Det dubbla uppdraget

Transkript

1 Det dubbla uppdraget Politiskt bokslut efter första året Landstingets ekonomi åter under kontroll. Förra året blev en vändpunkt. Budget i balans Kostnadsökningstakten i sjukvården på en nivå som är långsiktigt hållbar. Från 8 procent till 5 procent under Växande förtroende för sjukvården och SL, samtidigt som ekonomin saneras. Sjukfrånvaron minskar. I snitt 1,7 färre sjukdagar år Minskat beroende av bemanningsföretag. Fjärde kvartalet 2003 minskade kostnaderna för inhyrd personal med 66 procent. Minskade löneskillnader mellan män och kvinnor. Närsjukvård, psykiatri och habilitering prioriterade områden Riktade satsningar inom sjukvården o Nyöppnade Södra BB på Södersjukhuset med 500 förlossningsplatser o Utbyggd sjukvård för hemlösa o Rehabiliteringsgaranti för sjukskrivna införs, nyöppnande av ryggcentra med tvärprofessionellt omhändertagande Klartecken för byggandet av Mälartunneln, med nya pendeltågspår och stationer under Stockholms innerstad Förbättringar i kollektivtrafiken o Waxholmsbolaget får nya rena och bränslesnåla vinterfartyg till skärgårdstrafiken o Värdar med ordningsvaktsförordnande i SL-trafiken för att öka tryggheten och säkra biljettintäkterna o Återinförd rätt att ta med medresenär vid färdtjänstresor Stockholms läns landsting

2 Innehåll Förord...3 Från ekonomi i fritt fall till budget i balans...4 Resultatet Vad har gjorts för att hålla budgeten?...7 Sparpaket...8 Budget i balans Ordning och reda i ekonomin...9 Hur har det gått med plattformens ekonomiska ambitioner efter det första året på mandatperioden...10 Vad säger revisorerna om 2002 respektive Personal, jämställdhet och miljö...12 Samverkan med personalen...12 Hälsofrågor...12 Personalförsörjning och rekrytering...12 Löneutveckling...13 Personalpolicy...13 Jämställdhetsarbetet...13 Miljöarbetet...14 Det dubbla uppdraget Sjukvården...15 Förtroendet för vården ökar...15 Att utveckla framtidens vård...16 Två sjukhus blir ett...16 Ny läkemedelstrategi...16 Nya förlossningsplatser...17 Fler husläkare...17 Geografisk rättvisa...17 Rehabiliteringsgaranti för sjukskrivna...17 Autismcenter för barn...18 Ny närakut i Handen...18 Ny äldrecentral...18 Satsning på ätstörningsvården...18 Förstärkning av psykiatrin...18 Utbyggd missbruksvård...19 Vårdcentral i Stenhamra öppnas...19 Nytt stroketeam...19 Familjecentral i Hallunda...19 Ny mansmottagning...20 Satsning på ungdomsmottagningar...20 Fler tolkar...20 Bättre barntandvård...20 Patienter med besvär av dentala material...20 Fler får rätt till sjukresor...20 Närmare samverkan med handikapporganisationerna...20 Det dubbla uppdraget kollektivtrafiken...21 Stärkt förtroende för kollektivtrafiken trots landstingets ekonomi...21 Vi har tagit bort straffkupongen...22 Åtgärder för att säkra SL:s intäkter och öka tillgängligheten...23 Bättre trafikinformation...23 Arbetsmiljökrav ska ställas vid trafikupphandlingar...23 Beslut om utbyggnad av Pendeltåg och Tvärbana...24 Ökad trygghet...24 Etisk policy för reklam i SL-trafiken...24 Tre nya vinterfartyg till Waxholmstrafiken...24 Investeringar för bättre kvalitet på färdtjänstresor...25 Servicelinjerna förs över till Färdtjänsten...25 Gemensam reseplanering för Färdtjänsten och SL...25 Rätt till medresenär vid Färdtjänstresor

3 Förord I valet 2002 gav väljarna den nya (s)-, (v)-, (mp)-majoriteten ett dubbelt uppdrag: Att både klara ekonomin och att utveckla vården och kollektivtrafiken. Det har inneburit en strategi där prioriteringar och utvecklingsarbete går hand i hand. I den här rapporten redovisar vi vad vi åstadkommit under det första året sedan maktskiftet. Mycket kraft har fått läggas på att läka den sönderkörda ekonomin. Den förra borgerliga majoritetens bristfälliga hantering av de gemensamma resurserna i landstinget saknar motsvarighet. Aldrig tidigare har en ny landstingsledning i Sverige fått ta vid ett sådant konkursbo som var fallet när vi tillträdde efter valet Men när vi nu summerar året 2003 kan vi se att vi kommit en god bit på väg för att klara det dubbla uppdraget. Ekonomin har förbättrats avsevärt. Vår första budget har hållit och den tidigare okontrollerade kostnadsutvecklingen har bemästrats. Mellan 2001 och 2002 ökade det borgerliga styret landstingskoncernens totala kostnader med inte mindre än 8,2 procent. Mellan 2002 och 2003 har vi nu skruvat ned ökningstakten till 6,8 procent. Under 2004 ska vi nå ännu längre och helt bringa kostnader och intäkter i balans. Precis som vi lovade väljarna. Den strama hushållningen till trots har vården och kollektivtrafiken kunnat utvecklas. Det tar sig bland annat uttryck i Vårdbarometerns opinionsmätningar. Resultaten för 2003 visar att förtroendet för vården ökar. Även de attitydundersökningar SL gjort under 2003 visar att resenärerna är mer nöjda igen efter några år av växande missnöje. Under det första året har vi också tagit viktiga steg för att utveckla landstingets insatser för ökad jämställdhet och en långsiktigt hållbar miljö. Med den här rapporten vill vi visa att det går att förena en målmedveten politik för utveckling och framsteg med ordning och reda i ekonomin. Ingela Nylund Watz (s) Birgitta Sevefjord (v) Bengt Cedrenius (mp) 3

4 Från ekonomi i fritt fall till budget i balans 1998 tog en borgerlig majoritet över Stockholms läns landsting. Skatten sänktes utan att några besparingar skulle behöva göras. Ekvationen skulle gå ihop genom konkurrensutsättning och privatisering. Varje år budgeterade den borgerliga majoriteten med mellan 500 mkr och 800 mkr i effekter av konkurrensutsättning. Vid varje årsredovisning visade det sig sedan att inga effekter uppstått. Den moderatledda politiken innebar omfattande privatiseringar, men också att landstingets egna verksamheter skulle konkurrera med varandra. Konkurrensen premierade att varje enskilt sjukhus breddade sin verksamhet, istället för att åstadkomma specialisering och arbetsfördelning genom samarbete med andra sjukhus. Effekterna av den inbördes konkurrensen blev en väldig kostnadsspiral, där ingen tog ansvar för helheten. På fyra år åstadkoms ett underskott på hisnande kronor. Det motsvarar kostnaden för fria resor med SL för alla stockholmare i 2 år och nio månader eller kostnaden att driva Danderyds sjukhus i sex år. Först 2003 under (s)-, (v)-, (mp)- majoriteten har trenden vänt och det årliga underskottet reducerats kraftigt. Resultat för landstinget (mkr) Källa: Bokslut Den borgerliga majoriteten accepterade årliga kostnadsökningar i sjukvården på cirka 8-9 procent under hela mandatperioden. Inga åtgärder vidtogs som ens försökte bemästra den ohållbart höga kostnadsutvecklingen. Ökningstakten under (s), (v), (mp)- majoriteten översteg aldrig 5 procent något år. 4

5 Procentuell kostnadsökningstakt i hälso- och sjukvården åren ,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 2,8% 2,1% 4,3% 5,1% 8,4% 7,9% 3,5% 3,8% 8,6% Löpande priser Fasta priser (2003) 4,4% 9,3% 2,2% 6,5% 0,0% -2,0% ,2% Källa: Landstingsstyrelsens förvaltning. Som en följd av den förra mandatperiodens högt uppskruvade kostnadsutveckling har det bokförda egna kapitalet i landstinget minskat från cirka 9 miljarder 1999 till att bli negativt strax under noll Eget kapital miljarder 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2, Källa: Landstingsstyrelsens förvaltning. Resultatet 2003 Årsredovisningen för 2003 visar tydligt att den nya majoritetens arbete med att stärka landstingets ekonomi har varit framgångsrikt. För första gången på många år kan landstinget redovisa en god budgetdisciplin. 5

6 Underskott i förhållande till budget åren (mkr) Källa: Landstingsstyrelsens förvaltning. Avvikelsen från budget 2003 är marginell (-2 mkr) trots att resultatet belastas med engångskostnader på 406 mkr. Engångskostnaderna består av 274 mkr för riktat erbjudande om särskild ålderspension som ett led i att minska antalet anställda i samband med omdaningen av sjukvårdens struktur, respektive 132 mkr som avser kostnadsföring av en för fyra år sedan utbetald ersättning till Karolinska Institutet. Det samlade rörelseresultatet för landstinget och dess bolag är således ett underskott på mkr vilket är en enorm förbättring jämfört med det underskott på över mkr som uppvisades 2002 av den dåvarande moderatledda majoriteten. Till bilden ska fogas att skatteintäkterna 2003 blev cirka 450 mkr lägre än vad som var budgeterat, men som klarats genom det sparpaket som landstingsfullmäktige beslutade i juni. Resultat 2003 justerat för engångskostnader jämfört med budget (mkr) Justerat resultat 2003* 2003B Källa: Årsredovisningen Totalt ökade kostnaderna i landstingskoncernen med 6,8 procent Jämfört med 2002 är detta en betydande minskning. Under 2002 ökade landstingskoncernens totala kostnader med 8,2 procent. 6

7 Andra halvåret 2003 innebär ett trendbrott särskilt för kostnadsutvecklingen inom hälsooch sjukvården. Under de sista fyra månaderna minskade kostnadsutvecklingen från cirka 8 procent till 5 procent. Kostnadsutvecklingen i hälso- och sjukvården 2003, jan-aug respektive sept-dec 8,3% 5,3% Jan-Aug Sept-Dec Källa: Landstingskontoret. Vad har gjorts för att hålla budgeten? När vi i den nya majoriteten tillträdde vidtog vi snabbt en serie åtgärder för att förbättra ekonomin. Intäktssidan förstärktes genom en höjning av landstingsskatten. En ny budgetprocess infördes för att stärka den ekonomiska kontrollen. Inslagen av konkurrens i vården tonades ned och tonvikten försköts mot förmågan till samarbete. Under 2003 har ett omfattande arbete inletts med att omstrukturera verksamheten inom hälso- och sjukvården. Omstruktureringen är ett nödvändigt led i arbetet med att sanera landstingets finanser samtidigt som den är en framåtsyftande, offensiv satsning för att modernisera sjukvårdsstrukturen och anpassa organisation och utbud till patienternas behov. Den positiva ekonomiska utvecklingen beror delvis på den nya organisation som stärkt landstingsstyrelsen som finansmyndighet. Landstinget utövar för första gången på många år en stark ägarstyrning. Även ekonomistyrningen har stärkts genom intensifierad uppföljning. Alla landstingsverksamheter ges kontinuerlig återkoppling från ledningen vid varje månadsbokslut. Någon tolerans för negativa budgetavvikelser finns inte. Denna naturliga uppgift för en landstingsledning återupptogs efter att helt ha legat i träda under den borgerliga mandatperioden. Ansvaret att beställa sjukvårdstjänster har koncentrerats till en instans hälso- och sjukvårdsutskottet jämfört med det splittrade ansvar på åtta instanser som gällde tidigare. Därmed har en kraftfull avbyråkratisering kunnat genomföras. Genom det mer samlade ansvaret kunde organisationen minskas med 140 administrativa tjänster. 7

8 Sparpaket Trots de vidtagna åtgärderna visade prognosen i månadsbokslutet för mars 2003 att budgeten skulle riskera att överskridas med cirka 175 mkr. Därför togs ett sparpaket fram som beslutades av landstingfullmäktige i juni. Osäkerheten kring skatteintäkterna föranledde att fullmäktige beslutade om åtgärder som bedömdes ge minst 300 mkr på årsbasis. De åtgärder som vidtogs var bland annat: Partiellt anställningsstopp Sammanläggning av de geriatriska klinikerna vid Dalen och Rosenlund Minskning av antalet psykiatriska länsakuter från två till en Moratorium för inhyrning av externa lokaler Besparingar på fastighetsunderhåll och löpande reinvesteringar Bättre samordning av enheterna för Samhällsmedicin, Allmänmedicin och Läkemedel, vilket medförde en kostnadsreduktion om 20 procent av dessa verksamheters omslutning Ett antal höjningar av patientavgifter i sjukvården fr om 1 juli 2003 Höjning av taxorna i Waxholmstrafiken med 10 procent i genomsnitt Under hösten 2003 infördes sedan generellt anställningsstopp och stopp av inhyrd personal vid de stora sjukhusen. Budget i balans 2004 I augusti meddelade länsrätten dom med innebörden att landstinget inte har rätt att underbalansera budgeten. Genom ett intensivt budgetarbete kunde budgeten för 2004 bringas i balans. Budgeten bygger både på konkreta och realistiska intäktsförstärkningar liksom konkreta och realistiska kostnadsreducerande åtgärder. Figur: Utfall 2003, budget 2004, preliminär plan för (mkr) B 2005P 2006P Källa: Årsredovisningen

9 För att den strama budgeten ska kunna hållas krävs löpande rationaliseringar där kostnader, rutiner, arbetsorganisation kontinuerligt prövas. Men det räcker inte, utan en stor del av kostnadssänkningen ska åstadkommas genom en reformering av sjukvårdsstrukturen. Som exempel på åtgärder i budgeten för 2004 kan nämnas: Sammanläggning av landstingets två universitetssjukhus till ett, Karolinska Universitetssjukhuset Koncentration av högspecialiserad vård till Karolinska Universitetssjukhuset Utbudsbegränsningar inom vissa medicinska specialiteter som t ex audiologi, ögonsjukvård och hudsjukvård Besparingar vid sjukhusen i Norrtälje och Södertälje Successivt införande av remisskrav till specialistläkare och sjukgymnast Översyn av vårdgarantin i syfte att få fram tydliga behandlingsindikationer för vad garantin skall omfatta Höjning av patientavgifter och uppsägning av vårdavtal med privata vårdgivare (ekonomisk effekt fr o m 2005) Karolinska Universitetssjukhusets kostnadsnivå ska sänkas med 100 mkr 2004 och nästa år med ytterligare cirka 400 mkr. De första stegen har redan tagits genom beslutet att förlägga all thoraxkirurgi till Solna. Ordning och reda i ekonomin Den ekonomiska politiken i landstinget handlar ytterst om att rädda vården och kollektivtrafiken som en del av den generella välfärden. Om inte den höga kostnadsutvecklingen bemästras, så finns det risk för att människor i framtiden måste betala för vården privat istället för gemensamt via skatten. För kollektivtrafiken hotas skattesubventionen med följden att priset på månadskort och biljetter skulle fördubblas. (s), (v) och (mp) menar att vi inte får hamna där eftersom det leder till ökade klyftor och orättvisor i samhället. Vi menar att tillräckligt mycket skatt måste tas ut för att betala en vård som kan ges till alla på lika villkor utifrån medicinskt fastställa behov. Men skattemedlen måste också användas effektivt. Under den föregående mandatperioden sänktes skatten, samtidigt som utgifterna ökades och uppföljningen av insatta resurser negligerades. Följden blev att driften under flera år betaldes på krita och att notan skickades till skattebetalarna med viss fördröjning. Så här formulerade sig de tre majoritetspartierna i sin politiska plattform i oktober 2002: 9

10 Det kommer inte gå att på ett års sikt att bringa landstingets ekonomi helt i balans. I det korta perspektivet gäller det att hejda den höga takten i kostnadsökningarna, framför allt inom hälso- och sjukvården. Akutsjukhusen skall samarbeta mer och fördela arbetsuppgifter mellan sig. Ägarstyrningen och den centrala samordningen av investeringar skall förstärkas. Budgetdisciplinen inom landstinget skall återupprättas. Sjukvårdens ersättningssystem skall ses över i syfte att skapa incitament för att förbättra människors hälsa och styra vårdinsatser till rätt vårdnivå. Hur har det gått med plattformens ekonomiska ambitioner efter det första året på mandatperioden? Minskad kostnadsutveckling i vården? Svar: Ökningstakten har sjunkit markant från 8 procent till cirka 5 procent i slutet av För 2004 skall kostnadsutvecklingen ner till 3 procent. Budgetdisciplin? Svar: Budgeten för 2003 har hållits. När risk för avvikelse bedöms som överhängande har landstingsstyrelsen vidtagit åtgärder. Akutsjukhusen ska samarbeta mer? Svar: Ledstjärnan för arbetet med att förändra sjukvårdens struktur är just att se sjukhusen som samverkande enheter inom ramen för en och samma koncern inte som konkurrenter. Då nås en större grad av arbetsfördelning och därmed ett mer effektivt resursutnyttjande. Ofta medför större koncentration också positiva effekter för den medicinska kvaliteten och säkerheten. Ägarstyrningen? Svar: Ett ägarutskott har tillsatts som bedriver en kontinuerlig dialog med verksamheterna och med beställarpolitikerna. Sjukvårdens ersättningssystem? Svar: Landstingstyrelsen beslutade i augusti om en utvecklingsstrategi för vårdens ersättningssystem. För att styra insatserna till rätt vårdnivå ska även primärvården tilldelas en viss andel prestationsrelaterad ersättning. 10

11 Vad säger revisorerna om 2002 respektive 2003 Revisorernas omdömen om 2002 (Borgerligt styre) Landstingets ekonomiska underskott har under året tillåtits växa utan ställningstaganden och beslut från styrelsens sida. Landstingsstyrelsen har varken behandlat eller besvarat Hälsooch sjukvårdsnämndens framställning om resurstillskott om 750 Mkr för I budgeten inräknades vinster om 800 Mkr av intäktsprojekt och konkurrensutsättning. Några sådana vinster redovisas dock inte i bokslutet varken centralt eller ute i verksamheterna. I stort sett samtliga finansiella nyckeltal visar på ytterligare försämrade värden i förhållande till vid föregående år redovisat allvarligt läge De senaste årens avsaknad av åtgärder, som effektivt bemästrar den ekonomiska obalansen, inger stor oro. Det är otillfredsställande att budgetförutsättningarna för verksamheterna klaras ut först långt in på det nya budgetåret. Vårdsektorns ersättningssystem och interna avtalsprocedurer behöver väsentligt förbättras för att skapa fungerande styrformer. Även under 2002 har avtal mellan beställare och utförare slutits mycket sent och i vissa fall inte alls. Detta är oacceptabelt. Landstingsstyrelsen har ett övergripande ansvar för arbetsordningen. Arbetet med att utveckla mångfald genom avknoppningar har fortsatt enligt fullmäktiges beslut. Det gäller också arbetet med vårdgarantin och med vårdens inriktningsfrågor. Någon samlad redovisning av de ekonomiska eller kvalitetsmässiga effekterna har dock inte lämnats i årsredovisningen, vilket revisionen efterlyst. Revisorernas omdömen om 2003 (s, v och mp styre) Under året har landstingsstyrelsen löpande följt utvecklingen av ekonomi och verksamhet samt fattat korrigeringsbeslut. Landstingsstyrelsen har utvecklat och förstärkt sin uppsikt över SLL-koncernens samtliga verksamheter. Instrumenten för den ekonomiska uppföljningen har vidareutvecklats och håller godtagbar standard och tillräcklig träffsäkerhet i avgivna prognoser En rad åtgärder för stramare hushållning har genomförts under år En ny ledningsorganisation och budgetprocess har införts för att stärka kontrollen över landstingets verksamhet och den ekonomiska utvecklingen. Landstingsstyrelsen och koncernledningen har fått en starkare ställning för både beställar- och utförarsidan. Ägarutskottet har utövat och utvecklat landstingets ägarstyrning. För Hälsooch sjukvårdsutskottet och dess beredningar efterlyser revisionen en effektivare styrning. Den interna kontrollen bedöms som tillräcklig inom flertalet av landstingets enheter. En markant förbättring har skett inom området ekonomistyrning. Det allvarliga ekonomiska läget består. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning uppgick år 2003 till 102 % och därmed uppfylls inte gängse krav på god ekonomisk hushållning Revisorernas slutsats: Vi tillstyrker att ansvarsfrihet beviljas för landstingsstyrelsen. Källa: Revisionsberättelse och Årsrapport för 2003 Revisorernas slutsats: Vi avstyrker att ansvarsfrihet beviljas för de ledamöter som tillhört den tidigare majoriteten. Källa: Revisionsberättelse och Årsrapport för

12 Personal, jämställdhet och miljö Ett koncernövergripande personalpolitik införs med inriktning mot frågor rörande den långsiktiga personalförsörjningen, chefs- och ledarutveckling, utbildnings- och kompetensutvecklingsfrågor samt en samlad strategi för att minska långtidssjukskrivningarna. En utvecklad jämställdhetspolitik måste genomsyra landstingets verksamheter i dess helhet. Löneskillnader orsakade av kön och etnicitet skall inte förkomma. Miljöarbetet i landstinget skall stärkas och genomsyra alla verksamheter. Den politiska statusen på miljöarbetet skall höjas. Ur den politiska plattformen. Samverkan med personalen Ett nytt samverkansavtal tecknades med personalorganisationerna tidigt på våren. I avtalet lyftes arbetsträffarnas betydelse fram i strävan att öka medarbetarnas inflytande på sin egen arbetssituation. Majoriteten utvecklade också en regelbundet återkommande mötesplats mellan den politiska ledningen och de fackliga organisationerna. Varje månad genomförs träffar mellan den politiska ledningen och representanter från SACO (Läkarna m fl), TCO (Vårdförbundet och SKTF) och LO (Kommunal). Hälsofrågor Hälsofrågorna hamnade tidigt i fokus. För att komma till rätta med de många långtidssjukskrivningarna utarbetades en hälsoplan som antogs av fullmäktige i oktober. Hälsoplanen inriktar sig mot ett systematiskt arbetsmiljöarbete och ett tydligt mål är att minska sjukdagarna hos personalen med en sjukdag per år. Mellan 2002 och 2003 minskade sjukdagarna från 26,1 till 24,4 dagar, det vill säga 1,7 dagar eller 5 procent. Hälsoplanen innehåller riktlinjer för hur hälsofrämjande insatser ska genomföras och hur uppföljningen ska ske. Fortsättningsvis kommer landstinget varje år att sammanställa ett hälsobokslut, vilket sker för första gången i bokslut för Dalens palliativa enhet blev utsedd till årets arbetsplats 2003 av tidningen Arbetsmiljöforum, vilket visar att det finns mycket goda exempel på hälso främjande arbete i landstinget. Personalförsörjning och rekrytering Landstingets omfattande användning av inhyrd personal har inneburit stora kostnader, en sämre kontinuitet i vården och ett försvårat rekryteringsläge. I maj antogs en strategi 12

13 för minskad användning av hyrläkare. Under hösten antogs senare en kompletterande strategi för minskad användning av inhyrda sjuksköterskor. Under den tidiga hösten beslutade sjukhusen och produktionsområdena om ett inhyrningsstopp, vars resultat blivit mycket positivt. Det sista kvartalet 2003 minskade kostnaderna för inhyrd personal med 66 procent. Trenden med stora kostnadsökningar för inhyrd personal är bruten. Istället har en minskning av kostnaderna skett jämfört med föregående år. En strategi för den långsiktiga personalrekryteringen har tagits fram i personalberedningen. Trots de personalminskningar som står för dörren, så vet vi att landstingets rekryteringssituation om några år kommer att vara svår. Därför krävs planering redan idag för att möta ett stort rekryteringsbehov. Landstinget satsade under sommaren på praktik och sommarjobb för ungdomar, vilket ledde till att 800 unga fick chansen att prova på att jobba i vården. Flera utbildningssatsnin gar för att lösa flaskhalsproblem har löpt under året, däribland bör särskilt framhållas Stockholmsprojektet för utländska läkare och sjuksköterskor som startade Syftet är att underlätta för arbetslösa läkare och sjuksköterskor att erhålla svensk legitimation. 335 läkare ingår i projektet och 115 har erhållit legitimation, motsvarande siffror för sjuksköterskor är 132 deltagande och 52 legitimerade. Projektet permanentas nu som en ordinarie verksamhet i landstinget. Personalpolicy Under hösten har en koncernövergripande personalpolicy utarbetats. Processen med att ta fram planen har skett i nära samarbete med facken. Tidigare har lönepolicy, mångfaldsfrågor och jämställdhet hanterats i särskild ordning. Dessa frågor är nu samlade i den nya policyn. Jämställdhetsarbetet (s), (v), (mp) har som övergripande mål att jämställdhet ska vara en av hörnpelarna i politiken och att jämställdhetsperspektivet ska integreras i alla verksamheter. Målet att integrera jämställdhetsperspektivet kan gälla allt ifrån att förmedla kunskap om jämställdhetsfrågor och vara pådrivande i jämställdhetsarbetet till att könsuppdelad statistik redovisas i rapporter och verksamhetsberättelser. En koncernövergripande satsning på jämställdhet Jämställdhetsprojektet Stockholms läns landsting har startats. Jämställdhetsarbetet under 2003 har fokuserat på hälso- och sjuk- 13

14 vårdens arbetsmiljö och vårdinnehåll. För att öka kunskapsnivån har en bred utbildning i jämställd arbetsmiljö genomförts för politiker och chefer. En central målsättning har varit att öka andelen kvinnliga chefer inom landstinget. Andelen kvinnor bland de högre cheferna har också stigit under året, från 48 procent till 50 procent. Vad gäller utjämnade löneskillnader så ser vi också en positiv utveckling. Under 2003 ökade kvinnornas lön med i genomsnitt 4,1 procent och männens med 3,9 procent. I det nya forskningsavtal som ingåtts med Karolinska Institutet, det s k ALF-avtalet, ingår ett tydligt genusperspektiv. Miljöarbetet En tredjedel av landstingets verksamheter hade vid utgången av 2003 certifierat sina miljöledningssystem. Det strukturerade miljöarbetet har fått fotfäste. Samtliga enheter arbetar med miljöledningssystem med införande eller förbättring. Det åligger nu varje självständig enhet i landstinget att visa hur det miljöpolitiska programmet kan omsättas genom en lokal handlingsplan. Den lokala handlingsplanen följs upp årligen och redovisas i en separat miljöredovisning. Som ett led i att stärka miljöarbetet ingår från och med 2003 landstingets miljödirektör i den högsta tjänstemannaledningen. Dessutom har en miljöcontroller anställts. Under 2003 togs viktiga steg för att minska utsläppen av växthusgaser. AB SL fick vätgasbussar för teknisk utvärdering och påbörjade också test med biogasdrift av stadsbussarna. Båda teknikerna har framtiden för sig genom att inte avge fossil koldioxid till atmosfären. Resultatet av försöken kommer att bli oerhört viktiga för landstingets möjligheter att bidra till minskad växthuseffekt, speciellt med tanke på att några etanolbussar för tillfället inte tillverkas. Utsläppen från elanvändningen reducerades kraftigt hos landstingets fastighetsförvaltare Locum AB. En orsak var minskad elanvändning. Även andelen använd fossil kraft minskade kraftigt från 2002 till En genomförd upphandling av vattenkraftel innebär att inga utsläpp ska avges från elproduktionen under Miljöarbetet lade också grunden för att Stockholms läns landsting blev det landsting som fick högst anslag när de så kallade KLIMP-pengarna delades ut av Naturvårdsverket. Drygt 35 miljoner erhölls för en rad projekt som alla syftar till att minska landstingets klimatpåverkan. Förlossningsavdelningar ska spjälka lustgas till harmlöst syre och kväve. Waxholmsbolaget ska minska bränsleåtgången med 10 procent genom så kallad ekodriving till sjöss. Biogassatsningar inom färdtjänsten och SL utökas. 14

15 Under året slöts ett nytt avtal för varutransporter, där entreprenörerna förbundit sig att reducera koldioxidutsläppen med 25 procent fram till år

16 Det dubbla uppdraget - Sjukvården En omställning av sjukvårdens struktur är en förutsättning för att Stockholms län skall kunna ligga i framkant av den medicinsk -tekniska utvecklingen. Dessutom ska tillgängligheten till vården förbättras samtidigt som förutsättningarna att skapa ett samlat grepp över kostnads- och hälsoutvecklingen förstärks Nya satsningar inom hälso- och sjukvården skall i första hand riktas till de grupper och geografiska områden där ohälsan är störst och därmed också behoven. Ur den politiska plattformen. Året 2003 visar att det går att utveckla vården samtidigt som man hushåller med de ekonomiska resurserna. Eftersom vi vet att vården i Stockholms län idag inte är rättvist fördelad har de grupper och geografiska områden prioriterats där ohälsan är störst. Förtroendet för vården ökar Varje år undersöks stockholmarnas förtroende för vården genom Vårdbarometern, där närmare 8000 vuxna personer i länet intervjuas om sin syn på sjukvården. Resultaten för 2003 visar att förtroendet för vården ökar. 53 procent av stockholmarna har ett mycket stort eller ganska stort förtroende för vården en ökning med två procentenheter jämfört med Patienterna är också i hög grad nöjda med det bemötande de får i vården. 86 procent anser att de fått ett respektfullt bemötande, och 74 procent anser att väntetiden för besöket hos läkaren var rimlig. Missnöjet med väntetiderna var störst bland dem som besökt sjukhusens akutmottagningar, men missnöjet har dock minskat jämfört med år Betydligt fler är nöjda med väntetiderna för planerade besök/behandlingar på sjukhusen jämfört med riket i övrigt. En majoritet av sjukhusen har dessutom klarat att leva upp till landstingets tillgänglighetspolicy för besöks- och vårdgaranti. Även den folkhälsorapport som tagits fram under 2003 visar en positiv trend. Under en tioårsperiod har dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och skador minskat kraftigt. Det negativa är att en ökning skett av trötthet, nervösa besvär, sömnbesvär, allergier och värktillstånd. 16

17 Att utveckla framtidens vård För att skapa en bättre hälso- och sjukvård i Stockholms läns har ett omfattande arbete inletts med att utveckla en ny och modern vårdstruktur. En långsiktig satsning på att bygga ut en kvalificerad närsjukvård har därför inletts. Idag sitter allt för många människor på de stora akuterna väntandes i timmar på behandling. I morgondagens vård ska mer vården utföras i närsjukvården. Två sjukhus blir ett Den medicinsk-tekniska utvecklingen går snabbt, allt fler sjukdomar kan behandlas och allt fler liv räddas. Kostnaderna för vården ökar stadigt och det är nödvändigt att koncentrera delar av den specialiserade vården för att bäst utnyttja både medicinsk kompetens och våra gemensamma skattepengar. Genom sammanslagningen av Karolinska sjukhuset och Huddinge universitetssjukhus samlas båda sjukhusen kompetens under en gemensam ledning som kan genomföra en större grad av samordning och profilering. Ny läkemedelsstrategi Felaktig läkemedelsanvändning är ett problem för många människor. Patienter både feloch övermedicineras. Hela 10 procent av alla inläggningar på medicinkliniker beräknas bero på biverkningar av läkemedel. Läkemedelskostnaderna har under många år ökat med cirka 10 procent årligen och tar en allt större andel av de totala sjukvårdskostnaderna. Under 2003 lyckades dock ökningen hållas tillbaka och stannade vid 5 procent. För att öka säkerheten i läkemedelsförskrivandet och samtidigt minska kostnaderna varaktigt, antogs hösten 2003 ett handlingsprogram för läkemedelsarbetet. Målet är att både förskrivare och patienter ska stimuleras till en klok läkemedelsanvändning. Ett exempel på hur man kommer att arbeta är den utbildningssatsning som sker tillsammans men Stockholms stad. 900 medarbetare inom he mtjänsten kommer att få utbild ning om säkerhet i läkemedelshantering. De mediciner vi äter utsöndras och når reningsverk, sjöar och vattendrag. Läkemedelsstrategin innehåller också en miljöklassificering av läkemedel. Dessutom lyckades landstinget under året genom intensiv lobbying i EU-parlamentet få igenom betydande miljöförbättringar i EU:s nya läkemedelslagstiftning. Nya förlossningsplatser Stockholms län har haft för få förlossningsplatser, vilket märkts framför allt under sommarmånaderna. Att b ygga ut förlossningsvården i Stockholm har därför prioriterats. En 17

18 successiv utökning av kapaciteten har skett vid befintliga förlossningsenheter. Det senaste tillskottet utgörs av Södra BB med 500 nya platser på Södersjukhuset. Även neonatalvården byggs ut, vilket innebär att förlossningsvården under 2004 bedöms ha tillräcklig kapacitet. För att förbättra för barnlösa par har landstinget påbörjat äggdonation på Karolinska universitetssjukhuset. Fler husläkare Landstinget håller högst standard i landet vad gäller antalet färdiga och nyantagna STläkare i allmänmedicin. Dessutom har antalet husläkare ökat från 938 år 2002 till 965 år Geografisk rättvisa I innerstaden och i många av de områden som har den friskaste befolkningen är läkartätheten betydligt större än i områden med stora ohälsotal. För att jämna ut skevheterna pågår en översyn av länets samlade vårdresurser. En av åtgärderna för att komma tillrätta med orättvisorna är beslutet att inte förlänga avtalet med Sibyllekliniken på Östermalm. Resurserna har istället använts för att förstärka primärvården i Västerort. En annan åtgärd är förstärkningen av Rinkeby vårdcentral. Vårdcentralen förstärks med två husläkarteam, en psykiater och en kurator från och med Dessutom utökas öppethållandet utöver kontorstid för att det ska blir lättare och mer flexibelt för Rinkebyborna att söka upp vården. Rehabiliteringsgaranti för sjukskrivna Stockholms läns landsting och Försäkringskassan i Stockholms län har infört en gemensam rehabiliteringsgaranti för alla sjukskrivna i länet, landstingsanställda såväl som andra. Garantin ska införas successivt och omfatta medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering för länets invånare mellan 16 och 64 år som har anställning. På flera platser i länet upprättas lokala rehabteam. I ett första steg ska garantin gälla rörelseorganen. I ett nästa steg ska garantin utvidgas även till området psykisk ohälsa. Garantin ger den enskilde rätt till utredning/bedömning av behovet av rehabilitering inom en viss utsatt tid. Om och när behovet är fastställt ska även rehabiliteringsinsats erbjudas inom en viss tid. I garantin ingår bildandet av två nya ryggcentran. Där samverkar flera olika yrkesgrupper, bland annat kiropraktorer och naprapater för att kunna ge snabb och kvalificerad vård till dem som är sjukskrivna på grund av ryggproblem. 18

19 Autismcenter för barn För att minska de långa väntetiderna för barn med autism/autismspektrumstörningar ska ytterligare ett autismcenter inrättas. Det nya centret ska med tidiga och fokuserade insatser behandla barn, men också fungera som ett kunskapscenter där arbetssättet knyts till forskning på området. Dessutom har resurser avsatts till utökat stöd för barn över 10 år med Aspergers syndrom, och för utredning av vuxna med neuropsykia triska problem. Ny närakut i Handen En närakut inrättades under året på Handens Närsjukhus. Närakuten som är öppen till kl 22 kommer att avlasta sjukhusens akutmottagningar och samtidigt förbättra tillgängligheten. Den svarar också för den lokala sjukvårdsupplysningen för befolkningen i Haninge, Tyresö och Nynäshamn. Ny äldrecentral Hökarängens hälsocentral omvandlas enligt ett Äldrecentral-koncept för äldre och funktionshindrade. Idag slussas alltför många mellan vårdinrättningar men genom den nya äldrecentralen kommer primärvården, geriatriken, hemsjukvården och den kommunala äldreomsorgen att samordnas. Hälsocentralen är en del av utvecklingen av närsjukvården och en liknande central för äldre kommer att startas i Solna. Satsning på ätstörningsvården När en familj upptäcker att deras barn drabbats av en ätstörning innebär det ofta en svår kris. Därför är det viktigt att väntetiden blir så kort som möjligt. Ätstörningsvården förstärks nu genom att ett mobilt akutteam tillförs inom Stockholms Centrum för Ätstörningar. Akutteamet kommer att vara tillgängligt under både dag- och kvällstid. Dessutom startas ett projekt för anhörigstöd tillsammans med Kunskapscentrum för Ätstörningar. Ytterligare resurser tillförs även till Anorexicentrum så att väntetiderna kan kortas. Förstärkning av psykiatrin Psykvården i länet förstärktes under Målet är en lättillgänglig och välfungerande vård där akut bedömning erbjuds i hemmet eller i närmiljön. Därför inrättades åtta nya vårdplatser vid Danderyds sjukhus för personer som nyinsjuknat i psykos. Två mobila team, som verkar dygnet runt, får det övergripande ansvaret för akuta insatser. Koncentra- 19

20 tionen av de mobila akutteamen minskar sårbarheten och det blir lättare att rekrytera personal, i synnerhet läkare. Tillgängligheten förbättras genom att hela norra länet får ett telefonnummer för akut rådgivning, som är öppet dygnet runt. Samtidigt avvecklas de psykiatriska vårdavdelningarna på Jakobsbergs sjukhus. För att förbättra vården för dem med psykosociala problem har psykoterapeutisk kompetens börjat byggas upp på vårdcentralerna. Till exempel har två psykiatriker anställts på Liljeholmens vårdcentral och på Rinkeby vårdcentral har det anställts en psykiater och en kurator. I Södertälje har en särskild verksamhet startats för snabb behandling av yngre människor som drabbas av psykiska sjukdomar. Utbyggd missbruksvård Sjukvården för hemlösa har byggts ut under våren Samarbetet med Stockholms stad har fördjupats. Flera lokala mottagningar för vuxna inom beroendevården har öppnat, bland annat i Skärholmen, Värmdö och Södertälje. För ungdomar har nya mottagningar öppnats i Botkyrka och Nynäshamn. Vårdcentral i Stenhamra öppnas Den 15 mars öppnades Stenhamra Hälsocentral på Färingsö (Ekerö) med två husläkare. Förutom läkarmottagningen kommer hälsocentralen att erbjuda hemsjukvård, distriktssköterskemottagning och telefonrådgivning. Nytt stroketeam De som drabbats av stroke behöver mycket hjälp och stöd för att klara återgången till ett normalt liv. Det behövs särskild kompetens för att jobba med rehabilitering för dessa patienter. Därför tillförs ett stroketeam inom öppenvården i norra delen av länet. Målsättningen är att alla kommuner ska få tillgång till ett sådant team. Familjecentral i Hallunda Närsjukvården byggs ut i söderort genom att en familjecentral inrättats i Hallunda. Centralen ska samla funktioner som exempelvis förskola, barn- och mödravårdcentral, barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänst. 20

21 Ny mansmottagning En mansmottagning invigdes i Rinkeby i mars. Det är ett samarbetsprojekt mellan landstinget och Stockholms stad där män hjälper män i frågor om samlevnad och sexualitet. Satsning på ungdomsmottagningar Alla ungdomsmottagningar kommer från och med i år att ha kvälls- och sommaröppet. Fler tolkar Det är viktigt att hörselskadade och döva kan kommunicera med vårdens personal. Tyvärr har det varit svårt för alla att få den tolkhjälp de är i behov av. Därför upphandlades under hösten 2003 ytterligare tolktjänster. Det innebär en viktig förbättring för alla barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade. Bättre barntandvård Även inom tandvården visar sig skillnaderna mellan olika områden och olika grupper i samhället. För att prioritera barnen infördes ett behovstillägg för barntandvård i utsatta områden från och med år Behovstillägget är en generell extra ersättning till barn och ungdomar som bor i områden med sämre tandhälsa. Patienter med besvär av dentala material Landstinget har beslutat att genomföra en kartläggning av hur behovet ser ut för patienter med besvär av dentala material, till exempel amalgam. Detta för att kunna åstadkomma en fullgod vård och ett bättre bemötande. Fler får rätt till sjukresor Tidigare har inte en färdtjänstberättigad person t ex en synskadad varit berättigad till sjukresor för besök i vården. Reglerna har nu ändrats så att alla som har rätt till färdtjänst också ska ha rätt att resa i sjukresesystemet oavsett anledningen till vårdbesöket. Närmare samverkan med handikapporganisatio nerna Under året har en överenskommelse med handikapporganisationerna gjorts om en ny mo - dell för samverkan. Detta för att åstadkomma en fördjupat samarbete i alla frågor som rör funktionshindrade. 21

22 Det dubbla uppdraget kollektivtrafiken Under de senaste åren har landstinget genom egna försummelser inte levt upp till länsbornas rättmätiga förväntningar på en pålitlig kollektivtrafik. Medborgarnas förtroende för kollektivtrafiken skall återvinnas. Ur den politiska plattformen. Sönderkörd ekonomi var inte landstingets enda problem under förra mandatperioden. Det var också stora problem med pålitligheten i SL-trafiken. Landstingets ekonomiska kris gör att förbättringarna inom kollektivtrafiken, på samma sätt som inom sjukvården, måste göras inom ramarna för en sträng ekonomisk hushållning. Men det har gått att göra förbättringar. Nya medel som tillskjuts används till investeringar som ökar pålitligheten och bidrar till ett stärkt förtroende för SL och därmed till ett ökat resande. Framgångsrika förhand lingar med staten har gjort att det nu finns statlig finansiering till de avgörande infrastruktursatsningarna för Stockholmsregionen, främst Mälartunneln för pendeltågen under Stockholms innerstad. Stärkt förtroende för kollektivtrafiken trots landstingets ekonomi Under 2003 visar samtliga undersökningar att SL:s resenärer har blivit mer nöjda. Sedan valet 2002 har andelen nöjda resenärer i SL-trafiken ökat från 61 procent till 64 procent. Detta ska jämföras med kundnöjdheten under de borgerliga majoritetsåren, då andelen nöjda kunder som lägst var nere i 56 procent i maj Andel nöjda resenärer i SL-trafiken 100 Andel i procent maj 2000 septemb er 2000 mars 2001 oktober 2001 mars 2002 oktober 2002 mars 2003 Serie År Anmärkning: År 1999 genomförde inte SL någon undersökning av andelen nöjda resenärer oktober 2003 Källa: AB Storstockholms lokaltrafik 22

23 Även Färdtjänstens mätningar visar på successivt stärkt kvalitet under Andelen samtal till kundtjänst och taxibeställning som besvarades inom en minut ökade något, medan tidpassningen var i stort sett oförändrad. Detta trots att färdtjänsten under 2003 hade ett svårt ekonomiskt läge och genomförde besparingar på den egna administrationen. Kvalitetsnyckeltal Färdtjänsten åren % 100% 80% 60% 40% 63% 91% 95% 96% 95% 77% Kundtjänst - Samtal besvarade < 1 minut Taxibeställning - Samtal besvarade < 1 minut Uppdrag enl överenskommen hämttid (inom 10 min) Uppdrag >20 min efter överenskommen hämttid 20% 0% 0,8% 0,9% Källa: Fördtjänstförvaltningen Vi har tagit bort straffkupongen SL-trafiken är unik genom att 30-dagarskortet gäller för obegränsat resande i hela SLtrafiken. Inför övergången till ett nytt elektroniskt biljettsystem har SL fått i uppdrag att undersöka vilka möjligheter som finns att införa en mer enhetlig taxa även för de resor som idag betalas med kontant- och rabattkuponger. Därmed skulle de negativa gränseffekterna mellan exempelvis Stockholms innerstad och de omgivande stadsdelarna kunna försvinna. I samband med att den borgerliga majoriteten höjde biljettpriserna på SL år 2001 infördes också en extrakupong för resor i fler än två zoner. Extrakupongen gjorde långa resor än dyrare och slog framförallt mot dem som bor i kranskommunerna. Därför tog vi bort den orättvisa extrakupongen den 1 juli Begränsad prisökning på 30-dagarskortet En enhetlig och låg taxa är en av faktorerna bakom kollektivtrafikens starka ställning i vårt län. De senaste tre åren har emellertid den årliga kostnaden för SL-trafiken ökat med drygt en miljard kronor, bland annat på grund av ökade kapitalkostnader för nyinköpta vagnar till tunnelbanan. Nästa år börjar leveranserna av nya vagnar till pendeltågen. Skulle SL:s kostnadsökningar tas ut av resenärerna i form av höjda biljettpriser skulle 30- dagarkortet idag ha kostat 750 kr. Ett sådant pris skulle strida mot möjligheterna att uppnå 23

24 målet att öka resandet med SL. Därför begränsades höjningen den 1 mars till 100 kronor. Det är heller inte aktuellt med några ytterligare höjningar under den här mandatperioden. Åtgärder för att säkra SL:s intäkter och öka tillgängligheten SL förlorar varje år stora belopp på uteblivna taxeintäkter, antingen beroende på medveten tjuvåkning eller att entreprenörer inte tar betalt. SL har därför tydliggjort för entreprenö - rerna att det är viktigt att man samtidigt som man kör bussar och tåg också tar betalt och genomför kontroller. Under våren 2004 har ett försök med öppen men bemannad spärrlinje genomförts vid Slussens norra T-baneentré. Försöket syftar framför allt till att underlätta för resenärer som byter från buss till tunnelbana. Bättre trafikinformation SL fick med rätta mycket kritik för bristfällig information i samband med de stora störningarna i pendel- och tunnelbanetrafiken för ett par år sedan. För att förbättra informationshanteringen fick SL 454 mkr i budget för 2003, för att införa bättre tekniska system för trafikinformation. Systemen handlar om att SL ska kunna veta var olika fordon befinner sig och ifall de följer gällande tidtabeller. Men framför allt om att information ska föras vidare till resenärerna via olika kanaler som SMS, elektroniska skyltar och högtalarutrop. Arbetsmiljökrav ska ställas vid trafikupphandlingar Många av de kvalitetsproblem som drabbat SL:s resenärer de senaste åren har sin grund i bristfällig personalpolitik. Många anställda hos entreprenörerna har sökt sig till andra arbetsgivare, vilket har orsakat störningar i form av inställd trafik. Det mest kända exemplet är den misslyckade överföringen av pendeltågen från SJ till Citypendeln. Att SL-trafiken upplevs som en god arbetsmiljö och entreprenörerna som goda arbetsgivare är av strategiskt intresse för SL. Dels för att motverka kortsiktiga störningar i trafiken, men på längre sikt också för att säkerställa att det även i framtiden finns människor som vill arbeta i SL-trafiken. På den nya majoritetens initiativ ingick frågan om arbetsmiljö i den upphandling som gjordes 2002 av trafiken på Roslagsbanan. I landstingets budget för år 2004 gavs SL i uppdrag att i kommande upphandlingar ställa strategiska krav kring arbetsmiljön. 24

25 Beslut om utbyggnad av Pendeltåg och Tvärbana SL-trafiken har under många år lidit av allvarliga kapacitetsproblem, särskilt inom den spårbundna trafiken. Men under 2004 har klartecken givits för en rad viktiga infrastrukturprojekt. Viktigast är bygget av Mälartunneln. Tunneln innebär att pendeltågen dras om under Stockholms innerstad och får två nybyggda underjordiska stationer vid Centralen och Odenplan. Dessutom dubblas antalet järnvägsspår genom Stockholm, vilket möjliggör en kraftig utbyggnad av såväl pendeltågstrafiken som regional- och fjärrtågstrafiken. Bygget av Mälartunneln påbörjas nästa år och det statliga anslaget är 8,1 miljarder kronor. Andra investeringar är förlängningen av Tvärbanan till Nacka och Solna, förbättringar av Nynäsbanan och nya spår mellan Södertälje Hamn och Södertälje Central. SL får också från staten närmare 1,8 miljarder kronor till nya vagnar, samt 131 mkr till det nya biljettsystemet som införs under Ökad trygghet Många av SL:s resenärer upplever att otrygghet i trafiken är ett så stort problem att de und - viker att åka kollektivt. Därför ska värdarnas roll i tunnelbanan och pendeltågen förstärkas så att dessa får ordningsvaktsförordnande, vilket i situationer av hot och våld ger både större praktiska och legala möjligheter att aktivt ingripa även nattetid. Värdarna ska också få behörighet att kontrollera färdbevis. Etisk policy för reklam i SL-trafiken SLs styrelse har gett SL i uppdrag att, med utgångspunkt i etik, ansvar, jämställdhet och likabehandling, utvärdera dagens regelverk för reklam och annonsering i kollektivtrafiken. Bakgrunden är den alltmer offensiva och snedvridna sexualiserade reklamen. Tre nya vinterfartyg till Waxholmstrafiken Antalet boende och resande i skärgården ökar. Särskilt ökar resandet utanför det som varit den traditionella högsäsongen. För att möta behovet från både fastboende och turister har arbetet med att ta fram nya båtar till Waxholmsbolaget snabbats på. I investeringsbudgeten för år 2003 gjordes utrymme för tre nya isgående vinterfartyg. De nya fartygen är handikappanpassade och har en större andel sittplatser inomhus. Det första fartyget levereras i april och den andra under hösten. Fartygen har mycket låga utsläpp jämfört med traditionella fartyg. Driftstekniken som valts beräknas också minska bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen samt bränslekostnaderna med procent. 25

26 Investeringar för bättre kvalitet på färdtjänstresor Under många år har Färdtjänsten fått klagomål för dålig flexibilitet och tidpassning. Det har särskilt gällt resor med färdtjänstbuss. För att förbättra tidpassningen fattade Färdtjänstnämnden under 2003 beslut om att investera i ny teknisk utrustning. Därmed förbättras möjligheterna för trafikledningen att planera resorna. Den nya utrustningen tas i drift under För att förbättra säkerheten och komforten för bussresenärer har 100 nya färdtjänstbussar beställts. Dessa sätts i trafik den 1 maj. Servicelinjerna förs över till Färdtjänsten För att förbättra den ordinarie kollektivtrafiken för människor med funktionshinder har de servicelinjer som tidigare drivits av SL förts över till färdtjänsten. Målet är att stegvis bygga ut en lokal linjebunden handikappanpassad närtrafik som kan ta över en del av det resande som idag görs med färdtjänsttaxi. Med en finmaskig närtrafik blir det också lättare för de med funktionshinder att nyttja den övriga SL-trafiken. Gemensam reseplanering för Färdtjänsten och SL I syfte att förbättra möjligheterna för funktionshindrade att nyttja SL ska trafiken inom SL och Färdtjänsten samordnas mer än idag. En gemensam Reseplanerare tas fram och görs tillgänglig för resenärerna under Rätt till medresenär vid Färdtjänstresor Under förra mandatperioden införde den borgerliga majoriteten en behovsprövning av den tidigare generella rätten att medföra ledsagare i Färdtjänsten. Beslutet innebar en kraftig kvalitetsförsämring för många, eftersom resenärer som bedömdes sakna behov av ledsagare inte fick ta med sin make/maka, barn eller annan medresenär i taxibilen. Dessa tvingades istället att resa på annat sätt, även om det fanns plats över i taxibilen. Försämringen var svårbegriplig, eftersom den inte innebar någon ekonomisk besparing. I januari 2003 återinförde den nya majoriteten en generell rätt att ta med en medresenär. 26