Vad hör du? Vad gör du?
|
|
- Daniel Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 mamma behöver så ofta åka till sjukhuset... det gör mig rädd och orolig Vad hör du? Vad gör du? Fallbeskrivningar för att utveckla bemötandet av barn och unga som närstånde i din verksamhet
2 Hur bemöts barn och unga som närstående? Varje år drabbas många barn och unga i Sörmland av att någon i deras närhet blir allvarligt sjuk, skadas eller dör. Andra barn lever med anhöriga som har kronisk sjukdom och/eller funktionsnedsättning. När det händer är det varje barns rätt att bli uppmärksammat och få den information och det stöd som hon eller han behöver. Forskning visar att barn och unga som närstående ofta glöms bort. De uppmärksammas inte och faller mellan stolarna på grund av bristande rutiner och osäkerhet hos personalen. Särskilt vanligt är det i verksamheter som framförallt vårdar vuxna. Detta kan leda till ohälsa för barnet på kort och lång sikt. Du kan trygga och förebygga Fundera över hur det ser ut i din verksamhet och hur ni kan uppmärksamma barn och unga som närstående: Ta reda på vilka barn och unga som berörs i din verksamhet. Skaffa mer kunskap. Diskutera på arbetsplatsen. Ta fram en handlingsplan. Använd fallen för att starta samtal! Fallen är hämtade ur verkligheten och frågorna, som hör till varje fall, är framtagna av Rådet Barn som närstående där många verksamheter och yrken finns representerade. På varje A4-sida finns fyra kort som du kan använda för att starta diskussioner. Det är samma fall på varje kort men frågorna är inriktade på fyra olika områden, numrerade från 1 till 4: Barnperspektiv och ansvar Resurser och rutiner Kunskap och barnkompetens Fördelar för individer och samhälle Gör så här: Använd innehållsförteckningen för att hitta fall som passar i just din verksamhet. Om ni är flera grupper som ska diskutera olika frågeställningar parallellt klipp isär A4-korten och dela ut de olika frågeställningarna till respektive grupp.
3 Innehållsförteckning Akutsjukvård sid 1 Akutsjukvård/Intensivvård 2 Barnmedicin 3 Barnmedicin 4 Barnmedicin 5 Barnmedicin 6 Barnpsykiatri 7 Habilitering 8 Habilitering 9 Habilitering 10 Hjärtintensiv 11 Intensivvård 12 Kirurgi/Medicin 13 Lekterapi 14 Medicin 15 Medicin/Geriatrik 16 Neonatalvård 17 Onkologi/Gynekologi 18 Ortopedi 19 Palliativ vård 20 Paramedici 21 Paramedicin/Neurologi 22 Primärvård 23 Vuxenpsykiatri 24 Vuxenpsykiatri 25 Vuxenpsykiatri 26
4 Akutsjukvård Akutsjukvård Sara är ensamstående mamma till Bill, 3 månader, som hon ammar. En dag får Sara svåra magsmärtor och börjar kräkas. På natten åker hon till akuten. Sjukhuset är fullt och hon och Bill hamnar i en säng i en korridor. Bill är gnällig, trött och hungrig. Sara har inte orkat amma honom. Det visar sig senare att Bill är uttorkad och hade behövt dropp. Vilka olika barnperspektiv kan du se? Hur skulle du ha agerat i den här situa tionen? Vilket ansvar har du för att uppmärksamma Bills behov? Vilket ansvar har du för Saras behov som mamma? Finns det regler/direktiv i landstinget som kan vägleda? Sara är ensamstående mamma till Bill, 3 månader, som hon ammar. En dag får Sara svåra magsmärtor och börjar kräkas. På natten åker hon till akuten. Sjukhuset är fullt och hon och Bill hamnar i en säng i en korridor. Bill är gnällig, trött och hungrig. Sara har inte orkat amma honom. Det visar sig senare att Bill är uttorkad och hade behövt dropp. Vilka resurser och möjligheter har ni i verksamheten att hjälpa Sara och Bill? Ska en barnläkare tillkallas? Ska de få förtur till ett eget rum i det här läget? Har ni en handlingsplan och rutiner för barn som närstående? Vad saknas och vad kan förbättras? Akutsjukvård Akutsjukvård Sara är ensamstående mamma till Bill, 3 månader, som hon ammar. En dag får Sara svåra magsmärtor och börjar kräkas. På natten åker hon till akuten. Sjukhuset är fullt och hon och Bill hamnar i en säng i en korridor. Bill är gnällig, trött och hungrig. Sara har inte orkat amma honom. Det visar sig senare att Bill är uttorkad och hade behövt dropp. Hur påverkas Bill av sin mammas sjukdom och av situationen på akuten? Finns det i verksamheten tillräcklig kunskap om barns utvecklingsfaser och deras förmåga att hantera svåra situationer? Behöver ni mer barnkompetens och i så fall vad? Sara är ensamstående mamma till Bill, 3 månader, som hon ammar. En dag får Sara svåra magsmärtor och börjar kräkas. På natten åker hon till akuten. Sjukhuset är fullt och hon och Bill hamnar i en säng i en korridor. Bill är gnällig, trött och hungrig. Sara har inte orkat amma honom. Det visar sig senare att Bill är uttorkad och hade behövt dropp. På kort sikt? På lång sikt? För Bill? För Sara? För dig som personal? För samhället? Vilka risker finns med ett otillräckligt bemötande? 1
5 Akutsjukvård/Intensivvård Akutsjukvård/Intensivvård Snickaren Ivan ramlar ner från en byggnadsställning och får en skallskada och inre blödningar i buken. Han kommer till intensivvårdsavdelningen via akuten. Hans fru Linda är i svår chock och pratar förvirrat om vad som ska hända om Ivan inte överlever. En stund senare dyker mormor och morfar upp på akuten med parets 4-åriga tvillingar Beppe och Hannes. Vilka olika barnperspektiv ser du i den här berättelsen? Vem har ansvar för att uppmärksamma tvillingarna? Hur kan du stötta Linda och morföräldrarna så de kan trygga situationen för barnen? Behöver andra bli involverade, och i så fall vilka? Snickaren Ivan ramlar ner från en byggnadsställning och får en skallskada och inre blödningar i buken. Han kommer till intensivvårdsavdelningen via akuten. Hans fru Linda är i svår chock och pratar förvirrat om vad som ska hända om Ivan inte överlever. En stund senare dyker mormor och morfar upp på akuten med parets 4-åriga tvillingar Beppe och Hannes. Vilka resurser och möjligheter har ni i verksamheten att involvera barn och unga som närstående? Finns det till exempel ett rum där ni kan prata i lugn och ro? Hur samarbetar ni med andra i vården kring barn som närstående? Har ni en handlingsplan och rutiner för barn som närstående? Vad saknas och vad kan förbättras? Akutsjukvård/Intensivvård Akutsjukvård/Intensivvård Snickaren Ivan ramlar ner från en byggnadsställning och får en skallskada och inre blödningar i buken. Han kommer till intensivvårdsavdelningen via akuten. Hans fru Linda är i svår chock och pratar förvirrat om vad som ska hända om Ivan inte överlever. En stund senare dyker mormor och morfar upp på akuten med parets 4-åriga tvillingar Beppe och Hannes. Hur berättar du för Beppe och Hannes att deras pappa är allvarligt skadad? Vilken information behöver de? Finns det i verksamheten tillräcklig kunskap om barns utvecklingsfaser och deras förmåga att hantera svåra situationer? Behöver ni mer barn kompetens och i så fall vad? Snickaren Ivan ramlar ner från en byggnadsställning och får en skallskada och inre blödningar i buken. Han kommer till intensivvårdsavdelningen via akuten. Hans fru Linda är i svår chock och pratar förvirrat om vad som ska hända om Ivan inte överlever. En stund senare dyker mormor och morfar upp på akuten med parets 4-åriga tvillingar Beppe och Hannes. För barnen? För resten av familjen? För dig som personal? För samhället? På kort sikt? På lång sikt? Vilka risker finns med ett otillräckligt bemötande? 2
6 Barnmedicin Barnmedicin Elin, 8 månader, har precis fått diagnosen diabetes och är inlagd på sjukhus. Hennes bröder Oskar och Axel, 3 och 5 år, berättar för personalen att de är rädda för att lillasyster behöver ta sprutor hela tiden och att mamma och pappa är så ledsna. Vilka olika barnperspektiv kan du se i den här berättelsen? Vilket ansvar har du för att uppmärksamma Oskar och Axel och skapa trygghet i situationen? Vilket stöd kan föräldrarna behöva, både nu och i ett längre perspektiv? Vilket ansvar har du för det? Elin, 8 månader, har precis fått diagnosen diabetes och är inlagd på sjukhus. Hennes bröder Oskar och Axel, 3 och 5 år, berättar för personalen att de är rädda för att lillasyster behöver ta sprutor hela tiden och att mamma och pappa är så ledsna. Vilka resurser och möjligheter har ni i verksamheten att involvera Elins bröder, och andra barn och unga, som närstående? Hur kan ni hjälpa familjen att informera och stödja syskonen? Har ni en handlingsplan och rutiner för barn som närstående? Vad saknas och vad kan förbättras? Barnmedicin Barnmedicin Elin, 8 månader, har precis fått diagnosen diabetes och är inlagd på sjukhus. Hennes bröder Oskar och Axel, 3 och 5 år, berättar för personalen att de är rädda för att lillasyster behöver ta sprutor hela tiden och att mamma och pappa är så ledsna. Hur kan du mildra brödernas rädsla? Vilken sorts information och stöd behöver de? Finns det i verksamheten tillräcklig kunskap om barns utvecklingsfaser och deras förmåga att hantera svåra situationer? Behöver ni mer barnkompetens och i så fall vad? Elin, 8 månader, har precis fått diagnosen diabetes och är inlagd på sjukhus. Hennes bröder Oskar och Axel, 3 och 5 år, berättar för personalen att de är rädda för att lillasyster behöver ta sprutor hela tiden och att mamma och pappa är så ledsna. För Oskar och Axel? För familjen? För dig som personal? För samhället? På kort sikt? På lång sikt? Vilka risker finns med ett otillräckligt bemötande? 3
7 Barnmedicin Barnmedicin 6-årige Vilgot har cancer. Hans storasyster Ebba, 16 år, vill vara med honom dygnet runt på sjukhuset, helst utan att mamma och pappa är med. Hon väljer bort skola och kompisar och kräver att få vara med även när Vilgot skickas till ett sjukhus på annan ort. Vilka olika barnperspektiv kan du se i den här berättelsen? Vilket ansvar har du för att uppmärksamma Ebba och få henne att hitta en rimlig balans i sitt engagemang? 6-årige Vilgot har cancer. Hans storasyster Ebba, 16 år, vill vara med honom dygnet runt på sjukhuset, helst utan att mamma och pappa är med. Hon väljer bort skola och kompisar och kräver att få vara med även när Vilgot skickas till ett sjukhus på annan ort. Vilka resurser och möjligheter har ni i verksamheten att stötta Ebba i hennes umgänge med Vilgot? Vilket stöd kan familjen få för att hitta en bättre balans? Har ni en handlingsplan och rutiner för barn som närstående? Vad saknas och vad kan förbättras? Barnmedicin Barnmedicin 6-årige Vilgot har cancer. Hans storasyster Ebba, 16 år, vill vara med honom dygnet runt på sjukhuset, helst utan att mamma och pappa är med. Hon väljer bort skola och kompisar och kräver att få vara med även när Vilgot skickas till ett sjukhus på annan ort. Hur kan du göra Ebba delaktig utan att hon utplånar sig själv? Vilken sorts information och stöd behöver hon? Finns det i verksamheten tillräcklig kunskap om barns utvecklingsfaser och deras förmåga att hantera svåra situationer? Behöver ni mer barnkompetens och i så fall vad? 6-årige Vilgot har cancer. Hans storasyster Ebba, 16 år, vill vara med honom dygnet runt på sjukhuset, helst utan att mamma och pappa är med. Hon väljer bort skola och kompisar och kräver att få vara med även när Vilgot skickas till ett sjukhus på annan ort. För Ebba? För resten av familjen? För dig som personal? För samhället? På kort sikt? På lång sikt? Vilka risker finns med ett otillräckligt bemötande? 4
8 Barnmedicin Barnmedicin Yusuf och Mustafa är 4 år och tvillingar. Yusuf har cancer och Mustafa är frisk. Men Mustafa vill vara sjuk som sin tvillingbror. Han vill vara på sjukhus med mamma och pappa, som Yusuf, och blir jätteglad vid vaccinationer och när han hamnar i fokus i en vårdsituation. Vilka olika barnperspektiv kan du se i den här berättelsen? Vilket ansvar har du för att uppmärksamma Mustafa och ge honom stöd? Hur kan föräldrarna involveras och stöttas? Yusuf och Mustafa är 4 år och tvillingar. Yusuf har cancer och Mustafa är frisk. Men Mustafa vill vara sjuk som sin tvillingbror. Han vill vara på sjukhus med mamma och pappa, som Yusuf, och blir jätteglad vid vaccinationer och när han hamnar i fokus i en vårdsituation. Vilka resurser och möjligheter har ni i verksamheten att stötta Mustafa? Andra barn i samma situation? Vilket stöd kan familjen få för att hitta en bättre balans för Mustafa? Har ni en handlingsplan och rutiner för barn som närstående? Vad saknas och vad kan förbättras? Barnmedicin Barnmedicin Yusuf och Mustafa är 4 år och tvillingar. Yusuf har cancer och Mustafa är frisk. Men Mustafa vill vara sjuk som sin tvillingbror. Han vill vara på sjukhus med mamma och pappa, som Yusuf, och blir jätteglad vid vaccinationer och när han hamnar i fokus i en vårdsituation. Hur kan du förklara för Mustafa att han är frisk och att Yusuf är sjuk? Vilken sorts information och stöd behöver han? Finns det i verksamheten tillräcklig kunskap om barns utvecklingsfaser och deras förmåga att hantera svåra situationer? Behöver ni mer barn kompetens och i så fall vad? Yusuf och Mustafa är 4 år och tvillingar. Yusuf har cancer och Mustafa är frisk. Men Mustafa vill vara sjuk som sin tvillingbror. Han vill vara på sjukhus med mamma och pappa, som Yusuf, och blir jätteglad vid vaccinationer och när han hamnar i fokus i en vårdsituation. För Mustafa? För resten av familjen? För dig som personal? För samhället? På kort sikt? På lång sikt? Vilka risker finns med ett otillräckligt bemötande? 5
9 Barnmedicin Barnmedicin Stella, 2 år, har en hjärntumör och är på sjukhuset för att ta prover. Hennes 5-åriga syster Nicole sitter i väntrummet som vanligt. Men just den här gången hör Nicole hur Stella skriker inne i provtagningsrummet. Hon blir jätterädd och undrar förtvivlat vad de gör med lillasyster. Vilka olika barnperspektiv kan du se i den här berättelsen? Vilket ansvar har du för att uppmärksamma Nicole och skapa trygghet i situationen? Vilket stöd kan föräldrarna behöva, både nu och i ett längre perspektiv, för att uppmärksamma Nicoles behov? Vilket ansvar har du för det? Stella, 2 år, har en hjärntumör och är på sjukhuset för att ta prover. Hennes 5-åriga syster Nicole sitter i väntrummet som vanligt. Men just den här gången hör Nicole hur Stella skriker inne i provtagningsrummet. Hon blir jätterädd och undrar förtvivlat vad de gör med lillasyster. Vilka resurser och möjligheter har ni i verksamheten för att uppmärksamma Nicole, och andra barn och unga, som närstående? Har ni en handlingsplan och rutiner för barn som närstående? Vad saknas och vad kan förbättras? Barnmedicin Barnmedicin Stella, 2 år, har en hjärntumör och är på sjukhuset för att ta prover. Hennes 5-åriga syster Nicole sitter i väntrummet som vanligt. Men just den här gången hör Nicole hur Stella skriker inne i provtagningsrummet. Hon blir jätterädd och undrar förtvivlat vad de gör med lillasyster. Vilken sorts information och stöd behöver Nicole? Finns det i verksamheten tillräcklig kunskap om barns utvecklingsfaser och deras förmåga att hantera svåra situationer? Behöver ni mer barnkompetens och i så fall vad? Stella, 2 år, har en hjärntumör och är på sjukhuset för att ta prover. Hennes 5-åriga syster Nicole sitter i väntrummet som vanligt. Men just den här gången hör Nicole hur Stella skriker inne i provtagningsrummet. Hon blir jätterädd och undrar förtvivlat vad de gör med lillasyster. För Nicole? För hennes familj? För dig som personal? För samhället? På kort sikt? På lång sikt? Vilka risker finns med ett otillräckligt bemötande? 6
10 barnpsykiatri barnpsykiatri Familjen Johansson deltar i ett informationsmöte på BUP om ADHD som äldre sonen Jack, 8 år, har. Med på mötet är yngre sonen Simon, 6 år. Först sitter han mest och ritar, men sedan lyssnar han alltmer uppmärksamt på vad som sägs. Vilka olika barnperspektiv kan du se i den här berättelsen? Vilket ansvar har du för att ta reda på hur Simon uppfattar och bearbetar sin storebrors situation? Vilket stöd behöver familjen i den här situationen? Vilket ansvar har du för det? Familjen Johansson deltar i ett informationsmöte på BUP om ADHD som äldre sonen Jack, 8 år, har. Med på mötet är yngre sonen Simon, 6 år. Först sitter han mest och ritar, men sedan lyssnar han alltmer uppmärksamt på vad som sägs. Vilka resurser och möjligheter har ni i verksamheten att involvera syskon och andra barn och unga som närstående? Hur kan ni stötta Simon och hans familj? Har ni en handlingsplan och rutiner för barn som närstående? Vad saknas och vad kan förbättras? barnpsykiatri barnpsykiatri Familjen Johansson deltar i ett informationsmöte på BUP om ADHD som äldre sonen Jack, 8 år, har. Med på mötet är yngre sonen Simon, 6 år. Först sitter han mest och ritar, men sedan lyssnar han alltmer uppmärksamt på vad som sägs. Vilken sorts information och stöd behöver Simon? Finns det i verksamheten tillräcklig kunskap om barns utvecklingsfaser och deras förmåga att hantera svåra situationer? Behöver ni mer barnkompetens och i så fall vad? Familjen Johansson deltar i ett informationsmöte på BUP om ADHD som äldre sonen Jack, 8 år, har. Med på mötet är yngre sonen Simon, 6 år. Först sitter han mest och ritar, men sedan lyssnar han alltmer uppmärksamt på vad som sägs. För Simon? För resten av familjen? För dig som personal? För samhället? På kort sikt? På lång sikt? Vilka risker finns med ett otillräckligt bemötande? 7
11 habilitering habilitering Eva, 37 år, har en hjärnskada efter en stroke. Hon får stöd av habiliteringen. Personalen där har träffat maken Stefan och barnen Ellen 5 år och Gustav 10 år. Vid ett besök är Eva ledsen och känner sig otillräcklig. Hon har glömt hämta Ellen på dagis. Stefan och hon bråkar, han är orolig för att hon ska glömma något så det börjar brinna hemma. Barnen är ledsna. Vilka olika barnperspektiv kan du se i den här berättelsen? Vilket ansvar har du för att ta reda på hur barnen uppfattar sin och familjens situation? Finns det regler/direktiv i landstinget som ni kan ta stöd av? Ska Socialtjänsten kopplas in? Eva, 37 år, har en hjärnskada efter en stroke. Hon får stöd av habiliteringen. Personalen där har träffat maken Stefan och barnen Ellen 5 år och Gustav 10 år. Vid ett besök är Eva ledsen och känner sig otillräcklig. Hon har glömt hämta Ellen på dagis. Stefan och hon bråkar, han är orolig för att hon ska glömma något så det börjar brinna hemma. Barnen är ledsna. Vilka resurser och möjligheter har ni i verksamheten att stötta Ellen och Gustav? Vilket stöd kan Eva få i sin relation till barnen? Har ni en handlingsplan och rutiner för barn som närstående? Vad saknas och vad kan förbättras? habilitering habilitering Eva, 37 år, har en hjärnskada efter en stroke. Hon får stöd av habiliteringen. Personalen där har träffat maken Stefan och barnen Ellen 5 år och Gustav 10 år. Vid ett besök är Eva ledsen och känner sig otillräcklig. Hon har glömt hämta Ellen på dagis. Stefan och hon bråkar, han är orolig för att hon ska glömma något så det börjar brinna hemma. Barnen är ledsna. Vilken sorts information och stöd behöver Ellen och Gustav? Finns det i verksamheten tillräcklig kunskap om barns utvecklingsfaser och deras förmåga att hantera svåra situationer? Behöver ni mer barnkompetens och i så fall vad? Eva, 37 år, har en hjärnskada efter en stroke. Hon får stöd av habiliteringen. Personalen där har träffat maken Stefan och barnen Ellen 5 år och Gustav 10 år. Vid ett besök är Eva ledsen och känner sig otillräcklig. Hon har glömt hämta Ellen på dagis. Stefan och hon bråkar, han är orolig för att hon ska glömma något så det börjar brinna hemma. Barnen är ledsna. För Ellen och Gustav? För Eva? För dig som personal? För samhället? På kort sikt? På lång sikt? Vilka risker finns med ett otillräckligt bemötande? 8
12 Habilitering Habilitering Hugo är 5 år och hans pappa har Aspergers syndrom. Personalen på förskolan märker att Hugo frågar och pratar mycket om varför hans pappa inte alltid är som andra pappor. Ibland är han är arg och ledsen över situationen hemma. Förskolepersonalen tycker att Hugo behöver få stöd som anhörig och tar kontakt med habiliteringen. Vilka olika barnperspektiv kan du se i den här berättelsen? Vilket ansvar har du för att ta reda på hur Hugo uppfattar sin och familjens situation? Hur tar du kontakt med familjen? Finns det regler/direktiv i landstinget som ni kan ta stöd av? Hugo är 5 år och hans pappa har Aspergers syndrom. Personalen på förskolan märker att Hugo frågar och pratar mycket om varför hans pappa inte alltid är som andra pappor. Ibland är han är arg och ledsen över situationen hemma. Förskolepersonalen tycker att Hugo behöver få stöd som anhörig och tar kontakt med habiliteringen. Vilka resurser och möjligheter har ni i verksamheten för att uppmärksamma Hugo, och andra barn och unga, som närstående? Vilket stöd kan pappan få i sin relation till Hugo? Har ni en handlingsplan och rutiner för barn som närstående? Vad saknas och vad kan förbättras? Habilitering Habilitering Hugo är 5 år och hans pappa har Aspergers syndrom. Personalen på förskolan märker att Hugo frågar och pratar mycket om varför hans pappa inte alltid är som andra pappor. Ibland är han är arg och ledsen över situationen hemma. Förskolepersonalen tycker att Hugo behöver få stöd som anhörig och tar kontakt med habiliteringen. Vilken sorts information och stöd behöver Hugo? Finns det i verksamheten tillräcklig kunskap om barns utvecklingsfaser och deras förmåga att hantera svåra situationer? Behöver ni mer barnkompetens och i så fall vad? Hugo är 5 år och hans pappa har Aspergers syndrom. Personalen på förskolan märker att Hugo frågar och pratar mycket om varför hans pappa inte alltid är som andra pappor. Ibland är han är arg och ledsen över situationen hemma. Förskolepersonalen tycker att Hugo behöver få stöd som anhörig och tar kontakt med habiliteringen. För Hugo? För hans pappa? För dig som personal? För samhället? På kort sikt? På lång sikt? Vilka risker finns med ett otillräckligt bemötande? 9
13 Habilitering Habilitering Katarina har en lindrig utvecklingsstörning. Hennes dotter, Lea 3 år, bor hos en annan familj men är hos Katarina ett par dagar och nätter i veckan. Lea har svårt att förstå varför hon inte kan vara mer hos sin mamma och Katarina har själv svårt att förklara. Katarina tar upp problemet vid ett besök hos kurator och pedagog i habiliteringsverksamheten. Vilka olika barnperspektiv kan du se i den här berättelsen? Vilket ansvar har du för att Lea får stöd i sitt umgänge med Katarina? Finns det regler/direktiv i landstinget som ni kan ta stöd av när ni agerar? Ska ni ta kontakt med Socialtjänsten? Katarina har en lindrig utvecklingsstörning. Hennes dotter, Lea 3 år, bor hos en annan familj men är hos Katarina ett par dagar och nätter i veckan. Lea har svårt att förstå varför hon inte kan vara mer hos sin mamma och Katarina har själv svårt att förklara. Katarina tar upp problemet vid ett besök hos kurator och pedagog i habiliteringsverksamheten. Vilka resurser och möjligheter har ni i verksamheten att stötta Lea, och andra barn och unga, som närstå ende? Vilket stöd kan Leas mamma få i sin relation till henne? Har ni en handlingsplan och rutiner för barn som närstående? Vad saknas och vad kan förbättras? Habilitering Habilitering Katarina har en lindrig utvecklingsstörning. Hennes dotter, Lea 3 år, bor hos en annan familj men är hos Katarina ett par dagar och nätter i veckan. Lea har svårt att förstå varför hon inte kan vara mer hos sin mamma och Katarina har själv svårt att förklara. Katarina tar upp problemet vid ett besök hos kurator och pedagog i habiliteringsverksamheten. Vilken sorts information och stöd behöver Lea? Finns det i verksamheten tillräcklig kunskap om barns utvecklingsfaser och deras förmåga att hantera svåra situationer? Behöver ni mer barnkompetens och i så fall vad? Katarina har en lindrig utvecklingsstörning. Hennes dotter, Lea 3 år, bor hos en annan familj men är hos Katarina ett par dagar och nätter i veckan. Lea har svårt att förstå varför hon inte kan vara mer hos sin mamma och Katarina har själv svårt att förklara. Katarina tar upp problemet vid ett besök hos kurator och pedagog i habiliteringsverksamheten. För Lea? För Katarina? För dig som personal? För samhället? På kort sikt? På lång sikt? Vilka risker finns med ett otillräckligt bemötande? 10
14 Hjärtintensiv Hjärtintensiv Fredrik faller ihop på jobbet och åker ambulans till akuten. Han har en hjärtinfarkt och läggs in på Hjärtintensiven (HIA). Hans fru Mia, och 9-årige son Lukas, åker till HIA. Men dottern Minna, 14 år, vägrar följa med. Mia är orolig för Minnas skull och Fredrik vill gärna träffa sin dotter. Vilka olika barnperspektiv ser du i den här berättelsen? Vilket ansvar har du för att uppmärksamma Minna och hennes bror? Vilket ansvar har du att stötta föräldrarna i att få Minna att bli delaktig, utan att hon känner sig tvingad? Fredrik faller ihop på jobbet och åker ambulans till akuten. Han har en hjärtinfarkt och läggs in på Hjärtintensiven (HIA). Hans fru Mia, och 9-årige son Lukas, åker till HIA. Men dottern Minna, 14 år, vägrar följa med. Mia är orolig för Minnas skull och Fredrik vill gärna träffa sin dotter. Vilka resurser och möjligheter har ni i verksamheten att involvera barn och unga som närstående? Finns det till exempel ett rum där ni kan prata i lugn och ro? Har ni en handlingsplan och rutiner för barn som närstående? Vad saknas och vad kan förbättras? Hjärtintensiv Hjärtintensiv Fredrik faller ihop på jobbet och åker ambulans till akuten. Han har en hjärtinfarkt och läggs in på Hjärtintensiven (HIA). Hans fru Mia, och 9-årige son Lukas, åker till HIA. Men dottern Minna, 14 år, vägrar följa med. Mia är orolig för Minnas skull och Fredrik vill gärna träffa sin dotter. Hur kan du närma dig Minna och skapa en förtroendefull relation? Vilken information behöver hon? Hennes bror? Finns det i verksamheten tillräcklig kunskap om barns utvecklingsfaser och deras förmåga att hantera svåra situationer? Behöver ni mer barnkompetens och i så fall vad? Fredrik faller ihop på jobbet och åker ambulans till akuten. Han har en hjärtinfarkt och läggs in på Hjärtintensiven (HIA). Hans fru Mia, och 9-årige son Lukas, åker till HIA. Men dottern Minna, 14 år, vägrar följa med. Mia är orolig för Minnas skull och Fredrik vill gärna träffa sin dotter. För Minna? För resten av familjen? För dig som personal? För samhället? På kort sikt? På lång sikt? Vilka risker finns med ett otillräckligt bemötande? 11
15 Intensivvård Intensivvård För ett par dagar sedan arbetade Sus med hästarna hemma på gården. Nu ligger hon i koma efter att drabbats av en svår blodförgiftning. Hennes man ringer avdelningen och vill komma på besök med barnen Linus 8 år, Tilde 13 år och Tim 16 år. De yngsta är rädda och tycker det är otäckt att hälsa på mamma. Vilka olika barnperspektiv ser du i den här berättelsen? Vilket ansvar har du för att uppmärksamma barnen? Hur kan du stötta pappan så han kan trygga situationen för barnen? Behöver andra bli involverade? För ett par dagar sedan arbetade Sus med hästarna hemma på gården. Nu ligger hon i koma efter att drabbats av en svår blodförgiftning. Hennes man ringer avdelningen och vill komma på besök med barnen Linus 8 år, Tilde 13 år och Tim 16 år. De yngsta är rädda och tycker det är otäckt att hälsa på mamma. Vilka resurser och möjligheter har ni i verksamheten att involvera barn och unga som närstående? Finns det till exempel ett rum där ni kan prata i lugn och ro? Har ni en handlingsplan och rutiner för barn som närstående? Vad saknas och vad kan förbättras? Intensivvård Intensivvård För ett par dagar sedan arbetade Sus med hästarna hemma på gården. Nu ligger hon i koma efter att drabbats av en svår blodförgiftning. Hennes man ringer avdelningen och vill komma på besök med barnen Linus 8 år, Tilde 13 år och Tim 16 år. De yngsta är rädda och tycker det är otäckt att hälsa på mamma. Hur berättar du för barnen att deras mamma ligger i koma? Vilken information behöver de? Finns det i verksamheten tillräcklig kunskap om barns utvecklingsfaser och deras förmåga att hantera svåra situationer? Behöver ni mer barn kompetens och i så fall vad? För ett par dagar sedan arbetade Sus med hästarna hemma på gården. Nu ligger hon i koma efter att drabbats av en svår blodförgiftning. Hennes man ringer avdelningen och vill komma på besök med barnen Linus 8 år, Tilde 13 år och Tim 16 år. De yngsta är rädda och tycker det är otäckt att hälsa på mamma. För barnen? Resten av familjen? För dig som personal? För samhället? På kort sikt? På lång sikt? Vilka risker finns med ett otillräckligt bemötande? 12
16 kirurgi/medicin kirurgi/medicin Lars har under flera år levt med sjukdomen ulcerös kolit. Han har nu genomgått en stomioperation. Ansvarig kirurg går direkt från operationen för att informera Lars fru Maria om hur operationen har gått. Han ska också informera om att de behöver ta kontakt med stomisjuksköterskan för fortsatt stöd och hantering av hjälpmedel. När kirurgen möter Maria har hon parets två barn med sig, Amanda 10 år och Albert 14 år. Vilka olika barnperspektiv kan du se i den här berättelsen? Vem har ansvar för att informera Amanda och Albert? Vilket ansvar har du för att uppmärksamma barnen och skapa trygghet i situationen? Lars har under flera år levt med sjukdomen ulcerös kolit. Han har nu genomgått en stomioperation. Ansvarig kirurg går direkt från operationen för att informera Lars fru Maria om hur operationen har gått. Han ska också informera om att de behöver ta kontakt med stomisjuksköterskan för fortsatt stöd och hantering av hjälpmedel. När kirurgen möter Maria har hon parets två barn med sig, Amanda 10 år och Albert 14 år. Vilka resurser och möjligheter har ni i verksamheten att uppmärksamma och informera barnen? Hur samverkar ni med andra när det gäller barns rätt till information och stöd? Har ni en handlingsplan och rutiner för barn som närstående? Vad saknas och vad kan förbättras? kirurgi/medicin kirurgi/medicin Lars har under flera år levt med sjukdomen ulcerös kolit. Han har nu genomgått en stomioperation. Ansvarig kirurg går direkt från operationen för att informera Lars fru Maria om hur operationen har gått. Han ska också informera om att de behöver ta kontakt med stomisjuksköterskan för fortsatt stöd och hantering av hjälpmedel. När kirurgen möter Maria har hon parets två barn med sig, Amanda 10 år och Albert 14 år. Vilken information och vilket stöd behöver barnen? Hela familjen? Finns det i verksamheten tillräcklig kunskap om barns utvecklingsfaser och deras förmåga att hantera svåra situationer? Behöver ni mer barnkompetens och i så fall vad? Lars har under flera år levt med sjukdomen ulcerös kolit. Han har nu genomgått en stomioperation. Ansvarig kirurg går direkt från operationen för att informera Lars fru Maria om hur operationen har gått. Han ska också informera om att de behöver ta kontakt med stomisjuksköterskan för fortsatt stöd och hantering av hjälpmedel. När kirurgen möter Maria har hon parets två barn med sig, Amanda 10 år och Albert 14 år. bemötande i en sådan här situation? För barnen? För Maria? För Lars? För dig som personal? För samhället? På kort sikt? På lång sikt? Vilka risker finns med ett otillräckligt bemötande? 13
17 Lekterapi Lekterapi Vincent är 8 år och har epilepsi. Han har en store bror, Max 10 år. Bröderna går i samma skola och Max skäms för sin lillebror som ibland inte får vara med och leka på skolgården på grund av sin sjuk dom. Vincent går ofta ensam därifrån och Max är jätteledsen. Max berättar om situationen för en lekterapeut på lekterapin, när han följer med sin bror till sjukhuset. Vilka olika barnperspektiv kan du se i den här berättelsen? Vilket ansvar har du för att uppmärksamma Max och ge honom stöd? Hur kan ni samarbeta med föräldrarna och skolan? Vilket ansvar har du för det? Vincent är 8 år och har epilepsi. Han har en store bror, Max 10 år. Bröderna går i samma skola och Max skäms för sin lillebror som ibland inte får vara med och leka på skolgården på grund av sin sjuk dom. Vincent går ofta ensam därifrån och Max är jätteledsen. Max berättar om situationen för en lekterapeut på lekterapin, när han följer med sin bror till sjukhuset. Vilka resurser och möjligheter har ni i verksamheten att stötta Max i hans relation till Vincent? Hur kan ni stötta familjen? Har ni en handlingsplan och rutiner för barn som närstående? Vad saknas och vad kan förbättras? Lekterapi Lekterapi Vincent är 8 år och har epilepsi. Han har en store bror, Max 10 år. Bröderna går i samma skola och Max skäms för sin lillebror som ibland inte får vara med och leka på skolgården på grund av sin sjuk dom. Vincent går ofta ensam därifrån och Max är jätteledsen. Max berättar om situationen för en lekterapeut på lekterapin, när han följer med sin bror till sjukhuset. Hur kan du förklara för Max att det är okej att ha sådana här känslor? Vilken sorts information och stöd behöver han? Finns det i verksamheten tillräcklig kunskap om barns utvecklingsfaser och deras förmåga att hantera svåra situationer? Behöver ni mer barnkompetens och i så fall vad? Vincent är 8 år och har epilepsi. Han har en store bror, Max 10 år. Bröderna går i samma skola och Max skäms för sin lillebror som ibland inte får vara med och leka på skolgården på grund av sin sjuk dom. Vincent går ofta ensam därifrån och Max är jätteledsen. Max berättar om situationen för en lekterapeut på lekterapin, när han följer med sin bror till sjukhuset. bemötande i en sådan här situation? För Max? För resten av familjen? För dig som personal? För samhället? På kort sikt? På lång sikt? Vilka risker finns med ett otillräckligt bemötande? 14
18 Medicin Medicin Jonny har fått en svår njursjukdom och är ofta på sjukhus. Sonen Erik, 10 år, har ryggmärgsbråck och är rullstolsburen. Dagtid har Erik personlig assistent, övrig tid sköter föräldrarna om honom. Nu har mamman svårt att ensam ta hand om Erik och han kan inte hälsa på sin pappa på sjukhus så ofta han vill. Tillvaron är upp och ner och Erik har blivit aggressiv. Vilka olika barnperspektiv ser du i denna berättelse? Vilket ansvar har du för att Erik ska uppmärksammas i samband med pappans sjukdom? Finns det regler/direktiv i landstinget som ni kan ta stöd av? Jonny har fått en svår njursjukdom och är ofta på sjukhus. Sonen Erik, 10 år, har ryggmärgsbråck och är rullstolsburen. Dagtid har Erik personlig assistent, övrig tid sköter föräldrarna om honom. Nu har mamman svårt att ensam ta hand om Erik och han kan inte hälsa på sin pappa på sjukhus så ofta han vill. Tillvaron är upp och ner och Erik har blivit aggressiv. Vilka resurser och möjligheter har ni i verksamheten att hjälpa Erik? Hur fungerar samarbetet med andra områden inom vården som familjen har kontakt med? Har ni en handlingsplan och rutiner för barn som närstående? Vad saknas och vad kan förbättras? Medicin Medicin Jonny har fått en svår njursjukdom och är ofta på sjukhus. Sonen Erik, 10 år, har ryggmärgsbråck och är rullstolsburen. Dagtid har Erik personlig assistent, övrig tid sköter föräldrarna om honom. Nu har mamman svårt att ensam ta hand om Erik och han kan inte hälsa på sin pappa på sjukhus så ofta han vill. Tillvaron är upp och ner och Erik har blivit aggressiv. Vilken sorts information och stöd behöver Erik? Finns det i verksamheten tillräcklig kunskap om barns utvecklingsfaser och deras förmåga att hantera svåra situationer? Behöver ni mer barnkompetens och i så fall vad? Jonny har fått en svår njursjukdom och är ofta på sjukhus. Sonen Erik, 10 år, har ryggmärgsbråck och är rullstolsburen. Dagtid har Erik personlig assistent, övrig tid sköter föräldrarna om honom. Nu har mamman svårt att ensam ta hand om Erik och han kan inte hälsa på sin pappa på sjukhus så ofta han vill. Tillvaron är upp och ner och Erik har blivit aggressiv. För Erik? För familjen? För dig som personal? För samhället? På kort sikt? På lång sikt? Vilka risker finns med ett otillräckligt bemötande? 15
19 Medicin/Geriatrik Medicin/Geriatrik Sara, 97 år, är inlagd på en geriatrisk avdelning. Hon dör av hjärtsvikt och de anhöriga underrättas. Dagen efter kommer Saras barnbarnsbarn Camilla till avdelningen tillsammans med sonen Kalle, 5 år. Han vill säga hejdå till sin älskade tant Sara och vara med på begravningen. Camilla ber personalen om råd. Vilka olika barnperspektiv ser du i denna berättelse? Vilket ansvar har du för att möta Kalles känslor när Sara har dött? Hur kan du förbereda dig för hans frågor och reaktioner? Vilket ansvar har du för att stötta Camilla? Sara, 97 år, är inlagd på en geriatrisk avdelning. Hon dör av hjärtsvikt och de anhöriga underrättas. Dagen efter kommer Saras barnbarnsbarn Camilla till avdelningen tillsammans med sonen Kalle, 5 år. Han vill säga hejdå till sin älskade tant Sara och vara med på begravningen. Camilla ber personalen om råd. Vilka råd skulle du ge Camilla om farväl och begravning? Hur skulle du arrangera ett farväl, på avdelningen, med ett litet barn närvarande? Har ni en handlingsplan och rutiner för barn som närstående? Vad saknas och vad kan förbättras? Medicin/Geriatrik Medicin/Geriatrik Sara, 97 år, är inlagd på en geriatrisk avdelning. Hon dör av hjärtsvikt och de anhöriga underrättas. Dagen efter kommer Saras barnbarnsbarn Camilla till avdelningen tillsammans med sonen Kalle, 5 år. Han vill säga hejdå till sin älskade tant Sara och vara med på begravningen. Camilla ber personalen om råd. Hur pratar du om döden med en 5-åring? Hur mycket information kan Kalle förstå och hantera? Finns det i verksamheten tillräcklig kunskap om barns utvecklingsfaser och deras förmåga att hantera svåra situationer? Behöver ni mer barnkompetens och i så fall vad? Sara, 97 år, är inlagd på en geriatrisk avdelning. Hon dör av hjärtsvikt och de anhöriga underrättas. Dagen efter kommer Saras barnbarnsbarn Camilla till avdelningen tillsammans med sonen Kalle, 5 år. Han vill säga hejdå till sin älskade tant Sara och vara med på begravningen. Camilla ber personalen om råd. För Kalle? För hans mamma? För dig som personal? För samhället? På kort sikt? På lång sikt? Vilka risker finns med ett otillräckligt bemötande? 16
20 neonatalvård neonatalvård Viggo föds för tidigt och måste vara kvar länge på sjukhuset. Hans föräldrar turas om att vara där med honom. Viggos storasyster My följer inte med så ofta. Hon är 14 år och gillar inte sjukhus, säger hon till personalen på avdelningen de få gånger som de möts. Vilka olika barnperspektiv ser du i den här berättelsen? Vilket ansvar har du för att My ska känna mer närhet till Viggo och trygghet i situationen? Hur kan du få My att följa med till sjukhuset oftare, utan att hon känner sig tvingad? Viggo föds för tidigt och måste vara kvar länge på sjukhuset. Hans föräldrar turas om att vara där med honom. Viggos storasyster My följer inte med så ofta. Hon är 14 år och gillar inte sjukhus, säger hon till personalen på avdelningen de få gånger som de möts. Vilka resurser och möjligheter har ni i verksamheten att involvera syskon och andra närstående barn i olika åldrar? Finns det till exempel ett rum där ni kan prata i lugn och ro? Har ni en handlingsplan och rutiner för barn som närstående? Vad saknas och vad kan förbättras? neonatalvård neonatalvård Viggo föds för tidigt och måste vara kvar länge på sjukhuset. Hans föräldrar turas om att vara där med honom. Viggos storasyster My följer inte med så ofta. Hon är 14 år och gillar inte sjukhus, säger hon till personalen på avdelningen de få gånger som de möts. Hur ska du kunna närma dig My och skapa en förtroendefull relation? Vilken information behöver hon? Finns det i verksamheten tillräcklig kunskap om barns utvecklingsfaser och deras förmåga att hantera svåra situationer? Behöver ni mer barnkompetens och i så fall vad? Viggo föds för tidigt och måste vara kvar länge på sjukhuset. Hans föräldrar turas om att vara där med honom. Viggos storasyster My följer inte med så ofta. Hon är 14 år och gillar inte sjukhus, säger hon till personalen på avdelningen de få gånger som de möts. För My? För resten av familjen? För dig som personal? För samhället? På kort sikt? På lång sikt? Vilka risker finns med ett otillräckligt bemötande? 17
21 Onkologi/Gynekologi Onkologi/Gynekologi Anna har cancer i livmodern och är ofta inlagd på sjukhuset. Hennes son Jonas, 8 år, vill gärna sova med henne på avdelningen. Men när han frågar personalen får han svaret så gör vi inte här och en klapp på huvudet. Vilka olika barnperspektiv ser du i denna berättelse? Vilket ansvar har du för Jonas behov av att vara nära sin mamma? Hur kan du förbereda dig för att bemöta hans tankar och känslor? Vilket stöd behöver Anna för att möta Jonas behov? Anna har cancer i livmodern och är ofta inlagd på sjukhuset. Hennes son Jonas, 8 år, vill gärna sova med henne på avdelningen. Men när han frågar personalen får han svaret så gör vi inte här och en klapp på huvudet. Vilka resurser och möjligheter har ni i verksamheten att lösa situationen på ett bättre sätt? Behövs det till exempel ett särskilt övernattningsrum för vuxna och barn? Har ni en handlingsplan och rutiner för barn som närstående? Vad saknas och vad kan förbättras? Onkologi/Gynekologi Onkologi/Gynekologi Anna har cancer i livmodern och är ofta inlagd på sjukhuset. Hennes son Jonas, 8 år, vill gärna sova med henne på avdelningen. Men när han frågar personalen får han svaret så gör vi inte här och en klapp på huvudet. Vilken information kan Jonas förstå och hantera? Finns det i verksamheten tillräcklig kunskap om barns utvecklingsfaser och deras förmåga att hantera svåra situationer? Behöver ni mer barnkompetens och i så fall vad? Anna har cancer i livmodern och är ofta inlagd på sjukhuset. Hennes son Jonas, 8 år, vill gärna sova med henne på avdelningen. Men när han frågar personalen får han svaret så gör vi inte här och en klapp på huvudet. För Jonas? För Anna? För dig som personal? För samhället? På kort sikt? På lång sikt? Vilka risker finns med ett otillräckligt bemötande? 18
22 Ortopedi Ortopedi Manuela krossade sitt ena ben i en bilolycka för ett par år sedan. Hon har ständiga smärtor och är beroende av kryckor och rullstol. Nu vill läkarna amputera benet ovanför knät. Manuelas barn, Leo 8 år och Minerva 10 år, är jätteoroliga för sin mamma och har massor av frågor inför operetionen. Manuela delar vårdnaden om barnen med deras pappa. Vilka olika barnperspektiv ser du i den här berättelsen? Vilket ansvar har du för att uppmärksamma barnen och möta deras oro? Hur kan du stötta Manuela så hon kan trygga situationen för barnen? Behöver pappan bli involverad? Manuela krossade sitt ena ben i en bilolycka för ett par år sedan. Hon har ständiga smärtor och är beroende av kryckor och rullstol. Nu vill läkarna amputera benet ovanför knät. Manuelas barn, Leo 8 år och Minerva 10 år, är jätteoroliga för sin mamma och har massor av frågor inför operetionen. Manuela delar vårdnaden om barnen med deras pappa. Vilka resurser och möjligheter har ni i verksamheten att involvera barn och unga som närstående? Finns det till exempel ett rum där ni kan prata i lugn och ro? Har ni en handlingsplan och rutiner för barn som närstående? Vad saknas och vad kan förbättras? Ortopedi Ortopedi Manuela krossade sitt ena ben i en bilolycka för ett par år sedan. Hon har ständiga smärtor och är beroende av kryckor och rullstol. Nu vill läkarna amputera benet ovanför knät. Manuelas barn, Leo 8 år och Minerva 10 år, är jätteoroliga för sin mamma och har massor av frågor inför operetionen. Manuela delar vårdnaden om barnen med deras pappa. Hur kan du berätta för barnen om vad som ska hända med deras mamma? Vilken information behöver de? Finns det i verksamheten tillräcklig kunskap om barns utvecklingsfaser och deras förmåga att hantera svåra situationer? Behöver ni mer barnkompetens och i så fall vad? Manuela krossade sitt ena ben i en bilolycka för ett par år sedan. Hon har ständiga smärtor och är beroende av kryckor och rullstol. Nu vill läkarna amputera benet ovanför knät. Manuelas barn, Leo 8 år och Minerva 10 år, är jätteoroliga för sin mamma och har massor av frågor inför operetionen. Manuela delar vårdnaden om barnen med deras pappa. För barnen? För Manuela? För dig som personal? För samhället? På kort sikt? På lång sikt? Vilka risker finns med ett otillräckligt bemötande? 19
23 Palliativ vård Palliativ vård På en palliativ vårdavdelning ligger Vanja, 35 år. Hon vårdas för långt framskriden cancer i bukspottkörteln. Nu är Vanja döende och hennes familj, maken Åke och barnen Ellinor 4 år och Martin 8 år, kommer till avdelningen. Vilka olika barnperspektiv ser du i den här berättelsen? Vilket ansvar har du för att barnens avsked av sin mamma ska bli så bra som möjligt? Ska ni förbereda avslutet med pappan och barnen tillsammans? Eller med Åke enskilt? På en palliativ vårdavdelning ligger Vanja, 35 år. Hon vårdas för långt framskriden cancer i bukspottkörteln. Nu är Vanja döende och hennes familj, maken Åke och barnen Ellinor 4 år och Martin 8 år, kommer till avdelningen. Vilka resurser och möjligheter har ni i verksamheten att involvera Ellinor och Martin i slutskedet av Vanjas liv? Finns det ett särskilt rum där ni kan sitta i lugn och ro och prata? Där familjen kan säga farväl till Vanja? Har ni en handlingsplan och rutiner för barn som närstående? Vad saknas och vad kan förbättras? Palliativ vård Palliativ vård På en palliativ vårdavdelning ligger Vanja, 35 år. Hon vårdas för långt framskriden cancer i bukspottkörteln. Nu är Vanja döende och hennes familj, maken Åke och barnen Ellinor 4 år och Martin 8 år, kommer till avdelningen. Är det bra att barnen får träffa Vanja? Vem ska möta deras reaktioner? På kort och lång sikt? Finns det i verksamheten tillräcklig kunskap om barns utvecklingsfaser och deras förmåga att hantera svåra situationer? Behöver ni mer barnkompetens och i så fall vad? På en palliativ vårdavdelning ligger Vanja, 35 år. Hon vårdas för långt framskriden cancer i bukspottkörteln. Nu är Vanja döende och hennes familj, maken Åke och barnen Ellinor 4 år och Martin 8 år, kommer till avdelningen. För barnen? För Vanja och Åke? För dig som personal? För samhället? På kort sikt? På lång sikt? Vilka risker finns med ett otillräckligt bemötande? 20
24 Paramedicin Paramedicin Lennart är svårt sjuk och vårdas på sjukhus. Han är skild och har delad vårdnad om Julia, 6 år, och Nils, 8 år. Lennart och barnens mamma har en konflikt om vårdnaden och mamman bestämmer att barnen inte får träffa Lennart. Han har tidigare haft daglig kontakt med barnen och nu vill han träffa dem. Han berättar för en sjuksköterska som tar kontakt med kurator. Vilka olika barnperspektiv kan du se i den här berättelsen? Vilket ansvar har du för att se till att barnen får träffa Lennart? Finns det regler/direktiv i landstinget som ni kan ta stöd av när ni agerar? Ska Socialtjänsten kopplas in? Lennart är svårt sjuk och vårdas på sjukhus. Han är skild och har delad vårdnad om Julia, 6 år, och Nils, 8 år. Lennart och barnens mamma har en konflikt om vårdnaden och mamman bestämmer att barnen inte får träffa Lennart. Han har tidigare haft daglig kontakt med barnen och nu vill han träffa dem. Han berättar för en sjuksköterska som tar kontakt med kurator. Vilka resurser och möjligheter har ni i verksamheten att stötta Julia och Nils? Vilket stöd kan Lennart få i sitt umgänge med, och i sin relation till, barnen? Har ni en handlingsplan och rutiner för barn som närstående? Vad saknas och vad kan förbättras? Paramedicin Paramedicin Lennart är svårt sjuk och vårdas på sjukhus. Han är skild och har delad vårdnad om Julia, 6 år, och Nils, 8 år. Lennart och barnens mamma har en konflikt om vårdnaden och mamman bestämmer att barnen inte får träffa Lennart. Han har tidigare haft daglig kontakt med barnen och nu vill han träffa dem. Han berättar för en sjuksköterska som tar kontakt med kurator. Vilken sorts information om pappas sjukdom behöver Julia och Nils? Finns det i verksamheten tillräcklig kunskap om barns utvecklingsfaser och deras förmåga att hantera svåra situationer? Behöver ni mer barnkompetens och i så fall vad? Lennart är svårt sjuk och vårdas på sjukhus. Han är skild och har delad vårdnad om Julia, 6 år, och Nils, 8 år. Lennart och barnens mamma har en konflikt om vårdnaden och mamman bestämmer att barnen inte får träffa Lennart. Han har tidigare haft daglig kontakt med barnen och nu vill han träffa dem. Han berättar för en sjuksköterska som tar kontakt med kurator. För Julia och Nils? För Lennart? För dig som personal? För samhället? På kort sikt? På lång sikt? Vilka risker finns med ett otillräckligt bemötande? 21
25 Paramedicin/neurologi Paramedicin/neurologi Kerstin är svårt sjuk i MS och hennes 10-åriga son Isak har många frågor om sin mammas sjukdom. Men Kerstins bror, som är närmast anhörig, motsätter sig att Isak får informationen. Hans motiv är att skydda både Kerstin och Isak. Vårdpersonalen kontaktar kuratorn för att få hjälp med situationen. Vilka olika barnperspektiv kan du se i den här berättelsen? Vilket ansvar har du för att Isak uppmärksammas och blir mer informerad om sin mammas sjukdom? Hur ska du få Kerstins bror att förstå hur viktigt det är? Hur kan kurator och vårdpersonalen samarbeta för att möta Isaks behov? Kerstin är svårt sjuk i MS och hennes 10-åriga son Isak har många frågor om sin mammas sjukdom. Men Kerstins bror, som är närmast anhörig, motsätter sig att Isak får informationen. Hans motiv är att skydda både Kerstin och Isak. Vårdpersonalen kontaktar kuratorn för att få hjälp med situationen. Vilka resurser och möjligheter har ni i verksamheten för att möta Isaks frågor och känslor? Vilket stöd kan Kerstin få i sin relation till Isak? Har ni en handlingsplan och rutiner för barn som närstående? Vad saknas och vad kan förbättras? Paramedicin/neurologi Paramedicin/neurologi Kerstin är svårt sjuk i MS och hennes 10-åriga son Isak har många frågor om sin mammas sjukdom. Men Kerstins bror, som är närmast anhörig, motsätter sig att Isak får informationen. Hans motiv är att skydda både Kerstin och Isak. Vårdpersonalen kontaktar kuratorn för att få hjälp med situationen. Vilken sorts information och stöd behöver Isak? Finns det i verksamheten tillräcklig kunskap om barns utvecklingsfaser och deras förmåga att hantera svåra situationer? Behöver ni mer barnkompetens och i så fall vad? Kerstin är svårt sjuk i MS och hennes 10-åriga son Isak har många frågor om sin mammas sjukdom. Men Kerstins bror, som är närmast anhörig, motsätter sig att Isak får informationen. Hans motiv är att skydda både Kerstin och Isak. Vårdpersonalen kontaktar kuratorn för att få hjälp med situationen. För Isak? För Kerstin? För dig som personal? För samhället? På kort sikt? På lång sikt? Vilka risker finns med ett otillräckligt bemötande? 22
Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk
Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om
Läs merBarn. Vinjett SIP Vera
Vera Vera är 15 år. Hennes storasyster är orolig för Vera då hon verkar ledsen, haft mycket huvudvärk och svårt att sova på nätterna. Systern har uppmärksammat att Vera senaste tiden gått ner i vikt och
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÄr du anhörig till någon med funktionshinder?
Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att
Läs merÄr du anhörig till någon med funktionshinder?
Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att
Läs merFörst vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att
Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merPAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA
PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt
Läs merÄr du anhörig till någon med funktionsnedsättning?
Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,
Läs merVägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg
Läs merRåd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra
Läs merDu är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB
Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merHälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan
Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser
Läs merLärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?
sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna
Läs merDet finns flera böcker om Lea. Du kan läsa dem i vilken ordning som helst! De böcker som kommit ut hittills heter Lea, Lea på läger och Lea, vilse!
Läsnyckel Lea och Maja Författare: Helena Karlsson Lea och Maja är en lättläst ungdomsbok som är skriven på Hegas nivå två. Boken passar för läsare som vill ha en gripande berättelse, med ett språk som
Läs merIllustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor
JONNY VILL VARA ENSAM Om trötta föräldrar och karusellen med professionella Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merKan man bli sjuk av ord?
Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation
Läs merDu är klok som en bok, Lina!
Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på
Läs merLag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård
Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Lars 45 år Lars bor på en släktgård med ett mindre jordbruk med 20 mjölkkor. Han är gift och har två barn i tonåren. Under en
Läs merBarnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1
Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra
Läs merVi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra!
Barn mår bra av att veta Den här berättelsen handlar om habiliteringen. Ditt barn får veta vad habilitering är och höra om barn med olika funktionsnedsättningar. Igenkänning kan ge ditt barn trygghet och
Läs merUndra besöker habiliteringen
Barn mår bra av att veta Den här berättelsen handlar om habiliteringen. Ditt barn får veta vad habilitering är och höra om barn med olika funktionsnedsättningar. Igenkänning kan ge ditt barn trygghet och
Läs merBarn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merBarn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS
Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.
Läs merHjälp! Mina föräldrar ska skiljas!
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver
Läs merRandiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en
Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst
Läs merINDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander
INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merProv: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.
Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,
Läs merTilla ggsrapport fo r barn och unga
Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad
Läs merHilkka 85 år. Äldre. Fallbeskrivning - SIP
Fallbeskrivning - SIP Hilkka 85 år Hilkka har sedan många år diabetes och högt blodtryck och lever tillsammans med sin 90-årige make i en villa i Kumla. Hon har en stomi som sköts av stomiterapeuten på
Läs merVÅRDNADSHAVARE FÖRSKOLA LEKTERAPI. Råd till förskola och vårdnadshavare kring samarbetet när ett barn blir långtidssjuk eller får en kronisk sjukdom
INFORMATION till vårdnadshavare, förskolepersonal och förskolechef Tips på länkar http://epi.vgregion.se/dunder Bekanta dig med Drottning Silvias barnsjukhus mottagningar och avdelningar. Råd till förskola
Läs merMalvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget
1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han
Läs merHar barn alltid rätt?
Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets
Läs merTill dig som förlorat di barn
Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund
Läs merSjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer
Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Tove Bylund Grenklo, PhD, beteendevetare 20 februari 2015 Tove Bylund Grenklo Oundvikligt Dödsfallet (förlusten) och sorgen Påverkbart
Läs merSvåra närståendemöten i palliativ vård
Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning
Läs merTILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER
TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10
Läs merEsther 82 år. 2 kap.7 SoL och 16 kap.4 HSL
Esther 82 år Esther är änka sedan tre år tillbaka och bor kvar i makarnas gemensamma hus. Huset består av två plan med källare där sovrum och badrum är beläget på våning två. På bottenplan finns kök, vardagsrum
Läs merBARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning
Läs merBarns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det
Läs merEva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer
HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva
Läs merPOJKPAKETET Handledningar Varför Pojkpaketet?
POJKPAKETET Böckerna i pojkpaketet är fokuserade på pojkrollen. Det går idag att hitta bredare roller för flickor inom barnböcker. Flickor som går i Pippis fotspår. Men böcker som gestaltar pojkar på ett
Läs mermellan barn och föräldrar
mellan barn och föräldrar Det här jobbet handlar om hur man pratar om tankar och känslor i sina familjer Gävle 2016 09 30 Kalle 9 år, barnexpert i projektet Ohälsa När viktiga tankar och känslor inte sägs
Läs merINFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset
INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES Sachsska barn- och ungdomssjukhuset En del av Södersjukhuset Diabetes, vad är det? Diabetes är en relativt vanlig sjukdom, cirka 8000
Läs merSå här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips
Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna
Läs merBarns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas
Läs merHubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert
Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är
Läs merDelaktighet - på barns villkor?
Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter
Läs merHandlingsplan vid KRISSITUATIONER. Små Hopp i Boden
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER Små Hopp i Boden Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Hot och våld.. 5-6 Krisgrupp. 7 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede..
Läs merFamiljestöd en mänsklig rättighet?
1 Perspektivmöte 9 10 januari 2012 om Familjestöd en mänsklig rättighet? på Sätra Bruks Herrgård Rapport och sammanställning från ett perspektivmöte med föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar
Läs merVälkommen till barnoperation
Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,
Läs merSyskonrelationen Sårbarhet och motståndskraft. Barn vet saker som vuxna inte vet och barn vet ofta annat än vuxna tror
Annorlunda syskonsituation Christina Renlund Leg psykolog och psykoterapeut Syskonrelationen Annorlunda syskonsituation behöver inte betyda att den är problematisk men den betyder att barn i sin familj
Läs merTrasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp
Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget efter en förlaga från Stockholms läns landsting Det var en gång fyra kompisar
Läs merVÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM. av Joy Slatford
VÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM av Joy Slatford VÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM av Joy Slatford 2 Alla blir sjuka någon gång. I skolan var Lotta förkyld förra veckan. Adam bröt benet i somras. 3
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merMITT LIV SOM DIABETIKER
20/11 2012 2/12 2012 MITT LIV SOM DIABETIKER För exakt 7 år, 1 månad, 2 veckor och 1 dag sedan hände något som skulle ändra mitt liv. Jag fick en sjukdom som heter diabetes. Jag hade börjat i första klass
Läs meren lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum
en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen
Läs merProv svensk grammatik
Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.
Läs merUppdaterad 2015-11-01. Litteraturlista RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER
Uppdaterad 2015-11-01 Litteraturlista RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER INNEHÅLL 3 4 4 5 6 6 8 Inledning Allmänt om barncancer Till personal Till elever Sena komplikationer Till personal Bra
Läs merVi är anhöriga. Är du en av oss?
Vi är anhöriga Är du en av oss? Att få vårda en närstående är samma sak som att få ge en gåva till någon man tycker om. Helt naturligt är det också slitsamt att vara anhörigvårdare. Då är det viktigt att
Läs merDu kan stötta ditt barn
Du kan stötta ditt barn Råd och stöd till barn och föräldrar inför undersökningar och behandlingar vid sjukhusbesöket Författare: Personal inom olika yrkeskategorier på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus,
Läs merAtt ta avsked - handledning
Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser
Läs merHur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?
Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen? Lena Sorcini Leg psykolog HC Söderstaden 2018-03-08 Identitet Formas under hela livet Identitet skapas i samverkan med omgivningen Gör en person
Läs merLgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Hanne Fredsted Vad handlar boken om? Boken handlar om Tarik och Ida som ska på skolresa. Tarik vill så gärna följa med, men hans pappa har sagt att i hans familj sover man hemma. Fröken
Läs merJoel är död Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Hans Peterson Vad handlar boken om? Den 9 maj förändras Linus liv. Linus är i skogen med mamma, pappa och storebror Joel. Linus ser upp till Joel och en dag vill han också vara stor
Läs merINSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA
PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten
Läs merSamhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap
Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn
Läs merBARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning
Läs merSmakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se
Innehåll Förord 5 När barnets livshistoria inte blir som det var tänkt 8 Krisreaktioner kan skapa konflikter 13 Hänsynslöst hänsynsfull 15 Det svarta molnet 17 Hopp och förtvivlan 18 En omöjlig frigörelseprocess
Läs merDu är klok som en bok, Lina!
Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på
Läs merLinus mamma har en utvecklingsstörning
Barnbok Linus mamma har en utvecklingsstörning Text: Sandra Melander och Lydia Springer Illustrationer: Laila Stolpe Linus är 8 år och bor tillsammans med sin mamma i en hyreslägenhet. Linus mamma älskar
Läs merVad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött.
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött. För psykisk hälsa NÄR EN FÖRÄLDER DÖR...... så förändras ens liv. En dag händer det värsta, det som du varit så rädd
Läs merLärarhandledning Min skalliga mamma Camilla Dahlson & Malin Roca Ahlgren 2018 LÄRARHANDLEDNING KIKKULI FÖRLAG
LÄRARHANDLEDNING KIKKULI FÖRLAG 1 FÖRORD Boken är skriven av Camilla Dahlson och kan läsas oberoende av lärarhandledningen. Handledningen är skriven av Camilla Dahlson och Malin Roca Ahlgren, leg. lärare.
Läs merAllmän omvårdnad. Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre, barnpsykologi, vårdandets pedagogik och didaktik
Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre, barnpsykologi, vårdandets pedagogik och didaktik Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: SSK09 TentamensKod: Tentamensdatum: 10/11-2012
Läs merLilla förskolepaketet
Lilla förskolepaketet Böckerna i lilla förskolepaketet har stor igenkänningsfaktor och koppling till barns vardag och visar lekar, fantasier och erfarenheter som många barn delar. Flera av böckerna visar
Läs merErik på fest Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Erik ska på fest hos Lea. Erik längtar för han är lite kär i henne. Erik ger en vampyrmask till Lea i present. De äter tårta, glass och godis.
Läs merHamid Hamid är 18 år och kom från Eritrea i våras. Han har inga anhöriga i Sverige och bor nu på ett boende för ensamkommande ungdomar i Huddinge. Han
Ellen Ellen är en 20 år och studerar idrottsvetenskapligt program på universitetet i Umeå och tränar friidrott strax under elitnivå. Det är hennes drömutbildning som hon kämpat hårt för att komma in på,
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merKarin 30 år. Vuxna. Behövs en samordning kring Karin? Om ni anser det vem borde kalla vilka till ett samordningsmöte?
Karin 30 år Karin lever med sin sambo och tre barn (åtta, nio och elva år). Hon är sjukskriven på halvtid och har en praktikplats på deltid. Karin riskerar att utförsäkras då hennes sjukskrivningsdagar
Läs merlyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina
Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt
Läs merBARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?
BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är
Läs merGrafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn
Läs merGrafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet
Läs merDet handlar om närhet..
1 2 Det handlar om närhet.. 3 Anhörig Närstående 4 Att vara anhörig i livets berg- och dalbana? 5 6 7 8 9 Vi väljer inte bort den närstående - vi väljer till den anhörige! 109 Vilka är de? 11 Vem är närmast?
Läs merSkruttan - flickan. med en mage som luras
Skruttan - flickan med en mage som luras Skruttan - flickan med en mage som luras Skruttan, flickan med en mage som luras. En saga om och för barn med Prader-Willi syndrom. Skruttan är inte som alla andra
Läs merVi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra!
Barn mår bra av att veta Ditt barn ska komma till habiliteringen och göra en cpup-mätning. Det är svårt att med enbart ord förklara vad det är, därför har vi gjort den här boken. Barnet får genom berättelsen
Läs merTÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista
ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse
Läs merVardag Äldreboendet Björkgården
ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 2 tegel (sida 7, rad 5) bränd lera bråttom (sida 7, rad 8) inte mycket tid Kapitel 3 bingo (sida 10, rad 3) ett spel minne (sida 11, rad 7)
Läs merBarn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer
Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merRåd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen
Läs merLärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén
sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed
Läs merHälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom
Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom Ulrika Ferm, Margaretha Jenholt Nolbris, Annikki Jonsson, Petra Linnsand och Stefan Nilsson På uppdrag
Läs merMaria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414
Sjuksköterskeprogrammet HT 2014 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B II, klinisk kurs, OM1414 Datum: 2015-01-02 Antal frågor: 5 huvudfrågor. Lärare: Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants
Läs merinformation till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad
information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad Förberedelser inför operation För information inför operation besök eller ring oss några
Läs merLkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1
Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus
Läs mer