Föräldrakontakten. CVI och matematik sid 10 Samordnade kommuner berättade sid 3 Slöjd utan syn sid 6

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föräldrakontakten. CVI och matematik sid 10 Samordnade kommuner berättade sid 3 Slöjd utan syn sid 6"

Transkript

1 Föräldrakontakten Nummer 3 sept 2008 En rikstidning för föräldrar till barn med synskador Mycket spännande att göra på sommarläger, sid 12 CVI och matematik sid 10 Samordnade kommuner berättade sid 3 Slöjd utan syn sid 6

2 Nya myndigheter och ny medlem i föräldraråd Den 1 juli startade den nya skolmyndigheten Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, med Greger Bååth som generaldirektör. Inom SPSM ryms stöd och rådgivning till skolans huvudmän och utbildning i specialskolorna. SPSM ska fungera som tidigare och vara organiserat i fem regioner. Forskningen kommer att tonas ner och det blir mer fokus på utvecklingsarbete. Ekeskolan i Örebro och Hällsboskolan, förmodligen i Umeå, startar som specialskolor höstterminen SRF kommer att ha en representant i ett nationellt intresseråd och i ett skolråd där vi har möjlighet att påverka SPSM:s verksamhet. Vi hoppas också att vi får möjlighet att fortsätta de synmöten, som vi tidigare har haft med Generaldirektören och Resurscenterchefen. Vi ska skriva till utbildningsdepartementet med en ny begäran om att en nationell utvärdering av hur väl synskadade elever klarar nationella prova och kärnämnena görs. Skolverket startar på nytt den 1 oktober med Per Thullberg som generaldirektör. Inspektionsdelen bildar en ny myndighet, Statens skolinspektion med Ann-Marie Begler som generaldirektör, dit även Barnoch elevombudet för likabehandling flyttas. Förhoppningsvis blir inspektionen av t ex innehållet i åtgärdsprogrammen bättre i den nya myndigheten. SRF:s föräldraråd och skolnätverk träffas för ett gemensamt möte i september. Ny representant i föräldrarådet är Anders Fritzson från Västra regionen. Han är bl a ordförande i föräldragruppen i Skaraborg. SRF:s allmänna arvsfondsprojekt fortsätter under hösten. Vi har genomfört en konferens kring stödet från stat, landsting och kommun. Se annan plats i tidningen. Vår rapport finns att läsa på vår hemsida Vi kommer att använda resultatet från vår kartläggning i vårt påverkansarbete. Våra mentorer och mentorsbarn har en gemensam träff i september. Cecilia Ekstrand Carina Rick SRF:s skolnätverk Innehåll i Föräldrakontakten nummer 3, 2008: Slöjd utan att se sid 6 Gör vad du är rädd för säger Veera sid 8 Tjugosex barnmedlemmar på Stadion sid 9 CVI och matematik sid 10 Fler aktiva i US sid 11 sid 12 Läger, läger, läger sid 12 2

3 Erfarenheter av kommunal samordning avsmakade Nu är det dags att SRF försöker få kommunerna att skärpa sig. Att ha ett barn med synskada, med eller utan andra funktionsnedsättningar, innebär att man också måste ta en oavlönad tjänst som kommunal samordnare. Hjälp och stöd finns att få, men leta efter och administrera den får man göra själv. Det är i alla fall erfarenheten hos 95 procent, enligt en undersökning som SRF nyss har gjort med hjälp av Handu. Så du är inte ensam. Som ett första försök att få ordning i kaoset bjöd SRF in till en konferens där några av de kommuner som har ordning på sig fick möjlighet att presentera hur de hade burit sig åt. Ett sjuttital personer från kommuner, syncentraler, Specialpedagogiska Skolmyndigheten och SRF deltog, bland de senare ett halvdussin föräldrar. Bakgrunden är, som de flesta nog vet, att staten bestämde i slutet av nittiotalet att barns funktionsnedsättningar i fortsättningen skulle vara kommunernas problem. Ett ansvar som få av dem var beredda att ta. Men, medgav Urban Fernquist från SRF, att SRF ändå i första hand har försökt få stat och landsting att ta sina ansvar har nog bidragit till att så lite har hänt i kommunerna sen dess. Anne-Marie Stenhammar, utredare med bakgrund i handikapprörelsen, hjälpte till att planera träffen. Nu ska det bli ändring på det. Några av de kommuner som skulle kunna vara föredömen är Västerås, Norrköping och Uddevalla. Kärnan i Västerås lösning är att det ska finnas en enda instans som leder in i kommunen den heter också mycket riktigt En väg in. Det är en av tre underavdelningar under Lärresursenheten som fungerar som kommunens egen lokala specialpedagogikm yndighet. Lärresursenheten ställer upp med råd och hjälp till kommunens skolor utan att dessa behöver betala (och mot betalning om en annan kommun behöver hjälp). Vi ger pedagogiskt stöd för elever så fort personalen har funderingar, berättade Laila Immo och Gun-Marie Strid för konferensdeltagarna. Vi gör kartläggningar av synförmågan i vardagen, vi screenar alla elever i årskurs 1 i särskolan för att upptäcka dolda synskador, vi träffar personalen i frågor om anpassning, vi ger pedagogiskt stöd, vi medverkar vid stadieövergångar, vi informerar om synnedsättningar och deras konsekvenser. Poängen är att personalen från Lärresursenheten hela tiden följer med eleverna, ungefär som SIH gjorde när de var som bäst. De träffar till och med eleverna utanför skolan ibland. Britt Kronelind/Nockmar arbetar på centrala Elevhälsan i Norrköping och riktar sig till 3

4 Laila Immo och Gun-Marie Strid barn och ungdomar mellan 1 och 20 år. Elevhälsan arbetar tillsammans med skolor på enhetsnivå, områdesnivå och central nivå. Hon pekade också på vikten av samverkan tillsammans med skolan och Östgötaklubben som är ett samarbete mellan SRF, Syncentral och kommun. Det är ett sätt för mig att få kontakt med barn och ungdomar utanför skolan men på skoltid, säger hon. Vi har provat att klättra på klättervägg, vandrat i Omberg och dansat line-dance mm. Dessa tillfällen ger barn och ungdomar möjligheter att skapa nya kontakter. Britt beskriver vikten av ett gott nätverk kring våra synskadade elever där kommun, landsting och stat samverkar. Där kan bl.a. Hjälpredan vara ett verktyg. Det är ett protokoll som påvisar vilken myndighet som har ansvar för vad. Hjälpredan kan användas av till exempel skolledare som planerings- och samtalsunderlag. Det finns mycket att vinna genom samordning kring insatser och tydliggörande kring våra roller, sa Britt. Det är viktigt att föräldrar vet vem som har ansvar för vad. Hon påtalade också att myndigheter bör ta särskilt ansvar för samverkan då barnet slutar skolan och blir vuxet. I Uddevalla kom initiativet ursprungligen från Specialpedagogiska institutet i Västra regionen. Vi upplevde hur det uppstod ett vacuum när SIH försvann och allt samarbete upphörde, berättade Christina Westerberg från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Vi hade en utåtriktad kursverksamhet, men det blev allt färre intresserade. Då bjöd vi in åtta kommuner för att diskutera hur de tänkte utifrån deras uppdrag när det gäller barn och elever med synskada. Tidigt i diskussionerna framkom att kommunernas samverkan med syncentralerna var mycket bristfällig, eller saknades helt. Då bjöds även syncentralerna i området in och de berättade om sitt uppdrag och kontakter knöts. Sju av kommunerna menade att det fanns för få barn och 4

5 elever för att satsa på nya rutiner för samverkan med landsting och stat. Men en av kommunerna menade att det fanns ett stort behov av att utarbeta rutiner för samverkan kring barn och elever med synskada. Det var Uddevalla kommun. Där var intresset desto större. Så fort det finns en läkarremiss till syncentralen träffar syncentralen familjen och i samband med det informerar vi familjen om Specialpedagogiska skolmyndigheten, och om att det finns en specialpedagog med synkompetens i kommunen, berättar Marina Flingmark, syncentralen i Uddevalla. Syncentralen och kommunen bestämmer tillsammans med familjen hur vi ska lägga upp stödet, säger Anne-Christine Görling från Uddevalla kommun. Hon är kontaktperson och ser till att det fungerar. Regelbundna uppföljningsmöten ända upp till gymnasiet blir en garanti för att ingenting faller mellan stolarna. Dessutom arrangerar kommunen utbildningar i samverkan med Special-pedagoiska skolmyndigheten för skolornas alla nivåer nu i höst erbjuds lärarna kompetensutveckling om CVI. Utbildningarna är omtyckta och det är en stor vinst i att lärarna får träffas, säger Anne- Christine. Barn och utbildnings satsning på den gemensamma Pedagogiska Elevmappen är Anne- Christine särskilt glad över. Elevmappen följer elevens utveckling och lärande från förskolestart till gymnasiet slutar. Den ger en helhetsbild över elevens skolgång och är ett bra arbetsmaterial för samverkan föräldrar, elev och skola. Ett exempel på det kaotiska tillståndet är alla de individuella planeringar, bland annat åtgärdsprogram, som ett barn kan ha samtidigt. Ann-Marie Stenhammar, utredare med bakgrund inom handikapprörelsen, identifierade sju olika sådana planer som har stöd i statlig lagstiftning. Dessutom finns det hur många olika lokala varianter som helst. Hur kan dessa bli till någon nytta? Hur slipper man alla omtagningar och omtuggningar och olika planeringar för samma behov? Kan Uddevallas modell vara en möjlighet? Människor med psykiska funktionsnedsättningar kan få ett personligt ombud som sköter administrationen av allt offentligt stöd som finns och det har rentav visat sig vara ekonomiskt lönsamt! Skulle denna modell vara möjlig även för barn med synskador? I Haninge har man försökt, berättade Ann-Marie, men det har visat sig svårt att hitta sådana personliga ombud eller lotsar som man har kallat dem. Det är en svår roll och det krävs mandat från alla verksamheter som är involverade. Ingvar Wennermark från Uddevalla syncentral föreslog som ett alternativ att familjen själv skulle kunna välja en av alla offentliga stödpersoner som sitt offentliga ombud, den Rapporten Det blir mer stöd till barn och unga med synskador när kommun, landsting och stat samverkar kan laddas ner från Där kan man läsa att 4 % av barnen har tillgång till lärare med specialpedagogutbildning 66 % procent av barnen går på en skola där lärarna inte har fått någon utbildning på synskador 21 % av barnen i förskolan, 17 % av barnen i grundskolan och 30 % av barnen i gymnasiet saknar åtgärdsprogram 58 % har ett åtgärdsprogram som helt eller delvis inte har uppfyllts 13 % av skolorna har inte varit i kontakt med Specialpedagogiska institutet 75 % av skolorna har inga särskilda medel avsatta, men 29 % säger att det finns medel att söka om det behövs 42 % av kommunerna har inga klara ansvarsområden för barn med synskada 56 % av kommunerna har inte ens någon ansvarig person. 85 % har inga dokumenterade regler för hur man ska göra, men 7 % har åtminstone odokumenterade. 69 % har ingen specialpedagogisk kompetens. Ovanstående gäller kommuner respektive skolor som har elever med synskador. 5

6 Slöjd, utan att se Är det möjligt? Javisst! Handaslöjd är väl något som inte direkt kräver syn? Och som därför är tacksamt för våra barn att sätta sig in i? Ämnet slöjd består av trärespektive textilslöjd och ingår som obligatoriskt ämne i grundskolan, oftast från år 2 eller 3. I slöjden arbetar man i många olika material och tekniker. En del är lättare och andra svårare, svarar Anita Knutsson, utbildare på RC syn, Stockholm. De flesta elever i skolan och som jag möter här på RC syn brukar uppskatta slöjden. - Det är så roligt att göra något som blir på riktigt är en vanlig kommentar säger Anita. Samtidigt som man gör något roligt så tränas bl.a. finmotoriken, begreppsuppfattningen och den taktila förmågan vilket är positivt för en blivande punktläsare. Många barn är också intresserade av slöjd innan ämnet kommer i skolan. En del föräldrar har bett om tips vad de kan göra tillsammans med sina barn så jag har plockat fram några exempel som kan vara lämpliga för de yngre barnen. Se bilderna t.h. de har störst förtroende för. Det är den modell man har i Uddevalla och den har fungerat bra där menar han. Ann-Marie hänvisade till Norge där det finns lagstadgad rätt till en gemensam planering med hjälp av en huvudansvarig koordinator enligt principen en väg in. Men där finns det färre myndigheter än här. Ett annat problem är att skolan, ensam av alla offentliga instanser, inte har någon skyldighet att samarbeta med andra utanför skolan, med undantag för om barnet riskerar att fara illa. Här behövs lagändringar. Ett förslag på sådana lagändringar, och mycket annat beskrivs i rapporten Gemensam planering på den enskildes villkor som finns att få på Socialstyrelsens webbplats. Det är förslag som SRF ställer sig bakom. Det bör ställas krav på samverkan i lagen, säger Urban Fernquist. Och privata skolor bör ha samma skyldigheter som kommunala. Det bör också finnas en statlig resursgaranti för elever med funktionsnedsättningar. En rektor ska inte tvingas välja mellan till exempel hjälpmedel och en skolresa. Och systemet som styr de statliga stödfunktionerna måste få fler ingångar. Syncentralerna måste få rätt att använda Resurscenter syn. Och Resurscenter syn måste få rätt att ta egna initiativ. SRF kommer att försöka påverka förslaget till ny skollag för att få med de här kraven Men det behövs mer än lagar. Vi kommer att hjälpa lokalföreningar och att driva på kommuner och landsting så att systemet med samordnare införs överallt, inte bara i Västerås, Norrköping och Uddevalla, säger Urban. Ett första steg kan vara en skrivelse som kan framföras av de kommunala handikappråden. Det är inte bara elever med synskador som behöver en sådan. JW 6

7 Det är bra att börja med enkla garntekniker som snoddar, flätning och makramé. De flesta barn gillar garnbollar. Den kan fästas på ryggsäcken som igenkänningsmärke om man inte vill att den ska sitta på mössan och flera garnbollar blir en mask.. Vill man sy något roligt är det lämpligt att sy i färdiga hål som känns sk. stansade hål. Dessa görs med hjälp av en håltång(finns på hobbyaffärer). Använd ett tyg som inte fransar upp sig i kanterna och pressa på ett mellanlägg innan hålen görs. Sy med grov nål utan udd och med en tråd som känns tydligt. Det kan t.ex. bli en doftpåse, maskot av olika slag, julpyssel Just nu är det populärt att göra egna smycken. Det går att göra på olika sätt. Enklast är att bara trä olika pärlor till t.ex. ett armband eller halsband. Man kan också blanda pärlor med andra tekniker genom att knyta makramé, påta eller göra en enkel snodd. Att få frossa i material såsom pärlor, band, snoddar osv. brukar vara härligt. Att linda runt något pappskiva, styrolitkrans. - är också en enkel och bra början. Garnbollar, kransar, armband och diadem är några exempel på vad man kan göra. 7

8 Gör vad du är rädd för, säger Veera Veera Jokirinne läser juridik på Stockholms universitet och är ny viceordförande i Studentkåren. Det man inte dör av stärks man av, säger Veera och rekommenderar det som en regel för alla som har en funktionsnedsättning att kämpa med. Och det tackar hon i första hand sin mamma och pappa för: Om det inte hade pushat mig hade jag inte suttit här. Min mamma såg till att jag fick rätt läromedel och att jag fick fritidsintressen. Prova på många saker. Särskilt sånt som man är rädd för att göra. I somras var jag och vandrade i Island. Jag såg inte stenarna och vågade nästan inte hoppa över bäckarna, men jag blev pushad av en jag litar på, och det gick bra. Det här är förstås en välkänd sanning som gäller alla barn, ungdomar och förmodligen vuxna också. Det finns ett beryktat experiment från en USA-skola på trettitalet där läraren för den ena nya parallellklassen fick höra att eleverna var sällsynt dumma medan läraren för den andra fick höra att eleverna var genier. Efter ett halvår hade de blivit det; innan fanns ingen som helst skillnad. Elever som bara får höra att de inte kan något får inget självförtroende, säger Veera. Jag klarade gymnasiet bra i de ämnen där lärarna trodde på mig. Andra ämnen där lärarna var negativa gick inte alls. Det fanns många som avrådde Veera från att studera vidare universitet och framför allt juristprogrammet, men det har gått bättre en hoppats. Som synskadad student har du rätt t.ex. anteckningshjälp. Ändå är det relativt få synskadade som försöker andelen på Stockholms universitet är en tredjedel av andelen synskadade i universitetsåldern. Som funktionshindrad måste man hitta olika tekniker/sätt att klara livet, dessa är individuella; säger Veera. Fler idéer som Veera tycker att hon har haft nytta av: Jag rekommenderar att man diskuterar med familjen och med bekanta och att lyssna på det aktuella samhällsmagasinen i radion. Det är ett sätt att kompensera för de man inte är så bra på. Läsa mycket böcker är något som utvecklar både hjärnan och oftast även hjärtat. Det är en oerhört stor tillgång om man får en vana av detta hemifrån. Kunskap är makt, det stämmer därför bör vi som har vissa svårigheter alltid vara duktigare en andra, då kan vi hävda våra rättigheter. Det är även viktigt att utveckla sina andra sinnen exempelvis genom spela teater, sjunga i kör, dansa och spela flöjt. 8

9 Tjugosex barnmedlemmar på Stadion Svenska Handikappidrottsförbundet arrangerade som vanligt Ungdomsspel i augusti och den här gången var 26 barnmedlemmar anmälda. Intresset för idrott bland SRF:s barnmedlemmar har möjligen varit lite dåligt under en tid men på Ungdomsspelen som SHIF arrangerar för mellanoch högstadieelever märktes i år inget ointresse. Ungdomsspelen handlar om friidrott. Närmare bestämt löpning på olika distanser, höjd- och längdhopp, kulstötning, och för ungdomar med rörelsehinder rullstolsåkning istället för löpning. De olika distrikten skickar max 25 ungdomar var oavsett om det är Gotland eller Stockholm, säger Annika Walter i SHIF. Dessa utses vid finaler som distrikten håller. Det är ändå ingen elitidrott, säger Lilian Jonsson som är med som mamma och funktionär för västgötadistriktet trots att hon är från Dalsland. Huvudsaken är att man träffar andra både för ungdomar och föräldrar. Hennes son Tobias, t.h, kastade ändå kula riktigt bra kunde jag konstatera. Om ditt barn går på mellaneller högstadiet nästa år och har lust att delta kontaktar du närmaste SHIF-distrikt. 9

10 CVI och matematik I Föräldrakontakten 2008/1 frågade en förälder om hans dotters svårigheter med multiplikationstabellen hade något att göra med hennes CVI. Här är ett svar från Rc Syns CVI-experter, Ingrid Nordberg och Inga-Stina Fellers: För att ge en inblick och en bakgrundsförståelse, vill vi citera ett alldeles nygjort informationsblad som handlar om syntolkningssvårigheter/cvi hos barn och ungdomar. Det ges ut av Specialpedagogiska institutet, och heter Här är Kim. I informationsbladet står: Barn, ungdomar och vuxna med syntolkningssvårigheter har svårt att ta in och förstå när de bara använder sin syn. Vad kan det innebära i vardagen? Det kan påverka möjligheten att hitta i röriga och nya miljöer och man undviker ofta att ge sig ut på okända platser. Funktionsnedsättningen kan medföra svårigheter att känna igen personer på ansiktet. Det innebär till exempel att man ibland kan missa att heja på sina bekanta eller att det är svårt att hitta kompisarna ute på gården. Att delta i bollsporter och lekar kan kännas svårt. Antalsuppfattning, tidsbegrepp och att lösa matteproblem kan vara bekymmersamt. Det kan även vara svårt att rita, skriva eller hitta sina saker bland många andra föremål samt att uppfatta och minnas former. Läs- och skrivutvecklingen är ofta försenad och bokstäver och ord som står tätt kan vara betydligt svårare att se och att läsa än gles text. Syntolkningssvårigheterna kan vara ett hinder för möjligheterna till lärande och social samvaro. Ofta påverkas även självförtroendet. Tyvärr finns inga studier gjorda inom området matematiksvårigheter hos barn med syntolkningssvårigheter/cvi jämfört med andra barn som också har svårigheter med matematik. Vi kan enbart bygga våra uttalanden på erfarenheter av att ha träffat många barn och ungdomar med CVI. Många föräldrar, pedagoger och elever har berättat för oss om de olika problemen. Matematik kan vara ett av flera problemområden för dessa barn och ungdomar. Rumsuppfattning samt nedsatt synminne och visuell föreställningsförmåga kan troligen påverka möjligheten att göra en karta i huvudet så att man kan hitta från en plats till en annan. Det kan också innebära svårigheter med matematik, till exempel positionssystemet och talens olika värde, förstå att tvåan i 275 är värd 200 medan tvåan i 25 är värd 20 för att i 12 vara värd endast 2. Kort sagt: förstå innebörden av begreppen ental, tiotal, hundratal osv. Om man inte är observant, kan man förledas att tro att barnen har förståelse för antal, när det i själva verket handlar om så kallad ramsräkning. Det vill säga att rabbla siffrorna Detta kan man göra utan att ha en aning om vad t ex fem egentligen står för. Har man ett gott minne för det man har hört, kan det vara lätt att komma ihåg många saker utan att egentligen ha någon större förståelse för vad de egentligen innebär. Här gäller det för oss vuxna att hjälpa barnen med att ställa frågor så att de uppmuntras att förklara vad de menar. Då har vi också möjlighet att på ett djupare plan få en uppfattning om deras verkliga kunskaper. Eftersom vi inte har någon erfarenhet av att just multiplikationstabellen är något som bereder barn och ungdomar med syntolkningssvårigheter särskilda svårigheter, kan vi bara spekulera i vad det kan bero på. En orsak kan troligtvis vara att de inte kan skapa 10

11 en inre bild kring de olika mängderna och för sitt inre så att säga se att tre gånger tre är nio. Då kan konkret material i form av stenar, kastanjer, klossar eller vad det nu kan vara, vara till hjälp för att tydliggöra de abstrakta talen och mängderna. Ett exempel på färdigproducerat material är de taktila talblock som kan köpas genom Specialpedagogiska institutets läromedelsförsäljning. De är utmärkta när man ska arbeta med den grundläggande antalsuppfattningen upp till tio, se bilden ovan. Slutligen vill vi betona att det är nödvändigt att man tar reda på barnens och ungdomarnas svårigheter och möjligheter för att möta dem på rätt nivå och kunna ge dem en realistisk självbild. Förstärk eller ersätt synintrycken genom att använda andra sinnen. Informationsbladet Det här är Kim, som vi citerar ovan kan beställas via Fler aktiva i US Mer social samvaro ska liva upp organisationen. Unga Synskadades akilleshäl har länge varit att det är koncentrerat till storstäderna. I stora delar av landet har det varit glest mellan US-arna. En stor majoritet i organisationen är enig om att det beror på att man bara har varit seriösa och hårt arbetande med intressepolitik och det är tufft för en fjortonåring att komma in i. Därför ska man nu satsa på mer sånt som är roligt men ändå försöka hitta en balans mellan det politiska och sociala arbetet. Det behövs mer socialt umgänge, säger Pamela Johansson som är ansvarig för att dra igång mer av sådant. Det behövs inte bara lite läger då och då. Kurser, teater och musik är några av de verksamheter det ska bli mer av. Intressepolitik är viktigt men det får inte bara bli sånt, säger Pamela. Just nu tar US reda på mer om vad medlemmarna vill. Liksom de mest framgångsrika SRF-föreningarna ska man också söka upp ungdomar och deras föräldrar aktivt och presentera sig. En annan fråga Pamela och hennes medarbetare grubblar över är hur ungdomar med fler funktionsnedsättningar än synskada ska ta mer plats i verksamheten. Något som inte heller SRF är så jättebra på. 11

12 Läger i Östergötland... Den maj var det läger för barn och ungdomar mellan år. Det var SRF Östergötland som fixade lägret. Peter Fors och Jenny-Ann Karlsson var lägerledare. Vi spelade goalball och showdown, spelade spel, lyssnade på musik och sånt som man kan göra på ett läger. På lördagen åt vi pizza och spelade showdown och goalball, vi hade också en showdownturnering. Vi såg också på melodifestivalen. Många blev besvikna att Sverige kom på 18:e plats. På fredagen sov alla i sina egna rum, men på lördagen sov alla tillsammans och lyssnade på spökhistorier. Man kunde också bada om man ville, det gjorde inte så många. Lägret var gratis, Jag tyckte att det var kul, roligt att vara där för att jag tycker om det stället. Missmyra ligger några mil utan för Linköping. Det fanns skog runt om kring husen. Det fanns lekplatser och en sjö som inte var så djup. Det stället är jätte mysigt. På lördagen hade vi också en tipspromenad. Alla gick runt och tröck ner små pluppar på ett papper. Det var 13 frågor som var både lätta och svåra. Just då var det inte så skönt att vara ute, det blåste kallt. Men så kan det vara ibland med vädret. Många har funderat vad skillnaden mellan synskadade och seende är. Skillnaden är att en som är synskadad inte ser lika bra som en seende. Synskadade har det mycket svårare i skolan och i andra situationer. Jag tycker att det alltid har varit kul att träffa kompisar som är synskadade. Många barn och ungdomar med synskada har inte så många kompisar i skolan. Jag tycker att det är jätte tråkigt att det ska behöva vara så. Ibland förstår inte seende hur man kan känna sig när man är synskadad. Dom förstår inte att det är mycket svårare. Ibland kan dom tro att man fuskar på proven bara för att man kanske har en lärare bredvid sig på lektionerna. Jag tycker att det Den 11 september invigdes SRF:s nya webbplats nu. Den stora förändringen är att det kommer att bli mer, och mer lätthittad, information om vad SRF gör. Detta för att var och en nu ansvarar för att publicera det man håller på med istället för att ta omvägen över en webbredaktör. är dumt att tänka så. Man har en lärare bredvid sig för att man inte kanske ser vad som står på tavlan eller något annat. Därför är det bra att träffa synskadade och höra vad dom tycker och tänker om skolan. Sandra Ristic Norrköping Men med tiden kommer det också att bli mer interaktiva saker. Bland annat verksamheter för barn, har det utlovats. Samt ett diskussionsforum, så snart det finns något vars teknik vi bedömer som tillräckligt synskadevänlig. Adressen srf.nu kommer också att fungera för e-post. 12

13 ... och i Uppland Tretti familjer var anmälda till familjelägret i Älvkarleby men bara tolv fick plats. Fredagen började med att regnet vräkte ner, så att minigolfturneringen ställdes in. Men det var några av barnen som trotsade vädret och spelade något som mer liknade vattengolf. På eftermiddagen kom Cecilia Ekstrand från riksförbundet och berättade om SRF riks barnverksamhet. Efter Cecilia kom Rolf Bergman från Irisbutiken och visade synskadeanpassade familjespel såsom kortlekar och spelet Fem i rad samt mycket mer innan vi åt middag. Efteråt hade vi en liten kort informationsträff som handlade om indianbyn som vi skulle besöka på lördagen. Efter den så var det flera stycken som spelade minigolf då det hade klarnat upp. På lördagen samlades vi klockan 9.00 i indianbyn där två herrar som heter Roffe och Micke hade arrangerat dragkamp, yxkastning och pilbågsskytte. Flickornas höjdpunkt var hästridning. Förmiddagen avslutades med att Roffe och Micke avlossade en skott med ett riktigt gammalt krutgevär. På eftermiddagen kom Anders kråkan Ågren som sjöng och spelade. Efteråt var det en tipspromenad och dagen avslutades med grillning under tak vilket var tur eftersom regnet hade kommit tillbaka. Söndagen började med att vi alla samlades vid Furuvik. Vi började med en guidad tur som kallas zooskolan, där barnen fick se och känna på skeletthuvuden av olika djur och vi fick även se ett riktigt stort sköldpaddsskal. Efter det fick vi mata kameler och lemurer som barnen tyckte var både kul och spännande. Det avslutades med att den som ville fick känna på en kungsboa. Arne Sundwall Jag har bara positiva synpunkter, säger Lars Lindberg, pappa till Casper, Linus, Carolina och Christopher. Det var ett jättetrevligt upplägg och det är alltid trevligt att träffa både nya och gamla bekanta. Vi var deltagare på lägret för fyra fem år sen också och det här var minst lika bra. Enda negativa kommentaren är att man skulle ha haft något i reserv för den förmiddag när det bara tokregnade en DVD för barnen till exempel. Nu fanns det en TV i taket men det var svårt för den som hade en synnedsättning. 13

14 Jämtlandsläger med kunskap Vi har varit på ett familjeläger på Birka folkhögskola i Östersund, där barn med olika synfel får träffas och prova på en massa saker. Vi föräldrar har våra egna aktiviteter. Jag tycker att sådana här läger är bra, både för föräldrar, syskon och barnen som har synfel. Man får verkligen många ideer och tips för att underlätta i vardagen. T.ex. vart man kan vända sig för att få bidrag, anpassning och vad man ska skriva i ansökningarna, för det är verkligen olika vart man bor vad man får för bidrag, och även utbyta erfarenheter med andra föräldrar. Man känner sig verkligen laddad när man kommer hem. Det var många bra föreläsare och ledare till barnen på detta läger, en mycket givande helg (torsdagsöndag). Jag skulle uppskatta om det var sådana här läger åtminstone vartannat år. Och så kan jag uppmana alla som inte har varit på ett sådant läger att prova på nästa gång det är, ni kommer inte att ångra er. Helena Eriksson (mamma till David 8 år) Ny föräldrakommitté En föräldrakommitté kommer att starta i Jämtland, meddelar Kicki Nordström, ombudsman i södra Norrland. Vi har åtta familjer som SRF-medlemmar och det finns över hundra barn inskrivna på syncentralen, säger hon. Skåneläger med fotboll Årets läger hade vi på Heljarödsgården utanför Skälderviken i nordvästra Skåne. Vi var 15st. barn/ungdomar mellan år(2 flickor och 13 pojkar) och 9st ledare. Så här i efterhand skulle jag kunna kalla lägret för fotbollsläger... Det var fotbollsspelande morgon, middag och kväll. Vilken gemenskap det var i lagen och det var så härligt att se dem som såg lite bättre, hjälpa dem som såg lite sämre. Här var det verkligen inte viktigt att vinna utan här gällde det att ha skoj. (Men visst var det kul att göra mål.) Kanske en tanke att bjuda in Henke eller Zlatan till nästa år? Vi som inte spelade boll gjorde en massa annat kul, vi spelade kubb, fiskade krabbor med klädnypor från bryggan som låg alldeles i närheten, badade, klättrade i träd, spelade schack och andra sällskapsspel m.m. På tisdagen hade vi en heldagsutflykt till Liseberg och det var toppenkul med karuseller, lotter, glass, spunnet socker och allt annat som hör tivoli till. Förutom allt roligt vi har gjort tillsammans så är nog ändå det viktigaste med dessa läger att få träffas och ha kul på lika villkor. Det är ju i stort sätt samma barn och ungdomar som kommer år efter år och det räcker för att förstå hur viktigt det är att vi fortsätter med våra läger. Jag känner att gemenskapen blir bara bättre för varje år och de gamla är så trygga med alla kända kompisar och ledare att det blir inga som helst problem att släppa in nya kompisar i gruppen.och när det är dags att skiljas åt så längtar vi alla genast efter nästa läger. Nina Lindeblad Lägeransvarig 14

15 Gotlandsläger med historia Under 5 dagar i juni var det dags för årets sommarläger på Almåsa. Det ordnades diverse aktiviteter, såsom skivinspelning, besök på Gröna Lund och discokväll. En dag hade vi besök av Ulf Nordqvist som berättade om hur han går tillväga när han skriver musik. Även Mikael Jonsson besökte oss en av dagarna och spelade teater med barnen. Sista lägerdagen var dagen innan midsommarafton. Vi var då ute och plockade blommor till vår egen midsommarstång. Efter en lunch utomhus med midsommarmat avslutade vi med dans och sång runt stången. I augusti var det sommarläger på Gotland. Detta läger varade i 7 dagar och på programmet stod bland annat besök på Vikingabyn där vi fick mala mjöl, baka bröd, brygga örtte, tova ull, göra läderarbeten och prova på bågskytte och att kasta yxa, med mera. Vi har även besökt Sommaroch vattenland och varit på en utställning på Fornsalen i Visby. Utsällningen hette Kalla spår och vi fick med hjälp av olika fynd man gjort vid arkeologiska utgrävningar, försöka lösa gåtan om hur en medeltida person blivit dödad. Naturligtvis hade vi även disco på detta läger. Utöver det har vi också ridit, varit och hälsat på på en fårfarm, gjutit föremål i betong och haft besök av Hemse frivilliga brandkår som berättade om sitt arbete för oss. Vårdnadsbidrag Två artiklar om hur man förbättrar vårdnadsbidraget finns i Föräldrakontakten 05/4 resp 06/1. Länkarna finns på www. srf.nu/vad-gor-srf-for-mig/ Tidningar/Foraldrakontakten/ Arkiv/ Föräldrakontakten Rikstidningen för föräldrar till barn med synskador produceras SRF Synskadades Riksförbund, och kommer ut med fyra nummer per år. Den ges även ut på daisy. Redaktör: Jan Wiklund Tel Fax Epost jan.wiklund@srfriks.org Ansvarig utgivare: Eva Björk Tel Epost eva.bjork@srfriks.org Nästa nummer kommer ut i november Manusstopp

16 Posttidning B Synskadades Riksförbund Enskede Öppet hus hos Barn- och ungdomsteamet på Syncentral Sabbatsberg Dalagatan 9, 2 tr Torsdagen den 25.9 kl är alla intresserade välkomna att ta del av vår verksamhet och bese våra lokaler. Syncentralens Barn- och ungdomsteam är till för barn och ungdomar 0 19 år med synsvaghet eller grav synskada. Många av våra brukare har även ytterligare funktionshinder. Kurs för föräldrar till synsvaga barn Boka redan nu in den 3-5 oktober 2008 för en föräldrakurs på Wiks folkhögskola i Uppsala. Vi vänder oss i första hand till dig som har barn i förskoleåldern och de lägre skolåren. Vi tar bland annat att upp identitetsutveckling hos barn med synskada och anpassade fritidsaktiviteter. Mer information och anmälningsblankett kommer att finnas på vår hemsida Cecilia Ekstrand Tel Resurscenter syn påminner om höstens föräldrakurser Resurscenter syn i Stockholm och Örebro erbjuder utbildning för föräldrar som har ett barn med synskada. Utbildningen sker i kursform på resurscentren. Specialutformade utbildningar på hemorten kan också arrangeras. Se vidare på vår hemsida (Råd och stöd > Kurser och konferenser > För föräldrar). Aktuellt under hösten 2008 Barn med grav synskada, ålder 5-6 år 4-7 november 2008 i Stockholm Anmälan: senast 23 september Ur innehållet: ADL. Att läsa, skriva och räkna. Bild. Lek och samspel. Läromedel. Orientering och förflyttning. Barn och ungdomar med CVI/syntolkningssvårigheter 9-10 december 2008 i Stockholm Anmälan: senast 29 oktober Ur innehållet: Att leva med syntolkningssvårigheter /CVI. Bakre synbaneskador, orsaker och konsekvenser. Strategier och pedagogiska möjligheter.. Barn med synsvaghet, ålder 6-12 år december 2008 i Stockholm Anmälan: senast 4 november 2008 Ur innehållet: Att gå i förskoleklass/skola. Pedagogiska och psykosociala konsekvenser av synsvaghet. Studieteknik och synhjälpmedel. Samhällets stödinsatser. Alla kurser är kostnadsfria och ersättning utgår för resekostnader. Föräldrarna betalar en mindre avgift för mat och logi. Ytterligare information Annica Winberg, Inga-Stina Fellers & Ingrid Nordberg Resurscenter syn Stockholm,

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars.

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Nu är jag på väg till Holland. Här står flygplanet som jag ska åka med till Schiphol i Amsterdam. Jag tycker att planet ser väldigt säkert ut. Sådär

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

PATRULLTID & PYJAMASBÖN

PATRULLTID & PYJAMASBÖN PATRULLTID & PYJAMASBÖN Till dig ledare Det viktigaste under lägret är kanske samlingen i den lilla gruppen/patrull? Här finns möjligheten att varje morgonen och kväll på ett särskilt sätt se varandra,

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

Inte bara för. syns skull

Inte bara för. syns skull Inte bara för syns skull För ett tillgängligt samhälle Vet du att bankomaten kan prata med dig? Det har vi på Syn skadades Riksförbund (SRF) arbetat fram för att vi med synnedsättning ska kunna ta ut pengar

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Vårdkedja CVI, (Cerebral Visual Impairment) Diagnosnummer H47,7 förändring i bakre synbanor

Vårdkedja CVI, (Cerebral Visual Impairment) Diagnosnummer H47,7 förändring i bakre synbanor Arbetsplats: Ögonkliniken, barnmedicin/habilitering, syncentralen Sunderby sjukhus, Norrbotten Sida 1 (6) Vårdkedja CVI, (Cerebral Visual Impairment) Diagnosnummer H47,7 förändring i bakre synbanor Inom

Läs mer

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Barn kan be! Men de måste ibland få veta att deras böner är lika viktiga som vuxna krusidullböner. När vi ber med barn, brukar vi sätta upp enkla böneregler.

Läs mer

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit!

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Pelle Skoglund, utvecklingsledare Jan Danielsson & Maude Wildow, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten & fristående skolhuvudmän NU RESER VI! 2010-09-27

Läs mer

Så många som möjligt, så länge som möjligt, så bra som möjligt

Så många som möjligt, så länge som möjligt, så bra som möjligt Så många som möjligt, så länge som möjligt, så bra som möjligt Karin Redelius, GIH Dennis Hörtin & Mark O Sullivan, AIK Natalie Barker-Ruchti, Göteborgs universitet Selektion och tidiga satsningar från

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (senaste revidering

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Försök låta bli att jämföra

Försök låta bli att jämföra Skoldags! Det är inte bara ditt barn som börjar skolan nu. Det gör du också som förälder. Du minns din egen skolstart, din lärare, hur motigt det var ibland men också ljusa minnen. Nu är det nya tider

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet? Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev

Läs mer

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm j h Elevenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 k l Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv.

Läs mer

Vikingen nr 3 2005 -------------------------------------------------------------------------------------------------

Vikingen nr 3 2005 ------------------------------------------------------------------------------------------------- Vikingen nr 3 2005 Tidningen Vikingen utkommer med 4-6 nummer per år. Alla kårens medlemmar kan skicka in bidrag till kårtidningen. Du som har varit med om någonting skoj som du vill berätta om, kom in

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Studieteknik Hur lär jag mig att lära?

Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Helena Jacobsson helena.jacobsson56@gmail.com Helena Jacobsson 20130411 1 Vad är läsning? Läsning= Avkodning x Förståelse av språk x Motivation Matteuseffekten Dalby

Läs mer

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor JONNY VILL VARA ENSAM Om trötta föräldrar och karusellen med professionella Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette

Läs mer

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Max Strandberg 1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Nej det kan man aldrig göra. Man får antingen sluta att ge läxor som eleverna behöver

Läs mer

Del 1. Frågor om dig, din familj och ditt boende. 1. Är du. 2. I vilken skola gå du i? 3. Vilken årskurs går du i? 4. Hur bor du?

Del 1. Frågor om dig, din familj och ditt boende. 1. Är du. 2. I vilken skola gå du i? 3. Vilken årskurs går du i? 4. Hur bor du? Del 1 Frågor om dig, din familj och ditt boende. 1. Är du Tjej Kille 2. I vilken skola gå du i? Duveholmsgymnasiet Lindengymnasiet Ellwynska skolan 3. Vilken årskurs går du i? Årskurs 2 i gymnasiet, NV

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Nätverket för Synskadade Föräldrar

Nätverket för Synskadade Föräldrar Nätverket för Synskadade Föräldrar I den här broschyren möter du några av oss som är med i Nätverket för Synskadade Föräldrar. I nätverket stöttar vi varandra i vår roll som synskadade föräldrar. Vi ger

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Syfte Syftet med detta formulär är att det ska följa eleven från det att han/hon anländer till Sverige och genom elevens skolgång. På

Läs mer

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson 2014-02-06

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson 2014-02-06 Syntolkningsproblem Visuell Perceptionsstörning Hjärnsynskada /CVI Bakre synbaneskada Monica Danielsson 2014-02-06 Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska skolfrågor.

Läs mer

Träna svenska A och B. Häfte 7 Klockan

Träna svenska A och B. Häfte 7 Klockan Träna svenska A och B Häfte Klockan 0 Del analog klocka Vad är klockan? Läs klockan är tolv klockan är ett klockan är två klockan är tre klockan är fyra klockan är fem klockan är sex klockan är sju klockan

Läs mer

Sportis. Idrottskola med barn i centrum

Sportis. Idrottskola med barn i centrum Sportis Idrottskola med barn i centrum 1 Bra barnidrott är när barnen trivs, har roligt och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. 2 Idrottsskolan Sportis En idrottskola eller Sportis som vi väljer

Läs mer

Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r

Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r Innehåll Utveckla gärna varför ni inte tycker att "Punktskriftsböcker som innehåller punktskrift och svällpappersbilder" är bra, vad kan göras för att förbättra

Läs mer

ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ!

ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ! High School ansvar trygghet kvalitet sedan 1958 www.sts.se ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ! Att få ta emot en utbytesstudent innebär ett kulturellt utbyte på hemmaplan. Tänk att få prata ett annat språk

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

UGGLEPOSTEN 2011:1 ANSVARIG UTGIVARE: DANIEL GAUSEL

UGGLEPOSTEN 2011:1 ANSVARIG UTGIVARE: DANIEL GAUSEL UGGLEPOSTEN 2011:1 ANSVARIG UTGIVARE: DANIEL GAUSEL Uggleposten Exklusivt 2* intervju i detta nummer År: 2011 Nummer: 1 I det här numret: I detta nummer hedrar vi vår kära Barbro Ljungholm som snart går

Läs mer

FYSISK AKTIVITETVECKA I SKOLAN

FYSISK AKTIVITETVECKA I SKOLAN FYSISK AKTIVITETVECKA I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka med fysisk aktivitet som tema. Vi hoppas att Ni under denna vecka upptäcker nya sätt

Läs mer

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här.

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här. . Vilken tid och veckodag skulle passa dig bäst att besöka biblioteket? "Har barn som går på förskola och vet att de har haft problem att få tider som passar att besöka biblioteket i Hovmantorp på förmiddagarna.

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

HJÄLPREDA. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med synnedsättning. Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden

HJÄLPREDA. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med synnedsättning. Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden HJÄLPREDA Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med synnedsättning Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden 2012 Hjälpredan Syftet med detta dokument är att tydliggöra ansvarsfördelningen

Läs mer

Veckobrev för GS Näcken vecka: 42, Blå gruppen

Veckobrev för GS Näcken vecka: 42, Blå gruppen Veckobrev för GS Näcken vecka: 42, Blå gruppen Viktiga telefonnummer: Fritids: 508 156 24 (detta nummer finns vi ALLTID på) Näcken (sjukanmälan): 508 156 24 Taxiändringar/frågor: 50815621 Tom Hagman, rektor:

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn:

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna rak ordföljd. Subjektet är först. Verbet är alltid på andra plats. Subjekt Verb Objekt Zlatan spelar fotboll.

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

SKOLNYTT. Röbroskolan 2013/2014 Vecka 34/35. MATSEDEL vecka 34/35. Måndag Köttfärssoppa, mj. bröd Tisdag Köttbullar, sås, pot

SKOLNYTT. Röbroskolan 2013/2014 Vecka 34/35. MATSEDEL vecka 34/35. Måndag Köttfärssoppa, mj. bröd Tisdag Köttbullar, sås, pot SKOLNYTT Röbroskolan 2013/2014 Vecka 34/35 MATSEDEL vecka 34/35 Måndag LOV Tisdag LOV Onsdag LOV Torsdag Makaroner, korv Fredag Fläskkarré, sås, pot. Måndag Köttfärssoppa, mj. bröd Tisdag Köttbullar, sås,

Läs mer

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? 38 Träff6. Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? Mål för den sjätte träffen är att få kunskap om vart jag vänder mig om mina rättigheter kränkts få kunskap om hur jag kan anmäla diskriminering

Läs mer

HEJ! Skolorna ska under två valfria veckor samla så många respoäng som möjligt genom att gå, cykla eller resa kollektivt till och från skolan.

HEJ! Skolorna ska under två valfria veckor samla så många respoäng som möjligt genom att gå, cykla eller resa kollektivt till och från skolan. HEJ! FÖR TIONDE ÅRET I RAD ARRANGERAS DEN NATIONELLA UTMANINGEN GÅ OCH CYKLA TILL SKOLAN SOM VÄNDER SIG TILL SVERIGES ALLA ELEVER OCH PEDAGOGER I ÅR F-6. AKTIVITETEN ARRANGERAS AV TRAFIKKALENDERN - SVERIGES

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt!

Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt! Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt! Tänk ändå vad fort ett verksamhetsår går och vad mycket som hänt på förskolan. Vi har haft två pedagoger iväg till Italien på fortbildning

Läs mer

Inledning. Övning 1: Frågestund

Inledning. Övning 1: Frågestund Kamratskap Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Tappa inte bort häftet för det ska du lämna in tillsammans med de skriftliga arbetsuppgifterna. Lycka till! Sofia

Tappa inte bort häftet för det ska du lämna in tillsammans med de skriftliga arbetsuppgifterna. Lycka till! Sofia Namn: Klass: Din uppgift: Ni kommer att arbeta med detta vecka 39 till vecka 43. Ni har svensklektionerna till ert förfogande. Uppgifterna ska lämnas in, allt tillsammans, senast måndag vecka 45. Då blir

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE

JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE Sofia Fredén Slutversion December 2012januari 2013 8 år MAMMA KOMPIS 8 år LÄRARE TVÅ ORANGUTANGER I en skola, hemma, i en djungel. Pjäsen är tänkt för 3 skådespelare. 2 1. Leo

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

Förskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk

Förskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk Förskoleklass en trygg skolvärld Det år ditt barn fyller sex är det dags att välja plats i förskoleklass. De flesta föräldrar låter sitt barn gå i förskoleklass eftersom det ger en mjuk och trygg övergång

Läs mer

barnhemmet i muang mai onsdag 13 juni - måndag 2 juli

barnhemmet i muang mai onsdag 13 juni - måndag 2 juli barnhemmet i muang mai onsdag 13 juni - måndag 2 juli Vad gjorde ni på midsommar? Vi lekte och dansade runt årets vackraste midsommarstång, åt fantastisk lunch- och middagsbuffé och hade kareokee-disco

Läs mer

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN LÄSFÖRSTÅELSE STORA SÄCKAR väckarklocka (sida 3, rad 1), alarm när man måste vakna brevbärare (sida 3, rad 9), den som delar ut post sorterar (sida 4, rad 7), lägger på rätt

Läs mer

Ta steget! Konfirmation 2015/16. Järfälla kyrka Kyrkvägen 8. Maria kyrka Vasavägen 25. S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1. Viksjö kyrka Agrargränd 2

Ta steget! Konfirmation 2015/16. Järfälla kyrka Kyrkvägen 8. Maria kyrka Vasavägen 25. S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1. Viksjö kyrka Agrargränd 2 Ta steget! Järfälla kyrka Kyrkvägen 8 Maria kyrka Vasavägen 25 S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1 Viksjö kyrka Agrargränd 2 Konfirmation 2015/16 Varför konfirmation? Konfirmandtiden är ett fantastiskt tillfälle

Läs mer

Renskrivningen (på dator/för hand) ska vara inlämnad senast 18.11.

Renskrivningen (på dator/för hand) ska vara inlämnad senast 18.11. Afrika Din pappa (eller mamma) arbetar på ett internationellt företag med huvudkontoret i Salo. Han (eller hon) har nu fått världens chans, ett erbjudande att under ett helt år bygga upp en ny fabrik i

Läs mer

Veckobrev för Kristallens Förskoleklass v.45

Veckobrev för Kristallens Förskoleklass v.45 Veckobrev för Kristallens Förskoleklass v.45 Hej på er alla barn och föräldrar i Kristallens Förskoleklass Ååå vad kul det är att vara tillbaka Så roligt att träffa alla igen, har saknat er alla massor/annika

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10.

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10. KAPITEL 2 De hade knappt kommit ut på gatan förrän Emil fick syn på Söndagsförstöraren. Tant Hulda brukade komma och hälsa på varje söndag, fast Vega som bott i huset före familjen Wern hade flyttat för

Läs mer

ETT GOTT LIV. Aktiviteter och motionslopp 10. VGR-erbjudanden i södra regionen 20. VGR-erbjudanden i göteborgsområdet 30

ETT GOTT LIV. Aktiviteter och motionslopp 10. VGR-erbjudanden i södra regionen 20. VGR-erbjudanden i göteborgsområdet 30 3 ETT GOTT LIV Till alla anställda i Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen ska skapa förutsättningar för en god hälsa och ett gott liv. Grunden för en god hälsa är en sund miljö. Den miljö

Läs mer

Täby gymnasiesärskola. Möjligheternas skola

Täby gymnasiesärskola. Möjligheternas skola Täby gymnasiesärskola Möjligheternas skola Liten skola. Stora möjligheter. Vi som arbetar på skolan har en bred kompetens och erfarenhet. I små undervisningsgrupper får Du kunskap om sådant som är bra

Läs mer

Yttrande över Läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57), dnr Ku2018/01470/KO

Yttrande över Läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57), dnr Ku2018/01470/KO REMISSVAR Dnr 120/2018 2018-10-18 Handläggare: Cecilia Ekstrand cecilia.ekstrand@srf.nu Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över Läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning ett ansvar

Läs mer

Nu är jag snart på väg! Jag älskar att resa!

Nu är jag snart på väg! Jag älskar att resa! Nu är jag snart på väg! Jag älskar att resa! Kära dagbok! Nu är jag tillbaka i Leiden igen. Flygresan var lika rolig som vanligt. Jag kände igen mig direkt när vi kom fram så jag visade Annika, Caroline,

Läs mer

Psykosociala föreningen Sympati rf MEDLEMSBLAD 4/2015 SEPTEMBER-OKTBER

Psykosociala föreningen Sympati rf MEDLEMSBLAD 4/2015 SEPTEMBER-OKTBER MEDLEMSBLAD 4/2015 SEPTEMBER-OKTBER Eriksgatan 8 IV våningen Verksamhetsledare Miivi Selin-Patel; 050 446 2974 00100 Helsingfors Ordförande Riitta Aarrevuo; 050 4634 4746 Telefon till kansliet; 045 863

Läs mer

2013-09-03. En likvärdig utbildning för alla. Vi är en samarbetspartner. Alla har rätt att lära på egna villkor. tillsammans gör vi det möjligt

2013-09-03. En likvärdig utbildning för alla. Vi är en samarbetspartner. Alla har rätt att lära på egna villkor. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning.

Läs mer

Trevlig helg Monika och Helene

Trevlig helg Monika och Helene Hej! v.47 Den här veckan har vi börjat tänka lite matte, vi har tex 6 kulor i handen och "gömmer" 3 i andra handen hur många finns då kvar? jo 3, vi har också 6 små fyrkanter till hjälp som ligger framför

Läs mer

DRAGBLADET. Fjällvandring med drag i. Kick-Off 28/9 2002. MEDLEMSBLADET FÖR JÄMTLANDSFJÄLLENS SLÄDHUNDKLUBB Nr 2 2002

DRAGBLADET. Fjällvandring med drag i. Kick-Off 28/9 2002. MEDLEMSBLADET FÖR JÄMTLANDSFJÄLLENS SLÄDHUNDKLUBB Nr 2 2002 DRAGBLADET MEDLEMSBLADET FÖR JÄMTLANDSFJÄLLENS SLÄDHUNDKLUBB Nr 2 2002 Kick-Off 28/9 2002 Fjällvandring med drag i DRAGBLADET DRAGBLADET är ett medlemsblad för Jämtlandsfjällens slädhundklubb. Medlemsbladet

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Montessorifriskolans fritidshem

Montessorifriskolans fritidshem Montessorifriskolans fritidshem Fritids är en pedagogisk gruppverksamhet för skolbarn i årskurs F- 6. Fritids uppgift är att erbjuda barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid. Verksamheten

Läs mer

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42 Uppdaterad Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Tisdag v 47 Utvärdering Avslutning Torsdag v 46 Vattnets kretslopp Tisdag v 45 Kretslopp Tippen

Läs mer

Vikingen nr 3 2006 -------------------------------------------------------------------------------------------------

Vikingen nr 3 2006 ------------------------------------------------------------------------------------------------- Vikingen nr 3 2006 Tidningen Vikingen utkommer med 4-6 nummer per år. Alla kårens medlemmar kan skicka in bidrag till kårtidningen. Du som har varit med om någonting skoj som du vill berätta om, kom in

Läs mer

Hufvudstadsbladet, Finland Så blir skoleleven en välmående vinnare

Hufvudstadsbladet, Finland Så blir skoleleven en välmående vinnare Hufvudstadsbladet, Finland Så blir skoleleven en välmående vinnare 8 Apr 2013 HufvudstadsbladetTua Ranninen Skoleleverna i Finland är världsmästare när det gäller kunskap, medan eleverna i Sverige är trygga,

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Hej alla föräldrar och barn!

Hej alla föräldrar och barn! Hej alla föräldrar och barn! Nu är det dax att börja i förskoleklass, vi förstår att ni har många frågor och funderingar. Därför har vi pedagoger i förskoleklasserna skrivit en liten förberedande saga

Läs mer

En Kvart Om Dagen. - Hjälper föräldrar hjälpa - Böckerna. En Kvart Om Dagen

En Kvart Om Dagen. - Hjälper föräldrar hjälpa - Böckerna. En Kvart Om Dagen Fallerej Förlag - konkreta lösningar - En Kvart Om Dagen Har Ditt barn läs- och skrivsvårigheter? Svårt att skilja på b och d Svårt att komma ihåg bokstäverna Läser långsamt Tappar bokstäver Svårt att

Läs mer

Kap,1. De nyinflyttade

Kap,1. De nyinflyttade Kap,1 De nyinflyttade Det är mitt i sommaren och Clara sitter i fönstret och tittar ut, hon ser dem nyinflyttade bära in flyttkartonger. Mamma hade sagt att dom hade en tjej som är lika gammal som Clara.

Läs mer

En skola med språket i centrum Specialskola i Stockholm och Umeå för elever med grav språkstörning

En skola med språket i centrum Specialskola i Stockholm och Umeå för elever med grav språkstörning En skola med språket i centrum Specialskola i Stockholm och Umeå för elever med grav språkstörning EN SKOLA MED SPRÅKET I CENTRUM 1 2 EN SKOLA MED SPRÅKET I CENTRUM Hällsboskolan en skola med språket i

Läs mer

Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001

Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001 Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001 Detta var bra 333 Varierat program teori/övningar. Positiva och inspirerande ledare. Bra grupp: åldersblandat o könsfördelat. Öppenhet i gruppen.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

Vikingen nr 4 2003. Ansvarig för utgivningen är scoutkårens ordförande. Ansvarig för att tidningen skrivs och distribueras: Peter Möller.

Vikingen nr 4 2003. Ansvarig för utgivningen är scoutkårens ordförande. Ansvarig för att tidningen skrivs och distribueras: Peter Möller. Vikingen nr 4 2003 Tidningen "VIKINGEN" utkommer med 4-5 nummer per år. Ansvarig för utgivningen är scoutkårens ordförande. Ansvarig för att tidningen skrivs och distribueras: Peter Möller Vill ni vara

Läs mer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer Fråga 1 6 Barnens kommentarer Detta är en sammanställning av barnens kommentarer som lämnats i enkäten. Kommentarerna har grupperats efter fråga. För bättre läsbarhet har stavfel korrigerats. Ett stort

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Satsning på god ljudmiljö och olika lärstilar. ett reportage från Tornhagsskolan i Linköping

Satsning på god ljudmiljö och olika lärstilar. ett reportage från Tornhagsskolan i Linköping Satsning på god ljudmiljö och olika lärstilar ett reportage från Tornhagsskolan i Linköping Tornhagsskolan satsar på god ljudmiljö och olika lärstilar Klassrum utrustade med ljudutjämningssystem, interaktiv

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1

Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation Insamlingsstiftelsen En frisk generation startades 2011 som ett gemensamt initiativ av forskare från

Läs mer

Daniel Johannes Petri skola Nacka Värdens bästa lärare tycker jag är Daniel på Johannes petri skola som ligger i Nacka. Han är gympalärare.

Daniel Johannes Petri skola Nacka Värdens bästa lärare tycker jag är Daniel på Johannes petri skola som ligger i Nacka. Han är gympalärare. Daniel Johannes Petri skola Nacka Värdens bästa lärare tycker jag är Daniel på Johannes petri skola som ligger i Nacka. Han är gympalärare. Jag tycker att Daniel är Sveriges bästa lärare därför att han

Läs mer