KRISPLAN EMILIASKOLAN. Upprättad Utvärderas efter varje särskild händelse där krisplanen använts och revideras vid behov.

Transkript

1 KRISPLAN EMILIASKOLAN Upprättad Utvärderas efter varje särskild händelse där krisplanen använts och revideras vid behov.

2 Innehåll 1. Krisgrupp 3 2. Viktiga telefonnummer 3 3. Ärendegång vid olycka eller annat allvarligt tillbud 4 4. Krislåda 4 5. Krissituationer; När ett barn dör När ett barn mister nära anhörig När personal dör När ett barn blir allvarligt sjukt När ett barn försvinner från förskolan/skolan Allvarlig olycka på förskolan/skolan Brand Barn som far illa När drogpåverkade vårdnadshavare kommer för att hämta När personal blir utsatt för hot eller våld När barn inte blir hämtat 7 6. Litteraturlista 8 7. Bilaga, stöd till personal (Dyregrov) Emotionell första hjälp 7.2 Kommunikation med barn och ungdomar i sorg och kriser 7.3 Sorg- och krisreaktioner hos barn 7.4 Att underrätta om dödsfall 7.5 Samtal i gruppen/klassen 7.6 Barn i behov av särskilt stöd 2

3 1. Krisgrupp Rektor Lena Johnson , Vid rektors frånvaro meddelas alltid vem som är tillförordnad och hur denna nås (skrivs på tavlan utanför Lenas rum) Specialpedagog Annika Ziegler Kruse , Skolsköterska Katarina Leise , , Kurator Petra Lundmark Skolpsykolog Carina Boström Lena Olsson Bååth (förskola) Maria Olsson (skola) (Staffan Magnusson, förskola) (Lina Persson, skola) Krisgruppens uppgifter Att klargöra vad som verkligen hänt Vad hände och var, När hände det?, Vilka är de drabbade, Har någon skadats, omkommit, vilka, var befinner de sig, ge snabb och korrekt information till personal och barn, hänvisa massmedia till rektor. Besluta vilka åtgärder som behöver sättas in Stödgruppen avgör om externt stöd behövs tillexempel BUP, individ och familj, POSUM, svenska kyrkan. Personalgruppen har regelbundna möten med uppföljning vid dagens slut. I vissa fall ge direkt stöd till barn, vårdnadshavare, anhöriga och personal. Uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd. Krisgruppens ansvarsområde Rektor Lena Johnson sammankallar krisgruppen och ansvarar för kontakt med massmedia. Skolpsykologen Carina Boström ansvarar för debriefing (avlastande gruppsamtal) för skolan personal. Elevhälsoteamet står för stödjande funktion till barn, vårdnadshavare, anhöriga. Vaktmästare ansvarar för flaggning. 2. Viktiga telefonnummer SOS, ambulans, brandkår, polis, giftinformation 112 Uppge följande adress Emiliaskolan, Landskronavägen 120, Häljarp, telefon (rektor) Polisen (fråga efter landskrona) Universitetssjukhuset i Lund Landskrona lasarett Växeln Landskrona kommun Individ och familj, växeln, dag Individ och familj, Jour, kväll, helg Häljarps församling BRIS För barn BRIS för vuxna, om barn

4 3. Ärendegång vid olycka eller annat allvarligt tillbud 1. Ring 112 Sker olyckan på förskolan/skolan tillkallas ambulans/brandkår/polis via 112. Drabbat barns vårdnadshavare kontaktas. 2. Skolledning meddelas utan dröjsmål Det är viktigt att skolledningen så sakligt som möjligt får ta del av händelseförloppet 3. Krisgruppen sammankallas Rektor bestämmer vem som håller kontakt med den drabbade familjen. Rektorn lämnar information till personalen och håller vid behov fortlöpande kontakt med polis, sjukhus, räddningstjänst. Vid behov tas hjälp in av externa stödfunktioner. 4. Verksamhet Befintliga pedagoger ute i barngrupperna ansvarar för respektive barngrupp. I skolan skickas ingen hem utan ytterligare information från rektor. Kontakta anhöriga vid behov. Uppmärksamma krissymptom. Avvakta information ifrån krisgruppen. Behåll barngruppen tills annat besked ges eller annan personal tar över. 5. Information I samråd med den drabbade familjen bestäms hur informationen ska lämnas vidare till skolan/förskolan, barnen, vårdnadshavarna. Krisgruppen ansvarar för hur informationen lämnas. Vid dödsfall kan minnesstund hållas efter samråd med vårdnadshavare/anhöriga. 4. Krislåda Det finns en krislåda på Förskolans plan och en på Skolans plan. Förskolans krislåda står i Stora torgs planeringsrum. Skolans krislåda står i lärarnas planeringsrum. Det är varje pedagogs ansvar att känna till var krislådan står och vad den innehåller. Maria Olsson är ansvarig för att kontrollera innehållet i övre plans krislåda. Staffan Olsson är ansvarig för att kontrollera nedre plans krislåda. Krislådornas innehåll kontrolleras vid läsårsstart och vid behov. Krislådorna innehåller; Ljus, tändstickor, ljusstake, duk, vas, pappersnäsdukar, fotoram Uppdaterad telefonlista till all personal Vuxenlitteratur om krishantering och sorg Litteratur lämplig att läsa för barngrupp Pennor och (vykorts) kartong. Tröstenalle Diktsamling Musik Krisplanen Kondoleansbok 4

5 5. Krissituationer 5.1 När ett barn dör Vid barns dödsfall meddelar den som först får vetskap om dödsfallet rektor som i sin tur sammankallar krisgruppen utan dröjsmål. Rektor utser vem som håller kontakt med familjen. När ett barn plötsligt dör drabbas ofta både barn och vuxna av chock. Det är därför extra viktigt att följa planen. Krisgruppen bestämmer vad som ska göras med respekt för familjens önskemål. Berörd personal informeras. Tänk på att barnet kan ha syskon. Om så är fallet behövs det också sättas av extra mycket tid i denna grupp. Pedagogerna samlar barngruppen (elevhälsoteamspersonal ska vara behjälplig). Pedagogerna informerar om vad som hänt. Beskedet bör vara så enkelt och så rakt på sak som möjligt. Information till vårdnadshavare. Gemensam minnesstund efter arbetsdagens slut för personalen. Rektor ansvarar tillsammans med krisgruppen för denna. Flaggning på halvstång efter samråd med familjen. Kondoleansblommor skickas till familjen. I samråd med familjen kan minnesstund ordnas för föräldrar och barn. I samråd med familjen deltar berörd personal i begravningen. Glöm inte tiden efter! Rektorn ansvarar för att kontaktpersonen kontaktar familjen en tid efter begravningen. Samtal med barngruppen: Samla barngruppen. Tände ett ljus. Berätta för barngruppen vad som hänt. Försök att inte använda omskrivningar för döden (tex gått bort). Låt barnen fråga och kommentera. Berätta också för barnen om vanliga rektioner i samband med sorg (att man gråter, känner ilska, inte känner något alls först, vägrar tro på det, tar på sig skulden, blir arg på den som dött, att man inte fungerar som vanligt) hämtat från Dyregrov (bilaga). Läs en bok, lyssna till vacker musik, rita. Låt barnen få bearbeta sina känslor. Små barn bearbetar sorg främst i leken varpå personalen särskilt ska uppmärksamma leken och hur den ser ut även en lång tid efter dödsfallet. 5.2 När ett barn mister nära anhörig Vid nära anhörigs dödsfall meddelar den som först får vetskap om dödsfallet rektor som i sin tur sammankallar krisgruppen utan dröjsmål. Rektor utser vem som håller kontakt med familjen. I samråd med den drabbade familjen bestäms hur informationen ska ges till barn och personal och hur det drabbade barnet ska bemötas. Barnets närmsta pedagog ansvarar för att barnets välbefinnande noga följs upp! Barn behöver prata om sorgen, här kan elevhälsoteamet ge stöd. Om dödsfallet inträffar när barnet är i skolan/förskolan; helst bör en av föräldrarna komma och underrätta barnet personligen. I annat fall bör den som informerar vara en trygg person för barnet. Se Dyregrov (bilaga) att underrätta barn. 5.3 När personal dör Vid personals dödsfall meddelar den som först får vetskap om dödsfallet rektor som i sin tur sammankallar krisgruppen utan dröjsmål. Rektor utser vem som håller kontakt med familjen. 5

6 Information ges till berörda barn vid första samlingen/lektion. Information till vårdnadshavare. Den drabbade familjens önskemål respekteras. Flaggning på halv stång. Minnesstund för personal. Kondoleansbukett skickas till den drabbade familjen. 5.4 När ett barn blir allvarligt sjukt Den som får kännedom om ett barns allvarliga sjukdom informerar rektor. En kontaktperson utses. Kontaktpersonen tar kontakt med vårdnadshavare. Vårdnadshavares önskemål om vad som får informeras vidare om respekteras. Om vårdnadshavare önskar så samtalar man med barngruppen barnet tillhör. Elevhälsoteamspersonal finns behjälpliga. Att rita eller skicka en hälsning till det sjuka barnet kan vara ett sätta att bearbeta en del av händelsen. Kontaktpersonen håller kontakt med vårdnadshavare och diskuterar även eventuell återgång till förskola/skola. Eventuellt kan man bjuda in sjukvårdspersonal för att informera personal och barn, eller ta hjälp av skolsköterskan. 5.5 När ett barn försvinner från förskola/skola Vid misstanke om att ett barn har försvunnit kontaktar rektor (eller annan närvarande vuxen) omedelbart polisen. Pedagog på det torg där barnet är hemmahörande eller rektor kontaktar vårdnadshavare. Skolledning, krisgrupp och ansvarig personal sammankallas snarast. Förvaltningschef informeras av rektor. En kontaktperson utses för samarbete med polis, familj och sociala myndigheter. Kontaktpersonen ansvarar för information till berörd personal. Undvik spekulationer och ryktesspridning. Respektera vårdnadshavares önskemål. Rektor är pressansvarig. Rektor bjuder in vårdnadshavare till uppföljningssamtal om händelsen. Alla rutiner ses över och omarbetas om det finns skäl. Tänk på att det är viktigt att dokumentera alla steg! 5.6 Allvarlig olycka på förskolan/skolan Akuta åtgärder på platsen: Första hjälpen 112 Håller obehörig borta från platsen Tröstar och lugnar Följer med skadat barn till sjukhus Kontaktar vårdnadshavare Rektor informeras omedelbart. Om så anses tillkallar rektor krisgruppen. Kort skriftlig information kan ges till övriga vårdnadshavare. Personal informeras av rektor. Personal samlar barnen och berättar vad som hänt. Rektor är pressansvarig. Tänk på att dokumentera alla steg! Enligt arbetsmiljöförordningen 2 ska arbetsgivaren utan dröjsmål underrätta arbetsmiljöverket om dödsfall eller allvarlig olycka inträffat på arbetsplatsen. 5.7 Brand Rädda-larma-släck Emiliaskolans brandlarm är kopplat direkt till räddningstjänsten. Utrym enligt utrymningsplan Kontrollera att alla kommit till uppsamlingsplatsen (konstgräsplanen) 6

7 Rapportera till rektor (eller brandansvarig om rektor ej är på plats) att alla är på plats Rektor (eller brandansvarig) rapporterar till räddningstjänst. Barnen förflyttas till idrottshallen om man inte kan återgå till sina lokaler, inom rimlig tid. Krisgruppen sammankallas och beslutar om vidare åtgärder. Kort skriftlig information skrivs och lämnas till vårdnadshavare. Alla har barnlistor och aktuell närvarolista med sig ut till uppsamlingsplatsen. Lilla torg bör även ha någon filt, ev presenning att sitta på, extra nappar, ev något ätbart med sig ut. Filtar, presenning, ev något ätbart kan även vara bra för stora torg och skolan. All personal som inte har grupptillhörighet samlas med lilla torg. Alla dolda utrymme som toaletter, grupprum, personalrum m fl kontrolleras. Kökspersonalen kontrollerar nedre plan. Den pedagog som stänger och/eller öppnat just den dagen kontrollerar övre plan. 5.8 Barn som far illa Alla myndigheter och tjänstemän som i sin verksamhet kommer i kontakt med barn och ungdomar har anmälningsskyldighet. Det innebär att all personal på Emiliaskolan har denna skyldighet. Det räcker med misstanke om för att anmälningsskyldigheten ska träda i kraft. Anmälan ska alltså göras även om det inte är klargjort att barnet behöver hjälp eller skydd. Anonym kontakt kan tas med individ och familj för att få stöd och råd i ett ärende. Personal som misstänker att ett barn far illa kontaktar omedelbart rektor. Rektor gör den officiella anmälan. Kurator och rektor håller fortsatt kontakt med ansvariga pedagoger. Kurator kan också förhöra sig om ärendet hos individ och familj. Tänk på sekretessen i dessa ärenden! 5.9 När drogpåverkade vårdnadshavare kommer för att hämta Om rektor är på plats tillkallas rektor omedelbart för att tala med vårdnadshavaren. Tillgänglig personal kontaktar den andre vårdnadshavaren eller annan anhörig till barnet som om möjligt kommer för att hämta. Rektor kontaktar individ och familj eller socialjouren. Om personal av en eller annan anledning känner sig tvingade att låta barnet följa med den drogpåverkade vårdnadshavaren kontaktas sedan omedelbart den sociala jouren (på detta nummer kommer man även till polis). Rektor kontaktas så fort möjligt När personal blir utsatt för hot och våld Vid akut fara ring polis! Allt hot och våld ska omedelbart anmälas till rektor. Polisanmälan bör alltid övervägas (för vuxna) Information till övrig personal ges av rektor Rektor ser över rutinerna för ensamarbete. Den drabbade personen kan behöva professionellt stöd När barn inte blir hämtat Ansvarig pedagog kontaktar vårdnadshavare eller annan anhörig till barnet. Om pedagog inte når dessa, kontaktas rektor och individ och familj. Är det stängningsdags kontaktas individ och familj-jouren. 7

8 6. Litteraturlista Litteratur för PERSONAL Beredskapsplan för skolan, Dyregrov, (1998) Barn i sorg, Atle Dyregrov, (1990) Krishantering, Kjell R. Nilzon, (2004) Beredd på det ofattbara- om krisberedskap och krishantering i skolor, Skolverket, (2000) Första hjälpen och krisstöd, AFS 1999:7, Arbetarskyddsstyrelsen, (1999) Barnet i mötet med livets mörka sidor. Björklund (2000) När det värsta händer: om krishantering i förskola och skola. Myndigheten för skolutveckling (2006) En stor och en liten är borta. Cleve (2002) När det krisar i förskolan, Nordblom, Krarup (2006) Krispedagogik: Hjälp till barn och unga i kris. Raundalen (2007) TV-program Osynliga sår, när en förälder dör (UR access) Skarpa lägen; att tala med barn om sorg och död (UR access) Litteratur för BARN Adjö herr Muffin, Nilsson, (2002) Lilla döden hälsar på, Crowther, (2012) Den finaste skatten, Hedman Anden, döden och tulpanen, Erlbruch (2012) Allra käraste syster, Lindgren Alla döda små djur, Nilsson, (2006) Min syster är en ängel, Stark, (1996) Vem är död?, Wirsén, (2010) Mormors sjal, Lind, (2012) Bröderna Lejonhjärta, Lindgren Ängel i snön, Åkerblom, (1996) Joel är död, Petersson (2012) Min farfar och lammen: till barn och föräldrar inför en begravning, Nilsson, (1999) 8

9 7. Stöd för personal (Dyregrov) 7.1 Emotionell första hjälp (Dyregrov) bilaga 1 Se till att klimatet kring hjälpen präglas av: o Omsorg o Förståelse o Acceptans o Stöd Bidra med fakta och information o Vad har hänt och när skedde det o Vad kommer att ske härnäst o Undvik att teoretisera; ge enskilda förklaringar Sätt av tid för att lyssna och stödja Undvik fraser av typen: o tiden läker alla sår o jag förstår hur du känner det o det kunde ha varit värre o du kan vara glad att du lever Lova inte mer än du kan hålla Skydda eleverna mot onödig stress som: o Påflugna journalister o Starka sensoriska intryck o Hjälpsamma men överaktiva personer 7.2 Kommunikation med barn och ungdomar i sorg och kriser (Dyregrov) Det är viktigt med öppen och ärlig kommunikation: o Ge åldersanpassad information o Undvik abstrakta förklaringar o Använd inte uttrycken sömn, resa etc., som omskrivningar för döden Ge tid till kognitiv bemästring: o Acceptera frågor och samtal om händelsen o Acceptera att samtalen kan bli korta o Titta i fotoalbum och dagböcker o Acceptera lek som är relaterad till händelsen o Sänk kraven på ämnesprestationer Gör förlusten verklig: o Dölj inte dina egna känslor o Låt barnen delta i ritualer o Ställ fram föremål som påminner om den döde (skolbänk, foto, teckningar m.m.) 9

10 Tala om för barnen att det är normalt att reagera: o Upplys dem om vanliga reaktioner o Avvisa inte deras reaktioner o Tala om för dem att det är smärtsamt men nödvändigt att arbeta sig igenom sina känslor. o Ge dem hopp, men undvik att förringa deras smärta Föreslå olika sätt för barnen att uttrycka sina känslor, t.ex.: o Teckning, målning, tidningsklipp o Trolldeg, papier maché o Sätt ihop ett minnesalbum, gör en utställning, sätt upp bilder o Uppsatser, dikter, dagböcker o Samtal o Rollspel, dramatisk rekonstruktion och lek, dockteater o Ritualer samt besök på olycks- eller katastrofplatsen Stimulera emotionell bemästring o Planera fortsatta aktiviteter inom skolan 7.3 Sorg- och krisreaktioner hos barn (Dyregrov) Barn reagerar väldigt olika i sorg och kris. De vanligaste direkta reaktionerna när de får veta att någon har dött är: Chock och tvivel Fruktan och protest Apati och ett förlamande tillstånd Man fortsätter med det man håller på med Framförallt lite äldre barn kan reagera med tvivel eller misstro. De kan förneka att det är sant. Några av de vanligaste reaktionerna på sorg hos barn är: Ångest Starka minnen Sömnrubbningar Ledsenhet, längtan och saknad Vrede och beteende som kräver uppmärksamhet Skuld, självförebråelser och skam Skolsvårigheter Kroppsliga smärtor Andra möjliga reaktioner Regressivt beteende Man undviker kontakt med andra Fantasier Personlighetsförändringar Pessimism inför framtiden Grubblerier över orsak och mening Utveckling och mognad 10

11 7.4 Att underrätta om dödsfall (Dyregrov) Det är polisen som ansvarar för att underrätta de anhöriga när någon omkommit vid en olycka. I vissa fall kan dock polisen delegera detta ansvar till andra såsom klassföreståndaren. Att underrätta om dödsfall kan gå till på följande sätt: 1. Låt den som berättar vara någon som eleven känner tillit för eller har en bra relation till, företrädesvis klassföreståndaren. 2. Innan man berättar något sådant bör man från polis och andra myndigheter ha skaffat sig ordentlig information för att kunna svara på frågor om när och hur det hela skedde. 3. Läraren bör välja en lämplig plats där man kan vara ostörd. 4. Man bör berätta direkt och öppet, men med viss mental förberedelse. Det är inte lämpligt att vänta till skoldagens slut eller till eleven kommer hem med att berätta något så allvarligt. 5. Man ska ha tid att vara med eleven en stund efter det man berättat så att de reaktioner som kommer kan få sitt utlopp. 6. Ta inte till fraser som det kommer nog att ordna sig eller tiden läker alla sår. 7. Låt inte eleven vara ensam. Trösta gärna på ett sätt som faller sig naturligt. Kroppskontakt kan ha en lugnande effekt, men man ska respektera om barnet inte vill ha en sådan närhet. 8. Efter ett sådant budskap är det viktigt att läraren kan följa eleven hem eller till den plats där familjen befinner sig. 9. I samråd med eleven bör de andra barnen så snart som möjligt informeras om vad som hänt. 7.5 Samtal i gruppen/klassen Det är viktigt att du som lärare ger eleverna tid att prata om det som hänt och låta eleverna få bearbeta sina känslor. Om du tycker att det är svårt att vara ensam så ta kontakt med någon ur elevvårdsteamet. När du ska tala med din grupp om svåra händelser kan det vara bra att följa en mall som ger struktur. Inledning Berätta vad som hänt så konkret som möjligt. Jag har något tråkigt att informera om som en del kanske redan hört Det har hänt något som alla upplever som svårt En mycket tragisk händelse Fakta Det är även viktigt att få reda på hur eleverna har fått reda på vad som hänt och när. Det skapar en helhet. Framför allt får man här tillfälle att rätta till missförstånd och hindra ryktesspridning. Det är också ett sätt att få klart för sig om någon elev har drabbats mer än andra. Du kan som lärare förmedla den information som du sitter inne med. Visste någon om det här? Hur fick ni reda på det här? Vem fick ni veta det av och när? Tankar och reaktioner Det är viktigt att barnen får sätta ord på det som de har varit med om. Ett sätt att få ur sig sorgen är att klä den i ord. Andra sätt att göra detta på beskrivs under punkt 9.2. Vid samtal kring tankar och reaktioner är det viktigt att förmedla några regler för samtalet: Ingen får kritiseras eller retas för vad man sagt eller hur man reagerat. Vem som helst kan tala för sig själv, men inte för någon annan. 11

12 Alla behöver inte prata. Frågor som kan ställas i samband med detta samtal: Vad var värst för dig? Är det någon annan som har reagerat på samma sätt? Avslutning Samla ihop intrycken och planera för vad som ska ske härnäst. Förbered eleverna på kommande reaktioner t.ex. svårigheter att koncentrera sig. Uppmuntra eleverna att prata med föräldrar och kamrater eller att skriva. Uppmana eleverna att ta kontakt med dig eller någon annan om de behöver samtala ytterligare om det som hänt och visa att du när som helst är beredd att fortsätta samtalet. Var observant om det är någon elev som reagerar kraftigt. Skuldkänslor kan uppkomma. Var dig själv. Försök inte vara psykolog, präst eller läkare om du inte är det. Vi gömmer oss ofta bakom våra yrkesroller. Här är det bara medmänsklighet, medkänsla och medlidande som gäller. Det finns aldrig så välmenande råd som hjälper utan lyssna, ta in, bekräfta och var delaktig. 7.6 Barn i behov av särskilt stöd Vissa barn kan i krissituationer komma att behöva särskilt stöd. Det är viktigt att vi tidigt identifierar dessa barn. Denna uppgift åligger främst stödgruppen men även klassföreståndarna. Följande barn kan komma att behöva särskilt stöd: Den döda elevens nära vänner Barn som tidigare upplevt traumatiska förluster Våra flyktingbarn Barn med speciellt känslig personlighet Barn som känner ansvar för det inträffade Barn som uppvisar påfallande starka reaktioner 12