år Summa Finansiella tillgångar Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten & leasing Summa Finansiella skulder Skulder till kreditinstitut Upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Efterställda skulder Summa Kassaflöde netto Outnyttjade kreditfaciliteter Likviditetsgap Analysen ovan inkluderar ej räntor och avgifter. 9 (20)

10 STRATEGISKA RISKER Med strategiska risker avses risken för förlust på grund av förändrade marknadsförutsättningar och ogynnsamma affärsbeslut, felaktig anpassning av beslut eller brist för lyhördhet för marknadsförändringar. I företagets definition av strategiska risker ingår, intjäningsrisker, kundbeteenden, konkurrentbeteende, förändring i författningar samt konjunktur. Riskhanteringens främsta mål är att säkerställa att företaget är medvetet om sin strategiska position samt göra det möjligt att förbereda sig tidigt för vikande marknad eller ökad och eller ny konkurrens. Volvofinans arbetar proaktivt med att utreda sin strategiska position och förbereder sig tidigt för vikande marknad eller ökad och/eller ny konkurrens. Riskidentifierings- och självutvärderingsworkshops med ledande befattningshavare genomförs kontinuerligt för att identifiera strategiska risker. Vidare finns väl utvecklade strategier för hur organisationen ska jobba mot kunder och hantera konkurrensen. RYKTESRISKER Med ryktesrisk avses risken för förlust till följd av kunders, motparters, aktieägares, investerares och myndigheters negativa uppfattning om företaget. Målet med riskhanteringen är att säkerställa att företaget ska uppfattas som mycket väl genomlyst av alla intressenter och att intressenterna har en god bild av företaget. Ryktesrisker är den svåraste risken att skydda sig mot. Företaget har vidtagit en del åtgärder för att säkerställa att denna risk hanteras i den mån det är möjligt. Riskidentifierings- och självutvärderingsworkshops med ledande befattningshavare genomförs kontinuerligt. Löpande under året (minst kvartalsvis) träffar företaget banker och investerare för att fånga upp eventuella negativa signaler. Pressreleaser och information på hemsida är naturliga inslag i företagets informationsgivning. Vidare finns interna rutiner kring hantering av klagomål såsom klagomålsansvarig och tydliga rapporteringsvägar. Information om kapitalbas och kapitalkrav För fastställande av företagets lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar. För företagets vidkommande bidrar reglerna till att stärka företagets motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda företagets kunder. Reglerna innebär att företagets kapitalbas (eget kapital och eventuellt upptagna förlagslån etc.) med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom ska omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med företagets interna kapitalutvärderingspolicy. Företaget har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras på företagets riskprofil, identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan, s k stresstester och scenarioanalyser, förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar. Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med företagets årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar företagets verkliga riskprofil och kapitalbehov. Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument relateras alltid, i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar, till företagets aktuella och framtida kapitalbehov. Företagets lagstadgade kapitalkrav enligt pelare I i de nya kapitaltäckningsreglerna kan summeras på följande sätt med specifikationer enligt nedan följande avsnitt; 10 (20)

11 Belopp i Tkr KONCERNEN MODERBOLAGET * * Primärt kapital Supplementärt kapital Kapitalbas netto Summa kapitalkrav kreditrisk Kapitalkrav för operativa risker Summa kapitalkrav Primärkapitalrelation i procent Kapitaltäckningsgrad i procent Kapitaltäckningskvot * Enligt Basel I KAPITALBAS I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition. Primärt kapital Belopp i Tkr KONCERNEN MODERBOLAGET * * Eget kapital Obeskattade reserver (72% därav) Garantifondslån Avgår: Immateriella tillgångar Summa primärt kapital Supplementärt kapital Tidsbundna förlagslån Summa supplementärt kapital Total kapitalbas (20)

12 Företagets primärkapitaltillskott och garantifondslån uppfyller de villkor och bestämmelser som följer av kapitaltäckningslagen och kapitaltäckningsföreskriften vilket bl.a. innebär att tillskotten; är kontant inbetalda, har tagits upp utan säkerhet, löper i princip på obegränsad tid, kan i princip inte sägas upp av placeraren och återbetalas utan Finansinspektionens tillstånd, löper inte med någon garanterad avkastning, har en efterställd betalningsrätt, och kan tas i anspråk för att täcka förluster under löpande verksamhet, så att företaget inte ska behöva träda i likvidation. Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen eller återbetalning av skulder mellan moderföretag och dess dotterföretag. Kreditrisk enligt schablonmetoden KAPITALKRAV Belopp i Tkr KONCERNEN MODERBOLAGET Exponeringar mot stater och centralbanker Exponeringar mot kommuner och därmed jämförliga samfälligheter samt myndigheter Exponeringar mot administrativa, organ, icke-kommersiella samt trossamfund Institutsexponeringar Företagsexponeringar Hushållsexponeringar Oreglerade poster Övriga poster Summa kapitalkrav för kreditrisker (20)

13 Operativa risker Belopp i Tkr KONCERNEN MODERBOLAGET Basmetoden Summa kapitalkrav för operativa risker Totalt minimikapitalkrav enligt Basel II Totalt minimikapitalkrav enligt Basel I Företaget uppfyller miniminivån för kapitalbasen vilket motsvarar en kapitalbas som minst uppgår till det totala minimikapitalkravet. AB Volvofinans och Volvofinans Konto Bank AB har en kapitalbas som överstiger startkapitalet (det kapital som krävdes när verksamheten fick tillstånd att driva finansieringsrörelse). KAPITALHANTERING Företagets strategier och metoder för att värdera och upprätthålla kapitalbaskravet enligt 2 kap. 1 2 kapitaltäckningslagen följer av företagets riskhantering. Riskhanteringen syftar till att identifiera och analysera de risker som företaget har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. I företaget finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet och för att säkerställa att kapitalet har rätt storlek och sammansättning har företaget en egen process för Intern kapitalutvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att företaget på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker företaget är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ingår att företaget ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den interna kapitalutvärderingen genomförs åtminstone årligen. Utgångspunkten för Volvofinans interna kapitalutvärderingen är riskidentifierings- och självutvärderingsworkshops med ledande befattningshavare. Med denna riskanalys som bakgrund har därefter varje individuell risk analyserats och hanteringen av denna risk har dokumenterats. Hänvisningar har gjorts till gällande styrdokument och policies. Riskerna har därefter kvantifierats baserat på den metod som Volvofinans har ansett varit lämplig för respektive riskslag. En bedömning för varje riskslag har därefter gjorts avseende om ytterligare kapital är nödvändigt för att täcka det specifika riskslaget. Bedömningen baseras på Pelare 1 kapitalkravet och ytterligare kapital adderas om detta anses nödvändigt för övriga risker. Den interna kapitalutvärderingen har därefter stressats för att säkerställa att Volvofinans kapitalnivå kan upprätthållas även under stressade scenarier. Volvofinans stressade scenarier är framåtblickande och är baserad på Volvofinans treåriga affärsplanering. 13 (20)

14 Information om kreditrisk NEDSKRIVNINGAR OCH FÖRFALLNA FORDRINGAR En fordran med nedskrivningsbehov är en osäker fordran, det vill säga en fordran där betalningarna sannolikt inte kommer att fullföljas enligt kontraktsvillkoren. En förfallen fordran är en fordran för vilken betalning ej har erlagts på förfallodagen. KREDITFÖRLUSTER OCH NEDSKRIVNINGAR PÅ FINANSIELLA INSTRUMENT Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: a) betydande finansiella svårigheter hos gäldenären, b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, eller e) observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av de uppskattade framtida kassaflödena från en grupp av finansiella tillgångar sedan dessa tillgångar redovisades första gången, trots att minskningen ännu inte kan identifieras som hörande till någon av de enskilda finansiella tillgångarna i gruppen, inklusive negativa förändringar i betalningsstatus för låntagare i gruppen. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Ett lån klassificeras som osäkert om en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Som objektiva bevis på att lånet är osäkert räknar företaget i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva bevis kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit till företagets kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i företagets system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till företagets låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva bevis om att lånet är osäkert. Företaget utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns för osäkra lån och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis. För lån som utvärderas för nedskrivningsbehov på individuell basis och där inget nedskrivningsbehov kunnat identifieras, ingår sedan i en tillkommande bedömning tillsammans med andra lån med liknande kreditriskegenskaper för om ett nedskrivningsbehov föreligger på gruppnivå. Ett skäl till att ett nedskrivningsbehov kan föreligga på gruppnivå trots att lånen ansetts inte vara osäkra på individuell nivå, är att företaget inte har full kännedom kring alla de faktorer som på balansen är relevant för en individuell bedömning. För att hantera denna eftersläpning av information och för att reservera för förluster som inträffat men som ännu inte kommit till företagets kännedom har därför en tillkommande gruppvis nedskrivning gjorts. 14 (20)

15 Kreditriskavsättning Kreditriskreserveringen har beräknats enligt nedan: Fysiska personer - 100% av ej återdebiteringsbar andel av kapitalfordran på gäldenärer, där del av fordran förfallit till betalning sedan mer än 60 dagar och likvid ej influtit under senaste 6 månaderna. - 50% av ej återdebiteringsbar andel av kapitalfordran på gäldenärer, där del av fordran förfallit till betalning sedan mer än 60 dagar och likvid influtit under senaste 6 månaderna. Juridiska personer - 100% av ej återdebiteringsbar andel av kapitalfordran på gäldenärer, där fordran förfallit till betalning sedan mer än 60 dagar och likvid ej influtit under senaste 6 månaderna. - 50% av ej återdebiteringsbar andel av kapitalfordran på gäldenärer, där del av fordran förfallit till betalning sedan mer än 60 dagar och likvid influtit under senaste 6 månaderna. I riskreserveringsförutsättningarna ingår att bolaget erhåller 30% av kapitalfordran vid försäljning av långtidsbevakade inkassofordringar. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på en ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen redovisas denna förändring som kreditförlust eller återvinning av kreditförlust. ÅTERFÖRING AV NEDSKRIVNINGAR Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. BORTSKRIVNINGAR AV LÅNEFORDRINGAR Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. 15 (20)

16 Nedskrivningsprövning NEDSKRIVNINGAR AV MATERIELLA TILLGÅNGAR De redovisade värdena för företagets tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde (se nedan). En nedskrivning redovisas när en tillgångs redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts. Totala beloppet av alla exponeringar utan hänsyn till av kreditriskskydd Kreditrisk enligt schablonmetoden Belopp i Tkr MODERBOLAGET 2007 Exponeringar mot stater och centralbanker Exponeringar mot kommuner och därmed jämförliga samfälligheter samt myndigheter Exponeringar mot administrativa organ, icke-kommersiella företag samt trossamfund Institutsexponeringar Företagsexponeringar Hushållsexponeringar Oreglerade poster Övriga poster Summa alla exponeringar efter tillåten kvittning men utan Hänsyn till effekterna av kreditriskskydd (20)

17 Det genomsnittliga exponeringsbeloppet under perioden Kreditrisk enligt schablonmetoden Belopp i Tkr MODERBOLAGET 2007 Exponeringar mot stater och centralbanker Exponeringar mot kommuner och därmed jämförliga samfälligheter samt myndigheter Exponeringar mot administrativa organ, icke kommersiella företag samt trossamfund Institutexponeringar Företagsexponeringar Hushållsexponeringar Oreglerade poster Övriga poster Exponeringarnas spridning per bransch fördelat på exponeringsklasser Kreditrisk enligt schablonmetoden Handel med service av motorfordon m m Transport m m Företagstjänster m m Övriga Total Exponeringar mot stater och centralbanker Exponeringar mot kommuner och därmed jämförliga samfälligheter samt myndigheter Exponeringar mot administrativa organ, icke kommersiella företag samt trossamfund Institutexponeringar Företagsexponeringar Hushållsexponeringar Oreglerade poster Övriga poster Total (20)

18 Exponeringar återstående löptid fördelat på exponeringsklass Likviditetsexponering Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning. Belopp i Tkr Inom 3 mån Längre än 3 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 5 år Längre än 5 år Summa nominellt kassaflöden Utan löptid Exponeringar mot stater och centralbanker Exponeringar mot kommuner och därmed jämförliga samfälligheter samt myndigheter Exponeringar mot administrativa organ, icke kommersiella företag samt trossamfund Institutexponeringar Företagsexponeringar Hushållsexponeringar Oreglerade poster Övriga poster Reserveringar Belopp i Tkr Ingående balans Återförda tidigare gjorda reserveringar för sannolika kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster - - Årets reserveringar för sannolika kreditförluster - - Återförda ej längre erforderliga reserveringar för sannolika kreditförluster - - Avsättning upplösning av gruppvisa reserveringar Avsättning/upplösning av reserv för kreditförluster avseende gruppvis värderade homogena grupper lånefordringar - - Utgående balans (20)

19 Förfallna exponeringar med nedskrivningsbehov samt resultatpåverkan fördelat på viktiga branscher Belopp i Tkr Förfallet Reserveringar (nedskrivningar och värdejusteringar) Nedskrivningsbehov 1 Resultatpåverkan 2007 från reserveringar (nedskrivningar och värdejusteringar) Netto inkl återförda Handel med och service av motorfordon m m Transport m m Företagstjänster Övrigt Total En fordran med nedskrivningsbehov är en osäker fordran, det vill säga en fordran där betalningarna sannolikt inte kommer att fullföljas enligt kontraktsvillkoren. 19 (20)

20 Förfallna exponeringar med nedskrivningsbehov samt resultatpåverkan fördelat på viktiga motparter Belopp i Tkr Förfallet Reserveringar (nedskrivningar och värdejusteringar) Nedskrivningsbehov Resultatpåverkan 2007 från reserveringar (nedskrivningar och värdejusteringar) Netto inkl återförda Hushållsexponeringar Företagsexponeringar Övrigt Total AB Volvofinans (publ), Reg.No Bohusgatan 15, Box 198, SE Göteborg, Sweden Telephone Fax (20)