Hur möter vi barn och ungas behov så att flykten tar slut? Så att individen kan lyckas i livet.

Transkript

1 1 Temagrupp Barn och unga Hur möter vi barn och ungas behov så att flykten tar slut? Så att individen kan lyckas i livet. Delrapport September 2015 Katja Finger

2 2 Innehållsförteckning Citat Sid 3 Läsanvisning Sid 4 Uppdragsbeskrivning Sid 4 Problembeskrivning Avgränsningar Sammanfattning Sid 6 Tillvägagångssätt Den komplexa kartan kring barnet Detta finns, men behöver utvecklas kontinuerligt Områden som kan utvecklas och förbättras Förslag på konkreta förbättringsinsatser Reflektion Sid 9 Bakgrund Sid 10 Om ensamkommande barn och ungdomar Migrationsverkets statistik Göteborg kommuns statistik Partille kommuns statistik Arbetssätt- och modell Sid 13 Värdegrund för samarbetet Vad vi vill åstadkomma Tillvägagångssätt Sid 13 Vår gemensamma fråga vår gemensamma process Stegen i det systematiska utvecklingsarbetet Den komplexa kartan vem saknas? Bilagor Sid 16 Arbetsgruppens deltagare och intervjupersoner Tips De tre P:na FN:s konvention om barnets rättigheter (förkortad version)

3 3 Citat Vem har ansvar för vad? Skolans system sätts ur spel. Det dyker upp nya barn varje dag. Sveriges lagstiftning krockar med barnkonventionen, barnets rätt till skolgång. Flickorna hur stöttar vi dem, när familjen kommer hit efter 1-2 år? Och flickan ska träda in i den vuxnas roll och ta hand om familjen och hushållet istället för att gå i skolan. Vi måste samtala med varandra. Offentlig sektor, näringslivet och frivilligorganisationer. Vi är på väg in i ett nytt samhälle och behöver förstå varandras styrkor, vad vi behöver göra tillsammans. Vi har övergivit en grupp. Unga vuxna som precis fyllt 18. Det finns inget stöd för dem. De är osynliga. Vi pratar inte med dem. De hörs inte. När behöver vi utökade resurser? När behöver vi arbeta smartare med befintliga resurser? Frivilligorganisationer bevakar barnperspektivet och ger föräldrastöd, inte kommun och landsting. Hur agerar vi i denna akuta situation? Krisen har blivit vardag. Vi klarar av vardagen, eftersom vi jobbar tight med politiken. Det är sjukvården som bestämmer, när barnet har landat. Och det kan ta 2 år. Min dröm om barnets första möte med oss: socialtjänsten hand i hand med sjukvården. Vi kan. Vi måste falla tillbaka på det vi kan. Vi vill ge alla en likvärdig utbildning och hälsa. Vi jobbar med alla barn. Om vi ska lyckas med eleverna, behöver vi uppbackning från sjukvården. Vi måste akta oss att bunta ihop alla barn.

4 4 Läsanvisning Denna rapport är en delrapport. Den har som syfte att tjäna som en pusselbit som beskriver det aktuella läget i Göteborgsregionen vad gäller barn som varit på flykt och deras behov, när de väl anlänt till Göteborgsregionen. Uppdragsbeskrivning UPPDRAGSHANDLING Uppdrag till arbetsgrupp - Samordnade insatser för traumatiserade barn med flyktingbakgrund. Bakgrund Antalet barn och ungdomar med flyktingbakgrund har ökat markant de sista åren, och många har ett stort behov av insatser för traumaproblematik. Flera verksamheter inom både kommun och region signalerar behov av att utöka, förbättra och i vissa fall samordna insatserna. Temagrupp Barn och unga har därför lyft behovet av att se över insatserna för de traumatiserade barnen. Uppdrag och syfte Uppdraget utgår från temagruppens övergripande mål: Barn och ungdomar ska lyckas i skolan Även från målet i temagruppens verksamhetsplan: Samordnade insatser ska finnas för barn och unga med flyktingbakgrund kan vi tillsammans göra Ta utgångspunkt från Får jag vara med? Erfarenheter från ensamkommande barn och ungdomar i Göteborgsregionen, rapport från GR samt Västra Götalands stöd till asylsökande och nyanlända VGR Koordineras med pågående arbete inom GR med flera Synliggöra förbättringsområden för att möta behoven hos de traumatiserade barnen Lämna förslag på insatser som kan samordnas mellan region och kommun för att göra bästa nytta Ta fram en strategi/handlingsplan för att genomföra och samordna dessa insatser Temagruppen Barn och unga har därför bildat en arbetsgrupp för att hitta konkreta lösningar på hur vi kan arbeta över gränserna för möta denna akuta situation på ett konstruktivt sätt göra något nytt, göra något mer! Vad behöver de unga för att lyckas i livet? Hur skapar vi goda förutsättningar för att barnen lyckas i skolan, att de har hemliknande förhållande vad gäller boendet, att de har en meningsfull fritid och kan bygga sociala nätverk, allt det som krävs för att lyckas i livet? Hur kan vi arbeta ihop för att skapa dessa lyckade och meningsfulla förutsättningar och sammanhang? Vilka konkreta insatser krävs för att lösa denna akuta situation?

5 5 Många barn som varit på flykt kan ha en traumaproblematik. För att veta, om barnet är traumatiserat, behöver en screening visa evidens på detta. Utgår vi ifrån att alla barn som anländer till Sverige efter flykten är traumatiserade, är risken för stigmatisering överhängande. Detta innebär inte att vi bagatelliserar barnets tidigare eller nuvarande erfarenheter och situation, men vi bejakar de salutogena faktorerna i och omkring individen samt att vi bygger våra insatser på evidens. Utöver eventuell PTSD behöver såväl andra hälsofaktorer som barnets sociala situation kartläggas eller screenas. Arbetet framåt behöver ta hänsyn till att insatserna handlar om barn som har varit på flykt, som nu antingen är asylsökande eller har fått permanent uppehållstillstånd, lever antingen på ett kommunalt eller privat boende eller i en familj, går i skolan eller inte, är involverade i adekvata fritidssysselsättningar, kamrater och andra nätverk. Detta uppdrag behöver även ta hänsyn till människorna i närheten av barnet, såväl anhöriga som personal. Inför placering i ett familjehem respektive ett anhörighem görs en utredning som behöver innehålla en screening som visar, om de anhöriga är traumatiserade. Personalen som arbetar med barn och ungdomar kan visa tecken på sekundär traumatisering. Även detta behöver man ta hänsyn till under återstående projekttid, när man arbetar fram koordinerade insatser kring barn och unga med migrationsproblematik som efter screening visar tecken på traumatisering.

6 6 Sammanfattning Tillvägagångssätt Med anledning av dessa frågor bjöds medarbetare från olika verksamheter inom kommun och region (se under Bilagor, Deltagare) in till två workshopar, 4 juni och 24 augusti 2015, samt till individuella intervjuer under perioden 2 11 september Den komplexa kartan kring barnet Bilden ovan belyser komplexiteten kring barnets situation och medarbetarnas och organisationers uppdrag. Samarbete och gemensam problemformulering i ett tidigt skede förenklar utmaningen, bidrar till lärande och resultat. Detta finns, men behöver utvecklas kontinuerligt: Det finns kunskap, kompetens och tidigare erfarenheter från t ex Balkankriget i kommunernas och regionens olika organisationer på olika organisatoriska nivåer och hos olika individer. Dessa kompetenser behöver inventeras och synliggöras för att tillgodose det ökade personalbehovet av personal med en specifik kompetens kring PTSD hos barn och unga. Modeller och metoder som Västbus och SIP har börjat användas, men behöver användas mera systematiskt och utifrån barnets perspektiv. Detta innebär att rätt personer behöver samlas kring barnet, med en person som har det centrala, kontinuerliga ansvaret som de andra rapporterar till och stämmer av med samt att det är så få som möjligt runt barnet. Barnperspektivet ska ligga till grunden för alla insatser. Här ska barnets rätt till delaktighet, medbestämmande och inflytande enligt barnkonventionen vara värdegrunden. Existerande och framtida samarbeten behöver få tydliga uppdragsbeskrivningar, där man avtalar vem som levererar vad. Till dessa uppdrag behövs knytas tydliga mandat och befogenheter för den enskilde medarbetaren som vid behov måste kunna fatta beslut i en konkret situation. Detta innebär att man behöver göra en processkartläggning, vilka olika

7 7 delprocesser som är involverade kring barnet och vilka beslutsprocesser- och vägar som är knutna till processerna. Dessa beslutsvägar behöver, med barnets bästa som ledstjärna, kortas ner. Ett konkret steg som redan tagits inom ramen för ett IoP (avtal mellan idéburen och offentlig verksamhet) mellan Göteborgs stad Social resursförvaltning och Rädda Barnen Göteborg, är att Rädda Barnens Centrum för barn och unga i utsatta livssituationer i Göteborg har uppdraget att utbilda personal på boenden i Traumamedveten omsorg (TMO). Denna typ av kapacitetshöjande insats behöver koordineras med Flyktingbarnteamets som behöver förstärkas och utvecklas till ett eller flera mobila team. Områden som kan utvecklas och förbättras: Vid koordinerade insatser i akuta, komplexa situationer är det flera faktorer som behöver fungera i samklang med varandra: Information istället för rykten; inrätta stabila, fungerande informations- och kommunikationskanaler mellan olika delar av systemet med tydliga ansvarsbeskrivningar. Språk; det förekommer en mängd olika begrepp inom olika professioner och organisationer som behöver förtydligas inom ramen av ett koordinerat samarbete kring det enskilda barnet, eftersom denna begreppsförvirring bidrar till otydligheten kring barnets situation. Otydligheten minskar barnets förmåga att ta kontroll över den egna situationen och medarbetarnas kontroll över sin arbetssituation, vilket innebär försämrade resultat och leveranser. Kultur; nyanlända barn kommer från olika kulturer. Vad gör man, om begreppet psykisk ohälsa inte finns i barnets kultur? Ledarskap; vem ansvarar för vad? Vem följer upp vad? Vem ska prata med vem? Vem har mandat och befogenhet att fatta beslut? Är koordinerade insatser beställda av regionens och kommunens politiker? Har politikerna gett uppdrag om koordinering till tjänstemännen i kommun och region? Sense of urgency; det händer här och nu. Vad gör vi här och nu? Detta innebär att våga möta den akuta situationen, vilket kan ha som följd att man behöver avvika från tidigare lagda planer, eftersom de inte längre speglar omvärldssituationen och därmed behoven. Detta kan även innebära att man behöver ändra på befintliga beslutsprocesser- och vägar, eftersom de inte ligger i fas med händelseutvecklingen och riskerar att försvåra och förhindra koordinerade insatser. Beslutsunderlag; enkla, ständigt uppdaterade, tydliga system för data- och informationsbehandling behöver etableras för att kunna fatta relevanta, adekvata beslut på kort och långt sikt. Dessa tjänar även som input för resursplaneringen längre fram. Lagstiftning som befrämjar samarbete och samordning utifrån barnets bästa och de salutogena faktorerna. Vem har vårdnaden om barnet? Vem är föräldern? Hur och när får den urspungliga föräldern tillbaka sitt föräldraskap? Vad kostar denna process samhället? Vad kostar denna process individerna? Lärandekultur; att lära sig av tidigare och andras erfarenheter. Till en sådan kultur bidrar att man övar för att våga.

8 8 Frivilliga insatser från civilsamhället; hur förhåller sig offentlig verksamhet till denna typ av organisation med annan struktur och kultur? Hur utformar man ett sådant samarbete, inte bara juridiskt, utan hur får man ett effektivt och meningsfullt möte tillstånd som skapar lärande i organisationerna och konkreta resultat för barn och unga? Förslag på konkreta förbättringsinsatser: Under såväl workshopparna som de enskilda intervjuerna lyftes ett antal konkreta förbättringsförslag. Dessa handlade i första hand om: Möte mellan kommunens och regionens politiker och tjänstemän Ökade resurser inom sjukvården på såväl bas- som specialistnivå samt utveckling av en mellannivå inom sjukvården för att korta ner väntetider Team nära barnen som klarar av barnets alla behov, somatiskt, psykiskt, psykiatriskt, socialt som är mobilt för att kunna agera över geografiska gränser Skolans resurser behöver förstärkas med lokaler, lärare och behandlare i nära samarbete med sjukvården Kunskapshöjande insatser av all personal som arbetar med barn som varit på flykt inom både kommun och region Inventering av befintlig kompetens i regionen inom alla yrken som arbetar nära barnet samt innovativa lösningar för att utöka befintliga kompetenser, så att man kan byta spår beroende på vad omvärldssituationen kräver Familjecentrerat arbetssätt för att stötta föräldrar Tydligare och kortare beslutsvägar Beslutsprocesser som kan anpassa sig till akuta situationer som denna Börja i högre grad använda SIP och Västbus Utveckling av ledarskapet inom kommun och region som befrämjar tydliga mandat, befogenheter och förmågan att anpassa sig till snabba förändringar inom omvärlden. Attityd- och beteendeförändring krävs. Olika barn har olika behov. Se individen. Målgruppsorienterat arbetssätt Vi behöver utgå från individens förutsättningar samtidigt som vi behöver utveckla struktur och system för att klara av den vardagliga arbetssituationen. Ett förslag är att även se över behoven för barn över 18 år. Inom gruppen barn och unga upp till 18 bör man studera och tillgodose flickors särskilda behov. Variabeln typ av boende och dess effekter bör beaktas.

9 9 Reflektioner Vi har en akut situation inom kommun och region vad gäller barn som varit på flykt. Vilka är konsekvenserna, om vi låter bli att agera här och nu? Forskning och klinisk praxis visar att koordinerade insatser mellan personalen inom sjukvården och kommunen som utgår från en helhetssyn kring barnet ger de bästa effekterna för att stabilisera barnets tillstånd och normalisera barnets situation efter en flykt. Stabilitet behövs för att kunna bygga en ny tillvaro i ett nytt land efter ett våldsamt uppbrott som barnet inte valt själv, inte haft kontroll över. Detta uppbrott kan innebära förlust av identitet, att barnet tappar fotfäste, visar tecken på somatiska och psykiska eller psykiatriska problem, utvecklar ohälsa. Ohälsan medför i sin tur att man presterar sämre i skolan, har koncentrationssvårigheter, är orolig, blir ledsen, deprimerad, irriterad eller våldsam. Den ungas system behöver kanalisera frustrationen och irritationen över livet (man är sina känslor). För några innebär det att man agerar utåt mot andra, för andra att man agerar inåt, vänder känslorna mot sig själv. Här behövs det trygga och kärleksfulla vuxna som utifrån sin samlade kompetens tidigt kan tolka dessa signaler och som föregår med gott exempel att hitta lösningar i en sådan situation, så att vi undviker identitetsförlust som kan leda till ohälsa, suicid, kriminalitet och radikalisering. De trygga, kärleksfulla och kompetenta vuxna behöver i sin tur förutsättningar för att kunna stötta, hålla och behandla barnet. Dessa förutsättningar ges gemensamt av kommunens och regionens politiker som behöver formulera ett gemensamt uppdrag till tjänstemännen så att dessa kan agera utifrån en gemensam plattform för barn och unga med migrationsproblematik. Ett första steg vore ett gemensamt möte för att formulera en gemensam fråga som utmynnar i ett gemensamt uppdrag. Så att barnets flykt kan ta sitt slut, och barnet kan ta sin plats i samhället.

10 10 Bakgrund Tidigare erfarenheter visar att barnen som tas emot av Göteborgs kommun med kranskommunerna är till största delen mycket motiverade att vilja bygga ett nytt liv i Sverige. Men det finns även många som kan visa symptom på svår psykisk stress som PTSD samt somatiska problem. Självskadebeteenden förekommer, och unga med missbruksproblem, förvärvade i hemlandet eller på flykt, finns bland de nyanlända. Dessa barn behöver möta sjukvården tillsammans med socialtjänsten i ett tidigt skede för screening av kropp, psyke och själ med efterföljande behandlingsinsatser tillsammans med en vuxen som tar hand om barnet, skyddar det och är ett kontinuerligt stöd. Det förekommer att barnet med personal från ett boende åker till BUP, men blir hemskickad. Boendepersonalen saknar i denna fråga nödvändig kunskap och kompetens för att bemöta barnet på ett adekvat sätt, vilket kan leda till att barnet flyttar mellan olika boenden, skrivs ut, börjar leva på gatan, försvinner. Statistik: Om ensamkommande barn och ungdomar Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att ansöka om asyl, så kallade ensamkommande barn. Kommunen ansvarar för ensamkommande barns mottagande, omsorg och boende. Ansvaret gäller både asylsökande barn och barn som har fått uppehållstillstånd i Sverige. Skolplikten börjar med att barnet har fått ett permanent uppehållstillstånd (PUT). Detta innebär att kommunen inte har skyldighet att erbjuda skolplatser under asylprocessen, även om många gör det. De kommuner som är engagerade i mottagandet kan få statlig ersättning. Migrationsverkets statistik

11 11

12 12 Göteborgs kommun Prognoserna för de ensamkommande barnen har justerats upp under året och från och med sommaren har både Migrationsverket och Göteborgs stad fått vidta extra åtgärder för att hantera situationen. Just nu anländer ensamkommande barn per dygn. Cirka 90 procent har varit pojkar. De flesta kommer från Syrien och Afghanistan. Staden står inför två stora utmaningar vad gäller barn på flykt: 1. Boenden för ensamkommande - Fler familjehem behöver utredas, både nya familjehem och anknytningsfamiljer - Göteborgs stad behöver få fram nya boenden med platser - Staden behöver också hitta lokaler och rekrytera personal 2. Skolornas kapacitet - Främst gymnasieskolan behöver fler lokaler och mer personal behöver rekryteras - Det är långa väntetider till gymnasieskolans språkintroduktion - Många elever söker sig till skolor i ett fåtal stadsdelar, spridningen över stadens skolor behöver bli bättre Dessa barngrupper arbetar Göteborgs stad med: Ensamkommande barn och unga: barn som reser vidare inom eller utom Sverige, asylsökande barn och barn med permanent uppehållstillstånd. Ansvaret omfattar både de som har anknytning till någon i Göteborg och barn utan anknytning Asylsökande barn och unga Nyanlända barn/unga med permanent uppehållstillstånd Enligt uppgift från Social resursförvaltning vid Göteborgs stad hade man den 31 augusti 2015 registrerat 658 asylsökande barn, varav 361 placerades på boenden och övriga hos anhörigfamiljer (också kallat för EBO). Fram till den 31 december 2015 räknar man att behöva ta fram 350 nya boendeplatser, fram till den 31 december nya boendeplatser. Partille kommun Ensamkommande barn jan-aug Nya Asyl PUT Totalt jan-aug Egna famhem Köpta platser (HV o Fam) Totalt

13 13 Arbetssätt- och modell Värdegrund för samarbetet När aktörer från olika samhällssektorer äger en gemensam fråga och samarbete över organisatoriska gränser är både problemet och lösningen i en komplex samhällsfråga, är det viktigt att komma överens om tydliga ramar för arbetet. In i arbetet tar vi med oss olika strukturer och kulturer, definitioner på begrepp och språk. I detta konkreta fall, när en ny arbetsgrupp formerades för ett gemensamt lärande och för att skapa gemensamma resultat, är det angeläget att beskriva och bygga grunden för ett öppet och förtroendefullt samtalsklimat som bidrar till ömsesidigt lärande och samtidigt skapar resultat. Vi bejakar frågans komplexitet. Genom att vara tydlig och ställa frågor till varandra för att kunna övergå från tanke till handling, gör vi våra handlingar mindre komplicerade. Det är en utmaning vi möter, men det ska vara enkelt att leverera till varandra, med varandra och framför allt att leverera till barnet, med barnets bästa som ledstjärna. Vad vi vill åstadkomma i denna arbetsgrupp Att som individ och som grupp komma fram till hur vi ska lösa denna komplexa uppgift att samarbeta över gränserna med barnets bästa som utgångspunkt Att det finns tillit till varandra i gruppen Alla ska ha en klar bild av sin egen uppgift och helheten Alla ser vilka byggstenar som redan finns på plats för att klara uppgiften Alla känner tillförsikt inför att gå i land med uppgiften Alla ska känna sig engagerade och har själva valt vad de vill fokusera på Alla har lärt sig av andras och varandras framgångsrika historier Alla ser att förslag till lösningar blev mycket djärvare och mera innovativt än någon enskild person kunnat tänka ut Tillvägagångssätt Under workshopparna den 4 juni och 24 augusti 2015 inventerades vilka insatser som redan pågår kring temat barn-på-flykt, vad som fungerar väl och kan göras mer av samt vilka förbättringar som behövs. Utgångspunkten för arbetet var, hur angeläget det är att hitta konkreta lösningar över organisationsgränser för att kunna bemästra dagens krissituation med att kunna ta emot barn på flykt på ett värdigt och mänskligt sätt, att det krävs snabba beslut här och nu, att barnets bästa är vår ledstjärna. För att strukturera arbetet samt för att ge alla deltagarna tillgång till samma information, oavsett om de kunde vara med eller inte, hade arbetsböcker skickats ut tidigare till varje inbjuden deltagare med bakgrund, syfte och tillvägagångssätt. Inför workshoppen den 24 augusti hade deltagarna även ombetts att skriftligen lämna in reflektioner kring vilka konkreta samordningsbehov man ser utifrån sin respektive organisation med fokus på barnets bästa. Workshopparna kompletterades med åtta personliga intervjuer som svarade på samma frågor som workshopdeltagarna.

14 14 Arbetsmodellen utgår ifrån att det i alla system individen, gruppen, familjen, organisationen, samhället finns något som ger liv till systemet, som fungerar väl och som man kan göra mera av. Vi uppskattar vår egen insats och andras, samtidigt som vi utvecklar det befintliga vidare och lär oss av andra, goda exempel. Vi börjar med att formulera en gemensam fråga som lyfter oss till en nivå som gör det möjligt för oss att betrakta helheten och delarna i frågan samt hur delarna hänger ihop och påverkar varandra. Med detta som utgångspunkt ser vi även luckor eller hål i våra system som vi behöver överbrygga eller fylla. Vår gemensamma fråga vår gemensamma process Stegen i det systematiska utvecklingsarbetet Fokusera på den centrala frågan. Förstå vad som ger liv till systemet, när det är som bäst, mest levande. Visualisera det. Föreställ vad och hur framtiden skulle kunna vara. Olika möjligheter. Visualisera dem. Forma vem som gör vad och när och med vilka resurser. Skapa en prototyp. Visualisera den. Förändra kontinuerligt, när och om det behövs. Utvärdera och justera löpande. Leverera. Mät.

15 15 Den komplexa kartan vem saknas?

16 16 Bilagor Inbjudna deltagare till workshoppar Center för skolutveckling (CfS), Lena Simonsson skolhälsovårdsöverläkare Ungdomsmottagningen Göteborg, Alex Rezaei samordnare Barn- och ungdomsmedicin, Peter Almgren primärvårdschef Göteborgsregionens kommunalförbund, Ulla-Britt Caping Salas projektledare Flyktingbarnteamet, Henry Ascher barnläkare Flyktingbarnteamet, Nadja Barenthin Lindblad barnsjuksköterska Göteborgs stad, Helene Holmström processledare för nyanlända Introduktionsenheten i Östra Göteborg, Eva Andersson Berglund rektor Barn- och ungdomspsykiatriska mottagning Gamlestaden, Maria Wadman kurator Partille socialtjänst, Anne Kelottijärvi socialsekreterare Central elevhälsa Utbildningsförvaltningen (UBF) kommunala gymnasieskolor, Mats Pihlgren gruppchef Göteborgs stad Etableringsenheten, Ulrika Nordström socialsekreterare Koncernstab hälso- och sjukvård, Håkan Mannelqvist planeringsledare & Lisbeth Mensas planeringsledare Angereds Närsjukhus Barn- och ungdomsverksamheter, Lars Gelander verksamhetschef Temagrupp Barn och unga, Anita Nilsson processledare Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus, Marie Carlsson verksamhetschef Vårdcentral Hisings Backa, Anna Larsson vårdcentralchef Intervjupersoner Veronica Morales, avdelningschef Integration, Social resursförvaltning, Göteborgs stad Marianne Olsson, stadsdelsdirektör, SDF Angered, Göteborgs stad Peter Almgren, primärvårdschef, Barn- och ungdomsmedicin, VGR Birgitta Korpe, verksamhetschef Ensamkommande barn och ungdomar, Social- och arbetsmarknadsförvaltning, Mölndals stad Kenneth Wallengren, sektorchef Utbildning, SDF Askim-Frölunda-Högsbo Maria Lejerstedt, stadsdelsdirektör, SDF Västra Göteborg, Göteborgs stad Britt Tallhage, verksamhetschef Flyktingmedicinska mottagningen, VGR Margareta Antonsson, förvaltningschef, Social- och arbetsförvaltning, Partille Tips Länk till SKL:s webbutbildning De tre P:na Provision (försörjning) tillgång till resurser som barnet behöver Protection (skydd) från diskriminering, försummelse, vanvård, misshandel, övergrepp, utnyttjande och tortyr Participation (deltagande, delaktighet, medbestämmande, inflytande) aktiva medlemmar i familj, gemenskap, grupp och samhälle

17 17 FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter består av 54 artiklar. Nedan presenteras de i en förkortad version. Alla artiklar tas inte upp i texten. Artikel 1 Ett barn det är varje människa under 18 år. Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3 Barnets bästa ska alltid komma i första rummet. Artikel 4 Konventionsstaterna ska sträva efter att till det yttersta av sina tillgängliga resurser söka förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. När resurserna inte räcker till bör man söka lösningar genom internationellt samarbete. Artikel 6 Varje barn har rätt att överleva och att utvecklas. Artikel 7 Barnet har rätt till ett namn och en nationalitet. Barnet har rätt, så långt det är möjligt, att få veta vilka föräldrarna är. Artikel 9 Barnet ska inte hållas åtskilt från sina föräldrar mot sin vilja, utom när det är för barnets bästa. Barn som inte bor med båda föräldrarna ska ha rätt att träffa båda två regelbundet. Artikel 10 Ansökningar från familjer som vill återförenas över statsgränser ska behandlas på ett positivt, humant och snabbt sätt. Artikel Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. När domstolar och myndigheter behandlar fall som rör barnet ska barnet höras och barnets intresse komma i första rummet. Barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet ska respekteras. Artikel 18 Båda föräldrarna har gemensamt det primära ansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Barnet bästa ska för dem komma i första rummet. Artikel 19 Barnet har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld och mot vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller andra vårdnadshavare. Artikel Barnet, som berövats sin familjemiljö, ska ha rätt till alternativ omvårdnad. Vid adoption ska staterna säkerställa barnets bästa i enlighet med gällande lagar. Artikel 22 Flyktingbarnet har rätt till skydd och hjälp om det kommer ensamt eller tillsammans med föräldrar eller annan person. Artikel 23 Varje barn med fysiskt eller psykiskt handikapp har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv som möjliggör dess aktiva deltagande i samhället. Artikel 24 Barnet har rätt till hälso- och sjukvård. Alla länder ska arbeta för att minska spädbarnsdödligheten och bekämpa sjukdomar och undernäring och avskaffa traditionella, hälsofarliga sedvänjor. Gravida och nyblivna mammor har rätt till hälsovård. Artikel Barnet har rätt till gratis grundskoleutbildning. Undervisningen bör förbereda barnet för livet, utveckla respekt för mänskliga rättigheter och fostra i en anda av förståelse, fred, tolerans och vänskap mellan folken.

18 18 Artikel 30 Barnet, som tillhör minoritetsgrupper eller ursprungsbefolkningar, har rätt till sitt språk, sin kultur och religion. Artikel 31 Barnet har rätt till lek, vila och fritid. Artikel 32 Barnet har rätt att skyddas mot ekonomiskt utnyttjande samt mot hårt arbete som skadar eller hindrar barnets skolgång och äventyrar barnets hälsa. Artikel 33 Barnet har rätt att skyddas från olaglig användning av narkotika. Artikel 34 Barnet har rätt att skyddas mot alla former av sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi. Artikel 35 Bortförande, försäljning eller handel med barn ska förhindras. Artikel 37 Inget barn får utsättas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling och bestraffning. Inget barn får olagligt eller godtyckligt berövas sin frihet. Barnet får inte bestraffas med livstids fängelse eller dödsstraff. Varje frihetsberövat barn ska behandlas humant och med respekt. Barnet har rätt att snarast möjligt få juridisk hjälp. Barnet i fängelse har rätt till kontakt med och besök av sin familj. Artikel 38 Konventionsstater skall vidta alla lämpliga åtgärder för att tillförsäkra att barn under 18 år inte deltar i väpnade konflikter. Barn får inte heller användas eller rekryteras av gerillarörelser m fl. Artikel 39 Barnet som blivit offer för vanvård, utnyttjande, försummelse, tortyr, väpnade konflikter eller annan omänsklig behandling har rätt till rehabilitering och social återanpassning. Artikel 40 Barnet, som är anklagat för brott eller blivit dömt för straffbara handlingar, har rätt till en behandling som främjar barnets känsla för värdighet och för andras mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Artikel 41 Rättigheterna i konventionen gäller inte om andra nationella lagar ger barnet större möjligheter att förverkliga rättigheterna. Artikel 42 De stater som anslutit sig till konventionen åtar sig att göra konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland vuxna och barn. Artikel Bestämmelser om hur alla länder som anslutit sig till konventionen ska arbeta för att förverkliga den. En övervakningskommitté inom FN granskar konventionsstaternas rapporter. FN-organ och frivilligorganisationer kan också delta med information till FN. Artikel Regler om hur stater kan ansluta sig till konventionen och när dessa börjar gälla. En reservation som strider mot denna konventions ändamål och syfte skall inte tillåtas.