Rapport Grb 287 RAPPORT FRAN GEOLOGISKAUNDERSUKNINGAR,GEOFYSISKAMATNINGAR OCH GEOKEMISKAUNDERSUKNINGARINOM OSLOFALTET,NORGE, 1982

Transkript

1 Rapport Grb 287 RAPPORT FRAN GEOLOGISKAUNDERSUKNINGAR,GEOFYSISKAMATNINGAR OCH GEOKEMISKAUNDERSUKNINGARINOM OSLOFALTET,NORGE, 1982 Kopior: 1 ex Svenska Petroleum Exploration 1 " Folldal Verk A/S 1 " LKAB InternationalAB (PM Sandgren) Håksberg Claes Bostrbm Boye Flood 2 " LKAB ProspekteringAB, Stockholm 2 " LKAB ProspekteringAB, Håksberg

2 INNEHALLSFURTECKNING 1. INLEDNING 1 Sid. 1.1 Lokalitet Andamål Utfbrande Inmutningar 1 FALTARBETENSOMMAREN Arbetsområden Geologiskaarbeten Geokemisk provtagning Jordprovtagning Berggrundsprovtagning Geofysiskamatningar Markmagnetiskamatningar IP-matning 2 MYKLEOMRADET Inledning Geologi, allman Sammanstallningav uppfbljningsområden Mykle V StorevelenN Mykle NE Mykle SV RaudbeerenN Butjern Djupmyr Saga Svartangen 9 4. UKSNERENOMRADET Inledning Uksneren N Uksneren (Skibergsfjellet) 12

3 Sid. SANDECALDERAN Inledning Laksetjern Gutudalen Gravdalstjerna 16 MERKEDAMMEN Inledning Fbrutsttning Geologi Bergartsbeskrivning Hydrotermalaomvandlingar Stakning Geokemi Inledning Jordprovtagning Berggrundsprovtagning Borrkaxprovtagning Geofysik Inledning IP-mtning Magnetiskmätning Radiometriskm'atning 23 KONKLUSIONOCH REKOMMENDATIONER 24

4 BILAGEFURTECKNING Bilaga 1 Olsofaltet.Uversiktskarta 1: II 2 Mykleområdet.Geologiskkarta med uppfbljningsområden 1: Mykleområdet.Anomala områden från geokemiprovtagningen1982 1: Mykle V. Markmagnetiskkarta 1: Mykle V. Jord- och myrprov 1:5.000 Provpunkt,Cu, Pb, Zn, Mo W, Fe 6 StorevelenN. Jordprov 1:5.000 Provpunkt,Cu, Pb, Zn, Mo, W, Fe 7 Mykle NE. Markmagnetiskkarta 1: Mykle NE. Jordprover 1:5.000 Provpunkt,Cu, Pb, Zn, Mo, W, Fe St 9 Mykle SV. Jord- och myrprover 1:5.000 Provpunkt,Cu, Pb, Zn, Mo, W, Fe 10 RaudbeerenN. Markmagnetiskkarta 1: RaudbeerenN. Jord- och myrprover 1:5.000 Provpunkt 12 RaudbeerenIV. Jord- och myrprover 1:5.000 Cu, Pb, Zn, Mo, W, Fe 13 Butjern.Jord- och myrprov 1:5.000 Provpunkt,Cu, Pb, Zn, Mo, W, Fe 14 Djupmyr.Jordprover 1: Provpunkt,Cu, Pb, Zn, Mo, W, Fe 15 Saga. Jord- och myrprov 1: Uksneren.Uversiktskarta 1: Uksneren.Markmagnetiskkarta 1: Uksneren.Jord- och myrprover 1:5.000 Provpunkt,Cu, Pb, Zn, Mo, W, Fe 19 Uksneren.Anomala områden från jordoch myrprovtagning1982 1: Sandecalderan.Uversiktskarta 1: Laksetjern.Jord- och myrprover. 1: Provpunkt,Cu, Pb, Zn, Mo, W, Fe

5 Bilaga Gutudalen.Jordprover 1: Provpunkt,Cu, Pb, Zn, Mo, W, Fe Herkedammen.Geologiskkarta 1: Merkedammen.Karta över hydrotermala 1: omvandlingszoner Merkedammen.Provpunktskarta 1:5.000 II 26 Merkedammen.IsokartaMo 1:5.000 II 27 Merkedammen.IsokartaW 1:5.000 II 28 Merkedammen.Borrkaxprovtagning 1: Borrhålslokaliteter TABELLER Tabell 1 Mykle. Berggrundsprovtagning,analysresultat II 2 Uksneren. II II II 3 Sandecalderan.-"- II 4 Merkedammen. II 5 Merkedammen.Borrkaxprovtagn., II APPENDIX Analysresultaten. Jord och myrprover 411 Statistiskbehandlingav samtligaprover av delområdena II Merkedammen.Geofysiskamåtningar. Kommentarav Allan Englund.

6 1 Rapport från geologiska undersdkningar, geofysiska måtningar och geokemiska undersdkningar inom Oslofåltet, Norge, 1982 I. INLEDNING 1.1 Lokalitet 1.2 Andamål De undersbkta områdena ligger inom kartbladen 1: Kongsberg, Drammen, Siljan och Holmestrand. Samtliga områden ligger syd eller sydvåst om Oslo på ett avstånd varierande mellan 60 och 150 km från huvudstaden, se bilaga Utfbrande Syftet med undersdkningarna har varit att kartlägga och fdlja upp molybdenanomala områden som framkommit vid Norges Geologiska Undersbkelses (NGU) båcksedimentprovtagningar under sommaren 1980 och vid LKAB Prospektering AB:s (Prospab) båcktorvsprovtagning under sommaren 1981 (Rapport Grb 261). Rapportens redovisade fåltundersdkningar år genomforda under sommaren Analysering, bearbetning och utvårdering har utfbrts under hbsten/ vintern av LKAB Prospektering AB. Fältpersonalen har kommit från LKAB Prospektering AB och Folldal Verk A/S. 1.4 Inmutningar Ett stort antal områden blev inmutade 1981 på grundval av NGU:s båcksedimentprovtagning från LKAB Prospekterings torvprovtagning sommaren 1981 gav upphov till utvidgning av tidigare gjorda inmutningar och begaran om nya. Dessa arbeten år utfbrda av Folldal Verk A/S. 2. FALTARBETEN SOMMAREN Arbetsområden Inom fyra huvudområden har arbetet koncentrerats. Fbljande arbetsnamn har etablerats, se bilaga Geologiska arbeten Mykle kbl Siljan 1: II Uksneren kbl Kongsberg 1: III Sandecalderan kbl Drammen 1: IV Merkedammen kbl Holmestrand 1: Detaljerad geologisk kartlåggning långs med provtagningsprofiler har utfdrts inom samtliga molybden-hbganomala områden. Inom områden som uppvisar anomala molybdenhalter har regional geologisk kartering långs vågar och utvalda profiler genomfdrts.

7 2 2.3 Geokemiskprovtagning Jordprovtagning Inom arbetsområdenahar 1302 jordproversamt 92 st organiskamyrprover insamlats.provtagningenhar mestadelsskett långs profiler i bst-våstligriktningoch med 100 meters provpunktsavstånd. Jordprovtagningenhar utfbrtsmed handaugerpå ett djup avc0.5 m i B-horisonten,medan myrprovernahar tagits i botten av myrarna mot morånen på upp till 4 m djup. Alla analysresultatsamt statistisk behandlingav samtligaprov och av delområdenaår listade i Appendix I Berggrundsprovtagning 2.4 Geof siska måtnin ar 38 st berggrundsproverhar analyseratspå molybden plus diverse andra element. Proverna har insamlatspå de olika områdena och utgbres av ett flertal olika bergarter.analyseroch provbeskrivning år listade i Tabell Markmagnetiskamåtningar Markmagnetiskmåtning år genomfbrdpå fbljandeområden: Merkedammen, Uksnaren och tre mindre områden inom Mykleområdet. Merkedamman 42.5 linjekm (se separat rapp. Grb 289) Uksnaren 6.3 -"- (Bil. 17) Mykle NE 3.5 -"- (Bil. 7) Mykle W "- (Bil. 4) RaudbeerenN "- (Bil..10) Sammanlagt81.8 linjekm har måtts med ett måtpunktsavståndav 12.5 m. Måtvårdenafbr Merkedammenår driftkorrigeradepå data medan vårdena fdr de övriga områdena år lineårt korrigeradei fålt med hjålp av baspunktsvården IP-måtningjInduceradpolarisationl 3. MYKLEOMRADET 3.1 Inledning Norges geologiskaundersbkningar(ngu) utfbrdeunder juni månad en IP-mätningi Merkedammen-områdetfbr projektetsråkning. En nåstan kvadratiskareal av ca 5 km2 måttes med ett fast IP-utlågg.Profilavståndetår 100 m. Arbetet år avrapporteradav NGU, rapport nr 1906, som fbreliggerhos FV och Prospab. Mykleområdetomfattar norra hålftenav det topografiskakartbladet Siljan 1: Nio molybdenanomalaområden har undersdktsunder sommarhalvåret1982, se bil. 2. Uppföljningenhar bestått av regional

8 3 3.2 Geologi, allmån och detaljeradgeologiskkartering,jord- och myrprovtagning,markmagnetisk måtning och stakning. Mykleområdet ligger i den centraladelen inom en vål markeradringstruktur. Centra och bstra delarna inom ringstrukturenutgbresav en röd medel- till grovkornigekerit. Omgivande bergart år en grå grovkornigmonzonit.komplexetbenåmns Skrehellekalderan,bil. 2. De Mo-anomala områdenafinns till stbrre delen inom det centralaekeritmassivet. Ekerit år en lokal benåmningpå en Na-rik (ågerin-haltig) granit. 3.3 Sammanstållnin av uppfbljninsområden Mykle V Kartbladen: CD 035/3, CD 034/4, CD 034/1, CD 034/2, skala 1:5000 Fdrutsåttning: En stark och utbredd Mo-anomalimellan sjöarna Ramsvatnoch Mykle framkom vid PAB:s torvprovtagning1981. Stakning: Ett staksystemetableradesmellan sjbarna Ramsvattneti våster, Mykle i dster och Krokvatn i sbder. En baslinjedrogs från Krokvatn i sbder till 1600 m norr. Linjerna ON, 400N, 800N, 1200N och 1600N stakades i bst-västligriktningmellan sjbarnaramsvatn och Mykle, se bil. 3. Geologi: En detaljkarteringår utfbrd mellan sjbarna Ramsvannetoch Mykle. Området ligger inom Skrehellecalderanscentralintrusivoch består av rbd ojåmnkornigekerit med varierandekornstorlek.ekeriten år kraftigtbankad och stållvisobserverasmn-beläggning på sprickytor.norrifråntrånger två meter breda tungor av grå grovkornigmonzonit (larvikit)in i ekeriten,se bil. 2. Dessa tillhbr ett monzonitmassivnorr om området. En zon av breccieringoch ekeritemed fragmentoch xenoliterav monzonit indikeraratt ekeritenår den yngre av de två bergarterna.inga spår av MoS2 eller andra sulfider har påtråffatsi detta område. Markmagnetiskmåtning: Långs de fem stakade bst-våstligalinjernautfbrdesen magnetisk måtning, totalt 13.3 linjekm.en total-magnetometerbrukadesoch måtpunktsavståndetår 12.5 meter, se bil. 4. Geokemi: Ett jordprovstagningsprogramgenomfbrdeslångs de fyra stakade linjernamed 100 meters provpunktsavstånd.142 prover insamlades. Serienummer:82 GXJ , , se bil. 5.

9 StorevelenN Myk1e NE Utvårdering: Den magnetiskabilden överensståmmeri stort med de geologiska bergartsgrånserna.ekeriten uppvisarett relativthomogentmagnetitinnehålloch ger en lugn magnetisk kurva. Den grovkornigamonzoniten dåremot innehållercirka tre gånger så mycket magnetit som ekeriten.magnetitensitter dessutomojåmnt ftirdeladi bergarten och ger ett magnetisktmbnster som flukturerarmellan t300 gamma. Ett par mindre intermediåratill basiskagångar ger en fbrhöjning av ca gamma. Två enpunktsanomalierfdr Mo framkom i sydbstradelen av fåltet, den ena Zn-associerad.I brecciazonenmellan ekerit och monzonit i våst framkom en W-anomali, se bil. 3 och rekommendationnedan. Kartblad: CE 035 1: Forutsåttning: En Mo-anomalii fyra provpunktervarav en också år W-anomal framkom i PAB:s torvprovtagning1981 alldelesnorr om sjun Storevelen. Stakning: Fyra linjer i bst-våstligriktning,2 km långa och med 200 meters linjeavståndstakades norr om Storevelen,för att anvåndas vid karteringoch jordprovtagning,bilaga 3. Geologi: Detaljkarteringhar genomfortslångs stakningslinjerna.rod medeltill grovkornigojåmnkornigekerit år dominerande.ett mindre område (300 x 200 m) 600 m norr om Store'velenbestår av grå grovkornig monzonit.detta år en utlöpare från monzonitmassivetalldeles norrut. Svaga indikationerfrån hydrotermalverksamheti form av Mn-beläggning,kvartssprickor,viss järnhydroxidutfållningpå sprickytor.cm-stora körtlar och sliror av pegmatitoch håligheter fyllda med små kvartskristallerfbrekommeri ekeriten,bilaga 2. Geokemi: Jordprovervar hundrademeter har insamlatslångs de fyra stakade linjerna.stakningssystemettäcker det Mo-anomalaområdets hela avrinningssystem,bilaga 6. Serienummer:82 GXJ Utvårdering: En enpunktsanomalipå Mo har framkommit,se bilaga 3 och konklusioner. Kartblad: CE 035, CE 034 1: CE 035/4, CD 034/2 1:5.000

10 5 Fbrutsåttning: Tre Mo-anomalapunkter från NGU:s båcksedimentprovtagningoch två hbganomalapunkter från PAB:s torvprovtagninginom ett litet begrånsatområde. Stakning: Fyra linjer (OS, 200S, 4005, 6005) 1200 m långa och med 200 m linjeavstånd,stakades från nordöstrastrandkantenav Mykle mot öster, bilaga 3. Geologi: Detaljkarteringhar genomfbrtslångs de stakade linjerna.sydvåstra delen år hållfattig.den enda noteradebergarten inom området år en rbd medelkornigekerit, bilaga 2. Ett ekeritblock med små korn av MoS2 hittadesvid Mykles strandkantsommaren Detta analyseradesoch innehåller130 ppm Mo (Prov nr ). I en håll (koord. ØN/900E) av en rbd finkornigekerit observerades spår av MoS2, ett par små 1-2 mm runda MoS2-korndessiminerade i bergarten.prov togs fbr analys (Prov nr ),Tabell 1. Kvartsgångar,dels mm-tjockaoch dels 1-5 cm tjocka påtråffas ställvis i ekeriten.dominerandesprickriktningi området år bst-våstlig.på vissa sprickytorkan iakttagasmanganoxidoch goethitbelåggning. Markmagnetiskmåtning: En magentometermåtningutfördes långs de fyra stakade linjerna, sammanlagt3.5 linjekm.måtpunktsavståndetår 12.5 meter, bilaga 7. Geokemi: 49 stycken jordprover insamladeslängs.destakade linjernamed 100 meters provtagningsavstånd,bilaga 8. Serienummer:82 GXJ1 Ø Utvårdering: Ekeritenuppvisar ett homogentmagnetisktbakgrundsvårdeav gamma. På linje OS och 200S registreradestvå anomalier. En fbrhöjningav 700 resp. 900 gamma. Dessa anomalier tolkas att vara syenitiskaeller basiska gångarmed ett Fe0-innehåll av cirka 6-7 %. De stållvislokala små variationernai ekeriten hårleds till den magmatiskadifferentiationen. Endast en W enpunktsanomaliframkom under jordprovtagningen Mykle SV Kartblad: CD Ø34/3, CD Ø34/4 1:5000 Fbrutsåttning: Två Mo-anomalapunkter från NGU:s båcksedimentprovtagning.en svag molybdenglansmineraliseringpå sprickor i grovkornigmonzonit, samt mycket finkornigmineralisering(pyritdominerad)i en något omvandladfinkornigekerit.

11 Raudbeeren Geologi: Geologisk karteringhar genomförtslångs befintligvåg och längs profiler i bst-våstligriktning.nordbstra delen av områdettåcks av röd medelkornigekerit och sydvåstradelen tåcks av grå grovkornig monzonit. I flertaletav hållskärningarnaöverlagrarmonzoniten ekeritendiscordant.intrusivbreccianoch finkornigabergartsvarianter år vanliga. I Gunnhildvikdalenintruderaren mbrk basisk fåltspatporfyren 700 x 200 m breccieradzon, bilaga2. Tre bergartsprovertogs fbr analys inom området. Serienummer:8258: (se tabell 1). Resultatenfrån analysernavisade inga anomala vården fbr molybden eller andra basmetaller,trots att prov innehbll mm-stora korn M0S2 i en finkornigekerit. De två andra proverna bestod av pyritimpregneradekerit. Geokemi: Jordprovtagningenhar skett dels långs vägen och dels i dalgångar fbr att tåcka de hbglåntaområdenasavrinningsområde.sammanlagt insamlades32 st prover, varav ett år organiskt,se bilaga 9. Serienummer:82 GXJ , 82 GX02 Ø73 Utvårdering: En Mo-anomalifbrekommerbver två punkter. Den sammanfallermed anomala vården på basmetalloch W. Hbga järnvårdenår vanligt, vilket kommenterasnedan i konklusionen. Kartblad: CE Ø34 1: Fbrutsåttning: Ett molybdenanomaltområde norr om sjdn Raudbeeren,bestående av två anomala punkterfrån bäcksedimentprovtagningoch sju anomala punkter från torvprovtagningvarav fyra punkterår hbganomala. Stakning: En baspunktetableradespå Raudbeerenvågennorr om sjbn. En baslinje stakadestill 1600 m N. Från baslinjernastakadeslinjerna 200N, 400N, 600N, 800N, 1000N, 1200N, 1400N och 1600N västerut till 1600V. Två linjer, 400 m N och 800 m N stakadesockså bsterut till sjbn Kopa till 1400E resp. 1800E, bilaga 3. Geologi: Detaljeradgeologiskkarteringhar utfbrts inom stakningsnåtet. En rbd fint medelkornigtill medelkornigojåmnkornigstållvis porfyriskekerit dominerarområdet. Mindre massiv av en leucocratic grovkornigmonzonit fbrekommeri norra delen, bilaga 2.

12 7 En rbd finkornigsyenitiskgång ( 5 m bred) intruderarlångs baslinjenoch kan följas 500 m i nordlig riktning.svart MnO-utfållning observeradespå ett par stållen i den intensivtbankade ekeriten.några omvandlingszonerhar inte registrerats.mmtjocka ådror med vit och svart kvarts,cm-storakbrtlar och sliror med pegmatit upptråder i ekeriten.ett par mm-stora MoS2-korn dessimineradei en rbd medelkornigekerit upptåcktesoch såndes till analys (Provnr Tabell 1) men visade inga anomala vården varken Mo52 eller andra sulfider. Analysproverav pyritimpregneradsyenitiskgång (Provnr ) och av ekerit med jårnsulfider(provnr )resulteradeej heller i några slags anomala vården. Markmagnetiskmätning: En markmagnetiskmåtning genomfbrdeslångs stakningslinjernamed ett måtavståndav 12.5 m. Sammanlagtmåttes 16.0 linjekm.måtningen stämmer fbga ihop med kånd geologi i området och låmnar tvivel på sin riktighet.måtvårdenaår hoppandeoch oregelbundna, bilaga 10. Geokemi: 201 stycken jordproverinsamladeslångs de bst-västligtgående stakningslinjernamed 100 meters provtagningsavstånd.59 av dessa prover var organiskaprover, bilagorna11 och 12. Serienummer:82 GSJ2 N GX02 ØØ1-Ø59 Utvårdering: Ungefår centralt i området ligger en kombineradmo-w-trepunktsanomali (en gemensam Mo-W-punkt)som framkommerbåde på myr- och jordprov.hbgsta Mo-vårde ligger dock som en enpunktsanomalii sydbstradelen av fåltet. De hbgsta W4årdena finns i myrprov (trepunktsanomali)alldeles vaster om Kopa. Anomaliernai myr- prov beräknasutifrån separat statistikpå dessa prover,appendix Butjern 111/ Kartblad: CE 034 1: Fbrutsåttning: En Mo-anomalpunkt från båcksedimentprovtagningen och en mycket hbganomalpunkt från torvprovtagningen. Geologi: De anomalamolybdenpunkternaligger i en dalgång.berggrunden utgbresav en grå grovkornigmonzonitmed mindre massiv av ekerit och ekeritiskpegmatit,bilaga 2.

13 8 Geokemi: En 500 meters provtagningslinjeplaceradespå anomalin i NNV-SSEriktning. Prover insamladesvar 50:e meter. Totalt 10 prover togs, dårav tre stycken organiska,se bilaga 13. Utvardering: En kombineradw-basmetall-anomalifbrekommeri två punkter i norra delen av linjen (jordprov).södra delen av linjen uppvisartvå skilda punkter anomala på W-Cu-Mo (myrprov) Djupmyr Kartblad: CE 034, CE 035 1: Fbrutsättning: En Mo-anomalibeståendeav 4 st anomala båcksedimentproveroch 2 stycken båcktorvprover. Geologi: Området år mycket hallrikt.endast en bergart har observerats. En rbd medel- till grovkornigojamnkornig,mestadels porfyrisk ekerit. Bergartenhar starkt utveckladsheet jointing (bankning). Ekeriten består av rbd alkalifaltspat65 %, vit och grå kvarts %, svart natriumpyroxen(aegerin)10 % och 5-10 mm stora vita, euhedrala lådformade,zoneradepertitfenokristaller5 %, bilaga 2. Geokemi: 34 stycken jordproverhar insamlatslångs med en linje och i områdets draneringsområdesbder om linjen. Serienummer:82 GXJ (bilaga14) Utvardering: Vastra delen av provtagningslinjenår anomal på W och Mo, sarskilt det fbrstnamnda.en mycket hbganomalpunkt i östra delen beror troligtvispå kontamineringfrån skogsavverkning Saga Kartblad: CF Ø34 1: Fbrutsattning: En Mo-anomalisom består av fem stycken anomala torvproverplus det hbgst anomala backsedimentprovetpå Siljankartblad1:

14 Svartangen Geologi: En rdd medelkornigtill grovkornig,ojåmnkornigställvisporfyrisk ekerit. Cirka 5 % av ekeriten består av gråvita5-30 mm kantiga eller lådformadezonerade fenokristallerav pertit.cmstora sliror och kbrtlarav pegmatit och mm-cm-tjockagrå kvartsvener upptråderstållvis.dominerandesprickriktningår öst-våstlig i ekeritenoch den uppvisar vålutveckladehorisontellabankningsplan.mbrkbrunabasiska porfyriskagångar( m) intruderar ekeritenmed riktningen I bstra delen av området finns ett mindre hällpartimed en röd-grå grovkornigmonzosyenitisk till monzonitiskbergart, bilaga 2. Tre styckenberggrundsprover insamladesför analys. Provnr.: (se tabell 1). Ett av proverna ( ),som består av grovkornigekeritmed hydrotermal kvarts har anomalt kopparvårde,461 ppm Cu. Geokemi: 46 st jordproverhar insamlatssamt 5 st myrprov. Provtagningen har utfbrts långs tre linjer i dst-våstligriktning,bilaga 15. Serienummer:82 GXKl GX01 Ø12-Ø16 Utvårdering: En enpunktsmo-anomaliförekommermitt i området. Kartblad: Lardal VestfoldC22 och C23 1: Forutsåttning: Två Mo-anomalabåcksedimentproveroch ett Mo-anomalttorvprov. Geologi: Endast en regionalgeologisk karteringlångs befintligavågar och utefter några profilerhar utfdrts i detta område.mo-anomalin ligger i grånsområdetmellan grå grovkornigmonzonit i vaster och en rombporfyri öster, bilaga 2. Talriktmed gångar, 1-5 meter breda intruderar,såsom ljusrodaoch "gråa"fsp-porfyriska gångar med 1-2 mm stora fåltspatkristalleroch med nordnordöstligriktning.inga omvandlingszonereller spår av molybdenglans har observeratsunder karteringen.två berggrundsprover, 8258: , har analyserats,men uppvisar inga fbrhbjdametallvården (Tabell1).

15 TABELL 1 Analysresultatber runds rov. Mykleområdet Provnr Område Mykle SV Raudbeeren Saga Kartblad Koord. CD Ø /60390 CE Ø /55370 CF Ø /47680 Provbeskrivnin Ekerit med korn av Mo52 Rdd porfyrisk syenitiskgång med jrnsulfider ROd grovk. ekerit med kvartsådror Analysresultati Mo Cu Pb pm Zn W Fe(%) Saga CF Ø /47600 Cm-tjock kvartsådra Saga CF /47480 Rdd grovk. ekerit med kvarts i form av sliror och ådror Raudbeeren CE /54830 Ekerit med svag pyritimpregnation Raudbeeren CE Ø /55730 Medelk. ekerit med korn av Mo Mykle SV Mykle SV CD Ø /58650 CD Ø /59750 Ekerit-syenitmed mm-stora korn av MoS2 Breccieradporfyritiskgång med pyritimpregneradekerit Mykle SV CD Ø /59860 Pyritimpregneradekerit Svartangen C /51050 Porfyritisksyenitisk gång med pyrit Svartangen C /50790 Breccieradgång i monzonit med Adror av kvarts, CaCo3, CaF2 och Fe

16 11 4. UKSNERENOMRADET 4.1 Inledning 4.2 Oksneren N Två Mo-anomalaområden har fdljts upp. Det första år belågetnorr om sjbn lksneren inom det topografiskakartbladetkongsberg1714 II 1: Det andra liggermellan sjdarnauksneren och Eikereni skarven mellan kartbladenkongsberg1714 II och Drammen 1814 III 1: Se bversiktskarta,bilaga 16. Kartblad: CF Råtevann 1:5.000 CF Mastebogen 1:5.000 CF Gunnhildrudknatten1:5.000 CG Hakavik 1: , CG Uksnedammen 1:5.000 Fdrutsåttning: Två Mo-hbganomalapunkter och en Mo-anomalpunkt. Geologi: En regional karteringgenomfbrdeslangs befintligaskogsvågar och kring molybden-anomaliernasdråneringsområdesom begränsas av toppen på Gunnhildrudknatten,Nesfjell,sjdarna Eikarenoch Uksneren. Området ligger inom Oslofåltetsstbrsta ekeritmassivsom tillhdr en stbrre batolit inom sbdra delen av Oslofåltet. Ekeriten år röd medel- till grovkornigoch ojåmnkornig.kemisk vittring har stållvisfdrandratfåltspatensrdda fårg till vit eller grå. Xenoliterav finkornigekerit, miarolitiskahåligheteroch mindre pegmatitkdrtlarupptråderstållvis. Intensivbankning (sheetjointing)år vanligt fbrekommande. Domineranderiktningav sprickdalaroch spricksystemår / Ett tiotal meterbredadiabasgångarmed cm-stora faltspatfenokristaller och kalkmandlarhar observerats.gångarnaår brant stållda och ungefarlignord-sydligriktning. Utvårdering: Området har mycket bra hålltacke,men visar inga mineraliseringar eller potentiellaomvandlingszonersom indikerarmo-mineraliseringar.inga dvriga arbeten har fdljaktligenutförts.

17 Uksneren (Skibergsfjellet) Kartblad: CG Uksnedammen CG Skibergsfjellet Fbrutsåttning: Detta område år det mest hbganomalainom de provtagnakartbladen i Oslofåltet. Elva höganomalapunkter finns från båcktorvprovtagningen81 inom ett begrånsatområde, just norr om Skibergsfjellet.Inga skogsvågar leder till området och ingen skogsavverkninghar fbrekommit. Stakning: En baspunktetableradesvid Sandbekkstuaoch en baslinjeoe stakades till 600N i nordlig riktningoch till 7005 i riktning193. Följande linjer stakades: 600N/900W-800E 200N/800W-800E ON/700W-800E 400S/800W-700E Detta staksystemtåcker det anomala områdetshela dråneringsarea. 4, Geologiskdetalkartering: Området ligger inom samma ekeritmassivsom UksnerenN. Ekeriten år röd, ojåmn, kornig och varierar i kornstorlekfrån finkornig till grovkornigcm-stora kdrtlar och sliror av pegmatitoch 1-20 mm breda kvartsådror(n-s riktning)upptråderstållvisi ekeriten. Svart manganoxid,brun jårnoxid och spår av blå flusspatkan ses på ett fåtal sprickytor.ekeritensdominerandespricksystemriktning år E-W. I en ekerithållpåtråffadestre stycken1 mm-stora Mo52-korn (analys-nr ,tabell 2). En 5-10 m bred röd kvartsporfyrisksyenitiskgång intruderarekeriten långs linje 20011i bst-våstligriktning.i sydbstradelen av staksystemetpåtråffadesen rdd finkornigporfyrisksyenit och en mbrk porfyrisklavabergart. Svaga indikationerpå hydrothermalverksamhethar uppmårksammats på ett fåtal stållen: En två-meterbred zon med svag pyritimpregnationi ekeriten (prov nr ,Tabell 2). Svart Mn02-beläggningoch spår av kalcitoch blå flusspatpå några sprickytor. En en-meter bred "stock work"-utbildadzon med st 1-2 mm tjocka vener fyllda av kvarts och svart manganoxid.

18 13 Markmagnetiskmåtning: Totalt 6.3 linjekmmåttes med en totalmagnetometer,bilaga 17. Mätningen korrigeradeslineårtmellan baspunkterna. Jordprovtagning: 82 GXJ1 ØØ1175 d2 GX01 ØØ1-Ø1Ø 85 jordprover insamladesi staksystemetvarav 75 år morånprover i B-horisontenoch 10 år myrprover. Prover togs var hundrameter med förtåtningvar 50:e meter runt anomala punkter från 1981 års bäcktorvprovtagning.(bilaga18). Utvårdering: Med undantag av det sydöstligahörnet av fåltet år de geologiska förhållandenaenformiga.den magnetiskabilden år oregelbunden och svårtolkad.linjeavståndetår för stort ftiratt direkt korrelera kontakten.geokemisktår områdetmycket anomalt, vilket framgår av bil. 18. Mo-anomalinöverlapparmed Zn, Pb och även en W- anomali. Framfbr allt år det Mo-vårdensom bekräftarresultaten från 81 års båcktorvprovtagning.bilaga 19 åskådliggbrde anomala områdena och elementen. Fdljande tolkning fdrklararde höga Mo-anomaliernai Uksnarenområdet: Molybdenglansfbrekommersom accessorisktmineral i ekeriten (Na-granit).Mm-stora runda MoS2-kornhar setts på ett par stållen. Molybden går i lösning i vatten och fålls ut sekundårttillsammans med jårn. Mo år starkt associeratmed Fe. Höga Mo-halter i jordprovernavisar nåstan genomgåendefbrhöjda Fe-halter. Ett par mindre rostzoneri ekeritenhar observeratsoch provtagits, provnr 8258:406,436, tabell 2. Dessa zoner visar fbrhdjda sulfidhalter,bl.a. MoS2 som analyserade169 resp. 218 ppm.

19 TABELL2 14 Analysresultat berggrundsprov. Uksneren Anal sresultat (ppm) Kartbl. Provnr. Koord. Provbeskrivning Mo Cu Pb Zn W Fe (%) CG /44290 CG /44320 Rostzon i ekerit FeS2, Fe203 Block från mindre sten- 22 brottsvarphbg. Mindre FeS2 + CaF CG Ø / CF Diabasgång med /46920 jarnsulfider CG Ekerit med /42210 FeS2 + CaF CF Ø m bred pyritimpreg /46770 nerad zon i ekerit 5. SANDECALDERAN 5.1 Inledning Kbl. Drammen 1814 III, 1: Tre områden har fbljts upp regionalt med geologisk kemisk provtagning. Se bversiktskarta, bilaga 20. kartering och geo- I Laksetjern / Kbl. H32 Vestfold, 1: II Gutudalen / Kbl. CJ039 Gutu 1: III Gravdalstjerna / Kbl. CG039 Tryterud 1: Laksetjern (661000/561000) Kartblad: Kbl. H32 Vestfold, 1: Fdrutsattning: Området var hbganomalt på NGU:s provtagning 80 och ninst två backtorvprov 82 bekraftade denna anomali. Framfbr allt visade sistnämnda provtagning anomala W-varden. Området har endast getts en tionde prioritet betraffande uppfdljning (se Grb 261) p g a ej gynnsam geologi.

20 15 Geologi: Området ligger inom Sandecalderans centralintrusion, bilaga 20. Bergartsserien Monzonit-Nordmarkit-Ekerit och bvergångsbergarter dem emellan har karterats. Inga mineraliseringar eller omvandlingszoner har observerats. Två berggrundsprover har tagits fbr analys, tabell 3. Provnr : En grovk. monzo-syenit med mm breda kvartsådror Provnr : En medelk. syenit med 1-5 mm breda kvartsådror Geokemi: 40 st jordprover och 2 st myrprover har insamlats langs två provtagningslinjer som genomkorsar draneringsområdet i bst-vastlig riktning, se bilaga 21. Provtagningsnr.: 82 GXJ GX01 Ø17-Ø18 Utvardering: 5.3 Gutudalen (661400/566000) En kraftig Mo enpunktsanomali framkom och generellt ar hela området W-anomalt relaterat till bvriga Oslofältet. Inga speciella toppar framkommer på W-kurvan, bilaga 21, vilket tillsammans med tidigare backtorvanomalier indikerar ett konstant hdgt bakgrundsvarde. Berggrundsprovens analyser visade inga fdrhbjda wolframeller sulfidvarden. Kartblad: Kbl. CJ 039, Gutu, 1: Fdrutsattning: En kraftigt hbganomal Ag-Sn-anomali i backtorv har fbljts upp med geokemisk provtagning. Geolo2i: Anomalin ar belagen på en bergartsgrans mellan rombporfyr i norr och ekerit i sdder. I bergartsgransen upptacktes en breccierad zon som kan vara potentiell betraffande mineraliseringar. Geokemi: En provtagningslinje fbr jordprover placerades på breccian och en linje ca 100 m nedanfbr i sluttningen norrut, se bilaga 22. Utvårdering: En mycket intressant Ag enpunktsanomali framkom vid jordprovtagningen. Provpunkt 635 analyserade 13 ppm Ag.

21 Gravdalstjerna(661400/558000) Kartblad: Kbl. CG 039, Tryterud, 1: Tre styckenmo-anomalaprovpunkterlångs dstra sidan av Gravdalstjerna. Området år inmutat av Norsk Hydro, bilaga 20. Vågen långs östra sidan av Gravdalstjernakarteradesoch 4 st berggrundsproverför anlays togs i kraftigtomvandladezoner, tabell 3. Geologi: Anomaliområdetligger inom en intrusivbreccia.pyroklastiskabergarter, lapilli tuff och agglomeratdomineraroch underordnatfinns lava i form av fåltspatporfyrer.ett flertal krosszoneroch pyritimpregneradeomvandlingszonerobserveradeslängs vågen. Breccieringen år stållvis intensiv. Utvårdering: Berggrundsprovern analyseradespå sulfidermed tillåggav guld (Au) och silver (Ag). Inga spår av ådlare metallereller anomala vården av sulfider kunde konstateras. TABELL 3 Analysresultat.Ber grunds rover. Sandecalderan Analysresultat(ppm) Kartbl. Provnr. Koord. Provbeskrivning W Mo Cu Pb Zn Fe(%) Au Ag CG Ø / CG Ø39 2 m bred pyritimpregn /38610 zon i lapilli tuff CG Ø / CG / H / H / m bred pyritimpregn zon i pyroklastisk bergart (lapillituff) Pyritimpregn.i krosszon inom pyroklastiskbergart Pyritimpr.i lava (fsp-porfyr) mm tjocka kvarts ådror i grovk. syenit 1-5 mm tjocka grå kvarts ådror i medelk. syenit

22 17 6. MERKEDAMMEN 6.1 Inledning Kbl. Holmestrand1813 IV. 1: Ramnes Vestfold 623, 624, H23, H24, 1:5.000 Vestfold CH Ø34, CH 033, 1: Ett omfattandearbete har gjorts i Merkedammen-området.Ett stakningssystemetableradesbver det potentiellaområdet. Geologisk detaljkartering,jordprovtagning,spridd berggrundsprovtagning, geofysiskaundersbkningari form av magnetiskmåtning, IP-måtning och radiometriskmåtning blev genomfbrda Fbrutsåttning Från NGU:s båcksedimentprovtagningoch PAB:s torvprovtagningframkom ett par kraftigamo-anomalier.aven wolfram och tenn visade fbrhbjda vården. Vid rekognoscering1981 observeradeshydrotermala omvandlingari ett flertal hållar.analyseradeberggrundsproveri omvandladezoner gav hbga molybdenhalter,det båsta provet analyserade 1200 ppm Mo. 6.3 Geologi En "multipleintrusion"beståendeav ekerit, porfyriskekerit och olika fåltspatporfyrerintruderaren rombporfyrisklava. Fåltspatporfyrernakan bedbmas som hbgnivåintrusioner,nåstan extrusiva bergarter,medan ekeritenoch den porfyriskaekeriten år senare plutoniskatill subvulkaniskaintrusioneri två olika faser. Inga skarpa grånser mellan ekeritenoch den porfyriskaekeritenkan urskiljas. Den aporfyriskafasen dominerari våstra och sbdra delen av intrusionen.kontaktenmellan ekeritenoch fåltspatporfyrerna har observeratspå ett flertal stållen.den år skarp och vertikal och uppvisar ingen synlig termal omvandling,bilaga 23. En syenitiskgång minst 20 meter bred, intruderari bst-våstlig riktning sbder om Lånekollen.Denna gång kan fbljas i 800 meter och kan mbjligtvis vara en ringstruktur. Ett flertalyngre gångar med intermediåroch basisk sammansåttning slår igenom bergarternamed en nordlig till nordvåstligriktning och en nåra nog vertikalstupning. Två stdrre områden med intrusivbreccieringfbrekommerdels sbder om Lånekollenoch dels sydvåstom Låneseter.Dessa två zoner ligger i kontakteneller i nårhetenav bergartskontaktermellan de i området fdrekommandebergarternaekerit, fåltspatporfyreroch rombporfyrer.ett flertal fbrkastningszoneroch lineåra struktureri nord-sydligriktning dominerarområdetstektoniskabild.

23 Ber2artsbeskrivning Ekerit: Rdd leucocratic finkornig till fint medelkornig, ojamnkornig granit. Mineralsammansattning: 70 % röd alkalifåltspat, % grå-vit kvarts och 5-10 % aegirin (Na-pyroxen) ± biotit. Ekeriten har en starkt utvecklad "sheet jointing" (bankning) och stallvis kraftig svart Mn02-utfallning på sprickytor. Porfyrisk ekerit: Fältspatporfyrer: Rombporfyr: Syenitisk gång: Basisk gång: Samma mineralsammansåttning som den aporfyriska ekeriten >0.av bergarten består av 3-10 mm gulbruna, eller skåra rektangular och kantiga fåltspatfenokristaller (pertit). Fåltspatporfyrernas fenokristaller varierar lite i storlek och farg. 2-7 mm stora rddvita till grå kantiga faltspatkristaller. Den afinitiska matrixens fårg skiftar mellan grå, brun och rddbrun. Brun afinitisk matrix med 5-20 mm eliptiska båtformade vitgrå fåltspatfenokristaller. Intermediår gång: Intrusiv breccia: En rdd finkornig syenit med 90 ;:rdd alkalifåltspat och 10 mbrka mineral (pyroxen, hornblånde och biotit), 1-3 mm små runda biotitaggregat upptrader frekvent. Basisk svartgrå finkornig matrix med 3-6 mm stora hålrum eller mandlar bestående av kalcit, kvarts och lera (fåltspat). Gång med grå finkornig ekvigranular textur och med andesitisk sammansåttning. Breccians matrix år brun till mdrkgrå och afinitisk. Sammansattningen år felsic och magnetithalten hög. De cm-stora till dm-stora kantiga, sdnderslitna fragmenten och brottstyckena består av i området kånda bergarterna plus en del nya faltspatporfyrer med varierande utseende.

24 Hydrotermala omvandlinlar Bilaga 24 visar ett område påverkat av hydrotermalomvandling. Denna zon år ca 1500 meter lång och ligger huvudsakligeni rombporfyren sdder om den centrala intrusionen.omvandlingsintensiteten kan indelas i spridd propylitiskomvandlingoch kraftigpropylitisk,plussericitomvandling± svag leromvandling.den senare intensa omvandlingenomfattas av de bstra 500 meterna av omvandlingszonen. S ridd ro ylitisk omvandling: Den spridda propylitiskaomvandlingenigenkånnsav 5-40 mm stora hålighetervilka år fyllda med mineralkombinationer av mineralen kalcit, epidot, klorit, kvarts,flusspat, hematit,pyrit, lermineral Intense ro ylitisk- och sericitiskomvandlin ± svag leromvandlin: Denna omvandlingstypvisar inga klara gränsermellan de olika omvandlingstypernautan bverlapparvarandra. Kraftig sericit-kvarts-pyrit-utbildning gbr stållvisrombporfyrenomdjlig att kånna igen. Andra observerandehydrotermalafenomenår kraftigsvart Mn02-belåggningpå sprickytori den aporfyriskaoch porfyriska graniten.en del tunna kvartsvenerhar observerats i bergarternamen några sulfideri den har ej identifierats. 6.4Stakning Ett stakningssystemetableradesi sambandmed de geofysiskamåtningarna.en baspunkt sattes på toppen av Lånekollen,benåmnd 1700 Ust/7200Nord. Baslinjenstakades till 8200 Nord och 6200 N. Var hundrameter drogs ut till 500 bst pch 2900 bst. 6.5Geokemi 6.5.1Inledning De geokemiskaundersbkningarnahar utgjortsav systematiskjordprovtagning,spridd berggrundsprovtagningoch borrkaxprovtagning Jordprovtagning 411 styckenjordprovermed 100 meters provpunktsavståndoch 100 meters linjeavståndinsamladesi en fbrsta omgång och såndes fbr analys. Detta resulteradei Mo-anomalzon som stråckersig i bst-västligriktningalldeles norr om den hydrotermalaomvandlingszonen och bver den syenitiskagången. En del bppna anomalierregistreradesi våstra delen av provtagningsområdet.en fbrtåtning och utvidgningav området genomfbrdesoch 231 prover insamlades ytterligare.

25 20 Antal prover 82 GXJØ , :a provtagningen 82 GX00 ØØ1-ØØ prover 82 GXJ Fbrtåtningoch utvidgning 82 GXJ Ø prover 82 GX jordprover 630 organiska prover 12 Antal prover 642 Provpunkternaslokalitetvisas i bil. 25. Isokartorfdr Mo och W visas i bil. 26 resp. bil Berggrundsprovtagning 13 st berggrundsproverinsamladesunder den geologiskakarteringen i Merkedammen.Proverna år analyseradei Stråssa på Mo och W. Resten av proverna skickadestill Prospab i Stockholmfbr full analys. Provernaår tagna från hydrotermaltomfandladebergarter,oftast pyrit-sericitomvandlade.fyra av provernavisade sig vara anomala på molybden, ppm Mo. Provbeskrivningoch analysresultatredovisas nedan i tabell 4.

26 21 TABELL 4 Analysresultat, berggrunds rov. Merkedammen Kbl. Provnr. Koord. Provbeskrivnin Anal Mo sresultat (ppm) Cu Pb Zn W Fe (%) G / G / H / G / Fsp-porfyr med stark pyritimpregnation Fsp-porfyr med svag pyritimpregnation Fsp-porfyr med pyritimpr., CaF2 och spår av CuFeS2 Rbd fink. porfyrisk granit med spår av MoS2 och CaF IV Magnetitrik zon i Tbns / bergite 1813 IV Grovk. Tbnsbertite med / pyritimpregnat IV Qz-fsp-porfyr med pyrit / G23 Rombporfyr med profylis /35280 tisk omvandling G23 3 block av rombporfyr, /36435 kraftigt pyritiserade H23 Fsp-porfyr med pyrit /34975 impregnation H23 Pyritimpregn. romb /34980 porfyr H23 Rbd porfyrisk syenit /35160 med stark pyritimpregnation Borrkaxprovtagning Fdr att testa Mo-halten 1 ovittrat berg med hydrotermal påverkan borrades 34 stycken 2-3 meter djupa hål, bilaga 28. Borrkaxet insamlades och såndes till analys mot MinPro på molybden och svavel. De prover, dår svavelhalten dversteg 1 såndes vidare fbr guldanalys.

27 22 Endast ett av proverna (provnr )visar uppmuntrandemo-halt, 0.22 % Mo. Tre av de nio guldanalysernauppvisarspår av guld (0.1 ppm Au). De bvriga sex analysernaår negativa,tabell 5. TABELL 5 Analysresultat. Borrkax rovta nin Merkedammen Analys Analysnr.: Mo % S % Au(ppml < < < < < < < < < < < <

28 Geofysik Inledning IP-måtning Magnetiskmåtning Radiometriskmåtning Kartbladen:Ramnes Vestfold G23, G24, H23, H24 1:5.000 Med Lånekolleni çentrum utfbrdesgeofysiskamätningar bver ett område på ca 5 km4. Området blev utvalt på bakgrund av tidigare geokemi- och berggrundsprovtagningoch en preliminårkartering. Under juni 1982 utfbrde NGU en IP-måtning(fast utlågg) bver området tillsammansmed några rbrliga IP-profiler.Det sistnåmnda blev också utfbrt långs med vägen norr om Storås och vid Dammtjårn. I tillågg blev två N-S-profilermåtta. Arbetet år avrapporterati rapport NGU nr Prospab utfbrde en markmagnetisktota1fä1tsmåtningpå samma stakningsnåt.måtningen har avrapporteratsav Allan Englund i Grb 289. En gemensam vårdering har getts av A. Englund i Appendix II. Medan den geologiskakarteringenpågick måttes också fyra profiler med en "yellow-box"på samma område. Denna måtning avtecknarvål de geologiskagrånserna i området. Det totala radioaktivasbnderfallet (gammastrålningen)registreradesfbr rombporfyrentill ur/h och fbr ekeriten till ur/h.

29 24 7. KONKLUSION OCH REKOMMENDATIONER Konklusion Generellt har 82 års undersbkningar inte tagit fram några högintressanta objekt fdrutom Merkedammen. Det har emellertid inom områdena Mykle, Uksneren och Sandecalderan kommit fram ett antal anomalier från geokemiprovtagningen som skall fbljas upp i fmt under kommande ssong. Någon stor del av årets resurser kommer dock inte att anslås till detta arbete. Den primra orsaken.åri huvudsak att den geologiska miljön inom rimnda områden inte betraktas gynnsam fbr mineraliseringar. Undersdkningarna på Merkedammen påvisar en geokemisk aktiv miljd betfåffande molybden. Den geologiska karteringen indikerar stora likheter med ett klassiskt "porphyry-molybdenum-system", såsom en granitoid intrusion i olika faser, utbredda hydrotermala om- Ili vandlingszoner, även om en viktig fdrutsttning saknas, n'åm1igen bverskott av kvarts och kvarts "stockwork". För virvarande vet vi dock inte på vilken nivå vi befinner oss i systemet, mbjligen fbr hdgt upp i dess perifera delar. De geofysiska tritningarna (IP och magnetisk) uppvisar sammanfallande inhomogena fbrhållanden bver det geokemiskt anomala området. Detta anser vi bkar potentialen fbr en mbjlig ekonomisk molybdenmineralisering. Rekommendationer Fdljande arbete har planerats att utfbras i Oslofltet under fltsåsongen Merkedammen En detaljkartering av de hydrotermala omvandlingszonerna med vidhgande Mo-anomala området i skala 1:2000 (se bil. 23, 24, 26). En berggrundsgeokemisk provtagning av n'&rindaområden. Diamantborrning genom omvandlingszonen mot ekeritkontakten skall nrmare utrderas efter rimnda undersdkningar. Uppfdljning av geokemiskt anomala områden i form av kartering och kompletterande provtagning av berggrund och morn. Fdljande områden skall undersdkas (se bilaga 3) Mykle SV Mykle V Raudberen N Uksneren En undersbkning av hdga molybden- och zinkhalter som framkom vid 1982 års mornprovtagning (bil. 19). Jord- och berggrundsprovtagning är planerad. Sandecalderan Den hdgintressanta silveranomalin i Gutudalen (bil. 20) fdljs upp med detaljkartering, humus- och jordprovtagning.

30 ELEMENT MEAN STANDARD-DEVIATION KL ,4299 GL TI w d V FF ? CO CA MN CE Cf SC LA SN MO /09 ZN i 8 d 88 CD BA AG AS SD Y NI PD o: DE SR CR AL MG XK YK c2. 9 / 9 >LI-AN ELEMENTS WANTED: OUTFUT :NAME=TERM OUTFUT :TYPE=S INFILER: START_ID: 82GX81001 SLUT_ID: 828X01018 ANTAL: 1103 ID-INTERVALLER: START: 820X81001 SLUT: 823X START: 826X82001 SLUT: 820X82073 START: 825XH0001 SLUT: 82GXHO STPRT: 823X01011 SLUT: 828X01!! Horit Mo. r fl lh r < b( Pre) 9c). 4 x

31 MMAND COPY TER STIU0.(GEOK)DUM Ano,.. Z2. G >(' J ovjçrvcr ELEMENT MEAN STANDARD-DEVIATION KL TI W V FE CO CA MN CE CU 0, SC LA SN b MO ZN CD BA AS SB Y NI PB BE SR CR AL MG XK YK ZR END OF FILE

32 M ca< ELEMENT MEAN STANDARD-DEVIATION KL TI O V FE 2, CO CA MN CE CU SC LA mn _ ZN CD DA SB Y NI pp BE SR AL MG END OF FILE STOt SINTRAN III - VS H tsrart-spool L-P tcopy-fi DESTINATION FILE: L-P SOURCE FILE: STO.(GEON)DUM:S END OF FILE tcopy-fi DESTINATION FILE: L-P SOURCE FILE: STO.(GEON)DUM:S END OF FILE t - Mt4r4 ANOMALT H64 NOHM-T 1417A4 4 STD-DIV 12 sro DIV 7,1 I L of 8 199i IL?'

33 reh ELEMENT MEAN STANDARD-DEVIATION titkru I 3-red Dcv KL TI V FE CO CA MN CE CU SC LA MO ZN CD BA SB Y NI PB BE SR AL MG ep S- cfl7 END OF FILE STOLr

34 COPY TER (GEOK)D Ilerked4nin7cri ELEMENT MEAN STANDARD-DEVIATION KL TI LJ V FE CO CA MN CE CU SC LA MO ZN CD BA SB Y NI PB BE SR AL MG XK YK END OF FILE STO

35

36 Siorevelen LEGEND Mykle IVE My kle V Storevelen W,Fe Mo;b1 Midvelen (Fe) friot Ramsvat V ervatn Djuprnyr VV,Mo sa 0 Mo 0 Uppfbljningsområden a Anomala ornniden > Stakningstinjer Mo Molybden Fe Wolf ram a Zn jzirnnk Balangen Bu ijern Mykle Rctudberen IV o M 1,/ mow 9 S V Kopa Raudberen Svorlon9en porevatn OSLOFALTET Mo Mykleområdet Anomala omraden fran jord och myrprovtagning Svartangen Skala 1: Kbl. Siljan 1713I Geb 287 Bilaga: eila9a 3

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46 OSLo F ALT ET M O b. C E 3 Li 13 BuijUrn (tly klcomr;4clei) Jkokt: /: Geokemi : lord - och rn ii rprov.. Prov unid CLAP6 zn Mo W Fe ai ti'l :E::U. i_ilt=' fflil'il ' ::14, : : i4i11t-2 : 1 41' 111.1"ill 1:-:11i1-'111! :!.. tiiii 1, ittli 14:1 411"i'.1-.:.1-! 1.:1; :1' : z.tt:'.. :.ir: : li i :. Ii '.,... _. t. r 2 1 :,rzi:1 ;4i...: 1::: :.,, : th t :44.:14, :, 4-.. " - :. = : - : 42.. ::u: t iii. t:. i-e: R: :t.. = 1::1 11 " ":1. : -7r : _ :-." " '''''' " 21 tt =. hj: = ::- r: : ":... " ' :t-: tittt :... 4:: :n: :::... ::::::: : :... :::::::::

47

48

49 Grinhildrudknatten fl EIKEREN Nesfjell ",..., \ ,- Cliltaye / I I / / \ \ --) ` Hakavik kraf tverk / \ i \ \ Maurefj. 1 I I... Utrygg l / \ ( \ )I ) I I I I \ \ t \ t... \ \ 1 -- i I bksnaren...). KSNAREN Skibergfjellet G ran t)e rn Kongsberg 1714 II I Drammen 1814 III BETECKNINGAR Uppfoljnrngsområde dversiktskarta dver Öksnaren -området Skala LKAB PROSPEKTERINGAB Grångesberg oktober 19B2 C Boström Grb 287,(34676 /6

50

51

52 Gunkildrudknotten fjell ISsSetertjern Fiskelans N t._ ss -, 1,..-,-. / I \ / \ / x /.. - X (-... (",71/4.<",. / /..-., \ ) EIKEREN Ct.)fottitye Hakavik kraftverk x I ouretj t 1 \ I I 1 i I --.. t I I \ I t - \ t I t t t._ \ i 1.1 bksnoren tlai2n,pb f790 Zn, P6, tja.ks ARE Skibergfjellet GrOntjern Kongsberg 1714 Il Drarnmen 1814 III BETECKNINGAR O_SLO FALTET Mo ks ne ren om ra 0 rlef 0 Uppföljningsområde /A r7ornnlei ornroclen Iran 0 A nornall ornrdde j 0 rcl och rr) irprovila9n n o nct/yhden LKAB PROSPEKTERINGAB wo Wolfrarn Grdngesberg oktober 1982 Z n Z. Pb 8/y C Bostrbrn Grb 287 2/7a5a 15

53 Majordarnmen.../ i,r_...d / I Slåttsmyrasen / / t I 1 i \ / / I autu,;;;;---, / I 1 \--- n. i **- /./ 1 / Grovdals - ""*. \ / t jerna / GRAVDALSTJERNA / r'...) 1 / / Ryggetang - / / d 2 Slettåsen 1 N...,.... GUTUDALEN /4 \\ -... %.., yvat net Asdammen LAKSETJERN II./ 1 ".1 -- PCaldmovotnet \ \- IKEREN Eidsfoss dversiktskarta over Sandecalderan BETECKNINGAR Skala 1: UppfbI jningsomretde LKAB PROSPEKTERINGAB Grdngesberg oktober 1982 C Bostrom Grb 287 Bil ifi c, 20

54 td. x / I c'e O fv.-) I..... :... irt; 4,;( :. 0 c.\..;::. Å. 0 ti... :. L k :... t.1 --.C.; C-... s... o..% ::: ::: QJ... ru.:±... C `-) N... C;... H... r:..., :----_ ,4E 0 ---I i.. -.._..F.:54.:.::.: CI:. --- i - --t-h[4... c) E --X 0 s Li) 0 L n 'T/Q ' : ,... : :.... "... :. :130 )13:: :11(.:;.; ' : '... : i /1.. 4:1.2 /Pq..7/ ;; " O':.. " g?i 28 ;(S 1.r7:3 ;.;!;;.:ø... ;: 41.: : :1:111:. ' P: ez:17: _.... :;f4 Sq. 34.: r" S:'' ' 0:: !4), '1;12;C: [34, :4;f1: :... 11: :Cria et: : 10 Zji_ trf.: 23 2C _./12 8"A" / * L Z. Lii 1 8 a'.. '.4.1 LE 94 _ 1S4i l s jaj0:2 l 48 1:1:: 652 H45S :45 J :.:.:...., '.. ' " 1. :.. Ihf A21 I1( 1: ; ).; 73 10,3.'41.6.f..ho :112.;'fr? 112 ;16.1_,D 4 (/. ifir LQ zs: Lirt ts. i S 8 6 r-r-s-: 28 r1/r8: 1tt rrfrelf./. )44) /r-r) /8. rr/415: r8r r 3;9 LL.. r.t: ?....14, "47 rrcrn: 4??.. 9 (48' -44F ;±...;.. : 1;7.15-rr! rts: _... ririt : ;..., '....,,,... :20 COCJ A [(1; 1.011(ft ja

55 x/86700 c.1 OSLOFÅLTET Mo Bila Guluclolen (Sanclecalderan) Geokerni Jorelprov Prov unk, ct.t Pb zn Mo W Fe t F" tut K o G b 287 1:..., r. I, -f-tt ' tf:, ;41..1"- «1-4 n.2 - : ::: - ^ :.,.. 1 n-u t:r r - : ^- :1.,.": : : $:44$I:, br ::' : -t-".- : :11... ". - nt: ;ful.::.: -.--n:---.. cr Er c:. - ' _ : 1. nt: 4.. ;4,t1. :41.; ", 1 1t4., I / tl; ; ' - -tu:14.0 i i',i P ' t 9. -9: ::, n- ir, Ltn: :7 ": ffil 44- : '.,1 tr! i...4hr, tr.:1_ Ett, r-rx. :.1±...1,Lr i,-1,...:r.in; n :;:. * r.!t-t. : ' 4 fl-:8:. l < -} I Il '... E..-i InT: E 1/1. -;.": -ii '" -+in : ni:t :I I I 1,11 : = ::-. :14 :...-.,..:: ::- :. t ' n : tt. I - tt, 3 :- : $'.i-i4i t:. i n ra I. :4 : - '..: I.. r. i '4.1-1 ' n :...i...4!..4' : - : 0 :: :::: :.:., -...: ::_...- EF. :c.1. ESSECII c.. n i * ' -4C X/V110ø " ::. :::. i :'..lii: l'...-: Ei:tti :::-.: ix/5"-iloo

56 ppr- ckatenn 4.4.A C' Ci) p ch je peirerli,j otilke; Sta.nify- trwit -aerfurn-itt? 4, pnedi imat'y dar-cl prysvene 3 letelvird4+ astn«...1t prv fit-niftøl~ b) 44 ir-n. /014...in 1: atisnest, teetscwerri< kie,4czrc.i re; 4,44,1 Min1 - C44, 4,444 hilag- ehvf er; tnicrti izt Ho 22_ Q.~.Z.A R. payr. ec~,_.44.-tor 4Itta Ar." eyti 41,..4.wstaan,s., oecabrn4 ti ot.itstf Perr, 4n da, Ars, liadi< gag< pyr,'lt; trj "wiatt,. - p1/44, cs.lan findrit cht-i&n, ati 6-iloet t41/ ilike dows."44-1 fiant4 4U1 fryratoo~ speaitc1- i &ei Y& g4t dsydif? Ve4t -, 4,.; 64.4 Ar'r M CiOLIVI;4 m.j.1t. olt apeetar eihc "t 4a / ICY akrir. oetk 41,:ti4;)11-d-C *S'n e't A.V; tere>"4 144t 40.~144- sci. 11:4sc6.rt ttai.,e4ra 19- lttu, fiscf. 4't f otrainf P otti.464,4"; ev 44tcks+, år f ext 4.1 d freet,e44; Mad"c,v firt kaa F...;5 isrep m isre-f (1/..5) inwt, ore 0v fireereeoppe<554. Seepr-nmetet,i ctr brekkgnse~ic - 14k, L1/4,3 Cfru 41,1<zit kt- -noti kvo-r; g terefrkicir. fra Ç a tr, 'i est4~ kr$et..,tj. :QdA3/4:«.n rer";4141 Q4 04«yart.4.:1?- 43-ive>

57

58 ROMBPORFYR Kvenne fossen _. \ Storlås FÅLTSPAT. I stiporhfr Sandt Stokkedarnmen Hbgås EKERIT./., / ' ---- i 11 \ ' 11 I \ I I t I...._. l A.._\ \ /I % t 1. t i 111 ill IFSP-1 \ %,/ fleirm i ii, ir / * -,...- \ ) / * : _. i. / / r r \../ -, Lånekollen.--,. /. Konvonr. ' / A \.... /\ 6 A tå å \ /...:6 --- i f6s1a s6 A s6.--#.-a 6 i i... lesta / Svartevonn -- 1 / 6 å å 6 6 4,..._ S I -- 6,/, / k å 6 å A å.,,... '!..--; -\\.1. /...1 # FÅLTSPATPORFYR i -, ---- / ' / \ `. /. I \ \ :f ' ` i ROMBPORFYR s I /...,.. '1 I.._ \ I... Merkedammenområdet OSLOFÅLTET Molybden \,,...,,.., / ,/.. 1 \ / 9 \ i Hydrotermat omvandting.: ' \- Oomyandlad bergart \., ;. I 9 I \ I 1. 1, I s, \, I..._..-' B;la5, 2w, \ Propylitik ochserisitik ornyandting Intrusiv breccia Farrestnirsg eller lineår struktur Behonrtsardns \

59

60

61

62 _ ROMBPORFYR PII I, / I Stor tis. 1. FALTSPAT ;;.., / PORFYR \, --:,, \ \ SandTag 51okxeCammen \\ \, Hbgtts ; EKER1T r t 11. \ _-- I if / 8 1 # / IFSP-1 n N11.3 RFYr, \1---i- att - i / 10,8, / / 71/ : #14.:;/ :: 4S ty, \...1 L8nekollen."*.. IE. /,,'" \ Korlyorn / å N t t.-; )...,-- lå A å A '---å.13.-'" :._--ri - / \ å t å 4 å å \ å 4 \ /'",å h å / svortevonn /, -.,<.' V AAA å is" s `. '/ / e.zz 4,,,* 41 å 4 A A / å å -, \ / å å x t's e a t e V t t wf e -2 å k, h, -- \,!,-;. dy, FALTSPATPORFYR N L \.. / I./ ROMESPORFYR OSLOFÅLTET Molybden \., g \,....,, \,,,,,,,,,, I, ',.. /, Borrkaxprovtagning i hydro- _, t. \, a 2 \.9 * 31 A s azy termata omvandlingszoner \-1 \ 29 ' \.215 I \ \ 1 \ x Provpunkt I \. \ I. \.. Skala 1:10 000,% ;, \ LKAB PROSPEKTERING AB \ Bi Iaga 28

63 so4.4qpnm.sayndte. yamtimatie V311/4 ft 020 9:1^evivIS..gunsegispr! ";:".74)(r4e l Ebyr3.1141/4 ral (^1" '" r7r, tivn.4( mtledi N 0008 :-4;)1b d1 ( 1 4, 4)11,11-01S0 t13141t413)(a3isi 3 00E, 3 Poor- CCOI r

64 APPENDIX Il Merkedammen. Geofysiska måtningar. Komentar av Allan Englund. Jåmn, hbg IP bakgrund visar förhbjd sulfidhalt i berget. IP bkar med penetreringen vilket visar på djupgående. Den breda NS-liga konduktivitetsanomalin i mitten av måtområdetkan vara orsakad av en krosszon som lokalt i första hand och långs stora delar av stråket i andra hand får en ån båttre ledningsfdrmåganår den tvårar en båttre ledare på djupet. En parallell till ovan nåmnda stråk uppvisar samma effekter och summerarman anomalihoparna och binder samman dem inom ett par grånslinjerframtråderett m brett stråk med EW-lig riktning i centrum som viker tvårt av mot nord i östra delen av området och något mot syd i den västra delen. IP- och konduktivitetsbandetenligtovan sammanfaller vål med låget fbr motsvarande randområde från magnetkartan. Den fbrskjutning som finns år ca 100 m ovanför eller mot norr av hela IP-er-stråketjbmfbrt med "Magnet"-stråket. Med tanke på mbjliga lågen för Mo-mineraliseringbdr anomalistråkenenligt ovan vara vågledande. Den kan spegla hydrotermala omvandlingszoneri området. Ett avsnitt av intresse kan vara det sbdra glappet mellan IP-Cr-bandetoch Magnetbandet. Det nordliga glappet mellan banden inrymmer flera positiva IP-anomaliersom kan utgöra lågen för utgående kismineraliseringar,"pyrite Shell". Ur modellsynpunkt kan åven den norra kontakten mot hydrot,armalstråket vara av intresse. Slutintrycket av markmåtningarnaår att man eventuellt kan ha ett "High Pyrite Shell" i centrum av måtområdet ca N/ E. Markmagnetiskamatningar på Merkedammen,Oslofåltet Sammanfattning De magnetiskamåtningarna delar upp måtområdeti ett något fbrhbjt och relativt jåmnt avsnitt i nordvast och kraftigaremagnetiskt fbrhöjdadelar i sbder och nordost. Mellan dessa finns ett brett grånsområdemed mycket orolig magnetiskbakgrund. IP-anomalierintråffar i det magnetiskt oroliga grånsområdeteller i kontaktenmot det magnetiskt lugnare delområdet.