PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN. DAGHEMMET RASTIS uppdaterat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN. DAGHEMMET RASTIS uppdaterat 28.12.13"

Transkript

1 PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN DAGHEMMET RASTIS uppdaterat

2 1. Värderingar s.3 2. Inlärningsmiljön s.4 3. Pedagogens roll s.6 4. Fostringsgemenskapen s.8 5. Språket s Vuxna 5.2 Språkutveckling för barn 6. Leken s Fysiska lekmiljön 6.2 Sociala lekmiljön 7. Motoriken s Rutiner s Matsituationen 8.2 Vilan 8.3 Påklädning 8.4 Åskmolnets dagsrytm 9. Verksamhetens former s Mulleverksamhet 9.2 Skapande verksamhet 9.3 Matematik 9.4 Stegvis 9.5 Kristen och etisk fostran 10. Barn i behov av särskilt stöd s Samarbetspartners s Utvärdering s.22 Bilagor 2

3 1. VÄRDERINGAR På Rastis daghem har vi dessa värderingar: *Individualitet Verksamheten utgår från barnet i mån av möjlighet. Vi har tid för barnet och utgår från barnet. Smågruppsverksamhet *Trygghet Vuxna är konsekventa och förutsägbara. *Team De vuxna fungerar tillsammans mot ett gemensamt mål. Pålitlighet, samhörighet, rättvisa och flexibilitet bland personalen. *Professionalitet Personalen har kunskap, positiv attityd och intresse för sitt arbete. 3

4 2. INLÄRNINGSMILJÖN Daghemmet Rastis finns i Nordsjö i stadsmiljö i utkanten av Helsingfors. Förbindelserna är idealiska och vi kan enkelt ta oss till olika utflyktsmål. Metron finns inom ett stenkast. Rastis är ett allaktivitetshus där det finns daghem, lågstadieskola, eftis och ungdomsgård. Flera andra organisationer ordnar verksamhet i huset på eftermiddags- och kvällstid. Daghemmet består av fyra grupper. Gula molnet är en grupp för småbarn, 1-3 åringar, där tre barnskötare jobbar. Gröna molnet består av 3-4-åriga barn och där jobbar en barnträdgårdslärare, två barnskötare och en läroavtalsstuderande. Vita molnet är en grupp indelad i en förskolegrupp samt en 5-åringsgrupp(Regnbågarna). Där jobbar två barnträdgårdslärare, en barnskötare och en assistent. Åskmolnet, är en förskolegrupp där en barnträdgårdslärare, en barnskötare och en assistent jobbar. Daghemmet har också ett städbiträde. Vår föreståndare är administrativ och är också föreståndare för daghemmet Strandboden och gruppfamiljedaghemmet Mysboden. Den svenska dagvården i Nordsjö har en gemensam reservperson. Daghemmet har möjlighet att ta del av husets utrymmen. De äldre barnen kan ta med sig en lek t.ex. ut i korridoren och en grupp yngre barn kan gå tillsammans med en vuxen för att delta i aktiviteter i andra utrymmen än i den egna gruppen. I Häng och Fläng, husets stora gymnastiksal, har alla grupper en egen inbokad tid. I Kling och Klang, som är ett stort auditorium, finns möjlighet att röra på sig och att leka olika sång- eller rörelselekar. Daghemmet har ett eget komplett kök, Smått och Gott, där vi kan baka tillsammans med barnen. Smått och Gott fungerar också som daghemmets hjärta och kaffe- och mötesutrymme för personalen. Åskmolnets barn äter morgon- och mellanmål och en del av Gröna molnets barn äter lunch där. Våra måltider kommer från skolans kök, vi köper tjänster från Palmia. Daghemmets verksamhet är uppbyggd på smågruppsverksamhetsprincipen. Då spelar utrymmena en central roll. När barnen är uppdelade i mindre grupper har vi möjlighet att uppmärksamma alla barn och alla barn får komma fram med sitt och vad de vill göra. Vi uppmärksammar barnens utvecklingsnivå och områden som behöver övas. Vi delar in barnen i mindre grupper och väljer lämpliga platser för deras aktiviteter. När barnen är uppdelade i olika utrymmen får barnen ro att leka och stör inte varandra och ljudnivån blir inte hög. Materialet som barnen fritt kan använda finns placerat lägre ner i skåpen. Materialet som finns högre upp får barnen använda tillsammans med en vuxen. Barnen uppmuntras att plocka undan och lägga tillbaka sakerna snyggt på samma ställe. 4

5 I sovrummet på Gröna molnet får barnen klättra i sängarna. Sängarna är medvetet placerade så att det bildas små vrår som barnen kan leka i. Sängarna och andra möbler kan flyttas efter behov och barnens intressen. Barnen har också möjlighet att använda sängarna till andra lekar eller till exempel för kojbygge. I soffan kan barnen sitta tillsammans och ha en mysig läse- eller lekstund. Matborden är placerade så att barnen kan få en avskild plats att leka på. En matta kan också markera ett lekställe. Barnen får utnyttja alla tänkbara lekställen, under bordet är också en bra plats för några barn att hitta på något. Ibland behövs den vuxna som kan komma med förslag om barnen inte själva hittar dessa platser. 5

6 3. PEDAGOGENS ROLL Personalen har gemensamt kommit överens om att sträva till att vara lugna för att göra barnen lugnare och vi påminner varandra om att använda lägre tonläge. Genom att dela barngruppen i mindre grupper kan vi dämpa ljudet och göra också vår omgivning lugnare. Vi är trevliga förebilder och uppmuntrar positivt beteende bland barnen. Då vi är tillsammans med barnen är det viktigt att den vuxna ger full uppmärksamhet åt barnet och gör inte något annat på samma gång. Personalen har kommit överens om vissa regler, men vi håller i minnet att reglerna inte alltid är svart-vita. De vuxna använder sitt sunda förnuft vi förbjuder inte för att förbjuda och tänker på att fundera före du nekar. Vi är flexibla och ser alla som enskilda individer. Vi skall ge några barn i taget möjlighet att prova vad de kan under trygga förhållanden och då litar vi på att de andra vuxna tar hand om resten av gruppen. Vi skall ge barnen en chans att få prova på olika saker och lära sig nytt medan de är motiverade och ivriga. Alla grupper har sin egen personal, men ute på gården ansvarar alla vuxna för alla barn. Vi lär barnen att plocka undan efter sej när de har lekt en lek färdigt, men det är de vuxnas ansvar att se till att det blir gjort och också hjälpa till. Städningen skall inte hindra barnens lek. Genom att de vuxna plockar undan efter sig och sköter om materialet signalerar vi också åt barnen att göra det. Alla vuxna har ansvar för materialet. Då är det också trevligt för följande att använda materialet. Vi lär också barnen hur man ska behandla böcker och hur de ska stå i hyllan. Böckerna får inte ligga på golvet. Om ett barn beter sej på ett oönskat sätt har vi kommit överens om en gemensam linje: vi tjatar inte utan reder ut situationen med barnet. Vi skall ge barnen en chans att lösa konflikter utan att vi genast ingriper, men det är personalens ansvar att hjälpa till om barnen inte klarar av det. Vid små konflikter kan vi lyssna vid sidan om och låta barnen själva komma fram till en kompromiss. Vi strävar till en godkännande atmosfär så att alla vågar komma fram med sin åsikt. Ärendena kan komma i konflikt med varandra, inte personerna. Sådant som man bestämt i gruppen skall fungera också i praktiken. För att kunna utveckla sig själv skulle det vara bra om personalen kunde ge feedback åt varandra, både positiv och negativ, men på det området har vi ännu att utveckla. Personalen fyller regelbundet i en blankett om välmående och arbetsmotivation, den gäller hela stadens personal. När vi får tillbaka resultatet går vi igenom det tillsammans och utvärderar resultatet. 6

7 För att kunna diskutera om och hålla våra pedagogiska riktlinjer har vi pedagogiska kvällar där alla i personalen deltar. Då har vi olika teman vi diskuterar och behandlar. Grupperna har gruppmöte en gång i veckan. Där diskuterar vi barnen och planerar veckans verksamhet. En gång i veckan har vi personalmöte. Då går vi igenom aktuell information och planerar kommande program. Så många som möjligt deltar från varje grupp och en är sekreterare. De som inte deltagit läser i mappen vad som diskuterats. Vi har en infotavla som vi uppdaterar dagligen. Personalen går på kurser och utbildningar och strävar efter att utveckla sig själv och sin professionalitet. En gång per termin har hela personalen en utbildningsdag där verksamheten utvärderas, planeras och Vasun uppdateras.. För att kunna utvärdera arbetet har alla i personalen utvecklingssamtal en gång per år med föreståndaren. Då diskuteras målsättningen med arbetet och hur den personliga utvecklingen framskrider. 4. FOSTRINGSGEMENSKAPEN När barnet kommer till daghemmet på morgonen blir de mottagen av en vuxen. Vuxna kan på samma gång växla information. Barnen och föräldrarna ska känna sig välkommna. När vi vill informera föräldrarna om något pratar vi med dem personligen och när vi delar ut lappar med information strävar vi till att överräcka dem personligen. Om det gäller allmän information hänger vi upp lappar på torkskåpen. Alla grupper skriver regelbundet brev till föräldrarna som innehåller information om verksamheten som varit och vad som kommer att hända, viktiga datum eller annan information. Förskolebarnen har ett eget veckohäfte. Under fredagens läsestund diskuteras den gångna veckan, positiva och negativa händelser och evenemang. Barnen ritar och skriver i sina häften något av det de upplevt eller varit med om. När barnen går hem kommer barnen personligen och säger hejdå med en handskakning och personalen berättar om hur dagen har gått. 7

8 Gulas mjuklandning, egenvårdarsystemet: Då barnet börjar på Gula molnet utnämns en egenvårdare. Alla invalda barn får tillsammans med dagvårdsbeslutet i april en inbjudan till en besöksdag i juni. Då får barnen och föräldrarna första gången bekanta sig med sin egenvårdare på daghemmet. Daghemsföreståndaren och vårdarna har ett litet info-tillfälle om egenvårdarsystemet samt berättar om verksamheten och mjuklandningen. Vårdarna kommer även överens med föräldrarna om ett hembesök som önskas ske före dagisstarten. Föreståndaren och vårdaren besöker tillsammans barnet i dess hemmiljö och diskuterar barnets vanor samt föräldrarnas önskemål om barnets tillvaro på daghemmet. Det är barnets egenvårdare som tar emot barnet då han/hon börjar mjuklanda och tillbringar tid med barnet så att ett förtroende byggs upp. Vårdaren är med barnet i alla situationer som toalettbesök, sitter i samma bord vid matsituationerna och nattar barnet. Egenvårdaren sköter om de egna barnens föräldradiskussioner. I början är kontakten mellan barnet och egenvårdaren mer intensiv, men efter en tid då barnet vant sig vid de andra vuxna och barnen i gruppen ändras förhållandet mellan vårdare och barn. Då rör sig barnet friare och får också mer kontakt med de andra vuxna. Egenvårdaren finns alltid på plats med undantag av semester, sjukdomsfall och arbetsturer. När barnen flyttar mellan grupperna börjar vi i god tid på våren med att barnen, ett eller några i taget, hälsar på i den nya gruppen. De kan äta mellanmål i den nya gruppen eller gå över för att leka en stund. Senare kan vi flytta över barnet för en hel dag. Det kan variera från barn till barn, beroende på hur barnet känner det. Barn som är på dagis under sommaren kan flytta från Gula till Gröna, från Gröna till Vita och från Vita till Åskmolnet i mån av möjlighet. På hösten bokar vi in ett utvecklingssamtal med föräldrarna. Då deltar vanligtvis en från personalen och en eller båda föräldrarna. Föräldrarna får i förväg bekanta sig med vårdavtalet och fylla i det. Förskolebarnens föräldrar fyller i sin del av planen för barnets individuella förskoleundervisning (LEOPS). På diskussionen går vi igenom den och kommer överens om gemensamma mål och riktlinjer hur vi går till väga. Vi funderar på barnets starka och svaga sidor och hur barnet fungerar hemma och på dagis och hur vi kan stöda barnet. Med förskolebarnens föräldrar diskuterar vi i stor utsträckning hur vi i förskolan kan stöda barnets sociala färdigheter, utvecklingen av språkliga, motoriska och kognitiva färdigheter. När vi har haft ett utvecklingssamtal skrivs samtalet på datorn (effica). Det finns möjlighet till flera samtal under året. Förskolan ordnar årligen en infokväll för kommande förskolebarns föräldrar i januari. Vid infotillfället har föräldrarna möjlighet att ställa frågor. Förskolans första föräldrakväll ordnas i augusti. 8

9 Alla grupper på daghemmet har enskilda föräldrakvällar i början av höstterminen där vi berättar om vår verksamhet. Daghemmet ordnar en farsdagsfrukost som barnen får njuta av tillsammans med sina pappor. Förskolan ordnar ett sportjippo för papporna och barnen. På morsdagen får alla barn äta kaka tillsammans med sina mammor. På slutet av höstterminen ordnar vi en julfest och som avslutning på daghemsåret ordnar vi en vårfest. 5. SPRÅKET 5.1 Vuxna Vi vuxna är barnens språkmodeller. Vi tänker på hur vi uttrycker oss och använder ett mångsidigt och korrekt språk tillsammans med barnen. Vi använder inte ord som kommer från finskan och slanguttryck. Genom att använda det korrekta svenska ordet i all kommunikation med barnen får vi också dem att så småningom bli bekanta med och använda det rätta ordet. Vi koncentrerar oss på att använda uttryck och fraser på ett rätt sätt. Vuxna hjälper och påminner varandra. Personalen strävar efter att inte prata över huvudet på barnen och kommer också ihåg att inte ropa över rummet eller mellan borden under matsituationerna. Matsituationerna är viktiga tillfällen att samtala med barnen. Den vuxna uppmuntrar till prat och leder diskussionen. Genom att vi arbetar i smågrupper kan personalen se till att alla barn får prata och föra ett samtal med någon vuxen alla dagar. Då är det viktigt att den vuxna koncentrerar sig på diskussionen och inte gör andra saker på samma gång. Genom att ordna diskussionsstunder kan vi ge oavbruten tid åt några barn i taget, t.ex. ta med några barn på en utflykt. 9

10 Vid olika bordsaktiviteter uppmuntrar den vuxna barnet att prata och reflektera över vad det gjort. 5.2 Språkutveckling för barn Genom att dela in barngruppen i smågrupper aktiverar vi och uppmuntrar barnen att uttrycka sig. Då får barnen också mer tid att berätta och alla hinner uppmärksammas. Den vuxna leder situationen, men bör komma ihåg att lyssna aktivt på barnen och visa att barnens berättande uppskattas. Genom att diskutera och fråga får vi reda på hur barn tänker, t ex barnet får berätta om sin teckning och den vuxna skriver ner. I en liten grupp uppmuntras också de blyga barnen att vara med och diskutera. Barnen lär sig att lyssna på varandra och vänta på sin tur. Barnen har möjlighet att välja en bok och bläddra när de vill. Böckerna finns alltid framme i nästan alla utrymmen och inom räckhåll för barnen. Vi går till närliggande bibliotek tillsammans med barnen. På Gula molnet läser vi böcker och ramsor dagligen. Oftast sker det innan lunch. Vid vilan får barnen också lyssna på en saga. Utöver dessa regelbundet återkommande sagostunder läser vi för mindre grupper. Gröna molnets barn får lyssna på en saga före de börjar vila. Efter mellanmålet är det också insatt en saga i dagsprogrammet. Oplanerade sagostunder förekommer också. Vita molnets femåringar lyssnar alla på en saga vid vilan. Då sagan är slut får barnen ligga och bläddra i böcker. Vi läser även efter mellanmålet, då är barnen uppdelade i två grupper. I förskolan lyssnar barnen på en saga efter maten och sedan får barnen aktivt vara med och diskutera och berätta om sina egna erfarenheter och upplevelser. Övningar som ökar barnens språkliga medvetenhet är en viktig del av innehållet i språkgrupperna: gåtor, rim, ramsor, skämt, sånger och språklekar. Vi börjar jobba med bokstavskännedom och strävar till att väcka intresse för läs och skrivinlärning genom att börja koppla ljud och bokstav och indela ord i stavelser. Gruppindelningen av barnen är genomtänkt och stunden återkommer alla dagar efter lunchen. Alla grupper har egna sångstunder insatta i veckoplaneringen. De består av olika typer av sånger och också rörelselekar och -sånger som är anpassade till barnens ålder och utveckling. Personalen och barnen sjunger också i andra situationer där det är lämpligt och också i förflyttningssituationer. Barnen får lära sig olika sånger och får känna glädjen i att sjunga. 10

11 5.3 Språkstrategi för dagvården Alla grupper arbetar med Lillemor Gammelgårds Språkstrategi för dagvården. I arbetet med språket tas barnens ålder i beaktande. Personalen använder Språkstrategin som ett redskap i att stöda barnens språkutveckling. Alla grupper biblioteket minst 1gång/månad.. 6. LEKEN 6.1 Fysiska lekmiljön För att barnen skall kunna skapa en fungerande lek behöver de lekro och ett utrymme där de kan leka utan att bli störda. Genom att fundera hur vi kan använda alla utrymmen så ändamålsenligt som möjligt kan vi erbjuda många olika intressanta lekutrymmen. Sängarna i sovrummet kan avskärma ett utrymme eller en matta kan markera ett lekområde. En hylla kan dela in rummet i flera lekbås och några barn kan hitta på en lek under ett bord. Vi kan också tillfälligt möblera om enligt behov och göra tillfälliga vrår att leka i. Vi använder alla utrymmen i hela huset som vi har möjlighet till. När personalen planerar verksamheten tänker vi på att dela på gruppen så att när halva gruppen är ute ur huset eller i ett annat utrymme, leker resten i grupputrymmena. T.ex. när halva gruppen är i skogen, utnyttjar resten av gruppen Gröna molnets lekmöjligheter. Personalen kan styra barnens lek genom att erbjuda olika sorters lekmaterial och variera framsatt material. Genom att ibland kombinera olika barn blir också lekarna mer varierande. Personalen planerar att materialet är ändamålsenligt och framsatt på ställen där det blir till lek, dockvrå-sakerna finns i dockvrån osv. Miljön blir lugnare och det ser mer estetiskt ut när vi har materialet i skåp med dörrar som barnen fritt får öppna. 6.2 Sociala lekmiljön Personalen ordnar lekro för barnen genom att aktivt och hela tiden fundera på olika lekutrymmen där barnen ostört kan ordna en lek. De vuxna uppmuntrar barnen att stanna i sin lek. Genom att hjälpa barnen att hitta utrymmen och begränsa antalet barn i leken ger vi förutsättningar för leken att fungera. I och med att barnen är uppdelade och utspridda håller vi ljudnivån lägre och barnen blir inte störda av varandra. Barnen behöver tid för lek. I planeringen har vi beaktat barnens lek genom att sätta in tillräckligt långa lekstunder för att leken skall få fortsätta och avslutas utan att behöva avbrytas. För att kunna ge lektid åt barnen har vi tidvis valt att satsa på leken och minska på annan verksamhet. Om det bara finns en kort stund kvar för lek förbereder vi barnen på att tiden är kort så att de kan anpassa sin lek eller sysselsätta sig med något annat. Personalen är flexibel och kan ändra planerna istället för att avbryta en fungerande lek. Ibland kan några barn fortsätta leken och stanna inne eller välja bort något den vuxna har planerat. 11

12 Vårt mål med leken är att barnen skall ha roligt och träna sociala färdigheter. Barnen får nya kompisar, lär sig att ta hänsyn till varandra, visa empati, dela med sig och komma överens om lekens regler. I leken övar sig barnen att tåla besvikelser. Det kan vara en stor besvikelse att inte kunna leka den leken man önskat sig. Personalen hjälper barnet att komma över besvikelsen. Barnet övar att avsluta en påbörjad aktivitet. Leken tränar färdigheter som finmotorik och språk. Barnen behöver ett gott språk för att klara av en dialog i leken. I bygg- och konstruktionslekar tränar barnen bl.a. sin finmotorik, grovmotorik och tredimensionellt tänkande. När leken är slut plockar barnen undan, med personalens hjälp. Städningen skall inte hindra barnens lek. I och med att barnen lämnar lekutrymmet snyggt efter sej lockar det till lek för följande. Vi lär barnen respekt också för materialet, att barnen är försiktiga med det som finns. 7. MOTORIKEN Personalen är positivt inställd till motoriken. Vi inspirerar barnen till rörelse. Vi erbjuder och ordnar tillfällen för barnen att prova på olika aktiviteter. Genom att medvetet fundera på hurdant material vi erbjuder lockar vi barnen till fysiska aktiviteter. 12

13 Skogsutflykterna ger barnen en krävande motorikträning. Barnen får klättra och kämpa i skogen och använda material som skogen erbjuder. Genom att röra sig i skogens ojämna mark tränas barnens motorik. När vi är ute på promenad tänker vi på att gå upp och ner i trappor istället för att ta rulltrappan. På gården har barnen tillgång till bilringar som de får bygga med och dra omkring, vilket tränar muskelstyrkan. Vi har en trampolin som är ute så länge vädret tillåter och efter det hoppar vi på den inomhus- Vår klätterställning är medvetet vald av personalen för att vara så mångsidig som möjligt. Vi ger också klättermöjlighet åt barnen genom att använda vår ute ribbstolsbro. Barnen har möjlighet att använda sparkcyklar och cyklar på gården. Alla grupper har fasta reserverade jumppatider i Häng och fläng(gymnastiksalen). Vi har tillgång till mångsidigt material. Vilket gör att jumppastunderna blir varierande. Vi observerar varje barns motoriska färdigheter för att kunna planera en ändamålsenlig rörelsestund. Stunderna skall vara roliga och lärorika. Vi strävar till att förbättra kroppsuppfattningen, konditionen, styrkan och uthålligheten. Under ledda lekar får barnen lära sig följa regler, ge utlopp för energi och får övning i att inte genast ge upp. Barnen övar också här sociala färdigheter som att inte alltid vinna, turtagande och att hjälpa andra. Barnen skall få en känsla av att de lyckas och få en ökad självkänsla. Personalen uppmuntrar och ger positiv feedback. Vi övar grundrörelser och strävar till att automatisera dem för att barnet inte i fortsättningen skall behöva tänka på rörelsen utan kunna gå vidare i utvecklingen och utveckla andra områden. Förskolebarnen skrinnar i Kvarnbäckens ishall under höstterminen och fortsätter sedan på uteisarna så länge vädret tillåter. Under hösten koncentrerar vi oss på att öva teknik. På vårterminen är en del barn redo att spela ishockey. 5-åringarna skrinnar så mycket som möjligt utomhus. På eftermiddagarna när skolbarnen har avslutat sin skoldag används korridorerna för att utöva motorisk aktivitet. Gula molnet övar grovmotorik med att gå i husets trappor, klättra i ribbstolar och har tid i Häng och Fläng (gymnastiksal) en gång i veckan. 13

14 8. RUTINER 8.1 Matsituationen Gula molnets barn har egna platser vid matbordet. En vuxen delar ut maten, de barn som inte tycker om något får lite och smakar på det. Vid lunchen får ett barn gå med en vuxen och hämta matkärran från skolans kök. Under tiden sjunger de andra matsången. Det sitter en vuxen vid varje bord och barnen diskuterar med dem som sitter nära. När Gröna molnet äter frukost får barnen själva välja plats. Barnen börjar med att äta frukteller grönsaksbiten medan en vuxen dukar. Vid lunchen har alla barn en egen plats. En grupp äter i Smått och Gott, vilket lugnar ner matsituationen och ger barnen möjlighet till en lugn diskussion. En vuxen dukar så långt det går i förväg. En vuxen och några barn hämtar matkärran från skolans kök och de andra städar undan leksakerna. Beroende på åldern övar sig barnen att breda smör på sitt eget bröd, hälla mjölk, använda kniv och gaffel, duka av och ett gott bordsskick i lugn takt med hjälp av en vuxen. Efter maten tackar barnen och går på toaletten. Vita molnets barn äter morgon- och mellanmål på Vita molnet. 5-åringarna äter även sin lunch där. Barnen tar själva sin mat. Åskmolnets barn äter morgonmål och mellanmål i smått och gott. Barnen väljer sina egna platser. Förskolans barn äter lunch i Snacket, skolans matsal. Där får barnen själva välja sina platser och själva ta mat. Till skillnad från barnen på daghemmet skalar förskolebarnen själv sin potatis. Vi uppmuntrar barnen att äta upp det man tagit, smaka på allt, tacka för maten o.s.v. gäller också i förskolan. I alla matsituationer i förskolan väljer vuxna sina matplatser med eftertanke. Barnen får sitta tillsammans med sina kamrater men vuxna placerar sig vid de olika borden så att de genom sin närvaro kan lugna ner eventuella för livliga situationer och styra diskussioner. Vi strävar till att det finns en vuxen vid de olika borden. Matsituationerna är en social situation, barnen för diskussioner. 8.2 Vilan På Gula molnet har alla barn sin egen säng. Barnen övar sig att klä av sig själv. Alla barn har en egen korg med namn på. En vuxen läser en saga och efter det lyssnar barnen på lugn musik. En liten grupp av Gröna molnets barn vilar i Tråd och Trasa, resten vilar nere i grönas sovrum. I Tråd och trasa vilar barnen på madrasser, i sovrummet har alla en egen säng. Alla lyssnar på en saga, därefter en lugn stund. De barn som inte har somnat får stiga upp tidigare. Vita molnets barn vilar i de egna utrymmena på madrasser. Alla har dyna och täcke. Först läses en saga och därefter vilar alla en stund. 14

15 Efter maten går förskolans barn till sina språkgrupper. Barnen är indelade i små grupper. Gruppindelningen har skett på basis av barnets språkliga nivå. 8.3 Påklädning/tambursituation Barnen övar sig att klä på sig själva enligt ålder och kunskap. Vi skall stödja och uppmuntra barnen att öva sig och försöka själva. De äldre barnen klär på sig själva, men det är personalens ansvar att se till att de är rätt påklädda. Vuxna skall lära barnen visa respekt för egna och andras saker och behandla kläderna väl. Barnen övar att hänga upp och vika sina kläder. 8.4 Förskolans dagsrytm Förskolebarnen har ingen utevistelse på förmiddagen. På höstterminen satsar vi mera på gruppdynamik och socialträning genom lek. Åskmolnets arbetsutrymmen i allaktivitetshuset är många, rummen är utspridda och barnen lär sig småningom att orientera sig, hitta ändamålsenliga utrymmen och veta var olika material finns. En del utrymmen som förskolebarnen använder är gemensamma med Nordsjö lågstadieskola. Utrymmena blir bekanta, vilket underlättar övergången till skolan. Vi fördjupar oss i uppgifter som befrämjar det kognitiva området. Vuxna väljer ut spel och uppgifter som tränar språkliga begrepp, logiskt tänkande, matematiskt tänkande och uthållighet. Vi gör en så kallad aktivitetstavla där barnen får sätta kryss och stjärnor vartefter de gjort en uppgift eller spelat ett spel. Genom den vuxnes aktiva deltagande och respons får barnen själva en uppfattning om vad de redan kan, vad som är lätt och vad de ännu behöver öva. 9. VERKSAMHETENS FORMER 9.1 Mulleverksamhet Vita molnet och Åskmolnet har Mulleverksamhet. När vi går i skogen får barnen mångsidig motorisk träning. Där får de även utveckla sin fantasi genom att själva och med hjälp av vuxna hitta på lekar med hjälp av det skogen har att erbjuda. Vi vägleder barnen och deras föräldrar till en fungerande utrustning, vi går till skogen i alla väder. 15

16 Då vi går till mulleskogen packar barnen en ryggsäck hemma med ett sittunderlag, vattenflaska och en liten grönsaks- eller fruktbit. Vi har övergått till frukter eller grönsaker i skogen för att barnen på ett roligt sätt ska lära sig att äta mer hälsosamt. För en trevlig vikänsla sitter vi i en ring och äter vår matsäck. Före vi börjar läser vi en kort fingerramsa. Barnen får upptäcka skogens djurliv och lära sig att ta vara på och vara aktsamma om allt som finns i skogen. Genom att också prata med barnen och ge dem ord för sådant som finns i skogen hjälper vi barnen att utveckla ett mångsidigt ordförråd. Mulle är en sagofigur som ibland kommer och hälsar på barnen och berättar vad som händer i skogen. Hos oss är Mulle en handdocka. Ibland gömmer Mulle ett brev eller annat åt oss i skogen, vilket ger lite spänning. Barnen lär sig hur de vanligaste träden ser ut och vad man kan hitta i skogen. Vi leker olika lekar där barnen på ett lekfullt sätt får upptäcka naturen och få olika upplevelser. Barnen får röra sig i den ojämna terrängen, använda fantasin och utveckla sociala färdigheter. 9.2 Skapande verksamhet I de äldre barnens grupper finns det tillgång till olika sorters pysselmaterial så att barnen kan ge uttryck för sin kreativitet. Pennor, papper och kritor finns på en höjd i skåpen som barnen själva kan plocka fram och använda när de vill. När personalen planerar skapande verksamhet tänker vi på att stimulera barnens fantasi och kreativitet på individuell nivå. Barnen får också använda material som tex. modellera, där de fritt får skapa. Då övar barnen också upp kraften i handmuskulaturen och sin finmotorik. Vi deltar i kulturevenemang i den takt vi har möjlighet och det finns utbud. 9.3 Matematik Vi strävar till att väcka barnens matematiska intresse och göra barnen medvetna om matematiskt tänkande. Vi använder matematiska begrepp i vardagsspråket ex. flere, färre, mera än, mindre än. Vi gör barnen medvetna om vad olika former heter, om deras storlek och placeringar i både inne och utemiljö. Vi serverar inte automatiska lösningar åt barnen utan ger en möjlighet till problemlösning och logiskt tänkande, ex. hur många kan spela ett visst spel, i hur många delar skall pannkakan delas om sex barn önskar få till och det endast finns 2 bitar kvar? Vi väcker intresse för siffror och antal genom spel. Vi jobbar med antalsuppfattning bla. genom arbete med multilinkar och tärningsspel och vi kombinerar siffra och antal. Tidsbegreppen används aktivt i olika sammanhang, för att bland annat vänja barnen vid läsriktningen. Då barnen blir äldre börjar vi öva begrepp som höger och vänster. 16

17 . 9.4 StegVis StegVis är ett program som skall främja utvecklingen av social och känslomässig kompetens hos barn. 5-åringarna och förskolebarnen är indelade i små grupper och har stegvis-stunder insatta i veckoschemat. Programmets målsättning är att göra barnen medvetna om och kunna identifiera egna och andras känslor. Med hjälp av bilder och små övningar får barnen öva sociala situationer och att reagera empatiskt gentemot varandra. Barnen får modeller på hur man kan lösa sociala konflikter på en nivå som alla kan känna igen sig själv i. 9.5 Kristen och etisk fostran Centralt i etisk fostran är att man stöder barnets förmåga att på ett konstruktivt sätt lösa konflikter. Det viktiga i den etiska fostran är att barnet lär sig att skilja på rätt och fel. En annan viktig bit är att barnet får förståelse för följder och konsekvenser av sitt eget uppförande och handlande. Betydelsen av att be om förlåtelse och att kunna förlåta utgör också en väsentlig del av den etiska fostran. Målsättningar: *Att barnet blir hört och uppmärksammat *Att lära barnet skilja mellan rätt och fel och rättvisa och ärlighet *Att barnet kan förstå och respektera egna och andras känslor och rättigheter *Att barnet kan lösa konflikter på ett konstruktivt sätt *Att barnet kan gestalta handlingar och dess följder *Att barnet blir bekant med och lär känna innehållet i religiösa högtider I verksamheten kan barnet diskutera och begrunda livsåskådningsfrågor tillsammans med vuxna och andra barn, utbyta tankar och få förståelse för olika tankesätt. I konfliktsituationer får barnet handlingsmodeller av de vuxna och genom diskussioner kan barnet tillägna sig lösningsmodeller. Under verksamhetsåret uppmärksammar vi kristna högtider. Barnet får en djupare insyn i julens budskap genom julvandringen som Matteus församling ordnar. Under julvandringen åskådliggörs julevangeliet och barnet får veta varför vi firar jul. Vi övar sångerna tillsammans som ingår i programmet. Vi besöker också julkyrkan. Vi deltar även i påskvandringen. 17

18 10. BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Med tanke på barn i behov av särskilt stöd använder vi bildkort för att tydliggöra dagsordningen. Detta för att hjälpa barnen att veta vad som kommer att ske och för att tydliggöra rutinerna med visuellt stöd. Vi har fasta regler och gränser som ger trygghet. Vi möter barnets specialbehov i sitt sammanhang och skapar individuella lösningar vid behov. Detta innebär att vi tar hänsyn till barnets förmåga och uthållighet i verksamheten vid genomförande av olika aktiviteter. Vi strävar till att planera aktiviteterna så att nivån och kraven inte blir för höga så att barnet misslyckas. Barnet skall få uppleva att det lyckas och det får utmaningar enligt förmåga. Vi är förutseende vuxna som strävar till att ligga steget före barnet och erbjuda aktivitetsbyte i rätt tid. Vi varierar stillasittande aktiviteter med fysiska aktiviteter. Vi tänker på att ge korta och tydliga instruktioner och använder oss av miner och gester. Då vi känner oro för ett barn diskuterar vi med kolleger, barnets föräldrar, föreståndaren och den ambulerande barnträdgårdsläraren. Då barnet har ett utlåtande av ex talterapeut, skriver personalen en framställan, en anhållan om stödåtgärder för barnet. Anhållan om stödåtgärd beviljas av dagvårdschefen. Sedan utarbetas en habiliteringsplan i samarbete med föräldrarna.. Rastis har deltagit som pilotdaghem i Sabir-projektet. Då vi känner oro har vi möjlighet att konsultera samarbetspartners för en gemensam kartläggning. Efter det kallar vi till ett inledande samarbetsmöte. 18

19 11. SAMARBETSPARTNERS Husets andra enheter: skolan, ungdomsgården och eftis. Vi har daglig växelverkan och delar på gemensamma utrymmen. En gång per månad ordnas ett gemensamt huskaffe där personalen har möjlighet att träffas och diskutera med varandra. Andra gemensamt ordnade evenemang är t.ex. grillkväll, personaljulfest och utbildningar. Alla svenska daghem i området. Vi ordnar en sportdag tillsammans en gång i året och ibland deltar i även andra evenemang. Vår ambulerande specialbarnträdgårdslärare Susanne Helistén besöker oss regelbundet. Familjerådgivningen. Palmia. Barnrådgivningen. Barnskyddet Matteus svenska församling Folkhälsan Barnpsykiatriska polikliniken Talterapeuter, ergoterapeuter Biblioteket Luckan Teamet för tidigt stöd Pia Riihimäki språkstödsbarnträdgårdslärare Minna Lindström Med barnaögon 19

20 12. UTVÄRDERING Hela personalen har diskuterat och kommit överens om pedagogiska riktlinjer. Vi har haft givande diskussioner och använt dem i vår planering och vår verksamhet. Våra diskussioner har hjälpt oss att gå vidare och utveckla oss själva och vårt arbete. Vi uppdaterar hösten BILAGOR Vårdavtal Leops 4-hyve blankett Utrymningsplan Krisplan Om ett barn kommer bort - plan Sabir 20

21 Observera i förväg barnen o. ta reda på om någon har tendens att rymma/springa sin väg. Vädra inte i ett rum om barnen leker ensamma där. Om ett barn försvinner, vad gör jag: HÅLL DIG LUGN! Tänk vilket barn det gäller, vad kan han/hon tänkas göra. Om någon av vuxna blir hysterisk drar hon/han sig undan för att lugna ner sig. En hysterisk person hjälper inget. INNE: 1. Informera ditt team. Leta efter bakom möbler, gardiner och dörrar i din egen grupp, i toaletten, varandras grupputrymmen, syrummet, torkskåp o. tamburen, tvättstugan. Åskmolnet letar (förutom i sin grupp) efter i sina närliggande utrymmen; vardagsrummet, trapporna, tamburen, korridoren. 21

22 2. Se om barnets skor är på plats. Det kan ge en ledtråd åt dig vart barnet har gått. Leta efter i skolans korridor och andra utrymmen och kansliet 3. Be hjälp av den övriga personalen. Så många som möjligt lösgör sig för att hjälpa. 4. En vuxen går utomhus; buskar, bakom kullen, runt huset, skolgården 5. Be hjälp av husets övriga personal: unkan, skolvärdarna, lärare, städerskorna När kontakta föräldrar och polis? UTOMHUS 1. Leta på gården: bakom kullen, i buskarna (noggrant), i förrådet 2. Gå in barnet kan ha gått på toaletten eller vara i tamburen, leta efter även i de andra utrymmen inne 3. Fråga den övriga personalen och barnen om de har sett barnet i fråga (t.ex på eftermiddagen om barnet gått hem utan att säga hejdå.) 4. Be om hjälp. Så många som möjligt skall hjälpa till! 5. Leta på skolgården och runt huset 6. Kontakta föräldrarna och polisen! Tar barnträdgårdslärarna kommandot? Vad gör den? *Smått o. Gott blir kommandocenter. Därifrån får var och en en uppgift av chefen. 22

23 Hon avgör vad var och en klarar av att göra och vad behöver göras. 23

GRANNSTUGAN. Läroplan av småbarnsfostran

GRANNSTUGAN. Läroplan av småbarnsfostran GRANNSTUGAN Läroplan av småbarnsfostran 1. VEM ÄR VI? 1.1 Målsättning 2. SMÅBARNSFOSTRAN 2.1 Värdegrund 3. GENOMFÖRANDET AV SMÅBARNSFOSTRAN 3.1 Vård, fostran och undervisning som helhet 3.2 Inlärningsmiljön

Läs mer

Plan för småbarnsfostran

Plan för småbarnsfostran Plan för småbarnsfostran Hembacka daghem 1 Hembacka daghem är ett daghem i Liljendal, Lovisa. Daghemmet har två avdelningar, lilla sidan med 12 platser för 1-3 åringar och stora sidan med 20 platser för

Läs mer

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Nyckelpigan Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Normer och värden Avsnittet Normer och värden i läroplanen handlar om att vi som personal ska se till att barnen får träna sig i att förstå att man

Läs mer

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013 PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013 DAGHEMMET LILLBONDEN PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ENHETENS VERKSAMHETSIDE 2. BESKRIVNING AV ENHETENS INLÄRNINGSMILJÖ 3. FOSTRINGSGEMENSKAPEN 4. BARNETS

Läs mer

Personalen i daghemmet finns till för barnet.

Personalen i daghemmet finns till för barnet. 2. VÅR VÄRDEGRUND 2.1 TRYGGHET Vi strävar till att erbjuda barnet en god vård och en trygg miljö. Varaktiga människoförhållande och strukturerad dagsrytm. Att barnet och familjen ska känna sig varmt välkomna

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Munksnäs Småbarnsskola Stiftelsen Sedmigradsky Grundvägen 39 00330 Helsingfors 050 406 52 03 munksnas@sedmigradsky.fi Presentation av Stiftelsen Sedmigradsky och Munksnäs Småbarnsskola

Läs mer

Barn och föräldrar har också på sitt sätt bidragit till vårt arbete. De är våra kunder och det är samverkan med dem som fått oss att arbeta.

Barn och föräldrar har också på sitt sätt bidragit till vårt arbete. De är våra kunder och det är samverkan med dem som fått oss att arbeta. Inledning Planen för småbarnsfostran är en guide som omfattar vårt daghems syn på fostran. Vi vill åskådliggöra vår verksamhet och våra principer och hur en vardag på daghemmet fungerar. Vi vill fästa

Läs mer

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011 Grovplanering för Strålsnäs förskola Utifrån Läroplan för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Hösten 2011 Oktober 2011; Anna Bratz, Britt Thudén, Helené Svanström, Maria Lööke, Anita Andersson, Åsa Holm,

Läs mer

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Notbladets förskola

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Notbladets förskola Kvalitetsberättelse Verksamhet och datum: Notbladets förskola 2017-2018 Vår grundverksamhet: Vad/Syfte: Lämning. Vi anser att det är bra att förälder och barn får en stund för sig själva i hallen på morgonen.

Läs mer

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Norrgårdens förskola 2017

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Norrgårdens förskola 2017 Kvalitetsberättelse Verksamhet och datum: Norrgårdens förskola 2017 Vår grundverksamhet: Norrgårdens förskola är en enavdelningsförskola med barn från 1-5 år. Nära intill ligger ytterligare en enavdelningsförskola

Läs mer

BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN - 1 - (14)

BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN - 1 - (14) BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN - 1 - (14) Innehållsförteckning 1 ENHETENS VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.1 PRIMÄR UPPGIFT... 3 1.2 VÄRDEN... 3 1.3 INLÄRNINGSSYN... 3 1.4 SPECIALDRAG, STYRKA, TYNGDPUNKTER

Läs mer

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2017/2018

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2017/2018 Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2017/2018 Gruppens sammansättning Vi har 11 barn, 8 flickor och 3 pojkar 2 barn födda 16 1 barn födda 15 3 barn födda 14 1 barn födda 13 4 barn födda 12

Läs mer

SOLÅKER PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

SOLÅKER PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN SOLÅKER PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 1 DAGHEMMET SOLÅKER TUSENFOTINGARNA 2015 PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Innehållsförteckning 1 Vår verksamhetsidé... sid 3 2 Beskrivning av inlärningsmiljön... sid 4 3 Fostringsgemenskapen...

Läs mer

DAGHEMMET STRANDBODENS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

DAGHEMMET STRANDBODENS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Uppdaterad 25.10.2011 DAGHEMMET STRANDBODENS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 1. Värderingar 2 2. Inlärningsmiljön 3 3. Fostringsgemenskapen 4 4. Språket 6 5. Leken 8 5.1 Fysiska lekmiljön 5.2 Psykiska och sociala

Läs mer

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem Gruppens sammansättning Vi har 12 barn, 10 flickor och 2 pojkar 3 barn födda 14 1 barn födda 13 4 barn födda 12 1 barn födda 11 3 barn födda 10 Personal

Läs mer

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2016/2017

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2016/2017 Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2016/2017 Gruppens sammansättning Vi har 10 barn, 8 flickor och 2 pojkar 1 barn födda 15 3 barn födda 14 1 barn födda 13 4 barn födda 12 1 barn födda 11

Läs mer

Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014

Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014 Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014 Övergripande målsättning. En gemensam utgångspunkt för oss vid Östbergaskola är att se barnens behov utifrån ett helhetsperspektiv på barn

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN 2011-2012 1. ENHET Daghemmet Äppelgården Piennarlenkki 6 01840 Klaukkala tel. 040 317 2644 paivakoti.appelgarden@nurmijarvi.fi 2. TIDSPERIOD FÖR VERKSAMHETEN Verksamhetsplanen

Läs mer

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013 Förskolan Mullvaden Humlans Verksamhetsmål 2013 Innehållsförteckning 1. personalgrupp och barngrupp 2. lpfö 98 och förhållningssätt 3. Humlans dagliga rutiner: in och överskolning 4. lämning och hämtning

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

2013-09-18 Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014

2013-09-18 Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014 2013-09-18 Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014 Vi som arbetar på Forellen är; Kristina Lindqvist Taban Hama Saeed Elisabet Hammare Mariam Hammoud 35h/v Barngruppen består just nu av 11 barn. Det finns

Läs mer

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN DAGHEMMET SOLÅKER TUSENFOTINGARNA 08.10.2010 1 PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Innehållsförteckning 1 Enhetens verksamhetsidé... sid 3 2 Beskrivning av enhetens inlärningsmiljö...

Läs mer

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09 Förskolan Mål och arbetsplan 2008/09 1 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR SVENSKA FÖRSKOLAN I NAIROBI. Vi skall bedriva en god pedagogisk verksamhet enligt läroplanen för förskolan. Vi skall utnyttja det faktum att

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

STORSTUGANS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013-2014

STORSTUGANS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013-2014 STORSTUGANS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013-2014 1. Gruppfamiljedaghemmet Storstugan Storstugan är en gruppfamiljedagvårdsenhet med plats för 12 barn och tre vuxna. Vi är belägna i Lillhoplax på Korpasbackavägen

Läs mer

Stjärnans plan för småbarnsfostran. Innehållsförteckning. 1. Gruppfamiljedaghemmet Stjärnan. 2. Målsättning och värdegrund

Stjärnans plan för småbarnsfostran. Innehållsförteckning. 1. Gruppfamiljedaghemmet Stjärnan. 2. Målsättning och värdegrund Stjärnans plan för småbarnsfostran Innehållsförteckning 1. Gruppfamiljedaghemmet Stjärnan 2. Målsättning och värdegrund 3. Egenvårdarmodellen - Med barnaögon 4. Gruppfamiljedagvårdarens roll inom småbarnsfostran

Läs mer

IGELKOTTENS Arbetsplan

IGELKOTTENS Arbetsplan STENBITENS FÖRSKOLA IGELKOTTENS Arbetsplan LÄSÅRET 2014-2015 Dessi Kerstin Irina Sofie Arbetsplan för Igelkotten Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Kuggom daghem Planen för småbarnsfostran 2012

Kuggom daghem Planen för småbarnsfostran 2012 Kuggom daghem Planen för småbarnsfostran 2012 Kuggom daghem Kuggom daghem är ett tvåspråkigt daghem. I daghemmet finns två heldagsgrupper; Mymlan är för 0-3 årigar och 3-6 åringarna har en egen heldagsgrupp.

Läs mer

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN: Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.

Läs mer

1. Enhetens verksamhets idé

1. Enhetens verksamhets idé 1. Enhetens verksamhets idé Daghemmet Arken är ett heldagsdaghem på kristen grund. Vår uppgift är att stödja föräldrarna i deras uppfostrande roll. Daghemmet vill erbjuda en positiv och trygg miljö för

Läs mer

Förskolan. Mål och arbetsplan 2009/10

Förskolan. Mål och arbetsplan 2009/10 Förskolan och arbetsplan 2009/10 1 Övergripande mål för Förskolan på Svenska skolan i Nairobi, Kenya Vi skall bedriva en god pedagogisk verksamhet enligt den svenska läroplanen för förskola (Lpfö98) Vi

Läs mer

Överby daghems. arbetsplan

Överby daghems. arbetsplan Överby daghems arbetsplan 2017-2018 KONTAKTINFORMATION: Adress: Överby Daghem Överbyvägen 62 22150 Jomala Telefon: +358 18 31240 Mobil: +358 457-382 83 56 Mailadress: overbydaghem@jomala.ax Vid Överby

Läs mer

2015 ARBETSPLAN & MÅL

2015 ARBETSPLAN & MÅL 2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla

Läs mer

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar Inskolning Mål: Barnet skall introduceras på avdelningen för att lära känna lokaler, barn och personal. Barnet visas runt på avdelningen. Barnet får bekanta sig med de andra barnen och personal. De gamla

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 Avdelning - Lilla My Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala arbetsplanen gäller för

Läs mer

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN DAGHEMMET KILLINGEN

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN DAGHEMMET KILLINGEN 0 PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN DAGHEMMET KILLINGEN Uppdaterad 30.05.13 INNEHÅLL Inledning 1 1 Målsättning och värdegrund 1 2. Med barnaögon 2 2.2 Egenvårdarmodell 3 2.1 Fostringsgemenskap 3 2.3 Smågruppsverksamhet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

IGELKOTTENS Arbetsplan

IGELKOTTENS Arbetsplan STENBITENS FÖRSKOLA IGELKOTTENS Arbetsplan LÄSÅRET 2016-2017 Dessi Kerstin Irina Mattias Arbetsplan för Igelkotten Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg och Familjedaghem

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg och Familjedaghem Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg och Familjedaghem Gruppens sammansättning Vi har 8 barn. 7 flickor och 1 pojke 3 barn födda 12 1 barn födda 11 3 barn födda 10 1 barn födda 09 Personal Liselott Karlsson

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2016-2017 Munksnäs Småbarnsskola Stiftelsen Sedmigradsky Grundvägen 39 00330 Helsingfors 050 406 52 03 munksnas@sedmigradsky.fi Presentation av Stiftelsen Sedmigradsky och Munksnäs Småbarnsskola

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN 2014-2015 1. ENHET Daghemmet Äppelgården Piennarlenkki 6 01840 Klaukkala tel. 040 317 4704 paivakoti.appelgarden@nurmijarvi.fi 2. TIDSPERIOD

Läs mer

Arbetsplan för Pjukala förskola 2015-16

Arbetsplan för Pjukala förskola 2015-16 Arbetsplan för Pjukala förskola 2015-16 Allmänna uppgifter: Gruppens namn: Svalorna Elevantal: Personal: 16, 10 flickor och 6 pojkar Anne Mikkonen, barnträdgårdslärare Daglig arbetstid: 9-13 Kaati Drugg,

Läs mer

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara trygg, rolig och lärorik. Alla barn skall känna en tillhörighet, gemenskap och

Läs mer

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Kåge förskola vårtermin Vår grundverksamhet: Vad barnen får ut av läsning/boksamtal

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Kåge förskola vårtermin Vår grundverksamhet: Vad barnen får ut av läsning/boksamtal Kvalitetsberättelse Verksamhet och datum: Kåge förskola vårtermin 2017 Vår grundverksamhet: Vad barnen får ut av läsning/boksamtal En av våra rutiner efter lunch är att vi läser för/tillsammans med barnen.

Läs mer

Mjölnargränds förskola

Mjölnargränds förskola Mjölnargränds förskola Avdelning Orange Syftet med denna arbetsplan är att: Tydliggöra förskolans uppdrag utifrån olika styrdokument. Tydliggöra förskolan Mjölnargränds egna utvecklingsområden 2018/2019

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Arbetsplan för Ängen,

Arbetsplan för Ängen, Arbetsplan för Ängen, Mariebergs förskola 2010/2011 Arbetsplan för Ängen, läsåret 2010/2011 Arbetsplanen innehåller dels hur vi på Ängen kommer att arbeta under året 2010/2011 och dels hur vi alltid arbetar

Läs mer

Opalens måldokument 2010/2011

Opalens måldokument 2010/2011 Opalen har en hösttermin som är förlagd utomhus till den allra största delen av tiden. Vi pedagoger är medvetna om att vi måste arbeta på ett annorlunda sätt än vi är vana vid och att det kräver en annan

Läs mer

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS GROVPLANERING - APRIKOS AVDELNING VT 2013 Vi är fyra pedagoger som arbetar på avdelning Aprikos på Lill-Myran. Vår barngrupp består av ca: 23 barn. Majoriteten

Läs mer

Logens handlingsplan 2012/2013

Logens handlingsplan 2012/2013 Förskolans uppdrag Logens handlingsplan 2012/2013 Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen

Läs mer

Arbetsplan 2018/2019. Orrvikens förskola. Solen/Månen. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad: Utvärderad:

Arbetsplan 2018/2019. Orrvikens förskola. Solen/Månen. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad: Utvärderad: Orrvikens förskola Solen/Månen Förskolechef Thomas Edström Upprättad:180914 Utvärderad: 1. NORMER OCH VÄRDEN 1. NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar - Öppenhet, respekt,

Läs mer

Orange Centrals Förskola

Orange Centrals Förskola Orange Orange Centrals Förskola Vi som arbetar på Orange heter Ulrica, Sara, Lisbeth och Hafije. Telefonnumret till avdelningen är 044-13 49 62. Arbetslaget består av två förskollärare, två barnskötare.

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Solglimtens verksamhetsplan

Solglimtens verksamhetsplan Solglimtens verksamhetsplan Väderlekens förskola Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2016

VERKSAMHETSPLAN 2016 VERKSAMHETSPLAN 2016 Presentation Lilla Solen, pedagogisk omsorg, kommer att erbjuda barn från 1-5 år en flexibel och stimulerande verksamhet. Lilla Solens hemvist är en lokal på Domarvägen i Huddinge

Läs mer

Barn med behov av särskilt stöd... 16

Barn med behov av särskilt stöd... 16 Målsättning Innehållsförteckning Verksamhetens innehåll och pedagogiska mål... 3 Normer och värden... 3 Barns utveckling och lärande... 5 Barnens inflytande... 7 Förskola och hem... 9... 15 Barn med behov

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

BARNABO DAGHEM. Plan för Småbarnsfostran

BARNABO DAGHEM. Plan för Småbarnsfostran BARNABO DAGHEM Plan för Småbarnsfostran INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Vad är småbarnsfostran 1.1 Värdegrund 1.2 Pedagogisk grundsyn 2 Verksamhetsidé Målsättning 3 Barnet är det centrala 4 Inlärningsmiljön 4.1

Läs mer

Planen för småbarnsfostran

Planen för småbarnsfostran Planen för småbarnsfostran Isnäs daghem Det här är Isnäs daghems plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Daghemmets personal gör i samråd med föräldrarna upp

Läs mer

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Gruppens sammansättning Vi har 17 barn. 10pojkar och 7 flickor. 2 barn födda 13 9 barn födda 12 6 barn födda 11 Personal Heléne Runesson förskollärare 80 % Annelie Quist

Läs mer

Barnets namn Födelsetid Adress Daghem. Allergier, sjukdomar, medicinering etc. Specialdiet, övriga orsaker som påverkar dieten Grupp

Barnets namn Födelsetid Adress Daghem. Allergier, sjukdomar, medicinering etc. Specialdiet, övriga orsaker som påverkar dieten Grupp TJÄNSTER INOM SMÅBARNSPEDAGOGIK UTBILDNINGSVÄSENDET INLÄRNINGSPLAN FÖR BARNETS FÖRSKOLEUNDERVISNING Barnets grunduppgifter Verksamhetsperiod: 20-20 Vårdnadshavaren fyller i Intensifierat stöd Förskolan

Läs mer

NICKBY GÅRDS DAGHEM KARTANON PÄIVÄKOTI

NICKBY GÅRDS DAGHEM KARTANON PÄIVÄKOTI 29.8.2013 NICKBY GÅRDS DAGHEM KARTANON PÄIVÄKOTI Plan för småbarnsfostran Innehåll 1. Nickby Gårds daghem... 2 2. Verksamhetsidé... 2 3. Fostringsmiljön på Nickby gårds daghem... 4 4. Fostringsgemenskapen...

Läs mer

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Avdelningen Rosa avdelning har barn i åldern 1-3 år och ca:18-20 barn. Arbetslaget består av Eivor som är avdelningsansvarig, Melek,

Läs mer

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010 TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN. Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.

Läs mer

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Mangårdens förskola Vår grundverksamhet:

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Mangårdens förskola Vår grundverksamhet: Kvalitetsberättelse Verksamhet och datum: Mangårdens förskola 2017 Vår grundverksamhet: Lämning Vi vill att barn och föräldrar ska känna sig välkomna till Mangården. Det ska kännas tryggt att lämnas/bli

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN Blåbärsskogen är en avdelning med 20 barn i åldern 3-6 år. På Blåbärsskogen arbetar Anna Riseby, förskollärare 100%. Carina Gladh, förskollärare 100

Läs mer

DAGHEMMET ARKEN PLAN FÖR SMÅBARNS FOSTRAN

DAGHEMMET ARKEN PLAN FÖR SMÅBARNS FOSTRAN DAGHEMMET ARKEN PLAN FÖR SMÅBARNS FOSTRAN INLEDNING Daghemmet Arken är ett köpservice daghem som startades hösten 2000. Vi har 21 platser att erbjuda kommunen. Vi har en barngrupp i åldern 1-5 år. Personalen

Läs mer

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019 Avdelning Månskenet Välkommen till Månskenet Förskolan ska sträva efter att främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Verksamheten

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete

Läs mer

Arbetsplan för Snöflingan 2015_2016

Arbetsplan för Snöflingan 2015_2016 Arbetsplan för Snöflingan 2015_2016 Gruppens sammansättning Vi har 14 barn. 7 pojkar och 7 flickor. 1 barn födda 14 3 barn födda 13 9 barn födda 12 Personal Heléne Runesson förskollärare 80 % Carina Johansson

Läs mer

Handlingsplan för Ladan, Måns och Loftet

Handlingsplan för Ladan, Måns och Loftet Månsagårdens förskola Handlingsplan för Ladan, Måns och Loftet Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som

Läs mer

Gruppens sammansättning 19 barn 4 barn födda barn födda barn födda 2015

Gruppens sammansättning 19 barn 4 barn födda barn födda barn födda 2015 Arbetsplan för Snöflingan 2016/2017 På Snöflingan arbetar vi alltid utifrån läroplanen, den finns med som en röd tråd i allt vi gör och planerar. Eftersom vi har en ny grupp med ny personal och många nya

Läs mer

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Vår grundverksamhet: Klintforsens fsk Kräftan

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Vår grundverksamhet: Klintforsens fsk Kräftan Kvalitetsberättelse Verksamhet och datum: Klintforsens fsk Kräftan 170915 Vår grundverksamhet: - Omsorg och rutiner. Vi pedagoger börjar läsåret med att göra en grovplanering utifrån barnens vistelsetider,

Läs mer

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER Trollkojans föräldrakooperativa förskola och fritidshem bedriver barnomsorgsverksamhet för barn i åldrarna 1 12 år. Förskolan följer statens läroplan för förskolan

Läs mer

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Nyckelpigans förskola

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Nyckelpigans förskola Kvalitetsberättelse Verksamhet och datum: Nyckelpigans förskola 2016-2017 Vår grundverksamhet: Vad/Syfte: Lämning. Vi anser att det är bra att förälder och barn får en stund för sig själva i hallen på

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 Vår vision Verksamheten i vårt område utgår från en gemensam grundsyn kring det kompetenta barnet, kunskap och lärande Verksamheten skall präglas av glädje, lust

Läs mer

Kvalitetsberättelse

Kvalitetsberättelse Kvalitetsberättelse 180921 Vår förskola Klintforsens fsk, Kräftan Pedagogisk lärmiljö Omsorg och rutiner: Vi pedagoger börjar läsåret med att göra en grovplanering utifrån barnens vistelsetider, intressen

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2018-2019 Tra dga rdens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-05-14 Gäller till: 2019-06-30

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014 Familjedaghemmen i Filipstad 1 Personal och organisation I tätorten finns 5 dagbarnvårdare: Sonja Johansson, Pia

Läs mer

Loftets handlingsplan 2013/2014

Loftets handlingsplan 2013/2014 Loftets handlingsplan 2013/2014 Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda

Läs mer

Arbetsplan för Pjukala förskola

Arbetsplan för Pjukala förskola Arbetsplan för Pjukala förskola 2016-17 Allmänna uppgifter Gruppens namn: Svalorna Elevantal : 16, 5 flickor och 11 pojkar Personal : Anne Mikkonen, barnträdgårdslärare Lena Engman, närvårdare Daglig arbetstid:

Läs mer

Stjärnans verksamhetsplanering. Ht17/vt18.

Stjärnans verksamhetsplanering. Ht17/vt18. Stjärnans verksamhetsplanering Ht17/vt18 www.karlavagnen.eu Arbetslaget Vi som jobbar på Stjärnan läsåret 17/18 är: Elin Nordin, förskollärare 100% Fredrik Lindström, barnskötare 100% Malin Fahlesson,

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskola/Område Björnen. Avdelning/grupp Lilla Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskola/Område Björnen. Avdelning/grupp Lilla Björn BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskola/Område Björnen Avdelning/grupp Lilla Björn Bakgrund På vår förskola har vi prioriterat utevistelsen. Forskning

Läs mer

GRUPPFAMILJEDAGHEMMET BYSTUGAN LÄROPLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

GRUPPFAMILJEDAGHEMMET BYSTUGAN LÄROPLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN GRUPPFAMILJEDAGHEMMET BYSTUGAN LÄROPLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Innehållsförteckning Verksamhetsmiljö 3 sida Bystugans mål och värderingar: Grundtrygghet 4 Glädje och gemenskap 5 Språket 5 Naturen och miljöfostran

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD Korsholms familjedagvård erbjuder småbarnsfostran i en hemlik och trygg miljö. Målet med en kvalitativ vård och fostran är att ge barnen en lycklig

Läs mer

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN Mål och inriktning För oss på Nyckelpigan är leken viktig. Barn söker och erövrar kunskap genom lek. Utevistelsen och att röra sig skog och mark är en viktig del i vår verksamhet.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2016

VERKSAMHETSPLAN 2016 VERKSAMHETSPLAN 2016 VERKSAMHETSPLAN 2016 Presentation Lilla Bruket, pedagogisk omsorg, erbjuder barn från 1-5 år en flexibel och stimulerande verksamhet. Lilla Brukets hemvist är en lokal i området Tumba

Läs mer

KVALITETSARBETET VT 2017& HT 2017

KVALITETSARBETET VT 2017& HT 2017 KVALITETSARBETET VT 2017& HT 2017 Bakgrund Änglagårds förskola i Alvesta ligger ett par kilometer utanför centrum i ett område med några affärer och små företag. Förskolan öppnades under 2012 i början

Läs mer

Montessorifriskolans fritidshem

Montessorifriskolans fritidshem Montessorifriskolans fritidshem Fritids är en pedagogisk gruppverksamhet för skolbarn i årskurs F- 6. Fritids uppgift är att erbjuda barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid. Verksamheten

Läs mer

SOLÅKER PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

SOLÅKER PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN SOLÅKER PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 1 DAGHEMMET SOLÅKER TUSENFOTINGARNA 10.12.2013 PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Innehållsförteckning 1 Enhetens verksamhetsidé... sid 3 2 Beskrivning av enhetens inlärningsmiljö...

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011/2012 Långhundra förskola

Verksamhetsberättelse 2011/2012 Långhundra förskola Verksamhetsberättelse 2011/2012 Långhundra förskola 2 1 Innehåll 2 Verksamhet...4 3 Förutsättningar...4 4 Ekonomi...4 5 och analys av arbetet med målen...4 5.1 Förutsättningar för lärande och utveckling...4

Läs mer

Karlavagnens arbetsplan 2016/2017

Karlavagnens arbetsplan 2016/2017 Karlavagnens arbetsplan 2016/2017 Karlavagnens kommer att ha följande fokusområden detta läsår: Språk / Sångsamling, Rörelse / Skapande, Berta experiment / Matematik, Hälsosamma vanor / Grön flagg / Utflykt,

Läs mer

Daghemmet. Tomtebo. verksamhetsplan

Daghemmet. Tomtebo. verksamhetsplan Daghemmet Tomtebo verksamhetsplan 2016-2017 Gemensam värdegrund för den svenska dagvården och utbildningen i Helsingfors Inom den svenska dagvården och utbildningen erbjuder vi en enhetlig svensk lärostig

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 2 2. Mål och riktlinjer sida 3 2.1 Normer och värden sida 3 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Inger, Helena och Sara arbetar heltid och finns på avdelningen mellan 6.30 och 17.30.

Inger, Helena och Sara arbetar heltid och finns på avdelningen mellan 6.30 och 17.30. TÄPPANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN 09/10 Barngruppen består av: Röda gruppen Gula gruppen Gröna gruppen Personalgruppen: Inger, Helena och Sara arbetar heltid och finns på avdelningen mellan 6.30 och 17.30.

Läs mer

GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola

GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola Östertull Montessoriförskola är Lunds första och enda kommunala montessoriförskola. Förskolan öppnades augusti 2002. Förskolan är auktoriserad. Det betyder

Läs mer