Dagens innehåll. Språket, individen och samhället HT07. Sociolingvistikens utveckling. 1. Grunder i sociolingvistisk samtalsforskning

Transkript

1 Dagens innehåll Språket, individen och samhället HT07 Samtal Stina Ericsson 1. Grunder i sociolingvistisk samtalsforskning 2. Ett konkret forskningsexempel: samtal och sexuell identitet Sociolingvistikens utveckling 1. Grunder i sociolingvistisk samtalsforskning Begynnelsen: stora kvantitativa studier; uppläsning av ord, tal i intervjuer; forskaren anonym, objektiv Så småningom: upptäckten av intervjuarens roll, interaktion Idag: fokus på samtalet, interaktion

2 Samtalsforskning - viktiga aspekter Samtalsanalysens grund: Austin Naturliga, icke-arrangerade situationer Språkets kontext Språkets funktion och betydelse även i enheter större än meningar Språkets roll i hanteringen av relationer mellan människor Kvalitativa metoder J.L. Austin ( ), brittisk språkfilosof How to do things with words 1962 baserad på föreläsningar från 1955 Språk används inte bara för att konstatera saker (representera fakta), utan för att göra saker Ex. Det är kallt hemma till ngn man känner; till okänd i busskön Austins performativa talhandlingar Samtalsanalysens grund: Grice Förändrar världen Formellt exempel: Härmed dömer vi dig till 5 års fängelse Mer vardagliga: Förlåt, Jag lovar att göra det Det är kallt H.P. Grice ( ), brittisk språkfilosof Logic and conversation 1975 baserad på föreläsningar från 1967 Samarbetsprincipen Samtalsdeltagare väntar sig en conversational contribution such as is required, at the stage at which it occurs, by the accepted purpose or direction of the talk exchange

3 Grice samarbetsprincip har 4 maximer 1. Kvantitet: säg varken mer eller mindre än nödvändigt 2. Kvalitet: var sanningsenlig 3. Relevans: var relevant, håll dig till saken 4. Sätt: Var klar och tydlig, uttryck dig kort och korrekt CA - en form av samtalsanalys Conversation Analysis (CA) Ursprung i sociologi på 1960-talet Harvey Sacks, Emanuel Schegloff, Gail Jefferson Intresse: organisering av samtalsinteraktion mellan människor Etnometodologi (Harold Garfinkel) stark influens Hur medlemmar i viss kultur förstår och konstruerar sin värld (i motsats till att världen redan finns där) CA:s etnometodologi CA:s metod Verkligheten är något som ständigt måste skapas, återskapas, upprätthållas Sker genom social interaktion CA studerar mänsklig interaktion i vardagliga situationer Betoning på deltagarnas egen tolkning och produktion CA-analysen begränsas till det som finns i själva interaktionen Ljud- eller videoinspelningar Noggrann transkription (samtidigt tal, prosodi, pauser, mm) Norrby: transkribering av ett normalt privatsamtal mellan några vänner där själva inspelningstiden omfattar 45 minuter kan ta upp emot en och en halv månads heltidsarbete

4 CA - ett konkret exempel (Schegloff & Sacks 1973) Kritik mot CA Hur kan man begränsa sig till enbart det som finns i samtalet och bortse från det omkringliggande samhället, maktrelationer, kön, ålder,...? CA och turtagning CA och turtagning, forts. Tur : den tid som en talare har rätten eller skyldigheten att ta till orda i ett samtal Turtagningsregler (omedvetna) i preferensordning 1. Talaren utser nästa talare 2. En ny talare tar själv ordet 3. Samme talare fortsätter TRP Transition relevance place Gester minskar, tonen sjunker Talaren börjar titta mer på den/de som lyssnar

5 CA och turtagning, forts. CA och turtagning, forts. Om man vill ta ordet Söka blick, luta sig framåt, andas in hörbart, lyfta en hand Uppgradering (om nödvändigt): börja prata, eller meta-nivå Kan jag få säga något? Den som inte har turen ger återkoppling Kroppssignaler, hummanden Ex. svenska inandningar och kulturkrockar Nödvändiga för att talaren ska fortsätta Jfr. telefonsvarare Återkoppling kan begäras av talaren Återkoppling som maktmedel: undanhållande, m.m. 2. Ett konkret forskningsexempel: samtal och sexuell identitet Han kommer bli farlig för tjejerna se n

6 Han kommer bli farlig för tjejerna se n Frågeställning Fysisk skönhet kodad som heterosexuell attraktionsförmåga Oproblematisk produktion av yttrandet, och oproblematisk acceptans bland de andra samtalsdeltagarna Heterosexualitet som norm Hur görs heterosexualitet som norm i samtal? Hur görs kön i förhållande till heterosexualitet? Hur görs ålder i förhållande till heterosexualitet? Vilken betydelse har aktivitetstyp för heteronormativitet? Vilka traditionella lingvistiska verktyg är användbara? Varför studera just samtal? Ett samtalsanalytiskt perspektiv på sexuell identitet Utgör en betydande del av många människors dagliga sociala liv En viktig arena för identitetskonstruktion Handlar ofta inte explicit om sexuell identitet Sexuell identitet inte något som enbart finns därute utan något som ständigt konstrueras, reproduceras och detta i interaktioner mellan människor där bl.a samtal är en grundläggande form av interaktion

7 Språk, kön och sexualitet Språk, kön och sexualitet Forskningstradition 1: Lång tradition av forskning kring sexuell identitet Främst markerade sexuella identiteter (= ickeheterosexualitet), och främst homosexualitet Ex. Legman (1941) The language of homosexuality: an American glossary bitch, cruise, go all over town,... Forskningstradition 2: Interaktion i heterosexuella relationer, men utan fokus på heterosexualiteten i sig Lakoff, Tannen Fishman (1983): inspelningar av heterosexuella par; kvinnors underordning och mäns överordning (Bristen på) Forskning kring heterosexualitet Material Heterosexualitet framställs i många sammanhang som normal, naturlig, önskvärd, hälsosam ( heteronormativitet ) I forskningssammang lett till att heterosexualitet i hög grad outforskat Rich (1980): samhället genomsyras av ett aktivt gynnande av heterosexualitet Cameron & Kulick (2003): även om heterosexualitet är den omarkerade sexualiteten, behöver den inte vara omarkerad i ett samtal, dvs den kan studeras Inspelade och transkriberade samtal GSLC - en rad olika typer av aktiviteter Deltagande observation

8 Exempel 1: Barn och ungdomar i GSLC Heterosexualitet och status Intervjuer mellan åringar Clark: e:h vad vill du: helst ha i hela världen Daniel: < e:h > en pangbrud å en god laughing > Heterosexualitet uppvisat explicit Kiesling (2002) Heterosexualitet i samtal bland manliga universitetsstudenter i USA Att uppvisa heterosexualitet i dessa samtal fyller en socialt viktig funktion och är ett sätt att öka status i gruppen Daniels en pangbrud ett försök att visa status Heterosexualitet och vuxenhet Eckert (1994, 2002): samtal bland barn och ungdomar Att visa bekantskap med vuxenheterosexualitet ett sätt att visa mognad When you re going at 60 miles per hour like in a James Bond movie and you press auto control and then you go make out with a woman in the back then you put it on cruise control and you stay at the same speed. Daniels en pangbrud å en god bil visar kunskap om vuxen heterosexuell maskulinitet Exempel 2: Personreferenser i GSLC Kitzinger (2005): heterosexualitet som en självklar bakgrundsresurs i samtal CA-samtal från talet Schegloffs non-recognitional person reference forms

9 Kitzingers 5 typer av personreferens 1. Som del av heterosexuellt äktenskap A: Has there been some personal problem or difficulty that you re experiencing? B: Yes. I just lost my wife and I feel awfully depressed. 2. Referenser till ingifta släktingar my mother in law, my son in law Kitzingers 5 typer av personreferens 3. Uttryck som identifierar någon genom deras make/maka Mister Quinn s wife, Mittie s husband 4. Referens till heterosexuellt par the Grahams, Liz en uhr husb n 5. Pronomen som första referens he för att referera till make ej tidigare nämnd och ej fysiskt närvarande Kitzingers argument Liknande personreferenser i GSLC Heterosexualitet kan refereras till oproblematiskt i samtal utan att samtalet rör sexuell identitet och utan att sexuell identitet hamnar i fokus Heteronormativitet visas genom det omarkerade sätt på vilket dessa referenser används heterosexuell identitet blir känd utan att man pratar om heterosexualitet D: m / märker du några skillnader det här att dom dagar du äter dina urindrivare tabletter å dom dagar du inte [19 äter (...) ]19 P: [19 nä ]19 ingen skillnad... P: det e bara frugan som säger nu får du ta dom idag å då tar jag dom < laughter >

10 Exempel 3: Ett fält-exempel Flyktingguideprojektet i Göteborg Göteborgare och nyanlända flyktingar och invandrare träffas för socialt och kulturellt utbyte Matchning så nära som möjligt (intressen, kön, ålder, utbilding, m.m.) görs med hjälp av enkät och intervju Ett fält-exempel forts. Intervjuaren (A) har frågat den intervjuade om familjesituation/civilstånd den intervjuade har svarat med termen sambo A: Vad gör din // ö:h < sambo gaze, smile > Ett försök att inte visa heteronormativitet Vad gör din // ö:h < sambo < gaze, smile > Intervjuarens yttrande starkt markerat själva användningen av sambo är markerad Ett försök till icke-heteronormativitet på innehållsplanet som visar heteronormativitet på uttrycksplanet