RAPPORT 2012:102 VERSION 1.0. GAP-analys. förslag på mall för bedömning av åtgärders miljömåluppfyllelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT 2012:102 VERSION 1.0. GAP-analys. förslag på mall för bedömning av åtgärders miljömåluppfyllelse"

Transkript

1 RAPPORT 2012:102 VERSION 1.0 GAP-analys förslag på mall för bedömning av åtgärders miljömåluppfyllelse

2 Dokumentinformation Titel: GAP-analys förslag på mall för bedömning av åtgärders miljömåluppfyllelse Serie nr: 2012:102 Projektnr: Författare: Joanna Dickinson, Nina Hvitlock, Kvalitetsgranskning Björn Wendle, Beställare: Länsstyrelsen i Hallands län Kontaktperson: Camilla Funke, tel: Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Disposition koncept Första utkast Kvalitetsgranskat första utkast Utkast till slutversion Kvalitetsgranskat andra utkast Slutversion Beställare Intern för kvalitetsgranskning Beställare Intern för kvalitetsgranskning Beställare Beställare Huvudkontor Lund: Åldermansgatan Lund tel Kontor Stockholm: Barnhusgatan Stockholm tel Kontor Göteborg: Barnhusgatan Göteborg tel info@trivector.se

3 Förord På uppdrag av länsstyrelsen i Hallands län har under juniseptember 2012 arbetat med framtagande av en metod för att analysera nyttan respektive effektiviteten av olika åtgärder samt aktuella åtgärders tillräcklighet i förhållande till de regionala miljömålen. På har Joanna Dickinson och Nina Hvitlock genomfört uppdraget. Joanna Dickinson har varit projektledare och Björn Wendle har kvalitetsgranskat. Camilla Funke har varit beställarens kontaktperson för uppdraget. I beställarens referensgrupp har ingått Eric Eliasson (länsstyrelsen i Skåne län), Ida Andreasson (länsstyrelsen i Kronobergs län) samt Marie-Helene Bergstrand (länsstyrelsen i Hallands län). Stockholm/Lund AB

4

5 Innehållsförteckning Förord 1. Bakgrund och syfte Bakgrund Syfte Specifikation 1 2. Genomförande 2 3. Befintliga modeller för effektbedömningar och alternativgenerering av olika slag GAP-analyser Fyrstegsprincipen Åtgärdsvalsstudier Indikatorer och bedömningsgrunder Miljöbedömningar SMART-kriterierna Förslag till mall för GAP-analys av miljömål Utgångspunkter för mallen Mallen Vem kan använda mallen? Vad behövs för att använda mallen? Kostnadseffektivitet Om det redan finns åtgärdsprogram Förankring utgör en viktig del av mallen Om inte kvantitativa beskrivningar kan göras av mål och nuläge Moment 1 - initiering och förankring Moment 2 datainsamling och analys Moment 3 problembeskrivning Moment 4 - generering av kostnadseffektiva åtgärder Moment 5 - val av åtgärder Moment 6 - uppföljning 33

6 1 1. Bakgrund och syfte 1.1 Bakgrund Under arbetet med länets åtgärdsprogram för miljömålen har Länsstyrelsen gjort bedömningen att det saknas en metod för att analysera nyttan respektive effektiviteten av olika åtgärder samt aktuella åtgärders tillräcklighet i förhållande till målen. Störst behov ses för de åtgärder som föreslagits för att uppnå de regionala delmålen inom miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Inom länsstyrelsens projekt Metodutveckling för GAP-analys av åtgärdsprogram har beslutats att en mall arbetas fram för en så kallad GAP-analys som ska vara applicerbar på i första hand åtgärder enligt ovan. 1.2 Syfte En analys ska göras av aktuella förslag för att minska utsläpp av växthusgaser i Hallands län - dels med avseende på hur långt de räcker i förhållande till målen, dels med hänsyn till kostnadseffektivitet. Länsstyrelsen vill också ha stöd i att identifiera och sammanställa kompletterande klimat- och kostnadseffektiva åtgärder, vilka tillsammans kan utgöra ett åtgärdspaket för att nå delmålen ovan, men även bidra positivt till uppfyllelsen av andra miljömål. Slutligen ska en rådighetsanalys göras över åtgärder. 1.3 Specifikation Framtagandet av mallen skulle ta avstamp i tidigare studier inom området och mallen utformas så att projektet senare kan utvidgas till att analysera åtgärder inom andra områden/miljömål. Ett krav på mallen var att den utformas så att den kan spridas och användas regionalt och/eller lokalt av aktörer på andra håll i landet.

7 2 2. Genomförande Uppdragets genomförande har bestått av följande moment. En mall har tagits fram som kan användas för att utifrån målet om Begränsad klimatpåverkan i ett län kunna bedöma olika åtgärders bidrag, deras kostnadseffektivitet, påverkan på andra miljömål samt vilken eller vilka aktörer som har rådighet. Mallen redovisas i denna rapport. En analys har gjorts med den föreslagna GAP-mallen av aktuella förslag i Hallands län för att minska växthusgasutsläpp, för att bedöma måluppfyllelse. En identifiering och sammanställning av kompletterande klimat- och kostnadseffektiva åtgärder har gjorts. Det har ingått att bedöma vilken eller vilka aktörer som har rådighet över föreslagna åtgärder. Denna analys redovisas i en separat PM.

8 3 3. Befintliga modeller för effektbedömningar och alternativgenerering av olika slag Som grund för framtagande av mallen har en inventering gjorts av befintlig och relevant metodik från såväl miljöområdet som andra områden för: Analyser av effekter av olika åtgärder särskilt med bäring på miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Metodik för bedömning av måluppfyllelse. De olika arbetssätt, planeringsprinciper och metoder för effektbedömningar, utvärdering och uppföljning av olika slag som ingått i inventeringen är teorin om GAP-analyser, indikatorsystem, effektbedömningar och konsekvensbeskrivningar av olika slag, expertutlåtanden, analys och sammansättning av åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormer för luftkvalitet, fyrstegsprincipen, åtgärdsvalsstudier i transportplanering, m fl. Det urval av dessa nämnda som utgjort främsta inspiration till och bidragit med byggstenar i utformningen av mallen presenteras närmare nedan. 3.1 GAP-analyser GAP-analyser innebär enligt olika tillgängliga definitioner, kort uttryckt, att jämföra aktuell prestation (avseende företagsekonomi, miljömål, eller annat) med förväntad prestation. Detta innebär en jämförelse av nuläget gentemot det mål som verksamheten strävar emot. Syftet är att klargöra om tillgängliga resurser används effektivt för att nå förväntade resultat genom att besvara frågorna var befinner vi oss nu? (nuläge) och var vill vi befinna oss (önskat måltillstånd) 1. I nulägesanalysen listas de faktorer som definierar var verksamheten står idag i förhållande till målen, och vad som återstår för att nå dessa. Gap-analysen är ett verktyg som hjälper en verksamhet att avgöra om den kommer att kunna nå sina uppsatta mål. Utifrån mål och nulägesanalys kan ett eventuellt gap mellan dessa identifieras, och en bedömning göras av vad som i så fall krävs för att fylla detta gap mellan dessa tillstånd. Hur långt räcker beslutade åtgärder, och vilka ytterligare åtgärder behövs eventuellt? Från gapanalys tar vi med oss att det krävs kunskap om nuläge och mål, och att kunna relatera dessa till varandra, för att kunna bedöma om det finns ett eventuellt gap. 1

9 4 3.2 Fyrstegsprincipen Fyrstegsprincipen har bedömts kunna bidra med viktiga beståndsdelar i utveckling av mallen. Fyrstegsprincipen är en planeringsprincip som i allt större utsträckning används för generering, urval och prioritering av åtgärder för utveckling av transportsystemet. Fyrstegsprincipen syftar till att utifrån givna mål (de transportpolitiska målen inklusive miljökvalitetsmålen, samt regionala och/eller lokala mål inklusive miljömål) stödja i första hand framtagande av åtgärdsförslag som är resurseffektiva, både ur ekonomisk som miljömässig synpunkt. Det är en princip för att vid varje diskussion om åtgärder först identifiera vilket problem det är som man egentligen vill lösa. Därefter sker generering av åtgärdsalternativ. Åtgärdsförslag identifieras som bedöms vara de mest resurseffektiva sätten att lösa problemet på, avseende miljö och ekonomi. Steg 4-åtgärder är dyra att investera i samt har i regel negativ påverkan på ett flertal miljömål. Fyrstegsprincipens systematiska tillvägagångssätt för att hitta de mest resurseffektiva åtgärderna för att nå specificerade mål bedöms som generellt applicerbart också på andra verksamheter som påverkar möjligheterna att nå Begränsad klimatpåverkan och andra miljömål, utöver transportsektorn. Fyrstegsprincipen innebär att möjliga förbättringar i transportsystemet ska prövas stegvis. Fyrstegsprincipen innebär i korthet att hushålla med resurser (såväl miljö som ekonomi) genom att i första hand välja åtgärder i de första stegen vilka anses mer kostnadseffektiva samt resurseffektiva ur miljösynpunkt. Först i sista hand ska resurskrävande steg 4 komma ifråga är tanken. Ofta kan också kombinationer av de olika stegen komma i fråga. De fyra stegen i fyrstegsprincipen är: Steg 1. Detta steg kan benämnas Tänk om. Steg 1 innebär att påverka behovet av transporter, och val av transportsätt. Steg 2. Detta steg kan benämnas Styr om och innebär att finna åtgärder som effektiviserar användningen av den infrastruktur och de fordon vi redan har. Steg 3. Detta steg kan benämnas Bygg om och innefattar åtgärder som medför begränsade ombyggnader av befintlig infrastruktur. Steg 4, Bygg nytt. När alla andra möjligheter är uttömda (för att lösa planeringsproblemet) bygger vi ny infrastruktur. I de fyra stegen ingår olika typer av åtgärder. Här ges exempel på vilken typ av åtgärder i transportsystemet som passar in under respektive steg:

10 5 Steg 1 - Tänk om. Exempel på åtgärder som passar in i detta steg för att påverka efterfrågan på transporter är: Kampanjer, information, mm för att uppmuntra hållbarare resor och transporter. Transportsnål lokalisering av bostäder, service, arbetsplatser. Ekonomiska styrmedel som styr beteendet (detta kan även vara en steg 2-åtgärd om den stimulerar t ex att fler cyklar än tar bilen, villket medför ett effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur.). Underlättande av distansarbete. Minska antal av och/eller avgiftsbeläggning av bilparkeringsplatser (kan också vara steg 2). Lokalisering transportintensiva verksamheter till centrala bytespunkter/terminaler. Minska efterfrågan på långväga transporter. Steg 2. Detta steg kan benämnas Styr om och innebär att finna åtgärder som effektiviserar användningen av den infrastruktur och de fordon vi redan har i transportsystemet. Exempel på åtgärder som passar in i detta steg är: Öka beläggningsgrad/fyllnadsgrad, effektivare logistik. Öka kapaciteten på befintliga spår och vägar på de trafikslag man vill locka till, genom t.ex. signal- och hastighetsåtgärder, längre tåg, längre perronger. Prissättning och åtgärder för ökad attraktivitet av de trafikslag som man vill ska locka fler resor/transporter. (restidskvot!). Multimodala transporter (varje transportslag utnyttjas för den del där av transporten/resan där transportslaget är effektivast). Särskilda filer för kollektivtrafik och för bilar som har flera passagerare. Effektiva bytespunkter med parkeringsplatser för bil och cyklar. Bilpool, gärna kopplat till kollektivtrafikkort Sprida ut resandet över dygnet för att öka kapaciteten hos infrastrukturen (arbetstider, skolstart). Effektiv samordning av tidtabeller för kollektivtrafik (för att göra kollektivtrafiken attraktivare). Steg 3. Detta steg kan benämnas Bygg om och innefattar åtgärder som medför begränsade ombyggnader av befintlig infrastruktur. Exempel på åtgärder som passar in i detta steg är: Ombyggnad av befintlig väg till trafiksäkrare standard. Ombyggnad av bilkörfält till körfält för bussar, spårväg eller cykeltrafik.

11 6 Steg 4, Bygg nytt. När alla andra möjligheter är uttömda (för att lösa planeringsproblemet) bygger vi nytt. Det handlar för transportsektorn om att bygga nya vägar, järnvägar, hamnar, cykelbanor eller liknande. Det finns många möjliga sätt att kombinera åtgärder i olika steg av fyrstegsprincipen. Det kan vara åtgärdspaket där åtgärder/lösningar i olika steg stödjer och förstärker varandra. Det finns dock förhållandevis få studier av effekter av åtgärdspaket 2. Det gäller såväl utvärderingar av faktiskt genomförda paket som modellanalyser av planerade paket. Det finns några win-win-kombinationer generellt när det gäller åtgärder för en resurseffektiv utveckling av transportsektorn: Samordning av transport-/trafik- och bebyggelseplanering: bättre kollektivtrafikutbud (steg 2) stärks av förtätning i stationsnära lägen (steg 1). Styrmedel för ett trafikslag (steg 2) tillsammans med ny kapacitet i ett annat (steg 2, 3, 4). Bättre infrastruktur/trafikering (steg 2,3,4) tillsammans med information om åtgärden (steg 1). Samordnad transport- och bebyggelseplanering kan generellt ses en förutsättning för att på längre sikt nå god effekt av åtgärder i transportsystemet. T.ex. kan effekten av ett förbättrat kollektivtrafikutbud påverkas av om samtidigt bebyggelseplaneringen stödjer en förtätning nära stationer. Nedanstående figur illustrerar hur tillämpning av fyrstegsprincipen med en ständig prövning av åtgärder för att påverka efterfrågan eller effektivisera befintlig infrastruktur kan minska behovet av om- eller nybyggnader. Figur 3-1 Tankemodell för fyrstegsprincipens praktiska användning. Källa: Stafettbeskrivning för bättre målstyrning i planeringen, Rapport nr 2010:58, SATSA 1.1 Samverkansprogram Effektiv Trafik. Kombinationer av effektiva åtgärder och deras samlade effekter. Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms läns landsting, RTN

12 7 Fyrstegsprincipens tillämpbarhet utanför transportsektorn Principen bedöms kunna vara i stora drag tillämpbar också för andra sektorer än transportsektorn, när det gäller att identifiera kostnadseffektiva och mindre miljöpåverkande åtgärder. Steg 1 innebär att påverka efterfrågan på något. Detta, att påverka efterfrågan i riktning mot minskad efterfrågan av en resurs, torde kunna appliceras på energi- och värmdeproducerande sektor, på jordbrukssektorn m.fl. Fyrstegsprincipens steg 2 handlar om att effektivisera användningen av den infrastruktur vi redan har. För energisektorn kan det handla om energieffektiviserande åtgärder i hushåll och industri. För jordbrukssektorn kan det handla om att minska mängden livsmedel som kasseras i handeln eller av konsumenter. Fteg 3 handlar om mindre utbyggnader av infrastruktur, dvs. kompletteringar av den infrastruktur vi redan har i olika sektorer. Steg 4 innebär byggande av ny infrastruktur. Detta gäller vägar, järnvägar, hamnar osv för transporter. För energisektorn torde detta steg innefatta utbyggnad av ny vindkraft eller kärnkraft, exempelvis. T ex för sektorn energi- och värmeproduktion torde det vara mer kostnadseffektivt att minska växthusgasutsläpp genom minskad energianvändning genom minskad efterfrågan (steg 1) eller ökad andel användning av mindre miljöbelastande energislag från redan existerande källor/anläggningar (steg 2) jämfört med att bygga ut befintlig infrastruktur, alternativt bygga ny sådan, för utvinning och/eller produktion av energi (steg 3, steg 4). 3.3 Åtgärdsvalsstudier Fyrstegsprincipen är utgångspunkten för Trafikverkets nya process för åtgärdsval som nyligen införts för planering av transportsystemet. Åtgärdsval innebär att utifrån de transportpolitiska målen inklusive miljökvalitetsmålen pröva, effektbedöma och välja åtgärder. Figur 3-2 Översikt av arbetsgång för åtgärdsvalsstudie. Källa: Åtgärdsval enligt fyrstegsprincipen arbetsmetod och redovisning. Remissversion; Trafikverket Arbetsmetodiken inleds med en Initiera-fas som leder till ett startbeslut där flera aktörer kommer överens om att gemensamt genomföra (och bekosta) en åtgärdsvalsstudie. Därefter sker en fördjupad analys och diskussion, Förstå situationen, för att klargöra situationen och dess orsaker liksom tänkbar utveckling som behöver hanteras inom ramen för avgränsningen. Här sker insamling av fakta och data. Avstämning sker mellan aktörer om problem, syfte/ändamål och mål för lösningar.

13 8 I nästa steg, Pröva tänkbara lösningar, sker generering av åtgärdsalternativ med dialog och utgallring av alternativa lösningar och bedömning av deras effekter, konsekvenser, måluppfyllelse och kostnader jämfört med nytta. Kvalitetsgranskning sker av arbetet utifrån preliminär dokumentation. Slutligen formas en inriktning och rekommendation om möjliga och lämpliga åtgärder samt redovisningen i sin helhet. I denna process- och redovisningsmetodik för urval av åtgärder och bedömning av deras effekter finns strukturella grepp som bedömts vara av nytta i framtagandet av mallen. 3.4 Indikatorer och bedömningsgrunder För att kunna bedöma i vilken riktning som åtgärder leder behövs en konkret avstämning av bedömda effekter gentemot en målnivå. Utfallet av en övervägd åtgärd för klimatpåverkan behöver kunna jämföras med målnivån och utgångsläge. Först då går det att bedöma om åtgärden leder i rätt riktning, dvs. mot begränsad klimatpåverkan, eller inte. Det underlättar då om målen är utformade och angivna på ett sådant sätt att de är uppföljningsbara. Här är olika typer av miljöindikatorer viktiga, liksom att det finns statistik och data för miljötillståndet att jämföra emot. För de regionala miljömålen i Hallands län anges att från och med juni 2012 så gäller de nationella miljökvalitetsmålen med tillhörande preciseringar och etappmål vilka regeringen beslutade om Länsstyrelsen i Hallands län återger för Begränsad klimatpåverkan det nationella etappmålet om utsläpp av växthusgaser till år 2020 (antaget av riksdagen 2009) i sin helhet (innebärande att: utsläppen för Sverige år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Utsläppen av växthusgaser år 2020 ska därmed vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre för den icke handlande sektorn i förhållande till 1990 års nivå. Minskningen sker genom utsläppsreduktioner i Sverige och i form av investeringar i andra EU-länder eller flexibla mekanismer som CDM.). Länsegna delmål, och indikatorer kopplade till dessa för uppföljning av måluppfyllelse, har ännu inte utvecklats utifrån det nationella etappmålet. Detta är ett viktigt steg för att kunna göra bedömningar av nuläge samt avstånd, gap, mellan nuläge och potentiell uppfyllelse av regionala miljömål ett visst årtal. SCB har sammanställt ett stort antal miljöindikatorer som är användbara för att följa upp och visa på utvecklingen när det gäller miljökvalitetsmålen 4. Sammanställningen visar på följande indikatorer för Begränsad klimatpåverkan: 3 Regionala miljömål i Hallands län Länsstyrelsens meddelande 2012:13. 4 Miljöindikatorer för omställning och rådighet över miljökvalitetsmålen. SCB 2009.

14 9 Utsläpp till luft av växthusgaser. Utsläpp till luft av växthusgaser, totala (total greenhouse gas emissions) Koldioxidutsläpp, totala (CO2 emissions, total - Mt CO2) Energiförbrukning, total (Energy Consumption) Energianvändning per invånare och sektor Slutlig energiförbrukning, per sektor (Final energy consumption, by sector) Utsläpp till luft av växthusgaser per sektor Kolintensitet i energi (Carbon intensity of energy - kt CO2 per kt of oil equivalent) Andel förnyelsebar energi (Share of renewables in gross inland energy consumption) Utsläpp av växthusgaser från transporter (Greenhouse gas emissions from transport) Total energiintensitet (Total Energy Intensity) Körsträckor per invånare och år Efterfrågan på persontrafik (Passenger transport demand) Energiförbrukning per trafikslag (Energy consumption of transport, by mode) Energirelaterade och icke-energirelaterade klimatpåverkande utsläpp (Energy and non energy-related greenhouse gas emissions) Energikonsumtion per bränsle, total (Total Energy Consumption by Fuel) Primär energikonsumtion per bränsle (Primary energy consumption by fuel) Förnybar primär energikonsumtion (Renewable primary energy consumption) Trender i utsläpp av växthusgaser (Greenhouse gas emission trends) SCB påpekar att den lokala nivån har viss rådighet över planering av trafik och energiförsörjning, varför klimatpåverkande utsläpp bör följas upp på kommunal nivå. SCB har utifrån olika svenska och europeiska indikatorset föreslagit 18 miljöindikatorer för samhällets omställning till minskad miljöpåverkan. De föreslagna indikatorerna har valts utifrån att de speglar omställning och kan förändras snabbt över tid. Indikatorer som föreslås med bäring på Begränsad klimatpåverkan är:

15 10 1. Total energiintensitet, Wh jämfört med BNP. Motivering: Om energianvändningen minskar samtidigt som BNP ökar blir ekonomin mer energieffektiv vilket även kan minska olika typer av utsläpp. Koppling till generationsmål: Om energianvändningen minskar samtidigt som BNP ökar blir ekonomin mer energieffektiv. Påverkar också miljökvalitetsmålen Frisk luft, Bara naturlig försurning, Säker strålmiljö, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker och God bebyggd miljö. Ej miljömålsindikator. 2. Förnybar energi per sektor, t.ex. bostad, transporter, TWh eller andel. Motivering: Förnybar energi är viktig för omställning till ett fossilfritt energisystem för att därmed minska utsläppen av växthusgaser. Koppling till generationsmål: Förnybar energi skapar förutsättningar för att minska utsläppen av växthusgaser vilket minskar miljöpåverkan från produktionen. Miljömålsindikator. 3. Andel personbilar i trafik efter miljöklass, procent. Motivering: Transporter står för en stor del av utsläppen av olika ämnen. En övergång från fossildrivna personbilar till icke fossildrivna skulle minska utsläppen från personbilarna. Koppling till generationsmål: Transporterna släpper ut olika ämnen, t.ex. koldioxid, kväveoxider och giftiga ämnen och påverkar därmed kretsloppen, utsläppen från konsumtionen och produktionen, människors hälsa samt de kulturhistoriska värdena. Transporternas energianvändning har betydelse för energisystemets energieffektivitet. Påverkar också miljökvalitetsmålen Frisk luft, God bebyggd miljö. Ej miljömålsindikator. 4. Varutransporter via järnväg, väg, sjöfart och flyg, ton-km. Motivering: Transporter står för en stor del av utsläppen av olika ämnen. En övergång från väg och flygtransporter till järnväg skulle minska utsläppen från varutransporterna. Koppling till generationsmål: Som ovan. Påverkar också miljökvalitetsmålen Frisk luft, God bebyggd miljö. Ej miljömålsindikator. 5. Persontransporter via bil, buss, tåg och flyg, ton-km. Motivering: Transporter står för en stor del av utsläppen av olika ämnen. En övergång från bil och flygtransporter till järnväg och buss skulle minska utsläppen från persontransporterna. Koppling till generationsmål: Som ovan. Påverkar också miljökvalitetsmålen Frisk luft, God bebyggd miljö. Ej miljömålsindikator. 6. Utsläpp av växthusgaser, CO2-ekvivalenter. Motivering: Att ställa om samhället till kraftigt minskade utsläpp av växthusgaserna är avgörande för att hejda uppvärmningen av klimatet. Koppling till generationsmål: Att minska utsläppen av växthusgaser minskar miljöpåverkan från konsumtionen och produktionen. Miljömålsindikator. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet är avsedda att underlätta sådana jämförelser och tolkningar av nuvarande tillstånd i relation till uppsatta mål. Det jämförelsematerial som bildar basen för bedömningsgrunderna utgörs i första hand av kemiska mått som belyser föroreningssituationen, samt av ett antal mått på den biologiska mångfalden och hur den påverkas av jordbruk, skogsbruk eller andra fysiska ingrepp 5. Dessa torde kunna bidra med användbart underlag vid tillämpning av en GAP-mall för andra miljökvalitetsmål än Begränsad klimatpåverkan. 5

16 11 Från de olika uppsättningarna av indikatorer och bedömningsgrunder tar vi med oss att bedömning av åtgärders bidrag till miljömåluppfyllelse underlättas väsentligt där miljömålen är kopplade till någon form av kvantifierade mått samt indikatorer. 3.5 Miljöbedömningar Miljökonsekvensbeskrivning och miljöbedömning är exempel på hur alternativgenerering och effektbedömning kan struktureras utifrån givna mål. Metodiken för att genomföra miljöbedömningar för planer och program har bidragit med inspiration för framtagandet av mallen. Miljöbedömning är en process som innehåller flera obligatoriska moment som ska genomföras. Det är inte en bedömning i egentlig mening även om bedömning ingår som en del av processen. Miljöbedömningen ska resultera i ett dokument MKB, miljökonsekvensbeskrivning. Bland de grundläggande principer för en väl genomförd miljöbedömning som lagstiftningen ställer krav på ingår att skapa en ständig återkoppling mellan utveckling av alternativa åtgärder och bedömning av åtgärdernas miljöpåverkan. Att identifiera, beskriva och bedöma rimliga alternativ (för att lösa ett aktuellt planeringsproblem med de mest kostnadseffektiva samt resurseffektiva åtgärderna ur miljömålsynpunkt) kan beskrivas som själva nyckeln till miljöbedömningsprocessen 6. Härifrån tar vi med oss vikten av att i arbetet med åtgärdsgenerering föreslå åtgärder i en iterativ process där en åtgärds effekter för miljömål och ur andra aspekter såsom kostnadseffektivitet analyseras var för sig samt avseende totala effekter i kombination med andra åtgärder. Utifrån denna effektbedömning ges en bild av om åtgärden bidrar till önskad måluppfyllelse. Om inte, prövas om åtgärden ska förkastas och andra åtgärder prövas istället. Detta sker i en iterativ loop tills man har den kombination av åtgärder som beräknas medföra önskad måluppfyllelse SMART-kriterierna En modell för hur mål med fördel kan vara formulerade för att styra, följa upp och utvärdera en verksamhet är de så kallade SMART kriterierna. SMART innebär att ett mål bör vara Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt, samt Tidssatt. 6 Miljöbedömningar av planer och program beslutsstöd eller alibi? Föredrag av Mikael Johannesson, Naturvårdsverket. Källa: Så mycket bättre! Dokumentation från ett seminarium om miljömål och transportplanering, Trivector Rapport 2012:66. 7 Miljöbedömningsguiden. Vägledning för miljöbedömning vid planering av transportsystem. Naturvårdsverket rapport 5175, 2001.

17 12 Specifikt, så att det är tydligt och konkret så att alla inblandade kan se målet framför sig. Mätbart, så att det går att avgöra i vilken utsträckning målet är uppnått. Accepterat, dvs. att de som berörs av målet faktiskt accepterar det som ett mål att sträva efter. Detta uppnås ofta om målen tas fram i en dialog med de berörda. Realistiskt, dvs. att målet är möjligt att uppnå. Ett mål är därvid något annat än en vision eller ett idealtillstånd. Tidsatt, dvs. att det anges när ett visst resultat ska vara uppnått 8. Härifrån hämtas inspiration till att mål bör vara tydliga, mätbara, realistiska och tidssatta samt inte minst att acceptansen är viktig, så att det råder en enighet bland berörda aktörer om att det är relevant arbeta för att uppnå ett visst mål. 8 ESV:s ordbok om ekonomisk styrning i staten. ESV 2004:14.

18 13 4. Förslag till mall för GAP-analys av miljömål 4.1 Utgångspunkter för mallen Mallen ska utgöra ett stöd för att stegvis identifiera, precisera och åtgärda gapet mellan befintligt och en önskad situation avseende miljömål. Mallen ska innehålla: Stöd för att göra en kvantifierad bedömning av hur en åtgärd medverkar till att nå aktuellt mål, utifrån identifierade målnivåer samt indikatorer. (Alternativt steg för att göra en kvalitativ bedömning, för de fall där underlag saknas för en kvantifierbar bedömning.) Stöd för att identifiera åtgärder som mer respektive mindre bidrar till miljömålsuppfyllelse. Som grund för dessa bedömningar ska mallen beakta önskad målnivå, i ett aktuellt län. Åtgärdens bidrag till måluppfyllelse kan bedömas utifrån om den minskar eller ökar avståndet till denna önskade målnivå, utifrån ett givet utgångsläge. Stöd för att generera och effektbedöma åtgärdsförslag som var för sig samt i kombinationer är kostnads- och resurseffektiva för att nå måluppfyllelse.

19 Mallen En mall har tagits fram för att stegvis identifiera, precisera och åtgärda gapet mellan befintligt och en önskad situation avseende miljömål. Mallen ska också vara ett stöd för generering av kostnadseffektiva åtgärder som kan sluta gapet, och effektbedömning av dessa åtgärder. Mallen består av följande byggstenar: 1) Moment 1 Initiering. Initiering av analysen, förankring av analysen, definition av området för analysen. 2) Moment 2 - Datainsamling och analys. Datainsamling och beskrivning av såväl önskad situation (målnivå) som befintlig situation (nuläge). 3) Moment 3 - Problembeskrivning. Beskrivning av gapet kvantifierad. 4) Moment 4 a) Generering av kostnadseffektiva åtgärdsförslag. Åtgärdsförslag klassificeras i fyra steg, som har olika grad av generell kostnadseffektivitet och miljöpåverkan: steg 1 avser beteendepåverkan och steg 2 effektivare användande av befintliga system/infrastruktur. Steg 1 och steg 2 bedöms mer kostnadseffektiva än steg 3 som innebär ombyggnad av befintliga system/befintlig infrastruktur. Steg 4 innebär nybyggnad av infrastruktur eller system. Steg 4 bedöms generellt som minst kostnadseffektivt. b) Effektbedömning av lösningar/åtgärdsförslag för att sluta gapet. c) Detta steg kan itereras flera gånger tills åtgärder som kan nå miljömålet tagits fram. 5) Moment 5 Val av åtgärder. 6) Moment 6 Uppföljning. Vid behov, gå tillbaka till steg 3.

20 15 Figur 4-1 Flödesschema över mall för GAP-analys avseende miljömåluppfyllelse.

21 Vem kan använda mallen? Mallen är avsedd för handläggare av miljömål på lokal, regional eller nationell nivå, i olika delar av landet. Syftet har varit att den ska vara lätt tillgänglig och tillämpbar för aktörer lokalt och regionalt i olika delar av landet, och samtidigt täcka in flera olika aspekter såsom bedömningar om kostnadseffektivitet, generering av tänkbara åtgärder, effektpotential, och rådighet. Dessa aspekter innefattar ett visst mått av bedömningar och beräkningar som kräver ett mått av utredningsinsats. Struktur och förutsättningar skiljer sig också mellan olika regionala miljömål och mellan olika regioner. Regionala förutsättningar som kan påverka utfall av effektbedömningar är t ex. befolkningstillväxt och regional struktur. En generell mall som kan användas för GAP-analyser av olika miljömål och i olika delar av landet förutsätter därför kompetens och förståelse av. samt tillgång till underlag i form av indikatorer och liknande, om de miljömål som analyseras. Detta leder till att ett visst mått av förkunskaper är nödvändig för att mallen ska tillämpas. Mallen ger ett stöd och en struktur för de olika delarna i en GAP-analys för att underlätta genomförandet av en sådan. 4.4 Vad behövs för att använda mallen? Data om målet och dess innebörd i kvantifierbara termer. Data om utgångsåret som målet relaterar i. uttryckt i motsvarande kvantifierbara termer som målet. Data om nuläge inklusive befintliga åtgärdsförslag som kan relateras till målet och utgångsåret, uttryckt i motsvarande kvantifierbara termer. Data om regionala förutsättningar som kan påverka möjligheterna effektpotential för olika åtgärder. Sådana förutsättningar som behöver beaktas kan variera mellan olika regionala miljömål. Länets befolkningstillväxt är en sådan faktor som påverkar den totala påverkan på ett visst miljömål. Exempel: Viktiga förutsättningar som kan skilja mellan varje län och som har betydelse för en åtgärds potentiella effekt är, för det regionala miljömålet Begränsad klimatpåverkan:

22 17 Andelar resande med olika färdmedel. Bilinnehav och hur detta beräknas att utvecklas fram till t ex Näringslivets lokalisering och transportmönster. Befolkningstillväxt hur mycket bedöms trafikarbete från resor och transporter, energiförbrukning från hushåll m.fl. parametrar öka eller minska under den aktuella perioden på grund av en ökande eller minskande befolkning. Hur stor andel av biltrafiken i länet som redan drivs med förnybara drivmedel. En hög andel förnybara drivmedel i länets biltrafik minskar den potentiella utsläppsminskning av växthusgaser som kan göras genom överflyttning av bilresor till kollektivtrafik, exempelvis. Hur stor andel av länets busstrafik som redan drivs med förnybara drivmedel. M fl. 4.5 Kostnadseffektivitet För att bedöma om ett åtgärdsförslag är kostnadseffektivt eller inte behövs en beräkning av kostnaden för att erhålla en viss effekt avseende miljömålen. Exempel: För miljömålet Begränsad klimatpåverkan kan kostnadseffektivitet uttryckas i kronor per kilo minskning av växthusgasutsläpp. Kampanjer för attityd- och beteendeförändring för överflyttning av resande till hållbara trafikslag kostar 0,8 1,3 kr/kg koldioxid. Styrmedel som trängselavgifter har en kostnadseffektivitet på 1,6 kr/kg koldioxid, kilometerskatt för tunga lastbilar 1,5 8,2 kr/kg 9. Att jämföra kostnadseffektivitet mellan olika åtgärder beror på den specifika kontexten för varje regionalt miljömål. Den går inte att ange generellt utan kräver ett visst mått av beräkningsarbete för varje enskilt mål och län. I mallen ges stöd för identifiering av potentiellt resurseffektiva åtgärder för att nå miljömål, genom en klassificering av åtgärder i fyra olika åtgärdstyper, där vissa generellt antas vara mer kostnadseffektiva än andra. Detta ger stöd för att identifiera åtgärdsförslag som bedöms kostnadseffektiva och därför är intressanta att genomföra mer detaljerade effekt- och kostnadsberäkningar för. Med resurseffektivitet avses här dock inte enbart kostnadseffektvitet, utan också resurseffektivitet i form av minimerad miljöpåverkan respektive minimerat ianspråktagande av ändliga natur- och miljöresurser. Genom att beakta sådan resurseffektivitet bidrar mallen till att i första hand generera åtgärdsförslag som kan bidra till att nå ett miljömål utan att inverka negativt på andra miljömål. 9 Potential för överflyttning av person och godstransporter mellan trafikslag. SIKA Rapport 2008:10.

23 Om det redan finns åtgärdsprogram Hur tillämpas mallen om åtgärdsprogram eller enstaka åtgärdsförslag redan finns? Om de är framtagna med mallen så behöver inte mallens alla steg tillämpas för att ta fram nya åtgärder. Starta då i moment 6 uppföljning. Om uppföljningen visar: Att flera nya beslut har fattats som ökar gapet mellan nuläge och miljömåluppfyllelse jämfört med vad som antagits, och/eller att åtgärdsförslag som beslutats inte kommer att genomföras, och/eller att åtgärdsförslag som beslutats inte gett den effekt för miljömåluppfyllelse som var tänkt: - starta då från början. Finns det redan en god förankring för att arbeta med kompletteringen, så är det tillräckligt att gå in i moment 2 för att revidera beskrivning av nuläge och mål, och därefter fortsätta igenom mallen med problembeskrivning i moment 3 osv. 4.7 Förankring utgör en viktig del av mallen Åtgärder för att nå regionala miljömål berör generellt många olika aktörer och många olika sektorer i samhället. Acceptansfrågor är av central betydelse för att kunna generera och genomföra åtgärder som bidrar till måluppfyllelse. Avgörande för genomförandepotential och måluppfyllnad för åtgärder brukar generellt vara att samverkan sker med berörda aktörer och målgrupper - så brett och så tidigt som möjligt i framtagandet. Initialt kan sådan samverkan bidra till både en bättre problemförståelse och att aktörerna bidrar till möjliga lösningar. Detta är en viktig framgångsfaktor för att kunna ta fram åtgärdsförslag som leder till måluppfyllelse. När acceptans erhållits för åtgärdsförslag och beslut har fattats om dessa, så tillkommer dimensionen att länsstyrelsen ofta inte har rådighet över deras finansiering och genomförande, utan behöver förankra åtgärderna hos de aktörer som har rådigheten. Dessa aspekter har motiverat att i mallen integrera ett processtänkande. I mallen finns integrerade förslag på hur dialog och förankring bör beaktas i mallens steg. Förankring och dialog är inte minst viktigt för att kunna erhålla en korrekt bild av nuläget vilka åtgärder som de olika berörda aktörerna genomfört eller planerar och som kan ha betydelse för miljömålsuppfyllelsen.

24 Om inte kvantitativa beskrivningar kan göras av mål och nuläge För att kunna bedöma hur långt föreslagna åtgärder räcker i förhållande till ett mål, är det önskvärt om det aktuella målet är angivet på ett kvantifierat sätt, dvs. så att det går att faktiskt beräkna vad som krävs för att uppnå måluppfyllelse. Exempel: Begränsad klimatpåverkan är ett exempel på regionalt miljömål som syftar till en kvantitativ nivå ( -40 % växthusgasutsläpp år 2020 jämfört med 1990 från den icke-handlande sektorn ) varför det behöver anges vad -40 procent motsvarar uttryckt i miljoner ton koldioxidekvivalenter för det aktuella länet. Mål som inte är mätbara har egentligen mer karaktär av vision än mål. Hur ska gapet beskrivas om det inte går att sätta siffror på mål och nuläge? För mål som inte är kvantifierade, så kan det vara möjligt att översätta kvalitativt uttryckta mål till någon form av kvantitativa mått. Exempel på ett sådant mål är följande delmål för Levande sjöar och vattendrag: Utsättning av djur och växter i vatten ska ske på ett sådant sätt att biologisk mångfald inte påverkas negativt. 10 För att följa upp måluppfyllelsen behöver något mätbart mått arbetas fram för vad som menas med att biologisk mångfald inte påverkats negativt. En del mål går att följa upp med ja eller nej. Exempel på ett sådant mål är detta delmål för Levande sjöar och vattendrag: Åtgärdsprogram för hotade arter och fiskstammar. Senast år 2010 ska åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder. 11 Det kan finnas mål som är uttryckta kvalitativt och där en kvantifiering innebär stort merarbete i form av forskningsinsatser. Där kan det vara möjligt att tills vidare följa utvecklingen mot måluppfyllelse respektive ökat avstånd till måluppfyllelse med kvalitativa indikatorer. Dessa kan vara exempelvis utgöras av upplevelser och bedömningar, vilka kan mätas genom intervjuer, fokusgrupper, observationer, fallstudier m fl metoder. Exempel på ett sådant mål är detta delmål för Begränsad klimatpåverkan: Ökad kunskap om klimathotet. Alla hallänningar ska år 2010 känna till klimathotet och vad var och en kan göra för att motverka global uppvärmning Miljömål för Hallands län Meddelande 2007:39 från Länsstyrelsen Hallands Län, Miljömål för Hallands län Meddelande 2007:39 från Länsstyrelsen Hallands Län, Miljömål för Hallands län Meddelande 2007:39 från Länsstyrelsen Hallands Län, 2007.

25 Moment 1 - initiering och förankring Moment 1 innebär att initiera och förankra GAP-analysen. Checklista för initiering och förankring av GAP-analysen Inledningsvis initieras studien. Detta görs exempelvis av länsstyrelsens miljömålsansvariga. Området för analys definieras och fastställs dvs. det fastställs vilket miljömål och vilka sektorer som berörs. Mått och mätmetoder diskuteras och fastställs. Vilka indikatorer är kopplade till det aktuella miljömålet? Om ett redan framtaget åtgärdsprogram ska bedömas avseende måluppfyllelse så kan denna mall följas från start till mål precis som om det handlar om att starta upp en ny process för framtagande av nya åtgärdsförslag. Detta exemplifieras i avsnitt 5 Analys av aktuella åtgärdsförslag med GAP-mallen. En viktig del i det första momentet är att identifiera berörda aktörer samt förankra analysen samt det eller de miljömål och sektorer som den omfattar. Exempel: Förankring kan ske genom att bilda en referensgrupp med deltagare från såväl andra berörda avdelningar på länsstyrelsen som berörda aktörer utanför länsstyrelsen. Referensgruppen går igenom och fastställer de moment som ingår i analysen samt hur de ska genomföras. Det gäller också att komma överens om hur problemen ska kunna kvantifieras samt hur eventuella åtgärder ska kunna utvärderas.

26 Moment 2 datainsamling och analys Moment 2 innebär att samla in och analysera relevanta data för att skapa en bild av nuläge samt mål. Checklista - beskrivning av mål Den önskade situationen beskrivs, med mätbara mål i möjligaste mån. Det handlar om att formulera målet/målen, helst i kvantitativa termer. Identifiera målåret vilket år ska miljömålet vara uppnått? Vilka data man väljer att samla in beror på det aktuella miljömålet, de uppföljningsprogram och indikatorer som finns - osv. Beroende på problemområde/objekt ser dataunderlaget olika ut. Mål kan vara formulerade kvalitativt och utgör då mer av en målbild eller vision än ett mål. Exempel: Utsättning av djur och växter i vatten ska ske på ett sådant sätt att biologisk mångfald inte påverkas negativt. I de flesta fall finns det delmål framtagna i kvantifierade termer dvs det går att kvantitativt mäta eller beräkna måluppfyllelse på något sätt. Exempel: Halten 0,3 nanogram/m 3 som årsmedelvärde för benso(a)pyren ska i huvudsak underskridas år Checklista - beskrivning av nuläge Identifiera jämförelseåret dvs. vilket årtal som miljömålet utgår ifrån. Exempel: Det regionala miljömålet Begränsad klimatpåverkan innebär att utsläppen från den icke-handlande sektorn ska minska med 40 % 2020 jämfört med är jämförelseåret. Beskriv den befintliga situationen avseende miljömålet hur har måluppfyllelse med- eller motverkats sedan jämförelseåret? Exempel: Mellan 1990 och 2012 har länets växthusgasutsläpp minskat med 12 %. Uttryck nuläget i samma parameter som målet (t ex ton, andel markyta, osv.). I nuläge ingår befintliga åtgärder för att bidra till måluppfyllelse, sådana som är beslutade eller kan betraktas som antagna även om for-

27 22 mellt beslut inte kommer att fattas - vid den tidpunkt som analysen görs. Även sådana åtgärder som är beslutade men inte ännu genomförda behöver medräknas i nuläge. I nuläget ska inkluderas beslutade och planerade åtgärder med påverkan på det aktuella miljömålet, oavsett huvudman. Dvs. åtgärder som genomförs/planeras av kommuner, länsstyrelse, region/landsting, näringslivet, ideella organisationer, m fl. För framtagande av nya åtgärdsförslag behöver befintligt åtgärdsprogram, och de samlade effekterna detta beräknas ge för miljömålsuppfyllelse, ingå i beskrivningen av nuläge. Däremot ska inte sådana åtgärder inkluderas som vid analysens tidpunkt diskuteras, eller förmodas komma att beslutas. Syftet med denna avgränsning är att ge en adekvat nulägesbeskrivning som så långt möjligt vilar på faktiska beslut, och inte antaganden. Risken är annars att gapet mellan nuläge och måluppfyllelse senare kan förstoras, om åtgärder som antas vara på väg att genomföras skulle utebli. Exempel: Åtgärder har genomförts respektive är beslutade som kommer att medföra sammanlagda minskningar av utsläppen med 0,43 miljoner ton koldioxidekvivalenter mellan 1990 och För att formulera en korrekt bild av nuläge behöver också data inkluderas avseende sådana beslut om åtgärder som kan motverka måluppfyllelse. Exempel: Miljötillstånd för industriell verksamhet. Har beslut fattats om etablering av ny eller utbyggd verksamhet som medför utökade växthusgasutsläpp?

28 Moment 3 problembeskrivning I detta moment formuleras och förankras en korrekt problembeskrivning. Checklista för problembeskrivning Problembeskrivningen baseras på insamlade data om nuläge (dvs. beskrivning av nuläge) samt om det aktuella regionala miljömålet (beskrivning av mål) från moment 2. Problembeskrivningen innebär att göra en analys av måluppfyllelse, dvs. av om den önskade situationen (målen) skiljer sig från den befintliga, och beskrivning av eventuellt gap. Detta innebär en kvantifiering av vad som återstår för att nå önskad målnivå. Exempel: Utsläppen av kväveoxider till luft behöver minska med ton i länet mellan 2012 och 2020 för att klara att nå det regionala miljömålet för Frisk luft. Gapet från nuläge till måluppfyllelse är ton. Exempel på problembeskrivning: För att klara miljömålet Begränsad klimatpåverkan kommer genomförda och idag beslutade åtgärder att minska de växthusgasutsläppen med 0,59 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det krävs en ytterligare minskning med 0,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter innan det regionala miljömålet år 2020 kan nås. Skillnaden mellan nuläge och mål utgör gapet som behöver överbryggas genom att välja åtgärder som kompletterar sådana som redan är beslutade. Problembeskrivningen förankras med berörda aktörer inom och utom länsstyrelsen. Det kan föranleda att kompletterande datainsamlingar måste göras innan den kan fastställas. Exempel: Det uppmärksammas att det inte är tillräckligt väl inventerat vilka mer betydande åtgärder som genomförts som kan motverka uppfyllelse av det aktuella miljömålet.

29 Moment 4 - generering av kostnadseffektiva åtgärder I moment 1-3 har data samlats in, analyserats, sammanställts samt förankrats i en väldefinierad problembeskrivning. I moment 4 är det dags att ta fram nya åtgärdsförslag som komplement till befintliga. De nya åtgärdsförslagen ska bidra till att sluta gapet mellan nuläge och måluppfyllelse avseende aktuellt miljömål. I momentet ingår att beskriva konsekvenserna av dessa åtgärdsförslag. Moment 4 resulterar i ett förslag med en eller flera åtgärder som i sin helhet bidrar till att nå målet. Moment 4 består av två delmoment alternativgenerering samt effektbedömning av åtgärdsförslagen.

30 25 Checklista för generering av kostnadseffektiva åtgärder Detta delmoment innebär att identifiera vilka åtgärder som är intressanta för att kunna sluta gapet mellan nuläge (inklusive beslutade åtgärder) och önskad målnivå. Detta delmoment leder till förslag på enstaka åtgärdsförslag som bedöms kunna bidra till att nå miljömålet, vart och ett beskrivna med en tabell. Mer troligt är att det leder till flera åtgärdsförslag som tillsammans bidrar till att miljömålet kan nås. Relevanta åtgärder kan hämtas ur en åtgärdskatalog (se kapitel 5.1). I den finns en flertal åtgärder beskrivna (inklusive deras kända effekter där underlag finns). Använd åtgärdskatalogen. Åtgärder kategoriseras i fyra steg. Åtgärder i steg 1 och steg 2 anses generellt kostnads- och miljöeffektiva och sådana åtgärder ska därför övervägas först. I viss mån kan åtgärder i steg 3, dvs. mindre ombyggnader av befintliga system eller befintlig infrastruktur, vara kostnadsoch resurseffektiva. Kombinationer av åtgärder i dessa tre steg bör också analyseras. o Innebär åtgärden att påverka beteenden och efterfrågan som rör aktuellt miljömål så hör den till steg 1. o Innebär åtgärden att effektivisera redan befintliga system, eller befintlig infrastruktur, så hör den till steg 2. o Innebär åtgärden mindre ombyggnad av befintliga system eller befintlig infrastruktur så räknas den till steg 3 och om den innebär byggande av nya system/ny infrastruktur så hör den till steg 4. Om- och nybyggnad av infrastruktur kan generellt betraktas som kostnadsdrivande samt påverkar i regel miljön negativt t.ex. genom utsläpp, intrång och/eller ianspråktagande av ändliga naturresurser. Först i sista hand ska åtgärder som hör hemma i steg 4, nybyggnad av infrastruktur och motsvarande, övervägas.

31 26 Åtgärdsförslagen beskrivs med stöd av nedanstående tabell. Fyll i en tabell per åtgärd. Tabell 1 Tabell för beskrivning av åtgärdsförslag. Åtgärd Beskrivning Beskriv åtgärdens innehåll och syfte Typ av åtgärd Berörd sektor Aktör rådighet, finansiering Ange om åtgärden påverkar beteenden/efterfrågan (steg 1), bidrar till effektivare användning av befintlig infrastruktur/system (steg 2), innebär mindre ombyggnader av befintlig infrastruktur/befintliga system (steg 3) eller nyanläggning av infrastruktur/system (steg 4). Beskriv vilka sektorer som åtgärden berör. För Begränsad klimatpåverkan kan berörda sektorer vara industriprocesser, industrins förbränning, inrikes transporter, el- och värmeproduktion, jordbruk, bostäder och lokaler, avfall, samt övriga sektorer. Ange vilken organisation som är ansvarig för genomförandet (t ex nationell myndighet, regional myndighet, kommun, näringsliv, skola) Målgrupp Bedömd potential Ange vilken målgrupp som skall påverkas av åtgärden (pendlare, boende, bilister, kunder etc.) Gradera den inneboende problemlösningspotentialen utifrån skalan låg, medel och hög. Låg: Åtgärden har låg potential att lösa problemen om den utförs Medel: Åtgärden har potential att lösa vissa delar av de problem som finns om den utförs Hög: Åtgärden har hög potential att lösa problemen om den utförs Kostnadsuppskattning Gradera kostnaden utifrån skalan låg, medel och hög. Låg: kr Medel: kr Hög: Över kr Tidsaspekt Tiden för genomslaget av en åtgärd, dvs. innan den gett önskad effekt. Ange en realistisk tidplan för genomförande utifrån tidsaspekterna kort, medel och lång. Kort: år 2013 Medel: år 2016 Lång: år 2020 Varaktighet Ange om åtgärden behöver upprepas för bibehållen effekt samt med vilket intervall. Genomförbarhet Ange genomförbarhet utifrån eventuella barriärer, hinder och utmaningar (t.ex. interna förhållanden hos aktören, externa förhållanden hos målgruppen etc.). Genomförbarheten beskrivs som låg, medel eller hög. Synergi med andra miljömål Ange om genomförande av åtgärden bidrar till måluppfyllelse också för andra regionala miljömål, och kortfattat på vilket sätt.

32 27 Målkonflikter med andra miljömål Ange om genomförande av åtgärden motverkar måluppfyllelse för andra regionala miljömål, och kortfattat på vilket sätt.

33 28 Checklista för att effektbedöma åtgärdsförslag Detta delmoment innebär att beskriva konsekvenserna av lösningarna/åtgärdsförslagen som tagits fram. Det är viktigt att belysa åtgärdernas effekter inte bara för det aktuella miljömålet, utan också för andra miljömål, för andra berörda mål, och för de sektorer som berörs. För att bedöma den exakta potentialen, och även genomförbarheten, specifikt för ett visst län eller region av en viss åtgärd eller kombinationer av åtgärder så krävs en analys av förutsättningarna som är specifika för länet och som påverkar effektpotentialen. Sådana förutsättningar som behöver beaktas kan variera mellan olika regionala miljömål. Länets befolkningstillväxt är en sådan faktor som påverkar den totala påverkan på ett visst miljömål. Exempel: Viktiga förutsättningar som kan skilja mellan varje län och som har betydelse för en åtgärds potentiella effekt är, för det regionala miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Andelar resande med olika färdmedel. Bilinnehav och andel förnybara drivmedel av fordonsparkens bränsleförbrukning, och hur denna beräknas att utvecklas fram till t ex Näringslivets lokalisering och transportmönster. Befolkningstillväxt hur mycket bedöms trafikarbete från resor och transporter, energiförbrukning från hushåll m fl parametrar öka eller minska under den aktuella perioden på grund av en ökande eller minskade befolkning? Exempel: Effekten för det regionala miljömålet Begränsad klimatpåverkan av en åtgärd som ska leda till överflyttning av resandeandelar från bil- till kollektivtrafik i länet beror på hur stor andel av biltrafiken i länet som redan drivs med förnybara drivmedel, samt av hur stor andel av länets busstrafik som drivs med fossila drivmedel. Åtgärdsförslagen behöver bedömas var för sig, men också i kombination för att analysera om de sammantaget medför synergieffekter eller förtar varandras effekter. En bedömning görs av den totala effekten av åtgärdsförslagen tillsammans med nuläge och redan beslutade åtgärder bidrar de föreslagna åtgärderna till att gapet till målet kan överbryggas? En övergripande sammanställning av samtliga genererade åtgärdsförslag kan med fördel göras i tabellform, se exempel i tabell nedan. Denna sammanställning ger underlag för moment 5 val av åtgärder. Tabellen ger en översiktlig bild av vilka/hur många åtgärder som har t.ex. hög genomförbarhet eller hög potential och hur dessa förhåller sig till varandra. I tabellen anges med begreppen hög, medel eller låg om åtgärden har en positiv påverkan, negativ påverkan eller ingen/neutral påverkan på det aktuella miljömålet. Med begreppet genomförbarhet avses frå-

34 29 gor kring acceptans, eventuella sidoeffekter för berörd sektor, osv. Denna bedömning behöver göras utifrån länets/regionens specifika förutsättningar samt kännedom om situationen i respektive berörd sektor. Kostnadseffektivitet erhålls genom att relatera kostnaden för åtgärden till dess bidrag till måluppfyllelse, i relevant mått. Tabell 2 Exempel (fiktivt) på sammanställning av åtgärder och bedömda effekter. Åtgärd Potential Kostnad Tid Genomförbarhet Bedömd effekt för miljömålet Kostnadseffektivitet Rådighet Skyltning till 40 km/h (steg 2) Hög Låg Kort Hög 0,3 milj. ton CO2- ekv 1,2 kr/kg minskade utsläpp CO2-ekv Berörd kommun respektive Trafikverket Energieffektiviseringskampanj riktad till företag (steg 1) Medel Låg Kort Medel 0,8 milj. ton CO2- ekv 0,1 kr/kg minskade utsläpp CO2-ekv Kommunerna genom respektive energikontor Informationskampanj av typen ställ bilen, åk kollektivt för ökad andel kollektivtrafikresande (steg 1) kombinerat med busskörfält på befintlig motorväg (steg 3) Medel Medel Medel Medel 0,9 milj. ton CO2- ekv 0,1 kr/kg minskade utsläpp CO2-ekv Trafikverket, kommunerna, kollektivtrafikmyndighet

35 30 Bedöm om de åtgärdsförslag som tagits fram tillsammans bidrar till att gapet mellan nuläge och miljömål kan överbryggas. Om inte gå tillbaka till inledningen av moment 4, och genomför detta på nytt - d.v.s. genom att generera nya åtgärdsförslag och byta ut åtgärdsförslag i åtgärdspaketet. Detta upprepas tills åtgärdsförslag har genererats som medför att gapet mellan nuläge och mål kan överbryggas.

36 Moment 5 - val av åtgärder Resultatet i form av åtgärdsförslag med effektbedömningar förankras. Val görs av vilka åtgärder som ska genomföras. I detta val sker en dialog om hur de olika faktorer som påverkar åtgärdens genomförbarhet ska rangordnas och vägas gentemot varandra och gentemot åtgärdens potentiella effekt. Någon rangordning som indikerar hur faktorerna som rådighet, kostnader, kostnadseffektivitet m.fl. kopplade till åtgärdsförslagen ska vägas mot varandra, anges inte. Mallen bygger på att generering och urval av intressanta åtgärder för att brygga över gap i måluppfyllelse sker i bred samverkan och dialog mellan berörda aktörer. Det är dessa som behöver besluta om hur olika faktorer som påverkar åtgärdens genomförbarhet ska rangordnas och vägas gentemot åtgärdens potentiella effekt vid urvalet. Genom denna samverkan är syftet att de åtgärdsförslag som väljs erhåller den förankring och acceptans som är viktiga för att de sedan verkligen ska bli genomförda. Exempel: Referensgruppen för arbetet får en presentation av framtagna åtgärdsförslag och effekter av dessa. Referensgruppen fattar ett beslut om att gå vidare med dessa, alternativt begär mer underlag eller kompletterande åtgärdsförslag. Då man beslutat om vilken/vilka åtgärder som ska genomföras ska samtidigt en plan antas över på vilket sätt åtgärdens/åtgärdernas effekt ska mätas, vem som ansvarar för detta samt hur resultaten ska spridas. Resurser för detta behöver allokeras. Ansvarsfördelning för uppföljning ska dokumenteras.

37 32

38 Moment 6 - uppföljning Centralt är att följa upp och utvärdera beslutade åtgärder för att se om de bidrar till att nå det aktuella miljömålet som det är tänkt, samt deras övriga effekter. Hur ofta bör detta ske? Behovet varierar beroende på vilket av de regionala miljömålen som berörs och hur det är utformat. För det regionala miljömålet Begränsad klimatpåverkan behöver förmodligen en uppföljning av läget avseende måluppfyllelse av genomförda åtgärder ske varje eller vartannat år, med tanke på att det inte återstår många år fram till målåret Vid behov, gå tillbaka till moment 3. Justera problembeskrivningen för att uppdatera bilden av gapet mellan nuläge (som det ser ut vid tillfället för uppföljningen) samt målet. Om det är frågan om att komplettera eller revidera ett redan befintligt åtgärdsprogram, kan det vara relevant att starta arbetet med nya åtgärdsförslag med mallens moment 6, ifall det befintliga åtgärdsprogrammet följt mallen för problembeskrivning. Annars behöver ett omtag göras med tillämpning av mallen från start (finns redan en god förankring att arbeta med kompletteringen, så kan det räcka att gå in i moment 2). Detta görs om: o Uppföljningen visar att flera nya beslut har fattats som ökar gapet mellan nuläge och miljömåluppfyllelse jämfört med vad som antagits. o Åtgärdsförslag som beslutats inte kan genomföras. o Åtgärdsförslag som beslutats inte gett den effekt för miljömåluppfyllelse som var tänkt. o Det aktuella miljömålet har reviderats.

39 34 Fortsätt sedan genom de övriga momenten d.v.s. pröva, välj och genomför samt följ upp korrigerande åtgärder. I moment 4 genereras förslag på åtgärder som kan komplettera befintliga åtgärdsförslag, eller som kan ersätta sådana åtgärder som inte bedömts genomförbara eller tillräckliga.

40 35

Metodik för åtgärdsvalsstudier enligt fyrstegsprincipen

Metodik för åtgärdsvalsstudier enligt fyrstegsprincipen RAPPORT 2012:61 VERSION 1.0 Metodik för åtgärdsvalsstudier enligt fyrstegsprincipen - stöd för att förstå situationen, pröva och konsekvensbeskriva olika lösningar Dokumentinformation Titel: Metodik för

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

PM 2012:46 VERSION 1.0 GAP-analys

PM 2012:46 VERSION 1.0 GAP-analys PM 2012:46 VERSION 1.0 GAP-analys test av mall på det regionala et Begränsad klimatpåverkan Dokumentinformation Titel: GAP-analys test av mall på det regionala et Begränsad klimatpåverkan Serie nr: 2012:46

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan

PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan Hur kan planen bidra till uppfyllnad av klimatmålen år 2030 Trivector PM 2013:18 Rasmus Sundberg Katarina Evanth 2013-04-30 Alternativ användning

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Nytt program för energi och klimat i Örebro län Arbetsgruppen Transporter Anna Åhlgren, Energikontoret Regionförbundet Örebro Nanny Andersson Sahlin, Länsstyrelsen i Örebro Dagordning Allmänt om mål Mål

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

YTTRANDE Ärendenr: NV Region Skåne

YTTRANDE Ärendenr: NV Region Skåne 1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Dickinson, Joanna Tel: 010-698 10 94 joanna.dickinson@naturvardsverket.se YTTRANDE 2017-10-15 Ärendenr: NV-06931-17 Region Skåne region@skane.se Remissyttrande

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

Klimat- och energistrategi för Stockholms län MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,

Läs mer

med anledning av skr. 2018/19:76 Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen

med anledning av skr. 2018/19:76 Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen Kommittémotion V019 Motion till riksdagen 2018/19:3054 av Jens Holm m.fl. (V) med anledning av skr. 2018/19:76 Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-09-16 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets

Läs mer

Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET

Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET Eva Smith Naturvårdsverket FAH 2008 04 08 1 Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av miljömålen 080331. Nuutepåremiss Underlag till miljömålsproppen

Läs mer

Förstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun

Förstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun Förstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun Projektbeställare Kent Gullberg Huvudprojektledare Alexander Bergström Datum 2018-06-04 Version 1.0 Diarienummer KS 2018/0171 Godkänd av styrgrupp 2018-06-04

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

Trafikplanering, miljöbedömning och klimat

Trafikplanering, miljöbedömning och klimat Trafikplanering, miljöbedömning och klimat Mikael Johannesson, PhD Miljömålsdagarna den 27 april Klimatmål Från 1990 till 2020 ska utsläppen från icke-handlande sektorn i Sverige minska med 40 %, en tredjedel

Läs mer

Nyheter inom Miljömålssystemet

Nyheter inom Miljömålssystemet Illustration: Tobias Flygar Nyheter inom Miljömålssystemet Petronella Troselius Historik - Varför miljömålssystemet? 172 olika miljömål mellan 1980-1994: Ingen överblick eller samordning Oklart vem som

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet

Läs mer

Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder

Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder 1(5) Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder Regeringens bedömningsgrund (proposition 2009/10:155, s. 28) ger två alternativ

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 23 Struktur hos nyckeltal och index Index som visar grad av måluppfyllelse Övergripande nyckeltal Detaljerade nyckeltal som

Läs mer

Remissyttrande från Gröna Bilister angående Förslag till regionala miljömål för Stockholms län 2004

Remissyttrande från Gröna Bilister angående Förslag till regionala miljömål för Stockholms län 2004 Gröna Bilister Mattias Goldmann Länsstyrelsen Att. Pia Lindell Box 220 67 104 22 Stockholm pia.lindell@ab.lst.se Remissyttrande från Gröna Bilister angående Förslag till regionala miljömål för Stockholms

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017 SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017 OCH EN FÖRSTA UPPFÖLJNING AV KLIMATMÅLET 2030 FRUKOSTSEMINARIUM 30 NOVEMBER 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-30 1 Sveriges territoriella

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025 1 (7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKET Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-04-11 Ärendenr NV-02981-13 Regionförbundet Sörmland Via mail: info@region.sormland.se

Läs mer

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025 1 (6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKET' Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-03-28 Ärendenr NV-00526-13 Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten

Läs mer

Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden

Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Långsiktigt klimatarbete i Göteborg Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs Stads arbete för att nå de lokala miljömålen Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs miljömålsarbete

Läs mer

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se

Läs mer

Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn)

Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn) Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn) Bakgrund & syfte Det finns många förslag på styrmedel för att minska

Läs mer

PM EFFEKTER AV HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄG I TRAFIKVERKETS KLIMATSCENARIO 3

PM EFFEKTER AV HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄG I TRAFIKVERKETS KLIMATSCENARIO 3 UPPDRAGSNAMN PM EFFEKTER AV HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄG I TRAFIKVERKETS KLIMATSCENARIO 3 Bakgrund Trafikverket har givit WSP i uppdrag att analysera klimatpåverkan från den planerade höghastighetsjärnvägen mellan

Läs mer

Utställning av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050

Utställning av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 Miljöförvaltningen Plan och miljö / Stadsmiljö Sida 1 (5) 2017-09-04 Handläggare Anette Jansson Telefon: 08-508 28 820 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2017-09-19 p. 13 Utställning av Regional utvecklingsplan

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Emmi Jozsa Energimyndigheten 26 maj 2016 Agreed headline targets 2030 Framework for Climate and Energy 2020-20 % Greenhouse

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring Framtidens transporter Skellefteå 9 okt Ingela Jarlbring Nationella och internationella transportmål - Målsättningar och utmaningar 2 2012-10-09 Fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret

Läs mer

Yttrande om forslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025

Yttrande om forslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025 1 (7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-03-28 Ärendenr NV-01861-13 Länsstyrelsen i Västmanlands län Via mail: vastmanland@lansstyrelsen.se

Läs mer

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer

Läs mer

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Möjliga vägar till fossilfri transportsektor och hur Trafikverket bidrar till det Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Mål i klimatpolitiskt ramverk Senast

Läs mer

Lägesbild för klimatarbete i Sverige

Lägesbild för klimatarbete i Sverige Lägesbild för klimatarbete i Sverige Kontrollstation 2015 inför målåret 2020 Elin Andersson Länsstyrelsen Jämtlands län Tidslinje över nationella klimatarbetet 1999 miljömål 2007 Klimat- och sårbarhetsutredning

Läs mer

Utredning rörande åtgärder för fossilbränslefri sjöfart

Utredning rörande åtgärder för fossilbränslefri sjöfart 8. STOHAB 2017-11-21 Till Stockholms Hamn AB:s styrelse Utredning rörande åtgärder för fossilbränslefri sjöfart Bakgrund Av ägardirektiv till Stockholms Hamn AB 2017-2019 framgår bl.a. att Hamnen ska medverka

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet

Läs mer

Regional årlig uppföljning av miljömålen Källa: Anvisningar från RUS

Regional årlig uppföljning av miljömålen Källa: Anvisningar från RUS Regional årlig uppföljning av miljömålen 2018 Källa: Anvisningar från RUS 2018-06-04 Dagordning 1. Välkomna, inspelning 2. Presentation av deltagare från RUS och Naturvårdsverket 3. Genomgång av anvisningarna

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Lokala miljömål Ovanåkers kommun Antagna av Kommunfullmäktige

Lokala miljömål Ovanåkers kommun Antagna av Kommunfullmäktige Lokala miljömål Ovanåkers kommun 2009-2015 Antagna av Kommunfullmäktige 2009-02-23 Bakgrund Kommunen ska ta fram egna lokala miljömål grundat på det landsomfattande arbetet med miljökvalitetsmålen och

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Projektet Nytt program för energi och klimat i Örebro län Samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Örebro län och Energikontoret,

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 80 personer anställda Kontor i Lund, Stockholm, Göteborg Arbetar inom hela området trafikplanering Inget annat än hållbara

Läs mer

Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan

Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan Kortversion 1 Förord i din hand håller du nya mål för Östergötlands klimat- och energiarbete fram till 2020. Målen är väl förankrade

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

Planering i tidiga skeden

Planering i tidiga skeden Planering i tidiga skeden -exempel och erfarenheter från trafikkonsekvensbeskrivningar kommunal nivå Transportforum 2012 Björn Wendle, Trivector Planering i tidiga skeden Varför hållbara transporter i

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

Hållbara transporter det börjar med ett transportinköp. Linda Styhre, Tekn. Dr IVL Svenska Miljöinstitutet

Hållbara transporter det börjar med ett transportinköp. Linda Styhre, Tekn. Dr IVL Svenska Miljöinstitutet Hållbara transporter det börjar med ett transportinköp Linda Styhre, Tekn. Dr IVL Svenska Miljöinstitutet linda.styhre@ivl.se 072-7279309 Transporter och miljö Nuläget (2017): Inrikes transporter står

Läs mer

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5

Läs mer

Handledning för att strukturera en övergripande samhällsekonomisk analys 1

Handledning för att strukturera en övergripande samhällsekonomisk analys 1 Handledning för att strukturera en övergripande samhällsekonomisk analys 1 Samhällsekonomisk analys är ett samlingsnamn för de analyser som görs för att utreda effekter på samhället av olika företeelser

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Cykeltrafik mätmetoder och mål. Östersund

Cykeltrafik mätmetoder och mål. Östersund Cykeltrafik mätmetoder och mål Östersund 2018-05-23 Uppdraget Utveckla en enhetlig metod för systematisk mätning av cykeltrafik på lokal och regional nivå. Uppdraget bör samordnas med arbetet med den nationella

Läs mer

Projektpresentation: Fossilfria transporter i norr

Projektpresentation: Fossilfria transporter i norr Projektpresentation: Fossilfria transporter i norr Kontaktperson: Elin Söderberg Klimat- och energisamordnare Länsstyrelsen Västerbotten elin.soderberg@lansstyrelsen.se 010-2254532 I Västerbotten är det

Läs mer

Förslag på matcher Klimatrådet 29 nov

Förslag på matcher Klimatrådet 29 nov Förslag på matcher Klimatrådet 29 nov Förslag till ställningstagande Att Klimatrådet ställer sig bakom en av nedanstående förslag på match Transportmatchen, Platsmatchen eller. Att inventering sker hos

Läs mer

Nyttprogram förenergioch klimatiörebrolän Dialogmöte 3 Om insatsområden och åtgärder

Nyttprogram förenergioch klimatiörebrolän Dialogmöte 3 Om insatsområden och åtgärder Nyttprogram förenergioch klimatiörebrolän Dialogmöte 3 Om insatsområden och åtgärder Susanne Rosendahl, projektledare susanne.rosendahl@regionorebro.se Program för förmiddagen 08.30 Presentation av projektet

Läs mer

Regional statistik om utsläpp till luft per bransch

Regional statistik om utsläpp till luft per bransch Regional statistik om utsläpp till luft per bransch Miljöräkenskaper på SCB Nancy Steinbach och Maria Lidén Miljöekonomi och naturresurser RM/MN Frukostseminarium 2016-12-07 Varför regional statistik just

Läs mer

Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas?

Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas? Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas? Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-11-25 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets precisering

Läs mer

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för Skåne perioden 2014-2025

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för Skåne perioden 2014-2025 1 (7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-05-20 Ärendenr NV-03889-13 Region Skåne Att: Kristoffer Levin Via mail: kristoffer.levin@skane.se

Läs mer

Ny klimat- och energistrategi för Skåne

Ny klimat- och energistrategi för Skåne Ny klimat- och energistrategi för Skåne Landskrona Miljöforum 4 oktober 2017 Tommy Persson, Länsstyrelsen Skåne Ny klimat- och energistrategi för Skåne Strategin ska ge vägledning och stöd för att utveckla

Läs mer

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska enheten Möte Utvecklingsprogram & Sektorsprogram 30 mars

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050).

Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050). Kerstin Alquist Trafikplanering 08-508 260 77 kerstin.alquist@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-03-14 Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för

Läs mer

HINDER OCH MÖJLIGHETER FÖR ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM

HINDER OCH MÖJLIGHETER FÖR ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM HINDER OCH MÖJLIGHETER FÖR ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM Energikommissionens seminarium om energianvändning Hur ser energianvändningen ut idag och i framtiden? Christer Ljungberg, VD Trivector TRANSPORTSEKTORNS

Läs mer

Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Vad vet vi om framtiden? Personbilstransporter på väg i olika

Läs mer

Miljööverenskommelse

Miljööverenskommelse Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- klimatutmaningar! Nu skrivs miljööverenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt synliggöra kommunernas Landstinget

Läs mer

Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar

Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar 1(5) Datum Diarienummer 2018-10-31 KS/2018/0076/041-16 Upprättad av Julia Nordström Version 1.0 Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar Den här bilagan syftar till att konkretisera

Läs mer

Målbild med mätbara samt generella mål

Målbild med mätbara samt generella mål Målbild med mätbara samt generella mål I regionala och kommunala dokument finns det en rad mål och visioner. Dessa mål är en viktig del i strukturbilden. Vissa mål är viktigare än andra därför har avgränsningar

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts Sammanfattning Uppdraget och hur det genomförts Regeringen beslutade den 18 december 2014 att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och

Läs mer

REMM resfria/digitala möten i myndigheter. Detta är REMM. PM augusti Vision: Sverige bäst i världen på digitala möten i offentlig sektor

REMM resfria/digitala möten i myndigheter. Detta är REMM. PM augusti Vision: Sverige bäst i världen på digitala möten i offentlig sektor REMM resfria/digitala möten i myndigheter Detta är REMM PM augusti 2018 Vision: Sverige bäst i världen på digitala möten i offentlig sektor Inledning Digitala möten är en viktig del i det genomgripande

Läs mer

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Energianvändning (TWh) Minskande utsläpp från lastbilstrafiken Positivt Utsläppen

Läs mer