15. Re sultat. o o o o o oo. Figur 1. Fangsthojd i medeltal for olika sma tattingar uttryckt i procent av nathojden.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "15. Re sultat. o o o o o oo. Figur 1. Fangsthojd i medeltal for olika sma tattingar uttryckt i procent av nathojden."

Transkript

1 14. av Jan Sondell Bakgrund Fran och med 1973 har sa gott som samtliga gamla sma tattingar, som fangas vid Kvismaren for ringmarkning, aven undersokts med avseende pa ruggning. Ganska snart uppkom fragan om hur bra faglar fcunde flyga under intensiv ruggning. De nat som anvands vid stationen ar uppdelade i 3 eller vanligast 4 yader, avgransade av horisontella tradar. Under dessa skall fageln hallas kvar i en ficka efter det den flugit pa natet. Alldeles gratis erhalls saledes en information can pa vilfcen hojd over marken fageln flugit nar den kolliderat med natet. Genom att notera i vilken vad fageln plockats ut borde det alltsa vara mojligt att fa en uppfattning om hur bra olika arter och individer fljger vid olika alder och tid pa aret. Den hojd fageln flugit pa i fangstogonblicteet a'r alltsa "fangsthojden". Studiens genomforande Infor faltsasongen 1975 beslota, att de personer som plockade faglarna ur naten skulle utrustas med en speciell anteckningsblankett. Den hade 11 olika arter sma tattingar fortryckta. Si fort de Ibsgjorde en individ av dessa arter noterades i vilken vad den hamnat. Syftet var dels att finna samband mellan'fangsthojd och ruggningsstatus, dels att jamfora fangsthojden i medeltal for unga och gamla individer av samma eller narbeslaktade arter. Vidare skulle eventuella hojdvariationer under perioden belysas. Material Under aren 1975 och 1976 insami ades fangsthojdsdata for 11 arter sma tattingar. Sammanlagt gjordes anteckningar f5r faglar. Talrikast foretradda var savsangare (1 539)? savsparv (879) och lovsangare (408). Ovriga arter var tornsangare (221), tradgardssangare (192), svarthatta (123)» rodhake (187) och taltrast, koltrast, bjbrktrast samt rodvingetrast med tillhopa 138 ex. Som namnts ar noteringarna gjorda i direkt anslutning.till faglarnas Ibsgorande. Bndast aldersbestamda individer ar medtagna. Faltsasongen omspanner perioden fran manadsskiftet juni - juli till mitten - slutet av September.

2 15. Re sultat I figur 1 redovisas medelfangsthbjden uttryekt i procent av nathojden for 7 av de undersokta fagelarteraa. Dartill har de 4 arterna trastar slagits samman till ett varde. (Vad 1 representerar i medeltal 12,5 % av nathbjden och vad 3 62,5 % om natet ar 4-v4digt.) Av figuren framgar att gamla faglar av savaparv, tradgardssangare och Ibvsangare vittjas relativt hogt i naten. Ifagot lagre i medeltal har de fiesta ovriga arter aterfunnits. Gamla rbdhakar har fangats mycket lagt i jamfbrelse med de ovriga. Medelvardet baseras dock bara pa 11 individer. Ungfaglarna upptrader i figuren 5-9 procent lagre an fbraldrafaglarna for de fiesta arter. Undantag utgor ro'dhaken (+23 f) och svarthattan (+1 PROCENT AV NATHOaDEN too T 80«- 60+ w 4O + o o o 8 o o oo ADULT OJUV Figur 1. Fangsthojd i medeltal for olika sma tattingar uttryckt i procent av nathojden. For de tre bast /'ftpresentfirade arberna har i figur 2 ett forsbk gjorts att uppdela materialet i tre tidsperioder. I period 3 (efter 16 augusti) erholls dock myeket fa gamla faglar. Antalet var endast IS, 1 respektive 13 for i ordning: savsparv, savsangare oeh 15vsangare. Tendensen att yngre faglar p4traffas lagre i n&tetx an gamla ar dock stabil i hela det uppdelade materialet. Jamfb"rs sedan de b&da &ren erhslls en del skillnader som aatyder en viss heterdgenitet. DarfSr hpy det ej ansetts meningsfullt att gora redovisningesi mer ingaende,

3 PROCENT AV NXTH&JDEN v _ :.. SAVSPARV *- LOVSANOARE SAVSANGARE ADULT JUV t-^ i i> -4 i i i I ^ PERIOD Figur 2* Fangsthbjdens variation med tiden pa sasongen for savsparv, Savsangare ocii lovsangare. 1 = manadsskiftet juni/juli - 15 juli, 2 = 16 juli - 15 augusti och 3 = 16 augusti till mitten av September. Diskussion Vid fangsten erhalls som nanmts gratis en hd^dbestamning tack vare natets uppdelning i vader. Pragan ar dock hur vardefull denna information ar. Hatet ar c 2 m hogt. I skog utgor det ett hinder pa bare c 10 % av tradhojden. I oppen grasiaark med strbdda videbuskar tacier naten i medeltal knappt halva buskvegetationens hojd. Aven om fangstuaten i Kvismaren i regel sitter i relativt oppen terraug tacker de appskattningsvis bara i medeltal c 30 % av avstandet fran marken till vaxtlighetens ovre delar. Detta bor hallas i minnet vid bedomning av redovisade siffror, Dartill kan materialet dolja skillnader i fangstfreinrens, nstplacering och vader mellan olika lokaler, ar och tidsperioder under a- ret. Ofta fangas merparten av individantalet for en art pa en lofcal med en viss vegetationstyp. Jamfors denna art med andra, som fbrekoamer pa flera fangstplatser (totalt 4-5 st), kan hojdskilinaden bli vilseledande. Materialet ar heller inte stort nog att bearbeta per lofeal. Med beaktande av ovanstaende reservationer skall har n^gra slutsatser dras fran studien. Fangstbb jden for de gamla faglama representerar i period 1 och atminstone ftirsta delen av period 2 deras upptradande i hackningsreviret. Tydligt ar att sarsparven och lovsangaren vistas t^iigeo hogt i vegetationen i oamfsrelse med savsangare och tomsangare, som ocksa 4- terfinns pa samma lokaler. ^radgardssangare och svarthatta forekommer i samma ±yp av bosk- eller onderregetation. HSr T^aptradex ao$llgen den senare i en lagre "nisch". Aven trastarna foredrar eaall^t figui* \n

4 17. ganska marknara niva. Rbdhaken har i huvudsak fangats i hogre skog, men har and& upptratt extremt l&gt. (En reflection: nar rekordhoga ringmarkningssiffror vissa dagar uppnas vid vara kustfagelstationer svarar sa gott som alltid rddhaken for merparten av antalet. Fangs-fceffektiviteten pa denna jordbundna art ar troligen mycket hog, nar den tvingas avbryta stracket p& en mindre lamplig lokal.) Jamfors ungfaglarna med de gamla, s& ar skillnaderna i fangsthojd mindre. Alia arterna aterfinns i medeltal ungefar mitt i naten. Ungarna upptrader kanske mindre specialiserat an de gamla. Hagon saker tendens till mera marknara vistelse i bb'rjan av sommaren kan inte utlasas i figur 2. Annars kunde man mo^ligen vanta sig detta av nyutflugna ungfaglar. Troligen ar ftirfclaringen att ocks& nagra dagar gamla ungar har kapacitet att vistas 2 m over marken. Den har beskrivna tekniken att enkelt studera vissa faglars upptradande i terrangen kan synas tilltalande. Problemet ar dock att nathb'jden maste tacka stb'rre delen av det frekventerade Itiftrvaiaiaet om ett representativt material skall kunna insamlas. Detta medfbr vittjningsproblem och forutsattningen var inte uppfylld vid Kviamaren. Sambandet mellan ruggningsstatus och flygformaga, som gav uppslaget till denna studie, kommer att tas upp i annat sammanhaiig.

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott Kortanalys Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott en beskrivning utifrån misstankestatistiken och Nationella trygghetsundersökningen Gärningspersoners kön och ålder vid

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

MÅNGFALDSBAROMETERN 2013

MÅNGFALDSBAROMETERN 2013 HÖGSKOLAN I GÄVLE MÅNGFALDSBAROMETERN 2013 Ansvariga: Orlando Mella, professor Fereshteh Ahmadi, professor Irving Palm, docent Oktober 2013 PRESENTATION AV MÅNGFALDSBAROMETERN Mångfaldsbarometern skapades

Läs mer

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET 2014 STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET NYHETSBREV TILL FÖRÄLDRAR OCH LÄRARE I ÖREBRO Youth & Society -YeS Örebro universitet Studien Du och samhället Du och samhället är en studie där utvecklingspsykologer, medievetare

Läs mer

VAD HÄNDER PÅ NÄTET?

VAD HÄNDER PÅ NÄTET? Folkhälsans förbund r.f. VAD HÄNDER PÅ NÄTET? En kartläggning av finlandssvenska barns och ungdomars erfarenheter av andras och eget beteende på internet 2014 Stina Forsberg och Sarah Storm Innehåll Inledning...

Läs mer

Skogsskötselåtgärder mot snytbagge

Skogsskötselåtgärder mot snytbagge Webbhandbok, tillgänglig på www2.ekol.slu.se/snytbagge Version 1.2 Skogsskötselåtgärder mot snytbagge Göran Nordlander Göran Örlander Magnus Petersson Claes Hellqvist Göran Nordlander, Inst f ekologi,

Läs mer

Vad vill våra kunder?

Vad vill våra kunder? 2006:4 Vad vill våra kunder? En mätning av spontana kundmöten i telefon- och besökskundtjänst ISSN 1652-9863 Statistikrapport administrationsstatistik Vad vill våra kunder? En mätning av spontana kundmöten

Läs mer

#10. Robert Gidehag och Henrik Öhman. Använd kraften! Vägar till ett större arbetsutbud

#10. Robert Gidehag och Henrik Öhman. Använd kraften! Vägar till ett större arbetsutbud #10 Robert Gidehag och Henrik Öhman Använd kraften! Vägar till ett större arbetsutbud Författaren och Reforminstitutet 2002 Omslag: Ulrica Croneborg Illustration: Ulrica Croneborg Sättning: Ateljé Typsnittet

Läs mer

Vad är på kommunchefens agenda?

Vad är på kommunchefens agenda? Vad är på kommunchefens agenda? Praktikantprojektet våren 2013 Jonas Lannering & Joel Wetterberg Maj 2013 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Sammanfattning och slutsatser... 3 1.1 Slutsatser...

Läs mer

Myggor. och myggbesvär 2013.02.06. En kort rapport från Wittsjö Golfklubb, sommaren 2012

Myggor. och myggbesvär 2013.02.06. En kort rapport från Wittsjö Golfklubb, sommaren 2012 Myggor och myggbesvär En kort rapport från Wittsjö Golfklubb, sommaren 2012 2013.02.06 När man sysslar med myggor och försöker förstå dem, har jag en känsla av att myggor, sedan årtusenden, vet mycket

Läs mer

Men hur trovärdig är studien egentigen?

Men hur trovärdig är studien egentigen? Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor

Läs mer

RAPPORT 2015:11 REGERINGSUPPDRAG

RAPPORT 2015:11 REGERINGSUPPDRAG RAPPORT 215:11 REGERINGSUPPDRAG De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling på bostadsmarknaden 213 och 214 De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling på bostadsmarknaden 213 och 214 Boverket mars

Läs mer

Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet RAPPORT 2005:17

Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet RAPPORT 2005:17 Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet RAPPORT 2005:17 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och

Läs mer

Hur länge ska man behöva vänta?

Hur länge ska man behöva vänta? Hur länge ska man behöva vänta? En uppföljning av rapporteringsskyldighet och särskild avgift i socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Du får gärna citera Inspektionen

Läs mer

SiS följer upp och utvecklar 2/10. Återfall i brott bland ungdomar dömda till fängelse respektive sluten ungdomsvård.

SiS följer upp och utvecklar 2/10. Återfall i brott bland ungdomar dömda till fängelse respektive sluten ungdomsvård. SiS följer upp och utvecklar 2/10 Återfall i brott bland ungdomar dömda till fängelse respektive sluten ungdomsvård Tove Pettersson Återfall i brott bland ungdomar dömda till fängelse respektive sluten

Läs mer

UPPLEVD TILLGÄNGLIGHET TILL TRANSPORTSYSTEMET

UPPLEVD TILLGÄNGLIGHET TILL TRANSPORTSYSTEMET 2010-01-13 UPPLEVD TILLGÄNGLIGHET TILL TRANSPORTSYSTEMET FÖR PERSONER MED RÖRELSEHINDER: RESOR MED FLYG Rapport till Transportstyrelsen Januari 2010 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 5 Syfte...

Läs mer

Bilkörning på äldre dar en kvalitativ studie om att åldras som trafikant

Bilkörning på äldre dar en kvalitativ studie om att åldras som trafikant VTI notat 83 2000 VTI notat 83-2000 Bilkörning på äldre dar en kvalitativ studie om att åldras som trafikant Författare FoU-enhet Projektnummer 40346 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Gunilla Sörensen

Läs mer

Kortanalys. Tid för brott. Under vilken tid på året och dygnet sker flest fall av anmälda misshandel, hot, rån och inbrott?

Kortanalys. Tid för brott. Under vilken tid på året och dygnet sker flest fall av anmälda misshandel, hot, rån och inbrott? Kortanalys Tid för brott Under vilken tid på året och dygnet sker flest fall av anmälda misshandel, hot, rån och inbrott? Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Lärares kontakter och samverkan med föräldrar

Lärares kontakter och samverkan med föräldrar Lärares kontakter och samverkan med föräldrar Lars Erikson Rapporter i Pedagogik, Örebro universitet, 14 Lärares kontakter och samverkan med föräldrar Lars Erikson 1 Rapportens tillkomst och utformning

Läs mer

Hemtjänsten och de äldres behov en jämförelse över tid

Hemtjänsten och de äldres behov en jämförelse över tid Hemtjänsten och de äldres behov en jämförelse över tid Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett Underlag från experter. Det innebär att det bygger på vetenskap och/eller

Läs mer

Vad är en prilla? En pilottestning av CANs nationella drogvaneenkät. Isabella Gripe, Pia Kvillemo & Siri Nyström

Vad är en prilla? En pilottestning av CANs nationella drogvaneenkät. Isabella Gripe, Pia Kvillemo & Siri Nyström Vad är en prilla? En pilottestning av CANs nationella drogvaneenkät Isabella Gripe, Pia Kvillemo & Siri Nyström Innehåll Inledning... 3 Bakgrund och syfte... 4 Metodbeskrivning... 5 Urval och genomförande...

Läs mer

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem En enkätundersökning om bristande samordning av stödinsatser till föräldrar till barn med neuropsykiatriska

Läs mer

Det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var

Det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Svenska språket B Sommaren 2011 Helen Jonsson Det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var En redovisning av vad elever och lärare tycker om placering

Läs mer

Omregleringen av apoteksmarknaden

Omregleringen av apoteksmarknaden Rapport 2011:9 Omregleringen av apoteksmarknaden Redovisning av ett regeringsuppdrag 2 (27) Omregleringen av apoteksmarknaden Redovisning av ett regeringsuppdrag Konsumentverket 2011 Utredare: Carl Magnus

Läs mer

Orsaker till att doktorander lämnar forskarutbildningen utan examen

Orsaker till att doktorander lämnar forskarutbildningen utan examen Rapport 2012:1 R Orsaker till att doktorander lämnar forskarutbildningen utan examen en uppföljning av nybörjarna på forskarnivå läsåren 1999/2000 och 2000/01 www.hsv.se Rapport 2012:1 R Orsaker till

Läs mer

Nulägesbeskrivning av det statliga tandvårdsstödet. Rapportering av regeringsuppdrag

Nulägesbeskrivning av det statliga tandvårdsstödet. Rapportering av regeringsuppdrag Nulägesbeskrivning av det statliga tandvårdsstödet Rapportering av regeringsuppdrag 2 (50) Citera gärna Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets rapporter men glöm inte att uppge källa: Rapportens namn,

Läs mer

Vad gör kommunerna för ungdomar som inte går i gymnasieskolan?

Vad gör kommunerna för ungdomar som inte går i gymnasieskolan? Rapport 360 2011 Vad gör kommunerna för ungdomar som inte går i gymnasieskolan? En rapport om det kommunala informationsansvaret (uppföljningsansvaret) Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm

Läs mer