Samhällsbyggnadsnämndens ledamöter och ersättare kallas till sammanträde

Transkript

1 Kallelse till sammanträde sid. 1 Samhällsbyggnadsnämndens ledamöter och ersättare kallas till sammanträde Tid: Onsdagen den 14 juni kl Plats: Sammanträdesrummet Magistern Förhinder för ledamot att närvara vid sammanträdet skall meddelas samhällsbyggnadskontoret tfn så att ersättare kan kallas. Monica Helgesson Mattias Adolfson har sitt gruppmöte onsdagen den 14 juni kl i sammanträdesrummet Lärjungen. Jonas Lövgren har sitt gruppmöte onsdagen den 14 juni kl i sammanträdesrummet Gathörnet. Se nämndens hemsida: Föredragningslista Formella ärenden Punkt 1 Ändringar och godkännande av föredragningslista. Punkt 2 Val av protokollsjusterare. G:\Samhällsbyggnadskontoret\Kontoret\Nämnd\Sammanträden\2017\ \Handlingar till publiceringen\maskad Kallelse docx

2 Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag Punkt 3 Handläggare: Stina Hansson Dnr: Ärende: Medborgarförslag Övergångsställe Strandgatan- Fredriksskansgatan Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget om att anlägga ett nytt övergångsställe på Fredriksskansgatan i höjd med Strandgatan. Punkt 4 Handläggare: Stina Hansson Dnr: Ärende: Medborgarförslag om övergångsställe Magistratsgatan- Lindövägen Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att samhällsbyggnadskontorets yttrande ska utgöra svar på medborgarförslaget om övergångsställe vid Magistratsgatan/Lindövägen. Medborgarförslaget ska härmed anses vara besvarat.

3 Samhällsbyggnadsnämnden Informationsärenden Punkt 5 Ärende: Information om aktuella ärenden m m a) Förvaltningschef Rebecka Persson informerar om vad som är på gång på förvaltningen. - Skrivelse om ändring av detaljplanen för fastigheten Bläcksvampen 5.

4 Samhällsbyggnadsnämnden Administrativa ärenden Punkt 6 Handläggare: Susanne Karlsson Ärende: Ekonomisk redovisning tom maj Handling: Samhällsbyggnadskontorets redovisning, BILAGA Förslag till beslut: Redovisningen godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen. Punkt 7 Handläggare: Jan G Nilsson Dnr: Ärende: Förslag till nya kvartersnamn på Karlssons äng Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att de nya kvarteren ska heta Asplövet, Barret, Björklövet, Blickfånget, Boklövet, Eklövet, Hemvärnet, Isterbandet, Kvarnkullen, Landstormen, Roten, Rudedammen, Rönnlövet, Stammen, Tekannan, Tekoppen, Tepåsen och Trädkronan. Kvarteret Tehuset får ny utbredning. Punkt 8 Handläggare: Stefan Larsson Dnr: Ärende: Motion från Max Troendle (MP) Elkvot och laddgaranti i ett modernt Kalmar Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden ställer sig inte bakom inkommen motion. Punkt 9 Handläggare: Anders Stridarv Dnr: Ärende: Motion från Max Troendlé (MP) och Mark Hammar (MP) Bättre skyltning av elbilsplatser Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Kommunfullmäktige beslutar att samhällsbyggnadskontorets yttrande ska utgöra svar på Max Troendlés (MP) och Mark Hammars (MP) motion om bättre skyltning av elbilsplatser. Motionen ska härmed vara besvarad.

5 Samhällsbyggnadsnämnden Punkt 10 Handläggare: Anders Stridarv Dnr: Ärende: Nytt regelverk för boendeparkering Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden tillstyrker förslaget om nytt generellt regelverk som ska gälla för boendeparkering. Punkt 11 Handläggare: Gunilla Thorvaldsson, 5 min Dnr: Ärende: Remiss om Lantmäteriets rapport Sakersättningar och fasta avgifter vid lantmäteriförrättningar Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunstyrelsen beslutar: Kommunstyrelsen antar samhällsbyggnadsnämndens yttrande som sitt och överlämnar det till Näringsdepartementet som Kalmar kommuns svar på remissen om Lantmäteriets rapport Sakersättningar och fasta avgifter vid lantmäteriförrättningar. Punkt 12 Ärende: Handläggare: Rebecka Persson Tillsättande av verksamhetschef - stadsingenjör Handling: Förslag till beslut:

6 Samhällsbyggnadsnämnden Planärenden Punkt 13 Handläggare: Filippa Eriksson, 15 min Dnr: Ärende: Beskrivning: Antal bostäder: Detaljplan för del av Stensö 2:3 (T-bryggan), Stensö, Kalmar kommun Detaljplaneförslaget syftar till att ge möjlighet för nya bostäder i området vid T-bryggan, med en första etapp på kullen mot Stensövägen. I området planeras cirka radhus, parhus eller kedjehus. Detta bidrar till en mer varierad bebyggelseform i de annars ganska homogena bostadskvarteren vid Stensö med friliggande villor. Bebyggelsen placeras nära vägarna, för att spara så mycket som möjligt av den sammanhängande ekmiljön i mitten och förtäta gaturummet. Fasadmaterialet ska utgöras av trä, för att samspela med områdets läge nära havet och skogen. 12 st. Handling: Tjänsteskrivelse Förslag till detaljplan Förslag till beslut: Kommunens bedömning är att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra en sådan betydanbde miljöpåverkan att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning erfordras. Samhällsbyggnadsnämnden godkänner förslaget till detaljplan för samråd. Punkt 14 Handläggare: Birgit Endom, 15 min Dnr: Ärende: Beskrivning: Detaljplan för Snurrom, del av Kläckeberga 10:1 och Västerslätt 17:1, Kalmar kommun Syftet med detaljplanen är att undersöka möjligheten att etablera verksamheter med begränsad omgivningspåverkan samt bra skyltläge och trafikförbindelse mot E22. Handling: Tjänsteskrivelse Förslag till detaljplan Förslag till beslut: Kommunens bedömning är att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra en sådan betydanbde miljöpåverkan att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning erfordras. Samhällsbyggnadsnämnden godkänner förslaget till detaljplan för samråd.

7 Samhällsbyggnadsnämnden Punkt 15 Handläggare: Birgit Endom Dnr: Ärende: Beskrivning: Detaljplan för Fågelsudd 1:123 m.fl. fastigheter, Kalmar kommun Planens syfte är att möjliggöra utökning av byggrätter och tillskapa möjligheter för fler bostadsfastigheter inom Fågelsudd stugområde för att främja ett ökat permanentboende. Områdets förhållandevis småskaliga bebyggelse med hög grönandel och sjöutsikter för en del tomter i söder utgör områdets karaktär och ska bevaras. Möjlighet till avstyckning för fåtal nya bostadstomter ska prövas. Antal bostäder: Handling: Tjänsteskrivelse Granskningsutlåtande Förslag till detaljplan Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden godkänner granskningsutlåtandet som kommunens och beslutar att ställa ut det reviderade förslaget till detaljplan för förnyad granskning. Punkt 16 Handläggare: Dahmberg/Råberg, 5 min Dnr: Ärende: Detaljplan för del av Rinkaby 6:46 m.fl. Södra staden etapp 2, Rinkabyholm, Kalmar kommun Beskrivning: Antal bostäder: Syftet med detaljplanen är att skapa förutsättningar för utveckling av bostäder i en andra etapp av Södra staden. Bostadsbeståndet ska vara blandat och bestå av både friliggande villor, radhus och flerbostadshus. Dessutom möjliggörs utveckling av gång- och cykelväg längs med Dunövägen st. Handling: Tjänsteskrivelse Förslag till detaljplan Förslag till beslut: Kommunens bedömning är att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra en sådan betydanbde miljöpåverkan att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning erfordras. Samhällsbyggnadsnämnden godkänner förslaget till detaljplan för samråd.

8 Samhällsbyggnadsnämnden Bygglovärenden Punkt 17 Handläggare: Mikael Svanström Dnr: Fastighet: Skidlöparen 5 Fastighetens adress: Vallmovägen 9 Sökande: Jochen Löer och Annie Efthamre Ärende: Tillbyggnad av enbostadshus Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Bygglov avslås för tillbyggnad av enbostadshus med stöd av 9 kap. 30 plan- och bygglagen, PBL, eftersom åtgärden avviker från detaljplanen, avseende placering på prickad mark som inte får bebyggas och en area på 21,7 m2 över maximalt tillåten byggnadsarea för berört bostadshus. Avvikelsen kan inte tolkas som liten eller vara förenlig med gällande plans syfte. Punkt 18 Handläggare: Torbjörn Ziegler Dnr: Fastighet: Tullhuset 1 Fastighetens adress: Skeppsbrogatan 43 Fastighetsägare: Kalmarbo Bankmannen AB Ärende: Tillsyn Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Med anledning av att man påbörjat anmälanpliktiga åtgärder som vidtagits (anmälanpliktigt enligt, PBF 6 kap. 5 3 pkt plan- och byggförordningen) utan att startbesked har lämnats får samhällsbyggnadskontoret härmed, föreslå nämnden besluta: att påföra fastighetsägaren, Kalmarbo Bankmannen AB (organisations nr ), en byggsanktionsavgift enligt 11 kap. 51 PBL (2010:900) samt 9 kap pkt PBF, på kr. Enligt 11 kap. 61 PBL (2010:900) ska avgifterna betalas till samhällsbyggnadskontoret i Kalmar kommun senast två månader från det att beslutet delgivits den avgiftsskyldige.

9 Samhällsbyggnadsnämnden Punkt 19 Handläggare: Torbjörn Ziegler Dnr: Fastighet: Flodhästen 5 Fastighetens adress: Arrheniusgatan 1 Fastighetsägare: PPE Fastigheter i Kalmar AB Ärende: Tillsyn Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Med anledning av att man påbörjat rivning utan startbesked, vilket krävs enligt 10 kap. 23 plan- och bygglagen, PBL, får samhällsbyggnadskontoret därmed vid samhällsbyggnadsnämndens sammanträde föreslå nämnden besluta: att påföra den som begått överträdelsen, i detta ärende fastighetsägaren; PPE Fastigheter i Kalmar AB ( ), en byggsanktionsavgift enligt 11 kap. 51 PBL (2010:900) och 9 kap pkt plan- och byggförordningen, PBF, (2014:471) på kronor. Enligt 11 kap. 61 PBL (2010:900) ska avgifterna betalas till samhällsbyggnadskontoret i Kalmar kommun senast två månader från det att beslutet delgivits den avgiftsskylde. Punkt 20 Handläggare: Ian Cortes Dnr: Fastighet: Rockneby 4:1 Fastighetens adress: Sökande: Lagström, Martin och Andrea Ärende: Förhandsbesked nybyggnad av två enbostadshus Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Positivt förhandsbesked meddelas för nybyggnad av 2 enbostadshus med stöd av 9 kap. 17 plan- och bygglagen, PBL. Villkor som ska uppfyllas vid bygglovprövningen: Anslutningstillstånd från Trafikverket krävs. Punkt 21 Handläggare: Ian Cortes Dnr: Fastighet: Åby-Förlösa 1:4 Fastighetens adress: Väster om Mosekrog 320 och öster om järnvägen Sökande: Lidberg, Lena och Göran Ärende: Förhandsbesked nybyggnad av två enbostadshus Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Positivt förhandsbesked meddelas för nybyggnad av 2 enbostadshus med stöd av 9 kap. 17 plan- och bygglagen, PBL.

10 Samhällsbyggnadsnämnden Punkt 22 Handläggare: Ian Cortes Dnr: Fastighet: Marielund 1:29 Fastighetens adress: Kåremo 214 Sökande: Claesson, Gennart och Inga Ärende: Förhandsbesked nybyggnad av tre enbostadshus Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Positivt förhandsbesked meddelas för nybyggnad av 3 enbostadshus med stöd av 9 kap. 17 plan- och bygglagen, PBL. Punkt 23 Handläggare: Elin Hellström Dnr: Fastighet: Kungsljuset 4 Sökande: Kalmarhem AB Ärende: Nybyggnad av fyra st flerbostadshus, 102 lgh Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Bygglov beviljas för nybyggnad av fyra flerbostadshus med 102 lägenheter med stöd av 9 kap. 30 plan- och bygglagen, PBL. Punkt 24 Handläggare: Mikael Kaiser Dnr: Fastighet: Klövern 1 Fastighetens adress: Kungsgårdsvägen 51 Sökande: Kalmar kommun Ärende: Nybyggnad av skola, kök och matsal samt rivning Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Bygglov beviljas för nybyggnad av skola med stöd av 9 kap. 30 plan- och bygglagen, PBL.

11 Samhällsbyggnadsnämnden Punkt 25 Handläggare: Mikael Kaiser Dnr: Fastighet: Hossmo 1:55 Fastighetens adress: Hossmo Kyrkväg 63 Sökande: Hägg, Tobias och Hanna Ärende: Rivning av stuga Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Punkt 26 Handläggare: Mikael Kaiser Dnr: Fastighet: XXXXX Fastighetens adress: XXXXX Ärende: Anmälan om olovlig åtgärd Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Med anledning av den bygglovspliktiga åtgärden som vidtagits (bygglovspliktigt enligt 9 kap. 2 1 pkt plan- och bygglagen, PBL tagits i bruk utan att slutbesked lämnats får samhällsbyggnadskontoret härmed, om inte rättelse har skett före samhällsbyggnadsnämndens sammanträde , föreslå nämnden besluta: - att påföra XXXXXXXX och XXXXXXsåsom byggherre och fastighetsägare, en byggsanktionsavgift enligt 11 kap. 51 PBL (2010:900) samt 9 kap. 18 1p. plan- och byggförordningen på kronor.

12 Samhällsbyggnadsnämnden Punkt 27 Handläggare: Martin Jältås Dnr: Fastighet: Verktygsmakaren 1 Fastighetens adress: Sökande: LW Bostäder AB Ärende: Nybyggnad av flerbostadshus, 46 lgh Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Bygglov beviljas för nybyggnad av flerbostadshus med stöd av 9 kap. 30 plan- och bygglagen, PBL. Punkt 28 Handläggare: Martin Jältås Dnr: Fastighet: Biliggaren 1 Fastighetens adress: Sökande: Gbj Construction AB Ärende: Nybyggnad av småhus, 8 st Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Bygglov beviljas för 8 st kedjehus med stöd av 9 kap. 30 plan- och bygglagen, PBL. Punkt 29 Handläggare: Martin Jältås Dnr: Fastighet: Fundamentet 1 Fastighetens adress: Sökande: Gbj Construction AB Ärende: Nybyggnad av kedjehus, 7 st (Fundamentet 1-7) Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Bygglov beviljas för 7 st kedjehus med stöd av 9 kap. 30 plan- och bygglagen, PBL.

13 Samhällsbyggnadsnämnden Punkt 30 Handläggare: Martin Jältås Dnr: Fastighet: Hjärtstenen 1 Fastighetens adress: Sökande: Gbj Construction AB Ärende: Nybyggnad av småhus, 8 st (Hjärtstenen 1-4) Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Bygglov beviljas för 8 st parhus med stöd av 9 kap. 30 plan- och bygglagen, PBL. Punkt 31 Handläggare: Martin Jältås Dnr: Fastighet: Röret 1 Fastighetens adress: Sökande: Gbj Construction AB Ärende: Nybyggnad av kedjehus, 5 st (Röret 1-5) Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Bygglov beviljas för 5 st kedjehus med stöd av 9 kap. 30 plan- och bygglagen, PBL. Punkt 32 Handläggare: Michael Svanström Dnr: Fastighet: Dunö 1:158 Fastighetens adress: Knipuddevägen 20a Sökande: Jonsson, Roger och Carling, Sofia Ärende: Nybyggnad av enbostadshus samt carport Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Bygglov beviljas för nybyggnad av villa och carport med stöd av 9 kap. 31 d plan- och bygglagen, PBL. Åtgärden avviker från detaljplanen avseende byggnadsarea (BYA), och bruttoarea (BTA) för bostadshuset. Avvikelsen kan anses som liten och förenlig med detaljplanens syfte.

14 Samhällsbyggnadsnämnden Miljöärenden Punkt 33 Handläggare: Sara Paulsson Dnr: Fastighet: Hagby 6:13 Sökande: Jim Raymond Ärende: Överklagande av föreläggande med diarienummer Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden motsätter sig yrkandet gällande ärendets avskrivning. Detta eftersom det inte längre bedrivs någon verksamhet på fastigheten och minkarna har avlivats. Om det blir aktuellt att återuppta minkhållning på fastigheten i framtiden anser samhällsbyggnadsnämnden att detta måste föregås av en omprövning av tillståndet. Detta för att minimera verksamhetens miljöpåverkan i området. Denna paragraf förklaras omedelbart justerad.

15 Samhällsbyggnadsnämnden Punkt 34 Ärende: Handling: Beslut från länsstyrelsen, mark- och miljödomstolen m fl Sjövillan 2, nybyggnad av enbostadshus, mark- och miljödomstolens dom, överklagandet avslås, Sjövillan 3, nybyggnad av enbostadshus, mark- och miljödomstolens dom, överklagandet avslås, Igelösa 8:1, förhandsbesked enbostadshus, mark- och miljödomstolens dom, ändrar länsstyrelsens och samhällsbyggnadsnämndens beslut, negativt förhandsbesked, Vadstena 1:77, nybyggnad av enbostadshus, mark- och miljödomstolens dom, överklagandet avslås, Verktygsmakaren 1, nybyggnad av 2 st flerbostadshus, länsstyrelsens beslut, överklagandena bifalles, Punkt 35 Ärende: a) Anmälan av avslutade förrättningar och beslut från lantmäterimyndigheten. b) Anmälan av delegationsbeslut under tiden xx. c) Anmälan av beslut om bostadsanpassningsbidrag. d) Anmälan av tillsyner på serviceförvaltningen. e) Anmälan av lagakraftvunna detaljplaner m m. Delegatförteckning senast rev Detaljplan för Södra Fredriksskans, del av fastigheten Malmen 2:3 m.fl., laga kraft Detaljplan för fastigheten Focke Drevsudd 1 samt del av Krafslösa 4:19 och 4:27 vid Mesangränd i norra delen av Kalmar, laga kraft Detaljplan för Brandvakten 7 och del av Kvarnholmen 2:1 (gamla brandstationen), beslut om start av detaljplan Protokollsutdrag kommunfullmäktige , Revisionsberättelse för räkenskapsåret 2016 samt revisorernas granskning av årsredovisningen Protokollsutdrag kommunfullmäktighe , Revidering av lokala ordningsföreskrifter i Kalmar kommun. Protokollsutdrag kommunfullmäktighe , Medborgarförslag om att de lokala ordningsföreskrifterna ska utökas till att gälla även på offentlig plats inom Varvsholmen.

16 Handläggare Stina Hansson Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Medborgarförslag - Övergångsställe Strandgatan- Fredriksskansgatan Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget om att anlägga ett nytt övergångsställe på Fredriksskansgatan i höjd med Strandgatan. Bakgrund Förslagsställarna gör ibland utflykter från Lindöskolan och söderut, de rör sig därmed över Fredriksskansgatan. Förslagsställarna upplever att det saknas ett övergångsställe över Fredriksskansgatan i höjd med Strandgatan och föreslår att ett nytt övergångsställe anläggs för att oskyddade trafikanter ska kunna korsa gatan på ett trafiksäkert sätt. Samhällsbyggnadskontoret är restriktiva med anläggning av nya övergångsställen med anledning av att det statistiskt sett sker fler olyckor vid övergångsställen som följd av minskad försiktighet bland trafikanter. Samhällsbyggnadskontoret får in många önskemål om anläggning av nya övergångsställen och måste med hänsyn till begränsade ekonomiska resurser prioritera bland dessa, i dagsläget kommer kontoret därmed inte att prioritera ett nytt övergångsställe på Fredriksskansgatan i höjd med Strandgatan utan hänvisar till befintliga övergångsställen vid St:a Gertruds gata samt vid Norra Kanalgatan. Park- och infrastrukturenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

17 (2) Stina Hansson Trafikplanerare

18

19

20

21 Handläggare Stina Hansson Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Medborgarförslag om övergångsställe Magistratsgatan- Lindövägen Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att samhällsbyggnadskontorets yttrande ska utgöra svar på medborgarförslaget om övergångsställe vid Magistratsgatan/Lindövägen. Medborgarförslaget ska härmed anses vara besvarat. Bakgrund Förslagsställaren rör sig ofta genom korsningen vid Magistratsgatan/Lindövägen och upplever platsen som trafikfarlig. I anslutning till korsningen finns en skola och förslagsställaren menar att ett nytt övergångsställe över Magistratsgatan skulle öka säkerheten för oskyddade trafikanter som vill korsa gatan. Korsningen Magistratsgatan/Lindövägen har byggts om i syfte att öka trafiksäkerheten på platsen, flera trafiksäkerhetshöjande åtgärder har vidtagits för att förbättra för oskyddade trafikanter. Korsningen är numera upphöjd för att säkerställa låg hastighet och gång- och cykelbana har ordnats separat från biltrafik längs Magistratsgatan. I samband med genomförande av detaljplan för Spiggen 4 m.fl. vid Gröndalsvägen kommer fysiska förändringar ske i området. Enligt den trafikutredning som gjordes i detaljplanearbetet kommer en ny gång- och cykelbana att anläg- Park- och infrastrukturenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

22 (2) gas längs Tolvmannagatan vilket medför konsekvenser för korsningen Magistratsgatan/Lindövägen. Önskemålet om ett nytt övergångsställe tas med i planeringen för genomförandet av detaljplan för Spiggen 4 m.fl. vid Gröndalsvägen. Stina Hansson Trafikplanerare

23

24 Månadsuppföljning och prognos Maj 2017 Samhällsbyggnadsnämnden Godkänd av samhällsbyggnadsnämnden

25

26 Väsentliga händelser Arbetet med att implementera den nya organisationen på samhällsbyggnadskontoret pågår för fullt, där bland annat de nya enhetscheferna har börjat hitta sina roller. Efter sommaren kommer vi att påbörja omflytten på kontoret, där målet är att alla enheter ska kunna sitta tillsammans. För att öka gemenskapen på kontoret har ledningsgruppen bland annat ändrat inriktning på kontorsmötena. Vid vissa av mötena kommer medarbetare från olika verksamheter presentera vad de arbetar med just nu och först ut för året var planeringsenheten som berättade om hur de arbetar med stråk samt stadsarkitekten som informerade om Kalmars utveckling. Samhällsbyggnadsnämndens ökade fokus på genomförande av planerad byggnation och övriga infrastrukturprojekt innebär att verksamhet planering och bygg arbetar med att kvalitetssäkra och effektivisera arbetet med bland annat investeringsprojekt och trafikfrågor. För verksamhet miljö genererar det ökade fokuset på genomförandefrågor fler ärenden vad gäller arbetet med exempelvis förorenade områden. Miljöverksamheten har generellt ett högt ärendeflöde och arbetar med att skapa rutiner för att effektivisera ärendehanteringen, bland annat för att följa ärenden gällande förorenade områden som löper över flera år. För närvarande håller verksamhet miljö på att upphandla ett nytt diariesystem. Det ökade fokuset på genomförandefrågor innebär också att lantmäteriverksamheten ökar. Stadsingenjörsverksamheten har i början på året fortsatt prioriterat införandet av det nya kartproduktionssystemet Geosecma på förvaltningen och det är nu implementerat i verksamheterna. Syftet är att kommunen ska följa nationell standard avseende kartproduktion och få till ett standardiserat arbetssätt. Samhällsbyggnadsnämndens inriktning om att utveckla informations- och kommunikationsarbetet gentemot invånare, besökare och övriga samhällsaktörer pågår i samtliga verksamheter. Exempelvis har planeringsenheten tagit fram en ny typ av informationsmaterial som skickas till alla sakägare i detaljplanearbetet och som även finns uppsatt i receptionen. Det är en utskicksplansch i A3-format där syftet med detaljplanen, planförslaget i korthet samt hänvisning till var samtliga handlingar finns att hämta, presenteras på ett tydligare och mer illustrativt sätt. Syftet är att göra detaljplaneförslaget mer lättillgängligt. Vidare blev samhällsbyggnadskontoret tillsammans med kommunledningskontoret inbjudna till Mörbylångas näringslivsråd, för att informera om hur Kalmar kommun arbetar med bostadsförsörjning. Vi belyste bland annat den tydliga politiska prioriteringen med bostadsbyggnation som övergripande mål, samt de senaste årens omfattande verksamhetsutveckling och förändringsledning som framgångsfaktorer. År 2017 har börjat precis som det slutade 2016, det är fortsatt hög arbetsbelastning inom samtliga verksamhetsområden. Under 2017 sker därför en fortsatt prioritering av det hälsofrämjande arbetet på samhällsbyggnadskontoret, där gruppaktiviteterna är ett uppskattat inslag bland medarbetarna och genomförs oavsett väder på Kattrumpan. Arbetet med att rekrytera nya medarbetare är fortsatt prioriterat och har börjat lika intensivt i år som det slutade under förra året. 3

27 Driftsredovisning Prognos Den totala förbrukningen för samhällsbyggnadskontoret ligger efter fem månader något högre än budgeterat, -900 tkr mot budget. Varav intäktsdebiteringen ligger något lägre än budgeterat efter maj månad tkr, vilket enligt prognosen kommer att jämna ut sig till årets slut och ge ett överskott mot budget på tkr. Samhällsbyggnadskontoret har inledningsvis i år ett antal vakanta tjänster vilket innebär en lägre förbrukning än budgeterat avseende personalkostnaderna tkr till och med maj månad. Prognosen för helår ger ett överskott på tkr efter att ett flertal tjänster tillsätts under vår/sommar. Förbrukningen för övriga verksamhetskostnader ligger något högre än budgeterat vilket innebär en avvikelse på tkr, varav avvikelsen för bostadsanpassningsbidrag utgör -450 tkr. Prognosen totalt för övriga kostnader är ett underskott mot budget på tkr. riktvärde: 41,7% Driftsredovisning (tkr) Budget 2017 Utfall maj Avv. mot riktv. Prognos helår Intäkter Kapitaltjänstkostnader Personalkostnader Övriga verksamhetskostnader Summa Till och med maj månad finns det mer eller mindre avvikelser inom alla verksamhetsområde men helårsprognosen för förvaltningen är ett resultat lika med budget Nedanstående tabell visar årets budget per verksamhetsområde och dess prognos för helår samt skillnad mellan budget och prognos. Driftsredovisning 2017 tkr Budget Prognos Skillnad Verksamhet Samhällsbyggnadsnämnden Förvaltningschef Staben Vht Stadsingenjör Vht Planering o bygg Vht Miljö Summa

28 Prognos helår per verksamhetsområde Prognosen för nämndens budget är +/- noll. Prognosen på helår visar att det totalt för förvaltningschefens verksamhet kommer att bli ett underskott på tkr mot budget. Från och med i år budgeteras kostnader för lokaler centralt under förvaltningschefen, vilket enligt prognosen kommer att ge ett underskott mot budget på cirka -200 tkr på grund av utökning av kontorslokaler till hösten. Förvaltningens kostnader för datorer ligger också från och med i år budgeterade här och dessa kostnader har blivit högre bland annat beroende på att kontoret utökats med fler medarbetare, prognos -700 tkr på helår. På grund av viss vakans på stabschefstjänsten och utredningstjänsten under året är prognosen för stabsverksamheten ett överskott gentemot budget på cirka +350 tkr. Stadsingenjörsverksamhetens prognos för helår är ett litet överskott på +400 tkr mot budget. Prognosen inkluderar ett litet överskott för intäkter och personalkostnaderna på grund av några vakanser och tjänstledigheter under året samt ett underskott för övriga kostnader vad gäller köp av tjänster och serviceavtal. Verksamhetsområdet planering o byggs prognos visar totalt ett litet överskott mot budget på cirka +200 tkr. Vilket bland annat inkluderar ett överskott för intäkter på tkr, varav enheterna planering och bygglov visar överskott och TME-enheten ett underskott. Alla verksamhetens enheter har vakanser och tjänstledigheter under del av året vilket ger en prognosen för personalkostnader på tkr mot budget. Vakanserna avser bland annat verksamhetschef, handläggare inom planering och bygglov, projektledare och projektörer samt trafikplanerare. Prognosen för övriga verksamhetskostnader är totalt tkr, vilket inkluderar ett underskott för bostadsanpassningsbidrag på tkr samt köp av tjänster, serviceavtal mm på knappt tkr. Prognosen för verksamhetsområdet miljö visar ett litet överskott mot budget på +150 tkr på grund av några vakanta tjänster och tjänstledigheter under del av året.. 5

29 Kvalitet i verksamheten Servicegarantier Under perioden januari-maj 2017 har bygglovenheten haft svårigheter att följa upp antal bygglov som omfattas av servicegarantin, varför några siffror på detta inte kunnat tas fram. Bedömningen är att i och med nya arbetssätt på enheten samt prioritering av bygglov som omfattas av servicegarantin, är det mycket få bygglov som tar längre tid än vad som är utlovat. Servicegarantin för bygglov bedöms fortsatt som mycket hög ***. Servicegarantin för enskilda avlopp har uppfyllts till 100 % och även servicegarantin för värmepumpar har uppfyllts till 100 %. Servicegarantin avseende planbesked har till och med maj uppfyllts till 50 %. Två planbesked är beslutade varav ett klarade servicegarantin. Servicegaranti Bygglovsärenden *** 81% 92% Enskilda avlopp 100% 100% 100% Värmepumpar 100% 97% 100% Planbesked 50% - - Verksamhetsmått VERKSAMHETSMÅTT - maj Detaljplaner Fastighetsbildning Prioriterade detaljplaner Inkomna ärenden Överklagade/ej avgjorda Avslutade ärenden Lagakraftvunna Handläggningstid** (median) 144, antal bostäder i flerbostadshu antal småhus Mät-, kart- och GIS-uppdrag - antal ha verksamhet 2,8 0 1 Nybyggnadskartor Utsättning (utförda) Bygglovsärenden Kart- och GIS-uppdrag Inkomna ärenden (alla) Beviljade ärenden (endast bygglov) Park- och infrastrukturärenden Handläggningstid* (median) Landskap Bev. bygglov - enbostadshus Trafik*** Bev. bygglov - lgh i flerbost.hus Miljöärenden Bostadsanpassning Hälsoärenden Inkomna ärenden Tillsyn hälsoskydd Beviljade ärenden Livsmedel Utbetalade bidrag (tkr) Tillsyn livsmedel Handläggningstid* (median) Miljöskydd Tillsyn miljöskydd Servicegarantier Naturvård Bygglovsärenden *** Tillsyn naturvård servicegaranti ej uppnådd 8 5 Enskilda avlopp servicegaranti ej uppnådd Värmepumpar servicegaranti ej uppnådd * Med handläggningstid i bygglov- och bostadsanpassningsärenden avses från att ansökan är komplett tills dess att beslut fattats. ** Med handläggningstid i fastighetsbildningsärenden avses från att ansökan kommer in till dess ärendet slutförts. *** Inga siffror för

30 Detaljplaner De prioriterade detaljplaner som redovisas i tabellen ovan (40 st för 2017) avser antalet detaljplaner i den prioriteringslista som planutskottet fattade beslut om Under början av 2015 användes en annan modell för beräkning av prioriterade detaljplaner, varför dessa siffror inte fullt ut är jämförbara. Under perioden januari till och med maj 2017 har fem detaljplan vunnit laga kraft. Del av Berga 10:2, område vid Svensknabbevägen Svanebergsrondellen Svaneberg 2:10 m fl. Karlssons äng Tehuset 1:2 m.fl. Fredriksskans Malmen 2:3 m.fl. Focke Drevsudd 1 Överklagade/ ej avgjorda detaljplaner: Södra staden Etapp 1 Rinkaby 6:46 m.fl. Spiggen 3 och 4 m.fl. Kungsgårdsvägen Oxhagen 2:1 m fl. 7

31

32

33

34 Handläggare Stefan Larsson TJÄNSTESKRIVELSE Elkvot och laddgaranti Samhällsbyggnadsnämden Tjänsteskrivelse om el-kvot och laddgaranti i ett modernt Kalmar Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden ställer sig inte bakom inkommen motion. Bakgrund Kalmar kommun har som mål att vara Fossilbränslefri 2030 samt att cykeltrafiken och resandet med kollektivtrafik årligen ska öka. Det är ett arbete som stadigt går framåt och där cykeltrafiken har ökat med 20 % sedan 2012 och ungefär en lika stor ökning i kollektivtrafik under samma tidsperiod. Kalmar kommuns verksamhetsplan fastslår dessutom att Vi ska hitta former för en samexistens mellan trafikslagen där vart och ett fyller sin uppgift.. Det innebär, i enlighet med kommunens Översiktsplan, att alla transportslag behövs men för att uppnå målet Fossilbränslefri kommun 2030 så ska cykel och gång premieras i centrala Kalmar och kollektivtrafik utanför centrum. Det är hård konkurrens om marken i centrala Kalmar, därför försöker kommunen underlätta cykling och kollektivtrafik samt erbjuder elbilspool. En utbyggnad av laddinfrastruktur för elbilar har gjorts både med publika laddstolpar i centrala Kalmar samt laddstolpar i fastigheter både av Kalmarhem, Kifab och privata aktörer. Kalmarhem har i dagsläget 24 laddplatser. Under året kommer ytterligare 14 stycken och en ansökan finns inne för ännu ytterligare 22 stycken. Trycket på de befintliga 24 platserna är lågt, trotts marknadsföring, och man bedömer att med de ytterligare laddplatserna så kommer behovet att täckas under överskådlig tid. För att bli fossilbränslefri kommun 2030 måste laddstolpar och elbilar ses i ett större sammanhang där hela transportsystemet och dess infrastruktur är inklu- Samhälsbyggnadskontoret planering&bygg TME Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 Tel vx stefan.larssonalmar.se

35 KS 2015/ (2) derat. Den nuvarande p-normen bör möjligen ses över och anpassas i ett senare skede. Det är också för tidigt att undersöka huruvida Kalmarhem ska erbjuda en garanti för laddplatser då området är komplext. I sken av det pågående arbete med helheten kopplat till trafik och infrastruktur, samt osäkerhet kring hur en laddstolpegaranti skulle påverka mål kopplat till ökad cykling och kollektivtrafik, gör att eventuella krav kopplat till laddstolpar bör undersökas i ett senare skede. Stefan Larsson Enhetschef TME

36 Kalmar 22/ El-kvot och laddgaranti i ett modernt Kalmar Utvecklingen för elbilar och elhybrider i Sverige har varit väldigt positiv. Under 2015 ökade antalet nyregistrerade elbilar med 139%, från 1239 år 2014 till 2962 år Motsvarande ökning för elhybriderna var 64%. Ökningen i antal elbilar är så snabb att 70% av landets elbilar är mindre än än två år gamla. Denna trend ser vi också i många delar av världen, vilket kan ses i grafen som Tesla Club Sweden publicerat på sin hemsida. [1] Och framåt ser trenden också optimistisk ut. Priset på litiumbatterier har minskat i snitt 14% per år. Power Circles prognos är att vi kommer ha laddbara bilar på de svenska vägarna redan Runt 2020 räknas också batteriutvecklingen nå 150 USD/kWh, vilket betraktas som en brytpunkt för elbilars kostnad, speciellt i relation till fossila bilar. Det finns bara en slutsats att dra: Det kommer bli väldigt många fler elbilar och elhybrider i Kalmar kommun. Och med fler laddbara bilar kommer också ett behov av fler laddstolpar. För att se till att Kalmar inte hamnar efter i antalet laddstolpar när mängden laddbara bilar ökar borde vi införa en kvot för minsta antal p-platser utrustade vid ny- eller ombyggnation av parkeringsplatser i Kalmar kommun, en så kallad el-kvot. Utan el-kvot riskerar vi att halka efter i utvecklingen och skicka signaler till el-bilsägare att Kalmar inte är en stad för dem. Vidare borde Kalmarhem, för att vara en attraktiv hyresvärd och uppmuntra till inköp av elbilar, införa en garanti för att säkerställa att boende ska kunna ladda sin elbil/elhybrid. Med anledning av ovanstående föreslår jag: - Att parkeringsnormen kompletteras med en kvot för parkeringar utrustade med möjlighet till laddning av fordon. - Att utreda kvotens lämpliga storlek samt en årlig ökning fram till Att Kalmarhem inför en garanti om att boende skall erbjudas laddplats inom 2 månader från önskemål. Max Troendlé (MP) Mark Hammar (MP) [1]

37 Handläggare Diarienr Anders Stridarv SBN Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Svar på motion från Max Troendlé och Mark Hammar (MP) Bättre skyltning av elbilsplatser Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Kommunfullmäktige beslutar att Samhällsbyggnadsnämndens yttrande ska utgöra svar på Max Troendlés och Mark Hammars (MP) motion om bättre skyltning av elbilsplatser. Motionen ska härmed vara besvarad Bakgrund Max Troendlé och Max Hammar föreslår i en motion att dagens skyltning är olyckligt utformade. En stor del av dagens bilister förstår inte vad tilläggsskylten T24 innebär. Vidare menar de på att dessa platser är fyllda av vanliga bilar. Antingen kan vi bötfälla alla dessa bilar som står på en parkering där endast fordon med möjlighet till extern laddning av elektricitet för fordonets framdrivning får parkera, eller så skyltar vi dessa parkeringar så att missförstånd undviks. Genom att använda vägmärke C35 förbud att parkera fordon samt med tilläggstavla T22 med infälld T24 Gäller ej elbilar som laddas Yttrande Transportstyrelsen har tagit fram vägmärke T24 som gäller nationellt. Den betyder att endast fordon med möjlighet till extern laddning får parkera, denna ska kombineras med vägmärke E19 Parkering. Vägmärket presenterades i VMF (Vägmärkesförordningen) 2012 och är ett relativt nytt vägmärke och där Kalmar kommun skyltade upp sina första ladd-platser på allmän plats under 2016 och är således en tämligen ny företeelse för Kalmarborna. För att klargöra att parkering endast gäller vid laddning, går det att skylta via tilläggstavla T22 Endast vid laddning av elfordon. Detta har förtydligats med ny uppmärkning och omskrivning av de lokala trafikföreskrifterna av dessa ladd-platser och de är nu fullt övervakningsbara. Samhällsbyggnadskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Sö. Långgatan 41 Tel vx Fax

38 2 (2) Det ska även tilläggas att det villkoras med samma uppställningstid och avgiftsplikt gäller för dessa elfordon, som för fordon som parkerar på övriga p-platser inom respektive parkeringsyta. Med förbudsmärke C 35 förbud att parkera fordon och tilläggstavla gäller ej elbilar som laddas med det infällda vägmärket T24, försvinner den möjligheten. Därför avstyrks motionen om att använda annan skyltning än den som tagits fram av Transportstyrelsen. För Samhällsbyggnadskontoret Anders Stridarv

39 Bättre skyltning av elbilsplatser Kalmar 22/ Dagens skyltning av elbilsplatser är tyvärr idag olyckligt utformade. En stor del av dagens bilister förstår inte vad tilläggsskylten T24-laddplats betyder. Om vi går ut och tittar på dessa platser så ser vi att dessa platser är fyllda med vanliga bilar. Antingen kan vi bötfälla alla dessa bilar som står på en parkering där endast fordon med möjlighet till extern laddning av elektricitet för fordonets framdrivning får parkera, eller så skyltar vi dessa parkeringar så att missförstånd undviks. Som skyltningen är utformad idag så är det tillåtet för en elbil att parkera på dessa platser utan att ladda. Är inte avsikten med dessa platser att endast bilar som behöver ladda skall använda dem? Stockholms stad har valt att, förutom vanlig P -skylt, med tilläggsskylt T24, Även ha en tilläggsskylt med texten Endast fordon med pågående laddning. Tesla Club Sweden, som är Sveriges största elbilsförening, rekommenderar att man använder skylten C35 samt tilläggsskylt med bild på T24 och texten gäller ej bilar som laddas. Därmed skyltar man på samma vis som tex an lastplats. För att göra Kalmar till en attraktiv stad för boende och turister med elfordon och där det skall vara lätt att göra rätt, föreslår vi: - Att vid alla laddstolpar för elbilar på kommunal mark, skyltas med: E19 Parkering, med tilläggsskylt T24, med tilläggsskylt med texten Endast fordon med pågående laddning Eller C35 - Parkering förbjuden, samt tilläggsskylt med bild på T24 och texten gäller ej bilar som laddas Max Troendlé (MP) Mark Hammar (MP) Källor: Erfarenheter från etablering av publik laddning för elbilar i Stockholm (2016)

40 Handläggare Diarienr Anders Stridarv SBN Samhällsbyggnadsnämnden Angående nytt regelverk för boendeparkering. Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden tillstyrker förslaget om nytt generellt regelverk som ska gälla för boendeparkering. Bakgrund När vi har utökat område för parkeringsavgift och boendeparkering finns det bara ett gammalt beslut för boende inom Kvarnholmen. För boende inom Kvarnholmen (folkbokförd och registrerad fordonsägare) föreslås införandet av Boendeparkering. Ett boendeparkeringskort införs och i kombination med detta erbjuds möjlighet till köp av månadsbiljett för 100 kronor/månad för parkering inom det gröna systemet. För utfärdande av boendeparkeringskort föreslås en administrativ avgift på 250 kronor/ 2 år. För att kunna möta den utökning och efterfrågan om boendeparkering samt hindra den problematik med olika fordonsslag som uppstått, är att ändra lydelsen i det gamla regelverket till följande generella lydelse; Du ska vara folkbokförd på en behörig adress inom ett boendeparkeringsområde och dessutom vara registrerad fordonsägare enligt vägtrafikregistret. (samt vara över 18 år och körkortsinnehavare) Anställd, med förmånsbeskattat tjänstefordon som får användas för privatbruk likställs med eget innehav. Endast ett tillstånd per sökande beviljas. Tillståndet gäller endast fordon som är i trafik. (Fordon med körförbud och som är avställda godkänns ej.) Fordonets totalvikt får inte överstiga 3,5 ton. Samhällsbyggnadskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Sö. Långgatan 41 Tel vx Fax

41 2 (2) Studerande och tillfälligt arbetande i Kalmar, med eget fordon, som är boende inom området med en varaktighet med minst 6 månader. Intyg på hyresavtal samt studieintyg eller anställningsavtal krävs. Tillstånd kan endast ges till följande registrerade fordon: - Personbil klass I - Lätt lastbil - Lätt buss - Motorcykel För Samhällsbyggnadskontoret Anders Stridarv

42 Handläggare Gunilla Thorvaldsson YTTRANDE: Ärende: Remiss om Lantmäteriets rapport Sakersättningar och fasta avgifter vid lantmäteriförrättningar Dnr Näringsdepartementet: N2017/03620/PBB Dnr Kommunstyrelsen: 2017/0621 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunstyrelsen beslutar: Kommunstyrelsen antar samhällsbyggnadsnämndens yttrande som sitt och överlämnar det till Näringsdepartementet som Kalmar kommuns svar på remissen om Lantmäteriets rapport Sakersättningar och fasta avgifter vid lantmäteriförrättningar. Bakgrund Lantmäteriet föreslår i rapporten att en möjlighet införs till sakersättning för vissa typer av lantmäteriförrättningar. Sakersättning ska också kunna användas för bestämda delmoment i förrättningarna. Förslaget innebär att Lantmäteriet får besluta om föreskrifter om vilka förrättningar som ska omfattas av sakersättning och om avgifternas storlek. En sakersättningstaxa innebär att avgiften är på förhand bestämd för de ärendetyper/delmoment som taxan ska gälla för. Tidersättning ska fortfarande användas för övriga förrättningstyper. Lantmäteritaxan baseras idag enbart på tidersättning, kostnaden för lantmäteriförrättningar debiteras efter hur mycket tid som respektive ärende tagit att handlägga. En möjlighet finns att i vissa fall få ett fast pris om det begärs av sakägarna i det enskilda ärendet. Tidigare användes en sakersättningstaxa för vissa ärende- Samhällsbyggnadskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

43 Handläggare «Handläggare_Handlaggare» (3) typer fram till 1996, då tidtaxa infördes för alla lantmäteriförrättningar. Den modell som nu föreslås liknar taxekonstruktionen från före Genom den föreslagna ändringen skulle det i många fall bli tydligare och enklare för sakägarna som berörs av en lantmäteriförrättning att veta vad kostnaden blir. Administrationen kring kostnadsuppskattningar, prisdiskussioner och bedömningar av fast pris skulle också kunna minska för lantmäterimyndigheterna. Ändringen skulle enligt Lantmäteriet också bidra till en bättre avgiftsgrund när förändringar och effektivisering av arbetssättet ska genomföras med utökad användning av digital teknik. Förslaget kan förhoppningsvis också leda till en minskning av antalet överklagade förrättningsräkningar, vilket skulle minska arbetsbelastningen hos mark- och miljödomstolarna, men även hos de lantmäterimyndigheter som ska hantera yttranden och annan administration när räkningar överklagas. Lantmäteritaxan används både av den statliga och de kommunala lantmäterimyndigheterna. En kommunal lantmäterimyndighet får besluta om en egen taxa, men den måste i så fall vara lägre än den statliga, en möjlighet som sällan använts. Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun använder den statliga lantmäteritaxan. Yttrande Förslaget om införandet av en möjlighet till sakersättning för vissa lantmäteriförrättningar och delmoment i förrättningar tillstyrks. Författningsförslaget att Lantmäteriet ska få rätt att besluta om avgifterna i föreskrift tillstyrks. Det är dock viktigt att Lantmäteriet bereder ärenden om nya/ändrade föreskrifter i samråd med de kommunala lantmäterimyndigheterna, så att föreskrifterna blir möjliga att tillämpa på ett ändamålsenligt sätt för såväl den statliga som för de kommunala lantmäterimyndigheterna. Kalmar kommun utgår från att föreskrifterna kommer att utformas så att de fungerar bra för den kommunala lantmäterimyndigheten även i fortsättningen. Föreslagen avgiftsmodell tillstyrks. Den har stora likheter med den modell som är väl beprövad och tillämpades fram till Det är bra att det i en taxa för myndighetsutövning i förväg går att utläsa vad åtgärden kommer att kosta. I förslaget anges fem ärendetyper som bedöms vara mer förutsägbara än andra, och därför lämpar sig att börja med när sakersättningstaxa ska införas. När det gäller avstyckningar, förordar vi att även mindre avstyckningar utanför detaljplan kan omfattas av sakersättning så snart som möjligt. Fasta tilläggsbelopp bör också finnas för de vanligaste kompletteringsåtgärderna till avstyckning, som mindre marköverföring och bildande av servitut på angränsande fastighet. Nästa steg bör avse mindre fastighetsregleringar för marköverföring, både inom och utom detaljplan. Dessa ärendetyper är vanligt förekommande ärenden som ofta berör enskilda privatpersoner, vilka har stort behov att i förväg känna till avgiftens storlek. Det bör dock införas en möjlighet för lantmäterimyndigheten att i vissa undantagsfall besluta om att tidersättning ska gälla i ett enskilt ärende istället för taxans sakersättningbelopp. Denna möjlighet bör finnas när kostnaderna för handläggningen uppenbart understiger taxebeloppet, och en på något

44 Handläggare «Handläggare_Handlaggare» (3) sätt angelägen lantmäteriförrättning annars skulle hindras på grund av att sakersättningsbeloppet blir för högt i förhållande till sakägarens nytta av åtgärden. En sådan möjlighet blir viktigare efterhand som sakersättningstaxa införs för fler förrättningstyper. Detta kan vara ett lämpligt sätt att undvika att taxans utformning i onödan hindrar enkla men angelägna ändringar av fastigheter och rättigheter. Det är viktigt att grundförutsättningarna för föreskriven sakersättning anges mycket tydligt. Missförstånd om vad som gäller kan annars lätt uppkomma mellan sakägare och myndighet i onödan. Det är bra att möjligheten behålls att på begäran lämna fast pris när tidersättningstaxa gäller. Lantmäterimyndigheten ska på samma sätt som tidigare få avgöra i vilka fall det är möjligt att lämna fast pris. När tidsåtgången är svår att uppskatta, bör som tidigare alltid tidersättning kunna debiteras. Kraven på kostnadstäckning i myndighetsverksamheten skulle annars inte kunna tillgodoses. När det gäller en föreslagen administrativ avgift, tillstyrks att en sådan kan införas för rutinartade arbetsmoment. Det är, precis som framhålls i förslaget, viktigt att den utformas så att inte oönskade tröskeleffekter uppstår. Ett förslag kan vara att använda en bestämd grundavgift med en relativt liten tilläggsavgift per ytterligare berörd fastighet. Gunilla Thorvaldsson Lantmäterichef Remissvaret sänds till: Näringsdepartementet Avdelning för bostäder och transporter, Enheten för plan-, bygg- och bostadsfrågor Stockholm Samt som e-post med yttrandet i både PDF- och word-format till: n.registrator@regeringskansliet.se med kopia till maria.egerup@regeringskansliet.se Ange på ämnesraden: N2017/03620/PBB, Kalmar kommun

45 Handläggare Filippa Eriksson (4) Samhällsbyggnadsnämnden TJÄNSTESKRIVELSE TILL DETALJPLAN FÖR del av Stensö 2:3 (T-bryggan), Stensö Kalmar kommun Planområde Den röda ringen visar planområdets läge i staden, vid T-bryggan på Stensö. Planeringsenheten Adress Box 611, KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

46 Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 2(4) Förslag till beslut Kommunens bedömning är att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning krävs. Samhällsbyggnadsnämnden godkänner förslaget till detaljplan för samråd. Sammanfattning Januari 2006 antogs ett program för Kalmar skärgårdsstad. Området kring T- bryggan pekades då ut som lämpligt område att förtäta med bostäder. På grund av osäkerheter kring flygbullret, så har ingen detaljplan kunnat tas fram för området. Senare framtaget planeringunderlag visar dock att riktlinjerna för flygbuller kan uppnås. Sedan programmet togs fram har även reglerna kring strandskyddet ändrats. Enligt senare tids lagändringar så återinträder numera strandsskyddet när en ny detaljplan upprättas. Det har även införts särskilda skäl för att kunna upphäva strandskyddet, där mark- och miljööverdomstolen har visat en mycket sträng tolkning till möjligheterna att anropa de särskilda skälen. Kommunstyrelsen beslutade år 2016 om en markreservation till Myresjöhus, för att uppföra bostäder på hela kullen mot Stensövägen. Intentionen med detaljplanen var från början att planlägga hela området kring T-bryggan för nya bostäder, inklusive sjövillor vid vattnet. Ytan för exploatering har nu begränsats till att enbart omfatta kullen mot Stensövägen, ovanför strandskyddat område. Resterande delar av området kring T-bryggan avvaktas med. Till planhandlingarna medföljer dock en illustrationsplan för en möjlig utveckling av hela området, med framtida etapper. Ärende Syfte och huvuddrag Detaljplaneförslaget syftar till att ge möjlighet för nya bostäder i området vid T-bryggan, med en första etapp på kullen mot Stensövägen. I området planeras cirka radhus, parhus eller kedjehus. Detta bidrar till en mer varierad bebyggelseform i de annars ganska homogena bostadskvarteren vid Stensö med friliggande villor. Bebyggelsen placeras nära vägarna, för att spara så mycket som möjligt av den sammanhängande ekmiljön i mitten och förtäta gaturummet. Fasadmaterialet ska utgöras av trä, för att samspela med områdets läge nära havet och skogen.

47 Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 3(4) Bisterfeldsvägens gatuvy ner mot föreslagen bebyggelse Kvartersmarken i planområdet är placerad mer än 100 m från stranden, så strandskydd återinträder inte vid planläggning. En naturremsa i mitten sparas som kilar in mellan bebyggelsen. I detta område ingår ett antal värdefulla ekträd, skogspartiet fungerar också som en ekologisk korridor som länkar samman värdefulla naturområden. Mot Stensövägen bidrar föreslagen bebyggelse till en mer urban miljö. Uteplatser kan placeras i mer skyddade lägen på baksidan av husen, mot naturmarken. Delar av exploateringsytan är lågt belägen och kommer behöva fyllas upp, liksom den nya gatan i förlängningen av Bisterfeldsvägen. Delar av området kommer kopplas till en ny allmän dagvattendamm som ska anläggas längre västerut, medan föreslagen bebyggelse mot Stensövägen behöver fördröja och rena sitt dagvatten lokalt. En yta är avsatt för detta i plankartan. Konsekvenser för genomförande och ekonomi Planförslaget innehåller en ny gata som finansieras av exploateringen. Stensövägen är med i planområdet men eventuell omvandling av denna gata förutsätts finansieras av kommunens investeringsbudget eftersom detta inte påkallas av exploateringen utan är en del av en större ombyggnad. Angöring till småbåtshamnen kan i framtiden komma att förändras. Fram tills en senare etapp med ny detaljplan för ytterligare bebyggelse, kan fritidsbåtshamnen dock angöras via samma gata som idag, denna förskjuts dock lite norrut i förlängningen på Bisterfeldsvägen. Detaljplanen medför inte att fritidshamnens användning behöver ändras i nuläget. En upprusning av området närmast vattnet kan eventuellt komma att belasta kommunens investeringsbudget.

48 Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 4(4) Detta ligger dock utanför planområdet och är inga kostnader som måste investeras i nuläget på grund av den nya detaljplanen. Mer detaljerade kalkyler för planens genomförande kommer att kompletteras till planens granskningsskede. Samhällsbyggnadskontoret bedömer i nuläget att planen är ekonomiskt genomförbar. Tidigare beslut Startbeslut: Planhandlingar Planhandlingarna består av: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Illustrationsplan Grundkarta Fastighetsförteckning Till planen hör också: Behovsbedömning Dagvattenutredning Geoteknisk undersökning Tidplan Detaljplanen följer planprocessen enligt s k utökat förfarande. PLAN- FÖRSLAG SAMRÅD 2-3 KVARTALET 2017 GRANSKNING 3 KVARTALET 2017 ANTAGANDE 4 KVARTALET 2017 LAGA KRAFT Synpunkter Synpunkter Filippa Eriksson Planarkitekt Emil Stille Planarkitekt

49 Handläggare Filippa Eriksson Upprättad (38) Detaljplan för del av Stensö 2:3, (T-bryggan), Stensö Kalmar kommun Planbeskrivning Samrådshandling Planeringsenheten Adress Box 611, KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

50 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Upprättad (38) Planbeskrivningens innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Syfte med detaljplanen... 5 Plandata... 5 Planförfarande och tidsplan... 6 Nuläge... 7 Gällande detaljplaner... 8 Planprogram Mark- och vattenförhållanden Naturmiljö Kulturmiljö Bebyggelse Tillgänglighet och infrastruktur Service Teknisk försörjning Störning och risk Planförslag Ändrade mark- och vattenförhållanden Natur och kultur Ny bebyggelse Tillgänglighet och infrastruktur Ny service Förändring av teknisk försörjning Behov av åtgärd mot störning och risk Beskrivning av planbestämmelser Genomförande och konsekvenser Organisatoriska frågor Fastighetsrättsliga frågor Tekniska frågor Ekonomiska frågor Konsekvenser av planens genomförande Tidigare ställningstaganden Överkommunala beslut Översiktsplaner Övriga kommunala dokument... 36

51 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Upprättad (38) Planhandlingar Planhandlingarna består av: Till planen hör också: Plankarta med bestämmelser Behovsbedömning Planbeskrivning Dagvattenutredning Illustrationskarta Geoteknisk undersökning Grundkarta Fastighetsförteckning Medverkande tjänstemän Detaljplanen har upprättats av Filippa Eriksson och Emil Stille, Samhällsbyggnadskontoret på Kalmar kommun, i samråd med kommunledningskontoret och Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun. Filippa Eriksson Planarkitekt Emil Stille Planarkitekt

52 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Upprättad (38) Sammanfattning Detaljplaneförslaget syftar till att ge möjlighet för nya bostäder i området vid T-bryggan, med en första etapp på kullen mot Stensövägen. I området planeras cirka radhus, parhus eller kedjehus som i sin karaktär samspelar med naturen och angränsande bebyggelse. Detta bidrar till en mer varierad bebyggelseform i de annars ganska homogena bostadskvarteren vid Stensö med friliggande villor. Bebyggelsen placeras nära vägarna, för att spara så mycket som möjligt av den sammanhängande ekmiljön i mitten och för att förtäta gaturummet. Fasadmaterialet ska utgöras av trä, för att samspela med områdets läge nära havet och skogen. Planen kan inte antas medföra betydande miljöpåverkan. Inledning En planbeskrivning ska underlätta förståelsen för planförslagets innebörd och redovisa de syften och förutsättningar planen har. Planbeskrivningen ska också redovisa eventuella avsteg som gjorts från kommunens översiktsplan eller upprättat planprogram. I beskrivningen ska skälen till planens utformning och de bestämmelser som valts motiveras. Planbeskrivningen har ingen egen rättsverkan utan ska vara vägledande vid tolkning av detaljplanen. I planbeskrivningen används benämningen Planförslag. Det innebär att planen beskriver förslag till möjlig utveckling. Efter att detaljplanen vunnit laga kraft gäller planförslaget. Bakgrund I januari 2006 antogs ett program för Kalmar skärgårdsstad. Området kring T- bryggan pekades då ut som lämpligt område att förtäta med bostäder. På grund av osäkerheter kring flygbullret, så har ingen detaljplan hittills tagits fram för området. Senare framtaget planeringunderlag visar dock att riktlinjerna för flygbuller kan uppnås. Sedan programmet togs fram har även reglerna kring strandskyddet ändrats. Enligt senare tids lagändringar så återinträder numera strandsskyddet när en ny detaljplan upprättas. Det har även införts särskilda skäl för att kunna upphäva strandskyddet, där mark- och miljööverdomstolen har visat en mycket sträng tolkning till möjligheterna att anropa de särskilda skälen. Kommunstyrelsen beslutade år 2016 om en markreservation till Myresjöhus, för att uppföra bostäder på hela kullen mot Stensövägen. Intentionen med detaljplanen var från början att planlägga hela området kring T-bryggan för nya bostäder, inklusive sjövillor vid vattnet. Ytan för exploatering har nu begränsats till att enbart omfatta norra delen av kullen mot Stensövägen, där strandskydd inte återinträder. Resterande delar av området kring T- bryggan avvaktas med planläggning. Till planhandlingarna medföljer dock en

53 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Upprättad (38) illustrationsplan för en möjlig utveckling av hela området, med framtida etapper. Dessa måste dock bli föremål för en separat planprocess innan de kan genomföras. Syfte med detaljplanen Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för cirka nya bostäder, i form av radhus, parhus eller kedjehus. Bebyggelsen ska värna om siktlinjerna mot vattnet och skärgården. Husen ska ha ha en marin karaktär och placeringen bidra till en rumsmässighet mot Stensövägen. Planen möjliggör att värna om det rörliga friluftslivet med förbättrade gångoch cykelförbindelser i närområdet. Naturvärdena tillvaratas genom att spara delar av ekmiljöerna som spridningskorridor för den biologiska mångfalden. Plandata Planområdet ligger cirka 3 kilometer söder om centrala Kalmar, i nära anlutning till Kalmarsundsparken, Stensö camping och Södra utmarken. Planområdet omfattar ett avgränsat område vid fritidsbåtshamnen kring T-bryggan, avseende norra delen av en kulle med ek- och tallskog som ligger mot Stensövägen. Planområdet är cirka 1 hektar och omfattar del av fastigheten Stensö 2:3 som ägs av Kalmar kommun. Den röda ringen visar planområdets läge i staden, vid T-bryggan på Stensö.

54 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Upprättad (38) Det röda streckade området visar planens geografiska avgränsning. Planförfarande och tidsplan Det finns två planförfaranden som kan användas vid framtagandet av en detaljplan, standard och utökat. Standardförfarandet kan användas om planförslaget är förenligt med översiktsplanen, är förenligt med länsstyrelsens granskningsyttrande, inte är av betydande intresse för allmänheten, inte i övrigt är av stor betydelse och inte antas medföra en betydande miljöpåverkan Om något av kriterierna för standardförfarande inte uppfylls ska ett utökat förfarande användas. Detaljplanen följer planprocessen för detaljplaner som påbörjats efter 1 januari 2015 enligt så kallat utökat förfarande. Plankartan är utformad enligt Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan. Tidsplanen förutsätter att inkomna synpunkter under remisskeden eller nya förutsättningar under planprocessens gång inte föranleder omfattande revideringsarbete. Planens preliminära tidsplan: PLAN- FÖRSLAG SAMRÅD 2-3 KVARTALET 2017 GRANSKNING 3 KVARTALET 2017 ANTAGANDE 4 KVARTALET 2017 LAGA KRAFT Synpunkter Synpunkter

55 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Upprättad (38) Nuläge Planområdet utgörs av en kulle med vegetation av ek- och tallskog. Området gränsar till småbåtshamnen, som har sin angöring via planområdet. Befintliga radhus norr om Bisterfeldsvägen har havsutsikt från sina uteplatser vid gatan. Ekträd Angöring småbåtshamn Bisterfeldsvägen Ekträd Havsutsikt Tallskog Stensövägen Ekträd T-bryggan Service och iläggningsplats Stensökanalen

56 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Upprättad (38) Markanvändning idag: blå = båtuppläggning, röd = byggnader, gul = bryggplatser fritidsbåtar Gällande detaljplaner Gällande stadsplan (Stadsplan för delar av Södra Utmarken och Västra Sjön i Kalmar 0880K-I:255, fastställd ) medger Naturpark (Rn), upplagsområde för småbåtar och område för parkering (Pb) och allmän plats, gatuplantering (gulgrön). Exploateringsgraden är inte reglerad i området, detta prövas i bygglov. Inget strandsskydd finns för området.

57 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Upprättad (38) 0880K-I:304 (1969) 0880K-P93/23 (1993) 0880K-I:255 (1964) 0880K-I:85 (1939) Översikt gällande detaljplaner. Utdrag ur planmosaik för gällande plankartor. Planområde

58 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Upprättad (38) Planprogram I januari 2006 antogs ett planprogram för Skärgårdsstaden. Planprogrammet ska ligga till grund för efterföljande detaljplaner som görs i området. I programmet står bland annat att ju mer Kalmar växer och förtätas, desto mer ökar behovet av att nyttja de fria ytor som finns längs med kusten på ett mer medvetet sätt. En viktig del av detta är att utveckla ett sammanhängande parkstråk mellan Kalmarsundsparken- Stensö- Skärgårdsparken -Södra staden. Idag finns längs med sträckan skarpa gränser mellan grönska, bebyggelse och vatten. En ambition är att skapa en hög tillgänglighet med mjuka övergångar mellan grönska, bebyggelse och vatten. Som några av de viktiga målpunkterna längs med stråket nämns båthamnen och Stensö camping. Det föreslås att skärgården öppnas upp och görs mer visuellt tillgänglig med broar, bryggor, båtuthyrning, utsikter, nya bilvägar och omväxlande strandpromenader. Programmet delar in området runt Stensö T-bryggan i flera mindre delområden, för exploatering med bostäder. Dessa har olika rekommendationer för hur ny bebyggelse kan anpassas efter landskapets förutsättningar. Intill småbåtshamnen kallas bebyggelsen för båtkvarteren och det nämns att nya hus här kan vara sjövillor. Vid området intill T-bryggan, planområdet, föreslås att området omvandlas från ett naturområde till ett område av mer urban karaktär. Öster/norr om den föreslagna bebyggelseytan nämns ett vackert ekbestånd som bör bevaras och lyftas fram. I programmet står även att befintliga båtuppläggningsplatser ska flyttas till Södra utmarken. Planområde Mark- och vattenförhållanden Marken inom planområdet är i huvudsak skogsbeklädd med vissa öppna partier. Markytan inom området stiger svagt från strandlinjen vid bryggorna och inåt land mot nordost. Planområdet är kuperat och marknivån varierar mellan m.ö.h och m.ö.h. Marknivån är högre ut mot vägarna och sluttar nedåt in mot mitten. Enligt geotekniska undersökningar bedöms moränen inom området utgöra goda förutsättningar för grundläggning av villor och radhus. Byggnaderna bedöms kunna grundläggas på valfritt sätt på moränen eller på härpå packad fyllning av friktionsmaterial under förutsättning att befintlig fyllning och skikt av torv, gyttja, lera och silt schaktas bort. Radhus och villor bedöms även kunna grundläggas på skikt ovanpå moränen av lera, silt och sand då noggrannare

59 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Upprättad (38) geoteknisk undersökning genomförts. För mer detaljerad redovisning kring grundläggning och hantering av fyllnadsmassor se vidare i översiktlig geoteknisk undersökning. Radonskyddande konstruktion rekommenderas. Grundvattenytan antas vara nära kopplad till havsytans nivå. Då marken huvudsakligen består av sandig morän med relativt hög genomsläpplighet bedöms förutsättningarna till infiltration som goda. Naturmiljö Planområdet är till största delen skogsbevuxet, förutom ett mindre område med halvöppen mark i nordvästra delen. Skogen utgörs av lövskog med ek som dominerande trädslag. De flesta träden är runt år, men några ekar ser ut att vara äldre. Riktigt gamla träd saknas. Förutom någon stående död tall saknas i stort sett död ved. Buskskiktet är svagt utvecklat och innehåller bland annat skogstry och hassel. Bitvis finns det mycket vildkaprifol. Markvegetationen ser ut som i andra närliggande lövskogsområden, med arter som vitsippa, svalört, buskstjärnblomma, nejlikrot, lundgröe och tandrot. I magrare och torrrare delar finns till exempel blåbär. Bitvis är vegetationen tydligt påverkad av tippning av trädgårdsavfall, med kirskål och förvildade lökväxter. I söder övergår lövskogen i tallskog på ett höjdparti. Både tall- och ekskogen har nyligen gallrats lätt. Skogen är för ung för att ha utvecklat höga trädanknutna naturvärden, men skulle på sikt kunna utveckla höga värden. Området har betydelse som länk mellan andra områden med höga naturvärden knutna till gamla ekar, se utdrag ur Grönstrukturplanen nedan.

60 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Upprättad (38) Planområdet gränsar till området Stensö med skärgård, som ingår i naturvårdsprogrammet för Kalmar län och är klassat som klass 2, område med mycket högt naturvärde. Kulturmiljö Västra Sjön är ett grunt vattenområde med låg skogbeklädd skärgård avgränsat från Kalmarsund i väster av halvön Stensö. Kustlinjen har historiskt varit flikigare än idag med gott om små vikar, i senare tid har uppgrundning och utfyllnader tagit bort en del av den karaktären. Landområdena kring Västra sjön är i huvudsak obebyggda och har historiskt främst nyttjats för bete. Öarna i Västra sjön, öster om Boholmarna (som bebyggdes från 30-talet och framåt), har varit obebyggda förutom Klubbholmen och Oletveten (eller Altveten), där det funnits eller finns fritidsanläggningar. Till Oletveten fanns tidigare en träbro som revs i senare tid. Stensö har använts som hagmark under lång tid, och är i Kalmarsammanhang mest känd för Gustav Vasas landstigning Under 1600-talet fanns en väktarestuga på Stensö och under samma sekel började Stensö fiskeläge växa fram, dock i något östligare läge än idag. I senare tid anlades en populär och stadsnära camping. Området är flitigt nyttjat för rekreation och har attraktiva promenadvägar in mot stadskärnan längs Kalmarsund. Sambandet västerut är svagare både historiskt sett och i nutid. Södra utmarken har fått sitt namn i egenskap av utmarker till staden, nyttjat främst för bete. De historiska kopplingarna är därmed riktade in till staden, på grund av de geografiska förhållandena har den södra landsvägen från Kalmar gått längre norrut och inte längs kusten. Området kring T-bryggan etablerades på 1930-talet som fiskeläge samt för nödhjälpsarbete I början av 1960-talet utökades området till en mindre småbåtshamn. Under senare delen av 1960-talet ändrades karaktären i området genom att delar av landområdet grävdes ur och andra fylldes ut, vilket gav en rakare kustlinje. Hamnen har efter hand blivit en av Kalmars största småbåtshamnar och centrum för båtlivet. På slutet av 60-talet byggdes även kvarteret Hagen, Lunden och Gläntan upp, med hyreshus, radhus och fina läkarvillor, nästan som ett brukssamhälle kopplat till det expanderande sjukhuset. Ortofoto från Lantmäteriet över småbåtshamnen vid Stensö/T-bryggan år 1964 (till vänster) och år 1977 (till höger).

61 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Upprättad (38) Bebyggelse Inom planområdet finns inga byggnader uppförda. Bebyggelsen norr om planområdet (Kvarteret Hagen) består av radhus med tillhörande garagelängor från slutet av 1960-talet. Radhusens form påminner om geometriska byggklossar på rad. Fasadmaterial utgör en blandning mellan tegel och träpanel. Husen har svarta, mycket flacka tak utan takutsprång, men med en markerande sarg längs takfoten. Radhusen mot Bisterfeldsvägen har utsikt mot havet och småbåtshamnen i förlängningen på gatan. Bebyggelsen öster om Bisterfeldsvägen och andra sidan Stensövägen består av friliggande villor i två våningar, tomtstorlekarna varierar omkring 1100 kvadratmeter. Utsikten mot havet är begränsad på grund av den täta vegetationen.

62 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Upprättad (38) Vid fritidsbåtshamnen finns byggnader för båthangarer i nordväst samt ett före detta klubbhus intill planområdet som numera används som masthus och förråd. Tillgänglighet och infrastruktur Planområdet angörs via Stensövägen, som sträcker sig mellan Esplanaden och Stensö. Vägen är en huvudled med en skyltad hastighet på 30 km/h (i sträckan vid planområdet). En liten bit norrut från planområdet, på Stensövägen, finns en mätpunkt för antalet bilar som passerar utmed vägen. Vardagsdygnstrafiken är uppmätt till omkring 1460 bilar, varav 5,6 procent tung trafik (mätning år 2015). Flera av bilisterna svänger dock av till bostadsområdena innan de passerar planområdet, varför det är något lägre antal bilar intill de planerade nya bostäderna. Bilisterna som passerar förbi har till största del sin målpunkt på Stensö eller småbåtshamnen vid T-bryggan. Utmed Stensövägen finns en separerad gång- och cykelväg ifrån stadskärnan, denna tar dock slut i korsningen vid Eklyckegatan. Cykelvägarna växlar något ojämnt på båda sidorna om vägen. Närmsta hållplats för kollektivtrafik är cirka 600 meter bort, vid Lasarettsvägen i anslutning till sjukhuset. Småbåtshamnen angörs ifrån två håll. Den ena angöringen är i korsningen mot Gallstrandsgatan, till den södra delen av fritidsbåtshamnen där det finns toalett, båttvätt och iläggningsplatser för båtarna. Den närliggande vändplanen för stadsbussar planerar kommunen att helt eller delvis göra om till en allmän parkeringsanläggning för Stensö. Även småbåtshamnen ska kunna nyttja denna. Den andra angöringen till småbåtshamnen finns i förlängningen på Bisterfeldsvägen, som leder ner till båthangarerna och masthuset. Idag finns ingen strukturerad parkering för småbåtshamnen, bilister ställer sig fritt i området.

63 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Upprättad (38) I riktningen mot nordväst (från Bisterfeldsvägens södra ände) går en grusad skogsväg. Denna leder vidare till en pumpstation, Södra utmarken och reningsverket. Vägens huvudsakliga funktion är mestadels för rekreation. Service Planområdet ligger cirka 2,6 kilometer ifrån Kalmar stadskärna, det är cirka 1,4 kilometer till närmsta matbutik. Bostäderna i närområdet tillhör upptagningsområde för förskolan Vallmon och grundskolorna Waldorf och Falkenbergskolan. Hälsovårdcentral och sjukhus ligger mycket nära, cirka 500 meter ifrån planområdet. I närområdet, vid Ekbacken, finns en mindre park. Väster om planområdet finns det stora rekreationsmöjligheter och möjlighet finns enligt grönstrukturplanen att anlägga en ny stadsdelspark. Söder om planområdet ligger Stensö, som är ett stort friluftsområde. Kalmarsundsleden passerar nedanför planområdet, som går utmed hela kusten i Kalmar. Närmsta allmänna lekplats finns vid Ekbacken, som enligt grönstrukturplanen kan komma att läggas ner. Borta vid Långviksmarken (Lillviken) ligger en ytterligare lekplats med enklare standard. Teknisk försörjning Planområdet ligger inom kommunalt verksamhetsområde för vatten, spillvatten och dagvatten (för Kalmar Vatten). Fjärrvärme (för Kalmar Energi Värme) finns österut vid Stensövägen och i norr utmed Bisterfeldsvägen. Elledningar (för Kalmar Energi Elnät) finns utmed Stensövägen, utmed Bisterfeldsvägen och i grusvägen mot pumpstationen samt i angöringsvägen ner mot båthangarerna. Teleledningar (för Skanova) ligger på östra sidan av Stensövägen, samt från kvarteret Hagen rakt över naturmarken till masthuset. Ledningen till masthuset är idag kapad och ut funktion. Närmaste återvinningsstation ligger västerut vid Långviken, som alternativ finns också en vid Stensbergsvägen/Falkenbergsvägen norrut. Störning och risk Ljudnivåer från trafiken regleras från och med 2015 i förordningen (2015:216) om trafikbuller, riktlinjerna ändras från och med den 1 juli I förordningen anges att 60 dba ekvivalent ljudnivå inte bör överskridas vid en bostadsbyggnads fasad. Förordningen reglerar även ljudnivån vid en uteplats om en sådan anordnas i anslutning till bostaden, till maximalt 50 dba ekvivalent ljudnivå och 70 dba maximal ljudnivå. Kommunens bullerkartering från 2005 visar att riktvärdena enligt förordningen om trafikbuller kommer att klaras, se karteringarna nedan. Kommunen har en

64 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Upprättad (38) återkommande trafikmätningspunkt som karteringen utgått ifrån, precis norr om Bisterfeldsvägen. Trafikmängden utanför planområdet bedöms ligga något lägre, eftersom en stor del av bilisterna svänger av till bostadsområdena. Mätningarna visar att det inte skett någon nämnvärd förändringar i trafikmängden från 2001 till 2015, den ligger i princip på samma nivå. Kommunen bedömer även att det i framtiden, , inte kommer ske några större förändringar i trafikmängden som kan ge utfall för ljudnivåerna. Godkänd Ekvivalent ljudnivå vid fasad. Klaras intill gatan. Godkänd Maximal ljudnivå vid uteplats. Uppnås inom prickad mark mot PARK. Det ekvivalenta riktvärdet 60 dba vid fasad klaras redan vid vägkant. Bullerkarteringen visar att ljudnivån vid uteplats klaras vid 30 meter från vägmitt, utan att det finns några hus uppförda som skyddar. Vilket klaras inom den

65 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Upprättad (38) prickade marken på plankartan mot parkområdet. Vid anordnande av uteplatser närmare vägen placeras dessa lämpligen i skyddat läge på baksidan (mot parken i väst) av de sammanbyggda parhus/radhus/kedjehusen. Trafikverket tog fram en riksintressebeskrivning för Kalmar flygplats I beskrivningen gjordes en flygbullerberäkning. De data man fick fram ledde till att områden som tidigare rekommenderats hållas fri från ny bebyggelse kunde minskas. Området runt Stensö T-bryggan ligger därmed inte längre inom flygplatsens influensområde för flygbuller. Maximal ljudnivå vid fasad (över 70 dba) kan dock (vid enstaka tillfällen, några gånger per dygn) överstigas väster om planområdet. På grund av rådande vindförhållanden och topografiska förutsättningar inträffar dessa bullerepisoder sällan. Planområde Maximal ljudnivå flygbuller Om den maximala ljudnivån överskrids, bör nivån inte överskridas mer än sexton gånger kl , och tre gånger mellan kl Kalmar flygplats har ingen flygtrafik nattetid och inte kapacitet att överskrida riktvärdet upp till 16 gånger per dag, snarare omkring 3 ggr/dag vid maximalt nyttjande av flygbanans kapacitet och under de dagar när vindförhållandena ligger på ett sätt som gör att flygning vid start och landning sker nära planområdet. Vissa delar av planområdets marknivå ligger under + 2,5 meter över nollplanet (RH 2000) och riskerar vid extremfall med höga havsnivåer att bli översvämmat. Modellering av översvämning upp till 1,5 meter över nollplanet (till vänster) och upp till 2,5 meter över nollplanet (till höger).

66 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Upprättad (38) Planförslag Framtida utredningsområden Planområde Gata flyttas till förlängningen på Bisterfeldsvägen. Gata höjs för att klara höga vattenstånd Framtida Utredningsområde Radhus, parhus, kedjehus. Marknivån höjs Torg med vändmöjlighet för fordonstrafik Ekträd sparas Gemensam parkering med sophantering Radhus, parhus, kedjehus Radhus, parhus, kedjehus Utfarter möjligt. Bostäder med egen parkering. Infiltration dagvatten. Separerad gång- och cykelväg utmed Stensövägen

67 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Upprättad (38) Ändrade mark- och vattenförhållanden Bebyggelsen ska i största möjliga mån anpassas utifrån områdets topografi och markbeskaffenhet. Delar av planområdet ligger lågt och riskerar att översvämmas vid höga havsnivåer, för dessa tomter är det lämpligt att markytan och angörande gata fylls upp. I detaljplanen finns en bestämmelse som skyddar bebyggelsen mot framtida klimatförändringar med höga vattenstånd. För detaljerad redovisning kring grundläggning och hantering av fyllnadsmassor se vidare i översiktlig geoteknisk rapport och PM för geoteknik, Vid grundläggningen rekommenderas radonskyddad konstruktion. Natur och kultur Planförslaget har utformats så att den nya exploateringen sparar de värdefulla ekarna i det norra hörnet och en grön sammanhängande remsa mellan bostäderna. Det finns misstankar om fornlämning strax intill masthuset. För ingrepp vid fornlämningsområde krävs ansökan om tillstånd från Länsstyrelsen. Vid påträffande av fornlämningar vid schaktarbeten ska anmälan göras till Länsstyrelsen, enligt kulturmiljölagen. Ny bebyggelse Bisterfeldsvägens gatuvy ner mot föreslagen bebyggelse

68 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Upprättad (38) Planen möjliggör cirka nya bostäder i form av radhus, parhus eller kedjehus. Hushöjden anpassas till kringliggande bebyggelse, cirka två våningar. Byggnaderna ska kläs i träfasad, som samspelar med områdets läge vid havet och skogen. Träfasader smälter naturligt in i naturen. Byggnaderna placeras tätt mot gatan med en liten förgårdsmark. Intentionen är att spara en naturremsa i mitten som kilar in mellan bebyggelsen och samtidigt ge intrycket av en mer urban miljö längs vägen. Uteplatser kan placeras i mer skyddade lägen på baksidan av husen, mot naturmarken. Tillgänglighet och infrastruktur Angöring till fritidsbåtshamnen planerar i framtiden flyttas norrut, med en ny infart. Syftet är att markytan närmast småbåtshamnen i större utsträckning ska bli bilfri och mer attraktiv för fotgängare. Befintliga båtuppläggningsplatser för delar av småbåtshamnen kommer så småningom flyttas till nytt läge. Angöring till båthangarerna måste fortsättningsvis finnas. Befintlig angöringsgata till hamnen och angöring till de nya bostadshusen förskjuts en bit för att hamna i förlängningen på Bisterfeldsvägen. Vägens placering bidrar till att säkerställa siktlinjen mot vattnet för befintlig bebyggelse i kvarteret Hagen. Nedanför gatan planeras ett torg med vändmöjligheter för utryckningsfordon, sopbilar, besökande och angöring till masthuset. Bostadshusens parkering i norr sker på tomten. Möjlighet finns (för att få in fler bostadshus utmed gatan) att ordna gemensam parkering inom fritidsbåtshamnen (som även är planlagd för parkeringsändamål). Detta ligger utanför plangränsen och prövas i så fall i bygglov. Till granskningsskedet kommer parkeringslösning förtydligas. För bebyggelsen utmed Stensövägen begränsas utfartsmöjligheterna intill korsningen, av trafiksäkerhetsskäl och för att inte skapa onödiga konfliktpunkter mellan bilister och gående/cyklister. För bostäderna reserveras en yta för gemensam parkering. Bostäderna längre söderut har möjlighet till parkering på tomten, med direktutfarter mot vägen. Trafikmängden utmed Stensövägen är relativt låg och kan tillåta sophantering och lastning/lossning direkt utmed gatan. För de gående anläggs dock en separat gångväg till bostäderna innanför Stensövägen. Stensövägen har idag ett osammanhängande gång- och cykelvägnät, det saknas en förbindelse mellan korsningen vid Eklyckegatan och ner mot Stensö camping. I en trafikutredning från Ramböll 2017 föreslås att gatan görs om till en bymiljöväg, vilket är en kostnadseffektiv lösning utifrån platsens förutsättningar. En bymiljöväg innebär en gångväg på båda sidorna och med enkelriktad cykelbana på båda sidorna. Fälten målas med färg i gatan.

69 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Upprättad (38) Ny service Planförslaget innehåller ingen ny service och påverkar inte fritidsbåtshamnens funktion. På sikt är intentionen att förbättra tillgängligheten för det rörliga friluftslivet i området kring T-bryggan. Exempel på möjliga förbättringsåtgärder är bättre belysning intill småbåtshamnen, förbättra markunderlaget på gångoch cykelvägarna, lägga om vissa av vägarna, samt ge marken närmast vattnet ett lyft med växtlighet och lägen för umgänge, lek, spel etcetera. Eventuellt kan några av bryggorna förlängas för att ge plats för fler djupgående båtar, men för detta krävs i så fall att en ny detaljplan upprättas. Förslag finns även på att tillgängliggöra några av de närliggande öarna med broförbindelser. Ovan nämnda åtgärder ligger dock utanför plangränsen och är därmed fristående från detaljplanen. Fritidsbåtshamnens nuvarande funktion kommer att kunna fortgå som den är, detaljplanen ställer inga krav på förändringar. Förändring av teknisk försörjning De nya bostäderna behöver nya anslutningspunkter för vatten och avlopp (VA), el och tele. Fjärrvärme finns i närområdet och kan anslutas, både från Stensövägen och Bisterfeldsvägen. Vatten och avlopp Kalmar Vatten AB har en VA-ledning till masthusen, denna ligger i vägen för planerad bebyggelse och behöver flyttas eller tas bort. Vikingarnas Segelsällskap, som hyr masthuset, har utryckt att de inte har behov av någon VAledning. Kalmar Vatten AB har även en ledning utmed Stensövägen som viker in mot Bisterfeldsvägen i kanten på det norra bostadshuset. Ledningen bedöms kunna ligga kvar och marken är reglerad på plankartan med ett u-område där ledningsrätt kan bildas.

70 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Upprättad (38) Dagvatten En dagvattenutredning har tagits fram av Kalmar Vatten AB Planhandlingarna kommer att kompletteras med en mer detaljerad dagvattenutredning fram till granskningen. Planområdet ligger inom kommunalt verksamhetsområde för dagvatten, inom avrinningsområde med befintligt dagvattenutlopp i Stensökanalen. Ingen rening av dagvattnet sker i detta utlopp. I samband med genomförandet av detaljplanen för Kungsljuset 3 och 4, söder om Lasarettsvägen, anläggs under våren 2017 ett nytt dagvattendämme norr om kullen vid Båthangarerna. Dämmet har sitt utlopp i Stensöviken. Nya dagvattenledningar byggs ut för att ansluta fastigheterna Kungsljuset 3 och 4 samt befintlig bebyggelse till dämmet. Planerade dagvattenåtgärder i närområdet (utdrag ur Kalmar Vattens dagvattenutredning). Dagvatten från tillkommande hårdgjorda ytor inom planområdet kommer i första hand ledas till det nyanlagda dämmet för att genomgå rening. Men höjdskillnaderna gör att detta inte är möjligt för alla delar av planområdet, som kommer behöva ledas ut i utlopp 1 vid Stensökanalen. Detta gäller främst bebyggelsen utmed Stensövägen. Dagvattenutredningen föreslår en minskning av de hårdgjorda ytorna för dessa bostadshus, genom att reglera gröna tak och genomsläpplig markbeläggning vid parkeringsytan som infiltrerar dagvattnet. Detta anses svårt att kunna uppnå. Istället har planområdet utökats med mer kvartersmark utmed Stensövägen, där dagvatten kan infiltreras innan det leds ut i det allmänna dagvattennätet.

71 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Upprättad (38) Delar av planområdet ligger lågt, under +2.5 meter över nollplanet (RH2000). Dessa områden riskerar att bli översvämmade vid höga vattenstånd. Uppfyllnad av marken kommer ske i dessa lägen för ny gatu- och tomtmark. Marknivån är samtidigt högre ut mot vägarna och sluttar neråt in mot mitten, som blir en naturlig uppsamlingspunkt för dagvatten. Risk finns att vattnet blir instängt i mitten om tomtmarken runt omkring höjs. Marknivån inom planområdet kommer att studeras vidare i en mer detaljerad projektering och höjdssättas så att inga instängda områden bildas. Vid kraftig skyfall leds dagvatten från planområdet i huvudsak på markytan längs gatumark mot närmsta vattenområde (Stensökanalen och Stensöviken) Kommunen har en VA-policy som antogs av kommunfullmäktige i januari I den beskrivs principer för dagvattenhanteringen. En princip är att dagvatten i största mån ska omhändertas nära källan där det uppstår, vilket sker inom planområdet. Värmesystem, el och tele Kalmar Energi Elnät AB har ledningar som leder ner mot kajen och båthangarerna, ledningarna ligger bitvis på tomtmark för den planerade bebyggelsen. Ledningarna mot båthangarerna i den norra delen av planområdet behöver flyttas och förläggs i gatan, i förlängningen på Bisterfeldsvägen. Nya anslutningspunkter för bebyggelsen kan ordnas samtidigt. Ledningen mot kajen (samt lyktstolpen utanför masthuset) och som korsar det södra bostadshuset utmed Stensövägen behöver tas bort eller ersättas i nytt läge. I kanten på den västra sidan av Stensövägen ligger en ledning som kan ligga kvar, marken är reserverad i plankartan med u-område där ledningsrätt kan bildas. Skanova har en teleledning till masthuset som skär igenom den nordvästra tomten utmed förlängningen av Bisterfeldsvägen. Ledningen kan antingen grävas bort eller vara kvar men tas ur bruk. Bedömningen är även att masthuset med sin nuvarande användning inte är i behov av en teleledning och att denna kan grävas bort. Avfallshantering Avfallshantering för bostäderna i norr ordnas från gatan med vändmöjlighet för sopbilen på torget. För planerade bostadshus utmed Stensövägen närmast korsningen kan en gemensam anläggning för avfallshantering ordnas. För bostadshusen längre söderut kan hushållsavfallet hämtas från gatan. Placeringen av behållarna, infarter och vändzoner med mera ska uppfylla KSRR:s krav. Behov av åtgärd mot störning och risk Bullerberäkningarna visar att de ekvivalenta ljudnivåerna från trafiken utmed Stensövägen kan uppnås vid fasad. Detaljplanen har även reserverat ytor mot parkmarken där byggnader inte får uppföras och därmed säkerställt i planen att det finns ytor där riktvärdena kan uppnås för en uteplats. Men vid anordnande

72 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Upprättad (38) av en uteplats närmare vägen bör dessa, på grund av högre maxvärden, placeras i skyddat läge på baksidan av huset. Detaljplanen styr att husen ska utgöras av radhus, parhus eller kedjehus, vilket ger en lugnare baksida. Bebyggelsen ska i största möjliga mån anpassas utifrån områdets topografi och markbeskaffenhet. Vissa tomter inom planområdet ligger lägre än meter över havet, det vill säga inom riskzonen för översvämning vid höga havsnivåer. För dessa tomter är det lämpligt att markytan och angörande gata fylls upp så att färdig golvnivå i byggnaden inte är lägre än meter över havet, vilket är ett krav i planen. Detaljplanen styr inte typ av grundläggning, men det ska säkerställas i bygglovet att byggnadens konstruktion under meter är vattenbeständig och uppfyller de egenskapskrav så att byggnadens avsedda funktion kan bibehållas vid tillfälliga höga vattenstånd. Vid grundläggningen rekommenderas radonskyddad konstruktion. Beskrivning av planbestämmelser Allmän platsmark GATA Huvudgata utmed Stensövägen för trafik mellan områden som är en del av det övergripande nätet. Gatan planeras såsmåningom att göras om till en så kallad bymiljöväg, med gångväg på båda sidorna och enkelriktad cykelväg. På insidan av Stensövägen anläggs en gångväg, för angöring till de nya bostadshusen. Strandskyddet upphävs (a 1 ) för att kunna bredda Stensövägen, med en separat gångväg. Bestämmelsen innefattar även lokalgata för angöring till bostadshusen i planområdets norra del och befintligt bostadsområde. Till granskningsskedet kommer plankartan eventuellt att kompletteras och reglera markhöjderna för gatan. TORG 1 - Torgområde i form av en öppen plats med stenbeläggning. Avsedd i huvudsak för vistelse och korsning/mötespunkt för nya framtida gångvägar. Ytan ska kunna användas som vändplan för motorfordon. Strandskyddet upphävs inom ytan (a 1 ). PARK - Grönområde sparas och behåller till större del sin nuvarande karaktär, med undantag av att flera träd gallras för att den nya bebyggelsen ska få mer ljus. Ekträden ska i största mån stå kvar, med undantagsfall om de hamnar för nära den nya bebyggelsen. Gång- och cykelvägar får anläggas. NATUR- Grönområde sparas och behåller till större del nuvarande karaktär med enklare skötsel. Ekträden ska i största mån stå kvar. Utbyggnaden av den allmänna platsmarken ska genomföras efter hand som den nya bebyggelsen byggs ut. Kvartersmark Inom användningsgränsen B (gult område) tillåts bostäder för varaktig vistelse. Även bostadskomplement ingår i användningen, såsom exempelvis frisör om den huvudsakliga användningen fortsatt är bostad.

73 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Upprättad (38) Bostadsbyggnaderna får uppföras till en maximal nockhöjd på 8,2 meter (det vill säga högsta takhöjden exklusive uppstickade delar såsom skorsten, antenner med mera) beräknat utifrån medelmarknivån runt huset. Exploateringens omfattning regleras utifrån fastighetens yta inom egenskapsområdet för e00. Procentandelen som redovisas i plankartan för varje egenskapsområde anger maximal byggnadsarea (det vill säga ytan som byggnaden tar upp av marknivån). Syftet är att säkerställa så att inte hela tomten bebyggs, så att det finns utrymme kvar till en uteplats och trädgård. Därutöver regleras en maximal bruttoarea (varje bostadsplan adderas tillsammans). Detta regleras för att säkerställa så att vartdera bostadshus inte ska bli för stort. Alla bostadshusen ska beklädas med utvändigt fasadmaterial av trä (f), grundkonstruktion och stomme får vara av annat material. Syftet är att samspela med områdets nära läge till hav och skog, samt förstärka platsens marina karaktär. Träbebyggelse är ofta traditionsenligt utmed kustområden. Endast parhus, radhus eller kedjehus är tillåtet (f), med tillhörande komplementbyggnader (förråd, carport, garage). Staket, häck eller liknande avgränsning ska anordnas mot allmän platsmark för parken, för att motverka att denna yta upplevs privat. Inom kryssmarkerat område tillåts enbart komplementbyggnader. Ytan ska vara till för det gemensamma behovet av parkeringsplatser och möjlighet till sophantering. Maximal höjd för komplementbyggnaderna är 3,5 meter i nockhöjd. För bostäderna utmed Stensövägen i norr får inga utfarter anordnas. Detta regleras på grund av trafiksäkerheten i korsningen, samt för att begränsa antalet konfliktpunkter mellan bilister och gående/cyklister utmed vägen. Utmed Stensövägen och Bisterfeldsvägen säkerställs befintliga ledningar genom ett u-område, som möjliggör bildande av en ledningsrätt. Bestämmelsen gäller inom den administrativa gränsen. En yta har reserverats för gemensamhetsanläggning för hantering av dagvatten från bostäderna utmed Stensövägen. På marken får inga byggnader uppföras och inga parkeringsplatser eller utfarter anordnas. Delar av planområdet är lågt beläget och ligger nära havet, vilket innebär att hänsyn måste tas till framtida risker för översvämning. Därför reglerar detaljplanen att golvnivån för all bebyggelse (inredd till bostad) ska ligga över +2.8 meter över nollplaner (i höjdsystemet RH2000). För att uppnå detta krävs att marknivån fylls upp på vissa bostadstomter samt angörande gata, för detta krävs marklov. Marknivån bör inte fyllas upp mer än vad som är nödvändigt på platsen. För att även skydda grundkonstruktionen regleras att byggnader ska utformas så att vatten upp till +2.8 meter över nollplanet inte skadar byggnaden, det vill säga en vattentålig konstruktion. Genomförandetiden för detaljplanen är 5 år. Detta innebär att byggherren har en garanterad byggrätt enligt planen inom denna tid.

74 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Upprättad (38) Genomförande och konsekvenser Organisatoriska frågor Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft. Fastighetsägarna har under planens genomförandetid en garanterad byggrätt i enlighet med planen. Om planen ersätts med en ny, ändras eller upphävs under genomförandetiden kan fastighetsägarna ha rätt till ersättning av kommunen. Huvudmannaskap och ansvarsfördelning Kommunen är huvudman för allmän platsmark inom planområdet. Det innebär att kommunen ansvarar för underhåll och skötsel av dessa områden. Regler och tillstånd Inför byggnation ska tillstånd till länsstyrelsen sökas enligt kulturmiljölagen, innan schaktarbeten påbörjas intill det utpekade bevakningsobjektet för fornlämning. Etapputbyggnad Området kring T-bryggan planerar att förtätas med bostäder. Utbyggnaden bedöms kunna ske i olika steg och med flera detaljplaner. Det aktuella planförslaget omfattar delar av kullen intill Stensövägen och är det första steget med nya bostäder. Planen avser att byggas ut i en etapp. Angöringen till småbåtshamnen kan komma att förändras i framtiden. Fram tills dess kan angöringen ske på samma sätt som idag, gatan kommer dock att förskjutas något nordväst till förlängningen på Bisterfeldsvägen. Enligt planprogrammet från 2006 som ligger till grund för planläggningen ska delar av båtuppläggningsplatserna flyttas till nytt läge. Detaljplanen medför dock inte att några sådana ändringar måste ske i nuläget. Avtal och överenskommelser Beställare av detaljplanen är kommunledningskontorets projekt- och exploateringsenhet. Inför antagandet av detaljplanen kommer ett markanvisningsavtal ha tecknats mellan Kalmar kommun och exploatören/köparen (Myresjöhus). I avtalet redovisas markpriset samt vilken part som ansvarar för de olika åtgärder och kostnader som planen medför. Principerna i avtalet är att köparen ansvarar för och bekostar iordningställande, byggnation och underhåll med mera inom kvartersmarken. Köparen bekostar lantmäteriförrättningar för fastighetsbildning och eventuella gemensamhetsanläggningar, samt anslutningsavgifter för den tekniska infrastrukturen. Köparen

75 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Upprättad (38) bekostar även den utbyggnation/ombyggnation av den allmänna platsmarken som krävs för den nya bebyggelsen inom planområdet. Kommunen ansvarar för iordningställandet av den allmänna platsmarken, med teknisk infrastruktur i form av VA-ledningar, el och eventuell framdragning av fjärrvärme efter önskemål. Kommunen ansvarar för ansökan om fastighetsbildning och ledningsrätt för Kalmar Vatten AB. Kommunen ansvarar och bekostar även framtida flytt av angöringsgatan till småbåtshamnen (utanför planområdet), samt kostnader för ledningsflyttar enligt avtal med respektive ledningsägare. Markanvisningsavtalet ska även reglera lämplig avskärmning mellan kvartersmarken för bostäder och naturmarken. Exempelvis genom anlagda buskar eller staket i tomtgränsen. Alternativt anlagda gångvägar i parken som tillgängliggör området för allmänheten. Masthuset som ligger strax intill plangränsen hyrs ut av Kalmar kommun, till huset finns ett hyreskontrakt. Hyresgästerna, Vikingarnas Segelsällskap, behöver meddelas om de förändringar som sker i samband med detaljplanens genomförande. Fastighetsrättsliga frågor Allmänt De fastighetsrättsliga konsekvenserna beskrivs nedan. Förändringarna framgår av tabell och karta nedan. Ansökan om lantmäteriförrättning görs hos Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun. Kommunen bedömer att det inte krävs fastighetsindelningsbestämmelser för att kunna genomföra detaljplanen. Om behov uppstår, kan fastighetsindelningsbestämmelser införas senare genom ändring av detaljplan. Alternativt beskrivs hur fastighetsindelningsbestämmelser ska genomföras, ifall sådana används i planen.

76 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Upprättad (38) Fastighetsbildning Stensö 2:3 Fastighet Fastighetsrättsliga konsekvenser Från Stensö 2:3 ska område 1-4 avstyckas i två eller flera bostadsfastigheter. Inom avstyckat område (område 2-4) ska ny ledningsrätt för starkström/svagström för Kalmar Energi Elnät AB bildas inom u-område på kvartersmark längs den västra sidan av Stensövägen. Inom avstyckat område (område 4) ska ny ledningsrätt för vatten och avlopp för Kalmar Vatten AB bildas inom u-område på kvartersmark längs den södra sidan av Bisterfeldsvägen. Ifall område 2-4 delas in i flera fastigheter ska en gemensamhetsanläggning bildas för infart, parkering och sophantering (område 3). Ifall område 2-4 delar in i flera fastigheter ska även en gemensamhetsanläggning bildas för dagvattenhantering (område 5)

77 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Upprättad (38) Tekniska frågor Tekniska utredningar Till planen finns en översiktlig geoteknisk undersökning, som redovisas i rapportform tillhörande planhandlingarna. Mer detaljerade geotekniska undersökningar behövs inför projekteringen. Tekniska anläggningar Föreslagen detaljplan medför flera tekniska åtgärder såsom utbyggnad av gångväg utmed Stensövägen, flytt av gata i förlängningen på Bisterfeldsvägen samt uppfyllnad av mark för att klara framtida havsnivåhöjningar. Samtliga åtgärder kräver mer detaljerat projekteringsunderlag. Stödmurar i fastighetsgränsen kan i vissa lägen bli aktuellt för de nya bostadshusen. Markhöjder på allmän platsmark för GATA kommer att studeras närmre fram till granskningskedet av detaljplanen. Eventuellt regleras då gatans markhöjder på plankartan. Planen medför flytt alternativt nya dragningar av vissa ledningar för Kalmar Energi Elnät AB. Befintliga teleledningar till masthuset kan tas ur bruk och VA-ledning tas bort. Överenskommelser kan även ske om eventuella nya dragningar. Ekonomiska frågor Principer för hur kostnaderna som planen medför ska fördelas regleras i markanvisningsavtal mellan Kalmar kommun och köparen (Myresjöhus). Kommunen bedömer att planen är ekonomiskt genomförbar. Mer översiktliga ekonomiska kalkyler kommer tas fram till planens granskningsskede. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Kostnader Kalmar kommun får kostnader för: - Framtagande av detaljplan (inklusive utredningar) - Flytt av ledningar Planen medför indirekt en flytt av angöringsgatan till fritidsbåtshamnen (utanför planområdet). Detta behöver inte ske i nuläget på grund av planens genomförande, men är en potentiellt framtida kostnad för kommunen. Kommunen planerar även att omgestalta Stensövägen till en så kallad bymiljöväg. Ombyggnationen belastar kommunens investeringsbudget. Kalmar kommuns serviceförvaltning får kostnader för framtida drift- och underhåll av angöringsgata i förlängningen på Bisterfeldsvägen och gångväg utmed Stensövägen.

78 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Upprättad (38) Intäkter Kommunen får intäkter vid markförsäljning. Ekonomiska konsekvenser för fastighetsägare Köpare till kvartersmarken för bostäder är Myresjöhus. Kostnader Fastighetsägaren (köparen) får kostnader för: - Köp av mark. - Lantmäterikostnader för fastighetsbildning och eventuella gemensamhetsanläggningar. - Utbyggnad av allmän platsmark inom planområdet för de delar som berör den nya bebyggelsen. (Ej ombyggnad av Stensövägen till eventuell bymiljöväg) - Projektering, byggnation, underhåll med mera på kvartersmark. - Anslutningsavgifter för teknisk försörjning. Intäkter - Vidareförsäljning till boende. Ekonomiska konsekvenser för rättighetshavare Kalmar Vatten AB: - Kostnader för lantmäteriförrättning avseende bildande av ledningsrätt på södra sidan av Bisterfeldsvägen. - Kostnader för utbyggnad av VA-ledningar. - Intäkter i form av anslutningsavgift för kommunalt VA. Kalmar Energi Elnät AB - Kostnader för lantmäteriförrättning avseende bildande av ledningsrätt på västra sidan av Stensövägen. - Intäkter i form av nya kunder för el. Kalmar Energi Värme AB - Eventuella kostnader för utbyggnad av fjärrvärmeledningar. - Eventuella intäkter i form av nya kunder för fjärrvärme.

79 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Upprättad (38) Planavgift Planavgift ska inte utgå vid bygglov, eftersom plankostnaden regleras i ett särskilt avtal. Konsekvenser av planens genomförande Miljökonsekvensbeskrivning Enligt PBL 5:18 ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas om detaljplanen medger en användning av mark eller av byggnader eller andra anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Miljökonsekvensbeskrivningen skall möjliggöra en samlad bedömning av en planerad anläggnings, verksamhets eller åtgärds inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser. För att avgöra om en miljökonsekvensbeskrivning behöver upprättas görs en behovsbedömning med syfte att ta reda på om en betydande miljöpåverkan uppstår till följd av detaljplanen. Behovsbedömning Kommunen har gjort en behovsbedömning och i den bedömt att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning krävs därför inte. Relevanta miljöaspekter behandlas i planbeskrivningen. Sociala konsekvenser Planförslaget skapar möjlighet för boende i radhus, parhus eller kedjehus i ett stads- och naturnära läge. Bostadsbebyggelsen vid Stensö domineras idag till stor del av friliggande villor med stora tomter. Bebyggelsen inom planområdet bidrar till att skapa en större variation och mix av olika bostadstyper i de annars ganska homogena bostadskvarteren. Inflyttning av nya boende (ca bostäder) föranleder på sikt ett ökat behov inom stadsdelen av barn-/skolomsorg samt offentlig och kommersiell service. Bostadshusen är anpassade utifrån omgivande bebyggelses skala på höjden. Natur sparas mellan bostadshusen, vilket bidrar till att behålla den gröna karaktären i området. Denna är allmänt tillgänglig att beträda. Bebyggelsen är placerad så att det skapas en rumslighet i mitten som bidrar till en gemensamhetskänsla inom boendekvarteret. Det är dock viktigt att avgränsningen blir tydlig mellan allmän platsmark och kvartersmark, för att ytan inte ska upplevas privat. Småbåtshamnen ligger idag omgärdad av grönska och ger ett relativt anonymt intryck på platsen, som en baksida och privat område för båtägarna. Föreslagen bebyggelse skapar mer liv och rörelser intill hamnen. Belysningen från bebyggelsen och vägarna gör även området tryggare under mörka kvällar och minskar riskerna för stöld och förstörelse kring båtarna.

80 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Upprättad (38) Mark- och vattenförhållanden Genomförandet av detaljplanen innebär ökad andel hårdgjorda ytor i samband med byggnation av tillfartsvägar, nya bostadshus och parkering. Bebyggelsen ska i största mån anpassa sig till befintlig terräng. Delar av marken kommer dock att behöva fyllas upp för att klara framtida havsnivåhöjningar. Genomförandet av detaljplanen kommer att kräva anläggningsarbeten med geoteknisk detaljprojektering. Dagvatten tas omhand och renas av kommunen innan utsläpp i havet. För en mindre del av kvartersmarken kommer rening behöva ske på kvartersmark, yta är avsatt för detta. Ingen negativ påverkan bedöms ske för MKN vatten. Natur och kultur Planens genomförande innebär att delar av ett lövskogsområde med potential att utveckla höga naturvärden tas i anspråk. Bebyggelsen har placerats så att ett naturstråk bevaras i mitten av planområdet, från Bisterfeldsvägen i norr mot ett höjdparti med tallskog i söder. Inga riktigt gamla eller på annat sätt särskilt skyddsvärda träd påverkas, men bebyggelsen innebär att områdets funktion som länk mellan Stensö och andra lövskogsområden längs kusten försvagas något. Det finns även risk för att ytterligare träd påverkas av uppfyllnader eller andra konflikter som uppstår på grund av närheten till tomtmarken. Inga fornlämningar har påträffats i området, läget och utbredningen för det utpekade bevakningsobjekt är osäkert. Lämningen är utpekad i fornminnesregistret precis intill masthuset i nordväst. Vid byggnationen ska ansökan om lov för byggnation och schaktning skickas till Länsstyrelsen. Föreslagen bebyggelse smälter in naturligt i omgivningen och ger ingen större påverkan på landskapsbilden. Fortsatt användning av fritidshamnen är möjlig. Bebyggelse Planerad bebyggelses låga höjd och avstånd till närliggande bebyggelse bedöms inte ge några negativa konsekvenser för dessa. Skuggstudier har inte bedömts nödvändiga att ta fram. Siktlinjer ner mot vattnet från kvarteret Hagen säkerställs genom allmän plats GATA. Övrig bebyggelse i området, villorna längs Stensövägen, har ingen större havsutsikt i nuläget på grund av den täta vegetationen. Det är dock fortfarande möjligt att skymta havet från Bisterfeldsvägen. Det före detta klubbhuset används idag som masthus och förråd. Den nya användningen har inget större behov av vatten och avlopp eller tele. Borttagning av dessa ledningar bedöms inte ge några större konsekvenser för de hyrande. Alternativt får nya ledningar byggas ut till huset. Huset kan stå kvar enligt planförslaget och angöras igenom planområdet. Tillgänglighet och infrastruktur Trafikmängden utmed Stensövägen är så pass låg att både sophämtning och fler direktutfarter inte bedöms påverka trafiksäkerheten negativt. Utfarter för

81 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Upprättad (38) planerade bostäder närmast korsningen är dock inte tillåtna enligt planen, på grund av trafiksäkerheten i korsningen. För dessa möjliggör planen gemensam parkering och sophantering längre söderut. För planerade bostäder i norra delen av planområdet (utmed förlängningen av Bisterfeldsvägen) planeras en vändzon för räddningsbilar, sopbilar och besökande inne på strandskyddat område. Kommunen bedömer att marken idag är kvartersmark och används för liknande ändamål. Vändzonen utformas som en torgmiljö, denna bedöms inte avhålla allmänheten från platsen, snarare gör den området mer tillgängligt. Service Inflyttning av nya boende (ca bostäder) föranleder på sikt ett ökat behov inom stadsdelen av barn-/skolomsorg samt offentlig och kommersiell service. Det finns en risk att grönytan i mitten av bostadshusen kan upplevas privat, som en gemensam yta för de boende. Det är därför viktigt med tydliga gränser i form av buskar eller staket i tomtgränsen. För att säkerställa en lämplig avgränsning behandlas detta i markanvisningsavtalet, det finns även angivet i plankartan. Förslag på lösningar är en planterad häck eller staket i tomtgränsen, alternativt en anlagd gångväg på parkmarken som möjliggör en passage i området. Teknisk försörjning Detaljplanen medför utbyggnad av teknisk infrastruktur. Störning och risk Bebyggelsen mot Stensövägen klarar riktlinjerna för trafikbuller vid fasad. Detaljplanen har även säkerställt att det finns möjlighet att ordna en skyddad uteplats. Vid anordnande av uteplatser närmare Stensövägen bör dessa placeras i skyddat läge på insidan sidan av huset, så den avskärmas från bullret. Vissa hus ligger inom risk för översvämning vid höga havsnivåer. Detaljplanen säkerställer att bebyggelsen placeras och utformas på ett sätt så att inga skador riskerar att uppkomma.

82 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Upprättad (38) Tidigare ställningstaganden Överkommunala beslut Riksintressen Planområdet berörs inte av några riksintressen, men ligger strax utanför riksintresset för högexploaterad kust. Fornminnen Inom planområdet finns ett bevakningsobjekt (övrig kulturhistorisk lämning) utpekat i riksantikvarieämbetets fornminnesregister. Läge och utbredning på lämningen är dock osäkert. Uppgifter har lämnats in av person om en källa, som skulle kallas Vasakällan. Källan har vid 1974 års inventering inte kunnat återfinnas. För ingrepp i fornlämningsområdet inför byggnation krävs en ansökan om tillstånd till Länsstyrelsen. Vid påträffande av lämningar vid schaktarbeten ska anmälan göras till Länsstyrelsen, enligt kulturmiljölagen. Utdrag från Riksantikvarieämbetets fornsök. Strandskydd Planerad bebyggelse inom planområdet ligger utanför strandskyddat område. För det föreslagna torget med vändmöjligheter för boende, sopbilar och angöring till masthuset krävs att strandsskyddet upphävs. Markytan vid torget är idag planlagd som uppställningsplats för båtar och parkering, det finns inget strandskydd för området. Strandskyddet återinträder dock vid en ny detaljplan. Som ett särskilt skäl för att upphäva strandskyddet anges att vändmöjlighet i slutet av vägen är av stort allmänt intresse, samt att marken redan är ianspråktagen för liknande ändamål. Redan idag är det möjligt med gällande plan att flytta vägen som går ner mot småbåtshamnen till aktuellt läge i planförslaget och anlägga en vändzon. Ett torg med vändmöjligheter anses inte hindra allmänheten från att beträda området (som kan motverkar strandsskyddets syfte), snarare det motsatta då området gestaltas för att upplevas mer allmänt och möjligt att beträda. Markanvändningen ändras från kvartersmark till allmän platsmark, vilket rent juri-

83 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Upprättad (38) diskt gör marken mer tillgänglig. Det finns heller inga höga naturvärden som skulle kunna påverkas negativt. Strandskyddet upphävs även för att kunna bredda Stensövägen, med en separat gångväg. Bild visar 100 meter från strandlinjen. Miljökvalitetsnormer Regeringen har fastställt riktlinjer för utomhusluft, omgivningsbuller (ej aktuellt i Kalmar) och vatten, dessa normer är huvudsakligen baserade på krav i EUdirektiv och syftar till att skydda människors hälsa och miljön. Utomhusluft Miljökvalitetsnormer (MKN) gäller för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM10 och PM2,5), arsenik, kadmium, nickel, bensen(a)pyren och ozon. I Kalmar genomfördes mätningar under vilka sammanställts av Kalmar läns luftvårdsförbund. MKN överskreds inte för något utsläpp. Dock överskreds de nationella miljömålen för exempelvis bensen. Vatten För att uppnå EU:s mål om god vattenstatus har Sverige infört miljökvalitetsnormer för vatten (Vattenförvaltningsförordningen 2004:660). Vattenmyndigheterna beslutade i december 2009 om de normer (=kvalitetskrav) som ska gälla för ytoch grundvatten. Målsättningen var att alla vattenförekomster skulle ha uppnått god status Eftersom det bedömts tekniskt omöjligt att uppnå statusen till 2015 har nytt mål satts att vattenförekomsterna senast år 2021 ska ha uppnått god ekologisk status. I förslaget till ny klassning inför perioden föreslås fortsatt måttlig ekologisk status med en förlängd tidsfrist till Miljöproblemet bedöms främst vara övergödning. Planen bedöms inte ge

84 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Upprättad (38) någon negativ påverkan på MKN vatten som försvårar möjligheterna att nå målen. Se mer under Dagvatten för Planförslaget. Detaljplaneområdet ligger inom avrinningsområde med befintligt utlopp i Stensökanalen. Beroende på strömriktningen i Stensökanalen hamnar dagvatten från aktuellt område antingen i kustvattenförekomsten Västra Sjön eller Kalmarsund. Ingen rening sker vid detta utlopp. Möjlighet till infiltration ska ordnas där det är möjligt för bostäderna med utlopp i detta läge. En yta har reserverats i planen för en gemensamhetsanläggning för dagvattenhantering. Under våren anläggs ett nytt dagvattendämme, norr om kullen vid båthangarerna, med utlopp i Stensöviken. Planerad bebyggelse och infrastruktur kommer att höjdanpassas så att så stor del som möjligt av bebyggelsens dagvatten kan ledas till det nya dämmet. Avrinning från området i form av ytvatten från planområdet till ytvattenrecipienterna bedöms i nuläget vara mycket begränsad. Merparten av nederbörden kan renas genom infiltration i marken eller i dagvattendämmet. Därav kommunens bedömning kring påverkan på MKN. Grundvattnet på platsen tillhör Kalmarkustens sandstensformation (SE ). Vattenförekomsten har klassats som grundvatten med god kvalitativ och god kemisk status. Planförslaget bedöms inte ha någon negativ påverkan på grundvattenförekomsten. Översiktsplaner Översiktsplan Kalmar kommun Enligt översiktsplanen för Kalmar kommun (antagen i KF ) ingår planområdet i delområdet Innerstaden där förtätning bedöms vara möjlig. Föreslagen förtätning av området med radhus, parhus eller kedjehus stämmer väl överens med översiktsplanens ställningstaganden. En målsättning i översiktsplanen är även att synliggöra och tillgängliggöra vattnet i den byggda miljön. Dessutom ska kommunen verka för att var man än bor, ska man uppleva det naturligt att gå eller cykla till kusten. Övriga kommunala dokument Riktlinjer för parkering i detaljplan och bygglov I Kalmar finns en antagen parkeringsnorm från Planområdet ligger inom zon B och förslaget uppfyller riktlinjerna. Inom zonen gäller följande norm för småhus, med besöksparkering inkluderat: Bil Cykel P-platser per 1000 m 2 BTA P-platser per hus 1,2 3.9

85 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Upprättad (38) Grönstrukturplan En grönstrukturplan, antagen av KF , ska utgöra underlag för planering. Planområdet ligger inom värdekärnan Södra utmarken mellan två kärnområden för biologisk mångfald (mellan Stensö och Hagbynäs). Värdekärnor är mindre naturmarksområden i staden som innehåller artrika eller potentiellt artrika biotoper, enstaka eller tillsammans. Inriktningen vid förändringar inom området bör vara att skydda och stärka deras innehåll av artrika biotoper och att öka deras tillgänglighet för alla samhällsmedborgare. Utsnitt ur Grönstrukturplanen - Kärnområden och värdekärnor för biologisk mångfald. Det är främst skogspartierna som är viktiga att bevara i värdekärnan. I grönstrukturplanen står att det enbart är området som ansluter till T-bryggan som kommer att bebyggas i framtiden. Detaljplanen har därmed stöd i grönstrukturplanen, men tillägg i miljön bör främja ovanstående punkter. Utsnitt ur Grönstrukturplanen Kopplingar mellan grönstråk, grön/röd betyder att utveckling är nödvändig.

86 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Upprättad (38) Enligt grönstrukturplanen är det även viktigt att stärka kopplingen mellan de båda strategiskt viktiga grönområdena. Grönstråket utmed kusten bör stärkas och utveckling är nödvändig. Detaljplanen hindrar inte en sådan utveckling. Lägsta färdiga golvhöjd I Samhällsbyggnadsnämnden fattades beslut om riktlinjen att lägsta färdiga golvhöjd för bostäder ska vara belägen minst 2,65 meter över nollplanet utifrån det nationella höjdsystemet RH2000. Nyare studier, på uppdrag av Länsstyrelsen i Kalmar län, visar att havsnivåerna i framtiden kan stiga högre upp är tidigare beräknat. Enligt Länsstyrelsens rapport Fysisk Planering i Kalmar län med hänsyn till ett förändrat klimat Rekommendationer för strandnära bebyggelse från 2015/2016. Rekommendationen är att kommunerna tar till en större marginal för att minska riskerna för översvämningar. Eftersom planområdet berör marknivåer som delvis ligger inom risk för att bli översvämmat föreslås detta regleras i planförslaget. I planförslaget anges bestämmelse som reglerar både konstruktionen och lägsta färdiga golvhöjd. För att ta höjd för framtida klimatförändringar reglerar planen att inom B-områden får bygglov ej ges för ny-, om-/tillbyggnad av huvudbyggnad samt komplementbyggnader som avses att inredas som bostad med lägre golvnivå än +2,8 meter över nollplanet (RH 2000). Delar av byggnaden som placeras lägre än +2,8 ska tåla vatten till följd av stigande havsnivåer.

87

88

89 Handläggare Filippa Eriksson (5) BEHOVSBEDÖMNING (FÖR MKB) Detaljplan för del av Stensö 2:3, (T-bryggan), Stensö Kalmar kommun Inledning Syftet med en behovsbedömning är att ta reda på om en miljöbedömning behöver göras för detaljplanen. En miljöbedömning, med miljökonsekvensbeskrivning, ska göras om detaljplanen kan medföra en betydande miljöpåverkan. Behovsbedömningen hjälper också till att avgränsa och peka ut de viktigaste frågeställningarna i en eventuell miljökonsekvensbeskrivning. Behovsbedömningen grundar sig på kriterierna i bilagorna till MKB-förordningen. Bakgrund Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten för bostäder vid området kring T-bryggan, vid kullen ut mot Stensövägen. Med möjlighet till ca radhus/parhus. Kommunen är markägare och har reserverat marken för Myresjöhus. Platsen Planområdet är idag obebyggt och består av naturmark. Marken är delvis kuperad och vegetationen utgörs i norra delen i huvudsak av ekar och i den södra delen av tallar. Området ligger mellan två kärnområden för naturvärden och naturen mellan kärnområdena (utmed kusten) är utpekad som värdekärna med höga naturvärden. Området är även viktigt för det rörliga frilutftslivet. Samhällsbyggnadskontoret Planeringsenheten Adress Box 611, KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

90 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning (5) Delar av området ligger lågt, inom riskområde för översvämning vid höga havsnivåer. Planen Detaljplanen möjliggör för ca radhus/parhus eller dylikt. Byggnationen ska smälta in i naturen, anpassas till områdets skala och värna om siktlinjerna mot vattnet. Fördröjning av dagvatten hanteras inom planen eller i närområdet. För vissa tomter och delar av gatunätet kan marknivån behöva fyllas upp för att minska risken för översvämning, på grund av höga havsnivåer. Det är viktigt att byggnationen inte blockerar spridningskorridoren för den biologiska mångfalden. Ett litet naturområde, bestående av främst ekträd, sparas. Ny angöring anordnas till bebyggelsen. Angöring till småbåtshamnen flyttas för att ge större utrymme åt bebyggelsen. Gång- och cykelförbindelser i området stärks för att öka tillgängligheten för det rörliga friluftslivet. Påverkan Spridningskorridoren för den biologiska månfalden påverkas. Bedömningen är dock att planen kan säkerställa att den inte blockeras och att bebyggelse därmed är lämpligt. Samlad bedömning Planområdet är relativt begränsat och ger ingen större påverkan på omgivningen. Närområdet är bebyggt med bostäder sedan tidigare, det finns gott om ytor för rekreation och rörligt friluftsliv. Infrastruktur finns till stor del utbyggt, likaså service i närområdet. Åtgärder vidtas för att säkerställa en spridningskorridor för den biologiska mångfalden. Likaså åtgärder för att förhindra översvämning på grund av höga vattennivåer. Möjlig hantering av dagvatten hanteras i planen. Kommunen bedömer att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning krävs därför inte. Relevanta miljöaspekter behandlas i planbeskrivning och i denna behovsbedömning. Filippa Eriksson Planarkitekt

91 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning (5) Sammanfattning planens Påverkan Berörs Kommentar miljöpåverkan Förordnanden och skyddsvärden Stor Måttlig Liten Ingen inte 1. Riksintressen x 2. Andra skyddsvärden x Övergripande mål och normer 3. Miljökvalitetsmål x 4. Miljökvalitetsnormer x Effekter på miljö, hälsa och säkerhet 5. Ekologiska naturvärden och nyckelbiotoper x Planområdet ligger strax utanför riksintresse för högexploaterad kust. Exploateringen inom planområdet ligger utanför strandsskyddat område, 100 meter. Planen bedöms ge en god bebyggd miljö. Miljömålen frisk luft, begränsad miljöpåverkan samt kust och skärgård i balans är mål som delvis berörs. Exploateringsområdet är dock litet och bedöms enskilt ge en mycket liten påverkan. Den sammanvägda miljöpåverkan från all exploatering i staden behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen till översiktsplanen. Dagvatten från planområdet rinner ut i Västra sjön, som har måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Kvalitetskravet är att uppnå god ekologisk status De främsta problemen är övergödning och miljögifter (Bromerad difenyleter och kvicksilver). Detaljplanen säkerställer att uppnående av miljökvalitetsnormerna inte försvåras. Området ligger inom Kalmarkustens stenformation, som har god kvantitativ grundvattenstatus. Översiktsplanens målsättning är att utveckla värdekärnorna, kärnområdena samt spridningsvägarna för biologisk mångfald i staden enligt grönstrukturplanen. Inom planområdet finns ädellövträd med höga naturvärden.området ligger mellan två kärnområden,och naturen mellan kärnområdena (utmed kusten) är utpekad som värdekärna. Bedömningen i grönstrukturplanen är att naturen inom planområdet är särskilt värdefullt i sin helhet. Grönstrukturplanen reserverar sig dock för eventuell byggnation vid T- bryggan. Planområdet angränsar till ett naturvårdsprogram för södra skärgården, klassad som ett område med mycket högt naturvärde. I planförslaget sparas delar av naturen för att bevara den biologiska spridningsvägen.

92 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning (5) Sammanfattning planens Påverkan Berörs Kommentar miljöpåverkan Stor Måttlig Liten Ingen inte 6. Växtliv x 7. Djurliv x 8. Kulturmiljö x 9. Landskapsbild / stadsbild x 10. Rekreation och rörligt friluftsliv x 11. Transporter och kommunikationer x Inga rödlistade, fridlysta eller sällsyna arter har påträffats. Inga utpekade värdefulla träd. Området fungerar dock som spridningskorridor som inte bör blockeras. Inga rödlistade, fridlysta eller sällsynta arter har påträffats. Området fungerar dock som spridningskorridor som inte bör blockeras. Inom planområdet finns ett bevakningsobjekt (övrig kulturhistorisk lämning) utpekat i fornminnesregistret. Uppgifter har lämnats in av person om en källa, som skulle kallas Vasakällan. Källan har vid 1974 års inventering inte kunnat återfinnas. Vid påträffande av lämningar vid schaktarbeten ska anmälan göras till Länsstyrelsen, enligt kulturmiljölagen. Fritidshamnen byggdes från början för kustfiskare och anlagd som nödhjälpsarbete Utgör emellertid ingen kulturhistorisk miljö. Västra sjön utgör stadens enda skärgård. Karaktären är viktig att bevara. Byggnaderna är låga och förhåller sig till områdets skala. Siktlinjer mot vattnet sparas i den mån det är möjligt/rimligt. Stensö, skärgården och Skärgårdsparken bildar ett sammanhängande rekreationsoch naturområde. Intentionen är att öka tillgängligheten för det rörliga friluftslivet utmed kusten. Bland annat genom förbättrade gångstigar. I närområdet finns stor tillgänglighet till parker och annan rekreation. Närmsta lekplats finns vid Ekbacken. Ifall denna läggs ner, enligt grönstrukturplanens intentioner, kan mindre lekytor eventuellt behöva kompenseras i området vid T- bryggan. Parallellt med planarbetet utreds en eventuell förlängning av befintlig gc-väg utmed Stensövägen. Åtgärden kan öka säkerheten för oskyddade trafikanter.

93 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning (5) Sammanfattning planens Påverkan Berörs Kommentar miljöpåverkan 12. Mark- och vattenanvändning Stor Måttlig Liten Ingen inte 13. Energi x 14. Naturresurser x 15. Mark x 16. Vatten x 17. Luft x 18. Störningar x 19. Risker för hälsa och säkerhet x Planområdet utgörs av naturmark. I den norra delen finns mestadels ekar, i den södra delen finns mestadels tallar. Översiktsplanen pekar ut området kring T- bryggan som viktigt för det rörliga friluftslivet. Området ligger samtidigt inom den utvidgade innerstaden, som är möjlig att förtäta. År 2006 gjordes ett planprogram för skärgården. Syftet var att stärka stråket utmed vattnet där man rör sig samt luckra upp övergångarna mellan grönska och bebyggelse mot vattnet. Kullen i planområdet är utpekas som lämplig att förtäta med bebyggelse. På grund av lagstiftning kring strandsskyddet är intentionerna med de mjuka övergångarna något begränsade. Fjärrvärme finns utbyggt i närliggande gatunät. Bostäderna avser behov av nya anslutningspunkter för el. Översiktlig geoteknisk undersökning finns. Utgör låg-/normalriskområde för radon. Uppfyllnader av marken kan bli aktuellt för vissa tomter och delar av gatunätet, för att motverka översvämningar vid höga vattennivåer. Delar av området ligger lågt och utgör risk för översvämning vid högvatten. Mer hårdgjorda ytor medför sämre möjligheter till infiltration och därmed större mängd dagvatten med snabb avrinning. Utfyllnader av marken kan bli aktuellt för vissa delar. Möjlighet till fördröjning av dagvattnet utreds i planarbetet. Bostäderna bedöms klara riktvärdena för buller vid fasad enligt kommunens simulerade värden från Stensövägen. Uteplatser för byggnaderna mot vägen bör ordnas i skyddat läge. På grund av flygbuller har översiktsplanen inte pekat ut planområdet specifikt som lämpligt område att förtäta. Ny flygbullerutredning visar dock att planområdet ligger utanför riskzonen. Därmed är intentionerna i planprogrammet fortfarande genomförbara.

94 1(3) Handläggare Beteckning Stefan Ahlman E-post: Tel: PM Samhällsbyggnadskontoret Planenheten Box Kalmar Dagvattenhantering i föreslagen detaljplan för del av Stensö 2:3 (T-Bryggan) Bakgrund Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för ca nya bostäder, i form av radhus, parhus eller kedjehus, se Figur 1. Bebyggelsen ska värna om siktlinjerna mot vattnet och bidra till en rumsmässighet mot Stensövägen. Planen syftar även till att värna om det rörliga friluftslivet med förbättrade gång- och cykelförbindelser samt att tillvarata naturvärdena i området. Figur 1. Utsnitt ur Plankarta KALMAR VATTEN AB Besöksadress Trädgårdsgatan 10 Kalmar Postadress Box KALMAR Telefon Telefax Plusgiro Bankgiro Org.nr

95 Förutsättningar för dagvattenhantering Planområdet ligger inom kommunalt verksamhetsområde för dagvatten. Detaljplaneområdet ligger inom ett avrinningsområde med befintligt dagvattenutlopp i Stensökanalen. Till utloppet i Stensökanalen (Nr 1 i Figur 2) leds idag dagvatten via ledningar från gatumark på Wahlbomsvägen, Bisterfeldsvägen och Stensövägen samt bebyggelsen kring dessa gator. Beroende på strömningsriktningen i Stensökanalen hamnar dagvattnet antingen i Västra sjön eller i Kalmarsund. Ingen rening av dagvatten sker vid detta utlopp. En del av planområdet i väster ligger lågt, under +2,5 meter över nollplanet (RH2000), vilket innebär att uppfyllnad måste ske av gatu- och tomtmark. En geoteknisk undersökning bör göras som redovisar markförhållandena. I samband med undersökningen bör även grundvattenrör installeras. Den geotekniska undersökningen får visa om det är möjligt till infiltration av dagvatten inom planområdet. 2(3) Nytt dämme Nya dagvattenledningar Nytt utlopp Utlopp 1 Figur 2. Befintliga dagvattenledningar och avrinningsområden. I samband med genomförandet av detaljplanen för Kungsljuset 3 och 4 anläggs under våren 2017 ett nytt dagvattendämme med utlopp i Stensöviken, Västra sjön. Nya dagvattenledningar byggs också för att ansluta Kungsljuset 3 och 4 samt befintlig bebyggelse till dämmet. Västra Sjön och Kalmarsund omfattas av Miljökvalitetsnormer för vatten. Vattenförekomsterna uppnår i dagsläget Miljökvalitetsnormen för kemisk status men inte för Ekologisk status. Beslutad miljökvalitetsnorm är god ekologisk status år Åtgärderna för dessa vattenförekomster behöver emellertid genomföras till 2021 för att god ekologisk status ska kunna nås till 2027.

96 Förutom Miljökvalitetsnormer för vatten så gäller kommunens VA-policy (antagen januari 2016) med mål för en hållbar dagvattenhantering. Målen sammanfattas enligt: 3(3) Dagvattnet ska ses som en resurs i planering och stadsbyggande. Dagvattnet ska hanteras säkert för byggnader, övriga anläggningar samt värdefull natur- och kulturmiljö samt för biologisk mångfald. Dagvattnet ska tas om hand för ett på platsen lämpligt sätt från estetisk, biologisk och säkerhetssynpunkt. Föroreningar i dagvattnet ska förebyggas och begränsas vid källan. Reningsåtgärder ska sättas in så nära föroreningskällan som möjligt. Dagvattnets belastning på ledningssystem och recipienter ska minskas, både vad gäller föroreningar och flöden. Förslag till dagvattenhantering Dagvatten från tillkommande hårdgjorda ytor inom planområdet bör i första hand ledas till det nyanlagda dämmet för att genomgå rening. Men höjdförhållanden gör att detta inte är möjligt för alla delar inom planområdet. Föreslagen byggnation längs Stensövägen måste höjdmässigt anslutas till befintlig dagvattenledning med utlopp i Stensökanalen. Men eftersom ingen rening finns vid utloppet måste dagvattenmängden begränsas genom minskade hårdgjorda ytor på kvartersmarken. För att minska de hårdgjorda ytorna föreslås gröna tak och genomsläpplig markbeläggning vid parkeringsytan. För bebyggelsen längs ny gata (förlängningen av Bisterfeldsvägen) kan troligtvis anslutning av dagvatten ske till nya dämmet om gatans höjdsättning anpassas till en ny dagvattenledning. Detta får studeras vidare i projekteringsskedet. Planområdet ska höjdsättas så att inga instängda områden bildas. Vid kraftiga skyfall ska dagvatten från planområdet i huvudsak ledas på markytan längs gatumark mot närmaste vattenområden (Stensökanalen och Stensöviken). KALMAR VATTEN AB Utredningsavdelningen Stefan Ahlman

97 Handläggare Birgit Endom (4) Samhällsbyggnadsnämnden TJÄNSTESKRIVELSE TILL DETALJPLAN FÖR del av Kläckeberga 10:1 och Västerslät 17:1 (Snurrom verksamheter) i Snurrom, Kalmar kommun Planområde Översiktskarta planområde Planområdet ligger i norra Kalmar, öster om E22 vid trafikplats norra Kalmar, söder om Lindsdal och väster om det nya bostadsområdet Snurrom. I väster avgränsas planområdet av Prästkragevägen, som för närvarande är utbyggd endast i södra delen. Planeringsenheten Adress Box 611, KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

98 Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 2(4) Förslag till beslut Kommunens bedömning är att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning krävs. Samhällsbyggnadsnämnden godkänner förslaget till detaljplan för samråd. Sammanfattning Syftet med detaljplanen är att undersöka möjligheten att etablera sådana verksamheter vid Snurrom som har begränsad omgivningspåverkan samt ett bra skyltläge och trafikförbindelse mot E22. Med hänsyn till skyltläget mot E22, närheten till bostadsområdet i öster och byggnadernas förhållandevis stora volymer är det viktigt att byggnadernas utformning och materialval är estetiskt tilltalande och anpassad till omgivningen. Angöring till verksamheterna sker från Norra vägen via Värsnäsvägen och tillfälligt via nybyggda Prästkragevägen. Framöver planeras för en industrigata väster om verksamhetsområdet. Största exploateringsgrad är 40 respektive. 42 procent av fastighetsytan, alternativt största BYA och BTA. Totalhöjden för byggnader inom kvartersmarken är 13 respektive 15 meter. Längs Prästkragevägens västra sida ska det att anläggas ett 15 meter brett parkstråk. Det ska ge möjlighet att röra sig inom ett grönt stråk mellan torget/planerad bad- och friskvårdsanläggning vid Värsnäsvägen och de naturområden som finns norröver samt den planerade dagvattenanläggningen nordost om Snurrom-verksamheterna. Mot E22 har ett 50 meter brett byggnadsfritt avstånd beaktats. Inom dessa 50 meter ska det i framtiden finnas möjlighet att anlägga en industrigata som leder tung trafik mellan cirkulationsplatsen vid Snurrom och framtida tillkommande verksamheter norr om detta verksamhetsområde. Kommunen har gjort en behovsbedömning och i den bedömt att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning krävs därför inte. Relevanta miljöaspekter behandlas i planbeskrivningen. avsnitt är under bearbetning

99 Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 3(4) Ärende Syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är att undersöka möjligheten att etablera sådana verksamheter vid Snurrom som har begränsad omgivningspåverkan samt ett bra skyltläge och trafikförbindelse mot E22. Med hänsyn till skyltläget mot E22, närheten till bostadsområdet i öster och byggnadernas förhållandevis stora volymer är det viktigt att byggnadernas utformning och materialval är estetiskt tilltalande och anpassad till omgivningen.. Fasad mot E22 ska vara framsida.formulera mera? Anslutning av verksamhetsområdet till Prästkragevägen är endast tillfällig och ska ske via framtida industrigata i väster som ska hanteras i särskilt detaljplan. Konsekvenser för genomförande och ekonomi Kommunen bedömer att planen är ekonomiskt genomförbar. Kommunen får intäkter genom försäljning av mark till verksamheter. Kommunens exploateringsbudget får kostnader för framtagande av detaljplan och tillhörande utredningar, projektering och lantmäteriförrättningar. För redovisade allmänna platser uppstår för kommunen drifts- och skötselkostnader framöver. Ledningsägarna får kostnader för förläggning av tekniska ledningar samt intäkter i form av anslutningsavgifter. Tidigare beslut Startbeslut: Planhandlingar Planhandlingarna består av: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Illustrationskarta Grundkarta Fastighetsförteckning Till planen hör också: Behovsbedömning Trafikutredning Bullerutredning Naturvärdesinventering Riskbedömning Arkeologisk förundersökning

100 Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 4(4) Tidplan Detaljplanen följer planprocessen enligt s k utökat förfarande. PLAN- FÖRSLAG SAMRÅD 2 KVARTALET 2017 GRANSKNING 3 KVARTALET 2017 ANTAGANDE 4 KVARTALET 2017 LAGA KRAFT Synpunkter Synpunkter Birgit Endom planarkitekt

101 Handläggare Birgit Endom Upprättad (37) Utkast Detaljplan för del av Kläckeberga 10:1 och Västerslät 17:1 (Snurrom verksamheter) i Snurrom, Kalmar kommun Planbeskrivning Samrådshandling Under bearbetning /evtl. sketchup modell istället bevaka plangräns!!! Planeringsenheten Adress Box 611, KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

102 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Utkast Upprättad (37) Planbeskrivningens innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Bakgrund... 5 Syfte med detaljplanen... 7 Plandata... 7 Planförfarande och tidsplan... 8 Nuläge Gällande detaljplaner Planprogram Mark- och vattenförhållanden Natur och kultur Bebyggelse Tillgänglighet och infrastruktur Service Teknisk försörjning Störning och risk Planförslag Ändrade mark- och vattenförhållanden Natur och kultur Ny bebyggelse Tillgänglighet och infrastruktur Förändring av teknisk försörjning Behov av åtgärd mot störning och risk Beskrivning av planbestämmelser Genomförande och konsekvenser Organisatoriska frågor Fastighetsrättsliga frågor Lantmäteriet har inte fått möjlighet att se planförslaget, avsnitt ej klar Tekniska frågor Ekonomiska frågor Konsekvenser av planens genomförande Tidigare ställningstaganden Överkommunala beslut Översiktsplaner Kommunala program och beslut i övrigt... 36

103 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Utkast Upprättad (37) Planhandlingar Planhandlingarna består av: Till planen hör också: Plankarta med bestämmelser Behovsbedömning Planbeskrivning Trafikutredning Illustrationskarta Bullerutredning Grundkarta Naturvärdesinventering Fastighetsförteckning Arkeologisk förundersökning Riskbedömning Medverkande tjänstemän Detaljplanen har upprättats av Samhällsbyggnadskontoret på Kalmar kommun, i samråd med kommunledningskontoret och Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun. Birgit Endom Planarkitekt

104 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Utkast Upprättad (37) Sammanfattning Syftet med detaljplanen är att undersöka möjligheten att etablera sådana verksamheter vid Snurrom som har begränsad omgivningspåverkan samt ett bra skyltläge och trafikförbindelse mot E22. Med hänsyn till skyltläget mot E22, närheten till bostadsområdet i öster och byggnadernas förhållandevis stora volymer är det viktigt att byggnadernas utformning och materialval är estetiskt tilltalande och anpassad till omgivningen. Angöring till verksamheterna sker från Norra vägen via Värsnäsvägen och tillfälligt via nybyggda Prästkragevägen. Framöver planeras för en industrigata väster om verksamhetsområdet. Största exploateringsgrad är 40 respektive. 42 procent av fastighetsytan, alternativt största BYA och BTA. Totalhöjden för byggnader inom kvartersmarken är 13 respektive 15 meter. Längs Prästkragevägens västra sida ska det att anläggas ett 15 meter brett parkstråk. Det ska ge möjlighet att röra sig inom ett grönt stråk mellan torget/planerad bad- och friskvårdsanläggning vid Värsnäsvägen och de naturområden som finns norröver samt den planerade dagvattenanläggningen nordost om Snurrom-verksamheterna. Mot E22 har ett 50 meter brett byggnadsfritt avstånd beaktats. Inom dessa 50 meter ska det i framtiden finnas möjlighet att anlägga en industrigata som leder tung trafik mellan cirkulationsplatsen vid Snurrom och framtida tillkommande verksamheter norr om detta verksamhetsområde. Kommunen har gjort en behovsbedömning och i den bedömt att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning krävs därför inte. Relevanta miljöaspekter behandlas i planbeskrivningen. avsnitt är under bearbetning

105 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Utkast Upprättad (37) Inledning En planbeskrivning ska underlätta förståelsen för planförslagets innebörd och redovisa de syften och förutsättningar planen har. Planbeskrivningen ska också redovisa eventuella avsteg som gjorts från kommunens översiktsplan eller upprättat planprogram. I beskrivningen ska skälen till planens utformning och de bestämmelser som valts motiveras. Planbeskrivningen har ingen egen rättsverkan utan ska vara vägledande vid tolkning av detaljplanen. I planbeskrivningen används benämningen Planförslag. Det innebär att planen beskriver förslag till möjlig utveckling. Efter att detaljplanen vunnit laga kraft gäller planförslaget. Bakgrund Området vid trafikplatsen Norra (Snurrom) utgör enligt kommunens övergripande planer en viktig knutpunkt i en ny stadsdel Norra staden som ska länka samman centrala Kalmar med Lindsdal. Här ska det finnas möjlighet till nya bostäder och attraktiva rekreationsområden samt verksamheter med goda trafikförbindelser. Kollektivtrafiken samt goda gång- och cykelvägar ska främjas. Lindsdal Planområde E22 Utsnitt ur planprogram för Norra staden 2007 som återspeglas i gällande översiktsplan 2013 Efter en invånardialog togs ett politiskt beslut år 2016 att en ny bad- och friskvårdsanläggning ska placeras vid Snurrom. I december 2016 påbörjades arbetet

106 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Utkast Upprättad (37) med syfte att möjliggöra bad- och friskvårdsanläggningen vid Norra vägen och för att skapa ytterligare byggrätter för verksamheterna utmed E22. Under våren 2017 delades planarbetet upp i två detaljplaner med målet att detaljplanen för verksamheter ska kunna antas år 2017 och detaljplanen för bad- och friskvårdsanläggningen år Under planarbetet med de båda detaljplanerna studerades i tidigt skede olika trafiklösningar, vilket resulterade i att det ska startas ett arbete med en tredje detaljplan. I den ska trafikanslutningar för tillkommande verksamheter längs E22 studeras. Tidsplanen för denna tredje detaljplan är inte klar i dagsläget. I maj 2017 beviljades markreservationer för Norden Machinery AB och Modig Machine Tool AB vid Snurrom.

107 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Utkast Upprättad (37) Syfte med detaljplanen Syftet med detaljplanen är att undersöka möjligheten att etablera sådana verksamheter vid Snurrom som har begränsad omgivningspåverkan samt ett bra skyltläge och trafikförbindelse mot E22. Med hänsyn till skyltläget mot E22, närheten till bostadsområdet i öster och byggnadernas förhållandevis stora volymer är det viktigt att byggnadernas utformning och materialval är estetiskt tilltalande och anpassad till omgivningen.. Fasad mot E22 ska vara framsida.formulera mera? Anslutning av verksamhetsområdet till Prästkragevägen är endast tillfällig och ska ske via framtida industrigata i väster som ska hanteras i särskilt detaljplan. Plandata Planområde Översiktlig karta där planområdet är markerat Planområdet ligger i norra Kalmar, öster om E22 vid trafikplats norra Kalmar, söder om Lindsdal och väster om det nya bostadsområdet Snurrom. I väster avgränsas planområdet av Prästkragevägen, som för närvarande är utbyggd endast i södra delen.

108 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Utkast Upprättad (37) Planområde Ortofoto där planområdet är markerat med gul färg bevaka plangräns!!! Planområdet omfattar del av fastigheterna Kläckeberga 10:1 och del av Västerslät 17:1. Hela planområdet ligger på kommunal mark och är cirka 10 hektar. Planförfarande och tidsplan Det finns två planförfaranden som kan användas vid framtagandet av en detaljplan, standard och utökat. Standardförfarandet kan användas om planförslaget är förenligt med översiktsplanen, är förenligt med länsstyrelsens granskningsyttrande, inte är av betydande intresse för allmänheten, inte i övrigt är av stor betydelse och inte antas medföra en betydande miljöpåverkan Om något av kriterierna för standardförfarande inte uppfylls ska ett utökat förfarande användas. Detaljplanen följer planprocessen för detaljplaner som påbörjats efter 1 januari 2015 enligt utökat förfarande. Plankartan är utformad enligt Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan.

109 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Utkast Upprättad (37) Tidsplanen förutsätter att inkomna synpunkter under remisskeden eller nya förutsättningar under planprocessens gång inte föranleder omfattande revideringsarbete. Planens preliminära tidsplan: PLAN- FÖRSLAG SAMRÅD 2 KVARTALET 2017 GRANSKNING 3 KVARTALET 2017 ANTAGANDE 4 KVARTALET 2017 LAGA KRAFT Synpunkter Synpunkter

110 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Utkast Upprättad (37) Nuläge Området består till övervägande del av produktionsskog som framförallt utgörs av tall. Sydost om planområdet har utbyggnaden av bostäder och infrastruktur påbörjats, etapp 1 för Snurrom-bostadsområde. Del av gamla Värsnäsvägen finns kvar. Gällande detaljplaner Detaljplan 0880K-P88/19 Planområde Detaljplan 0880K-P08/07 Detaljplan 0880K-P90/36 Gällande detaljplaner i området bevaka plangräns!!! För planområdet finns i dag inte några gällande detaljplaner, men området gränsar till detaljplan för Snurrom (0880K-P08/07, ) och i närområdet finns även detaljplan för Fjölebro arbetsplatsområde (0880K-P88/19, ) och detaljplan för område söder om Kläckeberga trafikplats (0880K- P90/36, ). Planprogram 2005 gjordes ett planprogram för Norra Kalmar stad, som under 2007 arbetades om i och med den då aktuella satsningen på ett kinesiskt mässcentra ( , tillägg ). Eftersom mässcentrat inte genomfördes är

111 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Utkast Upprättad (37) planprogrammet i vissa delar inte längre aktuellt, men för området som berör detta planförslag finns vägledning i planprogrammet. I planprogrammet pekas planområdet ut som ett strategiskt läge vid E22 för nya verksamheter med hög arkitektonisk ambition och önskemål om skyltfönster som annonserar Kalmars kvaliteter. Norra vägen föreslås att omformas till en förtätad gata i staden med goda kvaliteter för såväl gående och cyklar som kollektivtrafik och bilar. Omhändertagande av dagvatten prioriteras och är en målsättning att ta tillvara i den bebyggda miljön. Ett nätverk av blå och gröna stråk i öst-västlig riktning skapar förbindelser till kusten. Grönstrukturen är viktig som samlande rörelsestråk med goda rekreationsmöjligheter och en öppen dagvattenhantering bidrar till att öka den biologiska mångfalden. Mark- och vattenförhållanden Marknivåer inom planområdet är mellan +4 meter till + 8 meter över nollplanet. Enligt den översiktliga jordartskartan utgörs planområdet av moränmark. För södra delen av planområdet genomfördes en geoteknisk undersökning (maj 2017) som bekräftar förekomsten av fast moränmark. Detta tyder på goda grundläggningsförhållanden. För norra delen planeras att en geoteknisk undersökning ska göras efter att den arkeologiska undersökningen har slutförts. Resultatet väntas senast till granskningsskedet. Kommunen har ingen kännedom om föroreningar inom planområdet. I norra delen finns ett anlagt dike för dagvattenavledning från Lindsdal och Fjölebro mot Kalmarsund. Se vidare i dagvattenutredningen. Natur och kultur Planområdet utgörs till övervägande del av planterad tallskog med inslag av gran. Gamla träd och död ved saknas nästan helt. I norra delen av planområdet finns ett nyligen avverkat hygge samt ett dagvattendike. En naturvärdesinventering enligt Svensk standard, utförd av Ekologa i maj 2017, visar att huvuddelen av planområdet har låga naturvärden. Övervägande tallskog inom planområdet I det nordöstra hörnet finns dock en alsumpskog med påtagligt naturvärde (klass 3). Där finns grova klibbalar, varav några är hålträd och två grova ekar. Signalarten glansfläck samt spår av spillkråka noterades. Det intilliggande dagvattendiket bedöms påverka området negativt. Planområdet utgörs till övervä-

112 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Utkast Upprättad (37) gande del av tallskog med inslag av gran samt men en stor avsaknad av lövträd och död ved. Inom planområdet finns flera identifierade fornlämningar. År 2007 gjordes en arkeologisk utredning som redovisade två grupper av fornlämningar: historiska odlingslämningar och förhistoriska gravoch boplatslämningar (Norra Kalmar, Område 5, Kläckeberga Sn, Arkeologisk utredning steg 2, Kalmar läns museum, 2007). Odlingslämningarna är från sent 1700-tal eller tidigt 1800-tal och utgörs av röjningsrösen, stensträngar och åkerytor. Boplatslämningarna består av en härd och två gravar, en stensättning och ett röse. Planområde Utsnitt ur förfrågningsunderlag till förundersökningsområdet som visar registrerade fornlämningar, förundersökningsområdet (svart linje) samt planområdet (röd linje) I planarbetet har en arkeologisk förundersökning gjorts. Resultat från förundersökningen har resulterat i avgränsningen av de aktuella fornlämningarna, rösena RAÄ 49:1 och RAÄ 200 och härden RAÄ 201. Inga ytterligare gravar eller arkeologiska lämningar påträffades. Se Museiarkeologi sydost, Bebyggelse Inom planområdet finns idag ingen bebyggelse. Tillgänglighet och infrastruktur Inom planområdet finns delar av gamla Värsnäsvägen kvar av. Vägnätet för bostadsområdet Snurrom, etapp 1, öster om planområdet, är på väg att färdigställas. Närmaste väg till planområdet är via Prästkragevägen. Tidigare väg mellan Snurrom och Värsnäs Den delvis utbyggda Prästkragevägen

113 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Utkast Upprättad (37) Planområdets läge nära Norra vägen och E22 bidrar till god tillgänglighet till infrastruktur. Norra vägen är länken för bilister och cyklister mellan Kalmar centrum och Lindsdal. Här finns även täta, dagliga kollektivtrafikförbindelser mellan Kalmars stadsdelar och övriga delar av kommunen och norra länet. Service Närmaste offentlig och kommersiell service finns vid Berga centrum och Lindsdal som ligger inom cirka 3 kilometers avstånd. Närmaste handels- och industriområde finns vid Berga och Hansa city. Teknisk försörjning Verksamhetsområdet för dricksvatten, spillvatten och dagvatten ligger intill planområdet. Det finns goda möjligheter till utbyggnad av vatten-, spillvattenoch dagvattenledningar. Vid Norra vägen, Värsnäsvägen och inom allmän platsmark inom bostadsområdet Snurrom etapp 1 finns ledningar för el, tele, fiber och fjärrvärme. För kontorsrelaterat matavfall ansvarar Kalmarsundsregionens renhållare, KSRR. För företagsrelaterat avfall ansvarar respektive verksamhetsutövare. Störning och risk Farligt gods Planområdet ligger i närheten till E22, som är en rekommenderad transportled för farligt gods. Av denna anledning har en riskbedömning med avseende på de farligtgodstransporter utförts. Översvämningsrisk Marknivåer inom planområdet ligger mellan +4 meter till + 8 meter, vilket betyder att det inte föreligger någon översvämningsrisk.

114 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Utkast Upprättad (37) Planförslag Planområde Skiss för utvecklingen av planområdet med verksamheter mellan E22 och Prästkragevägen. På skissen redovisas även preliminärt scenario med en placering av bad- och friskvårdsanläggningen vid Snurrom bevaka plangräns!!! Planförslaget innebär att möjlighet till en etablering av verksamheter. I ett inledande skede avses att transporter till verksamheterna sker via Prästkragevägen.

115 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Utkast Upprättad (37) Vid planering för mer verksamhetsyta norrut kommer en industrigata öster om E22 att byggas dit alla verksamheter ska anslutas. Planförslagets avgränsning mot väster har tagit hänsyn till lämpligt skyddsavstånd till E22 och en framtida industrigata intill E22. Mellan Prästkragevägen och planerade verksamhetsområdet ska ett 15 meter brett PARKstråk anläggas som utgör både rekreations- och motionsstråk samt en visuell avskärmning mellan bostäderna och verksamheterna. Parkstråket avses sträcka sig mellan grönområden norr om bostadsområdet Snurrom och den planerade bad- och friskvårdsanläggningen. In-/utfart anordnas tillfälligt mot Prästkragevägen ska begränsas och samordnas mellan verksamheterna. E 1 -område för transformatorstation vid PARK-stråket behövs för att försörja verksamheterna. Z 1 Framtida industrigata Gräns Z 1 -område Parkstråk E 1 -område Illustration planområde bevaka plangräns!!!. Ändrade mark- och vattenförhållanden De geotekniska förhållandena inom planområdet med övervägande fast moränmark ger goda förutsättningar för grundläggning av byggnader och vägområden. Kompletterande provtagningar för norra delen av planområdet sker under sommaren I samband med detaljplanarbetet har projektering påbörjats där kontroll av massbalans är en del av arbetsmoment för projektering. Dagvattendiket i norr behöver flyttas i samband med exploateringen, se vidare under avsnitt Genomförande och konsekvenser -Tekniska anläggningar.

116 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Utkast Upprättad (37) Natur och kultur Nuvarande tallskog behöver avverkas för etablering av verksamheterna. Delar av alsumpskogen i nordost (område 1 på kartan nedan) tangerar planområdet. (kolla med Tomas och Norden) Tre identifierade naturvärdesobjekt redovisas geografiskt inom inventeringsområdet. Tre klassade naturvärdesobjekten är två ytobjekt (1 och 2) och ett punktobjekt (3), källa naturvärdesinventering Ekologa Den arkeologiska förundersökningen har resulterat i avgränsningen av de aktuella fornlämningarna, Museiarkeologi sydost, Inför exploateringen krävs tillstånd från länsstyrelsen för byggnation och markingrepp.

117 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Utkast Upprättad (37) Ny bebyggelse NORDEN 3D-visualisering NORDEN, sett från sydväst, Atrio Situationsplan NORDEN, utkast Vatten- och samhällsteknik AB,

118 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Utkast Upprättad (37) Tomt ca kvm, byggnadsfri zon 50 meter från asfalt E22 och 5 meter från fastighetsgräns Byggrätt 120x200 meter = kvm BYA, BTA ? ca 40 % av fastighetsarean? Totalhöjd 15 meter Fasad med kontorsdel och stora fönster mot E22, entré mot söder Fasad med skyltlägesfunktion mot E22 In-/utlastning av varor och produkter vid östra fasaden Krävs möjlighet till runtkörning av lastbilar runt byggnaden (visa storleken på en lastbil i förhållande till byggnaden) Ca 240 parkeringsplatser för personbilar

119 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Utkast Upprättad (37) MODIG Skiss Mats Dahlström arkitekter, Tomt kvm Byggnad 72 x 115 meter = ca 9000 kvm BYA, motsvarar 45 % av fastighetsarean, vissa kontor i tre plan, BTA kvm Fasad med skyltlägesfunktion mot E22/påfart E22 - väster In-/utlastning av varor och produkter vid östra eller södra fasaden Krävs möjlighet till runtkörning av lastbilar runt byggnaden Ca 80 parkeringsplatser för personbil, 26 cykelställ, ok. enligt parkeringsriktlinjer Viktig att olika fastigheter avskiljs och tilldelas exploateringsgrad

120 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Utkast Upprättad (37) Gestaltning De nya byggnaderna inom verksamhetsområdet kommer att vara förhållandevis storskaliga. De kommer även att synas från bostäderna öster om Prästkragevägen och för trafikanter på E22. Därför är det viktigt att vara hänsynsfull vid gestaltning och utformning av byggnader, skyltar, belysning, stängsel. För området gäller följande principer som ska följas. Vissa av dessa återfinns på plankartan som planbestämmelser. Under bearbetning Verksamhetsområdet bör anpassas till platsen vid Snurrom och läget intill E22 o Byggnaders placering bör orienteras mot omgivande vägar för att skapa bra skyltläge men även skapa kontakt med omgivningen o Entréer skall vara inbjudande, tydliga och i skala underordnad en stor byggnadsvolym. Glaspartier skapar både känsla av välkomnande och fungerar som ljuspunkt. Komplettering av entré med bänkar eller planteringar, skapar tydlighet. Den mänskliga skalan är viktig att beakta vid utformningen av entréer. o Belysning kan och bör användas för att skapa rumslighet och trygghet. Fasadbelysning kan med fördel placeras i skylt- och entréläget. Viktigt att tänka på riktningen och mängden ljus, för att inte blända trafikanterna på E22 eller planerad industrigata och angränsande bostäder öster om Prästkragevägen eller för att inte alstra för mycket spilljus. Höga belysningsmaster som belyser hela tomten är inte lämpligt att uppföra då dessa avger ett stort mått av allmänljus. Bländande och stark belysning, så kallat flodljus, ska helt undvikas. Belysningsanordningar ska vara välriktade och avbländande. o Skyltning bör främst ske i anslutning till fasaden. Mot E22 eller mot den framtida industrigatan får skyltarna och individuell annonsering inte utgöra störande element med växlande bildsekvenser enligt Trafikverkets regler. Skyltar i form av ljuslådor får inte förekomma. Skyltar ska anpassas till Trafikverkets generella riktlinjer om reklam mot allmänna vägar. God helhetsverkan kan uppnås genom att fasadskyltar underordnar sig och anpassas till byggnadernas arkitektur och volym. Skyltar ska samverka med byggnadens ordning och uttryck. De ska harmoniera med byggnaden, både vad gäller skyltens storlek och utförande. skyltar kräver bygglov o Huvudsakliga material Variation av fasadmaterial mot E22 och Prästkragevägen bör vara samstämd och i huvudsak vara i likartat material och kulör. Reflekterande fasadmaterial som till exempel blank plåt och liknande ska undvikas. o Inlastning bör ske samordnat och så nära den egna byggnadsvolymen som möjligt. Lämpligt utrymme för avfallshantering nära byggnadsvolymen ska beaktas. Visuell avskärmning av inlastning samt avfallshantering bör vidtas. Inga öppna last- och vändplatser, upplag, uppställning av maskiner och dylikt får finnas mot E22/påfart E22.

121 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Utkast Upprättad (37) o o o o Eftersom parkeringsytor upptar stora ytor och främst är hårdgjorda, varför träd- och växtplanteringar bör anläggas. Hantering av dagvatten inom dessa ytor kan med fördel kombineras med planteringar. Tak: genomtänkt disposition av takens utformning. Tekniska installationer ska integreras med takvolymen och ges en placering och färgsättning som inte blir dominerande i exponerande lägen (E22 och Prästkragevägen). Friytor: inom varje tomt ska det finnas plats för vistelse- och rekreationsyta för personalen. Träd och grönytor är viktiga för helhetsintrycket, för anpassning till omgivande landskap samt även för lokalt omhändertagande av dagvatten. Stängsel: stängsel utmed fastighetsgräns ger ofta slutet intryck och bör därför undvikas så att området upplevs välkomnande och öppet. Då behov för inhägnader föreligger ska enhetliga principer för utformning och placering gälla. Visuellt avskärmande staket får inte förekomma. Referensbilder ska infogas.

122 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Utkast Upprättad (37) Tillgänglighet och infrastruktur Varutransporter samt personbilstrafik till verksamhetsområdena, sker i inledande skede via Prästkragevägen. Kapacitetsberäkningar tyder på att cirkulationsplatsen Snurrom och vägarna Värsnäsvägen och Prästkragevägen kan klara tillkommande trafikrörelserna i samband med planförslaget. Se vidare i trafikutredning, Ramböll Trafikutredningen redovisar även olika förslag med en ny väganslutning och utbyggnad av fler verksamheter norr om planområdet. In- och utfart till verksamheterna ska kunna ske både från väster och från öster. I inledande skede ska in-/utfart anordnas mot Prästkragevägen i öster. In-/utfart (se pil i illustration bredvid) möjliggörs via begränsat område med tillfällig tillfart mot Prästkragevägen. Detta görs för att parkstråket ska ha så få avbrott och så liten påverkan i dess helhet Anslutningen kräver extra stor hänsyn på grund av att rör sig oskyddade trafikanter. När industrigatan i väster har byggts ut ska in-/utfart ske mot denna istället. Planförslaget har därför en kort genomförandetid så att GATA som tillfälligt fungerar som tillfart ska kunna stängas och omvandlas till PARK Illustration med in-/utfarter mot Prästkragevägen och vid utbyggnad av industrigata mot väster, bevaka plangräns!!!. Körytor och parkeringsytor inom verksamhetsområdena ska utformas på ett sätt som gör ytorna tillgängliga och säkra för alla trafikanter. Säkerhet och tydlighet kan uppnås genom en variation i valet av material, höjder och färger. Parkering för anställda och besökare till verksamheterna ska anordnas inom den egna fastigheten. Kalmar kommuns parkeringsriktlinjer ska följas. Enligt kommunens parkeringsriktlinjer gäller följande grundtal för hur många bilplatser som ska anordnas för planerade verksamheter inom aktuellt område: 8 p- platser + 1 handikapp-plats för bil per 1000 m 2 bruttoarea (BTA). Vidare finns

123 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Utkast Upprättad (37) det riktlinjer för anordnande av cykelparkeringar. För planområdet gäller följande grundtal: 3 cykelparkeringar per 1000 m 2 BTA. Kolla slutgiltiga BTA Kraven på antalet parkeringsplatser för bil kan sänkas om förutsättningar skapas för hållbart resande. Reduktion kan göras exempelvis vid inrättande av bilpool eller med hänsyn till utbudet av kollektivtrafik. Kommunen och fastighetsägaren kommer att skriva ett avtal kring parkeringar där det framgår hur många parkeringsplatser som fastighetsägaren har fått reducerat och hur detta ska följas upp. Planerat parkstråk längs västra sidan Prästkragevägen planeras kunna användas för gående och cyklister till och från verksamheterna från Värsnäsvägen och vidare mot Norra vägen och övriga stadsdelar. I vidare perspektiv utgör parkstråket en möjlighet, för allmänheten och framförallt besökare och motionärer till bad- och friskvårdsanläggningen, att röra sig vidare mot grönområden i norr och öster samt den planerade dagvattenanläggningen med ambitionen att anläggas som rekreationsområde. Preliminär skiss för sektion för Prästkragevägen med anlagt parkstråk, förslaget innebär att nuvarande utbyggd väg inte behöver förändras, parkstråket ansluter direkt väster om planlagt vägområde Anordnande av räddningsväg inom kvartersmark ska beaktas och bevakas i samband med bygglovet. Förändring av teknisk försörjning Planområdet kommer att tas in i verksamhetsområdet för vatten och spillvatten. Förbindelsepunkter för vatten och spillvatten kommer finnas vid Gullrisvägen. Utbyggnad av el- och teleledningar samt fjärrvärmeledningar ska ske inom den allmänna platsmarken (GATA eller PARK i den angränsande gäl-

124 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Utkast Upprättad (37) lande detaljplan). Projektering för ledningar har påbörjats i samband med planarbetet där ledningsägare är delaktiga. Planområdet kommer att tas in i verksamhetsområdet för dagvatten. En dagvattenutredning har tagits fram i planarbetet (Dagvattenutredning för detaljplan för del av Kläckeberga 10:1 och del av Västerslät i Snurrom, verksamhetsområde, Kalmar Vatten AB, ). Dagvatten från tillkommande hårdgjorda ytor inom planområdet bör i första hand avledas enligt de naturliga avrinningsområdena. Det innebär att den norra delen av planområdet ska avvattnas till förbindelsepunkt vid diket med utlopp i Horsö-Värsnäs. Den södra delen av planområdet ska avvattnas till förbindelsepunkt vid dagvattenstråket med fördröjningsdiket och utlopp i Kläckebergaviken. Rening av dagvatten för den norra delen kommer att ske i den planerade våtmarken vid Björnö kärr. Vid dimensionering av våtmarken kommer hänsyn tas till denna och framtida exploateringar. Vid projekteringen är det viktigt att hänsyn tas till våtmarkens framtida dämningsnivåer så att dagvatten från E22 inte påverkas negativt. Reningsåtgärden med en ny våtmark kommer att leda till en betydande minskning av föroreningar till Kalmarsund. Rening av dagvatten för den södra delen av planområdet kommer att ske i fördröjningsdiket och i befintliga dagvattendammarna vid golfbanan. Dammarna har nyligen rensats på sediment och har sedan 2015 en fastställd skötselplan. Dammarna bedöms klara tillskottet av fördröjt dagvatten från det södra planområdet (ca 2 ha) med bibehållen reningsgrad. Planområdet Fördröjningsdike Stor dagvattenanläggning planeras nordost om planområdet, källa: Dagvattenutredning Kalmar vatten AB

125 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Utkast Upprättad (37) När det gäller dagvattenhantering på kvartersmark är det viktigt att kommunens VA-policy följs. Mark som är planlagd för verksamhetsändamål har av naturliga skäl en stor andel hårdgjord yta. Vid exploatering bör fastighetsägarna därför jobba aktivt med att minska den hårdgjorda ytan och bidra till minskad föroreningsbelastning från dagvattnet genom miljövänliga materialval. Öppna avrinningsstråk på kvartersmark är att föredra. Framför ledningar då det ger en trög avledning av dagvatten. Parkeringsytor bör delvis göras genomsläppliga och kombineras med avvattningsstråk. Detta ger robust system som är bättre rustat vid kraftiga skyfall, något som förutsägs bli vanligare i ett framtida förändrat klimat. Kalmar kommuns riktlinjer för oljeavskiljare gäller för parkeringsytor. Utanför vattenskyddsområden ska olje- och slamavskiljare installeras vid anläggning av hårdgjord parkeringsyta som rymmer fler än 50 personbilar. Anordnande av oljeavskiljare ska beaktas och bevakas i samband med bygglovet (upprättande av kontrollplan). Inom planområdet uppstår främst verksamhetsrelaterat avfall som respektive verksamhetsutövare ansvarar för att hantera. För övrigt avfall såsom matavfall eller kontorsrelaterat avfall ska riktlinjer från Kalmarsundsregionens renhållare, KSRR, följas vad gäller tillgänglighet och uppställning av sopkärl etcetera. Ny transformatorstation behövs E 1, och placeras i östra delen. Behov av åtgärd mot störning och risk Farligt gods En riskbedömning med avseende på transporter av farligt gods på E22 har tagits fram i planarbetet (Riskbedömning, Delar av Snurrom, Brand & Riskanalys, xx, inväntar senaste uppdatering med senast skiss). I riskbedömningen redovisas ett rekommenderat avstånd mellan väg och industrier på 40 meter för att säkerställa erforderlig säkerhetsnivå. Enligt planförslaget är det 50 meter byggnadsfritt avstånd mellan E22 och verksamheternas byggrätter. Buller Planförslaget prövar etablering av verksamheter intill planlagt område för bostäder. Vägledning kring riktvärden för ljudnivåer från industri/verksamhet finns i Naturvårdsverkets rapport 6538 (årtal..?, Anna kollar). Planförslaget tillåter endast verksamheter med begränsad omgivningspåverkan (Z 1 samt m 1 ), vilket innefattar skydd mot buller enligt gällande riktvärden ( i miljöbalken?). Anna kollar) Nuvarande planförslag kan medföra ökad trafik på den befintliga Prästkragevägen precis väster om bostadsområdet. Gällande detaljplan för bostadsområdet

126 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Utkast Upprättad (37) saknar bestämmelse för trafikbuller. Det finns inga formella krav på att trafiktillskottet som orsakas av planerat verksamhetsområde behöver anpassas till den befintliga planen. Den bullerutredning som genomförts med en framtidsprogonos med fullt utbyggt bostadsområde, verksamhetsområde och friskvårdsanläggning (stämmer detta??) visar att ökningen vid bostadsfasaderna är mindre än 2 db jämfört med bara bostadstrafik, se Ramböll xx. Även med fullt utbyggt område klaras fasadvärdena 60 db(ekv) (SFS2015:216 med ändring 2017:359). Bedömningen är att utbyggnaden av verksamhetsområdet inte påverkar redan planlagt bostadsområde i den omfattningen att det är befogat att ställa krav på bullerdämpande åtgärder. Övrigt För att skydda omgivningen (bostäder och trafikanter på E22) från andra störningar såsom damm, partiklar, ljus och lukt, finns planbestämmelsen m 1

127 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Utkast Upprättad (37) Beskrivning av planbestämmelser Förklara och motivera föreslagna bestämmelser och hur de ska tolkas. (Hjälp bygglovshandläggare och sökande!) Lägg gärna in plankartan här eller utdrag ur relevanta delar. Plankarta under bearbetning Allmän platsmark GATA för in-/utfart till verksamhetsområden PARK- stråk längs Prästkragevägen med funktion att leda oskyddade trafikanter mellan verksamhetsområden och planerad bad- och friskvårdsanläggning samt vidare till rekreationsområden nordost om planområdet. Parkstråket utgör även rekreationsstråk med anknytning till områdets hälso-/idrottsprofil i och med den framtida bad- och friskvårdsanläggningen

128 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Utkast Upprättad (37) Kvartersmark Z 1 - Verksamheter såsom montering, framställning, bearbetning och andra av likartad karaktär och med begränsad omgivningspåverkan. Ej handel För norra delen av verksamhetsområdet medges högsta totalhöjd 15 meter för södra delen 13 meter, evtl. största byggnadshöjd??? Exploateringsgrad i procent/fast tal, presenteras till SBN-möte Skyddsbestämmelser mot störningar; o m 1 Verksamhet får inte vara störande för omgivande bostäder vad gäller buller, damm, partiklar, ljus och lukt. Fristående belysning får inte vara besvärande och får inte kasta ljus på omgivningen Utformningsbestämmelser och gestaltningsprinciper o f 1 Byggnadsvolymer och fasader mot E22 ska ägna särskilt stor omsorg om gestaltning och ett varierat uttryck. Större byggandsvolymer ska visuellt delas upp. Obruten fasad får vara högst 40 meter lång. o f 2 Skyltar får inte placeras på tak. Fristående skyltar får inte vara högre än tillåten högsta totalhöjd inom egenskapsområdet o f 3 Byggnad ska utföras i dova kulörer o f 4 Blank plåt och andra starkt reflekterande material får ej användas på fasad mot E22 o f 5 Genomtänkt disposition av takens utformning. Tekniska installationer får endast förekomma i begränsad omfattning o f 6 Inhägnad av fastighet får endast ske med genomsynligt material Placeringsbestämmelse o p 1 Byggnad ska placeras minst 5 meter från fastighetsgräns E 1 -område för teknisk anläggning, transformatorstation. o Högsta byggnadshöjd för transformatorstation är 3 meter, klistra in symbol Administrativa bestämmelser Kommunen är huvudman för allmän platsmark. Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vunnit laga kraft

129 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Utkast Upprättad (37) Genomförande och konsekvenser Organisatoriska frågor Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft. Fastighetsägarna har under planens genomförandetid en garanterad byggrätt i enlighet med planen. Om planen ersätts med en ny, ändras eller upphävs under genomförandetiden kan fastighetsägarna ha rätt till ersättning av kommunen. Huvudmannaskap och ansvarsfördelning Kommunen är huvudman för allmän platsmark, GATA och PARK, inom planområdet. Det innebär att kommunen ansvarar för underhåll och skötsel av dessa områden. Regler och tillstånd Inom planområdet finns registrerade fornlämningar RAÄ 49:1 och RAÄ 200. Särskilt tillstånd enligt kulturminneslagen krävs för all byggnation och andra markingrepp. Arkeologisk förundersökning genomfördes maj/juni Inför den arkeologiska förundersökningen har samråd enligt 12:6 miljöbaken genomförts. Ytterligare ett 12:6 samråd krävs inför planens genomförande som medför avverkning av skog över 0,5 hektar. För skyltanordningar och belysningsåtgärder gäller utökad lovplikt Övriga avtal eller överenskommelser Norden Machinery AB och Modig Machine Tool AB har beviljats markreservation inom Kläckeberga 10:1 och Västerslät 17:1. Fastighetsrättsliga frågor Lantmäteriet har inte fått möjlighet att se planförslaget, avsnitt ej klar Allmänt De fastighetsrättsliga konsekvenserna beskrivs per fastighet och rättighet. Förändringarna framgår av tabell och karta nedan. Arealuppgifter för respektive område kan avläsas i särskild tabell. Fastighetsregleringarna genomförs i första hand med överenskommelse om fastighetsreglering mellan fastighetsägarna som grund. Detsamma gäller inrät-

130 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Utkast Upprättad (37) tande av gemensamhetsanläggningar. Ansökan om lantmäteriförrättning görs hos Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun. Kommunen bedömer att det inte krävs fastighetsindelningsbestämmelser för att kunna genomföra detaljplanen. Om behov uppstår, kan fastighetsindelningsbestämmelser införas senare genom ändring av detaljplan. Alternativt beskrivs hur fastighetsindelningsbestämmelser ska genomföras, ifall sådana används i planen. Fastighetsbildning Fastigheter för verksamheter Z 1 som behöver bildas och styckas av från Västerslät 17:1 och Kläckeberga 10:1. Karta? Fastighet Fastighetsrättsliga konsekvenser Rättigheter Allmänna ledningar ska förläggas inom allmän platsmark. Område för teknisk anläggning (E 1 -område på plankartan) kan säkerställas med ledningsrätt eller avstyckning som kvartersmark. Tekniska frågor Tekniska utredningar Trafik Som underlag för detaljplanen har en trafikutredning och tagits fram av Ramböll Sverige AB, Kapacitetsberäkningar visare på god kapacitet av vägnätet vid genomförandet av detaljplanen. Geoteknik Enligt geotekniskt underlag krävs inga grundförstärkningsåtgärder för övervägande del av planområdet. För norra delen av planområdet planeras kompletterande provtagningar under sommaren Tekniska anläggningar Parallellt med detaljplanen har förprojektering av allmänna vägar och ledningsnätet påbörjats. Norra delen av Prästkragevägen (körbanan och gång- /cykelvägen) kommer att byggas ut enligt gällande detaljplan. Parkstråk längs med västra sidan Prästkragevägen kommer anläggas.

131 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Utkast Upprättad (37) Dagvattendiket i norr behöver flyttas. En ny sträckning av diket görs norr om planområdet. Ny transformatorstation krävs inom planområdet. Kalmar energi ansvarar för detta. Nya VA- och dagvattenledningar samt el-, fjärrvärme, tele- och fiberledningar kommer att förläggas inom allmänna platsmarken. Respektive ledningsdragande bolag ansvarar för detta, vilket är Kalmar Vatten AB, Kalmar energi/e.on, Kalmar energi fjärvärme AB och Skanova AB. Ekonomiska frågor Kommunen bedömer att planen är ekonomiskt genomförbar. Ansvaret för förrättningskostnaderna kommer att förhandlas inom ramen för den/de köpekontrakt som tecknas. Kostnader uppstår för flytt av dagvattendike i norra delen av planområdet. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Intäkter Försäljning av mark till verksamheter. Kostnader Kommunens exploateringsbudget får kostnader för: Framtagande av detaljplan med tillhörande utredningar såsom geoteknik, buller etcetera Arkeologisk förundersökning Projektering och utbyggnad av allmän platsmark Lantmäteriförrättningar För i planförslaget redovisade allmänna platser, såsom GATA och PARK uppstår drifts- och skötselkostnader framöver. Ekonomiska konsekvenser för ledningsägare Ledningsägarna får kostnader för lantmäteriförrättning för att bilda ledningsrätt eller avstyckning

132 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Utkast Upprättad (37) Kalmar Vatten AB får kostnader för utbyggnad av vatten-, spillvattenoch dagvattenledningar samt dagvattenanläggningar. Kalmar Vatten AB får driftskostnader i samband med nya VA-ledningar samt nya dagvattenanläggningar. Kalmar Vatten AB får intäkter i form av anslutningsavgifter. Kalmar energi elnät AB får kostnader för förläggning av nya el- och fiberledningar samt intäkter för anslutningsavgifter. Kalmar energi Fjärrvärme AB får kostnader för utbyggnad av fjärrvärmenätet och intäkter för anslutningsavgifter. Skanova AB får kostnader för utbyggnad av fiberledningar och intäkter för anslutningsavgifter Ekonomiska konsekvenser för fastighetsägare Kläckeberga 10:1 och Västerslät 17:1 ägs av Kalmar kommun och de ekonomiska konsekvenserna beskrivs ovan under rubriken ekonomiska konsekvenser för kommunen. Planavgift Planavgift ska inte utgå vid bygglov, eftersom plankostnaden regleras i ett särskilt avtal. Konsekvenser av planens genomförande Miljökonsekvensbeskrivning Enligt PBL 5:18 ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas om detaljplanen medger en användning av mark eller av byggnader eller andra anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Miljökonsekvensbeskrivningen skall möjliggöra en samlad bedömning av en planerad anläggnings, verksamhets eller åtgärds inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser. För att avgöra om en miljökonsekvensbeskrivning behöver upprättas görs en behovsbedömning med syfte att ta reda på om en betydande miljöpåverkan uppstår till följd av detaljplanen. Behovsbedömning Kommunen har gjort en behovsbedömning och i den bedömt att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning krävs därför inte. Relevanta miljöaspekter behandlas i planbeskrivningen.

133 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Utkast Upprättad (37) Sociala konsekvenser Etablering av verksamheter med cirka 350 nya anställda medför utökat underlag för närmast liggande servicecentra. Etablering av verksamheter inom den nya stadsdelen vid Snurrom och planerade Norra staden bidrar till att stadsdelen kommer vara en blandning av bostäder och verksamheter som gynnar social hållbarhet. Mark- och vattenförhållanden Etablering av verksamheter medför att nuvarande tallskog behöver avverkas. Vidare kommer större delen av kvartersmarken utgöras av hårdgjorda ytor. Lokalt omhändertagande av dagvatten kommer därför att vara begränsad. Dagvattenutredningen redogör för omhändertagandet av dagvattnet. I samband med detaljplanering har projekteringsarbetet påbörjats där massbalans ingår. Med de dagvattenåtgärder som planeras inom avrinningsområdena så bedöms att MKN Vatten för vattenförekomsten S n Kalmarsund inte kommer att påverkas negativt. (läs mer under Planförslag Förändring av teknisk försörjning samt i Dagvattenutredning upprättad av Kalmar vatten AB ) Natur och kultur Etablering av verksamheter påverkar landskapsbilden genom att nya byggnader uppförs och att nuvarande tallskog avverkas. Nåt om sumpskogen????? Resultat från arkeologisk förundersökning har resulterat i att de aktuella fornlämningarna har kunnat avgränsas. I anslutning till rösena påträffades inga ytterligare gravar eller arkeologiska lämningar. Se Museiarkeologi sydost, Inför exploateringen krävs tillstånd från länsstyrelsen för byggnation och markingrepp. Tillgänglighet och infrastruktur Etablering av verksamheter medför ett ökat antal trafikrörelser på Prästkragevägen. Vid utbyggnad av planerad industrigata väster om verksamheterna förflyttas verksamhetsanknutna trafikrörelser från Prästkragevägen till industrigatan Verksamhetsetablering bedöms medföra ökat underlag för kollektivtrafiken och användning av gång- och cykelvägar. Genom en planerad stig inom parkstråket skapas ett nytt rörelsestråk mellan Snurrom och de angränsande naturoch rekreationsområdena. Service Planförslaget bedöms medföra ett ökat underlag för offentlig, kommersiell och social service för servicecentra Lindsdal och Berga samt Hansa city och Berga.

134 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Utkast Upprättad (37) Teknisk försörjning Planförslaget medför en utökning av kommunalt verksamhetsområde för vatten, spillvatten och dagvatten. Ledningsnätet för el- fjärrvärme, tele/fiber buggs ut. Tidigare ställningstaganden Överkommunala beslut Riksintresse för väg E22 är av riksintresse eftersom det ingår i det av EU utpekade transeuropeiska transportnätet, TEN-T. E22 utgör en viktig nationell förbindelse mellan Skåne, Blekinge och ostkusten vidare norrut. E22 ingår i det rekommenderade vägnätet för farligt gods. Fornlämningar I planarbetet har en arkeologisk förundersökning gjorts. Den har resulterat i att de aktuella fornlämningarna RAÄ 49:1 och RAÄ 200 har kunnat avgränsas. I anslutning till rösena påträffades inga ytterligare gravar eller arkeologiska lämningar. Samma resultat framkom vid härden RAÄ 201. Kommunen kommer att ansöka om arkologisk slutundersökning för att kunna genomföra detaljplanen. Slutundersökningen innebär att de gjorda fynden dokumenteras för att sedan tas bort inför exploateringen. Se Museiarkeologi sydost, Strandskydd Strandskyddet (MB 7 kap) syftar till att trygga allmänhetens tillgång till strandområden samt att bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet på land och i vatten. I planområdet finns ett dike, som sträcker sig från väster till öster. Vid studier av äldre kartunderlag (ekonomiska kartan 19xx, hjälp av Tomas!!!) har inga naturliga eller anlagda diken eller vattendrag kunnat identifieras. Därmed tolkas att nuvarande dike inte tillhör något naturligt vattendrag, utan är ett grävt dagvattendike, som inte är vattenhållande hela året. Därmed bedöms att diket inte omfattas av strandskydd. Kolla med Tomas B! Miljökvalitetsnormer Regeringen har fastställt riktlinjer för utomhusluft, omgivningsbuller (ej aktuellt i Kalmar) och vatten, dessa normer är huvudsakligen baserade på krav i EUdirektiv och syftar till att skydda människors hälsa och miljön.

135 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Utkast Upprättad (37) Utomhusluft Miljökvalitetsnormer (MKN) gäller för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM10 och PM2,5), arsenik, kadmium, nickel, bensen(a)pyren och ozon. I Kalmar genomfördes mätningar under vilka sammanställts av Kalmar läns luftvårdsförbund. MKN överskreds inte för något utsläpp. Dock överskreds de nationella miljömålen för exempelvis bensen. Vatten För att uppnå EU:s mål om god vattenstatus har Sverige infört miljökvalitetsnormer för vatten (Vattenförvaltningsförordningen 2004:660). Vattenmyndigheterna beslutade i december 2009 om de normer (=kvalitetskrav) som ska gälla för ytoch grundvatten. Målsättningen var att alla vattenförekomster skulle ha uppnått god status Eftersom det bedömts tekniskt omöjligt att uppnå statusen till 2015 har ett nytt mål satts att vattenförekomsterna senast år 2021 ska ha uppnått god ekologisk status. I förslaget till ny klassning inför perioden föreslås fortsatt måttlig ekologisk status med en förlängd tidsfrist till Miljöproblemet bedöms främst vara övergödning. Planområdet ligger på gränsen mellan två naturliga avrinningsområden. Den berörda vattenförekomsten för båda avrinningsområdena är S n Kalmarsund. S n Kalmarsund har måttlig ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus (exklusive överallt överskridande ämnen) enligt Vattenmyndighetens bedömning Målet är god ekologisk status Med de dagvattenåtgärder som planeras inom avrinningsområdena så bedöms att MKN Vatten för vattenförekomsten S n Kalmarsund inte kommer att påverkas negativt. (läs mer under Planförslag Förändring av teknisk försörjning samt i Dagvattenutredning upprättad av Kalmar vatten AB ) Översiktsplaner Översiktsplan Kalmar kommun I översiktsplanen för Kalmar kommun (antagen av kommunfullmäktige den ) ligger planområdet inom ett stadsutvecklingsstråk diagonalen, på gränsen mellan stadsdelarna Lindsdal och Norra staden. Diagonalen sträcker sig från Lindsdals centrum till järnvägsstationen och innebär en omvandling av Norra vägen från barriär till stadsgata med möjlighet att skapa nya attraktiva bostäder, verksamheter samt stärka det lokala serviceunderlaget. Målet är att skapa ett attraktivt, tilltalande och inbjudande stadsrum med ett livligt stadsliv. Planområdet ligger vid norra trafikplatsen, som i översiktsplanen pekas ut som en viktig entré- och sambandspunkt. En effektiv kollektivtrafik är viktig längs diagonalen och behöver utformas så att förutsättningar behålls för en framtida trafik med spårvagn eller liknande. Detaljplanens syfte överensstämmer med översiktsplanens intentioner.

136 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Utkast Upprättad (37) VA-plan Enligt VA-policyn (Vatten och avlopp tematiskt tillägg till översiktsplanen, antagen av kommunfullmäktige ) ska dagvattnet ses som en resurs i planering och byggande. Dagvattenet ska tas om hand för ett på platsen lämpligt sätt från estetisk, biologisk och säkerhetshetssynpunkt. All dagvattenhantering ska ske på ett säkert sätt för människor, byggnader, anläggningar samt djur- och växtliv. En hållbar dagvattenhantering innebär att förebygga och begränsa föroreningar vid källan rena när det behövs ta hand om dagvattnet lokalt där det är möjligt eftersträva öppen dagvattenhantering minska andelen hårdgjord yta öka andelen grönytor infiltrera där det är möjligt se till att ha kapacitet för extremsituationer göra en höjdsättning som skyddar mot översvämningar Kommunala program och beslut i övrigt Grönstrukturplan I grönstrukturplanen (Grönstrukturen i Kalmar Planeringsunderlag för Kalmar stad utifrån ett socialt och biologiskt perspektiv, antagen av kommunfullmäktige ) pekas skogsområdet norr om Vimpeltorpet ut med syfte att bevara och öka variationen och mångfalden av biotoper värdefulla för växt- och djurliv samt att öka mängden öppna vattenspeglar och våtmarker. Viss del av skogsområdet är avsett att exploateras i framtiden. Planförslaget är förenligt med de beskrivningar av värden och möjligheter som beskrivs i grönstrukturplanen. Parkeringsriktlinjer Samhällsbyggnadskontorets riktlinjer för parkering (antagna av KF ) är vägledande för att beräkna vilken efterfrågan på parkeringar som ska tillgodoses. Grundprincipen är att parkeringsfrågan ska lösas inom den egna fastigheten. Om en fastighetsägare eller byggherre kan visa på åtgärder som leder till minskad parkeringsefterfrågan anger riktlinjerna tydliga spelregler för hur en reducering av antal parkeringsplatser beräknas samt hur detta ska regleras i avtal. Möjligheten till flexibla parkeringstal gäller enbart för bilparkering, för cykelparkering ges ingen reduktion. I den mån parkering inte kan anordnas inom den egna fastigheten kan parkeringsefterfrågan lösas genom avtal på annan fastighet eller genom parkeringsköp i en parkeringsanläggning.

137 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Utkast Upprättad (37) Lägsta färdiga golvhöjd Planområdet ligger mellan +4 och + 8 meter över havet. Därför krävs inga särskilda bestämmelser kring översvämningsskydd.

138 Plankarta Översiktskarta dnr: GRUNDKARTA över Snurrom, Kläckeberga 10:1 Kalmar kommun UPPGIFTER OM GRUNDKARTAN: Utdrag ur Kalmar kommuns baskarta, samt kontroll med nymätning. Koordinatsystem Sweref Höjdsystem RH Samhällsbyggnadskontoret, Kalmar kommun ansvarar ej för bifogade ledningar. Upprättad på samhällsbyggnadskontoret, stadsingenjörsenheten Ronny Liljesson Kartingenjör Simon Vestlund Kartingenjör För planområdet gäller lagen om kulturminnen (SFS 1988:950), vilket betyder att länsstyrelsens tillstånd krävs för all byggnation och alla andra markingrepp. PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet. GRÄNSBETECKNINGAR Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns Fornl 0829:0049 ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap GATA PARK Gata, PBL 4 kap. 5 1 st 2 p. Park, PBL 4 kap. 5 1 st 2 p. Kvartersmark E1 Z1 Teknisk anläggning, transformatorstation, PBL 4 kap. 5 1 st 3 p. Verksamheter såsom montering, framställning, bearbetning och andra av likartad karaktär och med begränsad omgivningspåverkan. Ej handel, PBL 4 kap. 5 1 st 3 p. EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Omfattning e1 0 % ) ) ) 0 0 Placering Största byggnadsarea i procent av fastighetens yta inom egenskapsområdet som får bebyggas över mark., PBL 4 kap st 1 p. Högsta totalhöjd är angivet värde i meter, PBL 4 kap st 1 p. Högsta byggnadshöjd är angivet värde i meter, PBL 4 kap st får inte förses med byggnad, PBL 4 kap st @@@@@@@@@@Byggnad ska placeras minst 5 meter från fastighetsgräns, PBL 4 kap st 1 p. p1 Utformning f1 f2 f3 f4 f5 f6 Byggnadsvolymer och fasader mot E22 ska ägna särskilt stor omsorg om gestaltning och sträva efter ett varierat uttryck. Större byggnadsvolymer ska visuellt delas upp. Obruten fasad får högst vara 40 meter lång., PBL 4 kap st 1 p. Skyltar får ej placeras på taket och får ej vara högre än tillåten totalhöjd, PBL 4 kap st 1 p. Byggnad ska utföras i dova kulörer, PBL 4 kap st 1 p. Blank plåt och andra starkt reflekterande material får ej användas på fasad mot E22, PBL 4 kap st 1 p. Genomtänkt disposition av takens utformning. Tekniska installationer får endast förekomma i begränsad omfattning, PBL 4 kap st 1 p. Inhägnad av fastighet får endast ske med genomsynligt material, PBL 4 kap st 1 p. Störningsskydd m1 Verksamheter får inte vara störande för omgivande bostäder vad gäller buller, damm, partiklar, ljus och lukt. Fristående belysning får inte vara besvärande och får inte kasta ljus på omgivningen, PBL 4 kap st 2 p. ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år., PBL 4 kap. 21 Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän platsmark, PBL 4 kap. 7 ILLUSTRATIONER Illustrationslinje Snöbäret Mjölonet Detaljplan för del av Kläckeberga 10:1 och Västerslät 17:1 (Snurrom verksamheter) i Snurrom, Kalmar kommun Upprättad Skala 1:1 000 (A1) 0 12, Meter ± Reviderad 20 Samrådshandling Antagande Laga kraft Birgit Endom Planarkitekt Diarienummer Freja Råberg Planarkitekt Lantmäteriets aktnummer XX KF Använd lagstiftning PBL (2010:900) jan 2015 Använda allmänna råd BFS 2014:5 - DPB 1

139 Handläggare Birgit Endom (11) Detaljplan för del av Kläckeberga 10:1 och Västerslät 17:1 (Snurrom verksamheter) i Snurrom, Kalmar kommun Behovsbedömning Inledning Syftet med en behovsbedömning är att ta reda på om en miljöbedömning behöver göras för detaljplanen. En miljöbedömning, med miljökonsekvensbeskrivning, ska göras om detaljplanen kan medföra en betydande miljöpåverkan. Behovsbedömningen hjälper också till att avgränsa och peka ut de viktigaste frågeställningarna i en eventuell miljökonsekvensbeskrivning. Behovsbedömningen grundar sig på kriterierna i bilagorna till MKB-förordningen. Bakgrund I kommunens övergripande planer är Snurrom en del av den nya stadsdelen Norra staden. Den ska länka samman Kalmar med Lindsdal och innehålla bostäder, rekreation och verksamheter med god tillgänglighet. Detaljplanearbetet påbörjades 2016 för en ny bad- och friskvårdsanläggning samt för verksamheter längs E22, men delades i två detaljplaner våren Denna detaljplan omfattar endast verksamheter längs E22. Platsen Planområdet ligger i norra Kalmar, öster om E22 vid trafikplats norra Kalmar, söder om Lindsdal och väster om det nya bostadsområdet Snurrom. I väster avgränsas planområdet av Prästkragevägen, som för närvarande är utbyggd endast i södra delen. Planeringsenheten Adress Box 611, KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

140 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning (11) Planområdet består till övervägande del av produktionsskog, som utgörs främst av tallar. Sydost om planområdet har utbyggnaden av bostäder och infrastruktur påbörjats. Planen Syftet med detaljplanen är att undersöka möjligheten att etablera sådana verksamheter vid Snurrom som har begränsad omgivningspåverkan samt ett bra skyltläge och trafikförbindelse mot E22. Med hänsyn till skyltläget mot E22, närheten till bostadsområdet i öster och byggnadernas förhållandevis stora volymer är det viktigt att byggnadernas utformning och materialval är estetiskt tilltalande och anpassad till omgivningen.. Fasad mot E22 ska vara framsida.formulera mera? Anslutning av verksamhetsområdet till Prästkragevägen är endast tillfällig och ska ske via framtida industrigata i väster som ska hanteras i särskilt detaljplan. Påverkan Detaljplanen innebär att skogsmark tas i anspråk för verksamheter. Detta medför bland annat att andelen hårdgjord yta inom området ökar och det är därför viktigt att fastighetsägarna följer kommunens VA-policy och jobbar med åtgärder inom kvartersmark. Befintliga och planerade dagvattendammar bedöms klara tillskottet av dagvatten från planområdet med bibehållen reningsgrad, men genomförandet av detaljplanen innebär att dagvattendiket i norra delen av planområdet behöver flyttas. Enligt den arkeologiska förundersökningen som gjordes i maj 2017 finns flera stenrösen och röjningsrösen/fossila åkrar. För två av rösena föreslås en vidare arkeologisk undersökning inför detaljplanens genomförande. Samlad bedömning Kommunen bedömer att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning krävs därför inte. Relevanta miljöaspekter behandlas i planbeskrivning och i denna behovsbedömning. Birgit Endom Planarkitekt

141 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning (11) Sammanfattning planens Påverkan Berörs Kommentar miljöpåverkan Förordnanden och skyddsvärden Stor Måttlig Liten Ingen inte 1. Riksintressen X 2. Andra skyddsvärden X Övergripande mål och normer 3. Miljökvalitetsmål X God bebyggd miljö, fossilbränslefri region 4. Miljökvalitetsnormer X Effekter på miljö, hälsa och säkerhet 5. Ekologiska naturvärden och nyckelbiotoper 6. Växtliv X 7. Djurliv X 8. Kulturmiljö X 9. Landskapsbild / stadsbild X 10. Rekreation och rörligt friluftsliv X 11. Transporter och kommunikationer X 12. Mark- och vattenanvändning X 13. Energi X 14. Naturresurser X 15. Mark X X Fördröjning och rening av dagvatten i dagvattenanläggningar Enligt den arkeologiska förundersökningen som gjordes i maj/juni 2017 finns flera stenrösen och röjningsrösen/fossila åkrar. Fornlämningar har avgränsats och för två av rösena föreslås en vidare arkeologisk undersökning. Detaljplanens verksamhetsområde medger större byggnadsvolymer än omkringliggande bostadsbebyggelse. Detaljplanen ger möjlighet till gångstig i parkstråk mellan Snurrom och angränsande natur- och rekreationsområde. Skogsmark tas i anspråk för verksamhetsetablering, men inte den mest attraktiva skogsmarken för friluftsliv pga buller från E22. Antalet trafikrörelser kommer att öka. Närheten till E22 ger kortare angöringsväg för verksamheterna. Planområdet saknar möjlighet till transport på järnväg. Skogsmark tas i anspråk för verksamhetsetablering. Nya ledningar behövs för verksamhetsetableringen. Skogsmark tas i anspråk för verksamhetsetablering.

142 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning (11) Sammanfattning planens Påverkan Berörs Kommentar miljöpåverkan 16. Vatten X Stor Måttlig Liten Ingen inte 17. Luft X Kalmar Vatten utökar verksamhetsområdet så att planområdet ingår. Det är viktigt att följa kommunens VA-policy. När skogsmark tas i anspråk för verksamheter ökar andelen hårdgjord yta. Genomförandet av detaljplanen innebär att dagvattendiket i norra delen av planområdet behöver flyttas. Befintliga och planerade dagvattendammar bedöms klara tillskottet av dagvatten med bibehållen reningsgrad. 18. Störningar X Verksamheterna ska inte vara störande. 19. Risker för hälsa och säkerhet X

143 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning - Checklista (11) Förordnanden och skyddsvärden 1. Riksintressen Påverkan på något riksintresse - järnvägar Stor Måttlig Liten Ingen Berörs inte - sjöfart, farled X - transportnät, vägar X X Kommentar - TEN-vägar X E22 är TEN-väg - rörligt friluftsliv (MB 4 kap 2 ) X - obruten kust (MB 4 kap 3 ) X - högexploaterad kust (MB 4 kap 4 ) X - kulturmiljö X - Natura 2000 X - naturvård X - vindbruk X - yrkesfiske X 2. Andra skyddsvärden Påverkas område eller natur som har särskild skyddsstatus enligt Miljöbalken 3, 4 och 7 kap: - världsarv? (ej aktuellt just nu) - Förordnanden gäller nationalparker, - naturreservat, - kulturreservat, - naturminnen, - djur- och växtskyddsområden, - strandskyddsområden, - miljöskyddsområden, - vattenskyddsområden - eller andra enligt lagen särskilt skyddade områden. X Påverkas områden med biotopskydd (t.ex. stenmurar, alléer och odlingsrösen) Höjdbegränsning runt flygplatsen Övergripande mål och normer X X Planområdet ligger inom flygplatsens hinderytor, men förväntas inte påverka flygplatsens verksamhet eftersom byggnader över 15 meter inte får uppföras. 3. Miljökvalitetsmål Berörs något av de 16 nationella miljömål som ska ligga till grund för all planering. X God bebyggd miljö genom förtätningsprojekt i transportgynnsamt läge och med utbyggd teknisk infrastruktur

144 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning - Checklista (11) Berörs något av de regionala miljömålen? 4. Miljökvalitetsnormer Överskrids några miljökvalitetsnormer? Stor Måttlig Liten Ingen Berörs inte - utomhusluft X - vattenkvalitet X - fisk- och musselvatten X - omgivningsbuller X X Kommentar Placering av verksamheter i tätort med goda kollektivtrafikförbindelser och gång- /cykelnät gynnar miljömål fossilbränslefri region Effekter på miljö, hälsa och säkerhet 5. Ekologiska naturvärden och nyckelbiotoper Påverkan på område som pekats ut i: - länsstyrelsens (Natur i östra Småland) eller kommunens naturvårdsprogram - skogsstyrelsens nyckelbiotop- eller sumpskogsinventering - kommunens grönstrukturplan X - ängs- och betesmarksinventeringen X - ÖP X 6. Växtliv Påverkan på - rödlistade, fridlysta eller sällsynta arter X X X I grönstrukturplanen pekas skogsområdet norr om Vimpeltorpet ut med syfte att bevara och öka variationen och mångfalden av biotoper värdefulla för växt- och djurliv samt att öka mängden öppna vattenspeglar och våtmarker. Viss del av skogsområdet är avsett att exploateras i framtiden. I ÖP 2013 pekas området ut för stadsutvecklingsstråk. Inga skyddsvärda arter berörs direkt. Exploateringen innebär en måttlig förändring av naturmiljön som påverkar olika arters möjlighet att utnyttja området på längre sikt. Alsumpskog med påtagligt naturvärde finns nordost om planområdet. - träd utpekat i länsstyrelsens trädinventering X

145 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning - Checklista (11) 7. Djurliv Påverkan på - rödlistade, fridlysta eller sällsynta arter X Inga skyddsvärda arter berörs direkt. Exploateringen innebär en måttlig förändring av naturmiljön som påverkar olika arters möjlighet att utnyttja området på längre sikt. Alsumpskog med påtagligt naturvärde finns nordost om planområdet. - flyttfågelsträck eller vandring för djuren 8. Kulturmiljö Påverkan på - fornlämning - på industriarv X - äldre vägar X - plats av kulturhistoriskt intresse X - byggnadsminne X - kulturhistoriskt eller konstnärligt värdefulla byggnader, föremål mm - skyddsvärt kulturlandskap X 9. Landskapsbild / stadsbild Påverkan på - betydelsefulla utsikter eller siktlinjer - områdets skala X 10. Rekreation och rörligt friluftsliv Påverkan på - det rörliga friluftslivet. - lekmöjligheter. X - park eller annan rekreationsanläggning. X - allmänhetens tillgänglighet till naturskön utsiktsplats. - område utpekat i ÖP 2013 X X X X X X X Enligt den arkeologiska förundersökningen som gjordes i maj 2017 finns flera stenrösen och röjningsrösen/fossila åkrar. Fornlämningar har avgränsats och för två av rösena föreslås en vidare arkeologisk undersökning. Detaljplanens verksamhetsområde medger större byggnadsvolymer än omkringliggande bostadsbebyggelse. Detaljplanen ger möjlighet till gångstig i parkstråk mellan Snurrom och angränsande natur- och rekreationsområde. Skogsmark tas i anspråk för verksamhetsetablering, men inte den mest attraktiva skogsmarken för friluftsliv pga buller från E22.

146 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning - Checklista (11) 11. Transporter och kommunikationer Påverkan på - transportrörelser (antal) - transportmönster för människor och varor (hur) - transportsystem X - parkeringsmöjligheter X - trafiksäkerhet X 12. Mark- och vattenanvändning Förändring mot - gällande ÖP / FÖP - gällande DP X - nuvarande mark- och vattenanvändning Påverkan på - viktig samhällsservice t ex skola - andra tänkta projekt X 13. Energi X X X X X Antalet trafikrörelser kommer att öka. Närheten till E22 ger kortare angöringsväg för verksamheterna. Planområdet saknar möjlighet till transport på järnväg. Nybyggnadsförbud inom 50 m avstånd från vägen gäller enligt väglagen. Skogsmark tas i anspråk för verksamhetsetablering. Bad- och friskvårdsanläggning, skola, industrigata mm Möjlighet att använda förnybar energikälla. X Försörjning med fjärrvärme är möjligt Behov av nya system för distribution 14. Naturresurser Påverkar användning av ej förnybar naturresurs. Påverkan på - jordbruksareal - annan produktionsyta (skog) X 15. Mark Påverkas jorden av förflyttning, sammanpressning eller täckning? Påverkas topografi? Påverkas unikt geologiskt eller fysiskt särdrag? Påverkas området av ökad vind- eller vattenerosion? Påverkan i form av ändrad sedimentering eller erosion som förändrar vattendrags fåra eller strand och botten av hav, sjö mm? X X X X X X X x Nya ledningar behövs för verksamhetsetableringen. Skogsmark tas i anspråk för verksamhetsetablering.

147 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning - Checklista (11) Påverkan på människor eller egendom i form av geologiska risker så som instabila markförhållanden, skred mm? Påverkas området av hög markradonhalt? X Normalriskområde Påverkas området av att tidigare använts som tipp, utfyllnadsplats eller dylikt så att miljö- och hälsofarliga ämnen kan finnas lagrade i marken? Påverkas området av att tidigare verksamheter funnits på platsen. Kan markföroreningar finnas inom området eller i närheten. 16. Vatten Påverkas ytvattnets eller vattendragens rörelser (strömmar eller riktning)? Påverkas vattenflöden (riktning och mängd) vid högvatten? Påverkas mängden ytvatten i någon vattensamling, t.ex. damm eller våtmark? Påverkas absorptionsförmåga, dräneringsmönster eller frekvens och mängd av ytvattenavrinning? Behöver åtgärder vidtas för att hantera dagvatten? Påverkas grundvattnets: - in- eller utströmningsområde? - flödesriktning eller hastighet? X - mängd genom tillskott av eller uttag eller genom förändring av akvifer till följd av genombrott? - kvalitet? X Påverkas mängd yt- eller grundvatten, som annars varit tillgänglig för vattenförsörjningen, som dricksvatten eller annan användning? Påverkas människor eller egendom för risker i samband med vatten som dålig vattenkvalitet eller översvämning? Påverkan från enskilda avlopp? Finns möjlighet att klara lägsta höjd på färdigt golv? X X X X X X X X X X X X X X Planområdet består till största delen av fast moränmark med goda förutsättningar för grundläggning av byggnader och vägar. Genomförandet av detaljplanen innebär att dagvattendiket i norra delen av planområdet behöver flyttas. Befintliga och planerade dagvattendammar bedöms klara tillskottet av dagvatten med bibehållen reningsgrad. När skogsmark tas i anspråk för verksamheter ökar andelen hårdgjord yta. Kalmar Vatten utökar verksamhetsområdet så att planområdet ingår. Det är viktigt att följa kommunens VA-policy. Planområdet ligger på 4 till 8 meter över havet.

148 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning - Checklista (11) Påverkar markavvattning omgivande fuktiga områden? X Uppfyllnad av marken inom planområdet innebär att marken där blir torrare. Det innebär dock att omgivande sumpskogar med mera blir blötare. 17. Luft Påverkan på luftkvaliteten Risk för obehaglig lukt. 18. Störningar Risk för störning från - höga ljudnivåer för människa eller djur. - vibrationer - starkt ljus eller reflexion X - miljöstörande verksamhet X X X X

149 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning - Checklista (11) 19. Risker för hälsa och säkerhet Risk för - explosion - utsläpp av hälso-/miljöfarliga ämnen X - att sårbara system eller ett strategiskt mål för terrorangrepp skapas - behov av brandskydd eller annan typ av räddningstjänst - behov av polisskydd eller annan bevakning - otrygga miljöer skapas X - elektromagnetiska fält (EMF) X X X X X E22 är rekommenderad för farligt godstransporter. Enligt utförd riskbedömning ska skyddsavstånd väg-industrier vara minst 40 m för att säkerställa erforderlig säkerhetsnivå. Planförslaget följer rekommenderat skyddsavstånd.

150 Handläggare Birgit Endom (5) Samhällsbyggnadsnämnden TJÄNSTESKRIVELSE TILL DETALJPLAN FÖR fastigheten Fågelsudd 1:123 med flera fastigheter, Kalmar kommun Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner samrådsredogörelsen som kommunens och beslutar att ställa ut det reviderade förslaget till detaljplan för ny granskning. Planområdet Fågelsudd Det rödmarkerade området visar planområdets geografiska läge. Planeringsenheten Adress Box 611, KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

151 Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 2(5) Sammanfattning Planförslaget innebär i huvudsak en utökning av byggrätter efter att installation av kommunalt vatten och avlopp gjorts. Förslaget innebär också att cirka sex nya tomter kan avstyckas från den samfällda marken. Planen ger möjlighet att utöka kvartersmarken inom vissa områden. Delar av planområdet ligger under 2,8 meter räknat från nollpunkten. Därmed föreslås att ny-, om- och tillbyggnad av huvudbyggnader samt komplementbyggnader som avses inredas som bostad regleras med planbestämmelse som förebygger risk för översvämning. Ärende Syfte och huvuddrag Syftet med planförslaget är att möjliggöra permanent boende i det som tidigare var ett fritidshusområde. Därmed ges större frihet i byggrätter men högre krav ställs på utformning, i synnerhet med tanke på översvämningsriskerna. Planen ger en ökning från mellan m 2 byggrätt beroende på område, till mellan m 2 ( för två fastigheter där en utökning av byggrätten inte är lämplig). Även höjden regleras från 3,5 meter till 4,0 meter vilket medger inredd vind. Cirka sex nya tomter föreslås intill Fågelvägen. Tre uppsamlingsplatser för sophantering föreslås längs med Fågelvägen. Siktlinjer mot vattnet har i så stor utsträckning som möjligt värnats. Därför har prickmarken justerats så att byggnader inte ska skymma sin grannes siktlinjer mot havet. Strandskyddet återinträder med gällande plans upphävande och därför görs en ansökan om strandskyddsdispens i samband med ny plan. Samråd/granskning Då granskningen medförde stora förändringar skickas planförslaget ut för granskning en andra gång. Ändringar efter granskning 1 Då omarbetningen av planförslaget efter första granskningen innebar ett flertal ändringar och tillägg har kommunen valt att göra en ytterligare granskning av planen. De huvudsakliga förändringarna i planen innebär att planen bättre förhåller sig till höjda havsnivåer som förväntas bli en framtida följd av klimatförändringarna. Följande planbestämmelser har därför tillkommit: Marklov krävs för att ändra markens höjd mer än +/-0,5 meter. Högst 40 % av fastighetsarean får hårdgöras. Inom B-områden får bygglov ej ges för ny-, om- och tillbyggnader av huvudbyggnader samt komplementbyggnader som avses att inredas som bostad med lägre golvnivå än +2,8 meter över nollplanet (i höjd-

152 Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 3(5) systemet RH 2000). Delar av byggnaden som placeras lägre än +2,8 meter ska tåla vatten till följd av stigande havsnivåer. e 3 - Utnyttjandegrad. Högsta byggnadsarea är 100 m 2 per fastighet. (Gäller för fastigheten 1:16 då denna till störst del ligger på marknivå mellan 1-2 meter över havet). e 4 - Utnyttjandegrad. Högsta byggnadsarea är 120 m 2 per fastighet. (Gäller för fastigheten 1:15 då denna till störst del ligger på marknivå mellan 1,5-2,6 meter över havet). + (plusmark) På marken får endast komplementbyggnader placeras. (Gäller endast på del av fastigheten 1:15). Miljöbilder från planområdet Därutöver har fastigheten Fågelsudd 1:59 fått möjlighet att utöka kvartersmark åt öster motsvarande cirka 300 m 2. Fastigheterna Fågelsudd 1:8 1:11 utgår ur planen. Då marknivåerna är så pass låga och en utfyllnad av marken inte bedöms rimlig i förhållande till omgivande marknivåer och gata har fastigheterna lyfts ur planen. Vid bygglovsansökningar etcetera behandlas dessa fastigheter på samma sätt som andra fastigheter som ligger utanför detaljplanelagda områden. Bestämmelser om parkering har lagts in. Viss prickmark (som innebär att marken inte får förses med byggnader) har justerats för att dels minska risken för skador på byggnader vid framtida översvämningar och dels säkra sjöutsikten från grannfastigheter.

153 Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 4(5) Konsekvenser av planens genomförande Med planens genomförande kommer boende i området att kunna bygga större hus med möjlighet att inreda vind vilket underlättar för permanent boende. Karaktären kommer sannolikt att förändras från att vara ett utpräglat fritidshusområde till permanentbostadsområde. Den småskaliga karaktären kommer dock vara kvar, då gatornas bredd, tomtstorlekar och höjden på byggnaderna hålls nere eller förblir oförändrade. Fågelvägen som löper genom området omges idag av natur och fastigheterna ligger indragna från vägen. Cirka sex nya fastigheter tillåts styckas av längsmed vägen vilket bidrar till att upplevelsen av vägen förändras. Att sophanteringen samlas på tre platser längs med Fågelvägen innebär att det kommer att bli minder trafik på de mindre gatorna men längre för varje enskild fastighetsägare att kasta sina sopor. Ekonomiska konsekvenser Planförslaget innebär att fastigheterna inom Fågelsudd får större byggrätter vilket ökar värdet på varje enskild fasighet. De nytillkommande sex tomterna innebär en intäkt för samfällighetsföreningen. Samfällighetsföreningen kommer fortsättningsvis att sköta och underhålla allmänna platser som natur, gator, badplats, återvinningscentraler etcetera. Planen innebär inga kostnader för Samhällsbyggnadskontoret, kommunledningskontoret eller serviceförvaltningen. Tidigare beslut Startbeslut: augusti 2014 Samrådsbeslut i Samhällsbyggnadsnämnden: Granskningsbeslut 1 i Samhällsbyggnadsnämnden: Planhandlingar Planhandlingarna består av: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Grundkarta Fastighetsförteckning Till planen hör också: Behovsbedömning Samrådsredogörelse

154 Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 5(5) Granskningsutlåtande 1 Trafikutredning Tidplan Detaljplanen följer planprocessen enligt så kallat standardförfarande. PLAN- FÖRSLAG SAMRÅD 3 KVARTALET 2016 GRANSKNING 4 KVARTALET KVARTALET 2017 ANTAGANDE 3 KVARTALET 2017 LAGA KRAFT Synpunkter Synpunkter Birgit Endom Planarkitekt

155 Handläggare Birgit Endom Upprättad (17) GRANSKNINGSUTLÅTANDE 1 Detaljplan för Fågelsudd 1:123 m.fl. Kalmar kommun Planförslaget har varit utställt för granskning under tiden Förslaget har sänts till myndigheter, förvaltningar och föreningar enligt sändlista och till fastighetsägare enligt fastighetsförteckning. Nedan sammanfattas och kommenteras inkomna skriftliga synpunkter. Sammanfattning Några av de synpunkter som inkommit: Det finns inte något giltigt skäl för upphävande av strandskyddet för fastigheten Fågelsudd 1:8. Fastigheten har i nuvarande planförslag tagits bort ur planområdet. Befintliga parkeringar har i tidigare planförslag ingått i gatumarken vilket i nuvarande förslag förtydligats genom att parkeringarna har pekats ut. Byggrätterna är för stora vilket är negativt för den småskaliga karaktären i området. Andra tycker att byggrätterna är för små och att permanent boende för större familjer blir svårt. Det är kommunens avvägning samt diskussioner med samfällighetsföreningen som ligger bakom det aktuella planförslaget. Kvartersmark intill någon enskild fastighet har efter begäran utökats där det ansetts möjligt utan negativ påverkan för närboende. Vid en annan fastighet har sedan förra granskningsförslaget kvartersmarken minskats på begäran. Det finns idag inte acceptabla brandposter inom området. Denna fråga hanteras inte i planen. Planeringsenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel Fax E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

156 Samhällsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande (17) Inkomna synpunkter Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsens synpunkter under strandskydd och hälsa och säkerhet behöver beaktas för att planförslaget inte ska överprövas av Länsstyrelsen enligt 11 kap 10 PBL. Strandsskydd I sitt samrådsyttrande ( , dnr ) skrev Länsstyrelsen att, det särskilda skäl som kommunen motiverade ett upphävande av strandskyddet med för de två nya tomterna inom fastigheten Fågelsudd 1:8 inte var förenligt med de krav som ställs enligt 7 kap. 18 c miljöbalken. Kommunen uppmanades därför att utveckla de särskilda skälen alternativt ta bort dessa tomter från planförslaget. Kommunen gör fortsatt bedömningen att särskilda skäl för de två nya tomterna föreligger med hänvisning till en tidigare tomtplatsavgränsning från Lantmäterimyndigheten och att tomterna inte är allemansrättsligt tillgängliga (7 kap. 18 c punkt 1). Länsstyrelsen kan efter platsbesök och studier av flygfoton konstatera att de två nya tomterna inom fastigheten Fågelsudd 1:8 är allemansrättsligt tillgängliga och utgörs av naturmark. Tomter som dessutom är så lågt belägna att de löper en hög risk för att översvämmas av stigande havsnivåer. Att de nya tomterna omfattas av en tomtplatsavgränsning och att den södra av de två föreslagna tomterna utgör en så kallad lucktomt, utgör inte heller särskilda skäl. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att området närmast strandlinjen är allemansrättsligt tillgängligt. Kommunen uppger att området närmast strandlinjen regleras som prickmark med bibehållet strandskydd. I den administrativa planbestämmelsen som föreslår att strandskyddet ska upphävas hänvisas till en särskild strandskyddskarta på plankartan, av vilken det emellertid framgår att strandskyddet ska upphävas även för prickmarken. Länsstyrelsen konstaterar därför att någon fri passage inte särkerställts. En fri passage säkerställs lämpligast som naturmark. Länsstyrelsen gör därför fortsatt bedömningen att särskilda skäl inte föreligger för de två nya tomterna inom fastigheten Fågelsudd 1:8, varför tomterna ska tas bort från planförslaget. Kommunen måste också säkerställa den fria passagen i enlighet med sin bedömning att området närmast strandlinjen är allemansrättsligt tillgänglig. Hälsa och säkerhet Länsstyrelsen skrev i sitt samrådsyttrande att det inte är lämpligt att utvidga byggrätterna inom områden som riskerar att översvämmas på 100 års sikt. Ville kommunen fortsatt ha kraftigt utökade byggrätter i översvämningskänsliga

157 Samhällsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande (17) områdena uppmanades kommunen därför att visa hur tekniska lösningar kan göra kraftigt utökade byggrätter lämpliga trots översvämningsrisken. Synpunkterna kvarstår i huvudsak. Länsstyrelsen tog under 2015 fram regionala riktlinjer för bostadsbyggande i områden som riskerar att översvämmas av stigande havsnivåer. Riktlinjerna tar sikte på år För Kalmar kommun innebär det att grundläggning av nya byggnader ska ske minst 2,8 meter över normalvattenstånd om inga klimatanpassningsåtgärder görs. Det är emellertid viktigt att komma ihåg att planområdet som helhet ska vara lämpligt för bostadsändamål. Kommunen behöver därför exempelvis visa på att vatten- och avloppsledningar klarar en översvämning och att hemtjänst, räddningstjänst och sopbilar kan ta sig fram i planområdet även vid en översvämning. Det är inte bara själva byggnaderna som ska skyddas. Då det är fråga om att ändra syftet i de underliggande byggnadsplanerna från fritidhusbebyggelse med begränsade byggrätter till ett villaområde med generösa byggrätter, är Länsstyrelsens uppfattning att de ställs höga krav på kommunen att kunna visa på markens lämplighet fram till år En omvandling från fritidhusområde till villaområde innebär att betydligt högre ekonomiska belopp investeras och att planområdet permanentas. Flera tomter är helt eller delvis belägna i områden som riskerar att översvämmas fram till år 2100, det vill säga mellan 0 och 2,8 meter över normalvattenstånd. Några klimatanpassningsåtgärder föreslås inte, detta samtidigt som egenskapsbestämmelsen som reglerar plushöjden varken är tydlig eller reglerar att det är grundläggningen som ska minst 2,8 meter över normalvattenstånd. Länsstyrelsens bedömning är att kommunen inte har kunnat visa på att de delar av planområdet som riskerar att översvämmas fram till 2100 är lämpliga att permanenta. Motivet till detta är att kommunen inte genomför några klimatanpassningsåtgärder eller visar på tekniska lösningar som möjliggör byggnation under säkerhetsnivån. Föreslagna utökningar av byggrätterna på de tomter som riskerar att översvämmas ska därför utgå. Rådgivande Länsstyrelsen vill uppmärksamma kommunen om att det krävs ett förtydligand gällande vilket planförfarande detaljplanen handläggs med. I planbeskrivningen (s. 5) redogör kommunen att detaljplanen handläggs med ett så kallat normalt förfarande enligt PBL 5 kap. i dess lydelse för Om kommunen har fattat beslut om att påbörja detaljplanen eller senare, innebär det att ett standardförfarande ska användas, men om beslutet har fattats eller tidigare, ska ett normalt förfarande användas.

158 Samhällsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande (17) Kommentar: Fastigheten Fågelsudd 1:8 har i reviderade planförslaget tagits bort. Inga inskränkningar som innebär att området mellan bebyggelsen och vattnet föreslås, allmänheten kommer därmed ha samma tillgänglighet till strandlinjen som idag. Planen ställer krav på anpassning till framtida översvämningsrisker genom att inte tillåta ny- eller tillbyggnader med golvnivå på lägre än +2,8 meter samt genom att kräva att konstruktionen under denna nivå ska vara vattentålig. Genom prickmark och bestämmelse om utnyttjandegraden har en anpassning av varje enskild fastighet gjorts utifrån dess marknivåer. Ingen eller endast en liten möjlighet till utökad byggnation föreslås därmed inom de lägst liggande fastigheterna. Planbeskrivningen justeras avseende planförfarandet. Lantmäterimyndigheten Med hänvisning till tidigare yttrande konstaterar lantmäterimyndigheten att konsekvenserna för fastigheterna Fågelsudd 1:8 och 1:11 inte är beskrivna i planbeskrivningen. Eventuellt kan fastighetsindelningsbestämmelser behövas för Fågelsudd 1:10 och 1:11. Lantmäterimyndigheten medverkar gärna i diskussion om lämpliga lösningar. Lantmäterimyndigheten noterar att någon komplettering av de ekonomiska konsekvenserna inte gjorts. Kommentar: Fastigheterna Fågelsudd 1:8 och 1:11 har utgått ur planen. Boende och fastighetsägare Fastighetsägare 1 Mitt ärende. Vi önskar tomten lite större, detta pga av att vi har vår tomtgräns precis på ytterväggen till huset. Vårt nya avlopp ligger inte på egen tomt, dessutom sköter vi sedan gammalt utrymmet framför vår ytterdörr. Jag tror att det är det ni kallar prickmark eller..? Vi önskar 8-10 m från ytterväggen mot NO innefattar i planen för Fågelsudd och blir tillhörande X:XX. Är detta möjligt? Jag har förankrat detta hos samfällighetsföreningen, där är det ok (Ref Sigvard) Vidare: Jag anser att karaktären för småhus skall bevaras, det är i grunden ett sommarstugeområde. Främst avser jag bygghöjden som inte skall vara avvikande från övrig bebyggelse. Kommentar: Kvartersmark intill er fastighet utökas enligt önskemålet om cirka 10 meter åt öster. Avloppsledningen hamnar därmed inom fastigheten.

159 Samhällsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande (17) Ett av planförslagets syften är att bevara den karaktär som finns i området idag. Förslaget på ny byggnadshöjd är lågt satt till 4 meter och därmed anpassad till de fastigheter som nyligen fått bygglov och redan byggts. Fastighetsägare 2 Jag återkommer till samtal angående parkeringsplatsen i anslutning till Måsstigen. Till min stora förvåning är den fortfarande i den aktuella plankartan (granskningshandling) reviderad utmärkt som "gata". I planbeskrivningen sid. 18 läser jag följande: "Parkering sker på respektive bostadsfastighet och utöver detta finns ett antal större besöksparkeringar för omkring 50 bilar i anslutning till infartsvägen. På plankartan redovisas dessa ytor antingen som egenskapsområde "parkering" inom naturmark, eller är de inkluderade i gatumarken som breddas på aktuella platser." Under ovannämnda text finns en bild på parkeringsplatsen med vår bil och med texten "En av flera besöksparkeringar". Styrelsen har skrivit: "Fyra parkeringar finns i anslutning till infartsvägen, Fågelvägen. Dessutom finns fyra parkeringar inne på området." Detta har uppenbarligen ej beaktats av er. Jag är tacksam för en förklaring till varför parkeringsplatsen utanför vår tomt fortfarande kallas gata och inte parkering! Gatorna på Fågelsudd är inte avsedda att tjäna som parkeringsplatser! Vad menas med "inkluderade i gatumarken som breddas på aktuella platser"?? Dessutom vill jag ha ett förtydligande på hur en gata kan bli en parkeringsplats! Kommentar: Aktuellt planförlag har justerats och parkering har lagts in som bestämmelse inom gatu- eller naturmarken på de sju platser där det idag finns parkeringar. Styrelsen Fågelsudd, Fågelsudd 1:123 Styrelsen har under processen framfört ett antal avvikande uppfattningar. Synpunkterna har i de flesta fall, där då så varit möjligt, inarbetats i det presenterade resultatet. Därmed anser styrelsen att frågor med allmänt och gemensamt innehåll i huvudsak har hanterats. Styrelsen avvaktar i och med detta de enskilda medlemmarnas synpunkter. Kommentar: Noteras.

160 Samhällsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande (17) Fastighetsägare 3 Figur 42 I planbeskrivningen har till vår fastighet förts ett område mellan vår fastighet och gatan (Måsstigen), som idag ägs av samfällighetsföreningen (figur 42). Vi har inget intresse av att köpa in denna remsa på 116 kvm. Vi menar att nackdelarna med att föra denna mark till vår fastighet är större än fördelarna. 1. Måsstigen är en ganska smal gata. Vi och våra grannar längs gatan upplever att gatan har blivit smalare än tidigare sedan kommunalt vatten och avlopp installerades. 2. Måsstigen är en av de gator som är mest trafikerad, förutom Fågelvägen, på grund av att gatan leder ner till badplats, båthamn och båtuppläggningsplats. 3. Gatan är så smal så att det är svårt för fastigheterna på andra sidan gatan - Fågelsudd 1:13 och Fågelsudd 1:14 att angöra sina parkeringsplatser utan att köra över del av den aktuella markremsan. 4. Vintertid är det svårt att se var snömassorna ska placeras vid snöplogning om markremsan ska ingå i fastigheten 1:10. Markremsan sköts idag av fastigheterna längs Måsstigen och det kommer att fortsätta på det sättet även framöver. Vi anhåller därför om att markremsan utanför Fågelsudd 1:10 även fortsättningsvis ska ägas av föreningen. Träfasader Vi har i tidigare yttranden föreslagit att nya hus i området ska anpassas till de gamla genom att enbart träfasader ska tillåtas. I samrådsredogörelsen skriver Birgit Endom att Planbestämmelse kring träfaser införs. Vi kan dock inte hitta något kring detta i Planbeskrivningen. Vi önskar att detta införs. Kommentar: Remsan mellan vägen och er fastighet justeras och regleras som gatumark, vilket innebär att det även fortsättningsvis är samfällighetsföreningen som ansvarar för den. Vägen blir därmed bredare vid er fastighet. Efter diskussioner inom kommunen gällande eventuell bestämmelse om träfasad har beslutet tagits att inte reglera detta i plan. Enligt plan- och bygglagen ska en anpassning av ny bebyggelse ske till platsens befintliga karaktär. Därmed kommer frågan att bevakas i bygglovshanteringen. Att införa bestämmelse om krav på material i fasad sker oftast i områden som har ett mycket högt kulturhistoriskt värde eller inom ett område som har mycket stora värden för allmänheten, till exempel i en centralt liggande stadsdel.

161 Samhällsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande (17) Fastighetsägare 4 Vi är inte intresserade av att få överfört arealen på 298 kvadratmeter enligt figur 41 i planbeskrivningen på sidan 27. Anledningen är att kostnaden inte är känd. Kommentar: Planförslaget justeras tillbaka så att marken mellan vägen och er fastighet regleras som naturmark. Fastighetsägare 5 I förslaget till detaljplan har flertalet av parkeringsplatserna inom Fågelsudd markerats "parkering" men inte alla och antar att det inte är någon avsikt med det. De parkeringsplatser som finns behövs för de som inte har plats för biluppställning på den egna tomten men också för besökare. Jag anser att alla parkeringsplatser, även de som inte redovisats, skall ha samma status och säkerställas på samma sätt och att övriga fyra också markeras "parkering". De som förbisetts har markerats på bifogade karta. Kommentar: Alla befintliga parkeringsplatser har i nuvarande planförslag markerats som parkering. Fastighetsägare 6 Planbeskrivning reviderad Jag vidhåller de synpunkter jag lämnat i mitt brev och som citerats i samrådsredogörelsen Därutöver vill jag göra följande kompletterande kommentarer: Jag kan konstatera, att det i huvudsak är Kalmar kommuns intressen, som skall tillgodoses, och inte Samfällighetens medlemmars avseende exploatering av nya tomter och deras placering inom området. Att Samfälligheten före en eventuell försäljning måste göra tomterna säljbara, dvs med framdragna ledningar för VoA, el, väg och markberedning innebär ett stort ekonomiskt risktagande, som en förening av denna karaktär inte skall ägna sig åt! Jag har noterat, att för vårt vidkommande gäller den sammanlagda byggytan 180 kvm med fördelning 165 kvm för huvudbyggnad och 15 kvm för nuvarande befintliga komplementbyggnad. Därutöver skulle enligt för närvarande gällande regler kunna uppföras ett s.k. Attefallshus om 25 kvm. Jag har med tillfredsställelse konstaterat, att tidigare gällande prickmark genom kvarteret har ändrats till bredden 6.8 meter. Samrådsredogörelse

162 Samhällsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande (17) Parkeringsplatser Enligt texten på sidan 1står det följande: "Komplettering kring befintliga parkeringsområden" Vad betyder detta? I flera synpunkter, som citerats i texten på sidan 6, 17 och 19, skrivs det följande: Sid 6. "Kommunen tar gärna emot synpunkter för avgränsningen av parkeringar så att underlaget stämmer överens med verkligheten och tryggar även framtida behovet för parkering. Sid 17. Redovisning av parkeringsplatserna justeras i granskningshandlingar. Sid 19 Redovisning av parkeringsplatserna ska kompletteras i granskningshandlingar." Vad betyder ovanstående i praktiken? Efter infarten till Fågelsudd och passage utefter Fågelvägen passerar man 3 parkeringsplatser, som korrekt på kartan utmärkts såsom parkeringsplatser, för att till slut komma fram till den asfalterade ytan vid Tjäderstigen och Måsstigen. Denna parkeringsyta, nr 4, har felaktigt angetts som GATA! Denna yta är ingen gata och har aldrig använts som något annat än som parkeringsplats: - De som inte vill ha sin bil placerad på tomten parkerar här. - Utomstående badgäster ställer sina bilar här. Gäster till kringliggande fastigheter utnyttjar parkeringen. - Slutligen parkerar de båtägare som har sina båtar i "oceanhamnen" bilarna här under den tid de är på sjön. Parkeringen är områdets mest utnyttjade och ofta fullbelagd! En gata förutsätter trafik och någon sådan har inte förekommit här under gångna 50 åren med undan tag för själva parkeringsprocessen. Rätt beteckning på rätt plats! (I likhet med tidigare nämnda parkeringsplatser utefter Fågelvägen). För de flesta människor är distinktionen mellan gata och parkeringsplats uppenbar. För tydlighets skull kan man med fotografiet i Planbeskrivningen sidan 18 från vänster särskilja följande element: Asfalterad yta, dvs själva parkeringen Stenmur och träd/buskar Del av Fågelvägen Eventuellt blivande tomtmark (syns ej)

163 Samhällsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande (17) Om det nu skulle finnas några andra för oss okända tankar om disponeringen av området, vill vi veta detta för att kunna agera. Om Fågelvägen med tanke på de nya tomterna skulle upplevas som smal, borde den iså fall breddas med mark från skogsområdet norrut! Studiebesök anbefalles! Vi vill ha parkeringen kvar även i framtiden i sin nuvarande utformning och med korrekt angivelse på kartan, dvs PARKERING. I föreliggande förslag har en av totalt fyra parkeringsplatser borttagits, dvs den enligt ovan mellan Tjäderstigen och Måsstigen. Varför? Till sist: Hur kan en PARKERINGSPLATS plötsligt bli en gata? Om ytan även i fortsättningen skall fungera som parkeringsplats frågar man sig hur kan en GATA, enligt kartan, plötsligt åter bli en PARKERINGS PLATS? Kommentar: Aktuellt planförslag har förtydligats och texten parkering lagts in på alla de platser där det idag finns parkering. Vägområdena ha breddats där det är möjligt och om samfälligheten i framtiden finner ett behov av att bredda körytorna är det möjligt enligt detaljplan. Fastighetsägare 7 I planförslaget finns ett område (fig.42) som gränsar till vägen utanför vår fastighet. Om denna del (fig. 42) förs över till Fågelsudd X:XX kan det i en framtid innebära att den redan nu smala Måsstigen blir smalare om tex en mur eller staket byggs längs tomtgränsen till Fågelsudd X:XX då gatan redan idag är i smalaste laget för att nå vår parkeringsplats på fastigheten, detta gäller även fastigheten Fågelsudd X:XX. Måstigen är dessutom den mest trafikerad gatan i området då den leder ner till hamn med båtplatser och sjösättningsrapp samt badplats. Vintertid kommer det att vara svårt att snöröja då det inte finns plats för att snömassorna. Vi fastighetsägare Fågelsudd X:XX, Fågelsudd X:XX och Fågeludd X:XX har diskuterat detta och vi är eniga i att fig 42 även i fortsättningen skall tillhöra föreningen. Kommentar: Remsan intill Fågelsudd 1:10 markeras som gatumark. Gatan kan då inte smalnas av.

164 Samhällsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande (17) Fastighetsägare 8 Syftet med detaljplanen är att främja permanentboendet, men det är ju bara 15 % av fastigheterna som används så. Var är hänsynen till resterande 85% om de faktiskt vill ha just ett fritidshus och därför äger en fastighet i ett område som hela tiden varit ett utpräglat fritidshusområde? Söder om fågelvägen ska man få bygga 180 kvm och maximal nockhöjd 7 meter vilket uttryckligen anges som lämpligt med tanke på omvandlingen från fritidshusområde till permanentbostäder. Man säger att områdets småskaliga bebyggelse och sjöutsikter ska bevaras men jag hittar inget som ger mig, som eventuell granne till fastighet som väljer att nyttja sin fulla byggrätt, möjlighet att värja mig mot den ödeläggelse ett 180 kvm bostadshus med 7 meter till nock skulle medföra av sjöutsikt och småskalig karaktär på de smala (20 meter) tomterna. Idag har nästa alla hus söder om fågelvägen sin ursprungliga höjd, d v s drygt 3 meter. Jag anser att maximalt 140 kvm sammanlagt för huvud- och komplementbyggnad är lämpligt söder om fågelvägen, samt att en maximal totalhöjd anges i stället för det otydliga sättet byggnadshöjd+takvinkel, förslagsvis max 5 meter totalhöjd. Även takvinkel på 32 grader är för brant jmf med områdets existerande bebyggelse och bör minskas. Tomtgränserna, och "snibbarna", mot gatan och baksidan p g a förskjutna tomter var på tal redan när HSB uppfört området, men de tyckte det var för dyrt att räta till då, däremot var det sagt att man fick nyttja snibbarna som sin egen tomt. I princip alla fastigheter har alltså nyttjat den naturmark som finns mellan hus och gata som sin egen tomt och i regel också anlagt staket etc på fram- och baksida i en sned linje mellan sitt ena hörn och grannens förskjutna. När man nu gör om detaljplanen och samtidigt föreslår fastighetsreglering är det oacceptabelt att inte all annekterad tomtmark ritas in som förslag till reglering, av någon anledning har mest delar av A- och B-området fått detta och samtliga snibbar/trianglar mot gata har ändrats till gatumark. Kommunen hävdar detta för att uppnå havsutsiktsmöjligheter, hur då? Ska föreningen gå in och röja på mark man fått bruka som sin egen i nästan 50 år enligt tidigare löfte? Havsutsiktsmöjligheterna går väl också värna genom att förbjuda ny bebyggelse på den utökade marken. Ska fastighetsreglering ske i samband med detaljplanen bör väl all annekterad mark tas med av rättviseskäl och förutsättningar kommuniceras tydligt till alla berörda vad som gäller för denna reglering, vet inte hur det gått till nu men någon större transparens tycker jag inte det varit.

165 Samhällsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande (17) Jag vill möjlighet ges att reglera och lösa in de sammanlagt ca 160 kvm framför och bakom vår fastighet som staketet är placerat enligt då vi använt det som tillhörande vår tomt sedan huset stod färdigt. När det gäller värna havsutsiktsmöjligheterna är väl byggnadens placering på tomten också viktig, jag har svårt att förstå vad som gäller eller är ändrat för detta i förslaget. På många gator är ju tomterna förskjutna vilket förmodligen var för man ville ha husen placerade förskjutet så det bildades utsiktskorridor nära huset där man i regel uppehåller sig. Kan ni inte tydligt värna denna utsikt som ju snarare är den man använder och kan påverkas mer av ett stort hus än buskage och träd i tomtgräns. Det är svårt att tyda grundkartan, men det ser ut som min fastighet bara får bygga ut på framsidan och baksidan är prickad? I så fall kan jag inte tänka mig det skulle uppskattas av min granne uppåt, likaså om min andra granne bygger på sin framsida försvinner vår sjöutsikt. Kommentar: Det är Fågelsudds samfällighetsförening (där samtliga fastigheter inom området är medlemmar) som tagit initiativ till detaljplanen och uttryck de behov som finns. Byggnadshöjden har reglerats utifrån möjligheten att inreda vinden. Höjden är också en anpassning till de nya byggnader som redan byggts inom området. Prickmarken på din grannes fastighet har anpassats så att din sikt åt sydöst inte ska minska. Ingen ny bebyggelse tillåts enligt plan öster om den nuvarande bebyggelsen. Däremot kan byggnaden växa västerut vilket kan påverka siktlinjerna åt sydväst. I samråd med Fågelsudd samfällighetsföreningen utökas inte kvartersmark invid er fastighet med hänsyn till att utsiktsmöjligheter för grannfastigheter kan påverkas negativt nuvarande allmän platsmark som allmänheten har tillgång till minskas. Fastighetsägare 9 Jag vill yrka följande invändningar (synpunkter) gällande föreslagen detaljplan: 1. Jag yrkar på att få möjlighet att fastighetsreglera och lösa in sammanlagt ca 160 kvm av vår fastighet. Den berörda ytan har varit annekterad till fastigheten med staket och har brukats som tomtmark sedan huset stod färdigt. Jag anser att den i detaljplanen föreslagna fastighetsregleringen saknar grund och har dessutom inte rättmätigt kommunicerats till mig, då jag i egenskap av fastighetsägare inte fått kallelse till samfällighetens årsstämma där man enligt uppgift behandlade ärendet. 2. I detaljplanen framhålls att "områdets förhållandevis småskaliga bebyggelse med hög grönandel och sjöutsikter för en del tomter i söder utgör områdets karaktär och ska bevaras". Med exploateringsgrad och byggrätt om 180 kvadratmeter med maximal nockhöjd om "cirka sju meter" söder om Fågelvägen anser jag inte att subjektiva begreppen "småskalig bebyggelse" eller "sjöutsikter" kommer att behållas. Jag yrkar

166 Samhällsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande (17) att huvudbyggnad och komplementbyggnad på sammanlagt maximalt 140 kvadratmeter vore rimligt, med en definierad maximal nockhöjd om 5 meter. Vänligen bekräfta att ni emottagit mina synpunkter. Kommentar: Ingen utökning har skett av de fastigheter som ligger inom strandskyddat område då det inte finns något särskilt skäl som styrker denna möjlighet. En utökning är därmed inte möjlig. De byggrätter som planen medger är en avvägning mellan att möjliggöra ett permanent boende och bevarandet av den småskaliga karaktären. Storleken på byggrätterna har kommunicerats med samfällighetsföreningen samt anpassats till de nya byggnader som redan byggts inom området. Stora avvikelse har skett från gällande detaljplaner. Ambitionen är att bostäderna inom Fågelsudd ska kunna användas för permanent boende och med hänsyn till detta är bebyggelsen att betrakta som småskalig. I samråd med Fågelsudd samfällighetsföreningen utökas inte kvartersmark invid er fastighet med hänsyn till att utsiktsmöjligheter för grannfastigheter kan påverkas negativt nuvarande allmän platsmark som allmänheten har tillgång till minskas. Fastighetsägare 10 Det nya förslaget är en klar försämring för de som önskar bosätta sig permanent i området. Syftet med en ändrad detaljplan är bl.a. att främja ett ökat permanentboende i området. Då anser vi att förutsättningar bör ges till så många som möjligt som är intresserade av ett kustnära permanentboende. Vi är en stor familj som önskar bosätta oss permanent på Fågelsudd om det ges rätt förutsättningar att bygga ett boende som fyller våra behov. Vi är inte nöjda med minskningen av högsta möjliga byggnadsarea inom södra delområdet. Vi är inte nöjda med att den högsta byggnadshöjden sätts till 4,0 meter med största takvinkel 32 grader. Vi anser att förslaget begränsar vem som kan bosätta sig permanent i området begränsar urvalet av standardhus då 32 grader är ett udda mått begränsar boytan då byggnadshöjden 4,0 meter inte ger möjlighet till en övervåning genom olika byggregler och villkor inom området snedvrider konkurrensen Vi godkänner inte förslaget. Kommentar: De byggrätter som planen medger är en avvägning mellan att möjliggöra ett permanent boende och bevarandet av den småskaliga karaktären. Förslaget medger inredande av vind och byggrätt som har anpassats till fastigheterna storlek.

167 Samhällsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande (17) Att byggrätterna är lägre i den södra delen av planområdet beror dels på att fastigheterna är mindre och dels på att siktlinjer mot vattnet önskas bevaras. Fastighetsägare 11 Jag vill inleda med att säga att det är ett väl genomarbetat och bra förslag i sin helhet. Dock har jag två synpunkter på gällande min fastighet Fågelsudd X:XX och dess omedelbara närhet. 1) Södra delen av tomten har prickad mark vilket jag har svårt att förstå anledningen till. Om man i framtiden skulle vilja göra en förändring så är det naturliga stället att bygga på med minst påverkan för grannar och bäst utnyttjande av tomten. Det borde räcka med den vanliga 4 meters regeln. 2) Måsstigen är en smal men trafikerad väg. Markremsan längs Måsstigen (nummer 42) som ni föreslår ska köpas av fastighet 1:10 bör vara kvar som vägren. Jag tror mig veta att vi berörda och grannar överens om detta. Jag själv måste använda denna vägren för att kunna ta mig in och ut på min parkeringsplats. Måsstigen skulle inte klara mötande trafik med ett staket i den vägkanten Markremsan (nr 42) bör även fortsättningsvis tillhöra samfälligheten. Kommentar: Anledningen till prickmarken är i huvudsak att bevara siktlinjer mot vattnet, att inte bygga igen grannarnas siktlinjer. Därmed har det generellt i planen prickats mark i den riktningen som den största delen av havsutsikten är. Prickmarken syftar också till att bevara den luftiga atmosfären i området, att huvudbyggnader inte ska ligga för nära varandra. Komplementbyggnader i form av friggebodar och attefallshus får dock enligt gällande plan- och bygglagen placeras på prickmark. Planen har justerats så att markremsan kvarstår som gatumark och därmed tillhör samfällighetsföreningen. Kommunala nämnder, förvaltningar och bolag Projekt- och exploateringsenheten Projekt- och exploateringsenheten har tagit del av granskningshandlingen. Enheten har inga synpunkter på förslaget. Kommentar: Noteras.

168 Samhällsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande (17) Brandkåren I brandkårens remissvar gällande "Inbjudan till samråd, detaljplan för Fågelsudd 1:123 m.fl.." skrev brandkåren bl.a. följande: "Brandpostnätet ska uppfylla gällande normer. Normerna kan uppföljas genom ett av följande alternativ, se bifogat PM för utförligare beskrivning av alternativen. a. Utbyggnad av traditionellt brandpostsystem med ett avstånd mellan brandposter på högst 150 meter. Flödet i samtliga brandposter ska uppgå till lägst 600 liter/ min. b. En brandpost byggs. Brandposten ska placeras med ett maximalt avstånd på meter från bebyggelsen och dess flöde ska uppgå till lägst 900 liter/ min." Till brandkårens yttrande bifogades även ett PM framtaget av Kalmar brandkår. I PM:et står följande: ''Brandpost kan i vissa lägen ersättas med pumpanordning för sjövatten eller liknande. Denna skall då vara anordnad så att den är frostfri. " Efter ovan nämnda remissförfarande framkom att ett brandpostnät som uppfyller ovanstående krav på brandposter ej kan byggas eftersom det skulle leda till dålig omsättning och undermålig vattenkvalitet för de boende i området som omfattas av detaljplanen. Samhällsbyggnadskontoret (Planenheten) anger i aktuell kungörelse att denna fråga inte är en planfråga, utan att denna fråga ska behandlas utanför processen mellan Kalmar Brandkår och Kalmar Vatten AB. Brandkåren anser att denna fråga i allra högsta grad är en planfråga och ifrågasätter var denna fråga ska behandlas om den inte hanteras i planprocessen. Om frågor gällande brandpostnätet inte ska tas upp i planprocessen, kommer de istället tas upp i bygglovsprocessen. Dock anser brandkåren det orimligt att krav på brandpostnät ställs mot enskild kommuninvånare som väljer att söka bygglov på detaljplanelagd mark. Brandpostnät bör vara en fråga för kommunen som helhet vid framtagandet av detaljplaner. Nedan finns utklipp och kommentarer kring gällande lagstiftning samt styrande dokument inom Kalmar kommun som berör brandvattenförsörjning. Genom handlingsprogrammet har Kalmar kommun valt att trygga brandvattenförsörjningen i kommunen genom ett brandpostnät som följer VAV. Andra kommuner kan ha valt andra sätt. Brandkårens PM (som bifogades vårt tidigare remissvar och som även bifogas här) bygger på VAVP83. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO), 1 kap. 3 Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt."

169 Samhällsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande (17) Utan att ha en trygg brandvattenförsörjning, både på kort och på lång sikt, kommer inte en insats att kunna genomföras på det sätt som lagstiftaren har avsett. Det innebär att kommunen och den kommunala räddningstjänsten måste se till att ha en trygg brandvattenförsörjning för att ha förmåga att kunna påbörja en räddningsinsats. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO), 3 kap. 8 ''En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan skall anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig." Det är därför rimligt att en kommun i sitt handlingsprogram redovisar brandvattenförsörjningen och hur den säkras för att kunna påbörja och fullfölja en räddningsinsats inom godtagbar tid och på ett effektivt sätt. Kalmar kommuns handlingsprogram enligt LSO (antagen av kommunfullmäktige ) Brandposter och vattenreservoarer Brandposter med kapacitet enligt gällande normer finns i tätorterna Kalmar, Rockneby, Lindsdal, Läckeby, Trekanten, Smedby, Rinkabyholm, Ljungbyholm, Vassmolösa, Hagby, Hallto1p, Tvärskog, Påryd, Boholmarna, Dunö, Revsudden och Drag. Under gjordes omfattande kontroller och viss upprustning av kommunens brandposter. I de områden där kapaciteten i brandpostnätet inte är tillräcklig eller då alternativsystem införs ska brandvattenförsörjningen säkerställas med brandpersonal och tankbilar efter särskild utredning. Vid uttag från brandpostnätet ska hänsyn tas till risken för större störningar i dricksvattenförsörjningen. Kalmar Vatten AB ska informeras då uttag från brandpostnätet gjorts. Branddammar och andra öppna vattentag ska inom en rimlig tidsram avvecklas efter beslut av Samhällsbyggnadsnämnden. Underhållsansvar och skötsel Kalmar Vatten AB sköter nyanläggning och underhåll av brandposter. Brandkåren har möjlighet att erhålla aktuella kartor och kapacitetsuppgifter över brandpostnätet. Ansvaret för underhåll av branddammar och öppna vattentag vilar på Brandkåren. " Kalmar kommun har genom detta handlingsprogram valt att trygga brandvattenförsörjningen i kommunen genom ett brandpostnät. Om brandpostnätet

170 Samhällsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande (17) inte är tillräckligt ska brandvattenförsörjningen säkerställas utifrån särskild utredning. Brandkåren anser att en sådan utredning, i de fall då en sådan behövs, bör genomföras i samband med framtagandet av detaljplaner, eftersom det ger möjlighet att i ett tidigt skede genomföra nödvändiga förändringar. Förändringarna kan t.ex. omfatta vilken typ av bebyggelse och avstånd mellan dessa som ska beviljas i detaljplanen. Sammanfattning Brandkåren står kvar vid bedömningen att frågan gällande brandpostnät är en planfråga och står därmed även kvar vid den kravställning som ställdes i samband med tidigare remissförfarande gällande detaljplanen för Fågelsudd 1:123 m.fl.. Kan krav på brandpostnät i aktuell detaljplan för Fågelsudd 1:123 m.fl. inte uppfyllas bör en särskild utredning genomföras. Kommentar: Kommunen har valt att hantera den frågan om brandposter utanför detaljplanearbetet då förändringarna i planen är marginella och ingen större förändring sker jämfört med tidigare situation avseende antalet fastigheter. Ledningsdragande verk, andra företag och myndigheter E.ON Elnät Sverige AB E:ON Elnät noterar att våra tidigare anförda synpunkter har blivit tillgodosedda i samrådsredogörelsen och har därmed inget ytterligare att erinra i ärendet. Kommentar: Noteras. Trafikverket Trafikverket har tagit del av granskningshandlingarna. Handlingarna har nu även kompletterats med en trafikutredning som genomförts. Anslutning Statliga vägar som berörs av planförslaget är väg 602 vars sträckning är väster om planområdet. Anslutning till väg 602 avses ske i en punkt, sydväst om planområdet. Anslutningar till statlig väg ska ha en trafiksäker utformning genom bl.a. goda siktförhållande enligt VGU. I den trafikutredning som utförts kan utläsas att belastningsgraden för anslutningen till planområdet är låg. Sikten vid anslutningen är av låg till mindre god standard, vid aktuell hastighet i landsbygdsmiljö.. Trafikutredningens slutsatser är att korsningen inte behöver byggas om men den föreslår att stopplikt bör införas vid anslutningen ev i kombination med sänkt hastighet.

171 Samhällsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande (17) Trafikverket vill påpeka att sänkt hastighet på väg 602 inte är en godtagbar långsiktig lösning istället för ombyggnad av korsningen. Om åtgärder erfordras, såsom ombyggnad av korsningen får denna finansieras av kommunen och/eller exploatören enligt modellen, den som har nytta av åtgärderna. Buller Kommunen gör bedömningen att genomförandet inte ger betydande bullerpåverkan och att inga bullerskyddsåtgärder behövs. Trafikverket förutsätter att planområdet i sin helhet planeras och utformas så att riksdagens fastställda riktlinjer för trafikbuller inte överstigs. De nödvändiga åtgärder som kan krävas (bullerskydd) ska bekostas av kommunen och/eller exploatören. Trafikverket har inga ytterligare synpunkter. Kommentar: Noteras. Följande sakägare och likställda har inte fått sina synpunkter tillgodosedda: Fastighetsägare 3 Fastighetsägare 8 och 9 Fastighetsägare 10 Bilaga: Samrådsredogörelse daterad Birgit Endom Planarkitekt

172 Handläggare Birgit Endom Upprättad (24) SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för Fågelsudd 1:123 m.fl. Kalmar kommun Planförslaget har varit på samråd under tiden Förslaget har sänts till myndigheter, förvaltningar och föreningar enligt sändlista och till fastighetsägare enligt fastighetsförteckning. Nedan sammanfattas och kommenteras inkomna skriftliga synpunkter. Sammanfattning Flertal av de framkomna synpunkterna gäller föreslagen byggrätt för befintliga och nya bostadstomter samt förslag till utökning av vissa bostadstomter. Några fastighetsägare har lämnat in förfrågan och önskemål om utökning av deras fastigheter. Vidare lämnades synpunkter kring frågor om strandskydd, översvämningsrisk, trafiksäkerhet och naturvärden. Planhandlingar justeras till granskningen främst i följande punkter: - Minskning av högsta tillåtna byggnadsarean inom södra delområden till max 180 m 2 per fastighet - Ökning av högsta tillåtna byggnadsarean för egenskapsområde rekreation till 150 m 2 - Fåtal justeringar som avser utökning av kvartersmark samt omfattning av prickmark - Komplettering kring befintliga parkeringsområden - Trafikutredning har upprättats och bifogas planhandlingar - Justering av placeringsbestämmelsen så att huvudbyggnaden ska placeras minst 4,0 meter från fastighetsgräns - Uppdateringar och förtydliganden under fastighetsrättsliga frågor och konsekvenser Planenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel Fax E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

173 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 2(24) Inkomna synpunkter Länsstyrelsen i Kalmar län Detaljplanen behöver bearbetas för att inte strida mot 11 kap. 10 PBL, punkt 4, strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken som upphävs i strid med gällande bestämmelser samt punkt 5, bebyggelse som kan vara olämplig med hänsyn till översvämning. Behovsbedömning I behovsbedömningen bedömer kommunen att en miljökonsekvensbeskrivning inte behöver upprättas då detaljplanen inte antas medföra någon betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen anser att behovsbedömningen behöver bearbetas under rubriken Andra skyddsvärden avseende strandskydd samt under rubriken Risker för hälsa och säkerhet avseende risk för översvämning. Det innebär att Länsstyrelsen kommer att ta ställning till behovsbedömningen i nästa planskede. Strandskydd Inom planområdet återinträder det generella strandskyddet om 100 meter. Kommunen föreslår att strandskyddet upphävs inom all kvartersmark och delar av allmän platsmark. För upphävande av strandskyddet inom idag befintliga tomter och vägar instämmer länsstyrelsen i kommunens bedömning att särskilt skäl föreligger enligt 7 kap 18 c p.1 MB (ianspråktaget). För de föreslagna 2 nya tomterna på fastigheten Fågelsudd 1:8 föreslås strandskyddet upphävas och som särskilt skäl har angetts tidigare beslut om tomtplatsavgränsning. Länsstyrelsen anser inte att detta skäl är förenligt med de krav som ställs enligt 7 kap 18 c MB. Kommunen behöver därför utveckla de särskilda skälen till granskningsskedet alternativt ta bort tomterna från planförslaget. Områdena är enligt kartunderlag obebyggda och synes tillgängliga för allmänheten. Översvämningsrisk Med hänsyn till lagens krav på lämplig markanvändning anser länsstyrelsen inte att det är lämpligt att kommunen planerar utvidgade byggrätter inom områden som riskerar att översvämmas vid ett 100-årsflöde om inte åtgärder vidtas för att minska konsekvenserna av en översvämning. Till granskningsskedet behöver kommunen därför visa på hållbara lösningar för de utökade byggrätter. Rådgivande synpunkter Natur Inom planområdet finns ett antal grova lövträd som har inventerats av länsstyrelsen. Eftersom det verkar finnas en del entomologiska värden som är knutna till grova lövträd bör träd 30 cm i brösthöjdsdiameter skyddas i planen mot avverkning. Planbeteckningen n med bestämmelsen skydd av stenmur saknas i plankartan.

174 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 3(24) Kommentar: Behovsbedömning, strandskydd och översvämningsrisk: Fågelsudd 1:8 är en stor fastighet som sedan tidigare är bebyggd i södra delen. Planen medger att tre fastigheter avstyckas inom den del som omfattas av ett tidigare beslut om tomtplatsavgränsning. Hela ytan har sedan lång tid utnyttjats som tomt och är därmed inte allemansrättsligt tillgänglig. Remsan närmast stranden bedöms inte vara ianspråktagen på ett sätt så att den saknar betydelse för strandskyddets syften och regleras därför som prickmark, med bibehållet strandskydd. Planförslaget medger endast en avstyckning av redan befintlig tomtmark. Planbeskrivningen förtydligas i det avseendet. Översvämningsrisken berör endast en fastighet (Fågelsudd 1:16) där huvudbyggnaden finns inom riskzonen med för låg marknivå. För denna fastighet gäller såsom för alla andra att ny byggnad ska byggas enligt planbestämmelse kring + 2.8m. För denna fastighet har tillåten byggrätt minskats efter samrådet. Placeringsbestämmelser styr byggnation bort från södra tomtgränsen, dvs. den mot stranden riktade tomtgränsen. Reviderat planförslag medger endast max 180 m 2. Nuvarande huvudbyggnad får finnas kvar, men vid nybyggnation ska föreskrivna tekniska åtgärder vidtas. Detta bevakas genom bygglovet. Behovsbedömningen uppdateras kring strandskydd och översvämningsrisk. Natur: Eftersom detaljplanen omfattar ganska stora skogsområden där det förr eller senare kommer att behöva fällas träd av olika skäl anser kommunen att det är opraktiskt att ha marklovplikt för fällning av träd som är minst 30 cm i diameter. För att skydda de särskilt värdefulla träd, främst några gamla ekar, som finns inom planområdet införs en marklovplikt för fällning av träd med minst 60 cm diameter på en meters höjd På så sätt kan normala skötselåtgärder utföras utan marklov samtidigt som de mest värdefulla träden får ett skydd. Planbestämmelser införs på plankartan Planbestämmelsen n med skydd av stenmuren finns vid nya kvartersmarken i väster. Ett egenskapsområde har justerats då det endast finns stenmur vid södra och östra kvartersmarksgränsen. Lantmäterimyndigheten Plankarta med bestämmelser Inom vilka områden som beteckningen u ska finnas behöver ses över. Befintliga vatten- och avloppsledningar är säkerställda med ledningsrätt och för dessa ledningar behöver inte bestämmelsen u läggas in på kvartersmarken. Den bildade ledningsrätten belastar enbart Fågelsudd 1:123 inom området. Administrativ- och egenskapsgräns är redovisad på samma sätt som Egenskapsgränsen, ändras så att den innehåller kryss också. För förråd och sophantering saknas begränsning om area och antal byggnader. Är tanken att det ska regleras? Strandkartan, bra om även den intolkade gränsen där strandskydd gäller inom området, redovisas, inte bara där strandskyddet upphävs. Planbeskrivning De särskilda skälen till att kommunen beslutar om enskilt huvudmannaskap ska beskrivas.

175 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 4(24) För Fågelsudd 1:8 är ingen minsta fastighetsstorlek angiven, vilket det är på de nya kvarteren i övriga planområdet. Är avsikten att det inte ska regleras, behöver detta förklaras. Befintliga bostadshus på Fågelsudd 1:8 och 1:11 kommer genom detaljplanen att hamna på prickad mark. Är avsikten att byggnaderna ska få vara kvar så är det bättre att tillåta byggnaderna och ta bort prickmarken på den yta där byggnaderna står. I annat fall behöver det beskrivas hur byggnaderna ska tas bort. För Fågelsudd 1:11 innebär det dessutom att fastigheten helt kommer att sakna byggrätt. På sidan 12 står felaktigt att det i den senare detaljplanen för den norra delen av området fanns en bestämmelse om att tomtstorlek maximalt fick vara 750 m 2. Bestämmelsen anger att arealen inte får vara mindre än 750 m 2.. Detta är även beskrivet i stycke 2 på sidan 13, där texten behöver omarbetas. På sidan 17 finns beskrivet att u-område behövs för vatten- och avloppsledningar. För dessa ledningar finns ledningsrätt bildad som enbart belastar allmän platsmark, därmed behövs inte heller något u-område läggas ut på de befintliga bostadsfastigheterna. På sidan 18 i stycket om El och tele, Två transformatorstationer finns inom området, dessa planläggs som E-område. Under stycket om Avfallshantering, detaljplanen kan inte ange på vilket sätt avfallshanteringen ska ske, bara ge förutsättningarna så att den går att ordna. Texten bör justeras. De ekonomiska konsekvenserna som planen medför behöver beskrivas tydligare. Övriga frågor Några redaktionella synpunkter lämnas muntligen till planhandäggaren under hand. Kommentar: Redovisade u-områden gäller endast el- och teledningar. Vatten- och avloppsledningar finns markförlagda vid den allmänna platsmarken i gatan Plankartan justeras så att det tydligt framgår var det gäller både egenskaps- och administrativ gräns i samma gräns. Redovisningen med kryss kompletteras. För sophantering och förråd införs största byggnadsarea 50 m 2 inom egenskapsområdet. Strandskyddskartan förtydligas med gränsen där strandskydd gäller. Särskilda skälen kring enskilt huvudmannaskap förtydligas i planbeskrivningen. Minsta fastighetsstorlek regleras för avstyckningsbara tomter från Fågelsudd 1:8 till minst 1700 m 2. Befintliga byggnader inom Fågelsudd 1:11 och 1:8 och som hamnar inom prickad mark får finnas kvar, men får inte byggas till. Syftet med prickmarkeringen är att styra ny bebyggelse till markområden med mindre översvämningsrisk. För att utnyttja den nya byggrätten kan det innebära att husen behöver tas bort. Uppgifter om minsta tomtstorlek på 750 m 2 justeras enligt framförd synpunkt. Text sid 17 kring befintliga vatten- och avloppsledningar justeras enligt framförd synpunkt.

176 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 5(24) Text sid 18 och stycket kring avfallshantering justeras enligt framförd synpunkt. Boende och fastighetsägare Fastighetsägare 1 Handlingar till rubr. inbjudan daterad fick vi med posten , dvs en vecka före det utannonserade mötet! 1. Om man vill nå så många sakägare som möjligt, måste det betraktas som utomordentligt anmärkningsvärt att skicka ut en kallelse med en veckas varsel i ett ärende, som är av stor vikt och berör alla fastighetsägare och där vi förväntas ha synpunkter. Berörda fastighetsägare består till över 80 % av personer som har sina permanentbostader utspridda över hela södra Sverige. Att dessa kanske helt oplanerat skulle tillbringa helgen på Fågelsudd är inte en självklarhet. Den 7 maj är för övrigt en gemensam arbetsdag på Fågelsudd kl , dvs arbetsdagen slutar i samma ögonblick som samrådet börjar! Har någon form av samordning skett? 2. Efter samrådet är det 2 veckor kvar att inkomma med synpunkter! Vad som framkommer vid detta möte skall eventuellt användas, när deltagarna utformar sina svar. 3.Vilket regelverk styr de tidsramar som har nämnts i ovanstående punkter 1-2? 4. Texten under rubriken "Regler och tillstånd" har jag inte förstått och vill därför få ett förtydligande. 5. Inom området har det redan från början lagts ut ett antal parkeringsplatser i avsikt att minimera parkering på de smala vägarna och av trivselskäl. På medföljande karta är vissa nuvarande parkeringsplatser inte medtagna och någon är utmärkt med NATUR. Det är ju viktigt att parkeringsplatserna fungerar även i fortsättningen, Kommentar: 1.Mötestiden har stämts av med styrelsen Fågelsudd samfällighetsföreningen och framförallt för att de flesta fastighetsägare kommer vara på plats då pga er sedan längre tid planerad arbetsdag. Lokalen har därför bokats i närheten av ert område. I vanliga fall anordnas samrådsmöten på kvällstid under arbetsveckan, men i fallet för ert område där många fastighetsägare är utspridda inom Sverige och även utomlands kom planhandläggaren tillsammans med styrelsen överens om att lägga mötet i anslutning till er arbetsdag så att så många från föreningen och berörda markägare kan vara på plats. Planhandläggaren blev även kontaktad av några fastighetsägare som inte kan vara med på mötet men ville höra av sig och ställa frågor. 2.Samrådstiden för detaljplanen brukar vara 3-4 veckor. Samrådsmötet har därför planerats i början av denna period och för att man kunnat ta del av handlingar en vecka innan mötet. Att lämna sina synpunkter efter samrådsmötet inom en 2 veckors period anses som en rimlig tid. 3.Plan- och bygglagen styr att ett samråd ska vara minst 3 veckor. När och hur ett samrådsmöte anordnas avgörs i varje enskilt fall, men förfarandet och tiden kommunen tillämpar för området Fågelsudd anses vara rimliga.

177 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 6(24) Texten under rubriken Regler och tillstånd beskriver att två beslut (förordnande enligt 113 byggnadslagen, strandskydd) som är kopplade till detaljplaner för område Fågelsudd behöver omprövas i samband med att en ny detaljplan görs. Vad gäller förordnande enligt 113 så föreslås i det nya planförslaget att detta upphävs då det har bildats en gemsamhetsanläggning för den allmänna marken (gator, natur/park) som samfälligheten ansvarar för. Markägaren Fågelsudd samfällighetsförening har med andra ord redan upplåtit marken för allmänt ändamål. Strandskydd är ett annat beslut som finns för att värna om strandnära platser och områden. Om man gör en ny detaljplan för ett område så återinträder strandskydd inom ett område av 100 meter från strandlinjen per automatik. Då det dock redan finns anlagda vägar och avstyckade tomter så redovisar man vilka områden formellt hamnar inom dessa 100 meter, men är redan ianspråktagen i fallet för Fågelsudd och ska kunna finnas kvar som de är. 5.Kommunen tar gärna emot synpunkter för avgränsningen av parkeringar så att underlaget stämmer överens med verkligheten och tryggar även framtida behovet för parkering. Fastighetsägare 2 Vi har några synpunkter på förslaget till detaljplan Fågelsudd: Huvudbyggnad och komplementbyggnader max 140m2, (förslaget 200), risken är att byggnationerna blir för dominerande på de förhållandevis små tomterna. Högsta byggnadshöjd 4,5 m över nollplan, största takvinkel 32 grader, detta kan ge en höjd på 7 meter föreslås i planen, detta kan bli för höga och dominerande byggnader, risk att karaktären på området för påtagligt. Vi föreslår att sänka byggnadshöjden över nollplan samt minska takvinkeln. Tomtgränserna mot gatorna på området från 1964, dra dessa gränser längs med gatorna, på flertalet av dessa tomter finns redan staket som håller denna linje Tomterna 1:12 och 1:18 har staket mot den gemensamma parkeringsplatsen långt utanför tomtgränserna, 1:12 har dessutom en byggnad, (växthus) på det området utanför ursprunglig tomtgräns. Dessa tomter bör justeras efter staketlinjen. Vi är tveksamma till de 4 nya tomterna inne på området, särskilt om byggnaderna kan få en höjd på 7 meter, kan bli för dominant intryck. Detta är idag en plats där det är havsutsikt åt 2 håll. Kommentar: Fastighetsägarna för Fågelsudd 1:12 och 1:19 har tillfrågats och framförd önskemål om utökning av tomtytan norrut mot parkeringen. Plankartan justeras så att tomterna utökas norrut. Nya tomter: se under Samlade kommentarer punkt 1 i slutet av samrådsredogörelsen. Tomtgränser mot gatorna: Kommuner håller fast vid de redovisade tomtgränserna mot gatorna. Kommunen bedömer att havsutsiktsmöjligheter för de mellersta tomterna söder om Fågelvägen främst kan uppnås genom att nuvarande fastighetsgränser mot gatan bibehålls så

178 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 7(24) att inga byggnader, skymmande vegetation eller dyl kan hindra utsikten eller gatans tillgänglighet och lämplig utrymme. Fastighetsägare 3 De utökade tomterna på 1:52 och 1:53 inskränker på havsutsikten från 1:79 och 1:74. Kan dessa utökade tomters område skyddas från att bli bebyggda i framtiden? (sid 24 figur 29 och 30) Kommentar: Kommunens och Fågelsudd samfällighetsföreningens bedömning är att de justerade kvartersmarksgränser motsvarar den sedan en tid tillbaka ianspråktagen tomtmark. Detta ianspråktagande anses ha accepterats av allmänheten och markägaren Fågelsudd samfällighetsförening. Inom Fågelsudd stugområdet eftersträvs att konsevent kunna medge en utökad tomtmark där mark har ianspråktagits utan stor påverkan för allmänheten eller där det har framförts önskemål om utökad tomtmark. Gränsjusteringar har diskuterats med berörd markägare som företräddes av styrelsen för Fågelsudd samfällighetsföreningen. Utökad tomtgräns med plusmark, betyder att befintliga hus ska få stå kvar, men att inga fler eller nya eller större huvudbyggnader ska få byggas inom plusmark. Till granskningen har plusmarken ändrats till prickmark, vilket betyder att även inga nya uthus får placeras där. Planförslaget tar emellanåt inte hänsyn till evtl. friggebodar eller s.k. attefallshus utan styr det som kan styras enligt gällande PBL samt förtydligar intentionen för hur marken får användas. Havsutsikten avses därmed kunna vara möjligt framöver då bebyggelsen styrs mot gatusidan. Tomtutökning för Fågelsudd 1:53 minskas till granskningen så att nuvarande stig inte påverkas och allmänhetens tillgänglighet till NATUR-området inte påverkas samt lämplig siktkorridor beaktas. Fastighetsägarna 4 Syftet med detaljplanen är att möjliggöra utökade byggrätter för att främja ett ökat permanentboende. Samtidigt ska områdets karaktär med småskalig bebyggelse och hög grönandel bevaras. Båda är viktiga men för att området ska kunna behålla sin karaktär kan det vara viktigt att peka på några saker. 1. Vi tror att det är i högsta laget att tillåta en bostadsfastighet på 200 kvm. Då kommer den nya byggnationen att dominera stort över den befintliga bebyggelsen och området kommer att förlora sin karaktär, som man säger sig måna om. Tillåt kvm och resten i form av komplementbyggnader. Vi tror inte heller att det är bra med så höga hus som 7 m. Titta gärna på hur det ser på Öknö i Mönsterås kommun, där många reagerar över stora hus som dominerar över den befintliga bebyggelsen. Vi tror inte att det minskar intresset för permanentboende om ytan minskas marginellt. Vi reagerar också över texten på sid 13, där det står att en nockhöjd på 7 meter är lämpligt med tanke på omvandlingen från fritidshusområde till permanentbostäder. En viss omvandling kommer självklart att ske, men den kommer att ta tid och området kommer inom överskådlig tid att domineras av

179 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 8(24) fritidsbostäder. Därför är det viktigt att inte enbart utgå ifrån vad som gynnar ett permanentboende. 2. Inte någonstans står något om vilka fasader man kommer att tillåta. Vi ser gärna att endast träfasader tillåts. Tegel bör inte accepteras. Detta bör framgå av planen. 3. Plats för ett antal nya tomter har föreslagits. 4 nya tomter föreslås utefter Fågelvägen mittemot avfarten mot Måsstigen respektive Tjäderstigen. Vi kan i sämsta fall acceptera detta, men anser att det finns bättre alternativ. Det föreslagna området är ganska sankt och fuktigt. Dessutom är trafiken sommartid mycket intensiv i området eftersom den leder till badplats och båthamn med transport av båtar och båtvagnar. Ytterligare bebyggelse förvärrar detta. Vi föreslår i stället att fyra nya tomter läggs i förlängningen norrut längs Ugglestigen, två på varje sida. Det är visserligen längre till den större badplatsen, men det finns en mindre badplats vid F-viken. När det gäller havsutsikt så är en förläggning till Ugglestigen bättre än den föreslagna lokaliseringen. I övrigt vill vi bekräfta att vi kommer att ansöka om sammanläggning av våra två fastigheter Fågelsudd X:XX och X:XX. Kommentar: 1. se under Samlade kommentarer punkt 1 i slutet av samrådsredogörelsen 2. Planbestämmelse kring träfasad införs: 3. Trafikökningen som uppstår vid 4 nya tomter motsvarar ca 16 trafikrörelser per dygn, vilket bedöms som en marginell ökning och därmed inte som störande. Placering av nya tomter vid Ugglestigen har diskuterats i tidigare skede men förkastats för att inte påverka det öppna odlingslandskapet längs den gamla landsvägen negativt och som erbjuder vidsträckta utblickar och utsikten mot sjön. I gällande detaljplan har tidigare tagits ställning till att utsikten mot havet ska bevaras inom berörd del. Synpunkt till sammanslagningen av fastigheterna har noterats och vidarebefordrats till lantmäterimyndigheten. Fastighetsägarna 5 Efter att ha tagit del av detaljplaneförslaget för Fågelsudd 1:123 m fl har vi följande synpunkter att anföra: Avfallshantering Vi anser att de föreslagna placeringarna av uppsamlingsplatserna hamnar för nära bostadsfastigheter då vi ser en uppenbar risk för nedskräpning i anslutning till dessa som kan ge stora olägenheter för de närmsta bostadsfastigheterna, inte minst pga kringblåsande avfallsrester. Lämpligt vore att enbart ha en stor uppsamlingsplats i anslutningen till infarten till området då detta läge berör

180 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 9(24) minst antal fastigheter och alla boende passerar den platsen med jämna mellanrum. Om det ändå är så att uppsamlingsplatserna kommer placeras inom området nära bostadsfastigheter så är det mycket viktigt att det sätts upp täta plank runt dessa platser som förhindrar att avfallsrester sprids med vinden inom området. Även estetiskt tillför plank ett mervärde då de döljer avfallsinkasten. Störd utsikt Med tanke på de generellt utökade byggrätterna på befintliga bostadsfastigheter är det av största vikt att stor hänsyn tas till omkringliggande fastigheters utsikt när bygglov skall beviljas för utbyggnad eller komplettering med nya mindre hus. Det har tidigare beviljats bygglov i området där sådan hänsyn inte tagits och på så sätt rejält försämrat utsikten över vattnet för närliggande fastigheter. Fria rörligheten i området Inom området finns ett antal trevliga naturstigar som används mycket när man går till tex badplatsen. Då de nytillkomna fastigheterna i området exploateras är det viktigt att de befintliga gångstråken/stigarna som berörs av detta ersätts med nya stigar för att inte inskränka den fria rörligheten inom området. Kommentar: Med hänsyn till det relativt stora antalet fastigheter som ska lämna sitt hushållsavfall till de nya samlingsplatserna, behöver det finnas minst 3 uppsamlingsplatser. De i planförslaget redovisade platserna bedöms ha placerats på lätt tillgängliga och strategiska platser. För utformning och anordnande av evtl. plank ansvarar fastighetsägaren, Fågelsudd samfällighetsförening. Gångstigar finns inom allmänna platsmarken för NATUR, där fastighetsägaren Fågelsudd samfällighetsförening ansvarar för. Utökning av tomtmark och fastighetsreglering som påverkar den allmänna platsmarken kan endast ske i samråd mellan berörda fastighetsägare. Fastighetsägarna 6 Huvudbyggnad och komplementbyggnader bör vara max 140m2 då risken att byggnationer på föreslagna 200m2 blir för dominerande på de förhållandevis små tomterna. Högsta byggnadshöjd 4,5 m över nollplan, största takvinkel 32 grader, kan ge en höjd på 7 meter vilket föreslås i planen, vilket kan bli alldeles för höga och dominerande byggnader och karaktären på området kan bli för påtagligt. Vi föreslår att sänka byggnadshöjden över nollplan samt att minska takvinkeln. För att behålla områdets karaktär bör trä vara materialet på fasadbeklädnaden. Tomterna 1:12 och 1:18 behöver justeras då man har satt staket utanför tomtgräns samt även satt upp växthus på det som är markerat som grönområde. Dessa två tomter bör justeras efter staketlinjen. Vi är tveksamma till de 4 nya tomterna inne på området, särskilt om byggnaderna kan får en höjd på 7 meter, kan bli för dominant intryck. Detta är idag en plats där det är havsutsikt åt 2 håll.

181 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 10(24) Kommentar: se under Samlade kommentarer punkt 1 i slutet av samrådsredogörelsen. Fastighetsägare 7 Först vill jag säga att förslaget är väl presenterat och genomarbetat. Bra förslag med gemensamma sopstationer. Minskar behovet av stora vändplaner som blir en inverkan på miljön. Total byggrätt och byggnadshöjd Det jag har synpunkter på och vill att ni funderar på en gång till är om det är rimligt i vart fall i områden med tomter på ca 800 kvm att ge möjlighet att bygga 200 kvm inkl. kompletteringsbyggnad och till detta även få placera ut Friggebod och Atterfallshus. Vad jag förstår innebär detta en möjlig byggyta på 240 kvm. Jag ser att de eventuellt vore skillnad på de tomter inom området som är på ca 1000 kvm. Även om det blir fler bostäder på sikt med permanent boende så är området inte byggt som ett modernt villaområde, avseende storleken på byggnaderna. En möjlig total takhöjd på 7 meter som planförslaget ger möjlighet till med en byggnadshöjd på 4,5 meter och en takvinkel på 32 grader känns som att det på ett påtagligt sätt skulle förändra karaktären på området. Husen är betydligt lägre idag. Med önskan om att ni kan ta en ny fundering kring total byggyta och total takhöjd inom området. Kommentar: se under Samlade kommentarer punkt 1 i slutet av samrådsredogörelsen Fastighetsägarna 8 Vi anser att det är av stor betydelse att Fågelsudd behåller så mycket som möjligt av sin karaktär. Höjden på de kommande husen bör hållas nere och fasaderna bör vara i trä. Den sammanlagda byggytan på 200 kvadratmeter bör inkludera ev. Atterfallshus och carport. Kommentar: se under Samlade kommentarer punkt 1 i slutet av samrådsredogörelsen Fastighetsägarna 9 Vi godkänner förslaget men vi har ett växthus och förrådshus som står på grannes till högers förlag hus nr.204 stod där när vi köpte 2000 och stått där länge innan. Skulle behöva ca 8-10 meter åt höger för att täcka detta. Pratat med granne om detta och dom sa att det löser vi. Kommentar: Planförslaget medger inom berört område kvartersmark, vilket inte utgör något hinder för att ha kvar växthuset. Fastighetsreglering mellan er och er grannfastighet Fågelsudd X:XX blir aktuell. Detta ska ansökas hos Lantmäterimyndigheten.

182 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 11(24) Fastighetsägarna 10 Syftet till ny gemensam detaljplan känns riktig. Utöver de i handlingen redovisade syftena är det angeläget att få fler gemensamma bestämmelser för hela området samt en uppdatering till dagens verklighet och framtida behov. Detta blev extra angeläget efter att området fick gemensamt vatten och avlopp Det finns också avvikelser mellan plan och verklighet som nu behöver arbetas in i detaljplanen. En del avvikelser gjordes redan när området började exploateras på 60-talet. Det är positivt att planförfattaren tagit hänsyn till detta i upprättat förslag. Möjligen kan byggrätten på 200 kvadratmeter ifrågasättas om man ska bevara områdets nuvarande karaktär. En idé kan vara t ex 150 kvm plus 30 för komplementbyggnad. Ambition att tillvarata de ursprungliga planernas tankar om att värna sjöutsikten är viktig. Däremot krävs det olika lösningar beroende på fastigheterna och vägarnas placering. Fastigheterna på Andstigen har i de flesta fall sjöutsikt från entrén mot gatan. Utmed Svanstigen ser man i huvudsak sjön från uteplatserna som gränsar mot allmän platsmark. Topografin vid vägens slut utgör en begränsning för utsikten vid entréerna. Därför bör förslaget om att generellt begränsa byggrätten framför befintliga huvudbyggnader studeras ytterligare. En rak väglinje mellan fastighetsgräns och väg förordas på Svanstigen och andra områden där detta inte har någon betydelse för utsikten. Det blir ett tydligare ansvar för skötsel och underhåll i framtiden. Det är positivt att fastigheten Fågelsudd X:XX vid Svanstigens slut anpassas så att fastighetsgränsen får planmässig kontakt med vägen. Huvudbyggnaden är redan 1966 av någon anledning placerad precis i fastighetsgränsen. Det finns inga skäl för att begränsa byggrätten på framsidan såsom skett i planförslaget. Ett framtida garage måste kunna placeras på den sidan mot Svanstigen. Avstånd till huset, grannen, en normal garagelängd samt uppställning mellan garage och väg ger ett behov av ytterligare ett par meter västerut jämfört med upprättat planförslag. Den föreslagna tillkommande tomtytan har ingen betydelse för omgivningen med hänsyn till topografin och områdets utformning i övrigt. En naturstig över grönområdet, som Svanstigens förlängning, kan undertecknade själva åta sig att flytta efter samråd med föreningen. Friytor Området har idag fantastiska möjligheter för lek, rekreation och friluftsliv. Det upprättade förslaget tar god hänsyn till dessa kvalitéer. En detaljplan innebär långsiktig planering. Det är viktigt att planen är flexibel och möjliggör kommande behov. Vi tycker byggrätten på 100 kvadratmeter vid rekreationsområdet för ev. gemensamma behov i framtiden bör ökas.

183 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 12(24) Genomförande Vid genomförandet av planen blir det många markregleringar. Det handlar totalt sett om många men förhållandevis små ytor. För att minimera Lantmäterikostnaderna bör detta samordnas så mycket som möjligt inom området. Kommentar: se under Samlade kommentarer punkt 1 i slutet av samrådsredogörelsen Kommuner håller fast vid de redovisade tomtgränserna mot gatorna. Kommunen bedömer att havsutsiktsmöjligheter för de mellersta tomterna söder om Fågelvägen främst kan uppnås genom att nuvarande fastighetsgränser mot gatan bibehålls så att inga byggnader, skymmande vegetation eller dyl kan hindra utsikten eller gatans tillgänglighet och lämplig utrymme. Samråd kring detta har skett med fastighetsägaren/styrelsen för Fågelsudd samfällighetsföreningen. Placering av huvudbyggnader i fastighetsgräns reglerades som en planbestämmelse i gällande detaljplan. Byggrätt för rekreationsområdet föreslås ökas till sammanlagd 150 m 2 och kommer redovisas i granskningshandlingar. Kommunen och lantmäterimyndigheten ser positiv på samordningen av fastighetsregleringar. Ansvaret för det åligger hos fastighetsägarna. För att åstadkomma en större flexibilitet i placeringen av byggnader på er tomt, justeras prickmarken inom er fastighet. Med hänsyn för grannfastighetens havsutsikt i norr mot sydost utökas prickmark i öster och marken närmast gatan förses med plusmark. Fastighetsägarna 11 Beträffande utökning av tomterna: Först en reflektion. I de fall byggnader uppförts utanför tomten skall tomtgränsen enligt planförslaget flyttas ut så att byggnaderna hamnar på tomten och ägaren erbjudas köpa till marken. Rimligtvis borde även övriga som, där det är möjligt, vill utöka sin tomt få erbjudande om det. Inte minst för att det i många fall annars blir svårt att på ett bra sätt utnyttja de möjligheter som den utökade byggrätten innebär. Vi själva är intresserade av att lägga till ca 10 m på vår tomt åt nordväst och yrkar på att denna möjlighet ges i planen. Utvidgning av tomterna inom strandskyddsområde där allmänna intressen berörs på ett negativt sätt skall inte medges. Strandskyddslagen gäller såväl vid upphävande i samband med planläggning som enskilt dispensärende. Miljöbalken 7 kap. 18 och 18 c. Ett par av de kvaliteter som kännetecknar Fågelsudd är generösa naturområden och god tillgänglighet till strandområdena. Detta gäller framför allt fastigheterna Fågelsudd 1:43 (utvidgning västerut mot gata/vändplan) och fastigheterna Fågelsudd 1:53 och 1:52. Alla ligger inom strandskyddsområde. En privatisering av marken får en avhållande effekt och begränsande inverkan på viljan att passera ner till stranden. De skäl betr. Fågelsudd 1:43 som framfördes på samrådsmötet (att sammanbinda gatumarken med kvartersmarken) ingår inte i de särskilda skäl som anges i

184 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 13(24) miljöbalken. De allmänna intressena att på ett obesvärat sätt passera ner till stranden väger tyngre än de skäl som angetts. Inte heller att uthus placerats utanför tomten eller den planenliga placeringen av huvudbyggnaden i tomtgräns godtas inte som särskilda skäl enligt miljöbalken. Några övriga synpunkter: Under Syfte med detaljplanen står bland annat områdets förhållandevis småskaliga bebyggelse som är en del av områdets karaktär skall bevaras. Förslagets byggrätter tillåter alltför stora hus. T.ex. hus med planmåtten 8x25 m med byggnadshöjden 4,5 m och vid denna husbredd en nockhöjd på 7 m eller ett annat exempel 12x16,7 m med nockhöjden 8,3 m. Det måste föras in begränsande bestämmelser så att avarter undviks. Kanske man ska begränsa bruttoarean i plan 2 för att få ett mer småskaligt intryck. Ev. måste man ha olika utformningsbestämmelser för de olika kvarterstyperna. Kanske dela upp byggrätten på 150 m 2 huvudbyggnad och 50 m 2 komplementbyggnad och tillåta (med tanke på Attefalls- och Friggebodsreglerna) max 2 byggnader per tomt och att dom inte får sammanbyggas. Eventuellt alternativa bestämmelser som innebär att bygger jag i ett plan med byggnadshöjd max. 3,5 m tillåts en större byggnadsarea än om jag väljer att bygga med byggnadshöjden max. 4,5 m (är inte säker men tror att t. ex. Dunöplanen efter alla ändringar är utformad så). Bestämmelsen om bottenbjälklagets lägsta höjd över havsnivån måste preciseras till att gälla lägsta golvnivå. Platsen för avfallshantering som är inritad vid de korsande vägarna bör flyttas in 10 m från hörnet för att inte komma i konflikt med kommunens regler om fri sikt i gatuhörn. Kommentar: Plankartan justeras avseende utökning av er fastighetsyta åt norr och nordväst. Ett mindre område mellan er fastighet och nuvarande vägområde ska finnas kvar för att kunna säkerställa skötsel och evtl. utökning av vägen vid eventuella framtida behov. Mot vägområdet i öster finns underjordiska ledningar som ska skyddas genom u-område och att inga byggnader får uppföras där. Gränsjusteringar har diskuterats med berörd markägare för Fågelsudd 1:123 som företräddes av styrelsen för Fågelsudd samfällighetsföreningen.tomtavgränsningar för 1:43 och 1:53 har justerats efter samrådet så att nuvarande stigar och icke ianspråktagen mark inte berörs av föreslagen tomtutökning. Även sjöutsikten och allmänna intressen vid naturområden bedöms därmed beaktats. Kommunen har tillsammans med fastighetsägaren till allmänna platsmarken, Fågelsudd samfällighetsföreningen, gjort bedömningen att de justerade kvartersmarksgränser motsvarar den sedan en tid tillbaka ianspråktagen tomtmark. Fastighetsägaren till Fågelsudd 1:43 behöver marken nordväster om nuvarande fastighetsgräns för att kunna angöra direkt till sin fastighet; och de uppförda hus väster och söder om nuvarande fastighetsgräns har accepterats av styrelsen och allmänheten inom området sedan en längre tid tillbaka. Eftersom området inte omfattades av strandskydd när utökningen av tomtmarken genomfördes strider inte utökningen mot strandskyddsreglerna. När nu strandskyddet inträder bedömer kommunen att det finns särskilda skäl för upphävande inom den yta som sedan lång tid använts som tomtmark. Synpunkt avseende byggrätt: se under Samlade kommentarer punkt 1 i slutet av samrådsredogörelsen.

185 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 14(24) Formuleringen av planbestämmelsen kring skydd mot ökad havsnivå kvarstår. Kommunen tillämpar principen att en detaljplan inte bör reglera förhållanden inuti byggnader, t. ex. golvnivåer. Kommunen behöver dock påpeka att åtgärder ska vidtas för att skydda nybyggnationer mot översvämmande vatten. Översvämningsrisken berör endast en fastighet (Fågelsudd 1:16) där huvudbyggnaden finns inom riskzonen med för låg marknivå. För denna fastighet gäller såsom för alla andra att ny byggnad och nya tillbyggnader ska byggas på ett sådant sätt naturligt översvämmande vatten upp till nivån + 2,8 meter inte skadar byggnaders konstruktion. För denna fastighet har tillåten byggrätt minskats efter samrådet. Placeringsbestämmelser styr huvudbyggnaden bort från södra tomtgränsen, dvs. den mot stranden riktade tomtgränsen på minst 4 meter. Reviderat planförslag medger endast max 180 m 2. Nuvarande huvudbyggnad får finnas kvar, men vid nybyggnation och ny tillbyggnad ska föreskrivna tekniska åtgärder mot översvämningar vidtas. Detta bevakas genom bygglovet. Plankartan justeras avseende flytt av omnämnt område för avfallshantering. Fastighetsägare 12 Vi är mycket oroliga att vi går miste om vår vackra sjöutsikt som vi värdesätter mycket högt. V.g se bilagor fr. fastighet X:XX (bilaga 1+2) Utökning av tomterna 1:44-1:53 med plusmarkering medför att komplementbebyggelse och anläggning av t.ex. häckar skulle helt ödelägga vår sjöutsikt och minska grönandelen. Syftet med planen är ju att bibehålla småskalig bebyggelse med hög grönandel och sjöutsikter! Vi har dock förstått att ni inte hade kännedom om att det fanns fler sjöutsikter som måste beaktas. Även den föreslagna största byggnadsarean och höjden anser vi strider mot detta syfte. Vi ifrågasätter att tidigare byggnader utanför tomtgräns medför möjlighet till utökning av tomter och bebyggelse för alla i nämnda område. Dessutom skulle en utökning av fastighet 1:53 medföra att vägen för promenader och cykelvägen till stranden måste läggas om. Vi är själva intresserade av möjligheten att utöka vår tomt med prickmark utan olägenhet för andra eller att nuvarande förhållande i praktiken förändras. V.g. se bilaga 2 Kommentar: Gränsjusteringar har diskuterats med berörd markägare för Fågelsudd 1:123 som företräddes av styrelsen för Fågelsudd samfällighetsföreningen. Tomtavgränsningar för 1:43 och 1:53 har justerats efter samrådet så att nuvarande stigar och icke ianspråktagen mark inte berörs av föreslagen tomtutökning. Även sjöutsikten och allmänna intressen vid naturområden bedöms därmed beaktats. Kommunen har tillsammans med fastighetsägaren till allmänna platsmarken, Fågelsudd samfällighetsföreningen, gjort bedömningen att de justerade kvartersmarksgränser motsvarar den sedan en tid tillbaka ianspråktagen tomtmark. Utökad tomtgräns med plusmark, betyder att befintliga hus ska få stå kvar, men att inga fler eller nya eller större huvudbyggnader ska få byggas inom plusmark. Planförslaget justeras till granskningen och plusmarken ändras till prickmark, vilket betyder att även inga nya uthus får placeras där. Planförslaget tar emellanåt inte hänsyn till evtl. friggebodar eller s.k.

186 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 15(24) attefallshus utan styr det som kan styras enligt gällande PBL samt förtydligar intentionen för hur marken får användas. Havsutsikten avses därmed kunna vara möjligt framöver då bebyggelsen styrs mot gatusidan. Synpunkt avseende byggrätt: se under Samlade kommentarer punkt 1 i slutet av samrådsredogörelsen. I samråd med fastighetsägaren för Fågelsudd 1:123, Fågelsudd samfällighetsförening, medges ingen utökning av er fastighet åt öster. Naturremsan mellan tomtraderna och avstånd till nuvarande gångstig bedöms bli väldigt litet så att allmänhetens tillgänglighet till området befaras begränsas eller påverkas negativt. Till skillnad från ert enskilda önskemål medges utökningen av kvartersmark för tomtraden Fågelsudd 1:44-1:53, öster om gångstigen och naturremsan, för att ta ett samlat grepp för 9 st fastigheter i en sammanhängande tomtrad och för att anpassa nuvarande markanvändning till ny detaljplan. Fastighetsägare Med hänvisning till hur förslagsställaren presenterade skälet för att legalisera bebyggelse på B-området, borde också den föreslagna överföringen av mark från Fågelsudd 1:123 till fastigheterna 1:87-1:91 (västra sidan av A-området), få egenskapsbestämmelser som kvartersmark istället för prickmark. 2. Betr. den föreslagna förändringen av avfallshanteringen på området, är jag positiv till den föreslagna lösningen med UWS-stationer, som skall placeras i anslutning till postlådorna. Min tolkning av förslaget innebär dock att det kommer att vara längre intervaller i tömningen, mot nuvarande. Detta föranleder mig att som nära granne med en av stationerna, framföra vikten av att det säkerställs att det kommer att vara ett slutet system, som inte kan orsaka sanitära olägenheter, (ex.vis av lukt eller skadedjur) eller riskerar att medföra ekonomisk skada (fastighetens värdeutveckling) i framtiden. 3. Att det är mycket svårt att i utskickat underlag (grundkartans skala), se skillnaden i markeringarna för vad som är kvartersmark/prickmark. Borde beskrivas tydligare, för att undvika missförstånd. Kommentar: 1. Plankartan justeras, prickmark i västra delen av utökad kvartersmark utgår. Prickmarken fyller ingen funktion för utsiktskorridorer mot vattnet. Generell placeringsbestämmelse för placering av huvudbyggnad minst 4 meter från fastighetsgräns och uthus minst 1 meter från fastighetsgräns ska gälla. 2. och 3. Synpunkter noteras. Fastighetsägare 14 Syfte Att bevara den småskaliga bebyggelsen med hög grönandel och karaktär blir svårt med ett antal nybyggda fastigheter med förmodligen helt annorlunda gestaltning. l varje fall i anslutning till den bebyggelse som finns. Hur tveksamt det kan bli kan studeras på Oknö i Mönsterås. En utökning av byggrätter är naturligtvis positivt och ställdes i utsikt med anledning av genomförandet av vatten- och avloppsprojektet.

187 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 16(24) Bebyggelseområden "Flertalet bostäder är fritidshus men trenden är att fritidshusen övergår till att bli permanentbostäder''. Påståendet kan ifrågasättas, eftersom enligt texten endast cirka 15 sådana finns inom området. Det är alltså lika många procent och då skall man se detta mot bakgrund av att området är cirka 50 år gammalt. Utvecklingen mot permanent boende har alltså varit svag. Tillskapande av 6-10 nya fastigheter skulle med samma procentsats (15) betyda 1-2 ytterligare permanenta bostäder! Kartan Det har föreslagits bl a utläggning av 4 nya tomter utefter Fågelvägen i skogen vid avfarten mot Måsstigen respektive Tjäderstigen. Denna placering innebär dels ett avsteg från tidigare praxis vad gäller lokalisering av tomter och dels ett kanske brutalt ingrepp i den befintliga miljön när det gäller utformningen av dessa hus, eftersom de är nya och således med stor sannolikhet inte kommer att passa in. Om man ser till området i stort har utformningen varit sådan, att man från stora vägen (602) kommer in i området och tar av in på de mindre bostadsgatorna för att nå målet. Utefter Fågelvägen har det aldrig tidigare placerats några bostäder med infart direkt från denna väg. Trafiken var bl a ett skäl och därmed trivseln på tomten. Nu skall denna idé överges och de påtänkta tomterna kommer att vara placerade just utefter Fågelvägen. All trafik in i området sker i något skede på denna "genomfartsväg"-till badet, till båthamnen, sophantering, leveranser av olika slag, t ex byggmaterial, grus- och matjord mm. Om det nödvändigtvis skall läggas ut nya tomter är alternativet Ugglestigen norrut bättre, se kartan! Alla ledningar för el och vatten och avlopp finns vid de idag sista fastigheterna på denna väg. Man måste givetvis lägga ut ytterligare väg motsvarande de nya tomternas sträckning utefter vägen. Detta skall ju de kommande eventuella köparna betala och skall rimligtvis inte belasta Samfälligheten. Tomterna här torde med hänsyn till havsutsikten vara lättare att sälja i förhållande till de som placerats i skogen utefter Fågelvägen. Samfällighetens medlemmar har inte haft möjlighet att taga ställning till eventuellt förslag om försäljning av fast egendom~ dvs mark till tomter! Man skall också vara medveten om det faktum att utbudet av tomter längs Kustvägen inte är litet. l Korpernåla har tomter funnits till salu under flera år och senast har det tillkommit ett antal tomter i Patamalm genom Mönsterås kommuns försorg. Detta sagt med tanke på eventuella kostnader för vår del. Samtidigt påminner jag om diskussionen på samrådsmötet betr. de åtta parkeringsplatserna. Kommentar: Kommunen bedömer att de nya bostadstomterna vid Fågelvägen utgör en lämplig komplettering till befintliga delområden. Placeringen skiljer sig från tidigare placeringskoncept och markerar ny, tillkommande bebyggelse. Placeringen grundar sig på

188 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 17(24) följande: ta hänsyn till strandskyddsbestämmelser, håller ett rimligt avstånd till befintliga bostadstomter, håller anslutningskostnader för VA, el- och tele så liten som möjligt. Placering av nya tomter vid Ugglestigen har diskuterats i tidigare skede, men förkastats för att inte påverka det övergripande, allmänna intresset kring det öppna odlingslandskapet längs den gamla landsvägen negativt som erbjuder vidsträckta utblickar och utsikten mot sjön. I gällande detaljplan har tidigare tagits ställning till att utsikten mot havet ska bevaras inom berörd del. Kommunen bedömer att trafikmängden på berörd del av Fågelvägen inte är av sådan mängd som kan påverka boenden negativt. Redovisning av parkeringsplatserna justeras i granskningshandlingar. Fastighetsägare 14 Eftersom jag nu har tillgång till kartblad enligt bilaga vill jag komplettera mina synpunkter av med följande kommentarer avseende eventuella möjligheter till ytterligare byggnation på fastigheten Fågelsudd X:XX: 1. Genom hela kvarteret mot öster går en "prickad" yta som enligt mina beräkningar utgör cirka 1/3 av vår totala tomtyta och som begränsar/ omöjliggör utnyttjande av de möjligheter till utökad byggrätt som tanken är med den nya detaljplanen. 2. Jag tror, att man från början har tänkt sig fri sikt mot havet genom kvarteret. Nu 50 år senare kan man konstatera, att bodar och gästhus på de olika tomterna i kombination med den tilltagande vegetationen innebär att någon som helst sikt inte längre existerar. Samtliga fastigheter utmed Måsstigen utom vår har utsikt mot havet i norr och det får vi leva med. Grannens (X:XX och X:XX) vegetation lägger hinder i vägen även om vår egen skulle elimineras helt. 3. För vår del kommer vi inte heller att kunna utnyttja den "trekant" av natur mot parkeringen, som eventuellt skulle kunna förvärvas, då det ligger ledningar i marken enligt uppgift. Kravet på 4,5 m avstånd till tomtgräns komplicerar frågan ytterligare. 4. Slutsatsen borde således vara, att det "prickade" stråket genom hela kvarteret borttages i sin helhet för att möjliggöra bra lösningar vid eventuella utökningar eller nybyggnation. Kommentar: 1/2. Plankartan justeras och prickmark i västra delen av er tomtrad minskas. Prickmark betyder att nuvarande byggnader får finnas kvar, men att inga nya byggnader får placeras där. Planförslaget tar emellanåt inte hänsyn till evtl. friggebodar eller s.k. attefallshus utan styr det som kan styras enligt gällande PBL samt förtydligar intentionen för hur marken får användas. 3. Utökning av er tomtmark norrut har beaktats och kvartersmark har utvidgats. Inom berörd del finns underjordiska ledningar varför det gäller byggnadsförbud inom u-området. Marken kan dock användas som tomtmark och exempelvis tillfart.

189 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 18(24) Fastighetsägarna 15 Vi är i grunden positiva till förslaget på den nya detaljplanen för Fågelsudd 1:123 m fl. Som ägare till Fågelsudd X:XX vill vi att prickad mark på tomtens östra del borttages. Utöver detta avstyckas del från Fågelsudd 1:123 och överförs till Fågelsudd 1:85. Denna del blir förslagsvis tomtens längd 34 meter och en bredd av 4,5 meter mot öster, dvs 153 kvm. Den överförda delen prickas. Ersättning till Fågelsudd 1:123 betalas av Fågelsudd 1:85 lika som för övriga avstyckningar. Om detta genomförs ser vi möjlighet att behålla befintlig byggnad som idag finns inom prickad del samt i framtiden nyttja tomten bättre med en ny byggnad på max 200 kvm. Detta medför bättre möjlighet för framtida permanentboende. Om ovan förändring beviljas så kommer vi att godkänna rubricerat förslag. Kommentar: Nuvarande prickad tomtmark i öster utgör 4,5 meter, vilket i princip motsvarar de angivna placeringskrav och gällande brandkrav. Enligt fastighetsägaren för Fågelsudd 1:123 finns inget intresse av att sälja och överföra ovannämnda markbit till Fågelsudd X:XX. Er tomtplacering längst ner i söder mot stranden medför att utsikter för grannfastigheter i norr kan påverkas av utökad tomt. Nuvarande naturremsan mellan tomtraderna bedöms bli mycket mindre vid er önskade tomtutökning så att allmänhetens tillgänglighet till området befaras begränsas eller påverkas negativt. Till skillnad från ert enskilda önskemål medges utökningen av kvartersmark för tomtraden Fågelsudd 1:44-1:53, öster om gångstigen och naturremsan, för att ta ett samlat grepp för 9 st fastigheter i en sammanhängande tomtrad och för att anpassa nuvarande markanvändning till ny detaljplan. Prickmarken mot NATUR ska därför finnas kvar och tomtutökning av er fastighet medges inte i planförslaget.

190 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 19(24) Fastighetsägare 16 Dagens karaktär är sommarstugeområde kvm max kommer att förminska alla befintliga hus. det största husets yta bör inte överstiga ca 120 kvm för att inte sticka ut oproportionerligt. Parkering: de befintliga platserna bör behållas så att inte alla bilar måste stå på tomterna. På skissen saknas 1: P framför 1:110. 2:P mellan 1:105 och 1:113 3: vid gata intill 1:11 och 1:12 Kommentar: Synpunkt avseende byggrätt: se under Samlade kommentarer punkt 1 i slutet av samrådsredogörelsen. Redovisning av parkeringsplatserna ska kompletteras i granskningshandlingar. Fastighetsägarna 17 Vi tycker att fastigheter 1:20-1:24 skall ha samma storlek på fastighetsbildningen framför hus. Nu tar man hänsyn till de som olovligen byggt verandor och får därmed mer yta avstyckad. Vår fastighet X:XX har ingen veranda/utbyggnad och har blivit föreslagen 2 kvm istället för de andras 15, 41, 42, 36 respektive kvm. Vänligen gör en mer homogen avstyckningsstorlek för alla nämnda fastigheter ovan. Kommentar: Planhandlingar justeras så att Fågelsudd 1:23 får utökning österut, i likhet med markytor för grannfastigheter. Kommunala nämnder, förvaltningar och bolag Projekt- och exploateringsenheten Projekt- och exploateringsenheten har tagit del av samrådshandlingen gällande detaljplan för Fågelsudd 1:123 m.fl. Enheten har inga synpunkter. Kommentar: Noteras. Kalmar Brandkår Åtkomlighet för räddningstjänsten: 1. För att underlätta släckangrepp och minimera insatstiden bör räddningsfordon komma så nära byggnadernas entréer att man inte behöver dra slang och transportera materiel mer än 50 m. Dessutom bör gång avståndet vara högst 50 m om nödutrymning avses ske med bärbara stegar. 2. Räddningsväg ska anordnas om det befintliga gatunätet inte ger tillräcklig åtkomlighet för räddningsinsats eller för utrymning med räddnings tjänstens stegutrustning.

191 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 20(24) En räddningsväg: a. Ska ha en fri höjd på minst 4 meter. b. Ska ha bärighet motsvarande angränsande vägnät eller tåla ett axeltryck av 100 kn. c. Bör vara försedd med ett hårdgjort ytlager av grus, asfalt eller motsvarande. Hårdgjorda gräsmattor rekommenderas inte. d. Ska ha en körbandebredd på minst 3 meter på raksträckor. e. Ska ha en längslutning på max 8 %, tvärfall 2 % och vertikalradien (konkav eller konvex) minst 50 meter. f. Ska ha en inre radie i kurvor på minst 7 meter och det bör fin nas sådan breddökning och hinderfritt sidoområde före, genom och efter kurvan så att stegfordon kan framföras. g. Ska markeras med standardiserad skylt. h. Ska underhållas och snöröjas. Exempel på underhåll är skötsel av träd som kan hindra stegresning. i. Bör ha angöringen i anslutning till byggnadens adress Brandposter: 3. Brandpostnätet ska uppfylla gällande normer. Normerna kan uppfyllas genom ett av följande alternativ, se bifogat PM för utförligare beskrivning av alternativen. a. Utbyggnad av traditionellt brandpostsystem med ett avstånd mellan brandposter på högst 150 meter. Flödet i samtliga brandposter ska uppgå till lägst 600 liter/ min. b. En brandpost byggs. Brandposten ska placeras med ett maximalt avstånd på meter från bebyggelsen och dess flöde ska uppgå till lägst 900 liter/ min. Kommentar: Brandpostförsörjningen inom aktuellt planområde är i ingen planfråga och behöver utredas vidare, med Kalmar brandkår och KVAB som berörda. I kontakt med KVAB lämnades följande upplysning till samhällsbyggnadskontoret: KVAB har inte byggt ut något brandpostsystem i detta område. KVAB klarar inte kravet på 10 l/s för de mindre ledningar som lades här enbart utifrån bebyggelsens behov. Att lägga större ledningar för att klara 10 l/s hade inneburit risk för dålig omsättning. Det kanske finns andra möjligheter för Brandkåren att hämta vatten i närheten. Närmsta Brandpost som klarar 900 l/min finns i Kåremo, men det är mer än 5 km från Fågelsudd. Det blir alltså svårt att klara alternativsystemet här. Kalmar Vatten AB Befintlig bebyggelse ligger inom kommunalt verksamhetsområde för vatten och spillvatten. Detta bör kompletteras under Teknisk försörjning. Likväl att spillvattensystemet är ett s.k. LTA-system (Lätt tryck avlopp). Det innebär att varje fastighet har en mindre pumpstation. Kalmar Vatten AB tillhandahåller pumpstationen och sköter underhåll medan fastighetsägaren står för installation och tillsyn. Kommentar: Noteras. Planhandlingar justeras.

192 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 21(24) Ledningsdragande verk, andra företag och myndigheter Kalmarsundsregionens Renhållare (KSRR) Ksrr har tagit del av detaljplanen för Fågelsudd 1 : 123 m.fl och konstaterar där att förslag för 3st centralt belägna uppsamlingsplatser för hushållsavfall är förslaget. Ksrr har deltagit i möte med föreningen där frågan diskuterades och kan härmed konstatera att vi har samsyn på avfalls lösningen. Ksrr är behjälpliga vid frågor för bästa placering gällande tillgänglighet och liknande. Gemensamma hämtplatser gynnar både boende miljö och arbetsmiljö. Kommentar: Noteras. TeliaSonera Skanova Access AB Skanovas teleanläggningar/rättigheter berörs inte/påverkas inte av rubricerat planförslag. Vi har därför inget att invända mot gällande detaljplaneförslag. Kommentar: Noteras. Trafikverket Trafikverket har tagit del av samrådshandlingarna för rubricerat ärende. Detaljplanens syfte är att möjliggöra utökning av byggrätter och tillskapa möjlighet för fler bostadsfastigheter inom Fågelsudd stugområde för att främja ett ökat permanentboende. Anslutning Statliga vägar som berörs av planförslaget är väg 602 väster om planområdet. Anslutning till väg 602 sker i en punkt, sydväst om planområdet. Anslutningar till statlig väg ska ha en trafiksäker utformning genom bl.a. goda siktförhållande enligt VGU, Vägar och Gators Utformning (senaste publikationen). Trafikverket delar inte kommunens uppfattning att den angivna anslutningen har bättre siktförhållanden än den tidigare anslutningen vid fastigheterna Fågelsudd 1:3 och 1:2. Enligt planhandlingarna omfattar planförslaget drygt 100 bostäder, befintliga och nya som blir möjliga att bo i permanent. Trafikverket anser att antalet bostäder, om samtliga avses att kunna användas permanent kommer att innebära en avsevärd trafikökning på och vid befintlig anslutningspunkt. Anslutningspunkten bör inkluderas i planen, då vår bedömning är att det finns ett behov att utreda hur planområdets trafikalstring kommer att påverka anslutningen till väg 602. Trafikverket kräver därför att planhandlingarna kompletteras med en trafikutredning, där en rätt utformad korsningslösningslösning utifrån beräknad trafikalstring och trafikbelastning studeras för anslutning till väg 602. Om åtgärder erfordras, såsom ombyggnad

193 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 22(24) av korsningen får denna finansieras av kommunen och/eller exploatören enligt modellen, den som har nytta av åtgärderna. Buller Trafikverket förutsätter att planområdet i sin helhet planeras och utformas så att riksdagens fastställda riktlinjer för trafikbuller inte överstigs. De nödvändiga åtgärder som kan krävas (bullerskydd) ska bekostas av kommunen och/eller exploatören. Kommentar: Kommunen har upprättad en trafikutredning. Trafikutredningen bifogas planhandlingar och översänds till Trafikverket i samband med granskningen. Utredningen visar att belastningsgraden med den aktuella korsningslösningen inte överskrider nivån för god framkomlighet. Sikten vid den södra infarten till Fågelsudd bedöms efter mätningar vara av högre standard än den vid norra infarten. Aktuell korsningsutformning i söder har tillräcklig kapacitet för att klara av det förväntade trafikflödet, av denna anledning ser Kalmar kommun inte något behov av att bygga om korsningen. Till förmån för ökad siktstandard ser Kalmar kommun att stopplikt bör införas från sekundärvägen till primärvägen. Kalmar kommun rekommenderar Fågelsudds samfällighetsförening att ansöka om stopplikt vid anslutningspunkten samt att upprätthålla skötsel av vegetation till förmån för gällande siktkrav och trafiksäkerhet. Alternativ för ytterligare ökad trafiksäkerhet kan vara att sänka hastigheten på sträckan förbi korsningen på väg 602. Väg 602 har idag hastighetsbegränsningen 70 km/h och trafikmängden kommer att uppgå till ca ÅDT efter planändringen enligt kommunens beräkningar. Detta kan jämföras med trafikmätningar från 2012; 480 ÅDT söder om Fågelsudd, 550 ÅDT norr om. Från Fågelsudd beräknas uppstå ca 430 trafikrörelser/dygn med befintliga och nya fastigheter. Ökningen kommer främst att ske vintertid eftersom befintliga fastigheter redan har trafik på sommaren och det endast tillkommer ca 10 hus. Detta bör inte påverka den ekvivalenta bullernivån mer än marginellt och för de maximala nivåerna förutspås ingen ändring. Avstånd från vägmitt av 602 och närmaste föreslagen ny bostadstomt är ca 80 meter. Enligt Boverkets och SKL s beräkningsunderlag Hur mycket bullrar vägtrafiken från år 2016, underskrids 50 dba ekvivalent vid denna bostad. Möjlighet att skapa uteplats som även klarar 70 dba max finns. Därmed följs gällande riktvärden enligt SFS 2015:216. Trafikrörelser och hastigheten inom befintliga stugområdet medför ingen bullerpåverkan som överskrider gällande riktvärden. Kommunens bedömning är att genomförande av detaljplanen inte ger någon betydande bullerpåverkan och att inga bullerskyddsåtgärder behövs. E.ON. Elnät Sverige AB E.ON Elnät Sverige AB har tagit del av inkomna handlingar i ovan rubricerat ärende och har följande synpunkter. Teknisk försörjning elnät Det finns två befintliga transformatorstationer inom planområdet och är markerade med E-område i plankartan.

194 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 23(24) Enligt Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter måste en starkströmsanläggning vara utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis, vilket bland annat innebär att den ska vara utförd enligt svensk standard. Av svensk standard SS- EN samt tillhörande Handbok SEK 438, utgåva 2, framgår att minsta tillåtna avstånd mellan transformatorstation i byggnad och brännbar byggnadsdel eller brännbart upplag är 5 meter. Denna markanvändningsbegränsning bör framgå av planen. Vi föreslår att det i planbestämmelserna anges Minst 5 meter avstånd mellan transformatorstation och brännbar byggnad eller upplag. Det ska även vara möjligt att kunna ta sig till transformatorstationen med tungt fordon. Det finns även ett befintligt elnät med 10 kv jordkablar och 0,4 kv jordkablar enligt bifogad karta. Vi förutsätter att befintliga elanläggningar kan behållas och där ledningsflyttningar blir aktuella förutsätter vi att överenskommelse träffas. Transformatorstationerna har kapacitet att försörja även den utökade exploateringen. Dock behövs det nya 0,4 kv jordkabelmatningar från respektive transformatorstation till den utökade exploateringen. Vi förutsätter god framförhållning och samordning inför en utökad exploatering. För samråd och ytterligare information om E.ON Elnät Sverige AB:s anläggningar kontaktas Gunnar Krondahl, E.ON Elnät Sverige AB, tfn Vi noterar att det i planbeskrivningen under stycket El- och tele på sidan 18 står att Ledningar inom kvartersmark redovisas genom u-område och säkerställs genom ledningsrätt. E.ON vill komplettera denna punkt med att ledningar läggs med servitut eller ledningsrätt. För övrigt har vi inget att erinra. Kommentar: Noteras. Planhandlingar kompletteras kring skrivelse och planbestämmelse om 5-meters skyddsavstånd och förbud för byggnation eller brännbart upplag intill transformatorstation. Följande har accepterat planförslaget skriftligt: Postnord Sverige AB 5 fastighetsägare inom planområdet 2 sakägare och likställda har inte fått sina synpunkter tillgodosedda

195 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 24(24) Samlade kommentarer 1. Kommunens målsättning är att kunna möjliggöra för bostäder som motsvarar rådande byggnadstyper och gällande tillgänglighetskrav för nya bostäder. De föreslagna byggrätterna uppfyller dessa krav. Kommunen eftersträvar vidare att kunna erbjuda en flexibilitet för att kunna bosätta sig permanent och utforma sin bostad efter sina individuella behov. De utökade byggrätterna bedöms tillämpas främst vid nybyggnationer. Till- och ombyggnad av befintliga huvudbyggnader bedöms ske successivt och i samband med att man vill och eftersträvar att bosätta sig permanent. Detta innebär tilläggsisoleringar och väggförstärkningar. Med erfarenheter från andra fritidshusområden som genomgår liknande omvandlingsprocess till permanentbosättning tillämpar kommunen därför en allmän praktiserad byggrätts- och byggnadsutformning för att undvika avvikelser för speciallösningar till befintliga hus. De föreslagna planbestämmelserna kring högsta byggnadsarea utgör vidare en möjlighet och inget tvång för fastighetsägaren att utnyttja byggrätten till maximalt utnyttjande. Kommunen anser vidare att bebyggelseområden inom olika delar av Fågelsudd skiljer sig i sin karaktär från varandra pga tomternas utformning och placering mot gata samt nuvarande byggnadsplaceringar och byggnaders storlekar. Fastigheter i norra delen, dvs. norr om Fågelvägen, och delområdet i sydväst anses ha en större flexibilitet att placera byggnader inom bostadsfastigheten. Detta beror på dess placering i förhållande till gata och att inga direkta utsiktskorridorer mot havet behöver tas hänsyn till. I centrala och östra delområden söder om Fågelvägen utgör ofta tomplaceringar gentemot gatan samt önskvärda fria utsiktskorridorer från huvudbyggnader mot havet i söder begränsande faktorer för att kunna placera och utforma sina byggnader. Efter samrådet har kommunen därför gjort en justering av den högst tillåtna byggnadsarean. För bostadstomter söder om Fågelvägen har tillåtna sammanlagda byggnadsarean per fastighet minskats till 180 m 2. Vid genomsnittliga tomtstorlekar på ca 800 m 2 motsvarar denna exploateringsgrad procent. Kommunen bedömer det som en mera anpassad bebyggelseskala och täthet än de tidigare förslagen på sammanlagt 200 m 2 motsvarande 25 procent. Samtidigt ska ökningen av byggrätten utgöra en tillräcklig stor och lämplig förändring för fastighetsägarna för att kunna bygga till eller nytt och därmed kunna bosätta sig permanent. Kommunen håller dock fast vid att en låg takvinkel ska hålla byggnadsvolymen på en rimlig nivå. Byggnadshöjden sänks till 4,0 meter. Birgit Endom Planarkitekt

196 Handläggare Birgit Endom Upprättad (35) Reviderad PLANBESKRIVNING Granskningshandling 2 Detaljplan för Fågelsudd 1:123 med flera fastigheter, Kalmar kommun Planeringsenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel Fax E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

197 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Dnr (35) Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Syfte med detaljplanen... 3 Plandata... 3 Inledning... 4 Handlingar... 4 Planförfarande och tidsplan... 5 Genomförandetid... 5 Medverkande tjänstemän... 5 Ändringar sedan Granskning Tidigare ställningstaganden... 7 Överkommunala beslut och dokument... 7 Översiktliga plandokument... 7 Byggnadsplaner... 8 Kommunala beslut i övrigt... 9 Förutsättningar och förändringar Natur- och kulturmiljö Bebyggelseområden Vattenområden Friytor Gator och trafik Teknisk försörjning Störningar och risker Genomförande Organisatoriska frågor Fastighetsrättsliga frågor Tekniska frågor Konsekvenser Inverkan på miljön behovsbedömning Sociala konsekvenser Ekonomiska konsekvenser... 32

198 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Dnr (35) Sammanfattning Fågelsudds samfällighetsförening har inkommit med ansökan om planändring för att utreda möjlighet till utökning av byggrätter efter installation av kommunalt vatten och avlopp. Förslaget till ny detaljplan medför bland annat att 6 nya tomter kan avstyckas. För befintliga tomter inom området innebär förslaget i vissa fall en utökning av tomtytor, nya samt större byggrätter. Syfte med detaljplanen Planens syfte är att möjliggöra utökning av byggrätter och tillskapa möjlighet för fler bostadsfastigheter inom Fågelsudd stugområde för att främja ett ökat permanentboende. Områdets förhållandevis småskaliga bebyggelse med hög grönandel och sjöutsikter för en del tomter i söder utgör områdets karaktär och ska bevaras. Möjlighet till avstyckning för ett fåtal nya bostadstomter ska prövas. Plandata Fågelsudd Fågelsudd är beläget intill Kalmarsund i den norra delen av Kalmar kommun. Fågelsudd ligger vid kusten mellan Kalmar och Mönsterås. Till Kalmar är avståndet med bil cirka 3 mil och till Mönsterås är det cirka 2 mil. Området är planlagt sedan tidigare med tre byggnadsplaner från och 1970-talet. Inom föreslaget planområde finns idag cirka 100 fastigheter. Planområdet omfattar cirka 42,5 hektar.

199 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Dnr (35) badplats Fågelsudd Inledning En planbeskrivning ska underlätta förståelsen för planförslagets innebörd och redovisa de syften och förutsättningar planen har. Planbeskrivningen ska också redovisa eventuella avsteg som gjorts från kommunens översiktsplan eller upprättat planprogram. I beskrivningen ska skälen till planens utformning och de bestämmelser som valts motiveras. Planbeskrivningen har ingen egen rättsverkan utan ska vara vägledande vid tolkning av detaljplanen. Handlingar Planhandlingarna består av: Plankarta med bestämmelser och grundkarta Planbeskrivning Fastighetsförteckning Till planen hör också: Behovsbedömning Trafikutredning Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande (granskning 1)

200 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Dnr (35) Planförfarande och tidsplan Detaljplanen handläggs enligt så kallat standardförfarande enligt Plan- och bygglagen 2010:900 5 kapitlet i dess lydelse för och förväntas ha följande preliminära tidsplan: Samråd 2:a kvartalet 2016 Granskning - 4:e kvartalet 2016 Granskning 2-2:a kvartalet 2017 Antagandeprövning i samhällsbyggnadsnämnden 3: e kvartalet 2017 Antagande i kommunfullmäktige - 3: e kvartalet 2017 Schematisk figur över planprocessen enligt normalt förfarande. Genomförandetid Planens genomförandetid är satt till 5 år räknat från den dag då planen vinner laga kraft. Medverkande tjänstemän Planen har upprättats på samhällsbyggnadskontoret i samarbete med kommunledningskontoret och Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun samt Vattenoch Samhällsteknik AB. Ändringar sedan Granskning 1 Då omarbetningen av planförslaget efter första granskningen innebar ett flertal ändringar och tillägg har kommunen valt att göra en ytterligare granskning av planen. De huvudsakliga förändringarna i planen innebär att planen bättre förhåller sig till höjda havsnivåer som förväntas bli en framtida följd av klimatförändringarna. Följande planbestämmelser har därför tillkommit: Marklov krävs för att ändra markens höjd mer än +/-0,5 meter. Högst 40 % av fastighetsarean får hårdgöras. Inom B-områden får bygglov ej ges för om- och tillbyggnader av huvudbyggnader samt komplementbyggnader som avses att inredas som bostad med lägre golvnivå än +2,8 meter över nollplanet (i höjdsystemet RH 2000). Delar av byggnaden som placeras lägre än +2,8 meter ska tåla vatten till följd av stigande havsnivåer. a 3 Nuvarande marknivåer inom allmän platsmark tillåts att justeras för att möjliggöra en anpassning till framtida klimatförändringar.

201 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Dnr (35) e 3 - Utnyttjandegrad. Högsta byggnadsarea är 100 m 2 per fastighet. (Gäller för fastigheten 1:16 då denna till störst del ligger på marknivå mellan 1-2 meter över havet). e 4 - Utnyttjandegrad. Högsta byggnadsarea är 120 m 2 per fastighet. (Gäller för fastigheten 1:15 då denna till störst del ligger på marknivå mellan 1,5-2,6 meter över havet). + (plusmark) På marken får endast komplementbyggnader placeras. (Gäller endast på del av fastigheten 1:15). Därutöver har fastigheten 1:59 fått utökad fastighet åt öster motsvarande cirka 300 m 2. Fastigheterna Fågelsudd 1:8 1:11 utgår ur planen. Då marknivåerna är så pass låga och en utfyllnad av marken inte bedöms rimlig i förhållande till omgivande marknivåer och gata, har fastigheterna lyfts ur planen. Vid bygglovsansökningar eller fastighetsregleringar behandlas dessa fastigheter på samma sätt som andra fastigheter som ligger utanför detaljplanelagda områden. Bestämmelser om parkering har lagts in. Viss prickmark (som innebär att marken inte får förses med byggnader) har justerats för att dels minska risken för skador på byggnader vid framtida översvämningar och dels säkra sjöutsikten från grannfastigheter.

202 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Dnr (35) Tidigare ställningstaganden Överkommunala beslut och dokument Riksintresse Planområdet omfattas av riksintresse enligt 4 kapitlet 1 och 4 miljöbalken, högexploaterad kust vilket innebär att fritidshus bara får tillkomma vid befintlig bebyggelse inom kustområdet. De områden som omfattas är med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet av riksintresse. Planförslaget bedöms inte påverka riksintresset negativt eftersom de nya tomterna ligger i anslutning till befintliga tomter. Miljökvalitetsnormer för vatten Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i 5 kapitlet miljöbalken. EU:s vattendirektiv har införts i miljöbalken genom Förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS 2004:660). I enlighet med detta har Vattenmyndigheten beslutat om miljökvalitetsnormer, förvaltningsplaner samt åtgärdsprogram för i princip alla vattenresurser (såväl yt- som grundvatten). Miljökvalitetsnormerna anger den status som bedöms kunna uppnås och vidmakthållas i vattenresursen. Planområdet berör kustvattenförekomsten Bockskärs skärgård (SE ). Grundvattnet på platsen tillhör Kalmarkustens sandstensformattion (SE ). Genomförandet av detaljplanen bedöms inte motverka ett uppfyllande av miljökvalitetsnormerna under förutsättning att omhändertagande av dagvatten sker enligt kommunens mål och principer. Se vidare under Dagvatten. Ingen negativ påverkan förväntas då mängden dagvatten som tillkommer till följd av planförslaget är liten och förutsättningarna för lokalt omhändertagande är mycket god. Bockskärs skärgård Vattenförekomsten har 2009 klassats som kustvatten med måttlig ekologisk status och god kemisk status (exklusive kvicksilver). Vattenförekomsten ska senast 2021 ha uppnått en god ekologisk status eftersom det har bedömts som tekniskt omöjligt att uppnå statusen till 2015 (vilket var det angivna målet). I förslaget till ny klassning inför perioden föreslås fortsatt måttlig ekologisk status med en förlängd tidsfrist till Miljöproblemet bedöms vara övergödning och miljögifter. Kalmarkustens sandstensformation Vattenförekomsten har klassats som grundvatten med god kvalitativ och god kemisk status. Översiktliga plandokument Översiktsplanen för Kalmar kommun är antagen Några särskilda riktlinjer för Fågelsudd finns inte. Generellt för kommunen, anges under ledstjärnan Mer Möre, att många vill bo och arbeta i Möre och dess natur- och kulturmiljöer är en tillgång för alla invånares livskvalité och fritid.

203 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Dnr (35) Följande två övergripande strategier för ökad attraktivitet och tillväxt kan tilllämpas för Fågelsudd: Flera ska få chans att arbeta och bo vid Kalmarsund. Livskvalitén är hög vid Kalmarsund. Under rubriken Fler ska få chans att arbeta och bo vid Kalmarsund anges bland annat följande: För att hushålla med mark- och naturresurser bör vi bygga i befintliga områden där infrastruktur redan finns. Genom att bygga i kollektivtrafiknära lägen främjas den miljömässiga hållbarheten. Fågelsudd ligger vid väg 602 längs kusten mellan Kåremo och Pataholm och trafikeras av en busslinje (hållplats finns vid Fågelsudd). Kommunalt vattenoch avlopp finns. Fågelsudd ligger närmare Mönsterås än Kalmar och Trafikverkets trafikmätning 2012 visar på något fler trafikrörelser mot Mönsterås jämfört med mot Kalmar. I översiktplanen har kommunen tagit ställning till att bland annat ha en god planberedskap för att möta en ökad efterfrågan för att bo och verka i Möre. Kommunen har även tagit ställning till samverkan med grannkommunerna för att utveckla kvalitéer som finns på ömse sidor om kommungränserna. Utökade och fler byggrätter i Fågelsudd kan medföra ökat permanentboende och ökad inflyttning till kommunen vilket ökar underlaget för busstrafiken och servicen i Ålem, Blomstermåla och Rockneby vilket är positivt för både Kalmar kommun och Mönsterås kommun. Byggnadsplaner Fågelsudd består av tre olika gällande byggnadsplaner samt fyra fastigheter utanför planlagt område i östra delen. En byggnadsplan är en äldre plan som motsvarar dagens detaljplan. Följande byggnadsplaner finns: Byggnadsplan 0880K-II/64 från 1964 Planen redovisar i huvudsak bostadsändamål med friliggande hus. Minsta fastighetsyta är 750 m 2 och byggnadsarean är max 10 % av fastighetsarean (plankartan illustrerade dock tomtstorlekar på cirka 800 m 2 ). Högst en våning och ingen inredd vind. Maxhöjd för byggnad är 3,5 meter. Planen redovisar också ett mindre område för butiker och samlingslokal. Byggnadsplan 0880K-II/69 från 1971 Fristående bebyggelseplacering. Minsta fastighetsyta är 750 m 2 och byggnadsarean är max 100 m 2 (plankartan illustrerade dock tomtstorlekar på cirka 1000 m 2 ). Högst en våning och byggnadshöjd maximalt 3,5 meter. Byggnadsplan 0880K-II/157 från 1975 För grupp med 8 tomter är byggnadsarean max 100 m 2 och för de två tomterna vid väg 602 (Fågelsudd 1:2 och 1:3) är byggnadsarean max 150 m 2. Minsta fastighetsyta är 750 m 2 (plankartan illustrerade dock tomtstorlekar på drygt 1000 m 2 ). Högst en våning och byggnadshöjd maximalt 3,5 meter. Vind får inte inredas.

204 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Dnr (35) Markerade områden visar var det finns byggnadsplaner samt vilket år de antogs. Kommunala beslut i övrigt Lägsta grundläggningsnivå I Samhällsbyggnadsnämnden fattades beslut om riktlinjen att lägsta färdiga golvhöjd för bostäder ska vara belägen minst 2,65 meter över nollplanet utifrån det nationella höjdsystemet RH2000. Länsstyrelsen har därefter tagit fram rapporten Fysisk planering i Kalmar län med hänsyn till ett förändrat klimat Rekommendationer för strandnära byggnationer. I denna rekommenderar man att ny bebyggelse ska placeras över 2,8 meter över havet. Då planområdet ligger sjönära finns det risk för översvämning, särskilt i de områden som ligger närmast vattnet. Med förväntade höjningar av havsnivån i framtiden kommer översvämningsrisken att öka ytterligare. I planförslaget föreslås en bestämmelse som reglerar den färdiga golvnivån i enlighet med länsstyrelsens rekommendation samt krav på vattentät konstruktion under golvnivån. Se vidare under kapitlet Höjdsättning med hänsyn till klimatförändring.

205 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Dnr (35) Förutsättningar och förändringar I det aktuella planförslaget föreslås följande förändringar jämfört med gällande byggnadsplaner. Förändringarna innebär en förändrad områdeskaraktär genom tätare bebyggelse, minskning av grönandel och möjlighet till breddning av bostadsgator. 6 nya fastigheter för enbostadshus. Planen ger möjlighet att utöka kvartersmarken inom vissa områden. Utökade byggrätter för befintliga bostadsfastigheter. Justering av prickmark. Hänsyn tas till utsiktskorridorer och vägområden. Bestämmelsen om friliggande hus tas bort. Park-bestämmelsen i gällande byggnadsplan ändras till Natur. Fällning av träd regleras i syfte att bevara stora träd. Plats för tre centralt placerade mindre uppsamlingsplatser för hushållssopor föreslås. Krav på åtgärder och placering av nya byggnader på de fastigheter som ligger inom område där det finns risk för översvämning till följd av klimatförändringar. Marklov krävs om man vill förändra marknivån inom kvartersmarken mer eller mindre än 0,5 meter. Följande exploateringsgrad och byggrätt föreslås gälla för majoriteten av fastigheterna: Bostadstomter norr om Fågelvägen får möjlighet att uppföra huvudbyggnad och komplementbyggnad på sammanlagt maximalt 200 m 2 (ytan på mark) per fastighet. Bostadstomter söder om Fågelvägen får möjlighet att uppföra huvudbyggnad och komplementbyggnad på sammanlagt maximalt 180 m 2 (ytan på mark) per fastighet. För fastigheten Fågelsudd 1:15 gäller motsvarande bestämmelse dock maximalt 120 m 2. För fastigheten Fågelsudd 1:16 gäller motsvarande bestämmelse dock maximalt 100 m 2. Anledningen till dessa begränsningar för nämnda fastigheter är att möjliggöra viss utbyggnad anpassat till den yta inom fastigheterna som bedöms möjliga med hänsyn till översvämningsrisken. Huvudbyggnads högsta byggnadshöjd 4,0 meter och största takvinkel 32 grader. Endast källarlösa hus. Natur- och kulturmiljö Geotekniska förhållanden Enligt SGU:s jordartskarta består den ytliga jordarten inom planområdet av sandig morän vilket är positivt ur grundläggningssynpunkt. Området består av normalradonmark (radongashalten i jordluft för morän, grus och sand klassas som normalradonmark om halten ligger mellan kbq/m3) vilket kräver radon skyddat byggande.

206 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Dnr (35) Jordartskarta från SGU Naturmiljö Det finns gott om naturmark inom och i närheten av planområdet. Naturen inom planområdet består av yngre blandskog, gräsmarker och strandområden. Några stora ekar och flera stenmurar finns också inom området. De äldre ekarna och stenmurarna är viktiga att bevara, dessa ligger på föreningens gemensamma mark. Den stenmur som ligger i den östra gränsen inom det område som avses styckas av till två nya fastigheter, skyddas i planen (n på plankartan), den södra stenmuren inom samma område finns felaktigt med på grundkartan, i verkligheten är det endast en rad med stenar och ingen uppbyggd mur. Den yngre skogen kan på sikt bli värdefull om den sparas. I länsstyrelsens inventering av särskilt skyddsvärda träd finns 6 eller 7 grova ekar med minst 80 centimeter i diameter registrerade inom planområdet. Träd som har en stamdiameter på 60 centimeter eller mer, mätt en meter ovan mark, kräver enligt planen marklov för fällning (a 1 på plankartan). Det är i huvudsak stora ekar planen avser att skydda, marklov kan beviljas om trädet utgör en fara för människor eller egendom. Längs stränderna finns skyddsvärda arter, bland annat rikliga förekomster av ängsskära (rödlistad NT). De låglänta områdena berörs dock inte av tillkommande bebyggelse. Enligt Artportalen ( har ett stort antal olika fågelarter observerats inom området. De rödlistade fågelarter som skulle kunna beröras av den förändrade markanvändningen är kungsfågel (VU, sårbar), gulsparv (VU), spillkråka (NT, nära hotad) och gröngöling (NT). Övriga rödlistade fågelarter som rapporterats från området är knutna till miljöer som inte påverkas av planförslaget. Vidare finns tre skalbaggar som är rödlistade eller fridlysta: Läderbagge, rödhjon och ekoxe (inte rödlistad, men fridlyst). Läderbagge är helt knuten till gamla ihåliga träd. De nya tomterna berör inte några lämpliga träd. Rödhjon och ekoxe är relativt vanliga arter som troligen kan finnas på flera ställen i närområdet. De föreslagna nya tomterna berör en så liten andel av de potentiellt lämpliga biotoperna att det inte bedöms ha någon betydelse för dessa arter. Samma sak gäller för de fågelarter som möjligen skulle kunna häcka inom de områden som föreslås bli nya tomter.

207 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Dnr (35) Vid skötsel av området är det lämpligt att en avvägning sker mellan tillgänglighet för människor och bevarande/skapande av biologiska värden. Det är önskvärt att träd, särskilt ekar, får bli gamla och att inte all död ved städas bort, samt att inte alla buskage röjs bort. De öppna gräsmarkerna bör om möjligt slås för att floran ska gynnas. Gällande byggnadsplaner redovisar PARK vilket ändras till NATUR på plankartan. Detta motsvarar bättre hur området sköts och används. Gammal ek vid planområdet. Strandområdet i södra delen av planområdet.

208 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Dnr (35) Kulturmiljö Enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök saknas kända fornminnen inom planområdet men centralt inom området finns flera stenrösen som kan vara fornminnen. Dessa berörs inte av exploatering. Bebyggelseområden Markanvändning Den första byggnadsplanen för en del av området antogs 1964 och omfattade fastigheterna Fågelsudd 1:1 och 1:6. I Fågelsudd 1:1 ingick även vattenområde i Kalmarsund med bland annat öarna Stubbeholmen, Matgev och Ängö. HSB i Kalmar köpte fastigheterna för att de skulle bebyggas med fritidshus. Befintlig bebyggelse inom området utgjordes då av en huvudbyggnad och några uthusbyggnader inom stamfastigheten Fågelsudd 1:1. I dag finns endast en uthusbyggnad kvar som används för gemensamt ändamål. Innan fritidshusen byggdes bestod marken söder om infartsvägen till största delen av obrukad åkermark omgiven av gles lövskog. Bebyggelsen placerades gruppvis med gångförbindelser till natur- och strandområden. En hög andel grönyta ger området en småskalig karaktär. Bostadstomterna fick enligt de två första byggnadsplanerna inte vara större än 750 m 2. Bostadstomternas storlekar i dessa områden varierar från 750 m 2 till drygt 800 m 2. I den senare detaljplanen för den norra delen av området är bostadstomterna överlag omkring 1000 m 2. Flertalet fastigheter gränsar mot grönområde och/eller har sjöutsikt genom medveten husplacering. Vid planläggningen 1971 tillkom fler fritidshus i nordost och i sydväst, och vid den senaste planläggningen 1975 tillkom slutligen fritidshusen i den nordvästliga gruppen. Inom föreslaget planområde finns idag cirka 100 fastigheter. Flertalet bostäder är fritidshus men trenden är att fritidshusen övergår till att bli permanentbostäder. Idag finns cirka 15 permanentbostäder inom området. Byggrätter Tidigare byggrätter från gällande detaljplaner redovisas under Byggnadsplaner ovan. Vid en inventering som Kalmar kommun har gjort av bebyggelsen inom planområdet har det visat sig att på 40 % av fastigheterna överstiger exploateringsgraden (den tillåtna byggnadsytan). Flertalet byggnader ligger på prickmark (mark som enligt plan inte får bebyggas), eller utanför den egna fastigheten. Följande exploateringsgrad och byggrätt föreslås gälla för planområdet: Bostadstomter norr om Fågelvägen får möjlighet att uppföra huvudbyggnad och komplementbyggnad på sammanlagt maximalt 200 m 2 per fastighet, planbestämmelse e 1 Bostadstomter söder om Fågelvägen (förutom fastigheterna Fågelsudd 1:15 och 1:16, se nedan) får möjlighet att uppföra huvudbyggnad och komplementbyggnad på sammanlagt maximalt 180 m 2 per fastighet, planbestämmelse e 2. Fastigheten Fågelsudd 1:16 får möjlighet att uppföra huvudbyggnad och komplementbyggnad på sammanlagt maximalt 100 m 2 per fastig-

209 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Dnr (35) het, planbestämmelse e 3. (Bestämmelsen för denna fastighet syftar till att anpassa bebyggelsen till den låga marknivån och riskerna som det medför. Läs mer under kapitlet Höjdsättning med hänsyn till klimatförändring). Fastigheten Fågelsudd 1:15 får möjlighet att uppföra huvudbyggnad och komplementbyggnad på sammanlagt maximalt 120 m 2 per fastighet, planbestämmelse e 4. (Bestämmelsen för denna fastighet syftar till att anpassa bebyggelsen till den låga marknivån och riskerna som det medför. Läs mer under kapitlet Höjdsättning med hänsyn till klimatförändring). Huvudbyggnad med byggnadshöjd maximalt 4,0 meter och takvinkel maximalt 32 grader. Endast källarlösa hus. När området byggdes ut med fritidshus på 1960-talet så placerades huvudbyggnaderna i många fall vinklade i förhållande till gatorna, med följd att en triangelformad yta närmast fastighetsgränsen inte tillhör fastigheten utan vägen och den samfällda marken. En del hus placerades i fastighetsgräns vilket medförde att entréerna kom att hamna utanför den egna fastighetsgränsen. Senare har farstukvist uppförts, vilken då också hamnat utanför den egna fastigheten. I stugområdet har det generellt funnits bestämmelser om att tomtstorlekarna inte får vara större än 750 m 2. Området har byggts ut i omgångar och överlag har bestämmelserna om tomtstorlek överskridits. I de första grupperna överskreds tomtstorlekarna med cirka 50 m 2, för att i de senare områdena överskridas med upp till cirka 350 m 2. Bildandet av tomterna har dock följt de i plankartorna illustrerade tomterna, vilka således inte stämde med de upprättade bestämmelserna. För att åtgärda de fastigheter som har entréer som ligger utanför fastigheten, och de fall där fastigheten inte gränsar i sin helhet till gatan, har markområdena för bostadsändamål justerats. Se fastighetsregleringskartorna under rubriken Fastighetsrättsliga frågor. Planförslaget medger byggnader med förhöjt väggliv så att det finns möjlighet att anlägga pulpettak. Maximal nockhöjd kan då bli cirka sju meter vilket är lämpligt med tanke på omvandlingen från fritidshusområde till permanentbostäder. Ett generellt avstånd till fastighetsgräns på minst 4,0 meter för huvudbyggnad och 1 meter för komplementbyggnad gäller inom hela planområdet. Gestaltning I den ursprungliga byggnadsplanen för Fågelsudd var tanken att tomter och byggnader skulle ha ett enhetligt utförande. En stor del av bebyggelsen är byggda i samma karaktär, i huvudsak de ursprungliga fritidshusen, låga och uppförda med träfasad anpassade efter naturen. Vid ny- och tillbyggnader har sedan karaktären förändrats. Gemensamt för området är dock träfasaderna och den låga takvinkeln vilket ger området en särskild karaktär. Fasadmaterial bör därför även i framtiden vara trä. Ett av planens syften är att bevara siktlinjerna mot havet genom att inte tillåta ny bebyggelse som skymmer för grannbyggnader. Därför tillåter inte planen nytillkommande bebyggelse framför befintliga huvudbyggnader. Likaså reglerar

210 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Dnr (35) prickmark (mark som inte får förses med byggnader) områden som är viktiga för bevarandet av siktlinjer. Bebyggelsen är i de flesta fall låg och omgiven av natur. Flera av husen har karaktär av permanentboende. Service Service saknas inom området. Till Ålem respektive Rockneby är det cirka 1 mil. I Rockneby finns skola/förskola, äldreboende och livsmedelsbutik. Närmaste hälsocentral finns i Blomstermåla, Mönsterås kommun, cirka 15 kilometer nordväst om Fågelsudd. Vattenområden Tidigare planlagt område omfattar ett stort vattenområde med flera öar. Fågelsudds samfällighetsförening tog 2008 initiativ till att bygga en kanal mellan viken Munken och den så kallad A-viken, syftet var att öka vattengenomströmningen och därmed minska igenväxningen. Länsstyrelsen gav tillstånd för åtgärden året efter. Broar finns över kanalen och till öarna Stubbeholmen och Matgev.

211 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Dnr (35) Grävd kanal öster om planområdet. Friytor Lek, rekreation och friluftsliv Inom planområdet finns gott om natur för lek, motion, rekreation och friluftsliv. Eftersom området ligger vid kusten är stränderna viktiga för bad och båtliv. Bryggor för småbåtar finns sydost om bebyggelsen. Motionsspåret på 3 kilometer går runt området. Spåret kan eventuellt behöva justeras i samband med avstyckning av nya tomter. Centralt i området finns ett rekreationsområde med tennisbana och en byggnad, kallad ladan (rekreation på plankartan). Viss möjlighet till utökning av byggrätten föreslås, totalt 150 m 2.

212 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Dnr (35) Tennisbanan ligger centralt i området. Badplats på Stubbeholmen (badholmen). Bryggor för småbåtar norr om Stubbeholmen. Motionsspår. Offentliga platser Inom planområdet finns naturmark och stränder som är tillgängliga för allmänheten. Fågelsudds samfällighetsförening har ansvar och sköter grönområden, badplatser, promenadvägar, vägar med mera. Gator och trafik Gatunät Väg 602 mellan Kåremo och Pataholm passerar väster om planområdet. Norr om Fågelsudd beräknades 550 fordon passera per dygn vid trafikmätning 2012 och söder om Fågelsudd beräknades 480 fordon passera per dygn Från väg 602 finns en infartsväg till området och inom området finns flera bostadsgator. Nuvarande infartsväg fanns redan vid den första planläggningen men breddades till ca 4,5 meter. Bostadsgatorna är ca 4,0 meter. Vägarna inom planområdet ingår i en gemensamhetsanläggning och ägs och sköts av Fågelsudds samfällighetsförening. I samband med utbyggnaden av kommunala vatten- och avloppsledningar har asfaltsbeläggningen vid ett flertal av vägarna förnyats och vägbredden justerats. Planen ger möjlighet till en framtida utveckling av vägområdet. Detta möjliggör en breddning av körytan eller anläggande av gatubelysning.

213 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Dnr (35) Lokalgata inom planområdet. Infartsvägen från väg 602. Trafikutredning Efter samråd har en trafikutredning tagits fram. Utredningen visar att belastningsgraden med den aktuella korsningslösningen inte överskrider nivån för god framkomlighet. Korsningsutformningen har tillräcklig kapacitet för att klara av det förväntade trafikflödet. Sikten vid den södra infarten (den som i huvudsak används som infart idag) bedöms efter mätningar vara av högre standard än den vid norra infarten, dock håller sikten mindre god standard, vilken är den lägsta kategorin av tre. Fågelsudds samfällighetsförening rekommenderas att ansöka om stopplikt vid anslutningspunkten samt att upprätthålla skötsel av vegetation till förmån för gällande siktkrav och trafiksäkerhet. Sänkt hastighet på sträckan förbi Fågelsudd, på väg 602, kan vara ett kompletterande alternativ. Den trafikökning som planförslaget genererar kommer främst att ske vintertid och trafikflödet i sin helhet kommer att bli jämnare över året, till följd av att området permanentas. Mellan har ingen olycka skett i anslutning till infartspunkterna.

214 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Dnr (35) Sikten i korsningen infartsvägen väg 602 norrut respektive söderut. Gång- och cykelvägar Separata gång- och cykelvägar saknas och bedöms inte behövas. Gång och cykling sker idag på befintliga gator. Trafiksäkerheten bedöms vara god. Även om ett ökat permanentboende medför att till exempel barn ska gå till skolskjuts, bedöms säkerheten vara tillräckligt god för att gång och cykling kan ske på befintliga bilvägar. Kollektivtrafik Busslinje 162 trafikerar väg 602 utanför planområdet och en busshållplats finns vid infarten mot Fågelsudd. Parkering Parkering sker på respektive bostadsfastighet och utöver detta finns ett antal större besöksparkeringar för omkring 50 bilar i anslutning till infartsvägen. På plankartan redovisas dessa ytor antingen som egenskapsområde parkering inom naturmark, eller är de inkluderade i gatumarken som breddas på aktuella platser.

215 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Dnr (35) En av flera besöksparkeringar. Infarten till Fågelsudd mot norr. In- och utfarter Befintlig infartsväg från väg 602 bedöms ha tillräckligt bra sikt och inga åtgärder krävs därmed i korsningen. Den gamla infarten låg mellan fastigheterna Fågelsudd 1:2 och 1:3. Nuvarande infart har dock bättre sikt. I tidigare byggnadsplaner har tillfarten till vissa fastigheter skett via naturmark. Planförslaget justerar detta genom att anpassa gatumarken efter fastigheterna, alternativt anpassat fastigheterna till gatumarken. Räddningsväg Bostadgatorna fungerar som räddningsvägar. Bredden på vägar och vändplaner uppfyller riktlinjerna för god framkomlighet. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Planområdet ligger inom kommunalt verksamhetsområde för vatten och spillvatten. Spillvattensystemet är ett så kallat LTA-system (Lätt tryck avlopp) vilket innebär att alla fastigheter har en mindre pumpstation. Kalmar vatten tillhandahåller pumpstationen och sköter underhåll medan fastighetsägaren står för installation och tillsyn. Vatten- och avloppsledningarna ligger i huvudsak på allmän platsmark med ledningsrätt. Kommunalt vatten och avlopp byggdes ut Innan dess fanns en gemensamhetsanläggning för dricksvatten i form av en borrad brunn samt enskilda avloppsanläggningar. Dessa ledningar ligger kvar, men är tagna ur bruk och fyller ingen funktion. För den senast tillkommande bebyggelsen fanns en gemensam avloppsanläggning. Ursprungligen fanns inte vattentoaletter i fritidshusen utan endast kemtoaletter eller liknande men senare tillkom enskilda avloppsanläggningar som även tillät vattentoaletter. Dagvatten Planområdet ligger utanför Kalmar Vatten ABs verksamhetsområde. Dagvattenhanteringen bör följa Kalmar kommuns mål och principer enligt Vatten och avlopp, Tematiskt tillägg till ÖP, Planområdet består av småhusområde inklusive lokalgator där dagvattnets föroreningsgrad har bedömts vara låg.

216 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Dnr (35) Dagvattnet ska i största möjliga mån omhändertas genom infiltration i marken och renas lokalt. Därmed begränsas utflödet från området och föroreningar avskiljs. Dagvatten från breddade bostadsgator kan lämpligen infiltreras i öppna vägdiken och grusade vägbanor/vägrenar där det renas lokalt. Efter den lokala infiltrationen och reningen rinner vattnet vidare till Kalmarsund. Planen begränsar andelen hårdgjord yta till maximalt 40 % inom kvartersmarken i syfte att underlätta för den lokala infiltrationen och reningen. Värmesystem Gemensamt värmesystem saknas inom området. Uppvärmning sker med enskilda lösningar. El- och tele El och teleledningar finns sedan tidigare framdragna till planområdet. Allmänna ledningar inom kvartersmark redovisas på plankartan genom u-område. Se även kartorna längst bak i dokumentet. Elledningarna är till största delen inmätta. I de fall de inte blivit inmätta har de tolkats in, liksom teleledningarna är tolkade och därmed inte exakta. U-området är anpassat efter en zon på fyra meter runt ledningarna. Därmed kan u-områden redovisas inom kvartersmark trots att ledningen ligger utanför tomtgränsen. Området har förberetts för dragning av fiber genom att rör grävts ner i samband med dragning av vattenoch avloppsledningar. Två transformatorstationer finns inom området, dessa planläggs som Tekniska anläggningar, E på plankartan. Avfallshantering Avfallshantering bör ske enligt KSRR:s anvisningar. Idag sker hämtning av sopor vid varje fastighet. Detta är dock inte lämpligt då befintliga gator och vändplatser är för smala och små för sopbilarna att köra och vända på. Istället föreslås gemensamma uppsamlingsplatser för sopor då det dels är mer ekonomiskt och dels bättre ur miljö- och trafiksynpunkt. Detta anses även vara den bästa lösningen i Fågelsudd då en breddning av gator och vändplaner skulle vara ett alltför stort ingrepp i den småskaliga miljön. Detaljplanen föreslår tre uppsamlingsplatser med så kallade UWS containrar. Dessa rymmer fem kubikmeter och grävs ner under mark så att enbart inkastningsanordningen sticker upp ovan mark. Påverkan på landskapsbilden och bebyggelsekaraktären blir därmed marginell. Hämtningen av sopor går snabbare och är även bättre ur trafiksäkerhetssynpunkt.

217 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Dnr (35) Exempel på UWS (underjordiskt insamlingssystem för avfall). Bilden ovan visar inkastningsanordningen. Bilden till höger visar hur hämtningen av sopor går till. Störningar och risker Planområdet bedöms inte beröras av störningar och bedöms inte heller orsaka några störningar för omgivningen. Diskussioner om brandposter har förts med Brandkåren. Befintliga vattenledningar är inte tillräckligt dimensionerade för antalet hushåll. Lokalt anpassade åtgärder kommer att krävas. Buller Ingen risk för buller till följd av planens genomförande förväntas. Trafikökningen blir marginell. Endast under byggperioder förväntas antalet tunga fordon öka vilket kan orsaka bullerstörningar. Höjdsättning med hänsyn till klimatförändring Marken inom planområdet ligger på en höjd av 0-10 meter över havet. För att minska risken för konsekvenser av eventuella översvämningar finns bestämmelser i planen som reglerar placeringen och utförandet av bebyggelsen i de områden som riskeras att översvämmas: Krav på byggnadens utförande - Inom B-områden får bygglov ej ges för ny-, om-och tillbyggnader som avses att inredas för bostad med lägre golvnivå än +2,8 meter över nollplanet (RH 2000). Delar av byggnader som placeras lägre än +2,8 meter ska tåla vatten till följd av stigande havsnivåer. Placering av byggnaderna inom fastigheten regleras genom prick och plusmark samt med placeringsbestämmelse som innebär att huvudbyggnad respektive komplementbyggnad ska placeras minst 4 respektive 1 meter från fastighetsgräns.

218 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Dnr (35) Utnyttjandegraden Fastigheter som ligger för lågt för att en utfyllnad av marken ska vara lämplig, får en större begränsning av byggrätten än övriga fastigheter i syfte att anpassa bebyggelsen till den yta som är lämplig att bebygga. Källare tillåts inte inom planområdet. Allmän platsmark Nuvarande marknivåer inom allmän platsmark tillåts att justeras för att möjliggöra en anpassning till framtida Klimatförändringar. Genomförande Organisatoriska frågor Huvudmannaskap och ansvarsfördelning Fågelsudds samfällighetsförening har tidigare varit huvudman för allmän platsmark inom planområdet, det vill säga föreningen har skött och ansvarat för den allmänna marken. Föreningen är aktiv och vill fortsättningsvis sköta marken på samma sätt som gjorts tidigare. Kommunens bedömning är att det i huvudsak är de boende som nyttjar marken. Därför avses samfällighetsföreningen få fortsatt ansvar för de allmänna platserna. Planförslaget innebär därmed inga ändringar som föranleder en ändring av huvudmannaskapet. Markförvärv Fågelsudds samfällighetsförening äger idag Fågelsudd 1:123. Mindre områden av Fågelsudd 1:123 kan förvärvas av ett antal av de angränsande bostadsfastigheterna. Regler och tillstånd För genomförandet av detaljplanen krävs fastighetsbildning och bygglov. Upphävande av förordnande enligt 113 Byggnadslagen I samband med samråd om detaljplanen för Fågelsudd 1:123 m.fl. begärde Kalmar kommun hos länsstyrelsen upphävande av de förordnanden som beslutats enligt 113 byggnadslagen för Fågelsudd 1:123. Bakgrund Detaljplanens allmänna platsmark omfattas av förordnanden enligt 113 byggnadslagen. Förordnandena innebär att markägaren utan ersättning har skyldighet att upplåta den allmänna platsmarken i detaljplanen. Genom ändring av plan- och bygglagen (PBL) kommer förordnandena att upphöra att gälla Innan dess gäller förordnanden enligt 113 byggnadslagen tills de upphävs. För att kunna planlägga allmän platsmark med förordnande enligt 113 byggnadslagen som kvartersmark för bebyggelse, behöver kommunen begära hos länsstyrelsen att förordnandena ska upphävas. Förordnandena bör upphävas för hela detaljplaneområdet. Förordnandena anses inte behövas längre, då gemensamhetsanläggning redan är bildad för de aktuella ändamålen. Ändring av gemensamhetsanläggning prövas i förrättning enligt anläggningslagen.

219 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Dnr (35) Mot denna bakgrund anser kommunen att ett upphävande av förordnandena är en rimlig förändring som inte kan anses medföra några betydande konsekvenser för sakägarna. Kommunicering kring detta har skett med Fågelsudds samfällighetsförening. Strandskydd Planområdet gränsar till Kalmarsund och strandskyddet är i nuläget upphävt inom planområdet. Strandskyddet återinträder dock i de delar av planområdet som ligger närmare än 100 meter från vattnet i samband med att en ny detaljplan tas fram. Därmed krävs att strandskyddet upphävs för de delar som berörs. Strandskyddet syftar enligt miljöbalkens 7 kapitel till att trygga allmänhetens tillgång till strandområden samt att bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet på land och i vatten. Norr och söder om planområdet råder varierat strandskydd på meter enligt länsstyrelsens beslut om utvidgat strandskydd Det generella strandskyddet är 100 meter på land och i vatten. När en ny detaljplan upprättas återinträder strandskyddet automatiskt och behöver därmed upphävas igen för att detaljplanen ska kunna genomföras. En kommun får enligt plan- och bygglagen upphäva strandskyddet i en detaljplan om det finns särskilda skäl för det enligt miljöbalken 7 kapitlet 18 c-d. Intresset av att ta området i anspråk på ett sätt som avses med planen ska väga tyngre än strandskyddsintresset. Skrafferade ytor visar de områden där strandskyddet avses upphävas. Alla ytor är idag ianspråktagna, det vill säga inga nya oexploaterade ytor är markerade. För att detaljplanen ska kunna genomföras krävs att strandskyddet upphävs inom kvartersmarken (bostadsfastigheterna) och inom delar av allmän platsmark (vägar) i samband med antagandet av detaljplanen (a 2 på plankartan).

220 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Dnr (35) De berörda områdena där strandskyddet föreslås upphävas hyser idag inte några höga naturvärden. Övrig mark inom planområdet som ligger närmre än 100 meter från vattnet omfattas efter planens antagande av strandskydd. Det särskilda skäl som anges vid ansökande om upphävande av strandskydd är Miljöbalken 7 kap. 18 c punkt 1 redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Den mark som avses upphävas utgörs idag antingen av redan bebyggda fritidsfastigheter, anlaggda vägar eller mark mellan väg och bostadsfastighet som används för angöring. All mark bedöms idag sakna betydelse för strandskyddets syften då det redan är ianspråktaget. Följande fastigheter berörs av upphävandet (se kartan ovan): Strandskyddet upphävs för hela fastigheterna Fågelsudd 1:14 1:16, 1:23 1:27, 1:43, 1:116, 1:117 och 1:125. Strandskyddet upphävs för del av fastigheterna Fågelsudd 1:13, 1:13, 1:17, 1:22, 1:28, 1:50, 1:78, 1:79, 1:81, 1:82, 1:113 1:115. Vid fastigheterna Fågelsudd 1:22 1:24, 1:43 samt 1:50 1:53 utökas kvartersmark något för att antingen ansluta fastigheten till väg och skapa en körbar länk, eller för att anpassa gränserna efter nuvarande förhållanden. På flertaler platser används marken som trädgård och har gjorts så under en längre tid. Marken har därmed inget värde för allmänhetens framkomlighet. Strandskyddet upphävs inom dessa ytor. Strandskyddet inom den del av allmän platsmark som utgörs av gatumark på fastigheten Fågelsudd 1:123 upphävs också. Avtal eller andra överenskommelser Plankostnadsavtal finns mellan kommunen och Fågelsudds samfällighetsförening. Avtal skrivs mellan samfällighetsföreningen och KSRR för hämtning och ansvar avseende sophanteringen. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning De fastighetsrättsliga konsekvenserna beskrivs per fastighet. Förändringarna framgår nedan. Arealuppgifterna för respektive område kan avläsas i särskild tabell. Arealerna är grafiskt tolkade och kan komma att justeras senare. Fastighetsregleringarna sker med stöd av överenskommelser mellan samfällighetsföreningen och de enskilda fastighetsägarna. I överenskommelserna regleras även ersättningsfrågan. Avstyckning för nya tomter från Fågelsudd 1:123 söks och bekostas av den enskilde fastighetsägaren. Det kan vara en fördel att om möjligt genomföra flera alternativt alla fastighetsregleringar (marköverföring) i samma lantmäteriförrättning då detta kan hålla nere förrättningskostnader per åtgärd. Eventuell avstyckning av E-område söks och bekostas av ledningshavaren. Ansökan om lantmäteriförrättning sker hos Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun. Kommunen bedömer att några fastighetsindelningsbestämmelser inte behövs

221 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Dnr (35) för att detaljplanen ska kunna genomföras. Om behov uppstår, kan fastighetsindelningsbestämmelser införas senare genom ändring av detaljplan. Fastighetsbildning Fastighet Fågelsudd 1:123 Fastighetsrättsliga konsekvenser Från Fågelsudd 1:123 avstyckas område 2 och 4 till nya fastigheter för bostadsändamål. Områdena kan delas in i 2 respektive 4 fastigheter. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 5 till Fågelsudd 1:19. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 6 till Fågelsudd 1:87. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 7 och 11 till Fågelsudd 1:88. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 8 och 12 till Fågelsudd 1:89. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 9 och 13 till Fågelsudd 1:90. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 10 och 14 till Fågelsudd 1:91. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 15 till Fågelsudd 1:81. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 16 till Fågelsudd 1:59. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 17 till Fågelsudd 1:58. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 18 till Fågelsudd 1:64. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 19 till Fågelsudd 1:70. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 21 till Fågelsudd 1:54. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 22 till Fågelsudd 1:44. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 23 till Fågelsudd 1:46. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 24 till Fågelsudd 1:47. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 25 till Fågelsudd 1:48. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 26 till Fågelsudd 1:49.

222 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Dnr (35) Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 27 till Fågelsudd 1:50. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 28 till Fågelsudd 1:51. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 29 till Fågelsudd 1:52. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 30 till Fågelsudd 1:53. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 31 till Fågelsudd 1:43. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 32 till Fågelsudd 1: 20. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 33 till Fågelsudd 1:21. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 34 till Fågelsudd 1:22. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 35 till Fågelsudd 1:23. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 36 till Fågelsudd 1:24. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 37 till Fågelsudd 1:36. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 38 till Fågelsudd 1:45. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 39 till Fågelsudd 1:12. Till Fågelsudd 1:123 överförs figur 20. Områdena E (transformatorstation), figur 1 och figur 3 kan avstyckas som egna fastigheter eller upplåtas med ledningsrätt. Fågelsudd 1:12 Till Fågelsudd 1:12 överförs figur 39. Fågelsudd 1:19 Till Fågelsudd 1:19 överförs figur 5. Fågelsudd 1:20 Till Fågelsudd 1:20 överförs figur 32. Fågelsudd 1:21 Till Fågelsudd 1:21 överförs figur 33. Fågelsudd 1:22 Till Fågelsudd 1:22 överförs figur 34. Fågelsudd 1:23 Till Fågelsudd 1:23 överförs figur 35. Fågelsudd 1:24 Till Fågelsudd 1:24 överförs figur 36. Fågelsudd 1:36 Till Fågelsudd 1:36 överförs figur 37. Fågelsudd 1:43 Till Fågelsudd 1:43 överförs figur 31.

223 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Dnr (35) Fågelsudd 1:44 Till Fågelsudd 1:44 överförs figur 22. Fågelsudd 1:45 Till Fågelsudd 1:45 överförs figur 38. Fågelsudd 1:46 Till Fågelsudd 1:46 överförs figur 23. Fågelsudd 1:47 Till Fågelsudd 1:47 överförs figur 24. Fågelsudd 1:48 Till Fågelsudd 1:48 överförs figur 25. Fågelsudd 1:49 Till Fågelsudd 1:49 överförs figur 26. Fågelsudd 1:50 Till Fågelsudd 1:50 överförs figur 27. Fågelsudd 1:51 Till Fågelsudd 1:51 överförs figur 28. Fågelsudd 1:52 Till Fågelsudd 1:52 överförs figur 29. Fågelsudd 1:53 Till Fågelsudd 1:53 överförs figur 30. Fågelsudd 1:54 Till Fågelsudd 1:54 överförs figur 21. Från Fågelsudd 1:54 överförs figur 20 till Fågelsudd 1:123. Fågelsudd 1:58 Till Fågelsudd 1:58 överförs figur 17. Fågelsudd 1:59 Till Fågelsudd 1:59 överförs figur 16. Fågelsudd 1:64 Till Fågelsudd 1:64 överförs figur 18. Fågelsudd 1:70 Till Fågelsudd 1:70 överförs figur 19. Fågelsudd 1:81 Till Fågelsudd 1:81 överförs figur 15. Fågelsudd 1:87 Till Fågelsudd 1:87 överförs figur 6. Fågelsudd 1:88 Fågelsudd 1:89 Fågelsudd 1:90 Till Fågelsudd 1:88 överförs figur 7 och figur 11. Till Fågelsudd 1:89 överförs figur 8 och figur 12. Till Fågelsudd 1:90 överförs figur 9 och 13. Fågelsudd 1:91 Till Fågelsudd 1:91 överförs figur 10 och 14.

224 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Dnr (35)

225 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Dnr (35) Figurnr Areal, kvm Nuvarande fastighet Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1:123 OBS! Arealuppgifter är ungefärliga Gemensamhetsanläggning Inom planområdet finns fyra gemensamhetsanläggningar (ga). Gemensamhetsanläggningen Fågelsudd ga:1 måste när planen är klar omprövas genom en ny lantmäteriförrättning. Fågelsudd ga:1 omfattar idag vägar med vändplaner, dagvattenledningar, parkeringsplatser, grönområden, badplats, lada med dansbana, promenadvägar, bollplaner, lekplats, broar, uppdragningsplats för båtar, reservvattentäkt, pumphus, vattenledningar, tappställen, anslutning till vattenledning, vattenområde med kobbar och skär samt fiske och belysning. Främst handlar det om ändringar så att de markområden som nu blir kvarters-

226 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Dnr (35) mark tas bort från gemensamhetsanläggningen. Vid förrättning prövas om även förråd (tidigare pumpstation), väg (tillfart till de två nya fastigheterna i väster) också ska ingå i gemensamhetsanläggningen. Gemensamhetsanläggning ska bildas för anläggning av gemensamma sopkärl, sophantering på plankartan, alternativt kan detta ingå i ga:1 efter omprövning. Ansökan om lantmäteriförrättning görs av Fågelsudds samfällighetsförening eller berörda fastighetsägare hos Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun. De nya fastigheterna som bildas ska i samband med avstyckningen också anslutas till Fågelsudd ga:1. Gemensamhetsanläggningarna Fågelsudd ga:2, ga:3 och ga:4 omfattar infiltrationsanläggningar för avloppsvatten och ledningar. Förrättningskostnaderna belastar ägarna till de fastigheter som är delägare i respektive gemensamhetsanläggning. Anläggningarna påverkas inte av detaljplanen. Anläggningarna kan behöva omprövas med anledning av att området nyligen fått kommunal vattenoch avloppsanslutning. Kostnaderna för omprövningen av ga:1 betalas av Fågelsudds samfällighetsförening. Rättigheter Områden betecknade med E (transformatorstation), kan upplåtas med ledningsrätt eller avstyckas som egna fastigheter. Ledningsägare kan ansöka om lantmäteriförrättning för att bilda en ledningsrätt. De befintliga ledningar som är säkerställda med ledningsrätt, vatten och avlopp, 0880K-13/90.1, samt tele som förs i kanalisationsrör, 0880K-13/90.2 behöver inte ändras. Ledningarna ligger inom mark som är utlagd för allmän plats. Nya ledningsrätter ska bildas för ledningar inom u-områdena. Lantmäteriförrättningen söks av ledningshavarna. Inom planområdet finns också sex officialservitut, ett som innebär rätt till väg, fyra som innebär rätt till avlopp samt ett som innebär rätt till vattentäkt. Servituten ligger inom mark som är utlagd för allmän plats. Dessutom finns inskrivna avtalsservitut för kraftledning, vattentäkt, avlopp, villa med mera. Rättigheterna påverkas inte av detaljplanen men bör ses över i samband med omprövning av gemensamhetsanläggningen. Tekniska frågor Tekniska utredningar De tekniska utredningar som kan behövas för genomförandet är projektering av nya bostadsgator och vatten- och avloppsledningar för de nya bostadsfastigheterna som planeras att avstyckas från Fågelsudd 1:123. Tekniska anläggningar Framdragning av el och vatten- och avloppsledningar krävs till nya bostadfastigheter. Anpassning och iordningställande av vägområden för omhändertagande av vägdagvatten kan behöva göras. Borttagning av vattenledning från före detta pumphuset i nordväst krävs vid nyanläggning av tomter i nordväst.

227 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Dnr (35) Ny väganslutning anläggs till ny tomt i väster. Denna byggs och sköts av samfällighetsföreningen. Platser för gemensam uppsamling av hushållssopor anges på samfällighetens mark. Vid individuell sophämtning vid fastighetsgräns behöver vändplanerna byggas ut i slutet av varje gata. Dokumentation och kontroll Dokumentation och kontroll av nödvändiga åtgärder, kan exempelvis vara kontrollplaner i samband med bygglov. Konsekvenser Inverkan på miljön behovsbedömning Syftet med behovsbedömning är att ta reda på om en betydande miljöpåverkan uppstår till följd av detaljplaner. Kommunen bedömer att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning krävs därför inte. Relevanta miljöaspekter behandlas i planbeskrivningen. Sociala konsekvenser Planförslaget innebär att bostäderna inom området kan moderniseras och byggas ut vilket troligtvis kommer medföra ett ökat permanentboende inom området. Detta kan leda till ett bättre boende för fastighetsägarna och fler inflyttade till kommunen. Fler inflyttade i norra delen av kommunen ökar underlaget för service och kollektivtrafik i denna del av kommunen och även inom södra delen av Mönsterås kommun. Samtidigt kan karaktären på området förändras från sommarstugeområde till villaområde vilket kan upplevas som negativt för de som vill behålla sommarstugekaraktären. Ekonomiska konsekvenser Exploateringskostnader Fågelsudds samfällighetsförening står för samtliga gemensamma exploateringskostnader inom området, såsom förrättningskostnader, utbyggnad av vägar och vatten och avlopp, skötsel av naturområden mm. Gemensamhetsanläggningen behöver ändras med hänsyn till den nya detaljplanen. Kostnaderna för detaljplanen regleras i plankostnadsavtal. Planavgift Planavgift ska inte tas ut vid bygglov eller anmälan enligt plan- och bygglagen. Birgit Endom Planarkitekt

228 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Dnr (35) Bilaga Kartbilderna nedan visar uppförstorade utsnitt ur plankartan för att lättare urskilja detaljer och gränser. Rödmarkeringarna visar u-områden (områden med underjordiska ledningar). Norra delområdet: Norra delområdet

229 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Dnr (35) Sydvästra delområdet:

230 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Dnr (35) Sydöstra delområdet:

231

232 Handläggare Hanna Dahmberg Freja Råberg (15) Samhällsbyggnadsnämnden TJÄNSTESKRIVELSE TILL DETALJPLAN FÖR Del av Rinkaby 6:46 mfl. Södra staden etapp 2 Rinkabyholm, Kalmar kommun Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner förslaget till detaljplan för samråd. Kommunens bedömning är att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning krävs. Översiktskarta som visar planområdets geografiska läge. Planområde Planeringsenheten Adress Box 611, KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

233 Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 2(15) Sammanfattning Detaljplanen möjliggör för bostäder i en andra etapp av Södra staden. Bostadsbeståndet är blandat och består av friliggande villor, parhus, radhus och mer stadsmässiga radhus i anslutning till ett torg. I planförslaget föreslås en småskalig och tät bebyggelsestruktur för att skapa ett tryggt bostadsområde som uppmuntrar till möten mellan invånarna. Småhus ska placeras parallellt med gata och med huvudentrén vänd mot gata. På så sätt kan det uppstå kontakt mellan husen och mellan gatan och husen. Husen får en tydlig framsida där funktioner i byggnaderna kan placeras av mer offentlig karaktär. Genom att husen får en tydlig framsida kan de också ges en mer privat baksida dit husets mer privata delar kan vändas. Planförslaget möjliggör för totalt 33 villatomter, 8 parhus, 14 radhus (varav 8 är mer stadsmässiga). Sammanlagt beräknas det ge möjlighet till cirka bostäder inom planområdet eller bostäder till cirka personer. Stor hänsyn har tagits till naturoch kulturvärden i planförslaget. Exempelvis slutar gator i släpp mellan föreslagen bebyggelse och leder ut i naturen. Släppen kan användas som passager och skapar en direkt närhet till natur och rekreation för de framtida och befintliga boende i planområdet. Stenmurar bevaras och stenupplaget i planområdets östra del har fått en central roll som målpunkt. I nordvästra hörnet av planområdet föreslås ett torg som är tänkt att fungera som både mötesplats och korsningspunkt för olika trafikslag på fotgängarnas villkor. Den östra delen av torget ska användas av mjuka trafikanter såsom fotgängare och cyklister. Den östra delen har ett strategiskt söderläge med bebyggelse i norr som skapar goda förutsättningar för en mötesplats att vilja stanna på. Längs med Dunövägen föreslås en gång- och cykelväg som kan stärka kopplingen mellan Dunö och Rinkabyholm.

234 Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 3(15) Ärende Syfte och huvuddrag Planförslaget möjliggör för totalt 33 villatomter, 8 parhus, 14 radhus (varav 8 är mer stadsmässiga). Sammanlagt beräknas det ge möjlighet till cirka bostäder inom planområdet eller bostäder till cirka personer. Bebyggelsen inom planområdet består övervägande av småhus. Till skillnad från etapp 1 som är den mer stadsmässiga delen av området, vänder sig den aktuella etappen mer till naturen och omgivningarna i sin struktur. I etapp 2 liksom i etapp 1 har det arbetats med en finmaskig gatustruktur utan återvändsgränder för att uppmuntra till rörelse i området. Detta genom möjlighet till olika vägval och kontakt till den omkringliggande naturen. I strukturen där gator varit överflödiga för bilar, men där behov har funnits av att bevara smitvägar för finmaskighetens skull, har glapp för ledningar och dagvatten sparats ut som gröna passager. Även i raden av villor finns det gröna släpp där den gående lätt kan hitta ut i naturen. De gröna passagerna kan beläggas med träflis eller grus för att markera att det är tillåtet och lätt att röra sig vidare ut i naturen eller gena genom ett kvarter. Flera av villatomterna har en sida mot ett skogsparti, medan några av de tomter som finns centralt i strukturen kan orienteras mot gata åt valfritt håll. I planarbetet har lagts stor vikt vid att framhäva de fördelar det innebär att bo i ett tätbebyggt område. Fördelarna är exempelvis att kontakt kan uppstå mellan de boende vilket skapar trygghet. Småhus ska placeras parallellt med gata och med huvudentrén vänd mot densamma. Det innebär att det kan uppstå kontakt mellan husen och mellan gatan och husen. Husen får på så vis en tydlig framsida där funktioner kan placeras av mer offentlig karaktär. Husen får en tydlig framsida kan de också ges en mer privat baksida dit husets mer privata delar kan vända. Även tomtens baksida blir mer privat när huset får en tydlig framsida. Mot torget möjliggör planförslaget för stadsmässiga radhus i två våningar och inredd vind respektive tre våningar med inredd vind. På bottenvåningarna i de radhus som är placerade i direkt anslutning till torget finns möjlighet att ha centrumverksamheter. Bottenvåningarna utgör så kallade bokaler, det vill säga lokaler som kan användas både till bostäder och centrumverksamheter beroende på vilken efterfrågan som finns. De boende kan på så vis ha en egen verksamhet i huset. De mer stadsmässiga radhusen skapar en övergång mellan etapp 1 som är mer stadsmässig och etapp 2 som vänder sig mer till naturen och omgivningarna. Bebyggelsen är placerad i ett gammalt jordbrukslandskap där stenmurar och gamla odlingsrösen finns kvar. De är väl synliga i det nya området och ger identitet och karaktär. Området är låglänt och bevuxet med tall och ek. I det gestaltningsprogram som tagits fram presenteras förslag på att det i offentliga planteringar ska väljas växtlighet som är karaktäristiska för strandängar med exempelvis olika gräs och vassorter. Områdets karaktär kan gärna tänkas in när ny bebyggelse ska utformas. Till exempel kan gärna ett lätt och naturtroget material såsom trä väljas. När husen ska färgsättas kan en variation av naturfärger med fördel väljas så att husen inte tar andan ur den omkringliggande natu-

235 Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 4(15) ren, utan istället smälter in. Exempelvis kan det vara slamfärger i svart, grått, rött, grönt eller gulockra. Slamfärger ger ett mer naturligt och sobert intryck än annan färg som lätt ger en blank och reflekterande yta. Kulturmiljö Stor hänsyn har tagits till stenmurarna som finns inom planområdet. Under arbetets gång har avvägning gjorts med utgångpunkt att bevara stenmurarna. I västra delen av planområdet där en gång- och cykelväg föreslås kan dock viss förändring i stenmuren behöva göras. Planförslaget har anpassats efter en befintlig öppning i muren som har mätts in och som cykelvägen kan passera igenom. Men i genomförandet kan viss ändring behöva ske. Eftersom stenmurarna är biotopskyddade måste det i sådana fall ansökas om dispens från biotopskyddet. I kostnadskalkylen för projektet finns en post som avser lagning av stenmursändar samt förbättringar av stenmurar. En annan utgångspunkt i planförslaget har varit att bevara fornlämningen Hossmo 35:1 (gränsmärke) som ligger i norra delen av planområdet och stenupplaget i östra delen. Både gränsmärket och stenupplaget symboliserar en del av platsens historia och anses därför viktig att bevara. Stenupplaget är inte utmärkt som ett fornminne men bedöms utifrån planområdets förutsättningar utgöra en viktig kvalité i området. Inom planområdet finns ett flertal mindre odlingsrösen och stensträngar som föreslås tas bort eftersom de inte bedöms vara av värde att bevara. Gränsmärke Stenupplag Stenmurar Bilden visar en illustrationsplan över planområde och markerar gränsmärket, stenupplaget och stenmurarna.

236 Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 5(15) Naturmiljö och rekreation Planförslaget har arbetats fram med hänsyn till platsens naturliga förutsättningar så att natur- och kulturvärden ska kunna bibehållas. Exempelvis föreslås gatorna avslutas i gröna släpp mellan fastigheterna. Tanken bakom släppen är att boende och besökare ska ha en direkt närhet till natur och rekreationsmöjligheter. Vidare föreslås gröna släpp mellan fastigheterna i de centrala delarna av bostadsområdet. Förutom att de gröna släppen stärker allmänhetens tillgång till området fungerar dessa även som vattengator som leder dagvattnet från planområdet. Gator och trafik Trafikverket och Sveriges kommuner och landsting har arbetat fram en livsrumsmodell i Rätt fart i staden och TRAST (Trafik för en attraktiv stad). Modellen syftar till att tydliggöra gaturummens karaktär samt vilken funktion och roll de har eller bör ha i trafiknätet som helhet. Livsrumsmodellen betonar vikten av att gaturummet består av både väggar och golv att omgivande bebyggelse i stor grad påverkar gatans funktion som helhet, hur bebyggelsestrukturen ser ut, hur byggnaderna ligger i förhållande till gatan, hur entréer är placerade mm. Det har därför eftersträvats att tydliggöra livsrumsmodellens olika gatutyper i planförslaget samt att stödja gaturummens roll i utformningen av den kringliggande bebyggelsen. Gatunät I planområdets nordvästra del, i hörnet av skolområdet finns en liten torgyta. Syftet med torget är att det ska utgöra en mötesplats som kan användas i vardagen av människorna i stadsdelen. Torget ligger på den högsta punkten i förstudieområdet vilket gör att den stadsmässiga känslan längs huvudgatan byggs upp mot torgbildningen varefter den avtar efter att huvudgatan svänger 90 grader åt vänster.

237 Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 6(15) Illustrationsbild av gatunätet i förstudieområdet. Färgerna motsvarar olika gatutyper och dess läge i strukturen som beskrivs i texten nedanför. Sektionen visar utformningen av mjuktrafikrum/den stadsmässiga gatan förbi skolområdet. Till höger ses gång- och cykelvägen förbi skolområdet. De gatusträckningar som är markerade med ljusgrön färg är så kallade integrerade frirum och är den sorts gator som det mestadels kommer att finnas i stadsdelen. De ska utformas så att bara lägsta möjliga fordonshastighet är möjlig. De har ingen eller mycket liten genomfartstrafik och trafikeras i princip bara av de som bor längs gatan. Här finns inga separerade gångbanor. Vägbanan är asfalterad och har ett avvikande material längs sidorna. På de ytor som har ett avvikande material återfinns utrymme för gångtrafikanter i ena sidan. Växelvis åter-

238 Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 7(15) finns trädplantering med tillhörande parkeringar längs gatorna. Meningen är att man som bilist får tråckla sig mellan dessa och att gatorna ska ha en så pass låg hastighet att barn ska kunna leka på gatan. I detaljplanområdet planeras det för två olika versioner av gatan. En variant med plattbeläggning längs gatans båda sidor, och en variant med plattor längs ena sidan. Illustration av trafikstrukturen i etapp 2 Strecket med den lila färgen på bilden ovanför visar den gata som förväntas bära mest trafik i etapp 2. Det är dock ett lågt antal, beräknat till cirka 300 fordon, som sedan fördelas ut i områdets struktur för lokaltrafik. Gatorna för lokaltrafik är markerade med med blå färg i illustrationen. De lilafärgade gatorna är tänkta att vara utformade med en kant av plattor på varje sida av gatan. De blåmarkerade gatorna är tänka att utformas med endast en plattor. Plattzonen avbryts emellanåt av planterade träd och är också utformade för att gående ska känna att de har en given zon att röra sig i utan att störas av passerande bilar. Allra längst i planområdets sydvästra del sträcker sig en gång och cykelväg från söder till norr som sedan är tänkt att fortsätta in i planområde etapp 3. Detta som ett komplement till gång och cykelvägen som finns i etapp 1 och som korsar stadsdelen i väst östlig riktning (ses i illustrationen ovan). I planområdets sydöstra hörn finns också en gång och cykelkoppling

239 Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 8(15) Längs med Dunövägen Södra sida, i södra delen av planområdet, föreslås en gång- och cykelväg byggas. Detta för att tillskapa en säker trafiksituation för Dunöborna så att barnen till exempel ska kunna cykla till och från det nya skolområdet. Idag har barnen rätt till skolskjuts i och med att skolan ligger på andra sidan E22:an. Denna uteblir vid genomförandet av etapp 1 och etapp 2. Parkering Parkering sker enligt kommunens parkeringspolicy inom den egna fastigheten. För besökare är det också tillåtet att parkera längs med gatorna. Parkering sker i plattzonen. Förändring av teknisk försörjning Vatten och spillvatten Den nya bebyggelsen kommer att försörjas med kommunalt dricksvatten. För att försörja fastigheterna med vatten och avlopp läggs nya ledningar i området. Inom planområdet finns i dagsläget fastigheter som har enskilt VA. Dessa fastigheter kommer att ges möjlighet till kommunal anslutning då ny bebyggelse tillkommer i anslutning till befintlig bebyggelse. Befintliga fastigheter kommer att erbjudas villapumpstation då de anslutas till en tryckledning. Den nya bebyggelsen kommer att anslutas till det kommunala spillvattensystemet. För att försörja fastigheterna med avlopp läggs nya ledningar i området. I befintliga fastigheter tas avloppsvattnet omhand i enskilda avloppsanläggningar. I samband med att ny bebyggelse etableras i närområdet kommer dessa att anslutas till det kommunala systemet för spillvatten. Dagvatten: avrinningsområden och flöden En dagvattenutredning för detaljplanearbetet med samtliga etapper i Södra staden har tagits fram. Utredningen har tagits fram för hela förstudieområdet enligt det utvecklingsområde som lagts fast i den fördjupade översiktsplanen för Södra staden. Inom aktuellt avrinningsområde för samtliga etapper ingår även delar av den befintliga bebyggelsen i Rinkabyholm. För att inte riskera att försämra statusen för recipient bör differensen mellan nuläge och efter genomförande av detaljplaneförslag kompenseras genom dagvattenåtgärder. Befintlig samt planerad exploatering kommer att hanteras med öppna diken och dämmen med god reningseffekt. Detta innebär sammantaget att planerad exploatering inte kommer att medföra negativ påverkan på miljökvalitetsnormerna för kustvattenförekomsten Västra Sjön. Dagvattenhantering Kommunen har en VA-policy som antogs av kommunfullmäktige januari I den beskrivs principer för dagvattenhantering. En princip är att dagvatten ska omhändertas lokalt nära källan där det uppstår. Uppkommet dagvatten inom villatomter inom planområdet för etapp 2 ska delvis infiltreras i marken och delvis fördröjas. Varje tomt ska kunna fördröja 20 millimeter. I planområdet

240 Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 9(15) kommer det även att finnas ett dagvattennät. Inom gatumark anläggs dagvattenledning eller kombinerade dagvatten-/dräneringssystem för att omhänderta det vägdagvattnet som inte kan infiltreras lokalt. Där det inte är lämpligt med infiltration av dagvatten från villatomter leds dagvattnet till dagvattenledningar. I den centrala delen av planområdet finns i dagsläget en lågpunkt som har stående vatten. Vid genomförandet av detaljplanen behöver denna punkt fyllas för att skapa en markhöjd så att ytvattnet kan ledas vidare. För att leda ut dagvattnet har släpp planerats in mellan villatomterna. Släppen fungerar som vattengator. Dagvattnet leds därefter till fördröjningsdammen som är planerad i planområdet för etapp 1 och vidare i svackdike längs med del av Dunövägen mot planerat södra Ramsö dämme. Bilden illustrerar hur dagvattnet leds inom planområdet. Värmesystem, el och tele I den sydöstra delen av planområdet har ett E-område lagts till. Där finns utrymme för en teknisk anläggning för Kalmar energi och fjärrvärme. Kalmar Energi planerar att dra fjärrvärme till området i samband med att etapp 2 byggs ut. El och tele planeras också att byggas ut i takt med etapp 2. Avfallshantering

241 Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 10(15) Avfallshantering ordnas inom varje tomt. Den nordligaste fastigheten med möjlighet till parhus föreslås ställa sina sopkärl på markerad plats i detaljplan fram till att vägen som leder norrut genom planområdet för etapp 3 byggs ut. Behov av åtgärd mot störning och risk Buller En översiktlig beräkning har tagits fram i samband med detaljplanearbetet med etapp 2. Den visar på en trafikmängd på cirka 150 motorfordon/dygn som färdas i nordlig riktning från torget och förbi flerbostadshusen. På huvudgatan med trafik till bostadsområdet beräknas det passera cirka 300 motorfordon/dygn. De låga trafikmängderna i kombination med en hastighet som ska ske i gångfart så bedöms risken för buller som minimal. Översvämning Delar av de befintliga fastigheterna inom planområdet ligger under +2,8 meter över havsnivån. Det innebär att dessa delar är utsatta för en ökad risk för översvämning. Därav föreslås att inom B-områden får ej bygglov ges för ny-, omeller tillbyggnader av huvudbyggnader samt komplementbyggnader som avses inredas som bostad med lägre golvnivå än +2,8 meter över nollplanet(rh2000). Delar av byggnaden som placeras lägre än +2,8 meter ska tåla vatten till följd av stigande havsnivåer (4 kap. 16 1t 1 p. PBL). Ändrade mark- och vattenförhållanden Utgångpunkten i arbetet med planförslaget har varit att bibehålla de befintliga mark- och vattenförhållandena i så hög grad som möjligt. På så sätt kan den befintliga landskapsbilden och topografin bevaras. Mindre förändringar av markförhållandena behöver göras vid genomförandet för att skapa förutsättningar för ett hållbart och fungerande system för dagvatten, vatten och spillvatten med självfall i så stor utsträckning som det är möjligt. Planområdet bedöms ha goda geotekniska förutsättningar för bebyggelse. Bebyggelsen kan grundläggas på befintliga oorganiska jordlager efter vegetations och mulljordsborttagning inom större delen av planområdet. I de centrala delarna, som delvis består av åkermark, förekommer emellertid finkorniga jordar, silt och lera som försvårar byggnation. Inom detta område krävs sannolikt förstärkningsåtgärder vid byggnation. Konsekvenser för genomförande Mark- och vattenförhållanden De centrala delarna av planområdet föreslås fyllas upp något för att skapa en lutning så att dagvatten kan ledas bort från lågpunkten som ligger just där. Det innebär att de naturliga nivåskillnaderna kommer att förändras. Dock bedöms förändringen inte påverka upplevelsen av platsen negativt eftersom platsens användning kommer att skifta från att vara öppen åkermark och blandskog till att bli ett bostadsområde. De förändrade marknivåerna kommer inte att vara

242 Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 11(15) påtagliga när området bebyggs. Genom att fylla upp den centrala delen av planområdet något har markförhållandena vid stenmurarna kunnat bevaras. Att bevara stenmurarna har varit en utgångspunkt i arbetet med planförslagen för Södra staden etapp 1 och 2. De delar som ligger lågt på östra sidan av Dunövägen kommer eventuellt också behöva fyllas upp något för att gång- och cykelvägen ska kunna genomföras. Det innebär att markförhållandena i dessa delar kommer att förändras. Dock bedöms förändringarna inte påverka upplevelsen av platsen negativt eftersom det redan ligger en bilväg (Dunövägen) där som är upphöjd. Vid projekteringen av gång- och cykelvägen har hänsyn tagits till befintliga träd och stenmurar som angränsar till vägen. Natur och kultur Som följd av utbyggnaden av etapp 2 kommer landskapsbilden att förändras till viss del. Området kommer att gå från att vara öppen åkermark och blandskog till att bli ett bostadsområde. Dock har stor hänsyn tagits till platsens naturliga förutsättningar. Planförslagets utgångpunkt har varit att bevara och framhålla de natur- och kulturvärden som finns inom planområdet. Bebyggelse För de befintliga fastigheterna blir konsekvenserna av planförslaget större byggrätter, fler grannar och en ökad närhet till social service så som skola, bibliotek, idrottsanläggning, affärer, natur och rekreation. Den föreslagna tillkommande bebyggelsen planeras norr om de befintliga fastigheterna som utgör byggnadernas baksidor. Mellan den tillkommande bebyggelsen och de befintliga fastigheterna finns ett naturområde. Naturområdet skapar en buffert och mjuk övergång mellan de befintliga fastigheterna och de tillkommande. Landskapet som de befintliga fastigheterna har framsidan mot kommer inte att förändras av planförslaget. Det öppna åkerlandskapet kommer att vara detsamma och det finns inga planer eller intentioner på att bebygga området i framtiden. Tillgänglighet och infrastruktur Planförslaget innebär att planområdet blir mer tillgängligt, framförallt för gående och cyklister. Bebyggelse- och gatustrukturen i planförslaget är småskaligt med korta gator och passager som uppmuntrar till rörelse i området. Det ska vara enkelt att ta sig överallt till fots och cykel. Det finns möjlighet till bilparkering på vardera tomt. Utformningen av gaturummen, placeringen av bebyggelse och gatornas korta sträckningar kommer förhoppningsvis leda till att motorfordonen håller en låg hastighet och att gaturummet upplevs tryggt för alla. Planförslaget kommer innebära ett ökat underlag för kollektivtrafik i Rinkabyholm. Service Planförslaget möjliggör för bostäder med närhet till service såsom dagligvaruhandel, skola, idrottsplats med mera som ingår i Södra staden etapp 1. Det innebär att det blir enkelt att ta sig till den dagliga servicen till fots eller gående.

243 Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 12(15) Det finns dessutom goda kollektivtrafikförbindelser och cykelförbindelser med Kalmar centrum. En stadsdel som inte bygger på att ta sig fram med bil är hållbart ur både ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. Det skapar förutsättningar för en hållbar stadsdel och en hållbar livsstil för de boende i området. Teknisk försörjning I samband med utbyggnaden av Södra Staden kommer Kalmar Vatten att utvidga sitt verksamhetsområde. Det innebär att den befintliga bebyggelsen inom och nära planområdet kommer att anslutas till Kalmar Vattens ledningssystem. Det innebär en anslutningskostnad för de befintliga fastigheterna. Det innebär också att området blir mer ekologiskt hållbart eftersom dag- och spillvattnet kommer att renas innan det släpps ut i Östersjön. Det är positivt ur miljösynpunkt. Genomförandet av planförslaget kommer att innebära större hårdgjorda ytor jämfört med idag. Det innebär även förändringar av marknivåer och hur och var dagvattnet flödar och samlas upp. Störning och risk Vissa delar av de befintliga fastigheterna inom planområdet ligger under +2,8 meter över nollplan (RH2000). Det innebär att dessa delar är utsatt för risk för översvämning. Därav föreslås att inom B-områden får ej bygglov ges för ny-, om- eller tillbyggnader av huvudbyggnader samt komplementbyggnader som avses inredas som bostad med lägre golvnivå än +2,8 meter över nollplanet(rh2000). Delar av byggnaden som placeras lägre än +2,8 meter ska tåla vatten till följd av stigande havsnivåer (4 kap. 16 1t 1 p. PBL). Konsekvenser för ekonomi Samtliga nedan redovisade inkomster och utgifter är angivna i 2017 års prisnivå exklusive moms. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Intäkter Kommunens exploateringsbudget får intäkter vid försäljning av byggrätter inom området. Kostnader Kommunens investeringsbudget får kostnader för gång- och cykelväg längs Dunövägen. Kommunens exploateringsbudget får kostnader för: Framtagande av detaljplan med tillhörande utredningar (geoteknik, projektering m m)

244 Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 13(15) Utbyggnad av allmän platsmark Kostnader för markanvisning Kostnad för Lantmäteriförrättning Inlösen av mark/markförvärv Kommunens kostnader i exploateringsbudgeten för genomförandet av detaljplanen bedöms motsvara de intäkter som markförsäljning i området kommer att generera. För i planförslaget redovisade allmänna platser uppstår drifts- och skötselkostnader framöver. Ekonomiska konsekvenser för ledningsdragare Kalmar Vatten AB får kostnader för anläggande och drift av allmänna vattenoch avloppsledningar samt allmänna dagvattenanläggningar. Kalmar Vatten AB får även kostnader för anläggande av pumphus. Kalmar Vatten AB får intäkter för anslutningsavgifter. Kalmar Energi Värme AB får kostnader för anläggande och utbyggnad av fjärrvärmenätet samt intäkter för anslutningsavgifter. E-on AB får kostnader för utbyggnad av elnätet och transformatorstation samt intäkter för anslutningsavgifter. Ekonomiska konsekvenser för fastighetsägare Kostnader För de befintliga fastigheterna i planområdet innebär det utökade verksamhetområdet för vatten och avlopp och anslutning till detta en relativt hög kostnad. Intäkter Planförslaget möjliggör större byggrätter för samtliga befintliga fastigheter inom planområdet. Planförslaget skapar dessutom en närhet till social service såsom skola, bibliotek, idrottsanläggning, affärer, natur- och rekreationsmöjligheter. De utökade byggrätterna och närheten till social service har i flera tidigare fall lett till en värdeökning av de befintliga fastigheterna. Så skulle även fallet kunna bli i Södra staden. Den planerade anslutningen till vatten och avlopp skulle även kunna tänkas leda till en värdeökning av befintliga fastigheter i Södra staden. Inlösen Privat mark som i detaljplanen föreslås bli allmän platsmark innebär en intäkt för den privata fastighetsägaren.

245 Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 14(15) Planavgift Plankostnaden regleras i ett särskilt avtal och utgår därför inte vid bygglov. Tidigare beslut Startbeslut: Planhandlingar Planhandlingarna består av: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Illustrationskarta Grundkarta Fastighetsförteckning Till planen hör också: Behovsbedömning (Sammanställning av förstudiearbete för Södra staden maj 2016 Kulturhistorisk utredning 2015, Rinkabyholm, Hossmo socken, Kalmar kommun, Kalmar län, Småland, Kalmar Läns Museum Stadsutveckling och trafikstrukturer, Södra staden Kalmar, Ramböll Gestaltningsprogram, Övergripande principer för utformning av allmän platsmark, Sweco Dagvattenutredning Södra Staden, Vatten och Samhällsteknik Översiktlig markteknisk undersökningsrapport geoteknik, Sweco

246 Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 15(15) Tidplan Detaljplanen följer planprocessen enligt så kallat utökat planförfarande. Hanna Dahmberg, planarkitekt Freja Råberg, planarkitekt

247 Handläggare Hanna Dahmberg Upprättad (49) Freja Råberg PLANBESKRIVNING Detaljplan för del av Rinkaby 6:46 mfl. Södra staden etapp 2, Rinkabyholm, Kalmar kommun Illustration från torget. Samrådshandling Planeringsenheten Adress Box 611, KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

248 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2(48) Planbeskrivningens innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Bakgrund... 5 Syfte med detaljplanen... 8 Plandata... 8 Planförfarande och tidsplan Bearbetning Bearbetning Nuläge Mark- och vattenförhållanden Natur och kultur Bebyggelse Tillgänglighet och infrastruktur Service Teknisk försörjning Störning och risk Strandskydd Planförslag Ändrade mark- och vattenförhållanden Natur och kultur Ny bebyggelse Tillgänglighet och infrastruktur Gator och trafik Förändring av teknisk försörjning Behov av åtgärd mot störning och risk Beskrivning av planbestämmelser Genomförande och konsekvenser Organisatoriska frågor Fastighetsrättsliga frågor Tekniska frågor Ekonomiska frågor Tidigare ställningstaganden Överkommunala beslut Översiktsplan Kalmar kommun Fördjupad översiktsplan Program Förstudie Verksamhetsplan och budget Lägsta färdiga golvhöjd Gällande detaljplaner... 48

249 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 3(48) Planhandlingar Planhandlingarna består av: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Illustrationskarta Grundkarta Fastighetsförteckning Till planen hör också: Behovsbedömning Sammanställning av förstudiearbete för Södra staden maj 2016 Kulturhistorisk utredning 2015, Rinkabyholm, Hossmo socken, Kalmar kommun, Kalmar län, Småland, Kalmar läns museum Stadsutveckling och trafikstrukturer, Södra staden Kalmar, Ramböll Gestaltningsprogram, Övergripande principer för utformning av allmän platsmark, Sweco Dagvattenutredning Södra Staden, Vatten och Samhällsteknik Översiktlig markteknisk undersökningsrapport geoteknik, Sweco Medverkande tjänstemän Detaljplanen har upprättats av Samhällsbyggnadskontoret på Kalmar kommun, i samråd med kommunledningskontoret och Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun. Freja Råberg, planarkitekt och Hanna Dahmberg, planarkitekt

250 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 4(48) Sammanfattning Detaljplanen möjliggör för bostäder i en andra etapp av Södra staden. Bostadsbeståndet är blandat och består av friliggande villor, parhus, radhus och mer stadsmässiga radhus i anslutning till ett torg. I planförslaget föreslås en småskalig och tät bebyggelsestruktur för att skapa ett tryggt bostadsområde som uppmuntrar till möten mellan invånarna. Småhus ska placeras parallellt med gata och med huvudentrén vänd mot gata. På så sätt kan det uppstå kontakt mellan husen och mellan gatan och husen. Husen får en tydlig framsida där funktioner på fastigheten kan placeras av mer offentlig karaktär. Genom att husen får en tydlig framsida kan de också ges en mer privat baksida dit fastighetens mer privata delar kan vändas. Planförslaget möjliggör för totalt 33 villatomter, 8 parhus, 14 radhus (varav 8 är mer stadsmässiga). Sammanlagt beräknas det ge möjlighet till cirka bostäder inom planområdet eller bostäder till cirka personer. Stor hänsyn har tagits till naturoch kulturvärden i planförslaget. Exempelvis slutar gator i släpp mellan föreslagen bebyggelse och leder ut i naturen. Släppen kan användas som passager och skapar en direkt närhet till natur och rekreation för de framtida och befintliga boende i planområdet. Stenmurar bevaras och stenupplaget i planområdets östra del har fått en central roll som målpunkt. I nordvästra hörnet av planområdet föreslås ett torg som är tänkt att fungera som både mötesplats och korsningspunkt för olika trafikslag på fotgängarnas villkor. Den östra delen av torget ska användas av mjuka trafikanter såsom fotgängare och cyklister. Den östra delen har ett strategiskt söderläge med bebyggelse i norr som skapar goda förutsättningar för en mötesplats att vilja stanna på. Längs med Dunövägen föreslås en gång- och cykelväg som kan stärka kopplingen mellan Dunö och Rinkabyholm.

251 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 5(48) Inledning En planbeskrivning ska underlätta förståelsen för planförslagets innebörd och redovisa de syften och förutsättningar planen har. Planbeskrivningen ska också redovisa eventuella avsteg som gjorts från kommunens översiktsplan eller upprättat planprogram. I beskrivningen ska skälen till planens utformning och de bestämmelser som valts motiveras. Planbeskrivningen har ingen egen rättsverkan utan ska vara vägledande vid tolkning av detaljplanen. Bakgrund År 2016 togs det fram en förstudie för Södra staden som omfattar cirka 48 hektar markyta. Området omfattar den största sammanhängande utbyggnadsdelen som pekades ut i den fördjupade översiktsplanen (2015) och motsvarar ca 50% av den totala ytan. Förstudieområdet markerat med brun linje på FÖP-kartan. En omfattande analys av området gjordes inledningsvis för att tillmötesgå visionerna i den fördjupade översiktsplanen och för att uppnå en socialt hållbar stadsdel. Att arbeta för en socialt hållbar stadsdel i planeringen för en framtida livsmiljö är en självklar målbild eftersom det finns så många fördelar när arbetet lyckas. Kalmar kommun har en rad verksamhetsmål som rör social hållbarhet. Bland annat står det i kommunens Verksamhet med budget 2016 att i det växande Kalmar ska bostäder byggas blandat och hyresrätter ska värnas. Segregation ska motverkas och förebyggas. Trygghet beskrivs som en viktig faktor för tillväxt och både lokaler och utomhusmiljöer ska byggas så att de skapar trygghet och trivsel. Det finns ingen entydig definition av begreppet Social hållbarhet. Men tidigt i förstudiearbetet listade arbetsgruppen en rad parametrar att uppfylla för att uppnå social hållbarhet i planeringen. Dessa finns beskrivna i förstudien som är en bilaga till planen.

252 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 6(48) I analysarbetets inledande skede identifierades det befintliga områdets viktigaste målpunkter och strukturella huvuddrag. Ett tydligt ställningstagande i den fördjupade översiktsplanen är att lyfta fram landskapet och dess natur- och kulturvärden. Samtliga stenmurar och befintliga stigsystem mättes därför in för att utgöra utgångspunkt när den byggda strukturen skulle arbetas fram. Diagonalt genom förstudieområdet sträcker sig en stenmur och ett skogsparti med befintliga stigar. Det diagonala områdets ändpunkter landar vid det befintliga läget för macken, pizzerian och nära en av de befintliga busshållplatserna. I detta läge finns även gena gator som leder till Rinkabyholmsskolan. Den andra änden av det diagonala området landar vid vägen mot Eköbadet. I ett tidigt skede lades det fast att området som på kartan kallas för Gröna diagonalen skulle utgöra ett viktigt och övergripande grönt stråk i den nya stadsdelen. Likaså lades platsen för stadsdelens nya centrum fast. Vid macken finns redan idag en mental bild av centrumbildning att bygga vidare på. Platsen vid macken gränsar lika mycket till den tillkommande som den befintliga delen av Rinkabyholm och har därför chans att fungera som en viktig fog mellan de två delarna. Här finns även den kollektivtrafikplats som har flest omstigande resenärer i området idag. Illustration från förstudien av huvudsakliga målpunkter och det gröna stråket i området. Inmätta stenmurar är markerade med vitstreckad linje. Befintliga Rinkabyholm är till stor del indelat efter gamla fastighetsindelningar där stenmurar ofta utgör gränser. Genom att strukturera byggnader, gator och grönstruktur efter den korsande och tvärgående riktningen kunde Riksvägens raka och monotona sträckning brytas ned. Att vägar följer stenmurarna i området ger vacker inramning till gaturummen, utgör koppling till platsens historia som odlingsmark och ger som helhet fin karaktär till området. Eftersom vi vet att historiska spår på en plats betyder mycket för att människor ska känna förankring och trygghet blir det extra viktigt när ett så stort, tidigare obebyggt område ska utvecklas.

253 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 7(48) För att främja rörelse i området och kontakt till naturen så är gatunätet utformat så att det mer eller mindre inte har några återvändsgränder. Det har eftersträvats att man i änden av stadsdelens gator ska se ut i naturen för att påminnas om naturen i omgivningarna och locka till promenader och rörelse. Stenmurarna ger området ytterligare en dimension genom att bjuda på områdets historia och påminna om den småländske bondens strävsamhet. I den fördjupade översiktsplanen var tanken att E22 skulle omvandlas till stadsgata. I Förstudiearbetet gav vi dock upp tanken om bebyggelse längs med kanterna. Den befintliga bebyggelsen är placerad nära intill gaturummet och lämnar inte tillräckligt med utrymme för att bebyggas. Kommunen har ett flertal ledningar längs med E22-an. I ett tidigt skede testades ändå bebyggelse där det var möjligt längs vägen. Flera medborgare reagerade då eftersom ny bebyggelse hamnade nära deras villabaksidor. Riksvägen är nu istället planerad som ett grönt stadsmässigt rum som emellanåt avbryts för att ge plats åt stadsmässiga punkter. Med stadsmässig struktur menas exempelvis att byggnader placeras i gatuliv så att kontakt kan uppstå mellan byggnad och gata, eller att gaturummen har trottoar med kantsten. En gatustruktur leddes ned i den tillkommande stadsdelen som delades in i 3 zoner. En zon med flerbostadshus längs en stadsmässig gata, en mellanzon med blandning av flerbostadshus och enfamiljhus och en tredje zon med övervägande enfamiljhus. Illustrationskarta som visar olika täthetsgrad i förstudieområdet. Den mörkaste röda färgen visar den stadsmässiga delen med övervägande flerbostadshus, den röda färgen visar en halvstadsmässig del med en blandning av enfamiljhus och flerbostadshus och den rosa zonen visar var det är tänkt att finnas övervägande småhus. Med planen tillförs en skala och funktion som Rinkabyholm inte har idag. Nämligen en mer tydlig centrumbildning med offentliga samlingsplatser i form av torg, centrumfunktioner och en sporthall med bibliotek. Sporthallen tillsammans med biblioteket har chans att fungera som ett modernt folkets hus.

254 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 8(48) I detaljplanearbetet är förstudieområdet uppdelat i tre etapper. Den första etappen antogs i december 2016 och arbetet med etapp 2 startades i december Syfte med detaljplanen Syftet med detaljplanen är att skapa förutsättningar för utveckling av bostäder i en andra etapp av Södra staden. Bostadsbeståndet ska vara blandat och bestå av både friliggande villor, radhus och flerbostadshus. Dessutom möjliggörs utveckling av gång- och cykelväg längs med Dunövägen. Plandata Planområdet ligger i Rinkabyholm och avgränsas i väst av detaljplangränsen för Södra staden etapp 1. Även i norr sträcker sig planområdet längs detaljplangränsen för etapp 1, som i sin tur sträcker sig längs en diagonal stenmur som genomkorsar stadsdelen. Vid vägskälet till Eköbadet vänder plangränsen söderut längs en befintlig stenmur och passerar en åkerlapp, en rad befintliga villor och en kulle med gamla ekar. Framme vid Dunövägen svänger plangränsen vänster för att täcka in en del av Dunövägen fram till fastighetsgränsen söder om ett nybyggt hus. Plangränsen vänder sedan åter norröver och sluter planområdet strax före vägskälet vid gamla Dunövägen. Se illustrationen nedanför. Flygfoto med markerade planområden för detaljplanetapp 1 med heldragen vit linje och denna aktuella detaljplanetapp 2 markerad med streckad vit linje.

255 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 9(48) Planområdet består till störst del av fastigheten Rinkaby 15:11, men även till viss del av Rinkaby 6:46, Hossmo 1:53, Rinkaby 14:3 och Rinkaby 8:2. Inom detaljplanområdet finns det en gemensamhetsanläggning Dunö ga:1. Den innefattar vägen från Dunö fram till detaljplanen för Södra staden etapp 1 tar vid. Stora delar av marken inom planområdet ägs av Kalmar kommun. Se kartbilden nedanför. Flygfoto med markerade planområden för detaljplanetapp 1 med heldragen vit linje och denna aktuella detaljplanetapp 2 markerad med streckad vit linje. Lila färg visar den kommunalägda marken.

256 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 10(48) Planförfarande och tidsplan En detaljplan följer en bestämd process reglerad av lag, ett så kallat planförfarande. Det finns två typer av planförfaranden: standard och utökat. Om detaljplanen är av intresse för en bredare allmänhet och inte helt överensstämmer med översiktsplanen eller länsstyrelsens granskningsyttrande ska utökat planförfarande tillämpas. Denna detaljplan handläggs med ett utökat planförfarande eftersom den anses intressera en bredare allmänhet. PLAN- FÖRSLAG SAMRÅD 2:A KVARTALET 2017 GRANSKNING 3:A KVARTALET 2017 ANTAGANDE 1:E KVARTALET 2018 LAGA KRAFT Synpunkter Synpunkter Plankartan är utformad enligt Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan, Planens preliminära tidsplan är: Samråd 2:a kvartalet 2017 Granskning 3:e kvartalet 2017 Godkännande/Antagandeprövning i samhällsbyggnadsnämnden 1:a kvartalet 2018 Antagandeprövning i kommunfullmäktige 1:a kvartalet 2018 Tidigast laga kraft/byggstart 2:a kvartalet 2018 Tidsplanen förutsätter att inkomna synpunkter under remisskeden eller nya förutsättningar under planprocessens gång inte föranleder omfattande revideringsarbete.

257 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 11(48) Nuläge Mark- och vattenförhållanden Geotekniska markförhållanden Planområdet bedöms ha goda geotekniska förutsättningar för bebyggelse. Bebyggelsen kan grundläggas på befintliga oorganiska jordlager efter vegetations och mulljordsborttagning inom större delen av planområdet. I de centrala delarna av planområdet, som delvis består av åkermark, förekommer emellertid finkorniga jordar, silt och lera som försvårar byggnation. Inom detta område krävs sannolikt förstärkningsåtgärder vid byggnation. De centrala delarna är dessutom cirka 2-3 meter lägre beläget jämfört med omgivande kullar. Det innebär att infiltrationen är dålig i detta område. Planområdet utgörs till stora delar av skogsmark med blandskog, men även av åkermark centralt i området. Landskapet är relativt flackt med lägre höjdpartier på 2-3 meter. Höjdnivåerna varierar mellan cirka +8 till +3 meter. I södra delen av planområdet längs med Dunövägen är nivåerna betydligt lägre. Lägsta undersökningspunkten är på + 0,4 meter. Marken i planområdet består av finkornig morän, silt och lera. Den dominerande jordarten för tomtmark är morän. Moränen är antingen sandig eller siltigt sandig. På vissa ställen har även sand och sandmorän noterats, framförallt i de högre partierna. I de centrala delarna av planområdet finns ett låglänt parti där jordarterna är mer finkorniga. Där finns siltmorän, silt och lera. Moränen är fast lagrad och bedöms ha ett betydande sten- och blockinnehåll i de 2-3 översta meterna som minskar mot större djup. Den nuvarande grundvattenytan i planområdet ligger på cirka 0,5-3,3 meter under markytan. Det motsvarar nivåer +1, 2 till +3,6 meter. De högsta nivåerna ligger i västra delen. Mulljords- och vegetationsmäktigheten varierar mellan cirka 0,2 0,3 meter med endast någon enstaka punkt med större mäktighet. Medeltjockleken på vegetation och mulljord är cirka 0,25 meter.

258 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 12(48) Kartan markerar de centrala delarna av planområdet som utgörs av finkorniga jordar, silt och lera som försvårar byggnation. Inom detta område krävs sannolikt förstärkningsåtgärder vid byggnation. De röda cirklarna markerar lågpunkter inom planområdena för etapp 1, 2 och 3. Karta från SWECO. Jordlagrena utmed Dunövägen där en gång- och cykelväg föreslås i planförslaget, utgörs av moränjord och sand. De mer låglänta partierna av sträckan har inte kunnat undersökas eftersom de står under vatten. Det mest sannolika är

259 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 13(48) att de utgörs av organisk jord i form av torv och gyttja. Se mer under planförslaget Ändrade mark- och vattenförhållanden på sid 19. Radon Fyra borrhål gjordes i planområdet för att mäta radonhalten i markluften. Resultatet varierar mellan 7-14 kbq/m 3. Om radonhalten i markluft är mindre än 10 kbq/m 3 klassas marken som lågradonmark. Vid kbq/m 3 klassas marken som normalradonmark. Majoriteten av provtagningen visar på att marken kan klassas som normalradonmark. För ny bebyggelse rekommenderas därför radonskyddade åtgärder. Natur och kultur Naturmiljö och rekreation Inlandsisen formade Möreslätten som är ett av landets främsta jordbruksområden. Landskapet karaktäriseras av ett flackt, svagt böljande landskap som är fattigt på sjöar och har enstaka inslag av små skogsområden. Området där Södra staden ingår ligger under högsta kustlinjen som därav är blockrik, vilket har gjort stenröjning nödvändig i stor omfattning. Stenmurar är därför ett vanligt förekommande och karaktäristiskt inslag i det gamla odlingslandskapet. Stora delar av planområdet utgörs av öppen åkermark. I norra och östra delen finns skogspartier med en mer varierad topografi. I den norra delen av planområdet finns en kulle som bedömdes som värdefull och värd att bevara i programskedet. Kullen är karaktärsskapande för platsen och markerar en tydlig övergång mellan det öppna åkerlandskapet och den tätare blandskogen. I den norra delen av planområdet finns stigar som används för rekreation. Den södra delen av planområdet omfattas av riksintresse för naturvård. Den föreslagna utvecklingen som berör riksintresset bedöms inte påverka det negativt. Skogen inom planområdet utgörs till största delen av talldominerad blandbarrskog i olika åldrar. Det finns även mindre gran- eller lövdominerade områden. Huvuddelen av skogen är vanlig brukad skog utan speciella naturvärden. I den södra delen av planområdet, mellan Dunövägen och den mindre vägen i planområdets östra kant, finns dock en betesmark med gamla ekar som är klassad som nyckelbiotop. Vid inventeringar påträffades ett flertal rödlistade insekter i området. Sorgsvampmal (starkt hotad) fångades med en feromonfälla. Med fönsterfällor fångades skalbaggsarterna almblombock (starkt hotad), brokig barksvartbagge (sårbar), blåglänsande svartbagge (sårbar), Dasytes nigrocyaneus (sårbar), gulbent kamklobagge (nära hotad), vasstandad trädbasbagge (nära hotad), ekgetingbock (nära hotad), plattad lövvedborre (nära hotad), kardinalfärgad rödrock (nära hotad) och Trinodes hirtus (nära hotad). Området planläggs som Natur och ska därmed inte påverkas. Ytterligare några rödlistade insekter har påträffats i betesmarkerna i anslutning till planområdet.

260 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 14(48) Den sydligaste delen av planområdet ligger inom riksintresse för naturvård. Det utökade vägområdet, där en gång- och cykelväg ska anläggas, berör kanten av en värdefull betad strandäng, men påverkan bedöms vara så liten att riksintresset inte påverkas negativt. Kulturmiljö Kommunen har beställt en kulturhistorisk utredning av Kalmar Läns Museum. I utredningen konstateras det att området som nu är aktuellt för bebyggelse är relativt väl utrett. Inom området har inga förhistoriska lämningar noterats. Dock kunde ett flertal stenmurar dokumenteras som markerar ägogränser äldre än år I den kulturhistoriska utredningen görs bedömningen att området främst har använts som betesmarker sedan medeltid eftersom det varit sankt. I utredningen har en fornlämning från historisk tid noterats inom planområdet för etapp 2. Den är benämnd som Hossmo 35:1 och utgör ett gränsmärke. Det har även noterats ett stenupplag i den östra delen. Den röda markerade punkten markerar Hossmo 35:1 och den mörkt gröna markerar stenupplaget. (Karta från Kalmar Läns Museums kulturhistoriska utredning.)

261 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 15(48) Bilderna visar stenupplaget som noterats i östra delen av planområdet. Bebyggelse Planområdet utgörs av oplanlagd mark. Inom planområdet finns 8 befintliga fastigheter som är bebyggda med bostadsbebyggelse och/eller med uthus. Majoriteten av bostadsbebyggelsen är uppförd i två våningar och är byggd på 1900-talets senare hälft. Det finns en stor variation i storlek och utförande. Byggnadsarean för huvudbyggnaderna varierar mellan kvadratmeter per fastighet. Även tomterna har en varierande storlek. Den minsta tomten som inte är bebyggd är cirka 840 kvadratmeter och den största är 3400 kvadratmeter. De flesta ligger runt 1350 kvadratmeter. Kartan framhåller befintliga fastigheter och bebyggelse inom planområdet.

262 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 16(48) Tillgänglighet och infrastruktur I planområdet finns en befintlig bilväg, Gamla Dunövägen, som övergår i Dunövägen. Vägen förser de befintliga husen inom planområdet och bebyggelseområdet på Dunö med trafikförbindelser. Längs med vägen finns stenmurar och fina exemplar av ekar som är bevarandevärda. Busshållplats Rinkabyholm E22, ligger vid befintlig bebyggelse vid E22. Där passerar Kalmar läns trafik linjebussar dagligen in mot och från Kalmar. Det finns goda kopplingar för cyklister mellan Rinkabyholm och Kalmar stadskärna. Sträckan är cirka 7 kilometer lång. Stora delar av sträckan sker på cykelväg och mindre delar sker på bilväg i blandtrafik. Service Norr om E22 i det befintliga bebyggelseområdet finns en matbutik, ICA Nära Rinkabyholm. Söder om E22 vid infarten till planområdet för etapp 1 finns även en mack, Preem Rinkabyholm, med viss dagligvaruhandel. Området närmast E22 omfattas av detaljplan för Södra staden etapp 1, som i skrivande stund är överklagad. I detaljplanen för etapp 1 föreslås att det ska byggas en sporthall. Biblioteksfilialen som finns på Rinkabyholmsskolan, som ligger norr om E22, ska flyttas till det nya centrumläget i etapp 1 och kombineras med det nya skolbiblioteket. Den kollektivtrafikplats som finns vid E22 föreslås i etapp 1 flyttas något åt sydväst för att tydligare kopplas till det nya centrumet som föreslås. I kvarteren längs den stadsmässiga gatan i etapp 1 medger planen centrumändamål vilket innebär att byggnaden får användas för verksamheter med kombinationer av handel, service, samlingslokaler och andra verksamheter som ligger centralt eller på annat sätt ska vara lätta att nå. Teknisk försörjning Vatten och spillvatten De befintliga fastigheterna inom planområdet har enskild vattenförsörjning. El Eon har elledningar i området. Dagvatten I dagsläget omfattas inte planområdet av Kalmar Vattens verksamhetsområde för dagvatten. En dagvattenutredning 1 har tagits fram i samband med detalj- 1 Dagvattenutredning Södra Staden, Vatten och Samhällsteknik,

263 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 17(48) planearbetet för etapp 1 och i den redovisas flöden och teoretiska föroreningskoncentrationer i dagvattnet för ett avrinningsområde som även innefattar delar av befintlig bebyggelse i Rinkabyholm norr om E22, se kartan nedan. Planområdet berörs av delavrinningsområde 2 som utgör 3,6 hektar och en mindre del av delavrinningsområde 1. Karta med illustration på befintliga förhållanden och delavrinningsområden Störning och risk Delar av de befintliga fastigheterna inom planområdet ligger under +2,8 meter över nollplanet (RH2000). Det innebär att det finns risk för översvämning på delar av fastigheterna. Läs mer om hur det hanteras i planförslaget på sida 31. Strandskydd Planområdet omfattas inte av strandskydd.

264 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 18(48) Planförslag Ändrade mark- och vattenförhållanden Utgångpunkten i arbetet med planförslaget har varit att bibehålla de befintliga mark- och vattenförhållandena i så hög grad som möjligt. På så sätt kan den befintliga landskapsbilden och topografin bevaras. Mindre förändringar av markförhållandena behöver göras vid genomförandet för att skapa förutsättningar för ett hållbart och fungerande system för dagvatten, vatten och spillvatten med självfall i så stor utsträckning som det är möjligt. Planområdet bedöms ha goda geotekniska förutsättningar för bebyggelse. Bebyggelsen kan grundläggas på befintliga oorganiska jordlager efter vegetations- och mulljordsborttagning inom större delen av planområdet. I de centrala delarna, som delvis består av åkermark, förekommer emellertid finkorniga jordar, silt och lera som försvårar byggnation. Inom detta område krävs sannolikt förstärkningsåtgärder vid byggnation. De centrala delarna är dessutom cirka 2-3 meter lägre beläget jämfört med omgivande kullar. Det innebär att infiltrationen är dålig i detta område. De centrala delarna behöver därav förstärkas och höjas för att skapa en lutning så att dagvatten leds vidare sydväst genom planområdet. Grundläggning kan normalt utföras med hel kantförstuvad bottenplatta (platta på mark), utfört med underliggande isolering och kapillärbrytande/dränerande skikt. Marken utmed Dunövägen där gång- och cykelvägen föreslås består av moränjord och sand. De mer låglänta partierna av sträckan har inte kunnat undersökas eftersom de vid undersökningstillfället står under vatten. Det mest sannolika är att de utgörs av organisk jord i form av torv och gyttja. Markens förutsättningar utmed Dunövägen kan försvåra genomförandet av gång- och cykelvägen. De mest låglänta partierna kan behöva förstärkas för att gång- och cykelvägen inte ska översvämmas. Ledningar kan grundläggas i förekommande jordar. Provtagningar har inte indikerat att det finns berg, men då undersökningen som har gjorts är översiktlig så kan bergschakt inte uteslutas. Gata kan anläggas på befintliga jordar efter borttagande av organisk jord. Radon Provtagningen av radonhalt i jordluft visar på att marken klassas som normalradonmark. För ny bebyggelse rekommenderas där av radonskyddade åtgärder.

265 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 19(48) Natur och kultur Kulturmiljö Stor hänsyn har tagits till stenmurarna som finns inom planområdet. Under arbetets gång har avvägning gjorts med utgångpunkt att bevara stenmurarna. I västra delen av planområdet där en gång- och cykelväg föreslås kan dock viss förändring i stenmuren behöva göras. Planförslaget har anpassats efter en befintlig öppning i muren som har mätts in och som cykelvägen kan passera igenom. Men i genomförandet kan viss ändring behöva ske. Eftersom stenmurarna är biotopskyddade måste det i sådana fall ansökas om dispens från biotopskyddet. I kostnadskalkylen för projektet finns en post som avser lagning av stenmursändar samt förbättringar av stenmurar. En annan utgångspunkt i planförslaget har varit att bevara fornlämningen Hossmo 35:1 (gränsmärke) som ligger i norra delen av planområdet och stenupplaget i östra delen. Både gränsmärket och stenupplaget symboliserar en del av platsens historia och anses därför viktig att bevara. Stenupplaget är inte utmärkt som ett fornminne men bedöms utifrån planområdets förutsättningar utgöra en viktig kvalité i området. Inom planområdet finns ett flertal mindre odlingsrösen och stensträngar som föreslås tas bort eftersom de inte bedöms vara av värde att bevara. Gränsmärke Stenupplag Stenmurar Bilden visar en illustrationsplan över planområde och markerar gränsmärket, stenupplaget och stenmurarna.

266 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 20(48) Naturmiljö och rekreation Planförslaget har arbetats fram med hänsyn till platsens naturliga förutsättningar så att natur- och kulturvärden ska kunna bibehållas. Exempelvis föreslås gatorna avslutas i gröna släpp mellan fastigheterna. Tanken bakom släppen är att boende och besökare ska ha en direkt närhet till natur och rekreationsmöjligheter. Vidare föreslås gröna släpp mellan fastigheterna i de centrala delarna av bostadsområdet. Förutom att de gröna släppen stärker allmänhetens tillgång till området fungerar dessa även som vattengator som leder dagvattnet från planområdet. Dagvattnet leds vidare till föreslagna dämmen. Se mer under Dagvatten på sidorna Den föreslagna bebyggelsen omges av natur. Förutom att omgivningen erbjuder närhet till rekreationsmöjligheter utgör naturen en mjukare övergång mellan ny och befintlig bebyggelse. Som nämndes under Naturmiljö under Nuläge bedömdes kullen med natur som ligger mitt i planområdet som en kvalitet i området. I anslutning till kullen finns även ett antal bevarandevärda ekar och tallar. Strukturen har anpassats så att kullen och flera av träden kan bevaras. Längs med gamla Dunövägen som ansluter till de befintliga fastigheterna inom planområdet finns flertalet bevarandevärda ekar som föreslås skyddas på kvartersmark i detaljplanen. Ekarna utgör ett viktigt inslag i den lantliga miljön. Det finns även värdefulla ekar längs med gamla Dunövägen på naturmark. Dessa utgör också värdefulla inslag och vid eventuell gallring eller nedtagning av ekar ska de mest värdefulla bevaras. Bilden visar illustrationsplanen för detaljplanen. Stor hänsyn har tagits till platsens förutsättningar och de befintliga natur- och kulturvärdena är en viktig del av planförslaget.

267 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 21(48) Den södra delen av planområdet omfattas av riksintresse för naturvård. Den föreslagna utvecklingen som berör riksintresset bedöms inte påverka det negativt. Ny bebyggelse Planförslaget möjliggör för totalt 33 villatomter, 8 parhus, 14 radhus (varav 8 är mer stadsmässiga). Sammanlagt beräknas det ge möjlighet till cirka bostäder inom planområdet eller bostäder till cirka personer. Bebyggelsen inom planområdet består övervägande av småhus. Till skillnad från etapp 1 som är den mer stadsmässiga delen av området, vänder sig den aktuella etappen mer till naturen och omgivningarna i sin struktur. I etapp 2 liksom i etapp 1 har det arbetats med en finmaskig gatustruktur utan återvändsgränder för att uppmuntra till rörelse i området. Detta genom möjlighet till olika vägval och kontakt till den omkringliggande naturen. I strukturen där gator varit överflödiga för bilar, men där behov har funnits av att bevara smitvägar för finmaskighetens skull, har glapp för ledningar och dagvatten sparats ut som gröna passager. Även i raden av villor finns det gröna släpp där den gående lätt kan hitta ut i naturen. De gröna passagerna kan beläggas med träflis eller grus för att markera att det är tillåtet och lätt att röra sig vidare ut i naturen eller gena genom ett kvarter. Flera av villatomterna har en sida mot ett skogsparti, medan några av de tomter som finns centralt i strukturen kan orienteras mot gata åt valfritt håll. I planarbetet har lagts stor vikt vid att framhäva de fördelar det innebär att bo i ett tätbebyggt område. Fördelarna är exempelvis att kontakt kan uppstå mellan de boende vilket skapar trygghet. Småhus ska placeras parallellt med gata och med huvudentrén vänd mot densamma. Det innebär att det kan uppstå kontakt mellan husen och mellan gatan och husen. Husen får på så vis en tydlig framsida där funktioner kan placeras av mer offentlig karaktär. Det är värdefullt att exempelvis skymta grannen sätta sig vid köksbordet för att äta kvällsmat. Det känns tryggt när det går att avläsa lite av vad som sker hos grannen och man får en känsla för om att det exempelvis är okej att springa över och låna mjölk. Genom att husen får en tydlig framsida kan de också ges en mer privat baksida dit husets mer privata delar kan vända. Även tomtens baksida blir mer privat när huset får en tydlig framsida. Mot torget möjliggör planförslaget för stadsmässiga radhus i två våningar och inredd vind respektive tre våningar med inredd vind. På bottenvåningarna i de radhus som är placerade i direkt anslutning till torget finns möjlighet att ha centrumverksamheter. Bottenvåningarna utgör så kallade bokaler, det vill säga lokaler som kan användas både till bostäder och centrumverksamheter beroende på vilken efterfrågan som finns. De mer stadsmässiga radhusen skapar en övergång mellan etapp 1 som är mer stadsmässig och etapp 2 som vänder sig mer till naturen och omgivningarna.

268 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 22(48) Gestaltning Bebyggelsen är placerad i ett gammalt jordbrukslandskap där stenmurar och gamla odlingsrösen finns kvar. De är väl synliga i det nya området och ger identitet och karaktär. Området är låglänt och bevuxet med tall och ek. I det gestaltningsprogram som tagits fram presenteras förslag på att det i offentliga planteringar ska väljas växtlighet som är karaktäristiska för strandängar med exempelvis olika gräs och vassorter. Områdets karaktär kan gärna tänkas in när ny bebyggelsen ska utformas. Till exempel kan gärna ett lätt och naturtroget material såsom trä väljas. När husen ska färgsättas kan en variation av naturfärger med fördel väljas så att husen inte tar andan ur den omkringliggande naturen, utan istället smälter in. Exempelvis kan det vara slamfärger i svart, grått, rött, grönt eller gulockra. Slamfärger ger ett mer naturligt och sobert intryck än annan färg som lätt ger en blank och reflekterande yta. Tillgänglighet och infrastruktur Gator och trafik Trafikverket och Sveriges kommuner och landsting har arbetat fram en livsrumsmodell i Rätt fart i staden och TRAST (Trafik för en attraktiv stad). Modellen syftar till att tydliggöra gaturummens karaktär samt vilken funktion och roll de har eller bör ha i trafiknätet som helhet. Livsrumsmodellen betonar vikten av att gaturummet består av både väggar och golv att omgivande bebyggelse i stor grad påverkar gatans funktion som helhet, hur bebyggelsestrukturen ser ut, hur byggnaderna ligger i förhållande till gatan, hur entréer är placerade mm. Det har därför eftersträvats att tydliggöra livsrumsmodellens olika gatutyper i planförslaget samt att stödja gaturummens roll i utformningen av den kringliggande bebyggelsen. Gatunät I planområdets nordvästra del, i hörnet av skolområdet finns en liten torgyta. Syftet med torget är att det ska utgöra en mötesplats som kan användas i vardagen av människorna i stadsdelen. Torget ligger på den högsta punkten i förstudieområdet vilket gör att den stadsmässiga känslan längs huvudgatan byggs upp mot torgbildningen varefter den avtar efter att huvudgatan svänger 90 grader åt vänster. Från torget kan man se ner i planområdet för etapp 2 och få en skymt av den mer småskaliga bebyggelsen. På huvudgatan som passerar över torget beräknas det bli ganska få biltrafikrörelser. Torgytan är tänkt att beläggas med likartat material utan speciella markeringar för bil- och cykeltrafik. Det är viktigt att ytan möbleras med träd och bänkar för att ge en asymmetrisk och småskalig känsla, vilket gör att bilisterna håller ett lugnare tempo.

269 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 23(48) Illustrationsbild av gatunätet i förstudieområdet. Färgerna motsvarar olika gatutyper och dess läge i strukturen som beskrivs i texten nedanför. I det aktuella detaljplanområdet finns sträckor som utgör mjuktrafikrum, markerad med gul färg på kartan ovan. Detta i form av en bit av den stadsmässiga gatan som är den tillkommande stadsdelens huvudgata. I övrigt finns integrerade frirum markerade med ljust grön färg, samt gång och cykelvägar. Nedanför beskrivs det gulmarkerade stadsrummet Mjuktrafikrum: Mjuktrafikrum omfattar en stor del av stadens eller tätortens gaturum. Gaturummets väggar gör anspråk på kontakt och närvaro. De gulmarkerade gatorna utformas därför som stadsmässiga gator där husen som oftast är flerfamiljhus, gärna placeras i gatuliv och där verksamheter delvis kan finnas i bottenvåningarna. Gatan kan på så vis anpassas till den tänkta hastigheten på 30 km/h (även 40 km/h kan bli aktuellt). Gatan har delvis blandtrafik, eftersom cyklister och motortrafikanter delar körbanan. Den totala vägbredden på dessa gator i stadsdelen är oftast 14 meter och rymmer separerade gångbanor på båda sidor om gatan som är 2,25 meter vardera samt dubbla kantstensparkeringar.

270 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 24(48) Sektionen visar utformningen av mjuktrafikrum/den stadsmässiga gatan förbi skolområdet. Till höger ses gång- och cykelvägen förbi skolområdet. De gatusträckningar som är markerade med ljusgrön färg är så kallade integrerade frirum och är den sorts gator som det mestadels kommer att finnas i stadsdelen. De ska utformas så att bara lägsta möjliga fordonshastighet är möjlig. De har ingen eller mycket liten genomfartstrafik och trafikeras i princip bara av de som bor längs gatan. Här finns inga separerade gångbanor. Vägbanan är asfalterad och har ett avvikande material längs sidorna. På de ytor som har ett avvikande material återfinns utrymme för gångtrafikanter i ena sidan. Växelvis återfinns plantering med tillhörande parkeringar längs gatorna. Meningen är att man som bilist får tråckla sig mellan dessa och att gatorna ska ha en så pass låg hastighet att barn ska kunna leka på gatan. I detaljplanområdet planeras det för två olika versioner av gatan. En variant med plattbeläggning längs gatans båda sidor, och en variant med plattor längs ena sidan. Principskiss

271 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 25(48) Principskiss Plan och sektion som visar utformning av integrerade frirum/villagator. De ljusgröna gaturummen de integrerade frirummen, utformas med en smalare sektion på vissa sträckor enligt skissen. Detta för att få ett mer intimt gaturum och på så sätt även få ned hastigheterna: Principskiss Sektion som visar utformning av integrerade frirum/villagator vid smalare passage.

272 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 26(48) Illustration av trafikstrukturen i etapp 2 Strecket med den lila färgen på bilden ovanför visar den gata som förväntas bära mest trafik i etapp 2. Det är dock ett lågt antal, beräknat till cirka 300 fordon, som sedan fördelas ut i områdets struktur för lokaltrafik. Gatorna för lokaltrafik är markerade med med blå färg i illustrationen. De lilafärgade gatorna är tänkta att vara utformade som den ovanstående översta sektionen för integrerade frirum med en kant av plattor på varje sida av gatan. De blåmarkerade gatorna är tänka att utformas som den nedersta versionen av de integrerade frirummen liksom den nedersta bilden med endast en plattor. Plattzonen avbryts emellanåt av planteringar med buskage eller liknande och är också utformade för att gående ska känna att de har en given zon att röra sig i utan att störas av passerande bilar. Allra längst i planområdets sydvästra del sträcker sig en gång och cykelväg från söder till norr som sedan är tänkt att fortsätta in i planområde etapp 3. Detta som ett komplement till gång och cykelvägen som finns i etapp 1 och som korsar stadsdelen i väst östlig riktning (ses i illustrationen ovan). I planområdets sydöstra hörn finns också en gång och cykelkoppling Längs med Dunövägen Södra sida, i södra delen av planområdet, föreslås en gång- och cykelväg byggas. Detta för att tillskapa en säker trafiksituation för Dunöborna så att barnen till exempel ska kunna cykla till och från det nya skolområdet. Idag har barnen rätt till skolskjuts i och med att skolan ligger på andra sidan E22:an. Denna uteblir vid genomförandet av etapp 1 och etapp 2. Förutom etappens gång- och cykelstråk finns alternativa gångstråk i form av ledningsgator som sparats ut i lägen där gator annars skulle ha kunnat gå. Detta

273 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 27(48) för att hålla fast i ett finmaskigt gatunät liksom i första etappen, där det finns möjlighet att välja olika vägar. Passagerna är tänkta att beläggas med grus eller träflis. Övriga gator En del av Dunövägen ingår i planområdet. Dunövägen förbinder Riksvägen med Dunö där drygt 400 personer bor. Kollektivtrafik Det kommer att finnas kollektivtrafik längs med Riksvägen. Den busshållplats som finns i området idag kommer att flyttas något söderut längs vägen till den tillkommande kollektivtrafikplatsen. Hållplatsen har flest omstigande resenärer i området idag. Hållplatsläget kommer att ha ett än mer centralt läge i Rinkabyholm när platsen ombildas och skola och matbutik kan finnas här. På kollektivtrafiktorget är busstrafiken prioriterad. Övrig trafik väntar bakom bussarna när dessa stannar på torget för av- och påstigande. Det finns utrymme för en buss i vardera riktningen att stanna. Parkering Parkering sker enligt kommunens parkeringspolicy inom den egna fastigheten. För besökare är det också tillåtet att parkera längs med gatorna. Parkering sker inom den plattbelagda zonen. Förändring av teknisk försörjning Vatten Den nya bebyggelsen kommer att försörjas med kommunalt dricksvatten. För att försörja fastigheterna med vatten och avlopp läggs nya ledningar i området. Inom planområdet finns i dagsläget fastigheter som har enskilt VA. Dessa fastigheter kommer att ges möjlighet till kommunal anslutning då ny bebyggelse tillkommer i anslutning till befintlig bebyggelse. Spillvatten Den nya bebyggelsen kommer att anslutas till det kommunala spillvattensystemet. För att försörja fastigheterna med avlopp läggs nya ledningar i området. Kommunen har ett avloppsreningsverk i Tegelviken som de flesta fastigheter i området är anslutna till. I en del områden tas avloppsvattnet omhand i enskilda avloppsanläggningar. I samband med att ny bebyggelse etableras i närområdet kommer dessa att anslutas till det kommunala systemet för spillvatten.

274 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 28(48) Dagvatten Avrinningsområden och flöden Kommunen gör bedömningen att planerad exploatering inte kommer att medföra negativ påverkan på miljökvalitetsnormerna för kustvattenförekomsten Västra Sjön. En dagvattenutredning för detaljplanearbetet med samtliga etapper i Södra staden har tagits fram av Vatten och Samhällsteknik AB, Utredningen har tagits fram för hela förstudieområdet enligt det utvecklingsområde som lagts fast i den fördjupade översiktsplanen för Södra staden. Inom aktuellt avrinningsområde för samtliga etapper ingår även delar av den befintliga bebyggelsen i Rinkabyholm. I dagvattenutredningen redovisas den ackumulerade förändringen av föroreningar från dagvatten, före och efter genomförande av detaljplaneförslagen för Södra staden etapp 1, 2 och 3 utan åtgärder för dagvattenrening. Etapp 2 omfattar område 2 och del av område 1. Se tabell nedan. Tabell 1 Totalhalt i dagvatten före och efter genomförande av detaljplaneförslag, baserat på normalår vad avser nederbörd. Nuläge Tot-N Tot-P Olja Pb Cd Cu Cr Ni Zn kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Område ,9 9,9 3,2 0,19 0,01 0,30 0,02 0,02 0,51 Område ,0 6,8 13,6 0,34 0,02 0,68 0,14 0,20 2,72 Totalt 109,9 16,7 16,8 0,53 0,02 0,98 0,16 0,22 3,23 Detaljplaneförslag Område ,1 10,0 24,5 0,5 0,0 1,0 0,2 0,3 3,7 Område ,0 6,8 13,6 0,34 0,02 0,68 0,14 0,20 2,72 Totalt 112,1 16,8 38,1 0,88 0,04 1,70 0,36 0,48 6,44 Differens 2,2 0,02 21,3 0,34 0,02 0,71 0,20 0,26 3,21 För att inte riskera att försämra statusen för recipient bör differensen mellan nuläge och efter genomförande av detaljplaneförslag kompenseras genom dagvattenåtgärder. Rening kommer att ske genom dike och dämme. Dagvattenflöden från samtliga etapper i Södra staden och befintlig bebyggelse i närområdet ska anslutas till föreslagna dämmen, vilket innebär ett bra resultat efter utbyggd dagvattenhantering. Genom att leda dagvattenflöden genom dämmen erhålls en teoretisk avskiljning enligt tabell 2. I aktuellt fall används den lägsta av de schablonvärden sammanställda i StormTac s databas samt NOS-dagvatten 2 sett till reduktion i våtmark. 2 NOS-dagvatten, uppföljning av dagvattenanläggning i fem stockholmskommuner. Andersson j, Owenius S & Stråe D, 2012 Svenskt vatten

275 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 29(48) Tabell 2 Teoretisk avskiljning efter föreslagna åtgärder med dämmen Förändring sett till planförslag Teoretiskt avskiljning i dämme syd, etapp 1 (kg/år) Teoretisk avskiljning i dämme norr, etapp 2 [kg/år] Förändring sett till föreslagna dagvattenåtgärder Tot-N Tot-P Olja Pb Cd Cu Cr Ni Zn kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år 2,2 0,02 21,3 0,34 0,019 0,71 0,20 0,26 3,21 17,6 4,9 23,8 0,4 0,013 0,42 0,16 0,08 2,1 12,5 3,2 11,5 9,4 0,008 0,29 0,09 0,05 1,4-28,0-8,1-14,0-9,40-0,002 0,01-0,04 0,13-0,31 Befintlig samt planerad exploatering kommer att hanteras med öppna diken och dämmen med god reningseffekt. Detta innebär sammantaget att planerad exploatering inte kommer att medföra negativ påverkan på miljökvalitetsnormerna för kustvattenförekomsten Västra Sjön. Dagvattenhantering Kommunen har en VA-policy som antogs av kommunfullmäktige januari I den beskrivs principer för dagvattenhantering. En princip är att dagvatten ska omhändertas lokalt nära källan där det uppstår. Uppkommet dagvatten inom villatomter inom planområdet för etapp 2 ska det delvis infiltreras i marken och delvis fördröjas. Varje tomt ska kunna fördröja 20 millimeter. I planområdet kommer det även att finnas ett dagvattennät. Inom gatumark anläggs dagvattenledning eller kombinerade dagvatten-/dräneringssystem för att omhänderta det vägdagvattnet som inte kan infiltreras lokalt. Där det inte är lämpligt med infiltration av dagvatten från villatomter leds dagvattnet till dagvattenledningar. I den centrala delen av planområdet finns i dagsläget en lågpunkt som har stående vatten. Vid genomförandet av detaljplanen behöver denna punkt fyllas för att skapa en markhöjd så att ytvattnet kan ledas vidare. För att leda ut dagvattnet har släpp planerats in mellan villatomterna. Släppen fungerar som vattengator. Dagvattnet leds därefter till fördröjningsdammen som är planerad i planområdet för etapp 1 och vidare i svackdike längs med del av Dunövägen mot planerat södra Ramsö dämme. Värmesystem, el och tele I den sydöstra delen av planområdet har ett E-område lagts till. Där finns utrymme för en teknisk anläggning för energi och fjärrvärme. Kalmar Energi planerar att dra fjärrvärme till området i samband med att etapp 2 byggs ut. El och tele planeras också att byggas ut i takt med etapp 2.

276 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 30(48) Avfallshantering Avfallshantering ordnas inom varje tomt. Den nordligaste fastigheten med möjlighet till parhus föreslås ställa sina sopkärl på markerad plats i detaljplan fram till att vägen som leder norrut genom planområdet för etapp 3 byggs ut. Behov av åtgärd mot störning och risk Buller Enligt bullerförordningen (2015:216) bör buller från spårtrafik och vägar inte överskrida 60 db(a) ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad och 50 db(a) ekvivalent ljudnivå samt 70 db(a) maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. En översiktlig beräkning har tagits fram i samband med detaljplanearbetet med etapp 2. Den visar på en trafikmängd på cirka 150 motorfordon/dygn som färdas i nordlig riktning från torget och förbi flerbostadshusen. På huvudgatan med trafik till bostadsområdet beräknas det passera cirka 300 motorfordon/dygn. Se bild på nästa sida. Motorfordonens hastighet ska ske i gångfart. Boverket och SKL har tillsammans tagit fram en modell för bedömning av ekvivalenta bullernivåer vid 1-5 våningsbostäder. Modellen utgår från trafikmängd, skyltad hastighet samt avstånd från vägmitt. I planförslaget passerar det på den mest trafikerade gatan 300 motorfordon, hastigheten gångfart och avståndet till vägmitt är cirka 10 meter. Modellen som Boverket och SKL har tagit fram börjar på trafikmängden 1220 motorfordon/dygn, hastigheten 40 km/h och 10 meter till vägmitt. Det resulterar i 55 db(a) ekvivalent ljudnivå vid fasad. En halvering av trafikmängden ger en bullerdämpning på cirka 3 db (A). Med en trafikmängd på 300 motorfordon/dygn skulle det innebära en ekvivalent ljudnivå på 49 db(a). Men eftersom hastigheten är betydligt lägre än 40 km/h innebär att den ekvivalenta ljudnivån vid fasaderna är lägre än 49 db(a). De låga trafikmängderna i kombination med en hastighet som ska ske i gångfart och avståndet till vägmitt bedöms den ekvivalenta ljudnivån vara betydligt lägre än 60 db(a) vid byggnadernas fasad. Kommunen bedömer att det inte finns någon risk för att maxvärdena 50 db(a) ekvivalent ljudnivå och 70dB(A) maximal ljudnivå vid uteplats i anslutning till byggnader överstigs eftersom det kommer att gå ytterst lite tung trafik i planområdet.

277 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 31(48) Bilden visar beräknade trafikflöden på de huvudgator som leder trafik in och ut från planområdet där den största trafikmängden mest troligtvis mest kommer att koncentreras. Översvämning Delar av de befintliga fastigheterna inom planområdet ligger under +2,8 meter över havsnivån. Det innebär att dessa delar är utsatta för en ökad risk för översvämning. Därav föreslås att inom B-områden får ej bygglov ges för ny-, omeller tillbyggnader av huvudbyggnader samt komplementbyggnader som avses inredas som bostad med lägre golvnivå än +2,8 meter över nollplanet(rh2000). Delar av byggnaden som placeras lägre än +2,8 meter ska tåla vatten till följd av stigande havsnivåer (4 kap. 16 1t 1 p. PBL). Beskrivning av planbestämmelser Allmän platsmark På allmän platsmark föreslås användningarna gata, park, natur och torg. I planområdet finns ett flertal områden som föreslås som park. Tanken med dessa områden är att de ska skötas så att invånare kan nyttja ytorna som passager. Parkområdena som går mellan den planerade bebyggelsen i den centrala delen av planområdet är även tänkta att fungera som ledningsgator. Där ledningar grävs ner och avrinning av ytvatten kan ske. Parkområdet i västra delen av planområdet är tänkt att fungera som en grönyta som invånare kan använda som mötesplats. Se karta på nästa sida.

278 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 32(48) Mellan de föreslagna bostäderna direkt norr om de befintliga fastigheterna föreslås användningen natur. Tanken bakom släppen är att de ska fungera som passager så att invånare och besökare får en omedelbar närhet till natur och rekreation. Naturen bedömdes i tidigt skede av detaljplanearbetet som en av områdets största kvaliteter. Området som omger den föreslagna bostadsbebyggelsen föreslås också regleras med användningen natur. Tanken med dessa områden är att naturen ska finnas kvar i sin naturliga form eftersom det har stora kvaliteter för närområdet. Dessa områden ska även i fortsättningen användas för rekreation. Den nordvästra delen av planområdet föreslås användas som torg. Platsen ska fungera som en mötesplats och korsningspunkt där olika trafikslag möts på fotgängarna villkor. Den södra delen av torgområdet ska endast användas av fotgängare och cyklister. Denna del ligger strategiskt i söderläge med fastigheter i ryggen, vilket skapar goda förutsättningar för att skapa ett offentligt rum som inbjuder invånarna och besökarna till att stanna till. I östra delen av planområdet finns ett stenröse markerat på plankartan. Se karta på nästa sida. Stenröset utgör en viktig målpunkt och kvalitet i planförslaget och ska behållas vid utvecklingen av planområdet. Längs med Dunövägen på markerat område på plankartan finns flera ekar som är bevarandevärda. Planbestämmelsen träd innebär att ekar längs med den markerade vägsträckningen på del av Dunövägen inte får fällas. Se karta på nästa sida. Söder om befintliga fastigheter och Dunövägen föreslås ett öppet avvattningsstråk för dagvatten. Se mer under Dagvatten under Planförslag. Inom planområdet finns ett flertal stenmurar som vid tidigt skede bedömdes som värdefulla för området. Samtliga stenmurar inom planområdet ska bevaras. På stenmurens sträckning i västra delen av planområdet kan håltagning behöva göras för att cykelvägen längs Dunövägen ska kunna genomföras.

279 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 33(48) Mötesplats och korsningspunkt där trafikslag möts på fotgängares villkor Passage/ledningsgata Passage Stenröse som utgör målpunkt Ekar längs med gamla Dunövägen får inte fällas Öppet avrinningsstråk av dagvatten Kvartersmark På kvartersmark föreslås användningen bostäder och teknisk anläggning. För att skapa en socialt hållbar stadsdel ska det i området finns en variation av olika boendeformer i form av fristående villor, parhus, radhus och stadsradhus. För att säkra att området bebyggs i en skala som skapar goda förutsättningar för en god boendemiljö föreslås byggnadshöjd, takvinkel samt exploateringsgrad regleras enligt detaljplan. Tomterna i planområdets nordvästra hörn möjliggör för stadsmässiga radhus i tre respektive två våningsplan och inredningsbar vind. Tomternas geografiska läge har en strategisk placering intill torget som har en koppling till de centrala delarna sett utifrån hela området för Södra staden. Tanken med första våninge är att den ska fungera som bokaler, det vill säga att den kan användas både för bostäder och centrumverksamheter beroende på efterfrågan. Småhusen inom planområdet har en lägre byggnadshöjd som möjliggör för cirka två våningar. Exploateringsgraden för tomterna med småhusen är reglerade så att huvudbyggnaden ska vara dominerande i volym framför uthus och garage. Nockhöjden på samtliga uthus

280 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 34(48) och garage inom planområdet föreslås regleras till max 4,5 meter av samma skäl. På de tomter som angränsar till naturmark föreslås en lättnad vad det gäller placering av komplementbyggnader och de som avses i PBL 9:4 punkt 2 och 3. För att skapa möjligheter för de boende att skapa en trevlig och inramad trädgård får komplementbyggnader och de som avses i PBL 9:4 punkt 2 och 3.placeras i tomtgräns mot natur eller annan fastighet. Detaljplanens förslag av byggnaders placering och utformning har gjorts i syfte att skapa en boendemiljö med gaturum som uppmuntrar till möten och en upplevd trygg boendemiljö. Samtliga tomter föreslås därav regleras så att huvudbyggnad placeras parallellt med gata, max 6 meter från gata och att huvudentré ska placeras mot gata eller torg. Det skapar gaturum med en tydlig inramning och koncentrerar rörelser närmare gaturummet. Garage föreslås placeras minst 6 meter från gata för att göra det möjligt att parkera framför sitt garage på sin egen fastighet. På tomterna i planområdets nordvästra hörn där det möjliggörs för flerbostadshus finns möjlighet att bygga garage som angränsar till gata. Tanken bakom placeringen av huvudbyggnaden och garage är att skapa en tydlig inramning både mot gaturummet i öst och i väst. För att säkra allmänhetens tillgång till natur och rekreation inom planområdet föreslås att staket, häck eller liknande avgränsning ska anordnas i tomtgräns som angränsar till natur och park. Regleringen bör uppmärksammas och påminnas vid ansökan av bygglov. Som nämndes under planbestämmelser på allmän platsmark bedöms flera ekar längs med del av Dunövägen som ansluter de redan befintliga fastigheterna som bevarandevärda. De ekar som ligger på kvartersmark i anslutning till gamla Dunövägen är också bevarandevärda och skyddas mot fällning enligt detaljplan. Exploateringsgraden föreslås regleras för befintlig bebyggelse. Exploateringsgraden som föreslås är densamma som för de tillkommande småhusen inom planområdet. De befintliga huvudbyggnaderna som står där idag är relativt små. För samtliga befintliga fastigheter innebär det att de får en större byggrätt och möjlighet till att bygga en större huvudbyggnad och uthus. Delar av de befintliga fastigheterna inom planområdet ligger under +2,8 meter över havsnivån. Det innebär att dessa delar är utsatta för en ökad risk för översvämning. Därav föreslås att inom B-områden får ej bygglov ges för ny-, om- eller tillbyggnader av huvudbyggnader samt komplementbyggnader som avses inredas som bostad med lägre golvnivå än +2,8 meter över nollplanet(rh2000). Delar av byggnaden som placeras lägre än +2,8 meter ska tåla vatten till följd av stigande havsnivåer (4 kap. 16 1t 1 p. PBL).

281 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 35(48) Stadsmässiga radhus i tre våningar, med bokaler på första våningen. Huvudentré ska placeras mot torg. Staket eller häck ska ordnas för att säkra allmänhetens tillgång till naturen.

282 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 36(48) Genomförande och konsekvenser Organisatoriska frågor Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. Fastighetsägarna har under planens genomförandetid en garanterad byggrätt i enlighet med planen. Om planen ersätts med en ny, ändras eller upphävs under genomförandetiden kan fastighetsägarna ha rätt till ersättning av kommunen. Huvudmannaskap och ansvarsfördelning Kommunen är huvudman för allmän platsmark inom planområdet. Det innebär att kommunen ansvarar för underhåll och skötsel av dessa områden. Etapputbyggnad Etapp 1 för Södra staden är antagen i december Vid skrivande stund är den överklagad till mark- och miljööverdomstolen. En tredje etapp av Södra staden planeras, men har ännu inte lagts in i kommunens prioriteringslista för Samhällsbyggnadskontorets detaljplaneläggning. Det finns ingen uttalad utformning av hur ytterligare etapper ska avgränsas. Aktuellt detaljplanområde kommer sannolikt att delas in olika byggnadsetapper i det kommande utbyggnadsarbetet, eftersom planområdet är så pass stort. Avtal eller andra överenskommelser Detaljplanen innebär att samfälligheten Rinkaby S:3, som utgör en del av Dunövägen, upphävs och kommunen tar över väghållningsansvaret. Det regleras i ett avtal mellan kommunen och samfällighetsföreningen. Fastighetsrättsliga frågor Allmänt De fastighetsrättsliga konsekvenserna beskrivs per fastighet och rättighet. Förändringarna framgår av tabell och karta på nästa sida. Arealuppgifter för respektive område kan avläsas i särskild tabell. Fastighetsregleringarna genomförs i första hand med överenskommelse om fastighetsreglering mellan fastighetsägarna som grund. Detsamma gäller inrättande av gemensamhetsanläggningar. Ansökan om lantmäteriförrättning görs hos Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun.

283 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 37(48) Fastighetsbildning, anläggningsåtgärd och rättigheter Detaljplanens fastighetsrättsliga konsekvenser per fastighet framgår av tabell och karta nedan. De arealuppgifter som anges är enbart grafiskt tolkade och kan senare komma att justeras. Plantolkningskarta.

284 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 38(48) Fastighetsbildning, anläggningsåtgärd och rättigheter Fastighet, gemensamhetsanläggning, mark-samfällighet Hossmo 1:51 Hossmo 1:53 Rinkaby 6:46 Rinkaby 8:2 Rinkaby 9:3 Rinkaby 12:4 Rinkaby 13:17 Rinkaby 14:3 Rinkaby 15:9 Rinkaby 15:10 Rinkaby 15:11 Konsekvenser Fastighetsbildning Till Hossmo 1:51 ska figur 22 överföras genom fastighets-reglering från Hossmo 1:53. Fastighetsbildning Från Hossmo 1:53 ska figur 25 överföras genom fastighets-reglering till Rinkaby 15:11. Från Hossmo 1:53 ska figur 22 överföras genom fastighets-reglering till Rinkaby 1:51. Fastighetsbildning Till Rinkaby 6:46 ska figur 5, 6, 7 och 8 överföras genom fastighetsreglering från Rinkaby 15:11. Från Rinkaby 6:46 ska fastigheter avstyckas för bostads-ändamål, figurerna 1-8. Fastighetsbildning Från Rinkaby 8:2 ska figur 26 och 29 överföras genom fastig-hetsreglering till Rinkaby 15:11. Fastighetsbildning Från Rinkaby 9:3 ska figur 30 överföras genom fastighets-reglering till Rinkaby 15:11. Fastighetsbildning Fastighetens gränser behöver inte ändras. Fastighetsbildning Fastighetens gränser behöver inte ändras. Fastighetsbildning Från Rinkaby 14:3 ska figur 27 och 28 överföras genom fastig-hetsreglering till Rinkaby 15:11. Fastighetsbildning Till Rinkaby 15:9 ska figur 21 överföras genom fastighets-reglering från Rinkaby 15:11. Fastighetsbildning Till Rinkaby 15:10 ska figur 31 överföras genom fastighets-reglering från Rinkaby 15:11. Fastighetsbildning Från Rinkaby 15:11 ska figur 21 överföras genom fastighets-reglering till Rinkaby 15:9. Till Rinkaby 15:11 ska figur 24 överföras genom fastighets-reglering från Rinkaby s:3.

285 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 39(48) Rinkaby 15:12 Rinkaby s:3 Dunö ga:1 Förvaltare: Dunö samfällighetsförening Till Rinkaby 15:11 ska figur 25 överföras genom fastighets-reglering från Rinkaby 1:53. Till Rinkaby 15:11 ska figur 27 och 28 överföras genom fastighetsreglering från Rinkaby 14:3. Från Rinkaby 15:11 ska figur 20 överföras genom fastighets-reglering till Rinkaby 15:12. Från Rinkaby 15:11 ska figur 31 överföras genom fastighets-reglering till Rinkaby 15:10. Från Rinkaby 15:11 ska fastigheter avstyckas för bostads-ändamål, figur Rättigheter Område E (teknisk anläggning), figur 23 kan upplåtas med ledningsrätt eller avstyckas som egen fastighet. Fastighetsbildning Till Rinkaby 15:12 ska figur 20 överföras genom fastighets-reglering från Rinkaby 15:11. Fastighetsbildning Från Rinkaby s:3 ska figur 24 överföras genom fastighets-reglering till Rinkaby 15:11. Anläggningsförrättning Kommunen är huvudman för allmän plats och får därför ansvaret för vägar och andra allmänna platser inom plan-området när planen blir gällande. Omprövning av Dunö ga:1 ska därför göras, så att den del av Dunö ga:1 som ligger inom planområdet inte längre ska ingå i gemensamhetsan-läggningen. Detta görs i en lantmäteriförrättning. Kostna-den för förrättningen ska betalas av Kalmar kommun. An-sökan om omprövning av Dunö ga:1 görs hos lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun. Fastighetsbildning Fastighetsregleringarna genomförs i första hand genom överenskommelse mellan fastighetsägarna. Fastighetsreglering berörande Hossmo 1:53, Rinkaby 6:46, 8:2, 9:3, 14:3, 15:9, 15:10, 15:11, 15:12 och s:3 samt avstyckning från Rinkaby 6:46 och 15:11 söks och bekostas av Kalmar kommun. Eventuell avstyckning av E-område bekostas av ledningshavaren. Ansökan om fastighetsbildning görs hos lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun. Rättigheter Områden för tekniska anläggningar (E-område på plankartan) kan säkerställas med ledningsrätt. Se även under fastighetsbildning. Ansökan om ledningsrätt görs och bekostas av ledningshavaren. Gemensamhetsanläggning Gemensamhetsanläggningen Dunö ga:1, se Dunö ga:1, ovan.

286 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 40(48) Tekniska frågor Tekniska utredningar Till detaljplanearbetet med etapp 1 togs det fram en bullerutredning, dagvattenutredning, trafikutredning och en kulturhistorisk utredning som även har använts som underlag till detaljplanen för etapp 2. Till etapp 2 har ett översiktligt geotekniskt PM tagits fram. En detaljerad geoteknisk undersökning ska utföras när planerade byggnaders läge och laster är kända. Ekonomiska frågor Samtliga nedan redovisade inkomster och utgifter är angivna i 2017 års prisnivå exklusive moms. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Intäkter Kommunens exploateringsbudget får intäkter vid försäljning av byggrätter inom området. Kostnader Kommunens investeringsbudget får kostnader för gång- och cykelväg längs Dunövägen. Kommunens exploateringsbudget får kostnader för: Framtagande av detaljplan med tillhörande utredningar (geoteknik, projektering m m) Utbyggnad av allmän platsmark Kostnader för markanvisning Kostnad för Lantmäteriförrättning Inlösen av mark/markförvärv Kommunens kostnader i exploateringsbudgeten för genomförandet av detaljplanen bedöms motsvara de intäkter som markförsäljning i området kommer att generera. För i planförslaget redovisade allmänna platser uppstår drifts- och skötselkostnader framöver. Ekonomiska konsekvenser för ledningsdragare Kalmar Vatten AB får kostnader för anläggande och drift av allmänna vattenoch avloppsledningar samt allmänna dagvattenanläggningar. Kalmar Vatten AB får även kostnader för anläggande av pumphus. Kalmar Vatten AB får intäkter för anslutningsavgifter.

287 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 41(48) Kalmar Energi Värme AB får kostnader för anläggande och utbyggnad av fjärrvärmenätet samt intäkter för anslutningsavgifter. E-on AB får kostnader för utbyggnad av elnätet och transformatorstation samt intäkter för anslutningsavgifter. Ekonomiska konsekvenser för fastighetsägare Kostnader För de befintliga fastigheterna i planområdet innebär det utökade verksamhetområdet för vatten och avlopp och anslutning till detta en relativt hög kostnad. Intäkter Planförslaget möjliggör större byggrätter för samtliga befintliga fastigheter inom planområdet. Planförslaget skapar dessutom en närhet till social service såsom skola, bibliotek, idrottsanläggning, affärer, natur- och rekreationsmöjligheter. De utökade byggrätterna och närheten till social service har i flera tidigare fall lett till en värdeökning av de befintliga fastigheterna. Så skulle även fallet kunna bli i Södra staden. Den planerade anslutningen till vatten och avlopp skulle även kunna tänkas leda till en värdeökning av befintliga fastigheter i Södra staden. Inlösen Privat mark som i detaljplanen föreslås bli allmän platsmark innebär en intäkt för den privata fastighetsägaren. Planavgift Plankostnaden regleras i ett särskilt avtal och utgår därför inte vid bygglov. Konsekvenser av planens genomförande Miljökonsekvensbeskrivning Enligt PBL 5:18 ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas om detaljplanen medger en användning av mark eller av byggnader eller andra anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Miljökonsekvensbeskrivningen skall möjliggöra en samlad bedömning av en planerad anläggnings, verksamhets eller åtgärds inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser. För att avgöra om en miljökonsekvensbeskrivning behöver upprättas görs en behovsbedömning med syfte att ta reda på om en betydande miljöpåverkan uppstår till följd av detaljplanen.

288 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 42(48) Behovsbedömning En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för Södra staden togs fram i samband med arbetet med den fördjupade översiktsplanen. I detaljplanskedet har kommunen dock gjort en behovsbedömning och i den bedömt att en miljökonsekvensbeskrivning inte är nödvändig. Relevanta miljöaspekter behandlas i planbeskrivningen. Mark- och vattenförhållanden De centrala delarna av planområdet föreslås fyllas upp något för att skapa en lutning så att dagvatten kan ledas bort från lågpunkten som ligger just där. Det innebär att de naturliga nivåskillnaderna kommer att förändras. Dock bedöms förändringen inte påverka upplevelsen av platsen negativt eftersom platsens användning kommer att skifta från att vara öppen åkermark och blandskog till att bli ett bostadsområde. De förändrade marknivåerna kommer inte att vara påtagliga när området bebyggs. Genom att fylla upp den centrala delen av planområdet något har markförhållandena vid stenmurarna kunnat bevaras. Att bevara stenmurarna har varit en utgångspunkt i arbetet med planförslagen för Södra staden etapp 1 och 2. De delar som ligger lågt på östra sidan av Dunövägen kommer eventuellt också behöva fyllas upp något för att gång- och cykelvägen ska kunna genomföras. Det innebär att markförhållandena i dessa delar kommer att förändras. Dock bedöms förändringarna inte påverka upplevelsen av platsen negativt eftersom det redan ligger en bilväg (Dunövägen) där som är upphöjd. Vid projekteringen av gång- och cykelvägen har hänsyn tagits till befintliga träd och stenmurar som angränsar till vägen. Natur och kultur Som följd av utbyggnaden av etapp 2 kommer landskapsbilden att förändras till viss del. Området kommer att gå från att vara öppen åkermark och blandskog till att bli ett bostadsområde. Dock har stor hänsyn tagits till platsens naturliga förutsättningar. Planförslagets utgångpunkt har varit att bevara och framhålla de natur- och kulturvärden som finns inom planområdet. Det har gjort att många natur- och kulturvärden kan bevaras vid utbyggnaden av etapp 2. Förhoppningen är att det ska leda till en god boendemiljö för både framtida och befintliga invånare. Närheten till natur och rekreation utgör dessutom en förutsättning för en hälsosam livsstil. Kulturvärden i form av stenmurar, stenupplaget och gränsmärke symboliserar platsens historia och utgör en del av platsens identitet. Det kan därmed tänkas utgöra en kvalitet för de boende och besökare i området. Bebyggelse För de befintliga fastigheterna blir konsekvenserna av planförslaget större byggrätter, fler grannar och en ökad närhet till social service så som skola, bibliotek, idrottsanläggning, affärer, natur och rekreation.

289 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 43(48) Den föreslagna tillkommande bebyggelsen planeras norr om de befintliga fastigheterna som utgör byggnadernas baksidor. Mellan den tillkommande bebyggelsen och de befintliga fastigheterna finns ett naturområde. Naturområdet skapar en buffert och mjuk övergång mellan de befintliga fastigheterna och de tillkommande. Landskapet som de befintliga fastigheterna har framsidan mot kommer inte att förändras av planförslaget. Det öppna åkerlandskapet kommer att vara detsamma och det finns inga planer eller intentioner på att bebygga området i framtiden. Tillgänglighet och infrastruktur Planförslaget innebär att planområdet blir mer tillgängligt, framförallt för gående och cyklister. Bebyggelse- och gatustrukturen i planförslaget är småskaligt med korta gator och passager som uppmuntrar till rörelse i området. Det ska vara enkelt att ta sig överallt till fots och cykel. Det finns möjlighet till bilparkering på vardera tomt. Utformningen av gaturummen, placeringen av bebyggelse och gatornas korta sträckningar kommer förhoppningsvis leda till att motorfordonen håller en låg hastighet och att gaturummet upplevs tryggt för alla. Planförslaget kommer innebära ett ökat underlag för kollektivtrafik i Rinkabyholm. Service Planförslaget möjliggör för bostäder med närhet till service såsom dagligvaruhandel, skola, idrottsplats med mera som ingår i Södra staden etapp 1. Det innebär att det blir enkelt att ta sig till den dagliga servicen till fots eller gående. Det finns dessutom goda kollektivtrafikförbindelser och cykelförbindelser med Kalmar centrum. En stadsdel som inte bygger på att ta sig fram med bil är hållbart ur både ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. Det skapar förutsättningar för en hållbar stadsdel och en hållbar livsstil för de boende i området. Teknisk försörjning I samband med utbyggnaden av Södra Staden kommer Kalmar Vatten att utvidga sitt verksamhetsområde. Det innebär att den befintliga bebyggelsen inom och nära planområdet kommer att anslutas till Kalmar Vattens ledningssystem. Det innebär en anslutningskostnad för de befintliga fastigheterna. Det innebär också att området blir mer ekologiskt hållbart eftersom dag- och spillvattnet kommer att renas innan det släpps ut i Östersjön. Det är positivt ur miljösynpunkt. Genomförandet av planförslaget kommer att innebära större hårdgjorda ytor jämfört med idag. Det innebär även förändringar av marknivåer och hur och var dagvattnet flödar och samlas upp. Stor hänsyn har tagits till markens förhållanden och hur dagvatten flödas och samlas upp naturligt i planområdet. För att kunna bebygga planområdet föreslås markhöjden regleras så att dag-

290 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 44(48) vattnet leds vidare till en plats som bättre kommer att klara av ansamling av större vattenansamlingar. Stor hänsyn har även tagits till att bevara natur i så stor grad det är möjligt. Det innebär att det finns relativt stora ytor för dagvatten att infiltreras. Det är en hållbar lösning utifrån ett ekologiskt perspektiv eftersom det skapas ett hållbart kretslopp som är anpassat för att klara av de naturliga variationerna och eventuella framtida förändringar av klimatet. Störning och risk Vissa delar av de befintliga fastigheterna inom planområdet ligger under +2,8 meter över nollplan (RH2000). Det innebär att dessa delar är utsatt för risk för översvämning. Detaljplanen reglerar att ny- eller tillbyggnad ska utformas så att vatten till följd av stigande havsnivåer upp till nivån +2,8 meter normalvattenstånd (RH2000) inte påverkar de delar av konstruktionen som inte tål vatten. Byggnadens konstruktion ska under denna nivå vara vattenbeständig och uppfylla de egenskapskrav så att byggnadens avsedda funktion kan bibehållas (4 kap. 12 1samt 4 kap 16 PBL).

291 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 45(48) Tidigare ställningstaganden Överkommunala beslut I detaljplanen ingår inga fornminnen eller byggnadsminnen. Planområdet innefattar inte strandskyddat område. Riksintressen Planområdet omfattas av riksintresse för högexploaterad kust. Detaljplanens avgränsning ryms inom den yta som tidigare har pekats ut som utvecklingsområde för bebyggelse i en fördjupad översiktsplan. Av det kustområde som pekas ut i riksintresset omfattar detta planområde inga av de mest värdefulla delarna. Planförslaget tar stor hänsyn till platsens naturliga förutsättningar och att ett rörligt friluftsliv ska kunna upprätthållas. Den södra delen av planområdet omfattas av riksintresse för naturvård. Den föreslagna utvecklingen som berör riksintresset bedöms inte påverka det avsevärt. Planförslaget har arbetats fram med stor hänsyn till platsens naturliga förutsättningar och natur- och kulturvärden ska kunna bevaras. Miljökvalitetsnormer Regeringen har fastställt riktlinjer för utomhusluft, omgivningsbuller (ej aktuellt i Kalmar) och vatten, dessa normer är huvudsakligen baserade på krav i EUdirektiv och syftar till att skydda människors hälsa och miljön. Utomhusluft Miljökvalitetsnormer (MKN) gäller för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM10 och PM2,5), arsenik, kadmium, nickel, bensen(a)pyren och ozon. I Kalmar genomfördes mätningar under vilka sammanställts av Kalmar läns luftvårdsförbund. MKN överskreds inte för något utsläpp. Dock överskreds de nationella miljömålen för exempelvis bensen. Ytvatten För att uppnå EU:s mål om god vattenstatus har Sverige infört miljökvalitetsnormer för vatten (Vattenförvaltningsförordningen 2004:660). Målsättningen är att alla vattenförekomster ska uppnå god status Vattenmyndigheterna beslutade i december 2009 om de normer (=kvalitetskrav) som ska gälla för yt- och grundvatten. Dagvattnet från aktuellt planområde berör kustvattenförekomsten Västra sjön (SE ), vilken i förslaget för perioden föreslås fortsatt klassning med måttlig ekologisk status och god kemisk status (exklusive kvicksilver). Miljöproblemet bedöms vara övergödning och miljögifter.

292 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 46(48) Avrinnande vatten från området i form av ytvatten från planområdet till ytvattenrecipienten bedöms i nuläget vara mycket begränsad. Merparten av nederbörden över planområdet infiltreras i marken. I och med att stora delar av planområdet hårdgörs, och avrinningen ökar, kommer också belastningen av föroreningar till ytvattenrecipienten att öka om inga åtgärder görs. Se mer under Dagvatten på sidorna Grundvatten Grundvattnet på platsen tillhör Kalmarkustens sandstensformation (SE ). Vattenförekomsten har klassats som grundvatten med god kvalitativ och god kemisk status. I samband med ny exploatering med hårdgjorda ytor och dränering så kan detta lokalt medföra viss grundvattensänkning. Där så är möjligt kommer vattnet att infiltreras lokalt Planförslaget bedöms i övrigt inte ha någon påverkan på grundvattenförekomsten. Översiktsplan Kalmar kommun Kalmars översiktsplan antogs av kommunfullmäktige år I översiktsplanen beskrivs Rinkabyholm som en del av Södra staden där även Hossmo, Dunö, Ekö, Åmunnen, Karlsro och Rinkaby ingår. Rinkabyholm är en stadsdel med många barnfamiljer och få unga vuxna. Bilinnehavet är högt trots närheten till stadskärnan och nästan inga med utländsk bakgrund bor här. I stadsdelen finns inga bostadsrätter. Av bostadsbeståndet är 87 % villor. Ett ställningstagande i översiktsplanen är att ta fram en fördjupad översiktsplan för Södra staden, vilket har gjorts. Ett annat ställningstagande är att variera bostadsbeståndet i stadsdelen. Detta detaljplanearbete tar utgångspunkt i den framtagna fördjupade översiktsplanen som medger att ett varierat utbud av bostäder kan uppföras. Detaljplanearbetet strider inte mot översiktsplanens intentioner, utan bidrar till att genomföra dem. Fördjupad översiktsplan En fördjupad översiktsplan för Södra staden har tagits fram och antogs av kommunfullmäktige i februari FÖP-en (den fördjupade översiktsplanen) pekar ut utbyggnadsområden från Dörbylund i nordost till områden i sydvästra Rinkabyholm. Totalt uppgår ytan till en storlek av dryga 60 hektar. I FÖP-en görs bedömningen att den totala utbyggnadsytan bör generera cirka 900 bostäder varav ungefär hälften förväntas bli lägenheter i flerfamiljshus och hälften småhus. Den fördjupade översiktsplanen beskriver Södra stadens stora naturvärden. En plats som är så intressant och naturvärden som är så stora att arbetet blev föremål för världens största arkitekttävling, Europan. Arkitekter under 40 år från hela Europa deltar i tävlingen i olika konstellationer. Södra staden blev ett av de områden man i tävlingen kunde välja att arbeta med och blev också ett av

293 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 47(48) de mest populära. 49 stycken bidrag kom in till kommunen vilket var 3e flest i Europa. Tävlingen bidrog till att skapa stort intresse för den tillkommande utökningen av Rinkabyholm, höja förväntningarna samt bidrog till ett mer innovativt tänkande kring den framtida utvecklingen. I FÖP-en är visionen för den framtida stadsdelen att skapa förutsättningar för ett modernt stadsliv i skärgårdslandskap. Tre ledstjärnor pekades ut för det vidare arbetet: Utveckla samspelet mellan livsmiljö och besöksmål Lyft fram natur- och kulturhistoriska värden i mötet mellan tradition och nytänkande Förstärka kopplingen mellan stad och landskap Strategier för att uppnå detta är bland annat enligt FÖP-en att integrera natur och kultur i stadslivet, variera boendet utifrån unika förutsättningar, generera och blanda verksamheter för en levande stadsdel och att tillgängliggöra Södra staden för boende och besökande. Utvecklingskarta ur den fördjupade översiktsplanen. Gulmarkerade ytor visar rekommenderade ytor för bebyggelse. Program I samband med utgångpunkten att E22 skulle dras om togs det fram ett planprogram för utbyggnaden av Rinkabyholm (år 2002). Några år senare när arbetet med omdragningen av E22 inleddes bedömdes programmet dock som inaktuellt, eftersom det inte följer intentionerna i Översiktsplanen (2013) som togs fram senare. Istället togs en fördjupad översiktsplan fram.

294 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 48(48) Förstudie Det har tagits fram en förstudie för Södra staden som omfattar cirka 48 hektar markyta. Se mer under Bakgrund på sidorna 5-8. Verksamhetsplan och budget 2017 Enligt Kalmar kommuns verksamhetsplan och budget för 2017 har det bland annat antagits ett övergripande mål om att planera för 2500 bostäder, varav 300 småhus, fram till och med år Målet innefattar även att bebyggelsen ska vara blandad och att värna om hyresrätten och prioritera aktörer som satsar på denna boendeform. Planförslaget är i linje med Kalmar kommuns mål för bostadsbyggandet år Lägsta färdiga golvhöjd I Samhällsbyggnadsnämnden fattades beslut om riktlinjen att lägsta färdiga golvhöjd för bostäder ska vara belägen minst 2,65 meter över nollplanet utifrån det nationella höjdsystemet RH2000. I planförslaget föreslås bestämmelse som reglerar konstruktionsnivå istället för lägsta färdiga golvhöjd med samma syfte men utifrån Boverkets nya råd. För att ta höjd för framtida klimatförändringar reglerar planen att Byggnad ska utföras så att naturligt översvämmande vatten upp till en nivå +2,8 m över nollplanet inte skadar byggnadens konstruktion. Gällande detaljplaner Planområdet är inte planlagt tidigare.

295 Plankarta d nr: Översiktskarta GRUNDKARTAöve r Söd ra stad e n,e tap p 2 Kalm arkom m un UPPGIFTEROM GRUNDKARTAN: Utd rag urkalm arkom m unsb askarta, sam tkontrollm e d nym ätning. Koord inatsyste m SW EREF Höjd syste m RH2000. Sam hällsb yggnad skontore t,kalm arkom m un ansvarare jförb ifogad e le d ningar. Up p rä tad p å sam hälsb yggnad skontore t, V e rksam he tstad singe njör M arc useriksson Lantm äte riinge njör Sim on V e stlund Kartinge njör PLANBESTÄMMELSER Följand e gäle rinom om råd e n m e d ne d anståe nd e b e te c kningar. End astangive n använd ning oc h utform ning ärtilåte n. Därb e te c kning saknasgäle rb e stäm m e lse n inom he la p lanom råd e t. GRÄNSBETECKNINGAR Planom råd e sgräns Använd ningsgräns Ege nskap sgräns l Ad m inistrativgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap GATA Gata,PBL4kap.5 1st2p. PARK Park.M arke n ska utgörasavge nom släp p ligt m ate rial,pbl4kap.5 1st2p. NATUR Naturom råd e,pbl4kap.5 1st2p. TORG Torg,PBL4kap.5 1st2p. GÅNG Gångväg,PBL4kap.5 1st2p. Kvartersmark B Bostäd e r,pbl4kap.5 1st3p. BC E Bostäd e rsam tm öjlighe ttilce ntrum änd am åli b o te nvåning.,pbl4kap.5 1st3p. Te kniska anläggningar,pbl4kap.5 1st3 p. EGENSKAPSBESTÄMMELSER ALLMÄN PLATS Utformning ste nröse Ste nröse ska finnas,pbl4kap.5 1st2p. d agva te n M arke n äravse d d förd agva te nanläggning, PBL4kap.5 1st2p. ste nm ur Ste nm urska finnas,pbl4kap.5 1st2p. l p 3 Utformning f 1 ) +12 Mark n 1 n 2 Utförande Utfart Ø ( ( ( Ø!!! l Kom p le m e ntsb yggnad e rinklusive d e som avse sipbl9:4p unkt2oc h 3fårp lac e rasi tom tgräns.,pbl4kap.16 1st1p. Huvud e ntré ska p lac e rasm otgata e le rtorg oc h huvud b yggnad ska p lac e rasp ara le ltm e d gata,pbl4kap.16 1st1p. Högsta noc khöjd öve rangive tno lp lan är angive tvärd e im e te r,pbl4kap.16 1st1p. Ekarlängsm e d gam la Dunöväge n m e d e n stam d iam e te röve r30c m vid e n höjd av1 m e te rovan m ark fårinte fälas,pbl4kap.10 M inst50% avvarje tom tska b e stå av ge nom släp p ligtm ate rial,pbl4kap.10 Inom B-om råd e n fåre jb ygglovge sförny-, om -/tilb yggnad e ravhuvud b yggnad e rsam t kom p le m e ntb yggnad e rsom avse sa tinre d as som b ostad m e d lägre golvnivå än +2,8m e te r öve rno lp lane t(rh2000).de laravb yggnad e n som p lac e raslägre än +2,8ska tåla va te n til följd avstigand e havsnivåe r,pbl4kap.16 1 st1p. Utfartfårinte anord nas,pbl4kap.9 l Stake t,häc k e le rliknand e avgränsning ska anord nas,pbl4kap.9 ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Markreservat för allmännyttiga ändamål u Genomförandetid M arkre se rvatföra lm ännytiga und e rjord iska le d ningar.kvarte rsm ark,pbl4kap.6 Ge nom förand e tid e n är10år,pbl4kap.21 Huvudmannaskap Kom m une n ärhuvud m an föra lm än p latsm ark,pbl4kap.7 7,38 10,11 EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Omfattning ) 0 Högsta b yggnad shöjd ärangive tvärd e im e te r, PBL4kap.11 1st1p. ILLUSTRATIONER Ilustrationslinje Ilustrationslinje -He ld rage n 9,51 e 1 Största totala b yggnad sare a inom vard e ra fastighe tfårvara högst260kvad ratm e te r,pbl 4kap.11 1st1p. 5,29 10,73 9,14 3,74 10,17 2,70 12,08 4,98 5,57 10,64 5,84 11,35 2,10 5,93 5,45 e 2 e 3 e 5 Huvud b yggnad fårvara högst210 kvad ratm e te rp e rfastighe t,pbl4kap.11 1 st1p. Uthusfårvara högst60kvad ratm e te rp e r fastighe t,pbl4kap.11 1st1p. Noc khöjd föruthusfårhögstvara 4,5m e te r öve rm arknivå,pbl4kap.11 1st1p. G45 Största takvinke lärangive tvärd e igrad e r, PBL4kap.11 M arke n fårinte förse sm e d b kap.16 1st1p. M arke n fåre nd astförse sm e d kom p le m e ntb yggnad,pbl4kap.16 1st1p. p 1 Bostad sb yggnad ska p lac e rasm ax6m e te r från gata oc h m inst4m e te rfrån tom tgräns. Garage ska p lac e rasm inst6m e te rfrån gata, PBL4kap.16 1st1p. p 2 Bostad sb yggnad ska p lac e rasm ax6m e te r från gata.garage ska p lac e rasm inst6m e te r från gata,pbl4kap.16 1st1p. Konne ktionslinje Konne ktionslinje De taljp lan för d e lavrinkab y 6:46m.fl Söd ra stad e n e tap p 2, Rinkab yholm,kalm arkom m un ± Skala 1:1000(A1) M e te r Sam råd shand ling Up p rä tad Hanna Dahm b e rg Planarkite kt Diarie num m e r Re vid e rad XX Fre ja Råb e rg Planarkite kt Lantm äte rie tsaktnum m e r De l1(2) Antagand e Laga kraft Använd lagstiftning PBL(2010:900)jan 2015 Använd a a lm änna råd BFS 2014:5-DPB1 KF

296 Plankarta d nr: GRUNDKARTAöve r Söd ra stad e n,e tap p 2 Kalm arkom m un UPPGIFTEROM GRUNDKARTAN: Utd rag urkalm arkom m unsb askarta, sam tkontrollm e d nym ätning. 9,51 l 5,29 10,73 9,14 3,74 10,17 2,70 12,08 4,98 5,57 10,64 5,84 11,35 2,10 5,93 5,45 Översiktskarta Koord inatsyste m SW EREF Höjd syste m RH2000. Sam hällsb yggnad skontore t,kalm arkom m un ansvarare jförb ifogad e le d ningar. Up p rä tad p å sam hälsb yggnad skontore t, V e rksam he tstad singe njör M arc useriksson Lantm äte riinge njör Sim on V e stlund Kartinge njör PLANBESTÄMMELSER Konne ktionslinje Konne ktionslinje Följand e gäle rinom om råd e n m e d ne d anståe nd e b e te c kningar. End astangive n använd ning oc h utform ning ärtilåte n. Därb e te c kning saknasgäle rb e stäm m e lse n inom he la p lanom råd e t. GRÄNSBETECKNINGAR Planom råd e sgräns Använd ningsgräns Ege nskap sgräns Ad m inistrativgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap GATA Gata,PBL4kap.5 1st2p. PARK Park.M arke n ska utgörasavge nom släp p ligt m ate rial,pbl4kap.5 1st2p. NATUR Naturom råd e,pbl4kap.5 1st2p. TORG Torg,PBL4kap.5 1st2p. GÅNG Gångväg,PBL4kap.5 1st2p. Kvartersmark B Bostäd e r,pbl4kap.5 1st3p. BC E Bostäd e rsam tm öjlighe ttilce ntrum änd am åli b o te nvåning.,pbl4kap.5 1st3p. Te kniska anläggningar,pbl4kap.5 1st3 p. l p 3 Utformning f 1 ) +12 Mark n 1 n 2 Utförande Utfart Ø ( ( ( Ø!!! l Kom p le m e ntsb yggnad e rinklusive d e som avse sipbl9:4p unkt2oc h 3fårp lac e rasi tom tgräns.,pbl4kap.16 1st1p. Huvud e ntré ska p lac e rasm otgata e le rtorg oc h huvud b yggnad ska p lac e rasp ara le ltm e d gata,pbl4kap.16 1st1p. Högsta noc khöjd öve rangive tno lp lan är angive tvärd e im e te r,pbl4kap.16 1st1p. Ekarlängsm e d gam la Dunöväge n m e d e n stam d iam e te röve r30c m vid e n höjd av1 m e te rovan m ark fårinte fälas,pbl4kap.10 M inst50% avvarje tom tska b e stå av ge nom släp p ligtm ate rial,pbl4kap.10 Inom B-om råd e n fåre jb ygglovge sförny-, om -/tilb yggnad e ravhuvud b yggnad e rsam t kom p le m e ntb yggnad e rsom avse sa tinre d as som b ostad m e d lägre golvnivå än +2,8m e te r öve rno lp lane t(rh2000).de laravb yggnad e n som p lac e raslägre än +2,8ska tåla va te n til följd avstigand e havsnivåe r,pbl4kap.16 1 st1p. Utfartfårinte anord nas,pbl4kap.9 l Stake t,häc k e le rliknand e avgränsning ska anord nas,pbl4kap.9 ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER EGENSKAPSBESTÄMMELSER ALLMÄN PLATS Utformning ste nröse Ste nröse ska finnas,pbl4kap.5 1st2p. d agva te n M arke n äravse d d förd agva te nanläggning, PBL4kap.5 1st2p. Markreservat för allmännyttiga ändamål u Genomförandetid M arkre se rvatföra lm ännytiga und e rjord iska le d ningar.kvarte rsm ark,pbl4kap.6 Ge nom förand e tid e n är10år,pbl4kap.21 Huvudmannaskap ste nm ur Ste nm urska finnas,pbl4kap.5 1st2p. Kom m une n ärhuvud m an föra lm än p latsm ark,pbl4kap.7 EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Omfattning ) 0 Högsta b yggnad shöjd ärangive tvärd e im e te r, PBL4kap.11 1st1p. e 1 e 2 e 3 e 5 Största totala b yggnad sare a inom vard e ra fastighe tfårvara högst260kvad ratm e te r,pbl 4kap.11 1st1p. Huvud b yggnad fårvara högst210 kvad ratm e te rp e rfastighe t,pbl4kap.11 1 st1p. Uthusfårvara högst60kvad ratm e te rp e r fastighe t,pbl4kap.11 1st1p. Noc khöjd föruthusfårhögstvara 4,5m e te r öve rm arknivå,pbl4kap.11 1st1p. G45 Största takvinke lärangive tvärd e igrad e r, PBL4kap.11 M arke n fårinte förse sm e d b kap.16 1st1p. p 1 p 2 M arke n fåre nd astförse sm e d kom p le m e ntb yggnad,pbl4kap.16 1st1p. Bostad sb yggnad ska p lac e rasm ax6m e te r från gata oc h m inst4m e te rfrån tom tgräns. Garage ska p lac e rasm inst6m e te rfrån gata, PBL4kap.16 1st1p. Bostad sb yggnad ska p lac e rasm ax6m e te r från gata.garage ska p lac e rasm inst6m e te r från gata,pbl4kap.16 1st1p. ILLUSTRATIONER Ilustrationslinje Ilustrationslinje -He ld rage n ± Skala 1:1000(A1) M e te r De taljp lan för d e lavrinkab y 6:46m.fl Söd ra stad e n e tap p 2, Rinkab yholm,kalm arkom m un Sam råd shand ling Up p rä tad Hanna Dahm b e rg Planarkite kt Diarie num m e r Re vid e rad XX Fre ja Råb e rg Planarkite kt Lantm äte rie tsaktnum m e r De l2(2) Antagand e Laga kraft Använd lagstiftning PBL(2010:900)jan 2015 Använd a a lm änna råd BFS 2014:5-DPB1 KF