med stödmaterial - för kvalitetssäkring av språkutvecklande verksamhet i Falkenbergs förskolor

Transkript

1 Datum: Barn- och utbildningsförvaltningen med stödmaterial - för kvalitetssäkring av språkutvecklande verksamhet i Falkenbergs förskolor Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar (Lpfö98/10, s.5).

2 Språkplan med stödmaterial för kvalitetssäkring av språkutvecklande verksamhet i Falkenbergs förskolor har utarbetats av: Camilla Karlsson förskollärare/specialpedagog Christina Nilsson förskollärare Jennie Gunnarsson förskollärare Maria Sjövall specialpedagog Marianne Persson Sevholt specialpedagog Pia Lindecrantz förskollärare Ulrika Borg Haaker specialpedagog Ann-Sofie Pettersson specialpedagog tal/språk/kommunikation Petra Bertilsson - specialpedagog tal/språk/kommunikation Frida Hylander psykolog Språkplan med stödmaterial är fastställd av Elisabet Nord, verksamhetschef förskola, Barnoch utbildningsförvaltningen, Falkenbergs Del 2. Stödmaterial är senast reviderat av Språkplansgruppen. 2

3 Barn- och utbildningsförvaltningen Del 1 - för kvalitetssäkring av språkutvecklande verksamhet i Falkenbergs förskolor Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar (Lpfö98/10, s.5). 3

4 1. Inledning Det lönar sig att arbeta med barns språk i förskolan! Kvalitén på den språkutvecklande verksamheten i förskolan spelar stor roll för barns språkutveckling. Forskning visar att barn som växer upp i hem med få språkliga resurser, men befinner sig i en språkligt stark förskolemiljö, börjar skolan med andra språkliga förutsättningar än de som växer upp i hem med en god språkmiljö och har vistats på en förskola med svag språkmiljö. Förskolans språkmiljö betyder alltså väldigt mycket för barns vidare läsning, lärande och skolgång. (Wagner, Strömqvist & Uppstad, 2010). Uppdraget att skriva en kommunövergripande språkplan för Falkenbergs förskolor kom från Barn- och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp i samband med att Handlingsplan för kvalitetssäkring av elevers läs- och skrivutveckling för grundskolan antogs under våren En grupp bildades bestående av: sju förskollärare/specialpedagoger från förskolans verksamheter i kommunen, specialpedagog med inriktning tal/språk/kommunikation, specialpedagog och skolpsykolog från den centrala stöd- och resursenheten Rodret. Gruppen träffades regelbundet under hösten 2012 och våren En Språkplan och ett Stödmaterial för språkutvecklande verksamhet gällande Falkenbergs förskolor togs fram med utgångspunkt i skollag, förskolans läroplan (Lpfö98/10), aktuell forskning/litteratur samt beprövad erfarenhet. Språkplanen och stödmaterialet ska tillsammans verka för att: - uppnå en långsiktig, medveten och likvärdig språkutvecklande verksamhet i kommunens alla förskolor - lyfta fram språkets betydelse för lärande och identitetsutveckling i förskolan - erbjuda ett stöd till pedagogerna i förskolans dagliga arbete - ge inspiration och handfasta verktyg kring arbetet med barns språkutveckling - tidigt kunna identifiera de barn som behöver extra stöd i sin språkutveckling - kvalitetssäkra förskolans språkutvecklande verksamhet - synliggöra hur samverkan mellan kommunens förskolor och övriga samarbetspartners kan se ut kring språkutvecklande verksamhet 4

5 2. Övergripande mål för förskolans språkutvecklande verksamhet Språkplanen verkar för att uppnå en långsiktig, medveten och likvärdig språkutvecklande verksamhet i Falkenbergs förskolor. Den beskriver de övergripande målen för den språkliga verksamheten i Falkenbergs förskolor samt hur måluppfyllelse kan möjliggöras. För fördjupad kunskap kring måluppfyllelse finns stödmaterialet Språket i fokus till hands. Stödmaterialet är en viktig del i arbetet med barns språkutveckling och kan ge fördjupad kunskap, inspiration och handfasta verktyg samt stöd i kvalitetssäkringen av den språkliga verksamheten. Arbetslaget ska samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling (Lpfö98/10, s 11) Som ett stöd för förskolorna i arbetet med den språkutvecklande verksamheten finns samarbetspartners inom Falkenbergs kommun i form av; specialpedagoger, modersmålsstödjare, Rodret stöd och resursenhet, bibliotek, Skoldatatek och Utvecklarna inom IT och lärande (se vidare i stödmaterialet Språket i fokus). 2.1 Språkutvecklande arbetssätt och förhållningssätt Lpfö98/10 Förskolan ska sträva efter att varje barn - utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv - utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, - utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa (s 10) Mål för Falkenbergs förskolor Arbetslaget verkar för att förskolans verksamhet genomsyras av ett språkutvecklande arbetssätt och förhållningssätt. Detta möjliggörs genom att: skapa utrymme för språk i alla rutinsituationer och aktiviteter använda ett nyanserat och varierat språk föra språkutvecklande samtal och lägga sig nivån över barnens språkliga förmåga ställa öppna och genuina frågor till barnen erbjuda barnen en stimulerande språklig lärmiljö såväl inomhus som utomhus erbjuda barnen tid och utrymme för lek, stimulerande lekmaterial samt vuxenstöd i leken ge barnen rikliga tillfällen att aktivt få använda sitt språk i meningsfulla sammanhang 5

6 ge barnen möjligheter till förstahandserfarenheter och att få lära med alla sinnen tillsammans med barnen reflektera över språkets innehåll och form i syfte att utveckla språklig medvetenhet särskilt uppmärksamma de barn som är i behov av stöd i sin språkutveckling använda bilder och tecken som stöd i verksamheten använda rim, ramsor, språk- och lyssnandelekar stimulera barns uttal och munmotorik med hjälp av munmotoriska lekar/sånger läsa högt tillsammans med barnen och samtala om texter och bilder uppmuntra till och skapa möjlighet för lekskrivning och lekläsning erbjuda barnen digitala verktyg i verksamheten 2.2 Flerspråkighet Lpfö98/10 Förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål (s.11) Mål för Falkenbergs förskolor Arbetslaget verkar för att flerspråkiga barn stärks i sin språkutveckling på samtliga språk och i sin kulturella tillhörighet. Detta möjliggörs genom att: ha samma förväntningar på de flerspråkiga barnen som på de övriga ge barnen positiv respons på sin flerspråkighet se kulturella och etniska olikheter som en tillgång i barngruppen skapa en förskolemiljö som återspeglar barnens kulturella bakgrund ta tillvara på vårdnadshavarnas kunskaper och erfarenheter ha fokus på språkets innehåll före språkets form se till att det finns böcker i verksamheten på barnens modersmål uppmuntra vårdnadshavare att tala sitt modersmål hemma med barnen eftersom ett starkt modersmål är en bra grund för att lära sig andra språk 6

7 2.3 Uppföljning och utvärdering Lpfö98/ UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras (s 14) Mål för Falkenbergs förskolor Arbetslaget följer upp/utvärderar/analyserar och kvalitetssäkrar kontinuerligt den språkutvecklande verksamheten. Detta möjliggörs genom: observationer pedagogisk dokumentation pedagogiska diskussionsfrågor Uppföljning och utvärdering av språkplan och stödmaterial Del.1 Språkplan följs upp, utvärderas och revideras årligen av förskolechefer och verksamhetschef för förskolan. Innehållet i Del 2. Stödmaterial följs upp, utvärderas och revideras i maj varje år av deltagarna i språkplansgruppen. 7

8 3. ARBETSGÅNG för kvalitetssäkring av barn/elevers språk-, läs- och skrivutveckling i Falkenbergs kommun Gy Nationella prov: svenska, svenska som andra språk Åk 6-9 Nationella prov: åk 6, åk 9 svenska, svenska som andra språk (Vt) Åk 5 Åk 4 Avkodningsförmåga: Läskedjor- tecken-, ord- och meningskedjor (Ht) Läshastighet: Läshastighet, DSL för skolår 4(Ht) Stavning:Rättstavning 1 eller 2, DLS förskolår4 (Ht) Åk 3 Nationella prov: svenska, svenska som andraspråk Åk 2 Avkodningsförmåga: Läskedjor-bokstavs- och ordkedjor (Ht) Fonemidentifiering: DLS för skolår 2 (Vt) Läsförståelse: Vilken bild är rätt? (Ht) Åk 1 Läslust, läsförståelse och skrivning DLS bas (Vt) Förskoleklass Språklig observation: OAS (Ht) Fonologisk medvetenhet: Hur låter orden? (Vt) Förskola 1-6 år Språkplan med stödmaterial Språket i fokus 8

9 Barn- och utbildningsförvaltningen Del 2 - stödmaterial för språkutvecklande verksamhet i Falkenbergs förskolor Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar (Lpfö98, s.5). 9

10 Innehåll Stödmaterialets upplägg s. 11 1) Språk och Språkutveckling s. 12 2) Flerspråkighet s. 18 3) Språkstörning s. 26 4) Lek och språk s. 29 5) Samspel och kommunikation s. 33 6) Högläsning och boksamtal s. 37 7) Samtal, dialog och berättande s. 41 8) Språkförståelse s. 44 9) Ordförråd s ) Grammatik och meningsbyggnad s ) Uttal och munmotorik s ) Språklig medvetenhet s ) Att läsa och skriva s ) Språk och matematik s ) Tecken som stöd s ) Bilder som stöd s ) Språkliga uttrycksformer s ) Digitala lärverktyg s ) Samverkan och stöd s ) Kvalitetssäkring s ) Material och länkar s ) Forskning s ) Referenser s ) Bilagor s

11 Stödmaterialets upplägg Stödmaterialet är upplagt så att de första kapitlen består av teorianknytning kring: vad språk är, hur typisk språkutveckling kan se ut, flerspråkighet, språkstörning samt språkstörning i kombination med flerspråkighet. Stödmaterialet utgår från språkets tre huvudområden: Språkets funktion, Språkets innehåll och Språkets form samt att språket har en uttryckssida och en förståelsesida, vilket finns förklarat närmare i kapitel 1, Språk/Språkutveckling. Vidare följer ett antal kapitel som beskriver hur man kan använda sig av ett språkutvecklande arbetssätt utifrån olika språkliga områden. Alla kapitel är upplagda på samma sätt: först läroplanscitat, därefter en kortare teorianknytning och sen punkter Att tänka på/praktiska förslag samt litteratur/källhänvisningar. Till varje kapitel följer också diskussionsfrågor som stöd för att kvalitetssäkra just denna del av förskolans språkliga verksamhet. Slutligen följer kapitel kring: Samverkan och stöd för kommunens förskolor, Kvalitetssäkring av förskolans språkutvecklande verksamhet, Litteratur/Forskning, Referenser samt Bilagor. Hur kan stödmaterialet användas? Förhoppningen är att stödmaterialet för den språkutvecklande verksamheten i Falkenbergs förskolor ska ge pedagoger och arbetslag i förskolan teorianknytning, stöd och inspiration för det viktiga arbetet kring barns språkutveckling. Det ska också kunna sätta ord på det arbete som redan pågår i verksamheten, lyfta den förskoleverksamhet som finns samt ge nya tankar. Det är önskvärt att stödmaterialet kommer att användas aktivt som ett verktyg i den språkliga verksamheten på varje förskola! Stödmaterialet finns tillgängligt i digital form och är indelat i olika kapitel för att underlätta användandet och för att det ska vara lätt att hitta. Upplägget gör det också lättare att kommunövergripande revidera delar av innehållet under respektive kapitel. Användningsområden Gå in på önskat kapitel för att få teorianknytning, tankar, idéer och praktiska förslag när det gäller just den delen av språkutvecklingen. Ta fram diskussionsfrågorna regelbundet gällande respektive kapitel och för diskussioner i arbetslaget, med syfte att utveckla och kvalitetssäkra den språkliga verksamheten. Använd stödmaterialets innehåll och diskussionsfrågor som underlag till pedagogiska diskussioner på arbetsplatsträffar, föräldramöten, utvecklingssamtal och andra möten. Vid behov kan stödmaterialet skrivas ut och sättas in en pärm med registerflikar. Möjlighet finns då att samla arbetslagets egna anteckningar, tips, idéer, uppföljningar/utvärderingar/analyser bakom respektive kapitel/flik i stödmaterialet. Viktigt är då att byta ut det utskrivna stödmaterialet till den aktuella versionen efter att den årliga revideringen är gjord! Ni kommer säkert själva att komma på fler användningsområden för innehållet i stödmaterialet som ni sen med fördel kan delge varandra! Lycka till!! 11

12 1. Språk och språkutveckling Förmågan att uttrycka sig själv och förstå andra, liksom tänkande och reflektion, är kärnan i begreppet språkutveckling. För att en människa ska utveckla sin språkförmåga behöver hon många tillfällen att använda sitt språk och därmed också känna sitt självförtroende växa. Särskilt viktigt är naturligtvis detta för barn och ungdomar i alla åldrar. Språket har alltså en nyckelroll i allt skolarbete. Det är därför förskolans och skolans viktigaste uppgift att se till att alla barn och alla elever verkligen använder sitt språk i tal och skrift: berättar och redogör, lyssnar, samtalar och argumenterar, uttrycker idéer och tankar, blir nyfikna och får lust att lära mer. Språket utvecklas i dialog med andra i stora och små grupper, mellan jämnåriga och mellan barn och vuxna. Det är i och genom språket som allas vår begreppsvärld vidgas 1. Vad är språk? Språk är en uppsättning koder med potential för mening. I teckenspråk är det tecknet som är koden och i blindskrift är det en sekvens av upphöjda punkter 2. I talspråk är det ett system av ljud, ord och grammatiska regler som vi har gemensamt med alla som talar samma språk. I varje språk finns ett visst antal språkljud som kan kombineras till ord. Språket har en uttryckssida (expressiv) och en förståelsesida (impressiv). Vad är tal? Tal är ett sätt att uttrycka språket på, det vill säga att med röst och artikulation/munrörelser forma ljud till ord. Vad är kommunikation? Kommunikation är en överföring av information: exempelvis genom kroppsspråk, gester, tecken, bilder eller när vi turas om att tala och lyssna på varandra. Redan det lilla spädbarnet kommunicerar med blickar och kroppsrörelser. Tidigt sker den för kommunikationen så viktiga turtagningen, exempelvis när spädbarnet är stilla då den vuxne talar och när den vuxne slutar tala börjar barnet fäkta med armarna. Barnet uttrycker intresse för att kommunicera med en annan människa, är intresserad av hennes ansikte och röst 3. 1 Liberg, Myrberg, Hyltenstam & Frykholm, s 119, Wagner, Strömqvist & Uppstad, Samuelsson & Sjöberg,

13 SPRÅKBERGET SPRÅKETS FORM Artikulation/Uttal/Grammatik SPRÅKETS INNEHÅLL Språkförståelse/Ordförråd SPRÅKETS FUNKTION Språkets användning (pragmatik) Sprickor långt ner i berget är värre för stabiliteten än sprickor långt upp! SPRÅKETS FUNKTION Språkets funktion, pragmatik, handlar om hur språket används i olika sociala situationer, vilket ordval, ämnesval, satsformulering och satsmelodi som används 4. Hur användningen av språket går till är själva grunden för språket. Det innebär att det finns en mängd regler för hur vi kommunicerar och som gör att kommunikationen eller samspelet med andra underlättas. Det handlar om turtagning, att hålla en röd tråd i samtalet, att kunna ta den andres perspektiv, att ha en vilja att kommunicera, att ställa frågor, att förstå hur mycket motparten behöver veta för att kunna förstå budskapet 5. Likaså handlar det om lek och samspel. SPRÅKETS INNEHÅLL Språkets innehåll, semantik, är begrepp som färg/form/antal, ordförråd och kategorisering som exempelvis fordon, kläder mm. Ett ordförråd behövs för att kunna uttrycka sig och förstå vad andra säger 6. Barn behöver många förstahandserfarenheter för att utveckla goda och djupa begrepp 7. Ett yttrande kan förstås på olika sätt och den semantiska förmågan har stor betydelse för läsförståelsen. Brister på detta område kan medföra problem med avkodningen eftersom man som läsare får mindre hjälp att tolka textinnehållet under läsningen 8. SPRÅKETS FORM Språkets form: fonologi, morfologi, syntax, är det som syns och hörs mest och har med uttal och grammatik att göra. Fonologi är läran om språkljuden, fonemens struktur där fonemen är den minsta betydelsedelen i ett ord. Morfologi beskriver den inre strukturen i ord där morfemen är den minsta betydelsebärande enhet i ordet. Syntaxen är kombinationen av ord i satser och meningar: att kunna böja orden rätt, sätta dem i rätt ordning och bygga meningar Svensson, Wagner, Strömqvist & Uppstad, Svensson,

14 Det innebär också att kunna höra skillnad på ord för att kunna göra skillnad mellan olika uttal samt att munmotoriken är utvecklad så att alla ljuden i orden går att uttala rätt. En medvetenhet om språkets form: språklig medvetenhet, är väsentlig framförallt när man lär sig ett skriftspråk 9. Den ungefärliga språkutvecklingen För att utveckla språk behövs fungerande hörsel och talmotorik och en aktiv hjärna som både kan ta emot och producera språk. Och givetvis behövs en intresserad omgivning som ger näring åt språkutvecklingen. Det är också viktigt med en miljö som tillåter samtal utan alltför många störande inslag. Under de första levnadsåren grundläggs alla viktiga delar i språket, allra mest mellan 2 och 4 års ålder. Barnet kan börja samtala med andra människor. Så småningom blir det också dags att lära sig konsten att läsa och skriva, som är så väsentlig i vårt samhälle 10. Åldersangivelserna som följer är riktmärken som anger den ungefärliga utvecklingen som barnet befinner sig i. Utvecklingsstadier är alltid preliminära, stora variationer kan förekomma och det är viktigt att uppmärksamma barnets utveckling inom alla områden. Under det första halvåret reagerar barnet på ljud, vänder blicken och/eller huvudet mot ljudkällan och barnet börjar också ljuda själv. Vid ca ett års ålder börjar barnet förstå enkla instruktioner, säger mamma och pappa och reagerar på sitt namn. Nästa steg är att barnet börjar förstår enkla instruktioner, meningar, benämner vanliga föremål och ordförrådet växer. Runt ca 2 års ålder börjar barnet förstå enkla instruktioner, säger sitt namn och använder 2-3 ordsmeningar. Vid ca 3-4 års ålder börjar barnet förstå enkla berättelser, använder meningar, ställer frågor, använder plural och prepositioner och barnets språk börjar alltmer likna den vuxnes språk. Vid 5-6 års ålder börjar barnet även kunna använda abstrakta ord som exempelvis ord som uttrycker känslor och behov. Barnet talar i längre meningar och böjer orden. Barnet använder fortfarande färre ord än vuxna, men förstår fler ord och uttryck än de själva formulerar. Uttalet är ofta färdigutvecklat hos de flesta barn, det kan vara /r/-ljudet eller ett läspande /s/- ljud som eventuellt kan vålla besvär 11. Språkets grundstruktur är nu snart helt utvecklad och barnet är redo för att lära sig att läsa och skriva Svensson, Frylmark,

15 Minnets och uppmärksamhetens betydelse för språkutvecklingen Minnet är en förutsättning och en viktig kognitiv faktor för språkinlärningen, då alla viktiga språkliga erfarenheter ska kunna omsättas och lagras i minnet. Alla sinnesintryck måste behandlas i korttids- och arbetsminnet för att kunna lagras som olika typer av information. Det lilla barnets minne är inte särskilt välutvecklat, men minnets olika komponenter utvecklas under hela livet. Det finns en gräns för korttidsminnet som varierar från person till person, vilket är viktigt att tänka på i samspel med andra, särskilt barn. Barn har behov av kunskap, men det kan vara en fördel att överväga vilken och hur mycket information som är lämplig att ge och i vilken takt 13. Uppmärksamhet är både ett tillstånd (något vi är i) och något vi aktivt gör (något vi styr). Det är en fråga om vilket uppmärksamhetstillstånd vi befinner oss i och vad vi riktar vår uppmärksamhet på. Ett barn kan alltså vara fullt uppmärksamt, men koncentrera sig på fel saker, det vill säga ha svårt att styra sin uppmärksamhetsfunktion. I hur hög grad vi kan styra vår uppmärksamhet är beroende av förmågan att välja ut, selektera, stimuli och förmågan att hålla fast stimuli, koncentration. I arbetet med att hjälpa barn som visar svårighet med uppmärksamhet är det viktigt att skilja på problem med att välja/selektera stimuli och problem med att hålla fast vid det som valts 14. Minnet och uppmärksamheten är en del av kognitionen som kan delas upp i: 1) uppfattning, förståelse, kunskap, bekräftelse, 2) uppmärksamhet, perception, minne, 3) lärande, tänkande, språk. Språkutvecklande arbetssätt Språket finns med i alla delar av förskolan verksamhet och barn behöver få badas i språk. Språkutveckling sker i vardagsrutiner som blöjbyte, av/påklädning, dukning, måltider, fruktstund, vila m.m. och i andra vardagsaktiviteter som lek, musik/sång, gymnastik/rörelse, samling och skapande verksamheter. För att språkutveckling ska ske på ett optimalt sätt krävs att vi vuxna är engagerade och närvarande i samspelet med barnet. Barn ges möjlighet att bada i språk när vuxna iakttar, lyssnar, kommenterar, klargör, frågar och uppmuntrar barnen att undra, agera, berätta och lösa problem tillsammans. Detta kan ske när vi vuxna är medvetna om att barn utvecklar sitt språk i en mångfald varierade och meningsfulla sammanhang under hela dagen 15. Ett språkutvecklande arbetssätt är att som pedagog lära sig att identifiera de situationer som är språkutvecklande till skillnad från många aktiviteter som inte gynnar barnens språkutveckling i större omfattning. Det är också att kunna identifiera de situationer i vardagen då barnen utvecklar sitt matematiska ordförråd samt att kunna upptäcka eventuella språkstörningar, även i kombination med flerspråkighet Bylander Iben, TRAS Tidig registrering av Språk, Lindö, Benckert, Håland & Wallin,

16 Språkutvecklande strategier Stöttning-scaffolding innebär att en vuxen person ger tillfälligt stöd åt barnet så att hon eller han kan komma vidare i sin språkutveckling. Stöttning är alltid tillfällig och syftar till att barnet vid nästa tillfälle ska klara sig själv igenom en viss situation. Stöttning ska alltid leda framåt mot nya färdigheter. Cooperative learning innebär att de barn som hunnit lite längre med sin språkliga utveckling stimulerar de barn som inte hunnit lika långt. Vi pedagoger kan planera vissa aktiviteter där barnen sammanförs så att en lärandesituation uppstår på detta sätt. Språkutvecklande samtal uppstår om samtalet kan ge lite utmaningar samt ligger snäppet över barnens språkliga nivå (Vygotsky). Öppna och genuina frågor som leder samtalet vidare är också språkutvecklande och visar vägen till möjligheter för resonemang. Talutrymme innebär att barnen måste ges många tillfällen att formulera sig. När man tvingas att formulera sig blir talet också begripligt för andra. Tid att formulera sig är kanske inte något vi alltid är så bra på. Forskning visar att när lärare ställer frågor till ett barn väntar de vanligtvis en sekund, eller inte ens det, på barnets svar. När de i stället väntar tre sekunder eller mer, får det stor effekt på barnets sätt att använda språket. Lyssnandet är en kognitivt krävande uppgift, helt i nivå med läsande och förståelse av texten. Att ge barnen rika tillfällen till olika former av lyssnade är en pedagogisk uppgift och en språkutvecklande strategi. Språksocialisation handlar om hur barnet lär sig en grupps normer och värderingar samt hur man använder språket för att hämta in kunskap. Ett barncentrerat förhållningssätt innebär att föräldrarna inkluderar barnen i samtalen medan situationscentrerat förhållningssätt innebär att barnen oftast inte deltar som samtalspartner. Med ett situationscentrerat förhållningssätt förväntar sig inte föräldrarna att små barn ska ha en aktiv roll i det sociala samspelet. Situationsberoende aktiviteter innebär att barnen, när de är små, behöver många här och nuupplevelser samt konkreta föremål eller bilder för att tillägna sig en kommunikativ förmåga. Ju äldre barnet blir, desto mer behöver det situationsoberoende och mer komplexa utmaningar för att utvecklas. Språkets nivåer - När man arbetar på ett språkutvecklande sätt är det bra att som pedagog vara medveten om språkets olika nivåer; funktion, innehåll och form samt att varje språklig nivå har en uttryckssida (expressiv) och en förståelsesida (impressiv). Matematiska begrepp - Matematiken i förskolan handlar om att ge barnen möjligheter till att genom lek, lärande och språk utveckla de matematiska begrepp som behövs för att senare kunna tillgodogöra sig den formella matematikundervisningen i skolan Benckert, Håland & Wallin,

17 Litteratur- och Länktips: Att läsa och skriva forskning och beprövad erfarenhet. Liber Distribution, Stockholm. Barnet, språket och miljön. Svensson, Ann-Katrin (1998). Studentlitteratur. Den flerspråkiga människan. Wagner, Åse Kari H, Strömqvist, Sven & Uppstad Per Henning (2010). Studentlitteratur. Det tidiga språkbadet. Lindö, Rigmor. (2011). Studentlitteratur. Flerspråkighet i förskolan ett referens- och metodmaterial. Benckert, Susanne. Håland, Pia. & Wallin, Karin. (2009). Myndighet för skolutveckling. Språkstörning hos Förskolebarn. Samuelsson, Iris & Sjöberg, Åsa (2009). Föräldraföreningen Talknuten, Afasiförbundet. TRAS Tidig registrering av språkutveckling. En handbok om språkutveckling hos barn. (2007). SPF Utbildning.com

18 2. Flerspråkighet Till den svenska förskolans åtagande hör att lägga grunden till aktiv tvåspråkighet (Skolverket, 2002a). Förskolan ska sträva efter att varje barn: som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål ( Lpfö98/10, s.11). Majoriteten av jordens barn är flerspråkiga. Att vara flerspråkig handlar inte om en dubbel språklighet utan om en annan typ av språklig förmåga än den enspråkiga 18. Sverige utvecklas mer och mer till ett flerspråkigt land. Allt fler barn och ungdomar i Sverige växer upp i flerspråkiga familjer. En del tillhör någon av de fem nationella minoriteterna, samiska, finska, meänkieli, romani och jiddisch. Teckenspråket har även en särställning som minoritetsspråk. Andra har kommit som flyktingar eller invandrat av andra skäl och många som själva är födda i Sverige har vårdnadshavare som kommit hit från andra länder. Adoptivbarnen som kommit till Sverige från andra länder är ytterligare en grupp där det finns ett annat språk i familjen även om vårdnadshavarna är svensktalande. Hur vi bemöter dessa barn har en avgörande betydelse för hur de kommer att utvecklas som individer, vilka språkliga kompetenser de kommer att uppnå i sina olika språk och för deras kunskapsutveckling 19. Språk och identitet hänger oupplösligt samman liksom språk och lärande (Läroplanen för förskolan, Lpfö98/10, s 7). En vanlig föreställning är att yngre barn lär sig ett nytt språk oerhört snabbt, under förutsättning att de vistas i den miljö där detta språk talas. På ett sätt är detta sant, de flesta barn plockar faktiskt relativt snabbt upp ett idiomatiskt uttal, en korrekt grammatik och ett vardagsordförråd i ett nytt språk. De låter som infödda talare och behärskar språket väl för här-och-nu-samtal. En sådan baskommunikationsfärdighet i ett andraspråk uppnår de flesta 18 Salameh, Skolverket

19 barn på ca 2-3 år. Omgivningen tror ofta att dessa barn har en språkbehärskning som i alla avseenden är likvärdig med jämnåriga infödda talare. Ett faktum är dock att inlärare på denna nivå ännu inte har tillägnat sig hela betydelsen hos en del av de ord de använder, och det passiva ordförrådet kan fortfarande vara mycket begränsat. De kan därför ha stora svårigheter att förstå delar av talat språk som riktas till dem 20. När man arbetar med flerspråkiga barn krävs andra kunskaper än när man arbetar i en barngrupp där alla har svenska som modersmål. Ett professionellt förhållningssätt gentemot flerspråkiga barn innebär att värdegrundsfrågor belyses ur ett mångfaldsperspektiv. Med ett mångfaldsperspektiv menas att: Legitimera barns modersmål och kultur Ha lika höga förväntningar på de flerspråkiga barnen som på de enspråkiga barnen Reflektera över vilken inställning förskolan har till flerspråkighet Skaffa kunskap om flerspråkighet Respektera vårdnadshavarnas åsikter Inta ett interkulturellt förhållningssätt (Benckert, Håland & Wallin, 2009) Språklig och kulturell mångfald är utgångspunkt i arbetet Låta olika åsikter och synsätt berika varandra Modersmålet utgör grunden för en positiv identitetsutveckling Interkulturellt förhållningssätt Vårdnadshavares kunskaper och erfarenhet tas tillvara En positiv respons till barnen på sin flerspråkighet Begreppet interkulturell står för en process, det vill säga en samverkan mellan olika kulturer för att skapa möjligheter till förståelse och ömsesidig respekt. Ett interkulturellt 20 Skolverket,

20 förhållningssätt innebär att man dels är medveten om sin egen etnocentricitet och möter andra med respekt och utan förutfattade meningar 21. En additiv tvåspråkighet innebär att språken kompletterar och berikar varandra. Många olika saker påverkar denna tvåspråkighet. Senare års forskning visar på många positiva samband mellan tvåspråkighet och kognitiv utveckling. Tvåspråkighet har bland annat visat sig främja metaspråklig medvetenhet, det vill säga insikter om hur språk är konstruerade. Andra studier visar också att tvåspråkighet gynnar begreppsbildning liksom kreativt tänkande i nya riktningar. Mycket talar för att tvåspråkighetens fördelar hänger samman med additiv tvåspråkighet 22. Flerspråkighet i förskolan För många vårdnadshavare till våra flerspråkiga barn kan mötet med den svenska förskolan vara alldeles nytt. Förväntningarna, från både vårdnadshavarnas och förskolans håll kan vara helt olika, det är därför viktigt att fundera över hur förskolan introduceras för de nya familjerna. I samband med inskolningen är det värdefullt att ta reda på vårdnadshavarnas syn och kunskap om flerspråkighet. Vårdnadshavarna bör få möjlighet att planera för sina barns språkutveckling tillsammans med någon som har kunskap om vad det innebär att växa upp med flera språk. Vad kan göras i hemmet och vad kan förstärkas i förskolan? Om vårdnadshavare ska kunna stödja sina barn i att bli tvåspråkiga måste de informeras om vad man skall tänka på när det gäller språkutvecklingen. Vårdnadshavarna bör tala det språk som de behärskar bäst när de talar med sina barn, eftersom det är då de bäst kan förmedla sina känslor och tankar till barnen. Det bästa sättet att bli tvåspråkig är om vårdnadshavarna är den naturligaste kontakten med modersmålet. Att barnen hör de språk som hos vårdnadshavarna är mest nyanserade, är en förutsättning för en god språkutveckling på lång sikt. Då kan man också uttrycka sig mer nyanserat, prata om känslor, sjunga sånger och återge sagor på bästa sätt. Sådana aktiviteter betyder mycket, inte bara för kontakten med barnet utan också för barnets allmänna språkutveckling. Graden av flerspråkighet kan växla över tid, t.ex. kan det hända att barnet förstår det andra språket men svarar på svenska. Det finns forskning som visar att det går bättre att lära sig ett andraspråk om man samtidigt får en god grund i sitt förstaspråk. De båda språken behöver inte konkurrera, utan kan fungera som stöd för varandra. De olika språken används oftast i skilda sammanhang och det är 21 Benckert, Håland & Wallin, Benckert, Håland & Wallin, s 63,

21 vanligt att tvåspråkiga barn klarar vissa ämnesområden och situationer bättre på det ena språket än det andra. Kanske kan det vara lättare att berätta vad som hänt på förskolan på svenska medan barnet föredrar sitt modersmål för att tala om familjehändelser 23. Så tidigt som möjligt ska modersmålet stödjas i förskolan eftersom den tidiga språkstimulansen har stor betydelse för ett välutvecklat språk oavsett vilket språk det gäller. tvåspråkiga barn är inga problem problemet är om de inte är tvåspråkiga! (s21, Håkansson, föreläsning, Benckert, Håland & Wallin, 2009) För att aktivera redan tillägnad kunskap och bättre ta till sig ny kunskap om världen kan det vara lättare att göra detta på det språk man behärskar bäst, ofta modersmålet. Om båda språken finns med i det dagliga arbetet kring barnets litteracitetsutveckling och när barnet bildar sig en uppfattning om världen, kan båda språken förstärka helheten i barnets utveckling 24. För att få en bild av barnets språksituation behöver pedagogerna få reda på hur språket/språken används i familjen, vilken dialekt/variant av språket som familjen pratar och eventuellt nivån på språket. Ett samarbete med vårdnadshavarna handlar både om att lyfta in modersmålet och kulturen i förskolans värld samt att stärka familjens betydelse. Ett bra underlag för att få en samlad bild av barnets språkanvändning, i vilka sammanhang som barnet talar sina olika språk, är att kartlägga i dokumentet språkdomäner, se bilaga 4. Dokumentet bör användas redan vid inskolningen för att så tidigt som möjligt få kunskap om barnets språkutveckling. Benckert, Håland & Wallin, 2009, s Myndigheten för skolutveckling, Benckert, Håland & Wallin,

22 Arbetssätt Alla sammanhang har sitt språk, vad vill jag säga och till vem? Vårt språk anpassas hela tiden till den situation som vi befinner oss i. För barn i förskolan och skolan är det en sak att behärska ett vardagsspråk, en annan att erövra skolspråket. Enligt senare forskning lär man sig språket bäst om det sker samtidigt med annan inlärning. Genrepedagogik I skolans värld finns arbetssättet genrepedagogik och beskrivs i detta sammanhang som att ge lärare ett verktyg att arbeta parallellt med språkutveckling och ämnesundervisning. I genrepedagogiken finns många inslag som går att överföra även på förskolan. Arbetssättet inom genrepedagogiken hjälper barn/elever att upptäcka de språkliga mönster som finns och som ger tillträde till olika sammanhang. Hur förklarar man t.ex. förloppet i ett experiment? Vad krävs för att fånga en läsares intresse i min text om stenåldern? Hur kan jag övertyga andra om att göra någonting, vad krävs för en bra argumentation? Vad ska inleda en instruktion för att den ska nå rätt mottagare? Genrepedagogiken handlar om att närma sig språket och ny kunskap i ett visst ämne genom att tillsammans hitta strukturen i språket. Man lär sig att olika texter har olika syften och hur ämnesspecifika begrepp hänger ihop 25. Språkliga utmaningar Beroende av bakgrund eller andra förutsättningar möter vissa barn/elever en eller flera av dessa utmaningar i språket: Barn/elever och pedagoger saknar ofta gemensamma erfarenheter och referensramar. Därför är det viktigt att lärare och elever bygger upp en ömsesidig mötesplats. De kulturella koderna för en situation skiftar i olika språk. När ska jag tala och hur? Ljuden i det nya språket kanske inte finns i förstaspråket. Hur formar och uppfattar man ljuden i det nya? Kända ord kan ha en ny innebörd. Träd ser t.ex. helt annorlunda ut i hemlandet. Barnet/eleven kanske ser en palm framför sig medan pedagogen talar om en tall. Begrepp som finns på förstaspråket finns inte på andraspråket, t.ex. namn på frukter. Begrepp som finns i det nya språket, finns inte i förstaspråket, som dagis, skafferi osv. Ord som skrivs och uttalas lika, kan ha olika betydelse, t.ex. lag, munk, sida, lava, land osv. Det kan vara svårt att förstå hur man sätter ihop ord till satser och meningar och hur man sätter ihop satser och meningar så att de bildar en begriplig text som förmedlar ett syfte, är också en utmaning

23 Modersmålsstödjare Oavsett om vi har modersmålsstödjare som har svensk utbildning till barnskötare eller som förskollärare finns ingen specifik utbildning som förbereder arbetet med modersmålsstöd i förskolan. I vårt land finns många olika lösningar. Forskning visar att modersmålet är avgörande för barnets identitets-, kunskaps- och språkutveckling. Modersmålsstödet ska vara en integrerad del i den vardagliga verksamheten och ingå så långt som möjligt i alla förskolans aktiviteter. Organisation, samarbete och planering har stor betydelse för att modersmålet ska kunna integreras i verksamheten. Även de dagar då modersmålsstödjaren inte är där är det viktigt att uppmärksamma modersmålet! Att tänka på i samarbetet med modersmålsstödjare: I början av varje termin kan man tillsammans, förskollärare och modersmålsstödjare, dra upp riktlinjer för den kommande terminen och i slutet utvärdera arbetet. Utgångspunkten för arbetet är barnets specifika behov utifrån samtal med vårdnadshavarna och förskolans observationer, gruppens sammansättning, innehållet i verksamheten och den faktiska tiden som modersmålsstödjaren är tillgänglig. Modersmålsstödjaren deltar aktivt i leken för att barnet ska kunna utveckla lekspråket, samt olika begrepp för respektive aktivitet. Om sång, dans och dramatisering ska bli betydelsefullt i barnets språkutveckling krävs ett medvetet arbete så att texternas innehåll förtydligas, eftersom sånger, rim och ramsor innehåller många ord och begrepp som är okända för barnen. Vilka sånger sjunger man i barngruppen? Vad betyder orden i t.ex. Bä, bä vita lamm? Finns den översatt till andra språk? Om inte, hur kan sången göras begriplig? När barnet promenerar, är på gården, i parken eller i skogen finns hela tiden ord och begrepp som kan tydliggöras. Alla kulturer har inte samma förhållande till natur och utevistelse. Modersmålsstödjaren blir en viktig länk mellan hem och förskola för att tydliggöra syftet med utevistelsen. Det är värdefullt att modersmålsstödjaren deltar i de temaarbeten eller projekt som pågår. Barnet får då en möjlighet att använda ett mer situationsoberoende språk på sitt modersmål och på svenska. Modersmålsstödjaren kan fungera som en brobyggare mellan vårdnadshavarna och förskola. Han/hon kan lättare förstå vårdnadshavarnas olika frågor och berätta om den svenska förskolan, t.ex. vid inskolningen. Dock innebär det inte detsamma som att vara tolk som är en egen profession. Om modersmålsstödjaren är med vid utvecklingssamtalet är det för att berätta om modersmålet. Att delta vid måltiden ger ofta förutsättning till goda samtal som utvecklar det sociala samspelet i mindre grupper Benckert, Håland & Wallin,

24 Att nå flerspråkiga familjer Barns språk och litteracitetsutveckling hänger nära samman med deras sociala och kulturella världar. Heaths (1983) konstaterade i sin studie att det fanns tre grundläggande skillnader när det gällde barns möten med språk och litteracitet i hemmet (studien gjordes i amerikanska miljöer). Värderingar, förväntningar och vanor/praktiker skilde sig på avgörande sätt mellan olika klasser i samhället. Många studier idag visar hur de kulturella mönster som barn har med sig hemifrån inte alltid stämmer överens med de strukturer de möter i förskola och skola. I dagens flerspråkiga samhällen är det en stor utmaning att kunna möta barnen där de är och ta tillvara olika familjers litteracitet på ett respektfullt sätt 27. Vad menas med att vara flerspråkig? Vem är flerspråkig? Ett sätt att bemöta flerspråkighet är att räkna med grader av flerspråkighet i stället för att tala om antingen eller. Ser vi flerspråkighet som något graderbart blir flexibiliteten större för lärarens värdering av olika elevers språkliga förutsättningar. Samtidigt blir det från politiskt håll möjligt att hitta en nivå från vilken man börjar sätta in stöd. Att tänka på: Ha samma förväntningar på de flerspråkiga barnen som på de övriga Barnen får en positiv respons på sin flerspråkighet Kulturella och etniska olikheter ses som en tillgång i barngruppen Förskolemiljön återspeglar barnens kulturella bakgrund Vårdnadshavarnas kunskaper och erfarenheter tas tillvara Pedagogerna har fokus på språkets innehåll före form Att det finns böcker i verksamheten på barnens modersmål uppmuntra vårdnadshavare att tala sitt modersmål hemma med barnen eftersom ett starkt modersmål är en bra grund för att lära sig andra språk Litteratur- och Länktips: Flerspråkighet i förskolan ett referens- och metodmaterial. Benckert, Susanne. Håland, Pia. & Wallin, Karin. (2009). Myndighet för skolutveckling Rydsjö,

25 Diskussionsfrågor kring flerspråkighet Hur kan vi utveckla samarbetet med modersmålsstödjarna? Hur kan vi ge barnen tillgång till sitt modersmål på andra sätt än via modersmåls- pedagogerna? När och hur kommer modersmålet in i den dagliga verksamheten? I vilka sammanhang? Med vilket innehåll? Vid vilka tillfällen/aktiviteter talar barnet modersmålet respektive svenska? Hur visar vi att vi legitimerar barnets modersmål? Har vi lika höga förväntningar på de flerspråkiga barnen som på de svenska barnen? Har vi diskuterat pedagogernas förhållningssätt till flerspråkigheten? Har vi tillräcklig kunskap om flerspråkighet? Hur går vi vidare? Vad vet vi om våra barns kulturer? Vad behöver vi veta mer om? Hur arbetar vi med språklig och kulturell mångfald? På vilket sätt syns det att förskolan är mångkulturell? Finns lekmaterial från olika länder och kulturer? Finns material från olika länder/kulturer i rollekarna? Leker vi lekar från olika länder? Syns förskolans mångkulturalitet i förskolans matsedel? Har vi diskuterat pedagogernas egna värderingar? Hur gör vi för att få vardagsaktiviteterna på förskolan språkutvecklande? 25

26 3. Språkstörning Begreppet språkstörning är ett överordnat begrepp som innebär någon form av svårigheter att förstå och göra sig förstådd språkligt 28. Språkstörning innebär att utvecklingen av barnets språk är påtagligt försenad jämfört med jämnåriga barn. Den vanligaste formen av språkstörning har med fonologi att göra, det vill säga avvikande uttal av vissa ljud 29. Ett barn med språkstörning har svårigheter med språkets form, innehåll eller användning (funktion) och ofta är det en kombination av alla dessa delar. Ju fler språkliga områden som är drabbade desto allvarligare är språkstörningen. Pragmatiska svårigheter vid språkstörning kan yttra sig som avbrott i samtal, att barnet inte svarar eller kanske abrupt byter samtalsämne, vilket kan göra det svårt att följa barnets tankegångar. Det är vanligt att barn med språkstörning visar svårigheter med exempelvis med koncentration, motorik, lekförmåga och perception. Det är också vanligt att barn med språkstörning har en starkare förmåga när det gäller den visuella perceptionen än den auditiva. Tecken och bilder som stöd till talet rekommenderas därför för att ge barnet möjlighet att samtidigt se och höra vad som sägs 30. Senare tids forskning visar att språkstörning varierar mellan individer och är inte ett statiskt tillstånd. En språkstörning kan även visa sig på olika sätt hos samma individ i olika situationer 31. Vill du veta mer om språkstörning, gå in på Specialpedagogiska skolmyndighetens hemsida: - Mindre joller - Sen debut av de första orden - Långsam språkutveckling - Svårförståelig, även för närstående - Ofta svårt att lära sig nya ord - Svårt att hitta nya ord - Ofta nedsatt språkförståelse - Begränsad språkanvändning - Språkligt och kommunikativt passiv (Nettelbladt & Salameh 2007, s 14) Karaktäristiska drag i språkstörning: En språkstörning innebär att barnets språkliga förmåga inte är den för ålder förväntade, medan den övriga utvecklingen ligger inom normalgränserna. En primär språkstörning innebär att barnets huvudsakliga problem är språkstörning, medan en sekundär språkstörning innebär att språkstörningen förekommer i samband med andra funktionshinder som exempelvis utvecklingsstörning eller ADHD 32. Språkstörning i kombination med flerspråkighet När flerspråkiga barn drabbas av språkstörning så drabbas barnens samtliga språk. Det kan ta längre tid att bli tvåspråkig än när man bara har ett språk och det är vanligt att man i förskolan väntar in barnets språkutveckling på grund av att barnet är flerspråkigt. När långsam språkutveckling av språken beror på en språkstörning, så hjälper det inte att ta bort ett av språken. Språken hindrar inte varandra. 28 Arnald, Nettelbladt & Salameh, Samuelsson & Sjöberg, Nettelbladt & Salameh, Benckert, Håland & Wallin, s. 121,

27 Det är viktigt att tänka på att ett barn med typisk språkutveckling behöver höra ett nytt ord ungefär 3-4 gånger för att lära sig det, medan ett barn med språkstörning kan behöva höra ordet gånger. Språkstörningar förekommer både hos en- och flerspråkiga barn och för båda grupper gäller att ju tidigare åtgärder sätts in, desto bättre blir resultatet. Flerspråkighet i sig ger aldrig upphov till språkstörning och inte heller förekommer språkstörning i bara ett av språken utan i så fall gäller det båda språken. Tvåspråkiga barn riskerar att bli underdiagnostiserade och att inte få adekvat hjälp eftersom deras språkliga problem ofta ses som relaterade till tvåspråkigheten i sig. Forskning visar också att förskolepersonal har lättare att följa upp och upptäcka förseningar i barnets språkutveckling, än BVC-personal som träffar barnet mer sällan. Om barnet inte visar någon språkutveckling efter två år i förskolan bör en bedömning av båda språken göras, exempelvis av en logoped 33. Ett remissförfarande till logopedmottagningen kan ske från BVC eller med en egenremiss från barnets vårdnadshavare. För att få tips och råd eller för att ställa frågor kring flerspråkighet och språkstörning, gå in på Språkens hus webbsida 34. Där finns litteraturtips, länkar, ett forum där både vårdnadshavare och pedagoger kan ställa konkreta frågor och få dem besvarade. Webbsidan innehåller även vetenskapliga och andra artiklar, samt material främst avsedda för pedagoger. Att tänka på: Ge tydliga uppmärksamhetssignaler Rikta uppmärksamheten på den som talar Tala tydligt, anpassa talhastighet, ordval och begrepp Begränsa ord- och meningslängd, pausera, ändra tempo, uttryck och stryka Tala en i taget och vänta på svar Presentera gärna uppgifter visuellt och auditivt och ej för många uppgifter samtidigt Ta bort störande faktorer Konkretisera och förstärk på olika sätt Varva aktiviteter för att bibehålla koncentrationen Ge struktur och repetera många gånger Carlberg Eriksson, 2009 Litteratur- och Länktips: Den flerspråkiga människan. Wagner, Åse Kari H, Strömqvist, Sven & Uppstad Per Henning (2010). Studentlitteratur. Språkstörning hos Förskolebarn. Samuelsson, Iris & Sjöberg, Åsa (2009). Föräldraföreningen Talknuten, Afasiförbundet. Språkutveckling och språkstörning hos barn. Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Eva-Kristina (2007). Studentlitteratur Benckert, Håland & Wallin,

28 Diskussionsfrågor kring språkstörning Vilka strategier har vi på förskolan för att fånga upp eventuella språkstörningar? Hur gör vi om vi är oroliga över ett barns språkutveckling? Finns det en handlingsplan för sådana tillfällen? Vem kontaktas och vems ansvar är detta? Hur skapar vi tillfällen och stöttar barn i samtal? Vad kan utvecklas? Hur arbetar vi med förförståelse och i vilka situationer? Vad kan utvecklas? När och hur använder vi bilder och tecken som stöd i verksamheten? Vad kan utvecklas? Hur anpassar vi såväl fria som styrda aktiviteter på förskolan utifrån barngruppens behov? Hur organiserar vi på förskolan för att kunna uppmärksamma och stötta språkstörning? (Exempelvis personalschema, grupperingar, pedagogisk lärmiljö, pedagogers förhållningssätt, pedagogiska diskussioner, handlingsplan, riktlinjer, föräldrasamverkan mm) Hur gör vi för att få vardagsaktiviteterna på förskolan språkutvecklande? 28

29 4. Lek och språk SPRÅKETS FUNKTION Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem (Lpfö98/10, s.6) Leken är spontan, lustfylld och frivillig. Den möjliggör att intryck och upplevelser får tid att bearbetas, sättas i ett sammanhang, bli begripliga och därmed hanterbara 35. Leken kan liknas vid ett mellanområde mellan den yttre och den inre världen där föremål, övergångsobjekt, representerar eller symboliserar det som är viktigt för barnet, exempelvis mamma eller pappa 36. I leken utvidgar barnet sin värld och en låtsasvärld träder in, vilket innebär att barnet lär sig förstå symbolikens kraft. I leken avancerar barnets språk och barnet vågar pröva okända ord och uttryck som lockar och känns spännande. I leken är allt möjligt och där vågar barnet mer än i verkligheten 37! Barnet behöver kunna förstå andras leksignaler och själv kunna kommunicera lek genom signaler till andra 38. För att leken ska fungera behöver barnet behärska de sociala lekreglerna: Samförstånd man är överens om att man leker och vad man leker Ömsesidighet leken utspelar sig på jämställd nivå oberoende av ålder och styrka Turtagning man turas om, ibland du, ibland jag Barn lär sig språket genom att leka. För att komma in i andra barns pågående lek behövs språkförmåga, det vill säga förstå och göra sig förstådd. Lekarbetspedagogik kan vara ett sätt att stimulera barnets egen lekutveckling ( Bruce). Lekarbetspedagogik är en metod som i lekens form ger barn möjlighet att arbeta med sin utveckling tillsammans med en trygg vuxen, i lekarbete. Målet i lekarbete är att barn ska utvecklas socialt, känslomässigt och språkligt samt stärka sin koncentrationsförmåga och självkänsla. Det är ett sätt att stödja barnet i dess utveckling av förmågan att leka, arbeta och lära tillsammans med andra barn Antonovsky, Winnicott, Juhlin, Knutsdotter Olofsson,