Världens krångligaste trängselskatt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Världens krångligaste trängselskatt"

Transkript

1 Södertörns högskola Institutionen för kultur och kommunikation Kandidatuppsats 15 hp Medie- och kommunikationsvetenskap HT-terminen 2012 Världens krångligaste trängselskatt En diskursanalys av Dagens nyheters rapportering om trängselskatten i Stockholm Av: Alexandra Strand Handledare: Linus Andersson (Södertörns Högskola) Alice Dahlstrand (Trafikverket) 1

2 Abstrakt Den här studien handlar om hur Dagens Nyheter (DN) rapporterade i samband med att trängselskatten testades och röstades igenom i Stockholm under 2005/2006. Mina frågeställningar har varit att ta reda på om DN konstruerade trängselskatten som ett problem och i sådant fall på vilket sätt. Jag använde mig av en kritisk diskursanalys för att titta närmare på språket i artiklarna, samt för att titta närmare på vilken sida av debatten som eventuellt fick mest utrymme i tidningen. Mitt material bestod av 48 stycken artiklar, ledare och insändare. Jag analyserade dem utifrån tre kategorier som behandlade olika delar av min frågeställning. Den första var Problem, för att analysera tecken på problemskapande, den andra var Experternas åsikter och analyserade uttalanden från till exempel statsvetare. Den tredje kallades för Folkets åsikter och analyserade hur privatpersoner kom till tals i artiklar och insändare. Resultatet av analysen visade att DN använde sig av ord och andra meningar som ligger i favör för nej-sidan. Detta var tydligt i alla delar av tidningen, dessutom såg jag att DN tar ställning för nej-sidan via sin ledare. Den här studien visar att en tidning kan, medvetet eller helt omedvetet, genom ordval och meningsuppbyggnad lägga en stämning eller en tolkning som gör att texten uppfattas på ett visst sätt. Den kritiska diskursanalysen var till stor hjälp för att redovisa detta i min studie. Nyckelord: Trängselskatt, Dagens Nyheter, Medier, Opinion 2

3 Abstract This study is about in what way the Swedish newspaper Dagens Nyheter (DN) reported while the congestion charge was tested and later voted to be permanent in Stockholm during the years 2005 and My primary questions were to find out whether DN designed the congestion charge as a problem and if so, in what way. I used a critical discourse analysis to look at the language of the articles and to see which side of the debate that possibly had more space in the newspaper. My material consisted of 48 pieces of articles, editorials and letters to the editor. I analyzed them based on three categories dealing with different parts of my primary questions. The first category was called Problems and analyzed indications in the texts that the congestions charge was a problem. The second category was called Expert opinions and analyzed statements from political scientists and others with valuable opinions. The third and last category was called People s opinions and analyzed how individuals were heard in articles and letters to the editorial. The result of the analysis showed that DN did use words and language that worked in favor for those who did not like the congestion charge. This was clear in all parts of the newspaper, and DN did make it clear in their editorial that they were against it. This study shows that a newspaper can make a stand in a political issue even with the use of words, which an critical discourse analysis can help to reveal. 3

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställning Bakgrund DN Trängselskatt Teori Nyhetsvärdering Gate-keeping Gestaltningsteori Diskursteori Tidigare forskning Metod & material Kritisk diskursanalys Tillvägagångssätt vid analys Tillvägagångssätt vid val av artiklar Validitet och reliabilitet Analys Kategori: Problem Problemen kring folkomröstningen De negativa konsekvenserna Kategori: Experternas åsikter De vetande statsvetarna Statliga myndigheter Kategori: Folkets åsikter Personliga historier De upprörda Inslag av ironi Slutdiskussion Sammanfattning analys och teori Teoretisk återkoppling Framtida forskning Källförteckning Appendix

5 1. Inledning Den här uppsatsen bygger på en studie om Dagens nyheters rapportering om införandet av trängselskatten i Stockholm under åren 2005 och Uppsatsen är en beställning från statliga Trafikverket som var en av aktörerna under införandet. Tillsammans med uppsatsen presenteras även en fristående del som fokuserar mer på införandet av trängselskatten i Göteborg efter årsskiftet Den 5 januari 2013 sände P1 ett radioprogram som heter Medierna, där de rapporterade om GT:s inblandning i opinionen kring trängselskatten i Göteborg under hösten GT:s tydliga ställningstagande och kampanj för folkomröstning i frågan väckte åsikter om hur medierna ska förhålla sig till politiska beslut och bibehålla en demokratisk utgångspunkt där man inte påverkar opinionsläget i någon högre grad. I och med detta är det intressant att se hur DN:s rapportering om trängselskatten i Stockholm tog form några år tidigare. Studien är en kritisk diskursanalys som undersöker språk och formuleringar för att ta ställning till om DN konstruerade trängselskatten som ett problem och i så fall på vilket sätt. Sedan medierna började ta sig in i människors vardag i början och mitten på 1900-talet började forskare försöka att undersöka och mäta vilken effekt de kan ha på människor. Den här uppsatsen tar en teoretisk utgångspunkt i hur nyheter blir till och vilka processer som står bakom att en artikel ser ut som den gör. Uppsatsen kommer också att handla om hur det går att använda språket för att skapa en stämning i det som man vill förmedla. Mitt personliga intresse i att skriva om det här ämnet grundar sig mycket i mitt engagemang i medierna och deras roll i opinionen, men också i mitt stora politiska intresse. Eftersom den här uppsatsen undersöker hur ett specifikt 5

6 medium rapporterade om en stor lokalpolitisk fråga sammanbinder den både mitt val av utbildning och mitt personliga intresse mycket väl och jag har haft mycket kul under tiden jag har skrivit den här uppsatsen. Alexandra Strand 6

7 2. Syftesbeskrivning och frågeställning Med den här uppsatsen vill jag ta reda på om det går att upptäcka ett visst förhållningssätt till trängselskatten via språket i artiklarna i DN, men också om och hur olika sidor av debatten får komma till tals. Detta utförs genom en kritisk diskursanalys av artiklar, ledare, insändare och annat material från rapporteringen innan och efter testperioden och det slutgiltiga införandet. Med den här uppsatsen vill jag bidra med att öka förståelsen kring hur medier fungerar när de rapporterar kring en politisk debatt. Eftersom DN är en ledande lokaltidning i Stockholm var det intressant att välja just den tidningen, då tidningen läses av de invånare som var direkt berörda av frågan. Jag har skrivit uppsatsen utifrån tre centrala frågeställningar som förtydligar det jag vill uppnå med min studie. Frågeställningarna utgör de grundstenar som bär upp uppsatsämnet, och mitt mål har varit att besvara dem så utförligt jag kan. Mina frågeställningar har varit följande: Hur förhåller sig Dagens Nyheter till trängselskatten? Vilka språkframställningar fanns som gjorde svaret på den frågan tydligt? På vilket sätt fick de olika sidorna av debatten komma till tals? 7

8 3. Bakgrund Här följer en mer ingående information kring de två stora utgångspunkterna i den här uppsatsen. Bakgrundsinformationen gör det lättare att följa analysen som utgör studien i den här uppsatsen. Det handlar dels om DN, eftersom att det är av intresse att veta hur stor tidningen är, det vill säga hur många som läser den och hur många den når ut till. Samt vilken allmän målsättning DN har vid sin utgivning. Jag vill också ge en bakgrund till vad trängselskatten är för något och vilka turer som trängselskatten gick igenom innan den slutligen infördes. 3.1 DN Dagens nyheter (DN) är en av Sveriges största dagstidningar och är även en stor lokaltidning inom Stockholmområdet. Varje dag har tidningen över läsare, och av dem finns i Stockholm ( se källförteckning). Valet att fokusera bara på DN i den här uppsatsen beror på att tidningen har betydligt fler läsare i Stockholm och resten av landet än konkurrenten Svenska Dagbladet (som har läsare totalt över hela landet enligt svd.se). Det betyder med andra ord att DN har chans att påverka betydligt fler. Ytterligare bakomliggande fakta kring DN är att den ägs av Bonnierkoncernen och titulerar sig som oberoende liberal. Så här skriver de själva om tidningens målsättning: DN ska vara oberoende, stå fri från partier, organisationer och ekonomiska maktsfärer. Tidningen ska ha en god lönsamhet som säkrar dess oberoende och förmåga att hävda sitt uppdrag på lång sikt. 8

9 DN:s politiska hållning på ledarplats är liberal. I en tid av snabba förändringar ska DN med skärpa hävda det öppna samhällets grundläggande värden, upplyst förnuft, humanism och tolerans. ( ) DN har också som målsättning att sätta agendan för det politiska, offentliga och kulturella samtalet. DN menar alltså att man inte bara vill spegla pågående samtidsdebatt, utan också vara med och driva den. Tidningen har delar som Skriv i DN för insändare från läsarna, Debatt för politiker och stora aktörer i samhället att väcka frågor och Ledare där DN själv kan sätta frågor på agendan. Både Debatt och DN:s ledare får ofta genomslag i samhällsdebatten. 3.2 Trängselskatten Sveriges regering beslutade år 2004 att en lag om trängselskatt skulle antas. Lagen kallas Lag (2004:629) om trängselskatt och innehåller alla detaljer kring den då nya skatten. Stockholm blev första stad i Sverige att införa trängselskatten och invånarna var till en början övervägande skeptiska. Syftet med trängselskatten och anledningen till att regeringen beslutade att den var nödvändig var för att minska trängseln och värna om miljön. Trafiksituationen i Stockholm hade länge varit ohållbar och varje år ökade staden med över nya invånare. Den ökade trafiken innebar långa köer och mycket trängsel. Det andra problemet var de miljöförsämringar som bilarna orsakade. Miljöproblem och klimatet började bli en allt större politisk fråga, dessutom visste man att avgaser är direkt hälsofarliga för människor ( se källförteckning). Redan innan riksdagsvalet 2002 var det en socialdemokratisk politiker, Annika Billström, som gav ett vallöfte om att ingen trängselskatt skulle införas under 9

10 nästkommande mandatperiod om Socialdemokraterna vann valet. Detta fick hon sedan ta tillbaka vid regeringsförhandlingarna eftersom att Miljöpartiet krävde en provtid för trängselskatt i Stockholm. Det här blev mycket uppmärksammat eftersom att Billström avlagt ett vallöfte om att inga biltullar skulle införas, men sedan gav med sig kort senare. Innan man sedan fick igång trängselskatten på prov, efter att lagen genomförts under 2004, uppstod en del komplikationer. Under 2005 låg beslutet helt på is eftersom att de tekniska upphandlingarna hade överklagats. Medierna spekulerade i att detta var dödsstöten för trängselskatten. Men till sist så beslutade kammarrätten att Vägverket (som var ansvariga för byggandet av betalstationerna) hade rätt och då kunde man till sist genomföra det som krävdes för att testperioden skulle komma igång ( De många turerna kring trängselskatten, DN ). På de grunderna infördes alltså trängelskatten i Stockholm på försök första halvåret av 2006 trots att invånarna var emot förslaget, vilket märktes tydligt i opinionsmätningar. Strax efter att testperioden avslutats fick alla stockholmare chans att rösta ja eller nej till trängselskatt i en folkomröstning i anslutning till riksdagsvalet den 17 september Det ledde till att trängselskatten infördes permanent i Stockholm då opinionen uppenbarligen vänt. 10

11 4. Teori I det här avsnittet ska jag redogöra för vilken teori som jag har använt mig av i mitt analysarbete. Det kommer att behandla nyhetsvärdering, gate-keeping, gestaltningsteori och diskursteori. Jag kommer även att presentera tidigare forskning i det ämne som jag har valt. 4.1 Nyhetsvärdering Något som är relevant för min forskningsfråga och som jag har tittat närmare på är olika teorier om nyhetsvärdering. Nyhetsvärdering handlar om vad som blir en nyhet och inte, och vem som bestämmer det. Till att börja med finns det ett antal klassiska teorier som Bengt Johansson tar upp i Medierna och demokratin (Nord & Strömbäck 2004, s 223). En tidig definition av vad som är en nyhet kom från forskaren Walter Lippman under 1922, där han menade att nyheter kräver respons från allmänheten. Han menade också att det fanns två krav för en nyhet, dessa var dels att den skulle väcka känslor hos mottagaren och dels att den skulle erbjuda möjlighet till identifikation. Johan Galtung och Marie Holmboe Ruge skrev en välkänd artikel under 1965 där de presenterade flera olika kriterier för att en nyhet ska skapas. De viktigaste visade sig vara att de var genrerelaterade, vilket innebär nyheter som är anpassade efter människors förväntningar och föreställningar på nyhetsgenren, men också sociokulturella faktorer var viktiga för att något skulle bli en nyhet. Då menade dem nyheter om elitpersoner, elitnationer och negativa händelser som konflikter, olyckor och krig. Galtung och Ruge menade också att nyheter ska vara något som är nytt och oväntat, vilket egentligen går emot att nyheterna ska vara anpassade efter människors förväntningar (Strömbäck & Nord 2004, s 224). 11

12 Under 1969 skapade Henk Prakke en modell med tre olika faktorer som han menade har betydelse för vad som bedöms vara nyhetsmässigt. Detta gjorde han för att skapa en mer generell bild av vad som skapar uppmärksamhet. De tre faktorerna var: avstånd i tid, kultur och rum. Det går att förklara det logiskt genom att säga: Med detta tankesätt kommer en händelse som sker eller precis har skett, som handlar om sådant som människor lätt kan relatera till och identifiera sig med och som sker i närheten, ha största sannolikhet att bli en nyhet. Men om händelsen skett för en tid sedan, om den inte rör sådant som människor i mediets spridningsområde kan relatera till och om den utspelats långt borta, då sjunker sannolikheten att den av medierna bedöms vara en nyhet (Strömbäck & Nord 2004, s 224). Vi har en svensk nyhetsvärderingsforskare vid namn Håkan Hvitfelt som under 1986 presenterade ett antal egenskaper hos en händelse som ökar sannolikheten för att en nyhet ska produceras, publiceras och bli huvudartikel. Han anser att det är viktigt att händelsen som kan bli en nyhet sker under ett kort tidsförlopp, eftersom att det gör händelsen mer begriplig. Händelser som pågår under en längre tid och som har fler teman och där många parter och intressen är inblandade är helt enkelt för krångliga, Hvitfelt betonande att enkelheten är viktig. De olika egenskaperna som Hvitfelt menade var viktiga för att göra en händelse till en nyhet bör behandla: 1. Politik, ekonomi samt brott och olyckor 2. och det är kort geografiskt eller kulturellt avstånd 3. till händelser och förhållanden 4. som är sensationella eller överraskande, 5. handlar om enskilda elitpersoner 6. och beskrivs tillräckligt enkelt 7. men är viktiga och relevanta, 12

13 8. utspelas under kort tid som del av ett tema, 9. har negativa inslag 10. och elitpersoner som källor. (Hvitfelt 1986, s 102) Håkan Hvitfelt diskturerar i sin studie om drifteri i pressen det arbete som utförs under nyhetsprocessen. Han menar att: nyhetsprocessens slutresultat, tidningarna och deras innehåll, är produkter av flera olika faktorer som inverkar under nyhetsprocessen i ett komplicerat samspel. (Hvitfelt 1986, s 105). Detta leder mig in på en annan aspekt av forskning kring nyheter som uppmärksammar det arbete och den process som sker när nyheterna blir till. Stig Hadenius och Lennart Weibull skriver i den åttonde upplagan av sin bok Massmedier En bok om press, radio och tv ett kapitel om nyhetsförmedling. För det första så betonar dem att nyhetsförmedling är en storindustri som omsätter mycket pengar, därmed finns en hög konkurrens som att få flest läsare, tittare eller lyssnare. Man vill ha de nyheterna som lockar flest. Nyheter lockar aktörer som politiker, näringsliv och organisationer att försöka påverka nyhetsflödet och på så sätt kunna påverka många människor samtidigt (Hadenius & Weibull 2003, s 320). Om man vill studera nyhetsförmedling finns det två skilda sätt att se på nyhetsverksamheten. För det första kan man se det som ett flöde av händelser och då står urvalsprocessen och vad som bestämmer vad som blir nyheter i fokus. Detta är de teorier som jag hittills har presenterat. Sedan kan man också se det som något som skapas av förmedlingssituationen och hur nyheter värderas. Dessa två olika syner behöver inte ses som två motpoler, utan kan i praktiken hänga mycket nära samman. 13

14 4.2 Gate-keeping Det finns en teori som kallas gate-keeping som passar väl in på hur man menar att nyheter värderas. Själva teorin bygger på att det förekommer urval på olika nivåer under nyhetsflödet. Majoriteten av alla de händelser som skickas in till en nyhetsbyrå kommer aldrig hela vägen fram för att bli till en nyhet som når allmänheten. Hadenius och Weibull menar att endast 10 % av händelserna blir nyttjade på nyhetsbyråer, medan antalet bara är något högre hos medierna. Därmed är nyhetsströmmen trattformad (Hadenius & Weibull 2003, s 340). Anledningen till att teorin kallas för gate-keeping beror på den amerikanske psykologen Kurt Lewin, som myntade begreppet eftersom att varje nyhet måste passera olika gates eller slussar som det kallas på svenska, för att ta sig hela vägen ut till allmänheten. Varje gate är ett urval. Teorin menar att varje nyhet genomgår en risk för varje gate den passerar. Där kan finnas en människa, till exempel en journalist, som vill gallra bort, omarbeta eller förkorta den ursprungliga händelsen. Det är alltså den person som genomför urvalet som är den så kallade gate-keepern. Men vid forskning av teorin upptäckte man dock att det kanske inte är varje enskild person som har den största påverkan på nyheten. Istället är det mer övergripande faktorer som kan påverka. De stora påverkande faktorer som man kartlagt är: nyhetsproducenterna, nyhetsföretagen, de ekonomiska resurserna och den generella nyhetspolicyn (Hadenius & Weibull 2003, s 342). Det kan till och med vara så att det rådande samhällssystemet och den tidsanda som gäller för tillfället avgör hur en nyhet formas. Nyhetsproducenterna kan vara påtryckare som påverkar arbetet med att förmedla nyheter, nyhetsföretagen kan av olika anledningar föredra vissa slags nyheter över andra och deras policy kan mycket väl bidra till detta. Ekonomin kan också om något påverka innehållet och vad som är värt att lägga ner resurser på. En nyhet som kräver för mycket bakgrundsjobb kan vara lättare att rata om 14

15 man kan välja mellan en nyhet som är färdig att skrivas och publiceras. På detta sätt kan alltså olika gates påverka nyhetsförmedlingen. En annan del av urvalet kan bero på vilken form nyheten kommer att få i till exempel en tidning. En vanlig nyhetsartikel ska, speciellt i västerländska medier, vara neutral utan att någon annans åsikter speglas i texten. Men i en ledare har redaktionen möjlighet att påvisa sina ståndpunkter och ta ställning i en fråga, exempelvis som Göteborgsposten i och med trängselskatten. De här olika platserna för nyheter att synas i tidningen kan påverka hur en nyhet uppfattas av läsaren. 4.3 Gestaltningsteori En intressant teori är gestaltningsteorin (framing theory). Strömbäck skriver att gestaltningsteorin är relativt ny och fortfarande har en del skilda definitioner, men att en central del av teorin innebär att titta på vad mediernas innehåll egentligen representerar. Det finns en vanlig föreställning om att medierna ska vara oberoende och endast spegla verkligheten. Strömbäck nämner att det inte finns något stöd för detta i forskningen (2004, s 41). Han säger: Bara det faktum att verkligheten är obegränsad medan mediernas format är begränsat gör att all nyhetsförmedling präglas av de val som görs av medierna i allmänhet, av redaktionerna och av enskilda journalister. Det handlar om val av ämne, om val av berättarperspektiv, om val av attribut, om val av källor, om val vad som ska betraktas som fakta, och om val av ord. (Strömbäck 2004, s 41) För att tydliggöra vad han menar delar han upp gestaltningsteorin i olika delar, bland annat med mediernas gestaltning och journalistikens gestaltningsmakt. Mediernas gestaltning utgår från att genom att aktivera vissa idéer, känslor och värderingar så uppmuntrar man sätt att tänka om politiken och skapar förutsägbara slutsatser för den som läser (ur ett citat från Vincent Price m. fl. 2004, s 43). Strömbäck använder en vanlig fras för att beskriva hur detta kan gå till, är glaset halvtomt eller halvfullt?. Beroende på vilken av definitionerna 15

16 man använder så får de olika betydelse, även fast de egentligen menar samma sak. Vad gäller journalistisk gestaltning så fokuserar det på hur innehållet formas. Strömbäck tar ett exempel ur en studie av forskarna Dhavan V. Shah, David Domke och Daniel B. Wackman, som tittade på hur politiker och journalister gestaltar den politiska debatten. Forskarna antog att de antingen hade ett etiskt eller ett materialistiskt förhållningssätt och utformade ett antal manipulerade tidningsartiklar om sjukvård. Dessa delades sedan ut så att några personer fick ta del av artiklar skrivna med en moralisk ståndpunkt, och de andra fick de materialistiskt skrivna artiklarna. Intressant nog visade studien att beroende på vilken ståndpunkt som artiklarna var skrivna med så bedömde läsarna också frågan om sjukvård i de termer som de läst. 4.4 Diskursteori Diskursanalysen är en metod inom forskningen som utgår från bland annat språk och kategoriseringar. Eftersom att min studie är en kritisk diskursanalys vill jag presentera det teoretiska ramverket för diskurser. En kortare beskrivning av begreppet diskurs är att det är ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (Börjesson & Palmblad 2007, s 13). Man menar alltså att en diskurs skapas av människor som använder språket för att konstruera verkligheten och skapar sammanhang av det som finns runt omkring. Världen kan aldrig ses utifrån på ett neutralt sätt utan man är alltid i en diskurs och är ofta inte medveten om den. Norman Fairclough är en av de som skapade diskursanalysen. Han säger att varje gång vi använder språket, så innehåller det tre olika aspekter. Det är sociala identiteter, sociala relationer och system av kunskap och representation. Han menar att alla språkyttringar på något sätt formar samhället och kulturen via de tre aspekterna. Trots att det i vissa fall är så att en av aspekterna är viktigare 16

17 än de andra så är det ändå ett antagande att alla tre alltid är närvarande. Fairclough säger att språket både förstärker de här tre aspekterna men också hjälper dem att utvecklas (Fairclough 1995, s 55). Därmed är språket en viktig del av en diskursanalys. Det är vanligt att analysera texter, men det går lika bra med bilder, filmer, ljud och andra former av material. En bild på till exempel en hjälm med horn kan med stor sannolikhet stå för nordisk fornhistoria, därmed talar även bilder och skapar diskurser. Det som diskursanalysen vill ta reda på är hur det kommer sig att vi förstår, genom en bild eller kanske en tidningsrubrik, vad något handlar om. Man vill veta; hur blir förståelsen till? (Börjesson & Palmblad 2007, s 10). Vad som är betydande i en diskursanalys är också att forskaren inser att det aldrig går att analysera diskursen genom att ta ett steg ut ur den. Därför måste frågeställningarna utformas utifrån den förutsättningen. Relevanta och riktiga frågor handlar om vilka mönster som går att utläsa i diskursen och vilka konsekvenser som olika diskurser kan ge (Winther Jørgensen & Phillips 2000, s 28) 4.5 Tidigare forskning I den här delen vill jag presentera en del av den tidigare forskningen som jag har hittat inom samma område. Min studie ryms i en c-uppsats, vilket betyder att jag valt en snäv analys för ett bra resultat. Däremot så finns det studier som är samma typ av studie som den jag har gjort, bara att de haft ett betydligt större analysmoment. För det första vill jag presentera en internationell studie som skrevs efter att Edinburgh i Skottland tagit en trängselskatt på förslag som senare avslogs, studien genomfördes av Tim Ryley och Nathalia Gjersoe under Deras 17

18 syfte var att undersöka hur medierna rapporterat om trängselskatten under tiden som den var under förslag. De gjorde en innehållsanalys av165 nyhetsartiklar ur flertalet skottska tidningar. Deras studie var betydligt mer kvantitativ än den som jag har genomfört, bland annat så var de intresserade av vilken tidning som skrivit flest artiklar och använde sig av flertalet tabeller och diagram för att när det skrevs mest artiklar under perioden de undersökte. Dock använde de sig av kategorier precis som jag, vilket jag kommer att presentera närmare i min metod. De kom fram till att rapporteringen varit mestadels negativ men att den ibland hade pendlat till en mer positiv när man skrev om bland annat miljöpåverkan och om Londons införande av trängselskatt. De skriver i sin slutsats att de tycker att medierna varit opinionsskapare. Som jag nämnde inledningsvis så visar min studie mycket mer fokus på språk och framställning, likt en kvalitativ studie ska intressera sig för. Men den här studien visar trots allt att fler länder intresserat sig för i vilken utsträckning som medierna rapporterar om trängelskatt, och vilken attityd som de påvisar. Sedan vill jag presentera en studie om trängselskatten i Stockholm som delvis har ett media-perspektiv i sin analys. Den här studien är utförd av Lena Winslott-Hiselius, Karin Brundell-Freij, Åsa Vagland och Camilla Byström och syftet var att undersöka hur attityderna kring trängselskatten förändrades från innan försöket startade till efter att det avslutats. Därmed behandlar studien även andra delar som inte är relevanta för mig, men det intressanta är att de har med en del i studien som fokuserar på medierapporteringen kring trängselskatten i Stockholm. Även denna studie är mer kvantitativt utformad än vad min studie är eftersom även den här fokuserar på hur många procent av artiklarna som varit antingen positiva eller negativa. I sin diskussion menar de att antalet artiklar med neutralt innehåll var flest under större delen av perioden, även om antalet negativa låg på 40 %. Det som studien visar är att det blev en större andel positiva artiklar som skrevs ju längre 18

19 testperioden hade gått. Slutsatsen för hela arbetet är att när man ska genomföra ett större politiskt ärende så funkar testperioder, som den med trängselskatten, väldigt bra eftersom personlig erfarenhet slår alla slags informationskampanjer. Även om det inte är hur många positiva och negativa artiklar som skrivits som jag intresserar mig för i den här uppsatsen så är det ändå en studie som ger en intressant bakgrundsfakta om trängselskatten i Stockholm och som delvis visar hur medierapportering såg ut, men inte på den djupare nivån som jag avser göra. 19

20 5. Metod & material Den här studien bygger på en kritisk diskursanalys av DN:s artiklar. Här beskrivs hela analysens struktur för att kunna besvara studiens frågeställningar på ett så tydligt och djupgående sätt som är möjligt. 5.1 Kritisk diskursanalys Ruth Wodak beskriver den kritiska diskursanalysen (CDA) på följande sätt: Moreover, CDA takes a particular interest in the relation between language and power. The term CDA is used nowadays to refer more specifically to the critical linguistic approach of scholars who and the larger discursive unit of text to be the basic unit of communication (CDA = Critical Discourse Analysis). Hon menar alltså att den kritiska diskursanalysen fokuserar på språket, och tycker att språket genrerar makt eftersom att det är människans källa till information. Genom en kritisk diskursanalys vill man genom att analysera språket hitta tecken på hur orättvisor är skapade genom hur människor uttrycker sig. Ett exempel på hur man kan gå tillväga när man utför en kritisk diskursanalys finns i boken Analysing media texts som tar ett exempel ur en analys av en nyhetsartikel. Den är genomförd av Teun van Dijk och han visar tydligt vilken viktig roll som språket spelar i en medietext. Artikeln är skriven 1989 och är publicerad i den brittiska tidningen The Sun och handlar om den ökade illegala invandringen i England under den här perioden. Van Dijk är intresserad av en eventuell rasistisk aspekt av artikeln och söker efter ett klassiskt vi och dem - perspektiv. 20

21 Van Dijk använder olika språkliga kontexter för att genomföra sin analys. Han tittar bland annat på retoriken i språket, metaforer, ordval och liknande. Genom att söka efter dessa in sin analys kunde van Dijk avgöra om det fanns diskurser med ett vi och dem -perspektiv genom texten, vilket hans diskursanalys gick ut på (2006, s 135ff). Van Dijk upptäcker genom sin analys att The Sun använder sig av en strategisk vi och dem -metod i sitt språk. Den ökade illegala invandringen beskrivs som en invasion, vilket ger en militärisk koppling. Det går alltså att koppla invasionen av illegala invandrare som ett hot och som något våldsamt. The Sun skriver självklart inte detta rakt ut, men van Dijk ser det som en diskurs och en allmän tolkning av ordet invasion. Och på detta sätt genomför han sedermera sin analys. Att använda van Dijks analys för att närmare förstå hur en diskursanalys går till är mycket tacksamt, eftersom att han använder sig av ett ämne, det vill säga invandring, som innehåller en hel del föreställningar och diskurser. För det första är ord som vit, svart och ras välkänt komplicerade eftersom att de är ord som delar in människor i olika föreställningar om vem de är (2006, s 130). Sedan är The Sun en tidning som använder sig av så kallad sensationsjournalistik, som innebär att artiklarna är skrivna på ett dramatiskt sätt för att locka fler att läsa dem. Då används gärna liknande retorik som jag beskrev ur hans analys ovan, med till exempel kopplingar till traditionellt skrämmande saker som krig. Jag valde att analysera en tidning som till synes inte använder sig av sensationsjournalistik. Det går att jämföra The Sun med svenska kvällstidningen Aftonbladet, och DN som är en morgontidning har i jämförelse en helt annan approach när man väljer sina nyheter. Det som är intressant med min studie i jämförelse med van Dijks är de olika tidningar vi valt att analysera och hur det speglar sig i våra skilda analyser. 21

22 De slutsatser och de lärdomar som går att utvinna av att läsa van Dijks analys är att han väljer att analysera ord och uttryck på djupet av dess betydelse, vilket är viktigt för att inte fastna i en allmän och oarbetad analys. Han tar också hänsyn till bakomliggande faktorer som till exempel historiska perspektiv, som bidrar med hur just det brittiska folket kan tolka ett visst uttryck. Jag som hade ett mer omfattande material hade därmed en stor chans att få en spännande analys, och mitt tillvägagångssätt för att skapa den presenteras nedan. 5.2 Tillvägagångssätt vid analys Jag har alltså använt mig av en kritisk diskursanalys i den här uppsatsen. Mitt metodval knyter väl an till de teorier som jag har utgått ifrån. Med det menar jag att teorierna om nyhetsvärdering och gate-keeping står för den bakgrundsdelen av texterna som påverkat vad som står och vad som inte står beskrivet. Men gestaltningsteorin står för att språket är den bidragande faktorn till hur människor uppfattar de nyheter som når dem. Även generella teorier om diskurser menar precis samma sak. Precis som van Dijk ville jag genom att studera språket i ett antal artiklar från DN göra en analys på hur de valt att skriva artiklar och hur de formulerar sig. Fairclough skriver att det finns en del frågor man ska ha med sig när man analyserar diskursen i en text. Han menar för det första att man ska man försöka se om det finns representationer i texten, till exempel ideologier. För det andra om det finns några konstruktioner av identiteter i texten. Det kan handla om att lyfta fram yrkesroller eller egenskaper. Till sist säger Fairclough att man ska se om det finns konstruktioner av relationer mellan den som skriver och den som läser, exempelvis en formell eller icke-formell. Med de här frågorna blir det lättare att hålla fokus på vad det egentligen är som diskursanalysen vill ha reda på. Han menar dock inte att just de här frågorna är 22

23 lag och att inga andra funkar, utan han säger bara att de har en tydlig utgångspunkt i det som den allmänna diskursanalysen vill ha reda på (1995, s 58). Jag har utgått ifrån ett antal frågor för att utforma min diskursanalys. De har jag formulerat eftersom att jag ville att de skulle tjäna som ett slags underfrågor inom analysen, för att stödja mina stora frågeställningar som bär upp hela uppsatsen. Frågorna jag använde var följande; 1. Vilka personer kommer till tals i artiklarna och vilken sida av debatten tillhör de? Jag ställde denna fråga för att tydligare kartlägga vem eller vilka som kommer till tals. Fanns det en tydlig ja och nej-sida och vilka är det som representerar dem? Jag ville veta hur olika delar av debatten kom till tals. 2. Används språkmarkörer för att framställa någon aktör som mer trovärdig? När jag tagit reda på vilka som kommer till tals ville jag också gå mer till grunden med hur DN använde språket i sina artiklar. Var det så att någon aktör framställdes som mer trovärdig än den andra, vilket i sin tur gynnar den aktören och sidan den tillhör? 3. Hur används språket i texten för att konstruera ett problem? Genom att analysera ordval och meningar så ville jag se om DN använde ett visst sätt att skriva artiklar för att påvisa att trängselskatten var ett problem. När jag skapat dessa frågor så utformade jag även tre kategorier som varje artikel kunde tillhöra. Kategorierna var Problem, för de artiklar som via språket antydde att trängselskatten var ett problem. Experters åsikter där auktoriteten som till exempel en statsvetare kommer till tals, samt Folkets åsikter, för de artiklar där privatpersoner får komma till tals. Den här metoden att dela in materialet i kategorier kallas i andra ord för grounded theory. Den 23

24 används av forskare för att kategorisera data och sedan utveckla en förståelse för det mönster och den bild som växer fram (Kempster 2011, s 108). Genom att leta efter mönster eller likheter och olikheter så strukturerar man upp sitt material i kategorier för att på ett effektivt sätt kunna koda materialet. Två stora frågor som forskaren ställer sig är dels Vad gör människorna?, som i min studie översätts till vad DN gör. Den andra frågan är Vad är det som händer?, vilket jag använde mig av för att ta reda på vad som finns i mitt material (Glaser 1994, s 98), detta görs genom mina kategorier och mitt övriga metodval (diskursanalys), som hjälpte mig att utvärdera materialet efter vad som faktiskt pågår i texten utifrån det jag ville ta reda på. Sammanfattningsvis använde jag mig alltså av tre olika kategorier för att tematisera de artiklar jag valt ut. Sedan analyserade jag var kategori för sig, med de tre frågor som jag ställt till min analys. På så sätt kunde jag på ett tydligt och betydligt djupare sätt genomföra och redovisa min teori i uppsatsen. Därifrån ansåg jag att det fanns ett bra material för att gå vidare till en slutsats om DN:s hantering av trängselskatten i Stockholm. 5.3 Tillvägagångssätt vid val av artiklar En viktig del av analysen var själva valet av de artiklar som ska ingå i den. Som jag nämnde tidigare så kan forskaren aldrig stiga utanför diskursen och se på den utifrån, och det kunde inte jag heller göra. Jag sökte istället efter mönster inom diskursen och fick också fram ett resultat som säger något om den. Vid mitt val av artiklar så använde jag mig av ett så brett material ur DN som möjligt, det valde jag att göra eftersom jag ville få in mer än bara skribenternas språk. Jag intresserade mig för bland annat läsarna via insändare och DN:s profilering via ledaren. Med andra ord analyserade jag inte bara rena 24

25 nyhetsartiklar, utan även ledare, debattsidor och insändare. Valet att även titta på ledarsidan visade sig senare bli komplicerat, eftersom att jag inte reflekterat över ledarsidans roll i jämförelse med annat material i tidningen. Den här insikten blir tydlig i min analys och slutsats senare i uppsatsen. Då omfånget på den här studien är begränsat kunde jag inte titta på samtligt material ur DN under den aktuella perioden. Jag gjorde därmed ett urval som passade både min tidsbegränsning och min metod. Jag använde mig av en databas som heter Mediearkivet. Där finns ett stort material av tryckta nyhetsartiklar från 1990-talet och fram till idag. För att begränsa mitt material läste jag endast artiklar som finns under sökordet trängselskatt. Sedan valde jag även ut specifika månader. Jag analyserade de tre sista månaderna av 2005 (oktober, november och december) innan testperioden startade 3 januari 2006, samt de anknutna månaderna (juni/juli, augusti, september) innan folkomröstningen 17 september I juli 2006 skrevs endast två ledare med ordet trängselskatt, så därför valde jag även sex artiklar från juni eftersom det skrevs fler artiklar under den månaden. En orsak till att det inte skrevs mycket om trängselskatten under juli månad kan vara att många läsare var på semester och därför hade lämnat staden. Då är trängselskatten inte särskilt aktuell att skriva om eftersom biltrafiken i innerstaden minskar markant under semestertider. Anledningen till att jag valde just dessa månader är för att jag tyckte att speglade trängselskatten i olika skeden. De tre första månaderna är när trängselskatten fortfarande var en luddig företeelse som ännu inte blivit prövad. Artiklarna kan bara behandla något som kommer att hända eftersom ingen levd erfarenhet ännu finns. De tre sista månaderna är istället strax efter sex månaders test. Där kan artiklarna titta tillbaka på och utvärdera hur testet har fungerat och det finns en levd erfarenhet som styrker det som skrivs. Jag tyckte att det var intressant att ha med båda dessa skeden i min analys, då jag anser det vara berikande att få med 25

26 hela den process som följde innan trängselskatten röstades igenom och sattes i bruk på riktigt. Jag läste samtliga artiklar i varje månad, de artiklar som passade in i någon av de kategorierna som jag nämnt ovan sparades för min analys. Dock ville jag se till att avgränsa mitt material ytterligare genom att välja endast åtta stycken artiklar från varje månad, det innebär att jag totalt analyserade 48 artiklar, 24 stycken från 2005 och 24 stycken från Ett annat alternativ hade varit att till exempel välja fler artiklar från de månader som hade ett större antal artiklar skrivna. Jag valde lika många från varje eftersom jag ville ha ett jämnt material från varje månad. Jag ansåg att det var det bästa alternativet för mig, då jag tyckte att alla de tre månader som ledde upp till testperioden och folkomröstningen räknades som lika intressanta för min studie. Det var inte tänkt som en kvantitativ metod, utan bara som en enklare avgränsning till mitt material. Min kvalitativa utgångspunkt att spegla hela processen kvarstår och jag ville på förhand inte bedöma vilka månader som hade mer eller mindre intressant material för just min analys. Hade det rört sig om fler månader i sträck hade jag förmodligen valt att analysera det antal artiklar från varje månad som speglade publiceringen, då hade varit så pass stor skillnad i antal att det varit relevant. Men med endast tre månader i följd valde jag trots allt att analysera lika många artiklar från varje månad. 5.4 Validitet och reliabilitet Inom studien har jag reflekterat över begreppen validitet och reliabilitet. De används traditionellt inom kvantitativa studier, men har även börjat användas inom kvalitativa för att tydliggöra studiens förväntade kvalité vad gäller bland annat giltighet. Här finns alltså en chans att bedöma studiens samlade trovärdighet. 26

27 Validitet innebär att undersökningen har utförts på ett korrekt sätt utan felkällor och att man mäter det man vill mäta. Reliabilitet handlar om hur noggrann forskaren är i sitt genomförande och vid bearbetningen av materialet (Holme, Solvang 1997, s 163). För att stärka validiteten i den här studien har jag varit noggrann med att välja material som är relevant för min studie, därför valde jag att ta med hela processen kring trängselskatten, från innan testförsöket började under slutet på 2005, tills att det avslutades i mitten på I den här studien har jag använt mig av Mediearkivet som är en etablerad databas med ett arkiv av tidningsartiklar med start från 1990-talet och framåt. Jag har bara använt mig av artiklar under sökordet trängselskatt vilket hjälpt mig att avgränsa det antal artiklar som publicerats om trängselskatten. För att uppnå reliabilitet i denna studie har jag avgränsat studien till tre månader innan testförsöket och tre månader efter. Sedan har jag noggrant läst igenom materialet och fördelat artiklarna i de förbestämda kategorier som behandlar de olika områden som jag ville undersöka utifrån min frågeställning. Studien innefattar tolkning av språk och ord vilket alltid kan betyda att en annan forskare hade kommit fram till andra slutsatser, detta har jag hela tiden haft i åtanke. 27

28 6. Analys I det här avsnittet följer resultatet av den analys som har genomförts. De tre kategorierna kommer att presenteras var för sig, för att tydligare kunna gå djupare in på de resultat som kommit ur analysen. Jag kommer att styrka mina argument med citat ur artiklarna som utgjort mitt material och bena ut de frågor jag inledningsvis ställde i den här uppsatsen. Vid starten av mitt analysarbete visste jag inte exakt vad jag skulle finna i materialet, eller om resultatet skulle gå att jämföra med GT:s rapportering. Min utgångspunkt var att undersöka om jag kunde se att DN och dess rapportering om trängselskatten hade ett kritiskt innehåll som konstruerade trängselskatten som ett problem genom att hitta exempel på att materialet innehöll diskurser i språket som påverkade innehållet. Under analysens gång upptäckte jag att valet att ha med ledaren tillsammans med vanliga nyhetsartiklar och liknande i materialet blev problematiskt. Problemet var att jag inte insett att ledaren faktiskt används för att uttrycka åsikter som kommer från tidningen, och att annat material inne i tidningen är en del av en mer oberoende nyhetsrapportering. Att analysera dessa under samma förutsättningar blev därför svårt, så jag fick komma till insikt om att jag fick skilja på dessa för att få en korrekt analys. Annars flöt analysarbetet på som det skulle. 6.1 Kategori: Problem I den här kategorin var alltså mitt syfte att samla alla de artiklar som jag tyckte konstruerade ett problem och analysera dem utifrån den förutsättningen. Att dela in analysen i olika kategorier för de frågeställningar jag ursprungligen ställt mig 28

29 gjorde det lättare att göra en djupare analys som fokuserar på vad jag faktiskt vile få ut av de enskilda frågorna Problemen kring folkomröstningen Ett av de tydligaste problemen kring trängselskatten upptäckte jag ganska snart genom min läsning att det hade att göra med de turer som politikerna hade kring folkomröstningen och de valsedlar som skulle användas. För att göra historien kort så var det så att de borgerliga och nej-sidan tyckte att regeringen utformat sin valsedel på ett sätt som gjorde att det självklara svaret skulle vara att rösta ja. Detta upprörde så pass att valsedeln senare fick korrigeras. En av de tidigaste artiklarna under min valda period heter Krånglig fråga om trängselskatt får kritik ( ) och var publicerad i DN:s stockholmsdel. I artikelns rubrik används ordet trängselskatt tillsammans med orden krånglig och kritik. Det blir tydligt för läsaren redan från rubriken att något gällande trängselskatten inte fungerar som planerat och därför har fått kritik. Det blir tydligt att skribenten redan från början vill belysa ett problem. Ordet krångligt, innebär i andra ord att något är svårt att förstå och signalerar för läsaren att det blir ett problem med trängselskatten eftersom att den nämns i samma mening. Och vad gäller att det står att den krångliga frågan har fått kritik så visar det att det uppstått en konflikt med något som har med trängselskatten att göra och som med all sannolikhet är något som kommer försvåra något som har med trängselskatten att göra, det vill säga att det kort och gott uppstått ett problem. Läser man artikeln så står det att: Den borgerliga oppositionen anser att frågeställningen är manipulativ och avsedd att lura tveksamma väljare att rösta ja. Skribenten återberättar egentligen bara vad en upprörd politiker har sagt vilket tacksamt ger en stark retorik för det som artikeln handlar om. Politikern kallar valsedelns fråga för både manipulativ och avsedd att lura väljarna. Det här 29

30 klingar inte så bra med dels den demokratiska rätten för väljare att rösta som de känner, eftersom att det står att de skulle kunna bli lurade och manipulerade. Dessutom blir det komplicerat när det är politiker som har utformat frågan, den svenska diskursen upplever att politiker är valda av folket och ska arbeta i deras tjänst. Därmed blir de här orden som manipulera och lura en del av ett problemskapande för trängselskatten, eftersom att de som arbetar och genomför den (politikerna) påstås lura väljarna vilket är synonymt med läsarna av den här artikeln. En månad senare dyker en annan artikel om valsedlarna upp. Den heter Jasidan censurerar valsedel om trängselskatt ( ) och beskriver kriget som brutit ut mellan ja och nej-sidan. Skribenten hänvisar därmed att det är en fullskalig konflikt mellan politikerna och att använda ordet krig här symboliserar en militärisk koppling till en situation där två eller flera parter gör allt för att skada och vinna över varandra. Sedan är det även i den här artikeln ett problematiskt ord i rubriken, nämligen censurerar. I Sverige där tryckfriheten och det fria ordet är som starkast är medborgarna rädda om detta, och att använda ordet censur innebär att tankarna kan gå till odemokratiska länder där till exempel makthavare väljer att ta bort material från internet för att inte medborgarna där ska se fel saker. Det här är en fråga om diskurser eftersom olika personer från olika delar av världen hade kunnat uppfatta ordet censurs betydelse med olika känslor. I en analys skriven av en av DN:s skribenter strax under artikeln står det: Eftersom s, v och mp skött trängselskatten klumpigt från början, kan de väl också göra slarvsylta av folkomröstningen. Men de öppnar därmed ytterligare för kreativa tolkningar av resultatet. DN skriver om hur valresultatet kan bli mycket oklart och tolkas på olika sätt, vilket kan få människor att tvivla på hela utförandet av trängselskattförsöket. Uttrycket göra slarvsylta är ett äldre svenskt uttryck som innebär att man förstör något ordentligt, vilket skribenten i 30

31 det här sammanhanget kan använda eftersom att han skriver en analys av artikelns innehåll. Han står presenterad med namn och representerar inte bara DN när han skriver, utan också sig själv. Därmed uppfattas han mer personlig, med tanke på sitt språk. Sedan kommer vi till DN:s ledare, som jag som sagt analyserar i sitt eget slag. Även i ledaren finner jag flertalet benämningar om valsedeln och folkomröstningen i övrigt ( ). I en ledare som publiceras samtidigt som rapporteringen om valsedeln skriver skribenten Johannes Åman att: Om jag inte hade känt till Naturskyddsföreningens hållning hade jag trott att förslaget var ett skämt, en satir från Public service eller ett pr-trick av de borgerliga partierna. Han gör narr av regeringens förslag av valsedel genom att nämna att han hade kunnat tro att de varit ett skämt, en satir eller ett pr-trick, att han uttrycker sig så är precis som med analysen jag nämnde ovan inte ovanligt eftersom att han skriver utifrån sig själv. Eftersom att det här är en ledare finns det inget som är fel i det, den är till för att tidningen ska kunna uttrycka tidningens och redaktionens åsikter. Men frågan som ställdes om GT i Göteborg är hur pass långt en tidning kan gå innan de är opinionsbildande. Jag lägger inga värderingar i hur DN kan anses ha agerat utifrån den aspekten, men däremot tycker jag att det är intressant att se om och i sådant fall hur trängselskatten representerades som ett problem på DN:s ledarsida. I samma ledare skriver han även: Med frågan trängselavgift eller värre bilköer blir försöket att styra väljarna komiskt uppenbar. Han leder uppfattningen om folkomröstningen som ett försök att styra väljarna, precis som det i artikeln stod att väljarna skulle bli manipulerade. Han skriver även flera ledare om folkomröstningen, en heter Så ska folkomröstningar inte hanteras ( ) och en annan Omstart - inte ja eller nej till trängselskatt ( ) där han i båda rubrikerna antyder att folkomröstningen inte är legitim. Detta är ännu en gång något känsligt i ett demokratiskt samhälle som Sverige, där 31

32 medborgarna är vana vid att ingen korruption av något slag kan ske. En viktig del av diskursanalys är just att vara medveten om hur samhälleliga och historiska faktorer kan vara avgörande för hur något uppfattas. Diskussioner om att en folkomröstning kanske inte är legitim i Sverige är betydligt mer chockerande än i andra delar av världen. Närmare folkomröstningen skrivs det om trängselskatten i två olika ledare. I den ena benämns folkomröstningen än en gång som manipulativ, vilket ju var ett ord som innebär att man luras och för någon bakom ljuset ( ). Ledarskribenten anser inte att folkomröstningen är legitim och skriver: Oavsett personlig åsikt har inga väljare ens en susning om vad de egentligen röstar för eller emot. Den andra ledaren publicerades fyra dagar senare, vilket också var fyra dagar före folkomröstningen ( ). Där skriver skribenten att: Så manipulativt formulerade som frågorna är förtjänar ingen att efteråt kallas segrare. Sammanfattat kan man säga att ledarsidan definitivt tagit fasta på de problem som uppstod med valsedlarna och det är inte alls konstigt eftersom att ledarsidans roll som jag nämnde tidigare går ut på att föra fram tidningens åsikter om aktuella frågor i samhället. Det används intressant språk eftersom ledarskribenterna utgår från sig själva och jag skulle påstå att de konstruerar trängselskatten som ett problem i och med den politiska konflikten kring valsedeln De negativa konsekvenserna En annan aspekt av frågan om trängelskatt som jag upptäcker genom min läsning är de negativa konsekvenserna som tas upp som argument för varför man inte skulle införa trängselskatten. I en artikel skriver DN om att ett av fem företag överväger att lämna Stockholm ( ). Och att: Försöket med trängselskatt får starka negativa effekter för näringslivet i Stockholms stad. 32

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

1.2 Medierapportering vid lokala förändringar... 7 1.3 Göteborgs-Posten som en del av Göteborg... 8 1.4 Sex varv runt jorden, varje dag...

1.2 Medierapportering vid lokala förändringar... 7 1.3 Göteborgs-Posten som en del av Göteborg... 8 1.4 Sex varv runt jorden, varje dag... 2 3 4 1. Ett nytt system... 7 1.2 Medierapportering vid lokala förändringar... 7 1.3 Göteborgs-Posten som en del av Göteborg... 8 1.4 Sex varv runt jorden, varje dag... 9 1.4.1 Det nya betalsystemet...

Läs mer

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT10 nr 5 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet Oktober 2011

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER TIDNINGSVECKAN 2019 ALLA ÅRSKURSER KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER ÅRSKURS 1 3 analys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Lathund olika typer av texter

Lathund olika typer av texter Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Pressguide - mötet med pressen

Pressguide - mötet med pressen Pressguide - mötet med pressen Varför PR? Att arbeta med PR är både kostnads- och tidseffektivt. När PR fungerar som bäst inspirerar den människor att börja prata med varandra på ett positivt sätt om oss.

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Journalistik. Mediernas mekanismer Ht 2010

Journalistik. Mediernas mekanismer Ht 2010 Journalistik Mediernas mekanismer Ht 2010 Journalistik? Vad är det för dig? Vad skiljer journalistik från andra skrivna och berättade former? Def. enl. NE: journalistik, benämning på såväl insamling, urval,

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

En stad tre verkligheter

En stad tre verkligheter Uppsats i Historia1, Delkurs 1 Högskolan Dalarna, VT 2010 En stad tre verkligheter En uppsats om Sundsvallspressens bevakning av den stora strejken 1909 Rickard Björling Innehåll 1. Inledning. s. 2 1.1

Läs mer

Förslag den 25 september Engelska

Förslag den 25 september Engelska Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag Samlade kopieringsunderlag tidningsveckan 2011 Här finner du de samlade kopieringsunderlagen till Lärarmaterial Tidningsveckan 2011 Tema nyheter. Alla kopieringsunderlag är fria att kopiera och sprida

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Journalistik och nyhetsvärdering

Journalistik och nyhetsvärdering Journalistik och nyhetsvärdering 18 nov 2008 Litt: Litt: Hadenius m.fl. 8, 9 Hvitfelt & Nygren, kap 5, 10 Spelregler fö för press, radio och TV 1 Definition: Journalistik, benämning på såväl insamling,

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som

Läs mer

Det krävs tio gånger mer energi för att producera kött än vad det krävs för att producera grönsaker.

Det krävs tio gånger mer energi för att producera kött än vad det krävs för att producera grönsaker. Insändaren är en argumenterande text där en eller flera personer argumenterar för en åsikt. Texterna brukar ofta publiceras på särskilda sidor i tidningen som är avsedda för läsarkretsens tankar och åsikter.

Läs mer

Kopieringsunderlag Your place or mine? Frågor till avsnittet

Kopieringsunderlag Your place or mine? Frågor till avsnittet Your place or mine? Frågor till avsnittet Förståelsefrågor: nyhetsbyrån Reuters inte att ordet terrorist ska användas, utan självmordbombare, tänker du? den närmaste israeliska staden. Hur många raketer

Läs mer

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor Debattartiklar rutiner och tips Januari 2015 Debattartiklar är ett av de verktyg vi använder för att nå ut med våra frågor och opinionsbilda i de frågor vi arbetar med. Många inom organisationen anställda,

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied?

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? This is England 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? 2. Is Combo s speech credible, do you understand why Shaun wants to stay with Combo?

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Samhällskunskap årskurs 8 Arbetsområde: Media År: XT 201X Medias inflytande Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Förmågor i fokus Reflektera över hur individer och samhällen

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Massmedier. Inledning

Massmedier. Inledning Massmedier Inledning Ordet medium kommer från latin och betyder mitten, centrum eller förmedlare. I plural (när det är flera) säger man media eller medier. Medier är egentligen bara olika kanaler eller

Läs mer

Femte jobbskatteavdraget i medierna

Femte jobbskatteavdraget i medierna Femte jobbskatteavdraget i medierna December 2013 Daniel Löfstedt Innehåll 1. Inledning sid 3 2. Metod sid 3 3. Sammanfattning och analys sid 3 4. Jobbskattefrågan är huvudämne eller central för artikelns

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

FORSKNING OM JOURNALISTIK I

FORSKNING OM JOURNALISTIK I FORSKNING OM JOURNALISTIK I JOURNALISTIK I TEORI OCH PRAKTIK JESPER STRÖMBÄCK 2016-01-26 http://www.jesperstromback.org/ JOURNALISTIK SOM FORSKNINGSOMRÅDE Journalistikens ideal vad utmärker den goda journalistiken?

Läs mer

Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015

Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015 Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015 Före mötet Om jag hade 6 timmar på mig att fälla ett träd, skulle jag använda 4 av dem till att slipa yxan Vem vill ni träffa och varför?

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Förslag den 25 september Engelska

Förslag den 25 september Engelska Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

LPP, Klassiker. Namn: Datum:

LPP, Klassiker. Namn: Datum: LPP, Klassiker Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige,

Läs mer

Kommunikation. Att överföra budskap. Elevens namn:

Kommunikation. Att överföra budskap. Elevens namn: Kommunikation Att överföra budskap Elevens namn: 1. Redogör (gärna med en figur) för den sk. kommunikationsmodellen! 2. Kommunikationen betraktas som personlig, när sändaren vänder sig till en eller några

Läs mer

Kvalitativa metoder II

Kvalitativa metoder II Kvalitativa metoder II Tillförlitlighet, trovärdighet, generalisering och etik Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt

Läs mer

KOMMUNIKATIONSMODELLEN N Ä S TA N A LLA LEVA N D E VA RELSER H A R FÖRMÅGAN ATT M E D D E L A S IG MED VA RANDRA

KOMMUNIKATIONSMODELLEN N Ä S TA N A LLA LEVA N D E VA RELSER H A R FÖRMÅGAN ATT M E D D E L A S IG MED VA RANDRA SOCIAL KOMMUNIK ATION SAMMANFATTNING Människan är en kommunikativ varelse som ständigt kommunicerar. Ordet kommunicera kommer av det latinska communicare som betyder göra gemensamt. Kommunikation handlar

Läs mer

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys Text och språkanalys Klassisk retorik och massmedieretorik två ingångar till textanalys Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät VT12 Kursledare: Jonas Ström och Hans Wiechel Institutionen för kultur-

Läs mer

MEDIEANALYS LIDINGÖ STAD

MEDIEANALYS LIDINGÖ STAD MEDIEANALYS LIDINGÖ STAD 1 JULI 31 DECEMBER 2013 Reformklubben Lisa Wärn, Martina Ternheim, Nora Anter och Therese Sarlin INNEHÅLL Inledning - Syfte - Frågeställningar Metod - Inhämtning - Bearbetning

Läs mer

Det fattas stora medicinska grävjobb

Det fattas stora medicinska grävjobb Det fattas stora medicinska grävjobb Ragnar Levi, författare, medicinjournalist med läkarexamen och informationschef på Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Tycker du att kvaliteten på medicinjournalistiken

Läs mer

Pedagogisk planering tidningstexter

Pedagogisk planering tidningstexter Pedagogisk planering tidningstexter Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla

Läs mer

Handledning för presskommunikation

Handledning för presskommunikation Handledning för presskommunikation INLEDNING Du har säkert hört den gamla klyschan syns du inte så finns du inte. Det är givetvis ett lite tillspetsat budskap, men faktum är att det ligger ganska mycket

Läs mer

Pedagogisk planering tidningstexter. Syfte

Pedagogisk planering tidningstexter. Syfte Pedagogisk planering tidningstexter Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla

Läs mer

5. Vad jag kan / What I can do. CHECKLISTA Nivå B2 Level B2. 1. Jag kan i detalj förstå vad man säger till mig på normalt samtalsspråk.

5. Vad jag kan / What I can do. CHECKLISTA Nivå B2 Level B2. 1. Jag kan i detalj förstå vad man säger till mig på normalt samtalsspråk. b2 Nivå B2 Level B2 Språk: Kan mycket bra Kan bra Kan ganska bra Kan inte så bra Lyssna Markera med pilar för varje alternativ. Om 3/4 av pilarna pekar eller i en färdighet har du nått upp till denna nivå.

Läs mer

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

Matris i engelska, åk 7-9

Matris i engelska, åk 7-9 E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad

Läs mer

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis)

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Titel Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Författare: Kurs: Gymnasiearbete & Lärare: Program: Datum: Abstract

Läs mer

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll 3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Ämnet engelska behandlar kommunikation på engelska samt kunskaper om de områden där engelska används. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang.

Läs mer

Textforskningen och dess metoder idag

Textforskningen och dess metoder idag Textforskningen och dess metoder idag Forum for textforskning 9 Göteborg, 12-13/6 2014 Orla Vigsø JMG Finns textforskningen? Vad är det vi gör när vi håller på med textforskning? I praktiken två huvudspår:

Läs mer

Utbildningsplan. Kommunikation och PR. SGKPR Kommunikation och PR Study Programme in Public Relations. Programkod: Programmets benämning:

Utbildningsplan. Kommunikation och PR. SGKPR Kommunikation och PR Study Programme in Public Relations. Programkod: Programmets benämning: Dnr HS 2016/638 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Programkod: Programmets benämning: SGKPR Study Programme in Public Relations Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700

Läs mer

Prövning i Moderna språk 5

Prövning i Moderna språk 5 Prövning i Moderna språk 5 Prövningsansvarig lärare: Franska: Catherine Tyrenius, email: catherine.tyrenius@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: antonio.s.vazquez@vellinge.se Tyska: Renate Nordenfelt

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Kursintroduktion. B-uppsats i hållbar utveckling vårterminen 2017

Kursintroduktion. B-uppsats i hållbar utveckling vårterminen 2017 Kursintroduktion B-uppsats i hållbar utveckling vårterminen 2017 People build up a thick layer of fact but cannot apply it to the real world. They forget that science is about huge, burning questions crying

Läs mer

Medierna och riksdagsvalet sambandet mellan publicitet och valresultat

Medierna och riksdagsvalet sambandet mellan publicitet och valresultat Medierna och riksdagsvalet sambandet mellan publicitet och valresultat En delrapport från TNS Sifo Om undersökningen Analysperiod: 13 januari 18 juni 2014 Medieurval: SR Ekot 16:45, SVT Rapport 19:30,

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

Medier, förhandling och demokrati

Medier, förhandling och demokrati Medier, förhandling och demokrati Den här texten knyter närmast an till kapitlet om demokrati i Förhandlingens retorik. Ämnet är de moderna mediernas betydelse för demokratiska förhandlingar i politiska

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Borås 2-3 oktober Emin Tengström, Göteborgs universitet

Borås 2-3 oktober Emin Tengström, Göteborgs universitet 0g7(63/$76,1)g5)5$07,'(1 Borås 2-3 oktober 2002 Emin Tengström, Göteborgs universitet Emin Tengström stolpar till föredrag den 3 oktober Bilden av världen - köper vi den som konsumenter eller formar vi

Läs mer

Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning.

Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning. SVENSKT TECKENSPRÅK Ett välutvecklat teckenspråk är av betydelse för dövas och hörselskadades lärande i och utanför skolan. När språket utvecklas ökar förmågan att reflektera över, förstå, värdera och

Läs mer

Äldrefrågor på undantag igen! UPPFÖLJNING AV PRO-RAPPORTEN ÄLDREFRÅGOR PÅ UNDANTAG I SVENSK POLITIK

Äldrefrågor på undantag igen! UPPFÖLJNING AV PRO-RAPPORTEN ÄLDREFRÅGOR PÅ UNDANTAG I SVENSK POLITIK Äldrefrågor på undantag igen! UPPFÖLJNING AV PRO-RAPPORTEN ÄLDREFRÅGOR PÅ UNDANTAG I SVENSK POLITIK ÄLDREFRÅGOR PÅ UNDANTAG IGEN! 3 Innehåll. 1. Förord...4 2. Inledning...5 3. Äldrefrågorna i partierna...6

Läs mer

UTBILDNINGEN. Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011. Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång?

UTBILDNINGEN. Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011. Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång? Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011 ELITTRÄNAR UTBILDNINGEN Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång? Av Michael Carlsson Handledare: Göran Lindblom 2011 05 14 1 Sammanfattning:

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att: Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet

Läs mer

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade 3.5 TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och

Läs mer

Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör!

Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör! Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör! Lektionsförslagen för de yngre till årets Tidningsveckan består av två delar,

Läs mer

Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap,

Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken uppmärksammas vi på hur vi kan få bättre koll på nätet. Vi får lära oss var allt kommer ifrån och vad vi ha rätt att göra. Vi får även lära oss att man

Läs mer

Folkomröstningar och allmänna val

Folkomröstningar och allmänna val Folkomröstningar och allmänna val Vid de allmänna valen som äger rum vart fjärde år har landets sju miljoner röstberättigade möjlighet att påverka vilka partier som ska representera svenska folket i riksdag,

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

En granskning av krönikor på aftonbladet.se och expressen.se

En granskning av krönikor på aftonbladet.se och expressen.se Södertörns högskola Institutionen för kommunikation medier och it Kandidat 15 hp Journalistik C Höstterminen 2010 (Frivilligt: Programmet för xxx) En granskning av krönikor på aftonbladet.se och expressen.se

Läs mer

TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

What s on tonight. Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap

What s on tonight. Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap What s on tonight Vad är det egentligen som avgör vad som passar in i TV? Samtidigt som Egypten skakades av demonstrationer våren 2011 var det upplopp i den indiska staden Hyderabad, där en grupp separatister

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Pedagogisk planering Engelska årskurs 8, vecka 45-49 Television Broadcast och oregelbundna verb Varför: Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Källkritisk metod stora lathunden

Källkritisk metod stora lathunden Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt

Läs mer

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Exempel på framsida samt instruktioner Förnamn Efternamn Klass Entréskolan, Eskilstuna Datum Använd Infoga- menyn i Word och välj sidnummer för att lägga in sidnummer

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Från ett nationellt och samtida problem till ett globalt och framtida hot

Från ett nationellt och samtida problem till ett globalt och framtida hot Examensarbete 15hp Kandidatuppsats Medie- och kommunikationsvetenskap Från ett nationellt och samtida problem till ett globalt och framtida hot En studie av hur miljöjournalistik har förändrats i två svenska

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer